ÅBO AKADEMIS STUDENTKÅR UTRIKES TUTORGUIDE

Transkript

1 ÅBO AKADEMIS STUDENTKÅR UTRIKES TUTORGUIDE Publikationer från Åbo Akademis Studentkår 2 / 2010

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Utrikestutorn i ett nötskal 3 3. Innan utbytesstuderanden anländer 4 4. Då utbytesstudenten anländer 7 Första dagen/kvällen/natten 8 Startpaketet - Starting package 8 Matbutiker Utbytesstudenten är i Åbo 11 Presentera utbytesstudenterna för varandra 11 Banker 11 Inskrivning 11 Kåravgift och Lyyrakort 12 Uppehållstillstånd 13 Telefon 13 Cykel 14 Buss 14 Visa upp studiemiljön och Åbo stad 14 Hus & historier Introduktionsveckan 19 Internationella enheten 19 Akademi info 20 Övrig information Studielivet vid ÅA 21 ESN-Åbo Akademi 21 Specialföreningar Studentkårens service 22 Information: NUNTII och Bullen in English 22 Studenthälsan 22 Juristhjälp 23 Studentprästen BRA ATT VETA! 24 Den finska kulturen 24 Helgdagar 24 Vädret 24 Att resa runt 24 Miljö och sortering 24 Nyttiga ord 25 Alkoholanvändning 25 Hemlängtan 25 Trakasserier Till sist 26 UTRIKESTUTORNS MINNESLISTA 27 2

3 1. Inledning För det första: ett stort tack till dig för att du ställer upp som utrikestutor! Utrikestutorerna spelar en central roll när det gäller att integrera och hjälpa våra utländska studeranden. För det andra: denna guide är menad som hjälpmedel under din tid som tutor. Här finns det mest centrala med att vara utrikestutor, viktiga praktiska arrangemang, svaren på olika frågor samt lite tips och adresser som kan vara till nytta i olika sammanhang. Det är viktigt att du tar dig tid att läsa igenom guiden före utbytesstudenterna anländer. Det finns skillnader mellan examens- och utbytesstuderande och därför vill vi betona att denna guide är skriven främst med tanke på utbytesstudenter. Vi hoppas att denna guide är till nytta för dig. Guiden uppdateras kontinuerligt och vi tar gärna emot förslag till förbättringar. Kommentarer kan riktas till Studentkårens socialpolitiska sekreterare med utrikesärenden Ilona Salonen, ssu-karen@abo.fi. Vi vill önska dig lycka tll i ditt uppdrag som utrikestutor och hoppas att du kommer att trivas med uppdraget! Ilona och Anette 2. Utrikestutorn i ett nötskal Att vara utrikestutor är väldigt annorlunda än att vara tutor för gulnäbbarna. Inte minst eftersom de utbytesstudenter som kommer till Åbo Akademi ofta har några år som universitetsstuderande på nacken och därför är vana vid ett annorlunda universitetssystem. En annan skillnad är också språket, som många gånger orsakar både roliga och mindre roliga missförstånd. De flesta av dem som kommer till ÅA har inte engelska som modersmål. Språkkunnande i andra länder är ofta på en lägre nivå än i Finland, vilket är bra att komma ihåg. Utrikestutorskapet är mycket självständigt och flexibelt och det ger utrymme för förverkligande av sig själv. Därför kan denna guide aldrig bli heltäckande. Dock finns det vissa strukturer det kan vara bra att följa, så att samma misstag inte görs om och om igen. Som tutor för en utbytesstuderande är du en av de viktigaste kontakterna han eller hon har under sin vistelse i Finland. Du skapar också själv många nya kontakter, kanske t.o.m. livslånga sådana. Ditt jobb är viktigt och din insats uppskattas enormt mycket! Dessutom brukar det vara roligt! 3

4 3. Innan utbytesstuderanden anländer Det första man skall komma ihåg är att utbytesstuderanden kan anlända till Finland ganska tidigt. Själva tutorgrupperna delas in på utbildnindstillfället strax innan terminen börjar. När du blivit tilldelad en utbytesstuderande, kan du om du så öskar ta kontakt via t.ex. Facebook. Utbytesstudenten får inte dina kontaktuppgifter på förhand så det är helt upp till dig själv om du vill ta kontakt i förväg. Ofta får man veta ganska sent exakt vilken tid och dag och med vilket transportmedel utbytesstuderanden anländer, och ibland kan situationen ändras ännu i sista minuten. Därför är det bra att vara så flexibel som möjligt under introduktionsveckan, och i synnerhet under ankomstdagen. Ju flitigare du håller kontakt med internationella enheten genom att aktivt läsa din e-post, och ju flexiblare du är, desto smidigare löper mötandet av utbytesstuderanden i hamnen, på busstationen, flygplatsen eller helt enkelt dit de anländer. Ibland kan det behövas utrikestutorer med kort varsel, och då är det bra om folk finns till hands. Var beredd att det kan kännas lite hektiskt just i början, men ta ingen stress dels gör du kanske dina utisar lika stressade, dels går den hektiska perioden snabbt över. För att underlätta allting så lönar det sig att försöka se till att du själv har så lite program som möjligt då utbytesstudenterna anländer. Nyckel till bostaden De flesta utbytesstudenterna bor i något av studentbystiftelsens komplex och placeras vanligen i Studentbyn, Harittu eller Månbron. På TYS kansli (Studentbystiftelsen i Åbo) får du kartor över områdena så du hittar bland husen. 4

5 Studentbystiftelsen ger ut nycklar åt tutorerna på förhand eftersom många utlänningar anländer under sådana tider då studentbystiftelsens expedition inte är öppen. Det lönar sig att reservera tid för köande vid expeditionen. Du kan hämta många nycklar samtidigt men räkna inte med att få alla samtidigt. Om du vill försäkra dig om att bostaden är ledig innan du besöker TYS kansli för att hämta nycklarna, kan du skicka dem ett e-post meddelande där du berättar utbytesstudentens namn. Du kan också hämta nyckeln tillsammans med utisen då han/hon samtidigt kan skriva under hyreskontraktet, men reservera igen tillräckligt med tid för detta. Hyreskontraktet kan även skrivas under senare och TYS uppskattar om tutorn också är med då. Det är viktigt att utbytesstuderanden har betalat sin bostadsgaranti på förhand. Om han/ hon inte har gjort det är det bäst att gå till TYS kontor så fort som möjligt. Vanligtvis säger TYS personal till om saken då nyckeln hämtas. Studentbystiftelsen i Åbo Öppet: Inspektorsgatan 4, Åbo må-ons to e-post: info@tys.fi fre Tfn juni, juli, augusti Dejourerande serviceman: må-ons, fre gsm to Det är viktigt att du kontrollerar lägenheten innan utbytesstudenten anländer. Kontrollera följande saker: Att den tidigare hyresgästen flyttat ut Att lägenheten är städad och i skick. Det är studentbystiftelsens uppgift att städa lägenheterna, så ifall någonting är fel, skall du genast ringa dem så de kan åtgärda saken. Börja inte städa själv! Att alla möbler finns i lägenheten: köksbord och bänkar eller stolar, samt i rummena skrivbord, stol, bokhylla och säng. Utbytesstuderanden får också madrass och bordslampa av Studentbystiftelsen. Kontrollera att madrassen är i gott skick. Att det finns fungerande glödlampor i lägenheten. Speciellt under de mörkaste årstiderna är det bra att hämta en glödlampa till lägenheten. 5

6 Om utbytesstudenten kommer innan hans/hennes bostad blivit ledig, kan han/hon sova på vandrarhem en natt. Nedan finns förslag till några relativt förmånliga alternativ: Domus Aboensis gästhem Hostel Turku Biskopsgatan 10 Slottsgatan 39 Tfn Tfn från 18 euro/dygn (dubbelrum) 18 euro/dygn (bäddplats) Birgittaklostrets gästhem Omenahotelli Ursinsgatan 15 a Humlegårdsgatan 7 Tfn , info@omenahotels.com birgitta.turku@kolumbus.fi 65 euro/dygn (dubbelrum med Från 45 euro/dygn dusch, morgonmål ingår) 6

7 4. Då utbytesstudenten anländer Då utbytesstudenten anländer skall du vara på plats för att möta honom/henne. Det vanligaste sättet att anlända till Åbo är med buss eller flyg. Det lönar sig att alltid bära runt på Helsingfors- Vanda flygfält Åbo busstidtabellen. Ofta kommer utbytesstudenterna med andra bussar än de meddelat eftersom deras flyg kan vara för tidiga eller försenade. Om studenten inte kommer med den buss den meddelat, är det bara att vänta på följande buss och samtidigt vara i kontakt med internationella enheten. Vanligen försöker studenten ta kontakt med IE och meddela om eventuell försening eller så dyker han/hon upp på enheten då han/hon anländer. I värsta fall får studenten ta in på hotell eller vandrarhem för en natt och sedan försöka hitta till Akademin följande dag. Ifall du inte har tillgång till bil, så lönar det sig att ta en taxi från stationen till utbytesstudentens bostad. Detta helt enkelt för att han/hon kan ha mycket bagage. Utbytesstudenten betalar själv för taxin, men det kan vara bra om du reserverar lite extra pengar för resor och dyligt, för det kan hända att han/hon ännu inte hunnit växla pengar. Telefonnumret till taxi är: (0,58 euro/samtal + ppm). Ofta händer det att man på flygfältet hittar andra utbytesstudenter än sina egna. Då lönar det sig först att fråga dem vilken högskola/universitet de skall studera vid och därefter försöka få tag på hans/hennes tutor eller studentkår. Ifall den vilsne utbytesstudenten hör till Akademins utbytesstudenter, så kan du kolla på tutorlistan vems grupp studenten tillhör och meddela tutorn att utbytesstudenten anlänt. Samarbete utrikestutorer emellan kan vara till stor nytta i kaoset då utbytesstudenterna anländer. Viktiga telefonnummer man kan ringa då tidtabellerna inte håller sträck: VR (24h tidtabeller) 0,19 euro/min (gsm) + 0,08 euro/samtal Viking Line (02) Tallink Silja Line (02) Matkahuolto (1,50 euro minl + ppm - må-lö 7-21, sö 8-21) Åbo flygfält (02) Helsingfors-Vanda flygfält (24h) (0,57 euro/min + ppm) 7

8 Kontaktuppgifter til universiteten i fall av borttappade utisar: Åbo Akademi Turun Yliopisto , international@abo.fi (02) , international@utu.fi Första dagen/kvällen/natten Det första du skall komma ihåg att göra då du träffar din utbytesstudent, är att presentera dig och ge honom/henne dina kontaktuppgifter. Skriv upp ditt namn, telefonnummer, hemadress och e-post adress på ett papper och ge det åt din utbytesstuderande. Det kan också vara bra att redan i detta skede skriva upp det allmänna nödnumret, taxinummer, telefonnummer till Stundethälsan osv. Vad utbytesstudenten också behöver är Åbo stads karta och busstidtabellerna. Det är viktigt att komma ihåg att din utis kan vara mycket trött då han/hon anländer. Man behöver inte göra allting genast, utan ge utisen lite tid att vänja sig vid tanken att han/hon är i Finland. Det lönar sig alltid att fråga hur han/hon mår och om det är något speciellt du genast kunde hjälpa med. Om studenten anländer på kvällen eller under natten så är det väldigt viktigt att du har fixat nyckel till bostaden på förhand. Att köpa lite frukost färdigt gör att utbytesstudenten känner sig mera välkommen, samtidigt som du själv inte följande morgon behöver visa var närmaste butik ligger. Du behöver inte ordna alla praktiska saker genast eller umgås med utbytesstuderanden ifall du inte har tid. Många praktiska arrangemang kan lösas senare. Att söka ut ett startpaket och visa var närmaste matbutik ligger hör dock till saker som ni bör göra så fort som möjligt. Startpaketet - Starting package Studentkårerna vid Åbos två universitet samt Åbo yrkeshögskola har ett gemensamt startpaketslager på Rektoråkersgatan 4-6 B rum 213. Varje utbytesstuderande som har betalt sin kåravgift har möjlighet att låna ett startpaket som innehåller hushållsföremål för den tid han eller hon är i Åbo. Startpaketet innehåller en dyna, ett täcke, två gardiner, en kastrull, en kökskniv, en tallrik, en djup tallrik, ett glas, en mugg, en spatel/slev, en kniv, en gaffel, en sked, en tesked och en burköppnare. För att få låna ett startpaket bör utbytesstuderanden ha betalat kåravgiften, samt 65 euro för själva paketet. När paketet returneras i gott skick och alla föremålen finns i behåll och de är hela, får utbytesstuderanden tillbaka garantiavgiften på 50 euro. Låneavgiften blir i slutändan 15 euro. Gå tillsammans med utisen till starpaketslagret. Kom ihåg att ha KVITTONA med (kåravgift + startpaketsavgift)! Efter att utisen undertecknat ett kontrakt över utlåningen, får han/hon ta paketet med sig hem. Lagret är i regel öppet varje dag under introduktions veckan och varannan dag därpå följande veckor. 8

9 Om du vet att din utis kommer så sent att startpaketslagret inte är öppet, kan du också gå och hämta ett på förhand. Du behöver inte betala för det, men kom ihåg att så fort som möjligt ta din utis till lagret med kvittona över betald kåravgit och betalt starpaket för att undertäckna kontraktet. Öppethållningstider januari måndag tisdag onsdag fredag måndag onsdag fredag tisdag torsdag torsdag Öppethållningstiderna hittar du på startpaketslagrets hemsidor: Lagret är gemensamt för Åbo Akademis Studentkår (ÅAS), Turun yliopiston ylioppilaskunta (TYY) och Turun AMK:n opiskelijakunta (TUO) och sköts av startpaketslagrets koordinator Topu Akhand. Frågor som berör startpaketet kan riktas till adressen: Student House B Student House A Elevator Starting Package Storage 2nd Floor TYY B S-Osis B, C Assarin A Swimming Hall Waste Proffa Student House C Swimming & Sports Hall REHTORINPELLONKATU 9

10 Matbutiker Att veta var den närmaste matbutiken ligger är väldigt viktigt för utisen. Maten i våra butiker kan se väldigt annorlunda ut än vad utbytesstudenten är van vid. En liten rundtur i matbutiken är därför på sin plats. Berätta till exempel vad det är för skillnad på fettfri mjölk och lättmjölk, varför köttet är vacumförpackat i en disk och vad som räknas till billig mat. Luomu-produkter är också någonting som bör förklaras. * * * Innan du går, är det viktigt att ni bestämmer när ni skall träffas nästa gång, samt berätta hur utisen kan få kontakt med dig. Berätta också för din utis vad en tutor är och hur tutorsystemet fungerar och varför du finns till och för vad. På det sättet undviker man många missförstånd. 10

11 5. Utbytesstudenten är i Åbo Nu när din utbytesstuderande har bostad, mat, dina kontaktuppgifter, eventuellt startpaket fixat, och är någorlunda utvilad, finns det andra saker ni kan sköta tillsammans. De första veckorna kan känns som ett enda köande och betalande påminn gärna dina utisar om sådant som Welcome Party, som arrangeras varje september och januari, så att de förstår att det också händer roliga grejer! Presentera utbytesstudenterna för varandra Strax före utbytesstuderanden anländer delas det ut en lista med deras namn och adresser i Åbo. Därför är det lätt att kolla om det bor andra utbytesstuderande nära dina. Ifall du får en möjlighet, är det trevligt att presentera dem för varandra, så att de har någon att umgås med eller komma till introveckans program med. Banker I Finland är det gratis och relativt enkelt att öppna bankkonto, till och med för utländska studerande. I andra länder är det inte alltid så, så det är bra att förklara att bankärenden går lätt till i Finland. Dessutom sparar de genom att slippa betala administrationsavgifter från banken i hemlandet om de inte behöver lyfta pengar därifrån hela tiden. För att öppna kontot behövs Acceptance Letter och identitetsbevis (pass). Det är bra att gå med som språkhjälp, och att sedan visa hur betalautomaterna fungerar. Kom ihåg att ett bankkort som pratar svenska kan vara lättare att förstå än ett finskatalande sådant. Att hålla igång ett konto som aldrig används blir väldigt dyrt för banken - var därför vänlig och påminn dina utisar om att stänga kontot då de skall åka tillbaks till hemlandet. Om man har ett internet-avtal på sitt konto, kan utisen lätt sköta de flesta av sina bankärenden online. Lundo Sparbank är en utbytesstudentvänlig bank som erbjuder närbankstjänster åt alla. Ifall utbytesstuderande vill öppna konto på Nordea, rekommenderar banken kontoret i centrum p.g.a kortare köer. För att få nätbankskoder på Nordea kräver banken ett finskt socialskyddssignum. Utbytesstudentern är kunder som alla andra och bör behandlas ordentligt av bankpersonalen, även om detta inte alltid sker. Det lönar sig att skaffa ett bankkort med chip. Det tar dock några veckor för bankkortet att komma. Inskrivning Inskrivningen sker på IE under introveckan som är Här får utbytesstudenterna sitt Course Card (ett blått pappersdokument där man skriver matrikelnummer och kurserna man avlagt), användarnamn och lösenord till ÅA datorer, samt diverse infobroschyrer. Man måste köa ganska länge, men ifall kåravgiften redan är betald borde det gå helt smidigt. Ifall utbytesstudenterna vill ta kurser vid Turun Yliopisto (TY) måste de skriva in sig där. Detta 11

12 görs ca. 2 veckor efter att de skrivit in sig på ÅA. Man tar med sig sitt Couse Card och man får ett nytt matrikelnummer som sedan används vid TY. Kåravgift och Lyyrakort Man måste betala kåravgiften före inskrivningen, som görs på internationella enheten. Kåravgiften är 53 euro per termin (106 euro för hela läseåret ), och betalas direkt på konto (Ålandsbanken med referens numret 40400). Påminn om att man skall spara kvittot det kommer att behövas. Det att vi i Finland har kårobligatorium - dvs. att alla grundexamens studerande måste vara kårmedlemmar - är rätt unikt. Det är inte så många länder i världen som har samma system, och därför är det bra att förklara lite vad man får ut av att betala kåravgiften hälsovård på Studenthälsan - studentlunch - rabatt på buss och tåg - det att finländska studerande studerar gratis och får studiestöd tack vare en stark takorganisation som bevakar deras intressen (FSF) - andra rabatter, startpaket, och så vidare Mera info om medlemsförmåner ges under Studentkårens presentation under introveckan. Studentkårsmedlemskapet är dock frivilligt för utbytesstuderanden, men utan kårmedlemskap mister de möjligheten att få ett startpaket, äta billig studentlunch och använda studenthälsan. Efter att man skrivit in sig och fått sitt matrikelnummer, kan man ansöka om Lyyrakort. Man beställer kortet direkt på nätet, vilket också kräver ett digitalt foto. Det färdiga kortet får man hämta från Kårkansliet efter ca två veckor från beställningen. Ta med kvittot över betald kåravgift. Kortet behöver dekal för att vara giltigt: detta fås samtidigt med kortet. Lyyrakortet kostar 16,60 euro, och betalas när kortet beställs på nätet med hjälp av nätbankskoder eller kreditkort. Ni får gärna ta kontakt med studetkårens kansli om ni har frågor gällande Lyyrakortet. Kårkansliet är öppet må-fre Tavastgatan 22 Tfn Om någon vill åka med tåg eller buss innan kortet har anlänt så kan man få ett intyg över att man är kårmedlem från Studiebyrån i Gripen om man tar med kvittot. Meds hjälp av intyget får man VR och Matkahuoltos studiekort som kostar 8 euro. För att utbytesstudenter skall få lunch till studentpris måste han/hon upppvisa kvitto över betald kåravgift + ID, Lyyra-kort eller FPAs måltidsstödkort (fås från IE). Inga andra papper eller

13 intyg berättigar till studentpris. Motinsavgiften för ÅA motion är 20 euro för läseåret Har man betalat motionsavgiften kan man utöva aerobic, zumba,spinning, handboll, fotboll, sähly, träna på gym m.m. För en del av kurserna uppbärs en liten kursavgift. Motionsavgiften betalas på kontot: med referens Information om ÅA-motion på engelska finns på sidan: Informationen på engelska kommer att bli utförligare i framtiden. Studentkåren har också ett eget gym i Kårhusets källare. Roddis som gymet kallas, kostar 40 euro/halv år och 70 euro/år för kårmedlemmar. Man behöver inte betala ÅA motions avgift för att använda Roddis, men man måste ha en grå hid-nyckel för att få tillgång till gymmet. Uppehållstillstånd Alla som kommer utanför EU och Norden borde ha skaffat sig uppehållstillstånd innan de kommer hit. Alla EU medborgare behöver skaffa uppehållstillstånd om de stannar över 3 månader. Uppehållstillståndet kostar 45 euro (80 euro för dem som kommer utanför EU-området) och det tar ca 2 veckor att få det. Man betalar för tillståndet i samband med ansökandet. Uppehållstillstånd ansöks av polisen. Det finns olika regler för EU-medborgare och tredje lands medborgare. Då man ansöker om uppehållstillstånd behöver man passfoto ett bevis på att man studerar vid ÅA (Acceptance Letter) Ett bevis på att man kan finansiera sitt uppehälle (ett bevis på att man fått ett Erasmus-stipendium eller motsvarande räcker) Identitetsbevis (helst pass) Uppehållstillstånds- och arbetstillståndsansökningar görs på polisstation: Eriksgatan 40-42, öppet: må-fre Tfn (utlänningsärenden) Till magistraten skall de icke-europeiska studerande gå som ämnar stanna i Finland ett helt år. Magistraten skickar även ut kallelser på basen av de uppgifter som studenten uppger om längden av sin vistelse i samband med flyttningsanmälan. Vid flyttning inom Norden används internordiskt flyttningsbetyg. Nordiska medborgare behöver inte personligen anmäla sig till magistraten. Auragatan 8 (4:de våningen), öppet: må-fre Tfn Telefon Det är ganska sannolikt att utisarna vill ha tillgång till telefon medan de är här, för att ringa både varandra och för att ringa hem. Här i Nokias förlovade land är det lättaste sättet för dem att göra detta att skaffa sig en pre-paid förbindelse som man kan köpa kort till från mobilbutiker och R- 13

14 kioskerna. För s.k. vanliga mobilabonnemang krävs en pantavgift av utlädska medborgare. Att skaffa sig hemtelefon kan vara ganska krångligt eftersom det krävs höga depositionsavgifter. Cykel Cykel kan vara bra att ha i Åbo. Billiga, begagnade sådana kan köpas från t.ex. polisens auktioner och Ekotori (i Aurinkotehdas, mitt emot Studenthälsan). Studentbystiftelsen har också en marknadspalt på sin webbsida där man kan efterlysa cyklar. Buss Buss kan vara ett alternativ beroede på var utbytesstudenten bor. Utbytesstuderande kan få värdekort på samma villkor som i Åbo inskrivna finländska studerande. Detaljerad information hittar man på Visa upp studiemiljön och Åbo stad Det är en ypperlig ide att visa Akademikvarteret för dina utisar, samt de viktigaste byggnaderna på Turun Yliopisto och Studenthälsan. Man kan fast göra rundvandringen tillsammans med en annan tutorgrupp, det blir roligare så, och mindre stressigt eftersom två tutorer kommer ihåg mera än en. Tove Ahlskog har sammanställt denna korta historik som du kan använda för att låta kunnig och imponera med dina kunskaper om Åbo Akademi och dess byggnader. En busstur brukar också ingå i introveckans program, och den ger utisarna en ganska bra uppfattning om staden, men har man tid så är det bra att visa lite hur Åbo ser ut till fots. 14

15 Hus & historier -sammanställd av Tove Ahlskog på basen av Mika Saarinens text. Akademins huvudbyggnad eller Trappska huset uppfördes för vågmästaren Johan Christian Trapp av Carlo Bassi, som var dåtidens ledande arkitekt i Åbo, strax efter Åbo brand Trots att huset var privatbostad fick det liksom en del andra hus i omgivningen, spela rollen av monumentalbyggnad i en trakt som alltjämnt var stadens centrum. Huset är uppfört i sten i enlighet med de förordningar som instiftades kort efter branden: speciellt kring domkyrkan skulle ovillkorligen endast med stenhus byggas. Bygget tog tid. År 1833 var fasaden rest, men ännu år 1835 kallades fastigheten i brandförsäkring ett stenhus i 2ne vincklar, uti halvfärdigt skick och först år 1838 var huset fullbordat. Den nedre våningen fungerade som affärsvåning med två butikslokaler, åtta magasin, en bagarstuga, stall, vagnslider och vedlider. Den förnämare övre våningen användes av ägaren och hans familj. Efter vågmästarens död 1854 bytte fastigheten ofta ägare och en mängd ombyggnader, nyinredningar och tillbyggnader gjordes. Då Akademin flyttade in var många hyresgäster ännu kvar och den första tidens yttre ramar var anspråkslösa och kaotiska då man trängdes i detta hus. Konsistoriets sessionssal är idag förvaltningsdirektörens tjänsterum, matematisk-naturvetenskapliga auditoriet låg där konsistoriesalen är idag och humanistiska auditoriet i dagens konferensrum. Medan Akademibiblioteket inledde sin verksamhet i några rum i första våningen. Fakulteterna och institutionerna har småningom flyttat ut ur Akademins huvudbyggnad. Den står idag i sin helhet till förvaltningens förfogande och kallas allmänt FÄ-huset. FÄ-huset skall inte förväxlas med Akademihuset på Rothoviusgatan. Akademihuset byggdes för den gamla Akademins behov och stod färdigt Akademihuset inhyser idag förutom solennitetssalen hovrätten och Domkapitlet. Solennitetssalen är alltså samma festsal som användes under den gamla Akademins sista år och den är en av vårt lands förnämsta arkitektoniska sevärdheter. Salen fungerar idag som festsal för både Åbo Akademi och Åbo Universitet (Turun Yliopisto). Theologicum som tros ha ritats av Carl Ludvig Engel byggdes på 1830-talet. Byggherre var assessorn och hovrättsrådet Carl Procopé som två år efter att huset byggts intecknade det i sin sjuåriga dotter Alinas namn. Han lät också bygga en musikläktare i matsalen med tanke på hennes framtid inom societeten och de tillhörande balerna. Alina kom dessvärre aldrig att ta ett enda danssteg eftersom hon blev djupt religiös efter sin konfirmation, hennes liv inom societeten blev också därmed rätt begränsad. Huset beboddes senast av konsul Conrad Spoof som hörde till kärntruppen av akademidonatorer och som testamenterade det till Akademin. Theologicum och det tillhörande trähusannexet mottogs 1922 av stiftelsen, och då Akademin 1924 fick en donation för grundandet av en teologisk fakultet flyttade teologerna strax in här. För humanister, statsvetare och biblioteket var teologernas oväntade uppenbarelse ett bakslag, 15

16 eftersom de väntade sig utrymmen i huset på Biskopsgatan 16, och man fick börja se sig om efter nya lösningar. I början av år 1924 avled båda bröderna Dahlström som var bland de viktigaste akademidonatorerna och som suttit på viktiga poster inom stiftelsen. Genom deras testamenten erhöll Akademin därmed två präktiga fastigheter: Ernst och Rosina Dahlströms nyrenässanspalats vid Biskopgatan 13 och Magnus och Ellen Dahlströms empirebyggnad vid Gezeliusgatan 2. Testamentariska förbehåll gjorde dock att byggnaderna inte genast kunde tas i bruk. Humanisticum blev färdigt år 1896 med alla rum inredda i olika stilar. Nedre våningen upptogs av allmänna utrymmen och den övre av sovrum för både herrskap och tjänstefolk. I rummet strax ovanför entrén, dagens kafferum, bodde dottern Greta. Historien förtäljde att familjen Dahlström hade för vana att försäkra sig om att få tag på en tillräckligt stor julgran till jul, en som skulle nå upp genom den runda öppningen i inre hallen till andra våningen. Det var här man dansade och höll till vid festliga tillfällen. Hela huset är som byggt för att underhålla och festa i! År 1930 kunde stiftelsen ta hand om byggnaden. Det fanns inte plats i huset för både humanisterna och statsvetarna så de senare fick nöja sig med att vänta på nästa tillfälle. Åtta seminarier (dagens institutioner) bereddes rum i Humanisticum som länge fungerade som en central samlingsplats för fakultetens lärare och studenter. Med tiden blev huset dock för trångbott. Idag finns Stiftelsen för Åbo Akademis forskningsinstitut i byggnaden tillsammans med Donnerska institutet och Steinerbiblioteket. Domvillan uppfördes ursprungligen som bostad för boktryckaren Christian Ludvik Hjelt. Det var han som år 1824 grundade Åbo Underrättelser som är landets äldsta tidning, och han var också i övrigt en av dåtidens driftigaste Åboborgare. År 1906 flyttade kommerserådet Magnus Dahlström in, och gjorde grundliga renoveringar av fastigheterna bl.a. installerades centralvärme och elektricitet i huset. Den fasta inredningen med päronträpaneler, alm och björk och kakel i våtutrymmena blev mycket påkostad. Domvillan fick statsvetenskaplig beboelse år 1936.Redan tidigare under 30-talet återuppstod i och runt huset Åbo Academieträdgård, det var här den gamla Akademins trädgård hade anlagts på 1750-talet. Trädgården förföll efter forstmästare Montells död 1954, och idag påminner endast Per Kalms ek om Akademins botaniska historia. Då statsvetenskapliga fakulteten skulle ta över sitt nya hus erbjöds stiftelsen en del av inventarierna i lösen och dessa detaljer utgör ännu idag en påminnelse om byggnadens tidigare historia. Auditorium Magnus Dahlström där vi idag sitter på föreläsningar och seminarier var tidigare familjen Dahlströms salong. I kvarterets övriga byggnader har det flitigt flyttats ut och in sedan 30-talet. Tryckerihuset hann inrymma olika samlingar och institutioner innan det slutligen helt övertogs av Donnerska Institutet. Byggherren Christian Hjelt tänkte ursprungligen att detta skulle vara ett stall och ett fähus, men ångrade sig och ändrade planerna så att nedre våningen inreddes till boningsrum. Han planerade också att hela byggnaden skulle bli i två våningar, men pengarna började tryta och resultatet blev en halv andra våning och en ganska enkel och outsmyckad fasad som endast kan ses som resultatet av en till hälften förverkligad improvisation. Åhuset har anor tillbaka till 1830-talet när det byggdes som bostadshus av samme boktryckare Hjelt. 16

17 Sibelius museum är placerat på den forna botaniska trädgården som Per Kalms 300-åriga ek vittnar om. Museibyggnaden är ritad av Woldemar Bäckman som också ritat bl.a Axelia, Gadolinia och Hanken, och den stod färdig Akademins första professor i musikvetenskap, Otto Andersson, samlade flitigt på musikvetenskapligt material: noter, instrument och bilder. År 1949 fick samlingarna namnet Sibeliusmuseum, och under årens lopp har materialet om och av Jean Sibelius ständigt utökats. Boktornet donerades, planerades och byggdes inom loppet av ett och ett halvt år och invigdes på Porthans minnesdag Arkitekt till detta funkisbygge var Erik Bryggman som härmed engagerades som Akademins särskilda arkitekt. Planerna för den andra etappen av Akademins bibliotek kom att tolkas av Woldemar Bäckman, som i andan följde den ursprungliga planen och bevarade tre av boktornets fasader intakta. Reuterska huset byggdes som stadsvåning för hovrättspresident Carl Procopé som flyttade in med sin nya hustru Paret bodde i övre våningen i elva större rum. I bottenvåningen kom dottern Alina Reuter att bo med sitt tidvis drygt 20 personer stora hushåll. Hon höll dock bostaden endast som sin stadsvåning och vistades där sporadiskt. Sommartid bodde hon på Lofsdal i Pargas och vintertid huvudsakligen på Ispois gård. Idag lånar vi kursböcker i hennes salonger. Museet ETT HEM som är en del av Akademins stora museisamlingar ligger idag på Biskopsgatan. Det ursprungliga ETT HEM var dock det Jacobssonska residenset på Tavastgatan vars fasad var ritad av C.A Engel. När makarna Jacobsson avlidit 1932 inrättades museet här i enlighet med deras testamente för att vittna om livet i en högreståndsmiljö i sekelskiftets Åbo. Museet var tappert öppet genom hela andra världskriget men stängde genast därefter pga att fasaden med åren börjat luta mer och mer utöver gatan och hela huset hade satt sig illa. Byggnaden var byggd på mycket mjuk lergrund. Den första riktiga miljödebatten i Åbo tog fart och man hade t.o.m som tanke att spara endast fasaden och bygga modernt bakom. Tanken att spara hela miljön som en värdefull helhet var tydligen för kostsam för att någon skulle vilja ta sig an det. Byggnaden revs 1955 och museet fick tio år senare sina nuvarande utrymmen på Biskopsgatan. Geologicum för oss tillbaka till det ursprungliga Akademikvarteret. Geologicum eller det Cajanderska huset var ursprungligen två separata hus som senare förenades bakom en enhetlig fasad. Nils Petter Cajander kunde med sin familj flytta in i sitt hus Han var kräm- och salthandlare och ytterst framgångsrik vid mitten av seklet. Med intressen också inom rederi- och varvsbranschen. Från detta fram till år 1919 då matematikerna och naturvetarna flyttade in hann både korvmakarmästare och apotekare hålla hus här. Idag är hela byggnaden i den Geologiska institutionens användning. Bakom det Cajanderska huset ligger Chemicum som ritades av Erik Bryggman och blev färdigt I början av sin verksamhet höll även Studentkåren till i utrymmen i Akademikvarteret, men flyttade 1925 till Tavastgatan 22. Även de nya utrymmena blev strax för små, och det nuvarande Kårhuset byggdes, först festsalsdelen och senare studenthemsdelen. Kårens festsal ritades av arkitekt Erik Bryggman. Bygget finansierades med penninginsamlingar runt om i landet. Salen skulle rymma 300 personer. Köksavdelningen utvidgades och centralvärme drogs in. Man hade tänkt att den nya festsalen skulle stå färdig till årsfesten den 18 17

18 februari Men både invigning och årsfest uppsköts till den 15 mars. Den 5 maj i år inleddes festsalsrenoveringen och festsalen väntas vara färdig i slutet av september. Tavasthem, eller ett eget studenthem, planerades redan före kårhusbranden 1939 och även det ritades av Bryggman. Penninginsamlingen stannade upp under krigsåren men man återupptog strax arbetet och beslöt att en donator som bidrog med mk (ca euro)skulle få ge namn åt ett studentrum. Det är därför Kårens rum bär namn efter städer, firmor eller givmilda donatorer. Kåren fick ihop 12 miljoner mark (ca. 2 miljoner euro) på att sälja kaffe som donerades av Matts Grönlund i Buenos Aires, och Kårhuset fick Argentinasalen. Med hjälp av filatelister från staden startade man en frimärksinsamling, saldot blev över mark (ca euro) och frimärksrummet. Hösten 1947 grävde kåreniterna själva gropen för sitt studenthem som äntligen stod färdigt i Januari Källor: Akademiska gårdar Kårliv under 75 år Broschyren Åbo Akademi 18

19 6. Introduktionsveckan Då utbytesstudenten väl är hämtad, hemmastadd med madrass, hemnyckel och tutorns telefonnummer är det dags att styra stegen mot Akademiområdet för studier och studieliv. Den första kontakten till studielivet skapas under introduktionsveckan som ordnas av internationella enheten. Det är viktigt att delta i så mycket som möjligt av programmet under introduktions-veckan. I pauserna har studenterna ofta många frågor som skall besvaras och då är det bra att så många som möjligt finns på plats. Dessutom ger programmet en möjlighet att skapa en kontakt till alla studerande i ens tutorgrupp, även till dem som inte självmant tar kontakt eller har behov att ta kontakt. De nya studenterna befinner sig i en helt ny situation och tutorn kan utgöra en viktig och trygg punkt i tillvaron genom att vara den man kan fråga om det man kanske glömt eller inte riktigt förstått. Under introduktionsveckan får utbytesstudenten så mycket information att det är helt förståeligt att de inte kan komma ihåg allting. Introduktionsveckan är mycket nyttig för både utbytesstudenten och för dig och det delas ut en massa viktig information som garanterat kommer att behövas. Internationella enheten På internationella enheten sitter Monica Nylund, Inka Lehtinen, Harriet Klåvus och Annikki Abrahamsson. Under de första veckorna då utbytesstuderandena anländer är det väldigt upptaget på internationella enheten. Om det uppstår problem skall man dock inte undvika att kontakta internationella enheten. Många utbytesstuderanden vill träffa dem genast då de anländer för att diskutera kurser och studier. I dessa fall är det bra att försöka lugna ner studenten eftersom alla får personlig studievägledning på internationella enheten veckan efter introduktionsveckan. Internationella enheten vid Åbo Akademi Öppet mån-tis, tors-fre Tavastgatan 13, Åbo Tfn. Harriet Monica Inka Annikki Tutorerna vid Åbo Akademi är inte ämnestutorer. Det betyder att akademisk vägledning eller hjälp med planering av studieplan inte hör till tutorns uppgifter. Genom att inte blanda sig i studieplaner undviker man otrevliga missförstånd och problem. Det finns en skillnad på frågor och frågor men detta kan gälla som tumregel. 19

20 Akademi info Nycklar till Akademin fås från Åbo Akademis kassa i FÄ. Studerande har rätt att få nycklar till dataklasserna och till sin egen institution. För att få en nyckel skall man fylla i en blankett med institutionsföreståndarens namnteckning. Nyckeln kostar ca 35 euro av vilket man får tillbaks ca 25 euro mot kvitto då nyckeln återlämnas. Vett och etikett i dataklasser Dataklasserna vid ÅA är främst till för arbete. Det kan vara bra att berätta för sin tutorgrupp att man i en allmän dataklass måste respektera andras arbetsro. Det är ovanligt i andra delar av världen med dataklasser som de vi har i Finland och därför vet inte alla automatiskt hur man skall uppföra sig i dem. Berätta om finländska seder som t.ex. att inte socialisera i dataklasser. Visa också hur utbytesstuderande kan kolla när föreläsningar börjar, dvs. när dataklassen är upptagen genom att se på läsordningen utanför dataklassdörren. Berätta också om att det är artigt att vänta på sin tur i dataklasserna. SparkNet En del utisar har sin egen bärbara dator med eller vill logga på ett w-lan nät med sin telefon. Det är bra att förklara för utisarna hur de kan logga på på Spark-net med hjälp av sitt ÅA-användarnamn. Fusk Att det är förbjudet att fuska vid Åbo Akademi, liksom vid alla universitet är någonting ni kan påminna era utbytesstuderande om. Åbo Akademis tentamensinstruktion på engelska hittar man på Övrig information Survival-guiden delas ut åt alla tutorer och utbytesstuderande. I den kan man hitta information om så gott som allting man kan tänkas behöva veta. Det är bra att gå igenom den tillsammans med utbytesstudenten så att denna lär sig använda den. ( Kolla också WikiCompass som är ett gemensamt project för Åbo universiteten med motsvarande information på webben: Studnetkåren delar även ut Informations Guide for International Students som bl.a. innehållerinformation om studentkåren, studentkultur, studentkårsmedlemskap och förmåner. Guiden innehåller alla viktiga telefonnummer samt information om t.ex. hur man beställer tid till studenthälsan. Infobanken är en webbtjänst främst för invandrare och dem som arbetar tillsammans med dem. Den innehåller information om allt från FPA till kultur på fjorton olika språk, vilket kan vara till viss hjälp ( 20

21 7. Studielivet vid ÅA ESN-Åbo Akademi ESN-ÅA är en specialförening vid Åbo Akademis Studentkår. ESN är en förkortning för Erasmus Student Network, ett europeiskt nätverk som fungerar i nästan 30 länder. Trots namnet är organisationen avsedd för alla utbytesstudenter oavsett utbytesprogram. ESN sysslar främst med att hjälpa integrera utbytesstuderanden i studielivet, genom att ordna aktiviteter åt och tillsammans med dem och ibland med de andra ESN sektionerna i Åbo (TY och AMK). Dessa aktiviteter kan vara allt från resor till Lappland till sitzar och videokvällar. Tanken är att öka kontakten mellan finländska och utländska studenter. ESN har möten med jämna mellanrum för att planera sin verksamhet. Viktigt är att mötena går automatiskt på engelska ifall någon som inte kan svenska är med föredragningslistan skrivs alltid på engelska. Dessutom är nya ideer alltid välkomna ESNare vill ju gärna veta vad som intresserar just årets utbytesstuderanden och hjälpa dem att förverkliga sina ideer. ESN ÅA har en egen mailinglista, och informerar dessutom på svenska i Bullen. Vill du komma med på listan så ta kontakt med ordförande: esn_info@abo.fi. Mera info hittar man på www. esnabo.eu Specialföreningar Åbo Akademis Studentkårs ca 70 specialföreningar har också en hel del att erbjuda för utbytesstudenterna. Utbytesstuderande får en guide där även specialföreningarna presenteras. I Kårkalendern finns kontaktuppgifter till dessa föreningar. Det är önskvärt att också tutorn berättar om vad det hela går ut på och uppmuntrar utbytesstudenterna att delta exempelvis sin egen ämnesförening. Det är inte alltid så lätt att förstå vad iden med en halare och tygmärken är. Än mindre varför vissa traditionella fester firas och varför de är så populära. Men en viktig del av utbytet är att komma in i det lokala studentlivet och av denna orsak är specialföreningarna viktiga. Ta med era utbytesstudenter på era specialföreningars tillställningar och presentera verksamheten för dem. Ta med era utbytesstudenter även på Gulnäbbsakademin som ordnas på hösten. ESN har också en egen halare som utbytesstudenterna kan beställa. Kom ändå ihåg att det är bra att även presentera alkoholfria aktiviteter från studentkulturen. TIPS: För dem som anländer på hösten brukar gulnäbbsintagningarna vara en succé bland utbytesstudenterna och en bra start på ett intensivt utbyte. Anmäl dem till deras egen ämnesförenings gulnäbbsintagning och gå med själva. Det kan kännas lite främmande först men efteråt brukar utbytesstudenterna vara idel solsken. Berätta dock kort vad det hela går ut på först och kom ihåg att det alltid borde vara möjligt att delta utan att dricka alkohol! 21

22 8. Studentkårens service Åbo Akademis Studentkår ordnar en välkomstfest för alla nya utbytesstudenter och utländska examensstuderande i september och januari. Festen ordnas tillsammans med de andra studentkårerna i Åbo (Turun Yliopiston Ylioppilaskunta och Åbo yrkeshögskolas studerandekår). Alla nyinkomna internationella studeranden och deras utrikestutorer får gratis inträde genom fribiljetter som delas ut under introduktionsveckan. Denna fest är också öppen för finländska studerande och det är önskvärt att tutorerna marknadsför festen bland sina vänner så att det blir en verklig välkomstfest. Information: NUNTII och Bullen in English Information om allting Kåren gör skickas ut på nuntii-listan, och i Kårbullen ( Bullen in English). Det är viktigt att du visar Bullen för dina utbytesstudenter. Dessutom finns det nyttig information på Kårens engelska hemsidor. Nuntii är ett elektroniskt nyhetsbrev (mailing-lista) som riktar sig till utbytestuderande, tutorer och andra som är intresserade av att veta vad som händer i Åbo för/med utländska studerande. Nuntii-listan är listan med stort L vad beträffar information rörande utisar och det är bra om du som tutor är med på den. Ibland är det svårt att få med utbytesstudenter i aktiviteterna eftersom studentkulturerna är så olika i olika länder. Men det är mycket viktigt att studenterna är med för att de skall integreras bättre och få vänner. Som tutor är det viktigt att uppmuntra studenterna att delta i olika slags studentliv. Det är värt ett försök att rycka med de utländska studenterna i våra finlandssvenska ankdammssvängar, speciellt i början. På Nuntii-listan informerar internationella enheten, Studentkåren samt ESN om aktuella händelser som t.ex. akademisk information, kursändringar, studiesociala frågor, evenemang och händelsekalendrar med information om fester, jobberbjudanden, vad som händer i Åbo mm. Man ansluter sig till listan genom att skicka e-post till nuntii-request@abo.fi. Lämna subject tomt och skriv i själva meddelandet subscribe. Följ instruktionerna som du får per e-post. Studenthälsan Eftersom utbytesstudenten betalat kåravgift är de automatiskt berättigade till studenthälsans service precis som finländska universitetsstuderande. Studenthälsan erbjuder dock bara vård (inte intensivvård) under vardagar mellan åtta och fyra. Om utbytesstudenten blir sjuk under kvällen eller på veckoslutet eller om större ingrepp måste göras eller om studenten är i behov av intensivvård måste man vända sig till den kommunala hälsovården, som uppbär dejoureringsavgifter under dessa tider. Utbytesstudenten vet oftast hur de skall göra ifall de blir sjuka och de är ofta också medvetna om vilka pro- 22

23 blem som kan uppstå. I alla frågor som gäller sjukvård eller andra socialpolitiska problem är ni mera än välkomna att kontakta studentkårens socialpolitiska sekreterare med utrikesärenden. Sjukhus och hälsostationer kan debitera fullt pris av utlänningar som inte har permanent uppehållstillstånd och FPA-kort. Vissa undantag finns. Medborgare i de nordiska länderna har rätt till samma hälsoservice som de som är permanent bosatta i Finland Medborgare av ETA-länder har rätt till akut sjukvård till samma kostnader som permanent bosatta i Finland om de har sjukförsäkring i sitt hemland. Finland har skrivit avtal med vissa länder angående sjukförsäkring. Medborgare från länder utanför EU och ETA måste ha privat sjukförsäkring. Information om detta får man från Kåren, CIMO och Migrationsverket ( Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) Öppet mån-fre 8-16 Kyrkovägen 13, Åbo Tfn , hälsovård Tfn , tandvård Juristhjälp Hjälp i juridiska frågor kan fås på tisdagar och torsdagar på Åbo Universitets studentkårs (TYY:s) kansli (Rektorsåkersgatan 4) eller under samma tider på telefonnumret Rådgivningen är avgiftsfri. Studentprästen Utbytesstudenters religion är någonting ni bör ta i beaktande. Här i Finland är det inte så vanligt att man går till kyrkan, men utomlands spelar religionen ofta en mycket viktig roll. Till studentprästen Peter Gustavson kan man vända sig i alla frågor rörande livet, studier och framförallt religion. Ifall er utbytesstuderande funderar om någonting angånende religion eller gudstjänster så be dem kontakta Peter. Peter är språkkunnig så det borde inte bli något problem. Studentprästen har mottagning på kårkansliet tisdagar kl , tel Andra tider är han anträffbar per telefon eller per e-post: peter.gustavson@evl.fi När d relati stud Jag h vigsel Du är inrikt Jag tr 3. Vån Stude GSM 23

24 9. BRA ATT VETA! Den finska kulturen Det är kanske viktigt att du nämner lite kort om den finska kulturen. Att finländare nog är helt trevliga fast de kanske inte är så utåtriktade, pratsamma osv. Helgdagar Det kan vara trevligt om ni förklarar lite om hur och varför vi firar vissa helgdagar - 1. januari, nyårsdag - 6. januari, trettondagen april, långfredagen april, påskdag, annandagpåsk; memma en traditionell finsk påskrätt - 30.april Valborgsmässoafton - 1. maj, en sjudundrande fest - 8. maj Morsdag - 2. juni, kristihimmelsfärdsdag juni, pingstdagen juni, midsommardagen - 1. november, allhelgonadagen; då människor tänder ljus på sina näras gravar november Farsdag - 6. december, sjävständighetsdagen; Finland blev självständigt december, julafton, juldag och annandag jul Vädret Det kan bli rätt kallt och mörkt häruppe i Norden. De flesta av dina utisar visste nog redan om detta och tog med varma kläder. Om inte se till att de skaffar sig sådana i god tid. Vintrarna kan vara längre och mörkare än vad dina utisar är vana vid. Det kan vara bra att berätta om vad mörkerdepression är, och i allmänhet försöka ha koll på att folk klarar sig under årets kortaste dagar. Andra goda råd som du kanske behöver förmedla är att 24 - inte cykla när det är halt eller många minusgrader - inte gå utomhus med otorkat hår i minusgrader - använda reflex! - myggor biter en när man är i Lappland och på landet på sommaren, spray finns! - de vinterdagar då solen lyser så lovande, brukar också vara de kallaste Att resa runt Att resa runt i Finland är mycket lätt, vi har bra möjligheter till kollektivtrafik. Man kommer nästan överallt med tåg och buss - med 50 % rabatt. Dessutom kan det vara värt att berätta åt era utbytesstudenter hur nära det är både till Stockholm och Tallinn och hur man kan ta sig dit. ESN-sektionerna i Åbo orndar också många resor under läsåret. Miljö och sortering Studentbystiftelsens hus erbjuder avfallssorteringsmöjligheter och det är viktigt att poängtera åt utbytesstuderande att man i Finland sorterar avfall. På introduktionsveckan delas det ut mera grundläggande information, men det är bra om tutorn förklarar vad som skall i vilket

25 sopkärl (framför allt att inte lägga blandavfall i sopkärl för specialavfall). Finland har kommit ganska långt gällande sortering och miljötänkande och för många utbytesstuderande kan det vara första gången de kommer i kontakt med sortering. Därför är det viktigt att motivera till miljötänkande genom att lära dem sortera. Kom också ihåg att nämna att man får pantpengarna tillbaks då man för flaskorna till butiken. Nyttiga ord Lär gärna era tutorbarn genast några ord på både finska och svenska. Det lönar sig kanske också att förklara var det vanligen talas svenska och att då man gör affärer på stan går det oftast till på finska. Viktiga ord kan till exempel vara tack, hej, ursäkta osv. Alkoholanvändning För många finländare är socialt umgänge ganska beroende av alkohol. Andra länder har liknande dryckeskulturer, men folk brukar inte supa offentligt till den grad man gör här. För många utlänningar kan det vara lite chockerande att se just hur pass fulla folk blir på t.ex. vappen eller på sitzar. Alkisarna på parkbänkar kan också bli en otrevlig överraskning. Lite varning om alkoholvanor kan alltså vara på sin plats. Påpeka att berusade människor inte brukar vara farliga, och understryk för dina utbytesstudenter att ingen tar illa upp om de inte vill dricka alkohol på finländskt vis eller överhuvudtaget. Ingen kan tvinga dem att supa om de inte vill eller inte trivs med det. Ändå är sitzkultur något som många utlänningar uppskattar. Det är ganska speciellt för den finlandssvenska kulturen och är en del av det typiska studielivet här. ESN brukar ordna sitzar där det lärs ut sitzkultur på engelska. Att sitza utan alkohol är såklart acceptabelt och går att fixa. Studentkåren och dess specialföreningar borde alla ha ett alkoholfritt sitzpaket som går att välja vid anmälningen, om det inte finns, hjälp utisen att fråga efter ett alkoholfritt alternativ. Hemlängtan För en del av dem som kommer hit är det första gången de är hemifrån och de har kanske bott med sina föräldrar hittills. Att konstant höra ett främmande språk runtomkring sig är också stressigt och kan utlösa stark hemlängtan. Om du märker att någon av utbytesstudenterna har hemlängtan finns det olika sätt att gå till väga. Det är bra att försöka tala om hemlängtan. För vissa hjälper det redan att få berätta om sina föräldrar, syskon, flick- och pojkvänner, sin hemort etc. Att få visa bilder och märka att någon är intresserad ger också trygghet. För andra är det viktigt att skapa kontakter till egna landsmän, att få tala sitt eget språk med personer från samma kultur. På detta sätt hittar dessa personer vilostunder från allt det nya och jobbiga omkring dem. Det är dock viktigt att dessa personer, när de väl är redo, också skall ha möjlighet att träffa och lära känna andra nationaliteter och framförallt finländare. De som har hemlängtan trivs inte nödvändigtvis så bra först. Det är mycket viktigt att speciellt dessa personer kommer med på bl.a. välkomstfesten så att de får träffa människor och får vänner. Då man hittat sina första vänner lättar ofta hemlängtan. Försök satsa lite extra tid på dem som kanske har lite svårare att skapa kontakter. Varje år är 25