ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING BLY. Beslutad den 10 september 1992 (Ändringar införda t.o.m )

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING BLY. Beslutad den 10 september 1992 (Ändringar införda t.o.m )"

Transkript

1 ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1992:17 Utkom från trycket den 2 december 1992 BLY Beslutad den 10 september 1992 (Ändringar införda t.o.m )

2 AFS 1992:17 2 BLY Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om bly samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Beslutad den 10 september 1992 (Ändringar införda t.o.m )

3 AFS 1992:17 3 Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om bly Beslutad den 10 september 1992 (Ändringar införda t.o.m ) Arbetarskyddsstyrelsen beslutar med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) följande föreskrifter. Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter gäller allt arbete där bly eller blyhaltigt material hanteras så att blyexposition kan förekomma. Sådant arbete kallas i föreskrifterna blyarbete. Föreskrifterna gäller dock inte 1. Arbete med material som har en blyhalt av högst 1 viktprocent. 2. Arbete i gruva, om ingen blyexposition förekommer utom den som orsakas av bergmaterialet. 2 Bestämmelserna i gäller inte 1. Blyarbete som är enstaka eller sporadiskt återkommande och utförs under högst fem timmar per vecka. 2. Manuellt mjuklödningsarbete med lödtenn och elektrisk lödkolv. 3. Blyarbete med arbetsmetod, vid vilken blodprov på minst en för varje påbörjat tiotal arbetstagare visat att metoden inte ger upphov till blodblyhalter på 0,8 µmol/l eller högre. 4. Arbete med organiska blyföreningar. Bestämmelserna i 15 skall dock alltid tillämpas för personal som sysselsätts med starkt förorenande blyarbete. 3 Med arbetsgivare jämställs i dessa föreskrifter den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd samt de som för gemensam räkning driver sådan verksamhet. Definitioner 4 I dessa föreskrifter används följande beteckningar med nedan angiven betydelse.

4 AFS 1992:17 4 Bly Blyexposition Grundämnet bly som metall eller i kemiskt bunden form. Utsättande av person för bly eller blyhaltigt material i sådan form att bly kan tas upp i kroppen genom inandning, nedsväljning eller hudupptag. Allmänna bestämmelser 5 Blyarbete skall planeras och utföras så att expositionen för bly blir så låg som möjligt. Visar luftundersökning att blyexpositionen inte är godtagbar, skall åtgärder snarast vidtas för att sänka expositionen till godtagbar nivå. Allmänna bestämmelser om dammförebyggande åtgärder och om hygieniska gränsvärden finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelser om åtgärder mot luftföroreningar till förebyggande av ohälsa (AFS 1980:11) och om hygieniska gränsvärden (AFS 1990:13). 6 Blyhaltigt material skall förpackas och hanteras så att uppkomst och spridning av damm vid transport, lastning, lossning, lagring och annan hantering motverkas. 7 De skriftliga hanterings- och skyddsföreskrifter som behövs för arbetet skall finnas tillgängliga på arbetsplatsen. 8 Bestämmelser om hantering och om märkning av farliga ämnen finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om farliga ämnen (AFS 1985:17). Begränsning i användningsområdet för vissa blyhaltiga produkter 9 Färg som innehåller bly i form av blykarbonat eller blysulfat får inte användas för målning av byggnad invändigt. Vissa arbeten 10 Vid rengöring av blykabel, blyackumulator eller annan blydetalj från korrosionsprodukter samt vid slipning på blyhaltigt material skall väljas arbetsmetod som förebygger onödig dammspridning. 11 Vid svetsning och skärning i material som innehåller bly eller är målat med blyhaltig färg skall punktutsug som regel användas om arbetet inte är av tillfällig karaktär eller om punktutsug inte praktiskt kan anordnas. Detta gäller även om materialets eller färgens sammansättning inte är känd men det finns anledning att misstänka att bly kan ingå. Vid fristråleblästring av material målat med blyhaltig färg skall andningsskydd av typ tryckluftapparat med huva användas. Utrustning, lokaler, renhållning 12 Teknisk anordning där blyhaltig luftförorening alstras, skall vara utförd så att spridning av luftburet bly undviks. Inkapsling kring maskin eller process skall vara så tät och avsugen luftmängd så stor att spridning av luftburet bly från inkapslingen förebyggs.

5 AFS 1992: Arbetsplats i lokal där blyarbete förekommer skall rengöras från blyhaltigt damm minst en gång i veckan och sedan arbetet avslutats. Rengöring skall utföras så att damm inte virvlas upp och sprids. Damm skall i första hand sugas bort. Anordning för uppsamling av avfall, spill och liknande skall finnas lätt tillgänglig. Rensning och rengöring av ventilationssystems frånluftsdelar skall ske när det behövs för att anläggningen skall fungera tillfredsställande. Ventilationssystem skall inspekteras regelbundet och minst två gånger per år. Personlig skyddsutrustning 14 Bestämmelser om personlig skyddsutrustning finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1980:11) om åtgärder mot luftföroreningar till förebyggande av ohälsa. Om andningsskydd erfordras, skall det vara minst halvmask med filter som skyddar effektivt mot blydamm. Arbets- och skyddskläder, personalrum m m 15 Arbets- och skyddskläder för personal i blyarbete skall förvaras i avskilt utrymme så att damm från dessa kläder inte sprids till gångkläder eller andra arbetstagares kläder. Blyförorenade skyddskläder får inte medföras i matsal eller annat utrymme där mat förtärs. 16 Arbetstagare skall vinnlägga sig om noggrann personlig hygien. Intagande eller förvaring av mat eller dryck, användande av tobaksvaror eller anbringande av kosmetika får inte ske på arbetsplats där blyarbete utförs. Den som sysslar med blyarbete skall tvätta sig före måltid och eventuell rökning eller snusning samt duscha efter avslutat arbete. 17 Vid blyarbete skall finnas anordning för handtvätt och dusch med varmt och kallt vatten i anslutning till arbetsplatsen. 18 Bestämmelserna i gäller inte vid arbete på tillfällig arbetsplats. Möjlighet till handtvätt skall dock alltid finnas. Kontroll av luftföroreningar 19 Vid blyarbete skall arbetsgivare se till att luftundersökning sker. Därvid skall expositionsmätning ske, om det inte med hänsyn till arbetets art och omfattning eller genom utförd mätning av annat slag klart framgår att tillämpliga hygieniska gränsvärden för bly inte överskrids. Bestämmelser om yrkeshygieniska mätningar finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om yrkeshygieniska mätningar av luftföroreningar (AFS 1988:3). 20 Om expositionsmätning krävs enligt 19, skall mätning ske inom sex månader från det att arbete påbörjats eller sådana förändringar genomförts att tidigare mätning ej är tillämplig. Därefter skall mätning ske en gång per kalenderår. Om erhållna mätvärden inte överstiger 1/5 av tillämpligt gränsvärde, behöver ytterligare mätning dock inte ske. Om mätvärdena överstiger 1/5 men ej hälften av tillämpligt gränsvärde, får Arbetsmiljöverket medge längre tidsintervall mellan mätningarna. (AFS 2000:14)

6 AFS 1992: Om expositionsmätning visar att hygieniskt gränsvärde överskrids, skall - sedan åtgärder enligt 5 vidtagits - ny expositionsmätning ske snarast möjligt, dock senast inom sex månader. 22 Expositionsmätning skall innefatta bestämning av bly i såväl totaldamm som respirabelt damm. Om man genom tidigare mätning eller på annat sätt känner förhållandet mellan dessa blydammhalter behöver dock endast endera bestämmas. Därvid skall den dammtyp som ligger högst i förhållande till gränsvärdet mätas. 23 Kopia av mätrapport eller protokoll över mätresultat skall sändas till Arbetsmiljöverket i två exemplar snarat möjligt, dock senast inom fyra månader efter det att mätningen slutförts. (AFS 2000:14) Medicinsk kontroll 24 Arbetsgivare skall innan arbetet börjar föranstalta om läkarundersökning av arbetstagare som skall sysselsättas i blyarbete. 25 Läkarundersökning skall omfatta yrkesanamnes, uppgift om relevanta expositioner och sjukdomsanamnes. Den skall även innefatta fysikaliskt rutinstatus med bestämning av blodtryck och kliniskt-kemisk undersökning med bestämning av hemoglobinhalt och blyhalt i blod samt kvalitativ bestämning av protein i urin. 26 Den som vid läkarundersökning enligt eller 30 visat sig ha sjuklighet eller svaghet som gör honom särskilt utsatt för risk för ohälsa genom blypåverkan får inte sysselsättas i blyarbete. 27 Arbetsgivare skall föranstalta om periodisk kontroll av arbetstagare som sysselsätts i blyarbete. Kontrollen skall ske en månad efter arbetets början och därefter med tre månaders mellanrum (tremånaderskontroll). Periodisk kontroll skall omfatta bestämning av blyhalt i blod. Kontrollen får tidigareläggas eller senareläggas högst två veckor. Om expositionen avbryts under mer än två veckor får kontrollen uppskjutas motsvarande tid, dock högst en månad från arbetets återupptagande. Arbetsgivare skall anlita laboratorium som har lämplig analysmetod och kan uppvisa tillförlitlighet i sina analysresultat för bly i blod. 28 För den som vid tre på varandra följande tremånaderskontroller har en blyhalt i blodet som är högst 1,5 µmol/l blod, och som arbetar under oförändrade förhållanden vad gäller blyexposition, får arbetsgivaren därefter i stället föranstalta om periodisk kontroll med sex månaders intervall (sexmånaderskontroll) så länge blodblyhalten vid kontrollerna är högst 1,5 µmol/l blod. Kontrollen får tidigareläggas eller senareläggas högst en månad. 29 För den som vid tre på varandra följande tre- eller sexmånaderskontroller har en blyhalt i blodet som är lägre än 0,8 µmol/l (för kvinnor under 50 års ålder) respektive lägre än 1,0 µmol/l (för övriga) och som arbetar under oförändrade förhållanden vad gäller blyexposition, behöver arbetsgivaren inte föranstalta om förnyade periodiska kontroller. 30 För den som omfattas av periodisk kontroll skall arbetsgivaren föranstalta om

7 AFS 1992:17 7 läkarundersökning enligt 25 med tre års mellanrum. Denna läkarundersökning får tidigareläggas eller senareläggas högst tre månader. 31 Arbetsgivare får inte i blyarbete sysselsätta den som inte har genomgått läkarundersökning eller inte deltar i periodisk kontroll enligt 27-28, om inte befrielse enligt 29 gäller. 32 Arbetsgivaren skall föra register över de anställda som enligt dessa föreskrifter varit föremål för läkarundersökning eller periodisk kontroll. Tjänstbarhetsutlåtande och blodblyvärde skall föras in i registret. 33 Resultat av läkarundersökning och periodisk kontroll liksom tjänstbarhetsutlåtande som grundas på resultatet skall även meddelas den undersökte. 34 Arbetsgivaren skall snarast efter utgången av det kvartal då läkarundersökning eller periodisk kontroll utförts sända in sammanställda uppgifter om resultatet till Arbetsmiljöverket. En sådan sammanställning skall innehålla uppgifter om antal undersökta, fördelade på olika slag av sysselsättning, samt uppdelade på kön (för kvinnor även på åldersintervall under/över 50 år) och på olika intervall för blyhalt i blod (i µmol/l). Den skall även ange vilket laboratorium som gjort analyserna.(afs 2000:14) 35 Visar läkarundersökning eller periodisk kontroll att blyhalten i blodet hos någon är högre än 2,0 µmol/l skall arbetsgivaren utreda anledningen till detta. Åtgärder för att minska blyupptaget skall snarast vidtas. 36 Den som vid någon kontroll har en högre blyhalt i blodet än 2,5 µmol/l (för män och för kvinnor över 50 år) respektive 1,5 µmol/l (för kvinnor under 50 år) får ej sysselsättas i blyarbete förrän ny läkarundersökning enligt 25 skett och förrän ny kontroll visat att halten av bly i blodet sjunkit under 2,0 respektive 1,2 µmol/l. Detsamma gäller den som har högre blyhalt i blodet än 2,0 µmol/l (för män och för kvinnor över 50 år) respektive 1,2 µmol/l (för kvinnor under 50 år) vid tre på varandra följande kontroller. 37 Arbetsmiljöverket får för viss arbetstagare medge undantag från bestämmelserna i 36. Undantag kan förenas med villkor om periodisk kontroll eller läkarundersökning. (AFS 2000:14) 38 Kvinnlig arbetstagare under 50 års ålder som omfattas av periodisk kontroll skall upplysas om riskerna för fostret vid en eventuell graviditet. 39 Kvinnlig arbetstagare som omfattas av periodisk kontroll skall snarast anmäla konstaterad graviditet till arbetsgivaren. Kvinnlig arbetstagare som omfattas av periodisk kontroll och som är gravid eller ammar och anmält detta för arbetsgivaren får inte sysselsättas i blyarbete. Särskilda bestämmelser

8 AFS 1992: Bestämmelserna i 9 utgör föreskrifter enligt 4 kap 4 arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160). Bestämmelserna i utgör föreskrifter enligt 4 kap 1 3. samma lag. Brott mot nu nämnda föreskrifter kan enligt 8 kap 2 första stycket arbetsmiljölagen medföra böter eller fängelse i högst ett år. Bestämmelserna i 24-26, 27 första stycket, 30 och 36 utgör föreskrifter enligt 4 kap 5 arbetsmiljölagen. Bestämmelserna i 23 och 34 utgör föreskrifter enligt 4 kap 8 samma lag. Bestämmelserna i 32 utgör föreskrifter enligt 4 kap 7 samma lag. Bestämmelserna i 39 andra stycket utgör föreskrift enligt 4 kap 6 samma lag. Brott mot nu nämnda föreskrifter kan enligt 8 kap 2 andra stycket 2. samma lag medföra böter. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 1 Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 mars Dock träder och 36 i kraft den 1 januari Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om bly (AFS 1984:12) upphävs den 1 mars 1993, med undantag av och 38, som upphävs den 1 januari Vid tillämpning av får luftundersökning som utförts enligt AFS 1984:12 jämställas med luftundersökning enligt dessa föreskrifter. Vid tillämpning av får kontroller av blodblyhalten som utförts enligt AFS 1984:12 jämställas med periodisk kontroll enligt dessa föreskrifter. 2 Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari ) AFS 1992:17 2) AFS 2000:14

9 AFS 1992:17 9 Allmänna råd till kungörelsen med föreskrifter om bly Allmänt om bly o Bly är i ren form en tung och mjuk metall med låg smältpunkt (327 C). Kokpunkten är ca o C. I kemiskt avseende liknar den närmast tenn, men bly är giftigare för levande organismer. Arbete med oorganiskt bly kan förekomma vid metallgjuterier och smältverk, vid batteritillverkning, skrothantering, målning med blyhaltiga färger, svetsning och skärning av plåt som målats med blyhaltig färg, tillverkning av emalj-, mässings-, tenn- och bronsvaror, tillverkning av vissa plaster, tillverkning av glas och keramik samt tillverkning och användning av ammunition. Vissa organiska blyföreningar, i huvudsak tetrametylbly och tetraetylbly, används som tillsats i bensin för att höja oktantalet. De har helt andra egenskaper och är giftigare än oorganiska blyföreningar. Användningen av bly torde komma att minska genom politiska beslut. I regeringsproposition 1990/91:90 aviseras förbud mot blyhagel och blymantlad jordkabel samt att blyfria startbatterier bör utvecklas. Blyupptag i kroppen Oorganiskt bly kommer in i kroppen genom inandning eller nedsväljning. Vid yrkesmässigt arbete med bly är inandning av blyhaltigt damm eller rök den viktigaste expositionsvägen. Bly som man andas in tas upp i kroppen effektivare än bly som nedsväljs. Detta gäller dock främst vuxna, medan barn verkar ha ett effektivare blyupptag via mag-tarmkanalen. Upptaget via lungorna beror till stor del av partiklarnas storlek och löslighet. Rök från en blyhaltig smälta innehåller mycket små partiklar av blyoxid. Denna är löslig i kroppsvätskorna och tas lätt upp i kroppen via lungorna. Risken för högt blyupptag är därför större med blyrök än med blydamm som innehåller större partiklar. Risken är också mindre om partiklarna är svårlösliga, t ex består av blysulfid. Större partiklar deponeras i övre luftvägarna och transporteras med hjälp av flimmerhåren till svalget, där de sväljs eller spottas ut. Det är angeläget att iaktta särskild försiktighet vid upphettning (smältning) av blyhaltigt material. På metalliskt bly bildas på ytan en blyoxid som är pulverformig och kan följa med fingrar och därmed komma in i kroppen i samband med födointag, rökning, snusning etc. Den personliga hygienen och särskilt handhygienen är därför av särskild vikt vid blyarbete. De flesta oorganiska blyföreningar tas inte upp genom oskadad hud. S k blytvålar (blysalter av vissa organiska syror) kan dock tas upp genom huden. Blytvålar, t ex blynaftenat, används

10 AFS 1992:17 10 som tillsats i vissa smörjmedel. Tobak innehåller små mängder bly, som vid rökning kan tas upp i kroppen via lungorna. Därtill kommer risken för att blyhaltigt damm från arbetsprocessen kommer in i kroppen via fingrar och rökverk. Oorganiskt bly som tagits upp i blodet transporteras till olika organ och vävnader. 90 % av det bly som kvarstannar i kroppen upplagras i benstommen. Den biologiska halveringstiden (dvs den tid det tar innan hälften av en viss upptagen blymängd har utsöndrats) där är lång, 10 år eller mer. En mindre del upplagras även i lever och njurar. Utsöndringen av bly sker främst genom urinen. Bestämning av blyhalten i blod används som metod att övervaka pågående blyexposition. Den biologiska halveringstiden för bly i blod är normalt ca en månad, om man inte har stora blydepåer i kroppen på grund av tidigare hög blyexposition. I det senare fallet kan det vara svårt att få ned blyhalten i blodet till normala nivåer även om blyexpositionen har upphört. Blyhalten i blod hos personer som ej exponeras yrkesmässigt är i vårt land ca 0,5 µmol/l (mikromol per liter) eller lägre. Blyhalten i urin kan också användas som mått på exposition men har nackdelen att vara känsligt för kontamination och påverkas även av befintliga blydepåer i kroppen, alltså av exposition långt tillbaka. Organiska blyföreningar medför särskilda risker genom att de kan tas upp också genom huden. Organiskt bly lagras inte i benstommen men däremot i viss utsträckning i annan vävnad t ex i lever, njurar och hjärna. Bortsett från yrkesmässig blyexposition utsätts alla människor, särskilt i storstäder, för bly genom inandningsluften. Den huvudsakliga källan till blyet är tillsatser i bensinen, som genom avgaserna kommer ut både som oorganiska och organiska blyföreningar. Ett visst blyupptag via mag-tarmkanalen sker också genom födans "naturliga" men normalt låga innehåll av bly. Hälsoeffekter Akut blyförgiftning kan uppstå genom inandning av blyrök eller blyhaltigt damm i höga koncentrationer, t ex vid skärning i blymönjat eller annat blyhaltigt material. Den kan yttra sig som magsmärtor (blykolik) samt huvudvärk, irritabilitet och andra symptom från nervsystemet. Akut blyförgiftning kan också uppstå genom intag av bly genom munnen. Akut yrkesmässig blyförgiftning är numera sällsynt, åtminstone i vårt land. Långvarig blyexponering kan ge upphov till effekter framför allt på blodet och blodbildningen, perifera och centrala nervsystem samt njurarna. Ett tidigt tecken på blypåverkan är en störning av bildningen av blodfärgämnet hemoglobin samt en skada på de röda blodkropparna, till vilka blyet i första hand binds. En blodbrist (anemi) kan bli följden. Skada på centrala nervsystemet med påverkan på minnesfunktion, reaktionstid och uppfattningsförmåga har kunnat påvisas efter en längre tids blyexposition. Lätta effekter kan uppträda vid blodblyhalter omkring 2,5 µmol/l och kanske ned mot 1,5 µmol/l. Skada på perifera nervsystemet med nedsatt nervledningshastighet har påvisats vid blodblynivåer under 2,5 µmol/l, kanske ned mot 1,5 µmol/l.

11 AFS 1992:17 11 Barn har större känslighet för bly än vuxna, speciellt vad gäller hjärnans funktioner. En särskild riskgrupp utgör foster, som sannolikt kan få hjärnskador vid blodblynivåer som är ofarliga för modern. Blyet passerar via moderkakan till fostrets blod. Bly utsöndras även via bröstmjölk. Blyexposition har också enligt vissa dock ej entydiga undersökningar givit skador på arvsmassan och eventuellt på barnalstringsförmågan. Effekter på spermier har beskrivits vid blodblyhalter på 2-3 µmol/l men får anses som osäkra. Effekter på foster, såsom inverkan på nervsystemet och eventuellt risk för mental påverkan av det blivande barnet, är bättre belagda och kan befaras vid lägre nivåer. Detta är skäl för de särskilda gränsvärden för kvinnor i blyarbete som införs med dessa föreskrifter. Utgående från resultat av djurexperiment har även gjorts gällande att vissa blyföreningar (i huvudsak acetat och fosfat, däremot inte metalliskt bly och andra blyföreningar) kan orsaka cancer. Någon bekräftelse av misstanke om cancerframkallande effekt på människa har dock hittills ej framkommit. Organiska blyföreningar som tetraetylbly har som regel högre giftighet än de oorganiska. De påverkar främst nervsystem och dess psykiska funktioner. Sömnlöshet, aptitlöshet och psykotiska tillstånd har rapporterats. Dödsfall har inträffat vid akut förgiftning, dock såvitt känt ej i Sverige. Medicinsk kontroll vid blyarbete Mätning av halten bly i blod syftar till att bestämma det totala upptaget av bly i kroppen hos den enskilde arbetstagaren. Den medicinska kontrollen vid blyarbete utgör ett komplement till luftundersökning. Blyhalten i blodet har största betydelsen för bedömning av den enskildes blyupptag och blyexposition, men för bedömning av arbetsplatsen utgår man i första hand från luftundersökning. Bestämmelserna om medicinsk kontroll, 24-39, innebär en viss skärpning av de regler för medicinsk blykontroll som hittills gällt enligt blykungörelsen AFS 1984:12. Närmare beskrivning av skaderisker vid olika halter av bly i blod finns i: "Nordiska expertgruppen för gränsvärdesdokumentation 6. Oorganiskt bly". Arbete och Hälsa 1979:24, Arbetarskyddsverket. "Underlag för hygieniska gränsvärden", Arbete och Hälsa 1992:2, Arbetsmiljöinstitutet. "Environment Health Criteria 3, Lead". WHO, Geneva, "Recommended Health-Based Limits in Occupational Exposure to Heavy Metals". Technical Report Series 647, WHO, Geneva, IARC Monographs on the evaluation of the carcinogenic risks of chemicals to humans. Some metals and metallic compounds. Vol 23, IARC, Lyon, Allmänna råd till vissa paragrafer

12 AFS 1992:17 12 Till 1 Exempel på arbeten där blyexposition kan förekomma är hantering av blyhaltigt material i pulverform, lödning, gjutning av blyhaltig metall, målning med blyhaltig färg, skärning, svetsning, slipning eller annan bearbetning av blyhaltigt material, metall målad med blyhaltig färg m m. Av 1 följer att föreskrifterna inte gäller då blyhaltiga produkter används på ett sådant sätt att blyexposition inte rimligen kan föreligga. Exempel på detta är användning av blyhaltiga metall- eller plastföremål som inte utsätts för bearbetning. Blyhaltig bensin innehåller betydligt mindre än 1 % bly. Kungörelsen är därför inte tillämplig på bensinhantering, t ex på bensinstationer. Det är dock viktigt att undvika all hudkontakt med sådan bensin och mycket olämpligt att använda den som rengöringsmedel eller liknande. Blyhalten i svenska gruvor är sällan mer än 1-2 %. Dessutom föreligger blyet där som blysulfid, som är mycket svårlöslig. Detta minskar risken för skadligt blyupptag. För sammansatt material, t ex plåt och balkar målade med blyfärg, gäller 1 %-gränsen färgskiktet, ej balken i sin helhet. Till 2 Undantaget i 2 punkt 3 är tillämpligt om en godtagbar undersökning kan åberopas utvisande att arbetsmetoden inte medför högre blodblyhalter än som anges i föreskriftstexten. Undersökningen behöver inte nödvändigtvis ha gjorts på den aktuella arbetsplatsen om arbetsförhållandena är likvärdiga med de undersökta. Det är viktigt att man tar blodprov på tillräckligt många arbetstagare för att resultaten skall kunna anses vara representativa. Det är lämpligt att i tveksamma fall göra bedömningen i samråd med Yrkesinspektionen eller Arbetarskyddsstyrelsen. Med organiska blyföreningar avses i denna kungörelse en förening där bly är direkt bundet till kol, t ex tetraetylbly och tetrametylbly. Salter av organiska syror, t ex blyacetat och blystearat räknas som oorganiska blyföreningar. Blyoxid, mönja, blykromat och blysulfid är andra exempel på oorganiska blyföreningar. Exempel på starkt förorenande arbete är tömning av slangfilter, skärbränning och liknande. Till 6 Risken för dammspridning minskar om man undviker produkter i pulverform och i stället använder former som inte dammar så mycket, t ex pasta eller granulat. Till 7 Enligt 3 kap arbetsmiljölagen samt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om farliga ämnen (AFS 1985:17) åligger det arbetsgivare att se till att arbetstagarna får god kännedom om de förhållanden under vilka arbetet bedrivs och upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. När det gäller arbete med blyhaltigt material är det därför väsentligt att stor vikt läggs vid information om riskerna med bly och att nödvändiga instruktioner ges för arbetet. Av 3 kap 9 arbetsmiljölagen framgår att leverantör av farligt ämne skall se till att när ämnet avlämnas för att tas i bruk de anvisningar medföljer som behövs för hanteringen. Vidare åligger det arbetstagare att följa givna skyddsföreskrifter och i övrigt medverka till att åstadkomma en tillfredsställande arbetsmiljö. Av arbetsmiljölagen följer också att arbetsgivare skall förvissa sig om att arbetstagaren har

13 AFS 1992:17 13 den utbildning för arbetet som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. Till 8 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om farliga ämnen (AFS 1985:17) innehåller bestämmelser om bl a hantering av farliga ämnen och om märkning av förpackning och behållare som innehåller farligt ämne. För material som ej förpackas, t ex slig och skrot, informeras på annat lämpligt sätt, t ex skyltning. Blyföreningar tillhör som regel kategorin "Hälsoskadlig" (i några fall kategorin "Giftig" eller "Explosiv vara") enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter, som utfärdats med stöd av lagen och förordningen om kemiska produkter. De skall därför vid leverans vara märkta enligt dessa föreskrifter, se KIFS 1986:3. I skyddsanvisningar kan information lämnas om lämpliga tekniska åtgärder vid hantering, såsom säcktömmare, punktutsug, befuktning etc samt vid behov rekommendation om personlig skyddsutrustning. Till 9 Förbudet i denna paragraf ersatte 1984 motsvarande förbud i en tidigare kungörelse om förbud att använda arbetstagare till målningsarbete med blyfärg (SFS 1949:210). Procentgränsen ändrades då från 2 till 1 %. Från arbetshygienisk synpunkt motiveras förbudet av att man vid byggnads- och reparationsarbeten i byggnader vanligen inte har tillgång till en tillfredsställande ventilation, som man kan ha vid slipning och målning på fast arbetsplats. I Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om farliga ämnen (AFS 1985:17) anges att risker för ohälsa eller olycksfall skall motverkas genom lämpligt produktval. I lagen om kemiska produkter (LKP) finns också kravet att sådana produkter skall undvikas som kan ersättas med mindre farliga produkter. Till 10 Vid rengöring och slipning kan det ofta vara fördelaktigt att arbeta vått, dvs befukta bearbetningsstället. Korrosionsprodukter kan skrapas bort med lämpligt verktyg. Torrborstning och torrslipning är olämpliga arbetsmetoder om man inte kan arbeta slutet eller med punktutsug. Till 11 Exempel på arbete där det torde vara praktiskt svårt att anordna punktutsug är skrotning av fartyg. I sådana fall behöver som regel andningsskydd användas, i första hand av typ tryckluftapparat, för att det hygieniska gränsvärdet för bly, som gäller inandningsluften, inte skall överskridas. Vid arbete av mindre omfattning torde dock filterskydd kunna användas om ventilationen är god (t ex utomhusarbete). Se även kommentaren till 14. Till 12 Blyexposition i samband med hantering av blyhaltigt material kan förebyggas t ex om man gör maskin, blygryta eller annan anordning där blyhaltigt damm, rök eller dimma uppkommer inbyggd, inkapslad eller avskärmad, så att spridning av luftburet bly förebyggs. Vid blandning, bearbetning eller användning av blyhaltig beredning är det lämpligt att förlägga detta arbete till en särskilt för ändamålet avsedd fast arbetsplats, som kan ha anordningar för att förebygga uppkomst och spridning av damm. Punktutsug kan förebygga spridning av luftburet bly vid dammande processled eller arbetsmoment. Det är lämpligt att ventilationsutrustning är utrustad så att tillsyn och rengöring lätt kan ske och att frånluftskanaler är utformade så att igensättning undviks. Även beträffande själva

14 AFS 1992:17 14 arbetslokalen och övriga installationer i denna är det lämpligt med utformning som underlättar rengöring. Brytning och tömning av förpackning innehållande dammande blyhaltigt material sker lämpligen i sluten maskin, box eller liknande i direkt anslutning till blandare eller motsvarande. Förpackningar innehållande blyhaltigt material förutsätts hanteras varsamt så att de inte skadas. Det är viktigt att även tomsäckar och liknande hanteras så att dammspridning motverkas. Till 13 Arbetsplats hålles fri från avfall och damm genom att städas när det behövs; en gång i veckan är ett minimikrav. Städningen blir mest effektiv om den sker efter på förhand uppgjorda rutiner. Även storrengöring kan behöva utföras flera gånger per år för att avlägsna damm på maskiner, armaturer, rör och liknande. Kabelbrunnar och liknande tillfälliga arbetsplatser är inte att betrakta som lokaler enligt denna paragraf. Lagringsfickor och liknande för skrot och slig räknas inte heller som arbetsplatser. Behovet av rengöring av sådana utrymmen avgörs i samband med arbete respektive tömning. Anordning för central dammsugning (eller likvärdig utrustning) underlättar rengöring och medför att senare hantering av damm kan ske på ett betryggande sätt. Tryckluftsblåsning och torrsopning är olämpliga rengöringsmetoder, eftersom de virvlar upp och sprider damm. Om rengöring sker genom spolning, är det viktigt att kontrollera att byggnadsmaterial, maskiner, elutrustning etc har sådant utförande att spolning är möjlig och riskfri. Rensning och rengöring av ventilationssystems frånluftsdelar underlättas om de har rensluckor. Utvändig rengöring av ventilationskanaler underlättas om de förläggs så att de är lätt åtkomliga för dammsugning eller tvättning. God belysning och lämplig färgsättning medför att dammkällor lättare upptäcks och att renhållningen underlättas. Även på tillfälliga arbetsplatser är en god belysning viktig och kan åstadkommas t ex genom bärbar belysningsutrustning. För att återluft från mobil dammsugare skall vara effektivt renad behöver i regel användas filter med minst 99,97 % avskiljningsgrad mätt enligt testmetod DOP MIL-STD 282 eller motsvarande. Till 14 Enligt 2 kap 7 arbetsmiljölagen åligger det arbetsgivaren att tillhandahålla personlig skyddsutrustning. Arbetsgivaren har också ansvaret för att denna underhålles. Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd 45:4 och 45:5 (ändrad genom AFS 1982:2) behandlar utförande, märkning, användning m m av andningsskydd. Av Arbetarskyddsstyrelsen godkänt dammfilter för blyhaltigt damm har beteckningen klass P 2. Föreningen för arbetarskydd utger en förteckning över personlig skyddsutrustning som godkänts av Arbetarskyddsstyrelsen. Till 15 Skilda utrymmen kan t ex vara separata klädskåp. Däremot uppfyller ett klädskåp med en dörr och mellanvägg inte kravet på skilda utrymmen. Vid dammande arbete och där särskilda skyddskläder används är den bästa lösningen att förvara dessa i ett annat rum än gångkläder, gärna med tvätt- och duschrum emellan. Se även Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om personalutrymmen, AFS 1992:1.

15 AFS 1992:17 15 Om arbetet är starkt förorenande men tillfälligt, används ibland engångsoveraller som aldrig tas in i klädrum. I så fall gäller inte kravet på separata klädutrymmen. Till 16 Paragrafens krav medför att det i regel behöver finnas särskilt pausutrymme. - Tobaksvaror bör aldrig förvaras i arbetskläder, eftersom de då lätt förorenas av bly. Till 18 Vid arbete på tillfällig arbetsplats i direkt eller nära anslutning till fast arbetsplats är det lämpligt att kraven i följs. Undantaget syftar framför allt på vissa tillfälliga arbetsplatser, t ex kabelarbeten på stort avstånd från arbetscentral, där det kan vara praktiskt svårt att ordna med dusch etc. Se även Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om personalutrymmen, AFS 1992:1. Till 19 Endast om dammalstringen är mycket låg kan man utan mätning avgöra, att expositionen inte överskrider de hygieniska gränsvärdena. Oftast innebär detta en dammexposition av storleksordningen 1/10 av gränsvärdet eller lägre. Exempel på sådana arbeten är mjuklödning med elektrisk lödkolv, glasyrinvägning samt blysättning i tryckerier, förutsatt att ventilation och städning inte är mycket dåliga i förhållande till verksamhetens omfattning. Ibland kan luftundersökning utföras som emissions- eller areamätning med direktvisande instrument eller fasta mätstationer. Expositionsmätning med personburen utrustning, där luftprov tas i arbetstagarens andningszon, är dock tillförlitligast. Till 22 Mängden bly i provet bestäms med metod som medger bestämning av tillräckligt små dammängder för att en meningsfull jämförelse med hygieniska gränsvärden skall kunna göras. Detta innebär att blymängder ned till ca 1 µg (mikrogram) behöver kunna detekteras. Exempel på sådana metoder är atomabsorption och röntgenfluorescens. Respirabelt damm bestäms genom användning av föravskiljare vid mätningen. Om källan till blyexpositionen är rök, kan man dock utan mätning räkna med att allt bly i luften är respirabelt. Kravet i denna paragraf är endast bestämning av mängden bly på filtret. Det kan dock vara lämpligt, särskilt då andelen bly är låg, att genom vägning av filtren före och efter provtagningen även ta reda på halten totaldamm eller respirabelt damm i luften för jämförelse med hygieniska gränsvärdet för sådant damm. Beträffande mätutrustning samt provtagnings- och analysförfarande hänvisas till Arbetarskyddsstyrelsens metodrapport nr 1010, Provtagning av totaldamm och respirabelt damm. Till 23 Det ena exemplaret av mätrapporten eller protokollet är avsett att insändas till Arbetarskyddsstyrelsen. Till 24 Läkarundersökningen före arbetets början syftar till att hindra att arbetstagare som företer sjuklighet eller svaghet som kan anses medföra särskild mottaglighet för blypåverkan anlitas till blyarbete (26 ). Till 25 De förhållanden som bör bli föremål för läkarens särskilda uppmärksamhet är, som framgår av avsnittet om hälsoeffekter ovan, halten av hemoglobin och eventuella tecken på

16 AFS 1992:17 16 störningar av hemsyntesen. Även eventuell förekomst av andra blodsjukdomar måste uppmärksammas. Nervsystemet såväl centralt som perifert är kritiska målorgan. Hjärt- och kärlfunktionen inklusive blodtryck samt njurfunktionen finns också anledning att kontrollera. Porfyrisjukdom medför svårigheter att utreda eventuell blypåverkan och utgör därför ett starkt skäl mot anställning i blyarbete. I övrigt kan utredningen omfatta undersökningar enligt läkarens bedömning, motiverade av expositionen för bly. - Med "relevanta expositioner" i 25 avses i första hand tider för blyexpositioner och blodblynivåer. Vid läkarundersökningen är det angeläget att information lämnas om hälsoriskerna. Undersökningen kan lämpligen utföras under företagsläkares ledning. Om sådan ej finns tillgänglig kan sjukvårdshuvudmannen (som regel Landstinget) hänvisa till lämplig läkare. Distriktsläkare eller Yrkesinspektionen kan ge upplysning om kontaktpersoner. Till 26 I fall av tveksamhet huruvida hälsotillståndet utgör hinder för blyarbete är det i regel nödvändigt att yrkesmedicinsk klinik rådfrågas. Avbrytande av arbetet är som regel en fråga som kräver individuell bedömning med hänsynstagande till en lång rad faktorer - inte bara till det fysiska hälsotillståndet. Arbetsgivaren informeras på lämpligt sätt om resultatet av läkarundersökningen. Till 27 Syftet med de periodiska kontrollerna är att förebygga skadlig blypåverkan genom att i tidigt skede upptäcka ett ökat blyupptag i kroppen. Med de angivna intervallerna avses kalendertid, oberoende av om hel- eller deltidsarbete i blyexposition föreligger. Genom att bestämma blodets blyhalt får man ett mått på hur mycket bly som tagits upp i kroppen. Eftersom bly i hög grad lagras i benstommen, men även i lever och njurar, påverkas blodblyhalten förutom av upptaget även av transporten till respektive från depåerna och utsöndringen i urinen. Ett laboratorium som fyller paragrafens krav kan antingen vara ackrediterat av Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) för sådan analys eller ha deltagit i interlaboratoriekontroll som anordnas av Arbetarskyddsstyrelsen. Laboratorier som deltar i Arbetarskyddsstyrelsens kontroll och vars analysresultat har acceptabel riktighet och noggrannhet sammanställs till en lista över rekommenderade laboratorier. Praktiska instruktioner för provtagning m m erhålls från vederbörande laboratorium. Det är lämpligt att fasta rutiner etableras för att förenkla samarbetet mellan företag och laboratorium. Till Vid tillämpning av 28 och 29 räknas blodblykontrollen inom en månad efter anställning in i tremånaderskontrollerna. Skulle halten av bly vid någon sexmånaderskontroll visa sig överstiga 1,5 µmol/l blod, följer av 28 att tremånaderskontroller enligt 27 återupptas. I bilaga 1 sammanfattas de krav på åtgärder som enligt denna kungörelse gäller vid olika halter av bly i blod. Till Under förutsättning att den undersökte är informerad om syftet med undersökningen är läkaren som utför undersökningen oförhindrad att till arbetsgivare och tillsynsmyndighet lämna uppgift om resultatet, dvs den bedömning av tjänstbarheten som läkarundersökningen leder till samt blyhalten i blod enligt analysresultatet. Eventuella diagnoser eller annan medicinsk information än den ovan nämnda omfattas av sedvanliga sekretessbestämmelser.

17 AFS 1992:17 17 Bestämmelser om skyddsombuds rätt att från arbetsgivaren få information av betydelse för skyddsombudets verksamhet finns i 6 kap 6 arbetsmiljölagen. Därav följer att skyddsombudet normalt har rätt att få ta del av uppgifter om resultat av läkarundersökning och periodisk kontroll, som lämnas till arbetsgivaren, liksom även sammanställningar enligt 34. Av 3 arbetsmiljöförordningen framgår att register som här avses skall av arbetsgivaren förvaras under viss minsta tid. Om verksamheten överlåtes, skall registret överlämnas till den nya innehavaren. Det finns inget som hindrar att registret förs av t ex företagshälsovården. Detta förutsätter dock att registrets tillgänglighet för tillsynsmyndighet inte inskränks därigenom. Till 34 Arbetarskyddsstyrelsens register över den medicinska blykontrollen har avvecklats. Regional bevakning av utfallet sker genom Yrkesinspektionen. Det finns inget som hindrar att företagshälsovård eller motsvarande på arbetsgivarens uppdrag sänder in sammanställningen av resultaten. I bilaga 2 ges ett förslag till hur resultaten lämpligen kan sammanställas. Till 35 Blybelastningen i arbetsmiljön övervakas i första hand genom kontroll av lufthalten, så att det hygieniska gränsvärdet ej överskrids. Skulle likväl blyhalten i blod hos någon arbetstagare överskrida 2,0 µmol/l blod är det viktigt att utreda orsakerna därtill. Sådana utredningar innefattar lämpligen en diskussion med den anställde om arbetsmetoder och skyddsanordningar, vidare en genomgång av personliga hygieniska förhållanden, skyddsdisciplinen i arbetet, eventuell fritidsexposition för bly etc. Om man inte finner någon förklaring till den höga blodblyhalten, eller om förhöjda värden iakttagits hos ett flertal arbetstagare på samma arbetsställe, är det viktigt att utredningen utvidgas till att omfatta en generell genomgång av tekniska anordningar, arbetsrutiner och övriga arbetsmiljöförhållanden. Sådana utredningar ombesörjes vanligen av företagens skyddsorganisation. Ytterst är det dock arbetsgivaren som har ansvaret för arbetsmiljöförhållandena. Till Om någon, som en följd av föreskriften, ej längre får sysselsättas i blyarbete, och arbetsgivaren inte kan erbjuda blyfritt arbete med bibehållna löneförmåner, kan försäkringskassa efter prövning utge ersättning enligt bestämmelserna i 6 kap 4 lagen (SFS 1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Vid sidan om miljösanerande åtgärder kan en temporär åtgärd med anledning av 35 även vara att antalet timmar i blyexponerat arbete reduceras, varvid kompensation enligt nyss nämnda lag kan erhållas för eventuell inkomstnedsättning. Till 37 Vissa arbetstagare med långvarig blyexposition kan ha fått så stor upplagring av bly i kroppen att blyutsöndringen kan ta mycket lång tid. För dessa personer kan yrkesinspektionen medge en individuell dispens från reglerna om avbrytande av arbetet (36 ), lämpligen efter hörande av yrkesmedicinsk expertis. Se även Till 26. Till Riskerna för fostret är störst i den tidigaste delen av graviditeten när den kanske ännu inte har hunnit bli konstaterad. Av kroppen upptaget bly upplagras bl a i benstommen, och blodblyhalten sjunker endast långsamt under månaderna efter avbruten exposition. Det kan därför vara viktigt att begränsa expositionen redan långt innan graviditet blir aktuell. Detta förhållande motiverar de särskilda och låga biologiska gränsvärden för kvinnor i fertil

18 AFS 1992:17 18 ålder som denna kungörelse anger. En förutsättning för att risken för fosterskador minimeras är att informationen i dessa frågor, som understryks i 38, ägnas stor uppmärksamhet på företagen. Om en kvinna som enligt 39 ej får sysselsättas i blyarbete inte kan omplaceras till blyfritt arbete med bibehållna löneförmåner finns vissa möjligheter till ersättning. Försäkringskassan kan ge upplysningar om detta. Andra aktuella regler Regler som är tillämpliga på arbete med bly finns i följande kungörelser och allmänna råd från arbetarskyddsstyrelsen: Kungörelse om åtgärder mot luftföroreningar till förebyggande av ohälsa (AFS 1980:11) Kungörelse om hygieniska gränsvärden (AFS 1990:13) Kungörelse om anlitande av minderåriga i arbetslivet (AFS 1990:19) Kungörelse om farliga ämnen (AFS 1985:17) Kungörelse om personalutrymmen (AFS 1992:1) Kungörelse om yrkeshygieniska mätningar av luftföroreningar (AFS 1988:3) Övrigt Boverkets nybyggnadsregler (föreskrifter och allmänna råd) BFS 1988:18 Svensk Standard, Luftfilter för ventilationsanläggningar. Provning SMS 2289 Sammanställning över personlig skyddsutrustning som godkänts av Arbetarskyddsstyrelsen, kan beställas hos Föreningen för arbetarskydd, Box 5970, Stockholm. Provtagning av totaldamm och respirabelt damm, Arbetarskyddsstyrelsens rapport 1010 i metodserien, kan beställas hos Arbetsmiljöinstitutets förlagstjänst, Solna. Märkning av kemiska produkter. Föreskrifter och allmänna råd för klassificering och märkning av hälsofarliga och explosiva varor. Liber 1986, med senare ändringar. Se särskilt Kemikalieinspektionens föreskrifter KIFS 1986:3. En lista över laboratorier som har redovisat analysresultat inom de av Arbetarskyddsstyrelsen fastställda felgränserna, kan beställas hos Arbetarskyddsstyrelsens enhet för medicinska frågor, Solna.

19 AFS 1992:17 19 Bilaga 1 Krav på åtgärder vid olika halter av bly i blod För män och för kvinnor över 50 år: Halt av bly i blod µmol/l under 1,0 Åtgärd Ingen återkommande kontroll krävs 1,0-1,5 Sexmånaderskontroll av bly i blod 1,5-2,0 Tremånaderskontroll av bly i blod över 2,0 Krav på utredning/åtgärder enligt 35 Avstängning om tre prov i följd är övr 2,0 Åter i blyarbete när halten är under 2,0 över 2,5 Avstängning. Åter i blyarbete när halten är under 2,0 För kvinnor under 50 år: Halt av bly i blod µmol/l under 0,8 Åtgärd Ingen återkommande kontroll krävs 0,8-1,5 Sexmånaderskontroll av bly i blod (dock tremånaderskontroll tre gånger vid nytt blyarbete) över 1,2 Avstängning om tre prov i följd är över 1,2 Åter i blyarbete när halten är under 1,2 över 1,5 Avstängning. Åter i blyarbete när halten är under 1,2

20 AFS 1992:17 20 RAPPORT Bilaga 2 MEDICINSK KONTROLL ENLIGT BLYKUNGÖRELSEN (AFS 1992:17, 34 ) Arbetsgivare Företag, arbetsställe: Adress: Telefonnummer: Företagshälsovård Hälsocentral: Adress: Telefonnummer: Undersökta Antal undersökta män:... kvinnor över 50 år:... kvinnor under 50 år:... Arbetets art Antal män:... kvinnor över 50 år:... kvinnor under 50 år:... Antal undersökta fördelade på kön och blodblyintervall Blodblyintervall i µmol/l <0,8 män:... kvinnor över 50 år:... kvinnor under 50 år:... 0,8-0,99 män:... kvinnor över 50 år:... kvinnor under 50 år:... 1,0-1,19 män:... kvinnor över 50 år:... kvinnor under 50 år:... 1,2-1,49 män:... kvinnor över 50 år:... kvinnor under 50 år:... 1,5-1,99 män:... kvinnor över 50 år:... kvinnor under 50 år:... 2,0-2,49 män:... kvinnor över 50 år:... kvinnor under 50 år:... 2,5-2,99 män:... kvinnor över 50 år:... kvinnor under 50 år:... 3,0 och högre män:... kvinnor över 50 år:... kvinnor under 50 år:... Analyslaboratorium Laboratorium Adress: Telefonnummer: För kontrollen ansvarig läkare Namn: Adress: Telefonnummer: Datum...

21 ... Underskrift (Arbetsgivare eller dennes ombud) AFS 1992:17 21

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING BLY Beslutad den 10 september 1992 (Ändringar införda t.o.m. 2011-11-29) AFS 1992:17 Utkom från trycket den 2 december 1992 BLY Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse

Läs mer

Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet

Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2014:XX 2014:23 Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i

Läs mer

Xxxxx Kemiska arbetsmiljörisker

Xxxxx Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2014:XX 2014:5 Xxxxx Kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2011:19) om om kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Medicinsk kontroll av arbete med bly. Handledare: Thomas Lundh vid Arbets- och miljömedicin, Lund

Medicinsk kontroll av arbete med bly. Handledare: Thomas Lundh vid Arbets- och miljömedicin, Lund Arbete med bly Medicinsk kontroll av arbete med bly Författare: Lennart Pettersson Handledare: Thomas Lundh vid Arbets- och miljömedicin, Lund Projektarbete 7,5 hp Företagssköterskeutbildning 2008-2009

Läs mer

Revidering av föreskrifterna om asbest, AFS 1996:13

Revidering av föreskrifterna om asbest, AFS 1996:13 1(8) Gabriela Balodis, AV 2005-02-23 Revidering av föreskrifterna om asbest, AFS 1996:13 Förklaringar: överstruken text upphävd röd text i kursiv nytt text med gul bakgrund anpassning till Europaparlamentets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:610 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om arbetsmiljölagen

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

Systematisk information-ett blytungt argument?

Systematisk information-ett blytungt argument? , Systematisk information-ett blytungt argument? Författare: Hans Leijonhufvud Handledare: Robert Wålinder Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning 2012/13 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika

Läs mer

Xxxxx. Gravida och ammande arbetstagare. föreskrifter Arbetsmiljöverkets (AFS xxxx:xx) föreskrifter om om ändring i Arbetsmiljöverkets

Xxxxx. Gravida och ammande arbetstagare. föreskrifter Arbetsmiljöverkets (AFS xxxx:xx) föreskrifter om om ändring i Arbetsmiljöverkets AFS 2014:XX 2014:41 Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Arbetsmiljöverkets (AFS xxxx:xx) föreskrifter om om ändring i Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Nya reviderade föreskrifter om kvarts, förslag 2014-09-18. AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker. Övriga föreskrifter

Nya reviderade föreskrifter om kvarts, förslag 2014-09-18. AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker. Övriga föreskrifter Jämförelsetabell: Bestämmelser i föreslagna nya kvartsföreskrifter jämfört med AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker och övriga tillämpliga föreskrifter inklusive AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Läs mer

Medicinska kontroller

Medicinska kontroller Medicinska kontroller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:6) om medicinska kontroller i arbetslivet Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Arbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

Arbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter Arbetsmiljö- lagen fastställer grundläggande regler Arbetsmiljöförordningen ger Arbetsmiljöverket rätt att ge ut föreskrifter 1 Lagens syfte Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt uppnå

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska ämnen är farliga på olika sätt Kan orsaka direkta hälsoskador eller död Öka risken

Läs mer

Välkomna på seminariet Kvarts finns på alla byggarbetsplatser så skyddar du dig!

Välkomna på seminariet Kvarts finns på alla byggarbetsplatser så skyddar du dig! Välkomna på seminariet Kvarts finns på alla byggarbetsplatser så skyddar du dig! Marie Lewné - cert. yrkeshygieniker Jonathan Lyström - ST-läkare arbets- & miljömedicin Karin Grahn - yrkeshygieniker Varför

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

MÅLNING/ LACKERING eller. DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig!

MÅLNING/ LACKERING eller. DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du med MÅLNING/ LACKERING eller målade/lackerade DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Tillverkar du färger eller lacker som innehåller polyuretan

Läs mer

Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare

Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare AFS 2014:XX 2014:24 Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Arbetar du med SKUMPLAST eller ISOLERSKUM? Läs vidare viktig information för dig!

Arbetar du med SKUMPLAST eller ISOLERSKUM? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du med SKUMPLAST eller ISOLERSKUM? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Tillverkar du mjuk eller styv skumplast? Isolerar du med isolerskum? Händer det att du värmebehandlar

Läs mer

Arbetar du med SVETSNING? Läs vidare viktig information för dig!

Arbetar du med SVETSNING? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du med? Läs vidare viktig information för dig! 1 Händer det att du svetsar i i sådant som är målat eller lackerat? är limmat? innehåller plast eller isolerskum? 2 Nya risker! Under senare tid har

Läs mer

Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt

Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:5) om cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk

Läs mer

Anvisning om obligatorisk medicinsk kontroll enligt lagstiftning

Anvisning om obligatorisk medicinsk kontroll enligt lagstiftning ANVISNING Gäller från och med 2005-07-01 Anvisning om obligatorisk medicinsk kontroll enligt lagstiftning Gäller fr o m 2005-07-01 Syftet med anvisningen är Att förebygga ohälsa genom att i förebyggande

Läs mer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 - Läkarundersökning - Hälsoundersökning - Biologisk exponeringskontroll - Tjänstbarhetsbedömning

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

Under 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter.

Under 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter. ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER 2014 och 2015 Under 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter. AFS 2014:01 AFS 2014:02 AFS 2014:03

Läs mer

Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet. Version: 1. Ansvarig: Björn Ahlnäs

Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet. Version: 1. Ansvarig: Björn Ahlnäs Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet Ansvarig: Björn Ahlnäs Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. Nyutgåva Björn Ahlnäs 2009-11-30

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009

Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Gudrun Skoglund Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Tel. 08/730 95 40 E-post: gudrun.skoglund@av.se Arbetsmiljöverkets olika distrikt Luleå Umeå Härnösand Falun Stockholm

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2006:1) om om asbest

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2006:1) om om asbest AFS 2014:XX 2014:27 Xxxxx Asbest Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2006:1) om om asbest Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga 1 c Datum Vår beteckning Sid REP 2013/ (5)

Sammanfattning. Bilaga 1 c Datum Vår beteckning Sid REP 2013/ (5) 2014-03-18 REP 2013/100373 1 (5) Enheten för processäkerhet och rörligt arbete Tommy Eriksson Wikén, 010-730 9931 arbetsmiljoverket@av.se Omprövning av föreskrifter - Parallelluppställning avseende Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Arbetsplatsens utformning

Arbetsplatsens utformning Arbetsplatsens utformning Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2009:2) om arbetsplatsens utformning 2 Arbetsmiljöverkets författningssamling

Läs mer

Asbest. den dolda faran

Asbest. den dolda faran Asbest den dolda faran Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen förmedla kunskap kring arbetsmiljöfrågor

Läs mer

Checklista. Riskbedömning för hantering av kemiskt ämne

Checklista. Riskbedömning för hantering av kemiskt ämne Checklista Riskbedömning för hantering av kemiskt ämne Detta är ett förslag till ett arbetssätt som kan passa för vissa hanteringar. Ibland kan man bedöma hela grupper av ämnen samtidigt. Om arbetet innebär

Läs mer

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen 10 Även de som medverkar vid planeringen och projekteringen ska, inom ramen för sina uppdrag, i tillämpliga delar följa det som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160); SFS 2003:365 Utkom från trycket den 17 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om arbetsmiljölagen

Läs mer

Enligt Kemikalieinspektionens förgattningssamling KIFS 1998:8 (uppdaterad version 2001:4) och KIFS 1994:12 (uppdaterad version 2001:3).

Enligt Kemikalieinspektionens förgattningssamling KIFS 1998:8 (uppdaterad version 2001:4) och KIFS 1994:12 (uppdaterad version 2001:3). Säkerhetsdatablad Enligt Kemikalieinspektionens förgattningssamling KIFS 1998:8 (uppdaterad version 2001:4) och KIFS 1994:12 (uppdaterad version 2001:3). Utfärdad: 1996-01-24 Omarbetad: 2007-12-18 1. Namnet

Läs mer

MEDICINSK KONTROLL VID KADMIUMARBETE

MEDICINSK KONTROLL VID KADMIUMARBETE MEDICINSK KONTROLL VID KADMIUMARBETE Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om medicinsk kontroll vid kadmiumarbete samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna ISBN 91-7930-392-7 ISSN 0348-2138

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg Arbetsmiljö och ansvar Anna Varg Arbetsmiljöverket 11-11-16 1 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över bl a arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter Utfärda föreskrifter med stöd

Läs mer

Arbetar du med ISOCYANATER eller POLYURETAN? Läs vidare viktig information för dig!

Arbetar du med ISOCYANATER eller POLYURETAN? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du med ISOCYANATER eller POLYURETAN? Läs vidare viktig information för dig! 1 Vet du om det finns isocyanater eller polyuretan i de kemiska produkter du arbetar med (t ex i färger, lack, ytbehandling,

Läs mer

Arbetsmiljörisker vid GRAVIDITET OCH AMNING. En vägledning för gravida, arbetsgivare och fackklubbar inom gruv- och stålbranschen

Arbetsmiljörisker vid GRAVIDITET OCH AMNING. En vägledning för gravida, arbetsgivare och fackklubbar inom gruv- och stålbranschen Arbetsmiljörisker vid GRAVIDITET OCH AMNING En vägledning för gravida, arbetsgivare och fackklubbar inom gruv- och stålbranschen Innehåll Inledning 3 Riskbedömning av arbetet 4 Exempel ur Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160); SFS 2008:934 Utkom från trycket den 2 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror

Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker orsakas av farliga kemiska ämnen på din arbetsplats. Ämnena är ofta inköpta kemiska produkter,

Läs mer

Säkerhetsdatablad PROMATECT -H

Säkerhetsdatablad PROMATECT -H Utfärdat: 20121220 Versionsnummer: 1 Omarbetad: Sida: 1 av 6 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Användningsområde/Funktion: Brandskyddsskivor för stålkonstruktioner. Leverantör: by ivarsson

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket

Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket Regler som styr kemiområdet Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete ger de grundläggande kraven på arbetsmiljöarbetet. Kemiska

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1985:18 Utkom från trycket den 11 februari 1986 FRISÖRARBETE

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1985:18 Utkom från trycket den 11 februari 1986 FRISÖRARBETE ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1985:18 Utkom från trycket den 11 februari 1986 FRISÖRARBETE Utfärdad den 19 december 1985 AFS 1985:18 2 FRISÖRARBETE Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd Yrkesmässig hygienisk verksamhet Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Referensmätningar för kvartsexponering vid olika typer av ROT-arbeten inom byggindustrin

Referensmätningar för kvartsexponering vid olika typer av ROT-arbeten inom byggindustrin POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Referensmätningar för kvartsexponering vid olika typer av ROT-arbeten inom byggindustrin Ann-Beth Antonsson, Bo Sahlberg IVL Svenska Miljöinstitutet 2019 Författare: Ann-Beth

Läs mer

AFS 2015:2 Kvarts stendamm i arbetsmiljön

AFS 2015:2 Kvarts stendamm i arbetsmiljön Kvarts stendamm i arbetsmiljön Arbetsmiljöverkets författningssamling Kvarts stendamm i arbetsmiljön Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kvarts stendamm i arbetsmiljön ISBN 978-91-7930-623-6

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE CHECKLISTA OCH ÅTGÄRDSPLAN; FÖRKORTAD

GRUNDLÄGGANDE CHECKLISTA OCH ÅTGÄRDSPLAN; FÖRKORTAD Utgivningsdatum 2017-05-31 IP ARBETSVILLKOR 3.5 GRUNDLÄGGANDE CHECKLISTA OCH ÅTGÄRDSPLAN; FÖRKORTAD FÖR GENOMGÅNG: FÖRETAG: NÄRVARANDE: JA GRUNDLÄGGANDE SÄKERHET 1. Finns: a) rutiner för beredskap vid

Läs mer

Välkomna. Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson

Välkomna. Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson Välkomna Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson 031-786 1136 0705-640457 annhild.larsson@gu.se Arbetsmiljö är lokaler, maskiner och utrustning farliga ämnen arbetets organisation arbetsuppgifternas

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Gravida och ammande arbetstagare

Gravida och ammande arbetstagare Gravida och ammande arbetstagare Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2007:5) om gravida och ammande arbetstagare 2 Arbetsmiljöverkets författningssamling

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Nya och nygamla kemiregler Carola af Klinteberg 2015-06-01 1 Mitt uppdrag: Ändringar i föreskrifter från den 1 juni 2015 Förtydliga nya begrepp och lyfta fram

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om hantering av ammoniumnitratemulsioner, -suspensioner och -geler (ANE)

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om hantering av ammoniumnitratemulsioner, -suspensioner och -geler (ANE) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om hantering av ammoniumnitratemulsioner, -suspensioner och -geler (ANE) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver 1

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom 2013-03-20 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta för att arbetsgivarna

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1989:7 Utkom från trycket den 4 oktober 1989 KVICKSILVER OCH AMALGAM INOM TANDVÅRDEN

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1989:7 Utkom från trycket den 4 oktober 1989 KVICKSILVER OCH AMALGAM INOM TANDVÅRDEN ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1989:7 Utkom från trycket den 4 oktober 1989 KVICKSILVER OCH AMALGAM INOM TANDVÅRDEN Utfärdad den 15 juni 1989 AFS 1989:7 2 KVICKSILVER OCH AMALGAM INOM

Läs mer

Svensk författningssamling 1988:868

Svensk författningssamling 1988:868 Svensk författningssamling 1988:868 Det kan förekomma fel i författningstexterna, och bilagor kan saknas. Kontrollera därför alltid mot den tryckta versionen. Lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva

Läs mer

Remissvar. Förslag till föreskrifter och allmänna råd - Kemiska arbetsmiljörisker

Remissvar. Förslag till föreskrifter och allmänna råd - Kemiska arbetsmiljörisker Er beteckning RK 2014/101263 2014-09-09 Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Remissvar Teknikföretagen har getts möjlighet att lämna synpunkter på Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter och allmänna

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. 1. NAMNET på ÄMNET / BEREDNINGEN och BOLAGET / FÖRETAGET

SÄKERHETSDATABLAD. 1. NAMNET på ÄMNET / BEREDNINGEN och BOLAGET / FÖRETAGET 1(5) SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET på ÄMNET / BEREDNINGEN och BOLAGET / FÖRETAGET Handelsnamn Användningsområde Tillverkare Import Telefonnummer vid nödsituationer Påsar för absorption av fukt i olika produkter,

Läs mer

Dokumentnamn och uppdateringsinfo

Dokumentnamn och uppdateringsinfo Arbetsmiljö allmänt SFS 1977:1160 Arbetsmiljölag (1977:1160) t.o.m. SFS 2010:1225 SFS 1977:1166 Arbetsmiljöförordning (1977:1166) t.o.m. SFS 2009:1164 AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt

Läs mer

Förteckning 1 Januari över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket

Förteckning 1 Januari över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket Förteckning 1 Januari 2019 över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket Förteckning över samtliga gällande författningar och allmänna

Läs mer

ANVÄNDNING AV PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING

ANVÄNDNING AV PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2001:3 ANVÄNDNING AV PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING (Ändringar införda t.o.m. 16 november 2010) 5 ANVÄNDNING AV PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Läs mer

Säkerhetsdatablad Sida 1/6 Enligt 91/155/EEG

Säkerhetsdatablad Sida 1/6 Enligt 91/155/EEG Sida 1/6 Enligt 91/155/EEG Datum för utskriften: 19.01.2007 Omarbetat: 05.02.2007 1 Namnet ämnet/preparatet och bolaget/företaget Produktnamn: Repair Finish Polish Användning: Används för att polera glas

Läs mer

Ordnings & Skyddsregler 1

Ordnings & Skyddsregler 1 Ordnings & Skyddsregler 1 För under- och sidoentreprenörer på arbetsställen där Leif Andersson har samordningsansvar 1. Syfte Dessa regler avser att belysa skydds- och ordningsregler som gäller för relationen

Läs mer

Arbetar du inom ELEKTRONIK- INDUSTRIN?

Arbetar du inom ELEKTRONIK- INDUSTRIN? Arbetar du inom - INDUSTRIN? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Lackerar du kretskort? Härdar eller värmebehandlar lackerade kretskort? Löder i kretskort? Renoverar eller reparerar

Läs mer

Kemiska risker i arbetsmiljön

Kemiska risker i arbetsmiljön Kemiska risker i arbetsmiljön Information om kemireglerna På www.av.se finner du En presentation av kemiföreskrifterna. En Vägledning till reglerna om kemiska arbetsmiljörisker. Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2018:10 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om radon på arbetsplatser Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987

Läs mer

VARUINFORMATION Sid 1(5)

VARUINFORMATION Sid 1(5) 1. Namnet på produkten och företaget VARUINFORMATION Sid 1(5) Produktnamn: Användning/produkttyp: Silverlod Artikelnummer: 5240-1015, 5240-1020 Leverantör: Telefon vid olycksfall: GasIQ AB Snickarevägen

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Härdplast- Cyanoakrylat

Härdplast- Cyanoakrylat Härdplast- Cyanoakrylat Hur påverkas vi av kemikalier? 2 Olika upptagningsvägar 3 Diffus exponering av ämnen du möter i din vardag Olika ämnen tas upp på olika ställen i luftvägarna. 4 Fosterskador Några

Läs mer

2015-12-03. Härdplast- Cyanoakrylat. Hur påverkas vi av kemikalier? Olika upptagningsvägar HÄRDPLASTER CYANOAKRYLAT

2015-12-03. Härdplast- Cyanoakrylat. Hur påverkas vi av kemikalier? Olika upptagningsvägar HÄRDPLASTER CYANOAKRYLAT Härdplast- Cyanoakrylat Hur påverkas vi av kemikalier? 2 Olika upptagningsvägar 3 1 Diffus exponering av ämnen du möter i din vardag Olika ämnen tas upp på olika ställen i luftvägarna. 4 Fosterskador Några

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2003:4 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Xxxxx Smältning och gjutning av metall

Xxxxx Smältning och gjutning av metall AFS 2014:XX 2014:15 Xxxxx Smältning och gjutning av metall Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Kemiska risker i arbetsmiljön

Kemiska risker i arbetsmiljön Kemiska risker i arbetsmiljön I den här broschyren beskriver vi hur du som är ansvarig för arbetsmiljön ska göra för att förebygga kemiska risker. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

Läs mer

Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter

Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter UFV 2008/758 Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter Uppsala universitet Fastställd av universitetsdirektören 2008-05-29, reviderad 2015-12-21 Innehållsförteckning Förvaring av kemiska produkter

Läs mer

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB Chefsutbildning 12 juni 2014 Dan Eriksson, Artontusen AB Arbetsmiljölagen Kap 1 Ändamål och vilka omfattas Kap 2 Kvalitén på arbetsmiljön Kap 3 Skyldigheter, vilka har ansvar Kap 4 Bemyndigande Kap 5

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer; SFS 2010:965 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Regeringen

Läs mer

Tillstånd till yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter från ett utlämningsställe i Jämtlands län

Tillstånd till yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter från ett utlämningsställe i Jämtlands län 1 (6) Djur- och miljöenheten Britta Munksten 010-2253218 Grillhaket i Bräcke AB Riksvägen 47 84331 Bräcke Tillstånd till yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter från ett utlämningsställe

Läs mer

Xxxxx Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar

Xxxxx Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar AFS 2014:XX 2014:16 Xxxxx Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) om Arbetsmiljöverkets

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:8 MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:8 MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:8 MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE MEDICINSK KONTROLLAV NATTARBETANDE Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om medicinsk kontroll av nattarbetande

Läs mer

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Arbetsmiljöverkets nya j y ändringsföreskrifter AFS 2012:7 17 maj 2013 - Jenny Persson Blom 2013-05-17 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta

Läs mer

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Skyddsombud arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska sam arbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

OptiSpray Säkerhetsdatablad

OptiSpray Säkerhetsdatablad Säkerhetsdatablad 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeskrivning 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från NOxreduktion

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 Viktigt

Läs mer

DRI-103 Entreprenörsarbete i Käppalaförbundets anläggningar

DRI-103 Entreprenörsarbete i Käppalaförbundets anläggningar Syfte med dokumentet Detta dokument fastställer de arbets- och miljökrav som en entreprenör/leverantör och underleverantör (kallad E) som arbetar på uppdrag av Käppalaförbundet skall känna till. Det gäller

Läs mer

Kemikalieinspektionens författningssamling

Kemikalieinspektionens författningssamling Kemikalieinspektionens författningssamling ISSN 0283-1937 Föreskrifter om ändring i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer; beslutade den 2 april

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD

VARUINFORMATIONSBLAD VARUINFORMATION UINTAITE 1 (5) VARUINFORMATIONSBLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Importör UINTAITE Contractor Trading AB Lövstigen 69 903 43 UMEÅ - SVERIGE Tel: 090-100 590 Fax: 090-100

Läs mer