Sambandet mellan mobbning och nätmobbning

Transkript

1 Sambandet mellan mobbning och nätmobbning PREVENTIONS- OCH UTVECKLINGSENHETEN Göran Englund, Prevu Juni 2011

2

3 Om denna rapport från Prevu Syfte: Syftet med denna undersökning är att beskriva om det finns något samband mellan de traditionella formerna av mobbning och det vi kallar nätmobbning (mobbning via Internet/mobiltelefon). Hur omfattande är den traditionella verbala formen av mobbning och hur omfattande är nätmobbningen för elever är i årskurs 3 9. Teori: Teorier om mobbning kan i grova drag grupperas i två huvudinriktningar, den grupporienterade inriktningen och den individorienterade inriktningen. Metod: 3902 elever i årskurs 3 9 på ett antal skolor i Göteborgsstad har svarat på Olweus elevenkät om mobbning och antisocialt beteende. Data har bearbetats i SPSS. Resultat: Det finns ett starkt samband mellan den vanliga traditionella mobbningen och den nyare formen av mobbning, ofta kallad nätmobbning (mobbning via Internet eller mobiltelefon). Det är till stor del samma personer som nätmobbar och som nätmobbas, antingen i skolan eller på nätet. Nätmobbning kan ses som en form av mobbning som eleverna utsätts för, en förlängning av den vanliga skolmobbningen. De elever som upplever nätmobbning utsätts till större del än de traditionellt mobbade eleverna för flera former av mobbning, samma förhållande gäller för de som nätmobbar. Undersökningen visar att den verbala traditionella formen av mobbning är vanligast, både i årskurs 3 6 och 7 9, och andel pojkar som utsätts är störst. Undersökningen redovisar andelen elever i skolan som är direkt involverade i mobbningsproblematiken som mobbad eller som mobbbare. Med mobbningsproblematiken redovisad på detta sätt visar det sig att det största bekymret finns i årskurs 7 9 och främst hos pojkarna. En mycket liten andel av de verbalt mobbade eleverna använder nätet för att mobba andra. Det är alltså inte vanligt att mobbade elever i skolan blir förövare på nätet. 1

4 Inledning Prevu har i två tidigare rapporter redovisat svar från den elevenkät (Olweusenkäten om mobbning) som används på ett antal skolor i Göteborg. Rapporten Om mobbning redovisar hur elever årskurs 3 9 från 18 skolor i Göteborg svarat på Olweusenkäten (mobbning definieras som upprepade kränkningar). Det görs även en jämförelse med två andra studier i Sverige. Rapporten redovisar förekomst av olika former av mobbning, även förekomst av mobbning via Internet och mobiltelefon (nätmobbning). I rapporten Att kränka och mobba med teknikens hjälp finns en sammanställning av förekomsten av kränkningar (enstaka kränkningar) i årskurs 3 9 under 2005 till 2009, med fokus på kränkningar via Internet/mobiltelefon under dessa år. I rapporten finns även ett antal råd till skolor hur man kan motverka nätmobbning. I de tidigare rapporterna redovisas de olika formerna av mobbning eller kränkningar var för sig. Denna rapport fokuserar på om det finns ett samband mellan de olika formerna av mobbning. Rapporten bygger på c uppsatsen Sambandet mobbning och nätmobbning, Göteborgs Universitet, Inst. för pedagogik och specialpedagogik, 2011 av Göran Englund. ( ) Begrepp och definitioner Olweus definierar mobbning enligt följande, i elevenkäten finns en liknade något enklare text som eleven läser för att kunna ta ställning till ett antal frågor och påståenden. En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Olweus beskriver tre kriterier för mobbningsbegreppet. 1. Negativa/aggressiva handlingar upprepade över viss tid. 2 Intentionen/avsikten är att skada någon. 3. En obalans i makt, ett asymmetriskt maktförhållande (Olweus, 1991). Skolverkets allmänna råd beskriver handlingar som kränker barns eller elevers värdighet som kränkande behandling. I de Allmänna råden finns en definition av mobbning som beskrivs som en form av kränkande behandling. Skolverket beskriver två kriterier som bör finnas med för att det ska vara mobbning. 1. Handlingen ska vara medveten och upprepad. 2. Avsikten ska vara att skada. (Skolverket, 2009). Skolverkets definition betonar inte kriteriet obalans i makt vilket Olweus menar är viktigt för att kunna skilja mobbning från en konflikt där två jämbördiga (lika starka) elever slåss eller bråkar. 2

5 Två teoretiska huvudinriktningar om mobbning Man kan i grova drag gruppera teorierna om mobbning i en grupporienterad och en individorienterad inriktning. Den grupporienterade inriktningen lägger inte orsaken för mobbningen i egenskaper hos mobbarna. Den individorienterade inriktningen menar att mobbarnas egenskaper är en bidragande orsak till att mobbning kan äga rum. (Thornberg, 2006). Denna skillnad i synsätt kan bero på att inriktningarna har utvecklats av olika professioner, den pedagogiska/sociologiska inriktningen kontra den psykologiska. Zelma Fors (2009) beskriver i en artikel att mobbning blivit till en kamp mellan professioner. Kanske är det därför mobbningsdebatten varit laddad under de senaste åren. Mobbningsgener och forskningsetik är ord som används i debatten som kan belysa skiljelinjen och som till viss del har handlat om en klassik fråga. Är det situationen eller individen som räknas? Läs mer om detta i uppsatsen ( ). Där finns även kommentarer om Skolverkets utvärdering av metoder mot mobbning Den individorienterat inriktningen Mobbning är ett fenomen som kan uppstå bland barn och unga i exempelvis skolklasser. En del individer är mer aggressiva och bidrar mer till mobbningen än andra som är mer passiva eller neutrala i gruppen. Mobbning är en oprovocerad handling. Det är inte offret som orsakar mobbningen utan mobbarens utrymme och möjlighet för aggressivitet. Att beskriva de individuella särdragen som är associerade med att vara mobbare eller mobbad är viktigt för förståelsen av mobbning (Thornberg, 2006). Den grupporienterat inriktningen Det är situationen och krafterna som uppstår mellan individer i ett system som är det primära. Mobbning är ett gruppfenomen. Orsakerna till att mobbning bör sökas i de krafter som påverkar gruppen, krafter som kan finnas i gruppen eller utanför. Gruppen i sig bär ett ansvar, alltså även den som utsätts. Termer som roller, gruppnormer, ritualer blir här viktigare för förståelsen av individuella skillnader (Thornberg, 2006). Vilken teoretisk inriktning har program eller metoder som används för att motverka mobbning i skolan? En väg till förståelse kan vara följande frågor: Ska det mobbningsutsatta barnet ändra sitt beteende? Är mobbningen en konflikt där båda parter behöver bidra till ett bättre klimat? Bidrar offret till sitt eget öde? Den individorienterade inriktningen menar att offret inte ska behöva ändra sitt beteende då mobbning är ett övergrepp från en starkare part. Det är förövaren som ska upphöra med sina negativa handlingar. Den grupporienterade inriktningen lägger även ett visst ansvar på att den utsatte också måste ändra sitt beteende, även offret är en del av gruppen, konfliktlösning kan var ett sätt att lösa mobbningen på. 3

6 Vart står Olweusprogrammet? I programmet finns åtgärder som relaterar till båda nämnda inriktningar. Vid konkreta mobbningsfall används den individorienterade inriktningen. Olweusprogrammet menar att för att förebygga, motverka och åtgärda mobbning måste åtgärder på individ, grupp och organisationsnivå samordnas av skolledningen, ett holistiskt synsätt. Programmet handlar till stor del om att krympa möjligeter till mobbning i hela skolans organisation. Nätmobbning Det har beskrivits att nätmobbning som inte utförs ansikte mot ansikte har en tendens att bli grövre då förövaren inte hålls tillbaka av offrets ansiktsuttryck. Förövaren har i traditionell mobbning möjlighet att sluta med sina handlingar när den ser i offrets ansikte att det har gett effekt. Denna möjlighet till reaktion uteblir oftast på nätet vilket skulle kunna leda till att förövaren tar till grövre uttryck då inte effekten av de negativa handlingarna syns direkt. Mobbning via nätet kan förskjutas i tid och rum. Det finns även en möjlighet för förövaren att vara anonym och den fysiska styrkan är oklar (om förövare och offer inte känner varandra). Det har identifierats olika former för nätmobbning (eng. cyber bullying) (Kowalski, Limber, 2008). Flaming ett slags elakt användande av vulgärt språk på Internet. Förövaren hettar medvetet upp språket och lovar/hotar sedan med att det är bäst du ser upp i skolan imorgon. Harassement att direkt skicka elaka och sårande meddelanden. Denigration baktala någon genom rycktesspridning på Internet för att skapa dåligt rykte eller ödelägga vänskap. Impersonation att framstå som någon annan person på nätet och genom att sända information göra att offret får problem. Outing är när någon avslöjar information, lögner, bilder eller foton som offret är inte vill att andra ska veta om. Trickery ett bedrägeri som lockar information från någon som sedan läggs ut på nätet. Exclusion att på ett avsiktligt elakt sätt utestänga någon från en online grupp på Internet En fråga för den fortsatta forskningen om mobbning är om de teorier och kriterier för mobbning även är relevanta för det som sker via Internet eller mobiltelefon, nätmobbningen. Det är nu dags att omvärdera mobbningsbegreppet säger professor Ann Frisen i en intervju i (Bris tidning 2010, nr 3) Den traditionella kunskapen om mobbning kan inte användas på det som utspelar sig på Internet Man har tidigare antagit att den som mobbas på nätet blir mobbad i skolan. Detta stämmer inte, mönstret förändras i cybervärlden Någon som mobbas i skolan kan bli förövare på nätet Sammantaget kan man säga att det är andra personer som har status på nätet än de som har status i skolan Man kan fråga sig om den samtida tekniken bidrar till att teorier om mobbning behöver omvärderas? 4

7 Om undersökningen Urvalet till denna studie består av skolor som hade för avsikt att starta med Olweusprogrammet mot mobbning. Olweusenkäten genomfördes terminen innan skolorna började arbeta med programmet på våren 2008, 2009 och 2010, med elever i årskurs svarade 1764 elever, 2009 svarade1986 elever och 2010 svarade152 elever. Sammanlagt består urvalet av 3902 elever. Antalet elever i årskurs 3 6 är I årskurs Tabell 1. Antal elever i undersökningen. Fördelade på årskurs 3 9. Årskurs Årsk. 3 9 antal elever Bortfallet av elever som inte svarat på enskilda frågor ligger i undersökningen mellan 2,2 % och 6,9 %. Verbal mobbning och nätmobbning I diagram 1 ser vi hur vanligt de olika formerna av verbal mobbning och nätmobbning är i årskurs 3 6 och 7 9. Den verbala mobbningen (att mobbas verbalt och mobba andra verbalt) är den vanligaste formen i både årskurs 3 6 och 7 9. På högstadiet är det en lägre andel som mobbas verbalt än i år 3 6. Att vara mobbare (både verbalt och på nätet) är vanligare för årskurs 7 9. Verbalt mobbade ( år 3-6 n= 209, år 7-9 n=190) Mobbar verbalt (år 3-6 n= 47, år 7-9 n= 106) Nätmobbade (år 3-6 n=55, år 7-9 n=89) Nätmobbare (år 3-6 n= 8, år 7-9 n=50) ,8 % av elever ,5 4,7 5,7 2,7 v.mobbade mobbar v. nätmobbade nätmobbare 2 0,4 0 årskurs 3-6 årskurs 7-9 Diagram 1. 5

8 Pojkar/flickor. I årskurs 3 6 är den verbala mobbningen ett större bekymmer för pojkarna. Men det är en större andel flickor som mobbas på nätet. För årskurs 7 9 är det lite vanligare att pojkar mobbas och mobbar andra, både verbalt och via nätet. Tabell 2. Procent av pojkar och flickor. Verbalt mobbade år 3 6 Verbalt mobbade år 7 9 Pojkar 12,8 % Pojkar 10,5 % Flickor 9,1 % Flickor 9 % Mobbar verbalt år 3 6 Mobbar verbalt 7 9 Pojkar 2,9 % Pojkar 8,1 % Flickor 2,1 % Flickor 3,1 % Nätmobbade år 3 6 Nätmobbade år 7 9 Pojkar 2,2 % Pojkar 5,4 % Flickor 3,8 % Flickor 4,0 % Nätmobbare år 3 6 Nätmobbare år 7 9 Pojkar 0,6 % Pojkar 4,4 % Flickor 0,2 % Flickor 1,1 % 6

9 Nätmobbning och samband med traditionella former av mobbning Underlaget för diagram 2 utgörs av de elever i årskurs 3 6 och 7 9 som svarat att de mobbats eller mobbat andra elever via Internet/mobiltelefon, det vi här kallar nätmobbning. Både de nätmobbade och nätmobbarna är också involverade i den vanligaste traditionella formen för mobbning, verbal mobbning. Det är i hög grad samma barn som mobbas eller mobbar andra på nätet som mobbas eller mobbar andra i skolan. Sambandet mellan nätmobbning och mobbning i skolan är starkt. Nätmobbade som även mobbas i skolan Nätmobbare som mobbar i skolan % av nätmobbade och nätmobbare ,8 85,6 87,5 årsk. 3-6 årsk. 7-9 nätmobbade som mobbas trad. nätmobbare som mobbar trad. Diagram 2. Andra former av mobbning och nätmobbning De andra former som nätmobbade utsätts för är i årskurs 7 9 de mer indirekta formerna som lögner, ryktesspridning, utestängning från kamrater eller ord och gester av sexuell natur. Men hälften av de nätmobbade hade också fysiskt blivit mobbade med slag och sparkar. För årskurs 3 6 är den verbala formen av mobbning vanligast, cirka hälften utsätts även för denna form. För elever som nätmobbar följer ungefär samma mönster, men den vanligaste formen av traditionell mobbning som nätmobbare i årskurs 7 9 använder är ord och gester av sexuell natur. För elever i årskurs 3 6 är den fysiska formen vanligast att använda. 7

10 Andel elever direkt involverade i mobbningen För att i grova drag se storleken av mobbningsproblematiken summeras denna i diagram 3, elever som är verbalt mobbade och mobbar andra verbalt samt andelen elever som nätmobbas och nätmobbar andra. (OBS. Det finns troligtvis ett fåtal elever som här är redovisade både som mobbare eller mobbade). Sammantaget är andelen elever direkt involverade i mobbning större för årskurs 7 9 än för årskurs 3 6, framförallt när det gäller nätmobbningen. Tidigare forskning har visat att vara utsatt för mobbning minskar generellt med stigande ålder (Olweus, 1991). Denna undersökning visar en annan trend när man summerar gruppen som mobbar med dem som mobbas. Elever som mobbas eller mobbar verbalt (involverade i verbalmobbning) Elever som nätmobbar eller nätmobbas (involverade i nätmobbning) % av elever årskurs 3-6 årskurs 7-9 involverade i verbalmobbning involverade i nätmobbning Diagram 3. Pojkar/flickor. När man summerar grupperna som mobbas och mobbar andra ser man att både den verbala mobbningen och nätmobbningen är störst för årskurs 7 9 och framförallt för pojkarna. Tabell 3.Procent av pojkar och flickor. Involverade i verbal mobbning år 3 6 Involverade i verbal mobbning år 7 9 Pojkar 15,7 % Pojkar 18,6 % Flickor 11,2 % Flickor 12,1 % Involverade i nätmobbning år 3 6 Involverade i nätmobbning år 7 9 Pojkar 2,8 % Pojkar 9,8 % Flickor 4 % Flickor 5,1 % 8

11 Elever som mobbas eller mobbar på många olika sätt Det finns en grupp av elever som upplever flera former av mobbing, en mycket utsatt grupp. Elever som svarat i enkäten att de utsatts för nätmobbning upplever i hög grad att de också utsätts för flera av de traditionella formerna (det finns i Olweusenkäten beskrivit tio olika former att mobbas/mobba på). I gruppen elever som enbart mobbas traditionellt svarar endast en liten andel att de utsätts för flera former av mobbning. Samma förhållanden gäller för elever som mobbar andra. Elever mobbade med flera traditionella former Elever som nät och traditionellt mobbas % av elever som mobbas på minst två sätt ,8 83,6 11,3 7,6 årskurs 3-6 årskurs 7-9 elever som bara mobbas traditionellt elever som nät och traditionellt mobbas Diagram 4. Procent av elever som svarat att de mobbas på minst två av frågorna i enkäten. Att bli mobbad och mobba andra på nätet Det har diskuterats om nätmobbningen är ett sätt för de mobbade eleverna att ge igen. De skulle med hjälp av nätmobbningen inte behöva stå öga mot öga med sina mobbare och/eller ha åskådare som kan påverka mobbningen. Om vi tar gruppen elever som mobbas verbalt och tittar om de i enkäten har svarat att de är med och nätmobbar andra så finner vi i undersökningen att cirka 2 % av de verbalt mobbade i årskurs 3 6 har mobbat andra på nätet. I årskurs 7 9 är det något vanligare, cirka 14 %. Om dessa elever ger igen vet vi inte men det är en mycket liten grupp av verbalt mobbade som mobbar andra via nätet. 9

12 Diskussion När det gäller elever i grundskolan så visar denna undersökning att det i stort sett är samma barn som mobbar i skolan som gör det på nätet. De nätmobbade är till mycket stor del också mobbade i skolan. Det finns alltså ett starkt samband mellan nätmobbning och traditionell mobbning. Undersökningen visar att det finns en grupp elever som utsätts för många former av mobbning. Det har blivit accepterat att mobba dessa, både i skolan och på nätet. För en utsatt, mobbad elev kan man därför lätt förstå att det är en skrämmande vardag som de upplever när de olika former av mobbning eleven utsätts för läggs ihop. Den fristad som tidigare kanske fanns i hemmet existerar inte längre. Nätmobbningen blir en förlängning av den traditionella mobbningen. Mobbning har gått från att vara dold i klassrum och korridorer till att nu bli synlig på nätet. Transparensen kring mobbningsproblematiken har ökat och det är kanske därför den har tagit ett större utrymme i mediadebatten. Detta innebär inte att mobbningen i sig har ökat. Nätformen har synliggjort mobbning då den kan vara lättare att visa (skriva ut) för andra. Mobbningen har med teknikens hjälp kommit in i elevens hem på ett tydligare sätt och föräldrar och andra vuxna kan nu lättare se och upptäcka den. För att komma tillrätta med mobbningen bör skolorna ha en god översikt av dess maktspel och tendenser till traditionell mobbning i klasserna. De har då stor möjlighet att tidigt upptäcka och komma tillrätta med alla former av mobbning. Skolpersonal som inte har en gemensam syn eller enighet kring en definition om mobbning och nätmobbning har troligtvis ett antal elever som utnyttjar detta för sin egen strategiska del. När skolan eller föräldrar utreder mobbning är det viktigt att utreda och fråga elever både om den traditionella mobbningen och nätmobbningen. En av de socialpsykologiska fenomen som kan uppstå vid mobbning har av Dan Olweus beskrivits som en nedgradering av synen på offret. Det är troligt att nätmobbningen genom sin snabba och effektiva spridning kommer att bidra till att det blir mer och mer accepterat att mobba en annan elev. När nätmobbningen börjar kan det bidra till att mobbarna stärks i sina angrepp och de utsatta upplever sin situation allt allvarligare. När sambandet mellan mobbning och vanlig mobbning är så starkt kan man hoppas på att elever som kan visa att de utsatts på nätet nu kan få vuxna att utreda och stoppa all mobbning. Vuxna måste få barn och unga som utsätter andra att sluta med sina destruktiva aktiviteter och få jämnåriga att ta avstånd och berätta för vuxna vad ser. Ska vi se mobbning som ett fenomen och inte fokusera på olika former? Denna studie visar att det finns en grupp barn som blir mobbade eller mobbar andra på många olika sätt. För dessa elever är det viktigt att bli av med alla former av mobbning. 10

13 Referenser: BRIS tidningen nr 3 (2010) Forskare omdefinierar cybermobbning. Intervju med Ann Frisen. Fors. Z. En konstruerad maktkonflikt. Pedagogiska Magasinet nr Kowalski R. M, Limber P.Agatston P. W Cyber bullying Bullying in the digital age. Malden, USA. Blackwell publishing. Olweus, D. (1991) Mobbning i skolan, vad vi vet och kan göra, (2:a upplagan) Stockholm: Liber. Skolverket (2009) Allmänna råd och kommentarer.för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Stockholm. Thonberg R, (2006). Det sociala livet i skolan, Socialpsykologi för lärare. Stockholm. Liber. Uppsatsen denna rapport bygger på hittar du på eller på Sambandet mobbning och nätmobbning, Göteborgs Universitet, Inst för pedagogik och specialpedagogik, 2011, Göran Englund. 11

14 Prevu främjar god hälsa i Göteborg Prevu (Preventions- och utvecklingsenheten) är ett kompetenscentrum för flera områden som berör vår hälsa: Barns och ungas hälsa Alkohol-, narkotika- dopnings- och tobaksfrågor Hivprevention Våld i nära relationer (Dialoga relationsvåldcentrum) På Prevu finns personal med lång arbetserfarenhet inom ovanstående områden. Vår målsättning är att erbjuda spetskompetens, förmedla kunskap och fungera som ett stöd till dig som arbetar med hälsofrämjande eller drogrelaterade frågor i Göteborgs Stad. På Prevu har du möjlighet att delta i utbildningar, nätverksträffar och gå på föreläsningar som berör såväl hälsofrämjande som förebyggande områden. Via våra webbplatser inhämtar du bland annat fakta, aktuell forskningsinformation och läser nyheter. Vi arrangerar även kunskapsseminarier och konferenser. Enheten genomför också undersökningar som kan vara användbara redskap i arbetet, till exempel drogvaneundersökningen bland skolelever. Enhetens utbildningslokaler finns på Engelbrektsgatan 71. Besök vår webbplats