SKELLEFTEÅ KRAFT. Delårsrapport KONCERNEN I SAMMANDRAG

Transkript

1 DELÅRSRAPPORT JANUARI - AUGUSTI 2012

2 SKELLEFTEÅ KRAFT Delårsrapport KONCERNEN I SAMMANDRAG Hög elproduktion medför trots ovanligt låga elpriser ett acceptabelt resultat. Omsättningen minskade under andra tertialet 2012 från MSEK till MSEK, en minskning med 10 %. Förändringen beror i huvudsak på lägre intäkter från elförsäljning på grund av mycket lägre el-och elcertifikatpriser. Rörelsens kostnader minskade under samma period från MSEK till MSEK. Rörelseresultatet minskade från 413 MSEK till 412 MSEK. Förändringen är helt att härleda till historiskt låga priser på el och elcertifikat med motverkan av hög produktion. Rörelsemarginalen uppgår till 10,7 % jämfört med 10,9 % samma period föregående år beräknat på tolvmånadsbasis. Finansnettot förändrades från -53 MSEK till -45 MSEK. Resultatet efter finansnetto blev 366 MSEK mot 360 MSEK för samma period Prognosen för helåret 2012 pekar på ett resultat överstigande fjolårets 429 MSEK. 2

3 Allmänt Året har hittills kännetecknats av mycket arbete med vårt nya affärssystem och vår pågående omorganisation samt höga magasinslägen och låga elpriser. Den hydrologiska balansen fortsätter att visa stort överskott. Ingångsmagasinen uppgick till en fyllnadsgrad på 90 % mot normalnivå 60 %. Omräknat i energi innebär detta för Skellefteå Krafts del c:a 300 GWh. Tillrinningen under året har varit fortsatt god. Sammantaget medför detta ett magasinsläge på 94 % mot normala 84 %. Vattensituationen är med andra ord mycket stabil började med att vara varmare än normalåret och betydligt varmare än Detta påverkade försäljningen av fjärrvärme och produktionen av el i våra kraftvärmeverk negativt. Trots att sommaren varit kall har detta inte påverkat energipriserna. Även om elcertifikatpriserna har stigit och antagligen kommer att fortsätta stiga i maklig takt, gör det mycket låga priset på el att den ökade produktionen i våra vattenkraftverk och vindkraftverk inte klarar av att höja intäktsmassan. Parallellt med förvaltning av befintlig produktion sker stora framåtsyftande satsningar på förnyelsebar energi, framförallt då satsningar på vindkraft i arktiskt klimat, som pågår och kommer att pågå de närmaste åren. För alla investeringar och framförallt investeringar i ny teknik krävs riskvilligt kapital. För Skellefteå Krafts del har säker vattenkraft stått för en stor del av kassaflödet. Det är därför beklagligt med den fiskala höjningen av fastighetsskatten som hårt belastat vårt innehav av norrländsk vattenkraft. Produktionsskatten för vattenkraften fortsätter att höjas i form av ny fastighetstaxering 2013 med åtföljande högre taxeringsvärden. För Skellefteå Kraft kommer höjningen troligtvis att påverka resultatet negativt med 70 till 80 MSEK. Dessutom aviseras även om rejäla höjningar på fastighetsskatten för vindkraft och kraftvärme, dock från tidigare relativt blygsamma nivåer. Produktion Efter beslutet med viloläge för pelletsproduktionen i Storuman bedrivs aktivt omställningsarbete på flera fronter. En stor del av arbetet riktas mot personella åtgärder samt säkring av kommande års fjärrvärmeleveranser. Det första steget för att säkra köldtoppar och minska oljeanvändningen är taget med en ny 5 MW pelletspanna där det gamla pannhuset i Storuman kan användas. Det som inte ännu är fastställt är om valet faller på en helhetslösning med pellets, där det då krävs ytterligare en pelletspanna, eller om kraftvärmeblocket i fabriken ska nyttjas. Beslut kommer i oktober. Det sker också ett fortsatt arbete av pelletsaffären som helhet. Pelletspaketeringen från Storuman är flyttad till Hedensbyn under sommaren, då den är betydligt nyare och nästa dubbelt så snabb. Beslutet grundar sig på att de delar av fabriken som lätt kan återanskaffas vid en eventuell återstart kan nyttjas på annat sätt under tiden pelletsfabriken i Storuman står. Sommarens revisioner har gått bra och arbetet fortsätter med utbyte av gamla kulvertkammare. Automatisk läckagemätning i fjärrvärmenätet testades under sommaren. En ny pelletspanna är på plats i Malå för start senare under hösten. Denna panna tar bort den enskilt största oljeanvändningen inom affärsområdet. 3

4 De större utredningarna kring ny kapacitet i Skellefteånätet fortsätter. De alternativ som utreds är ett nytt kraftvärmeblock, H3 och möjligheten att ta tillvara nuvarande och potentiella framtida energiöverskott vid Rönnskärsverken. Det senare förutsätter dock beslut kring intern kapacitetsökning hos Boliden. Beslut kring fortsatt vägval planeras till Q1-Q Pelletsaffären är fortfarande svag och de förändringar i produktion och logistik som gjorts har ännu inte haft någon större effekt på resultatet. Pelletsmarknaden är fortfarande i obalans och flera pelletsfabriker har negativa resultat. Renoveringen i Selsfors vattenkraftstation fortsätter med aggregat 2. Den mycket omfattande renoveringen av bl.a. maskineri och byggnad i Grytfors är också påbörjad. Det är fortsatt stort fokus på dammsäkerhet som innebär kontinuerlig övervakning och åtgärder på Skellefteå Krafts dammanläggningar. Egna fördjupade utredningar och nya bestämmelser kring dammsäkerhet kan medföra ytterligare åtgärder. Där är Grytfors med tillhörande dammanläggningar ett område som prioriteras. Haveriet i ställverket i Jokkmokksliden är nu åtgärdat, och de 8 utslagna vindkraftverken är åter i drift. Genom mindre pelletsproduktion och stora lager har efterfrågan på biobränsle dämpats något med åtföljande lägre priser. Detta är betydelsefullt för fortsatt lönsamhet för värmeverksamheten. Elcertifikaten upphör för Hedensbyn och Malå kommande nyår, då blir långsiktigt säkrade volymer med lägre biobränslepriser än mer betydelsefulla. Torvskörd har bedrivits på samtliga tre egna täkter. Genom det myckna regnandet har det gått mycket dåligt i jämförelse med tidigare år. Torvlager från tidigare årsskördar kan dock kompensera för de dåliga skördarna i år. Sågkonjunkturen är låg och många sågar kämpar med dåliga resultat. Med lägre sågade volymer minskar utbudet av sågverksbiprodukter såsom bark och sågspån. Den totala elproduktionen i koncernens anläggningar i Sverige (inklusive delägda kraftverk) uppgick andra tertialen till 2,7 TWh (1,9 TWh), varav kärnkraftproduktionen uppgick till 315 GWh (321 GWh), vattenkraftproduktionen GWh (1 392 GWH), el producerad i värmeanläggningar 108 GWh (103 GWH) och vindkraftproduktionen till 95 GWh (64 GWh). Erhållen el från Alholmen i Finland var 97 GWh (280 GWh). Produktion och försäljning av värme har under 2012 uppgått till 449 GWh (441 GWh). Totalt har leveranserna ökat med 8 GWh. Den varma vintern har kompenserats av en svalare sommar. Marknad Elhandel är en affär där vi riktar oss mot konsumenter och företag i hela Sverige. Vi har under året haft en negativ utveckling avseende antalet privatkunder som vi nu stoppat och kundbasen har stabiliserats på ca 110,000 privatkunder. På företagssidan ser vi en svag ökning. Elförsäljningen uppgick under perioden till GWh (4 599). Ökningen beror på tillväxt främst inom grossist- och storindustriaffären. 4

5 Ett arbete pågår för att skapa förutsättningar och strategier för att under de närmaste åren åter få affären att växa i såväl antal kunder som lönsamhet. Vi kommer framöver att arbeta såväl med kostnadssidan som med intäktssidan för att öka vår lönsamhet och effektivitet. När det gäller Värme och Pellets är dessa marknader främst regionala och vårt fokus ligger på att maximera dessa affärer i vår närregion Norrland. Pelletsaffären utsätts för en stark konkurrens som nu börjar märkas även regionalt. Flera av de större konkurrenterna har haft lågpriskampanjer som startade sommaren 2010, och dessa fortsätter och tilltar i kraft. Detta syns tydligt i våra volymrapporter. Det låga elpriset tillsammans med det varma vädret och det låga marknadspriset påverkar försäljningsmarginalen negativt. Vi har dock en stark plan för hösten och arbetar intensivt för att ta in fler pelletskunder. Fjärrvärmeförsäljningen är fortsatt stabil där klimatet är den faktor som påverkar försäljningsvolymerna mest. Det låga elpriset påverkar pellets och fjärrvärmekonverteringarna negativt. Elnät Elkonsumtionen det gångna två tertialen har ökat något i jämförelse med de senaste åren, GWh (1 168). Elproduktionen inom nätområdet har under perioden uppgått till GWh (1 282). En markant ökning från fjolårets produktion. Det är en fortsatt god tillgång av vatten i magasinen och vindkraften i området har snurrat på i jämn fart. Vattenkraften svarar för 84,9 % (87,0), kraftvärme för 5,7 % (8,8) och vindkraften för 9,4 % (4,2) av totala elproduktionen. Antalet störningar under perioden ligger på en nivå i närheten av genomsnittet från de senaste fem åren. De vanligaste felorsakerna är fortfarande väderrelaterade fel. En hel del fabrikationsfel på isolatorer i stolpar har identifierats, vilka har drabbat vårt regionnät. Antalet förfrågningar för anslutning av vindkraftparker är fortfarande stort. Planer på att vi skall bygga en stamnätsstation för att få möjlighet att ta hand om all elproduktion är långt framskridna. Emellertid är det ett ekonomiskt stort åtagande och det är angeläget att förfrågningarna på ett antal av de större parkerna kan mynna ut i beställning för att på så vis säkra ekonomin. Det finns en strävan bland myndigheten att få elnätsbolagen att utforma sina tariffer så att de i så stor grad som möjligt debiterar utifrån kundens effektutnyttjande. Detta för att få kunderna mer medvetna om att spara el, särskilt vid tidpunkter då elnätet är som mest belastat. Vi har tagit fast på detta och har under året jobbat med att förändra våra tariffer. Vid kommande årsskifte beräknas nya tariffer att träda i kraft. Anläggningsverksamheten inom Elnät har, typiskt för säsongen, arbetat med att åtgärda fel som upptäckts vid den årliga linjebesiktningen. Ofta är det fråga om byte av defekta komponenter som exempelvis isolatorer. 5

6 Om- och nybyggnad av ledningsnätet är en annan stor aktivitet. Under perioden har ett omfattande projekt pågått genom byggandet av en regionnätsledning mellan Rentjärn och Örträsk och ett stort anslutningsprojekt i Malå har avslutats. Intäkterna ligger totalt sett högre i år jämfört med samma tid förra året. Intäkter som erhålls vid anslutning av stora vindkraftparker periodiseras med 1/25 för varje år, vilket innebär att resultatutvecklingen får ett jämnare förlopp än vad annars skulle vara fallet när stora anslutningsavgifter faktureras kund. De senaste årens satsning på investeringar som syftar till en ökad vädersäkring av vårt elnät har varit framgångsrik och även i år fortsätter vi med stort engagemang från både egna personal och inhyrda aktörer att göra nätet än bättre. Energiunderhåll Den stora efterfrågan på underhållstjänster har gett hög beläggning med god omsättning. Andelen upplupna intäkter är dock fortfarande stort på grund av problem med vissa funktioner i det nya affärssystemet. Satsningen på vindkraftunderhåll fortsätter med utbildning och arbete på både nytillkomna och gamla vindkraftparker. Vi undersöker även möjligheten att i samarbete med AO Produktion och AO Marknad kunna erbjuda paketlösningar med drift och underhåll, inklusive balansansvar till vindkraftsägare, vilket vi redan ser en efterfrågan av. Fokus fram till årsskiftet ligger på utformningen av nya funktionsorienterade långsiktiga underhållsavtal med anläggningsägarna för de olika produktionsslagen, där utveckling och effektivisering är ledord. Det ackumulerade resultatet ligger i paritet med föregående år. Tidigare lagd prognos bedöms fortfarande som aktuell. Utveckling De verksamhetsområden som inte är direkt energirelaterade är samlade inom affärsområde Utveckling. Affärsområdets uppdrag är att förvalta en portfölj med verksamheter genom aktiv ägarstyrning så att dessa utvecklas på bästa sätt. Verksamheten består initialt av affärsenheterna Bredband och Fastigheter samt intressebolagen ACKRA Invest AB och GreenExergy AB. I uppdraget ingår att utveckla verksamhetsportföljen så att den stödjer koncernens kärnaffär men även bidrar till ett förbättrat affärsoch innovationsklimat i hela regionen. Utöver detta ska AO Utveckling säkerställa en strukturerad och pro-aktiv process för förvärv och avyttringar inom hela koncernen, vilket sker i ett nära samarbete med övriga affärsområden. Arbetet med att etablera en tydlig inriktning för alla i portföljen ingående verksamheter pågår. Ett arbete har också påbörjats för att utröna hur affärs- och innovationsklimatet i regionen kan stärkas. 6

7 En övergripande process för förvärv inom koncernen har tagits fram och anpassningar för olika typer av förvärv pågår. Resultatet för Affärsenhet Bredband efter avskrivningar uppgår för tertial 2 till 5,4 MSEK, vilket ska jämföras med 2,2 MSEK motsvarande period Det förbättrade resultatet förklaras främst av ökad försäljning av datakommunikation inom Skellefteå kommunkoncern samt av höjd nätavgift för tjänsteleverantörer i det öppna nätet. Nettoökningen av privatkunder i det öppna nätet har utvecklats något sämre än förväntat men kompenseras av att allt fler kunder väljer internettjänst med 100 Mbps bandbredd. Totalt antal anslutningar i det öppna nätet uppgår nu till st, varav st abonnerar på internettjänst. För Affärsenhet Fastigheter har efterfrågan på lokaler varit god under året trots det osäkra ekonomiska läget i omvärlden. Målet att uppnå en uthyrningsgrad på 96 % är redan uppfyllt. Uthyrningsgraden ligger för närvarande på 96,5 %. En grundstabilitet finns i in- och utflyttning av mindre företag. En stor lokal som motsvarar ca 1 % av beståndet är dock fortfarande outhyrd. Resultatet t o m augusti månad uppgår till 12,7 MSEK (14,6) efter avskrivningar. Periodens resultat överstiger budget med 4,7 MSEK. Övrig verksamhet I posten Andelar i intresseföretag har NEKAB/SEKAB bidragit med ett positivt rörelseresultat på storleksordningen 7 MSEK. Ekonomi Omsättning och resultat Omsättningen under årets två tertial uppgick till MSEK mot MSEK motsvarande period föregående år, en minskning med 319 MSEK eller närmare 10 %. Totalt uppgick energiförsäljningen för perioden till MSEK (3 110), en minskning med 441 MSEK. Elförsäljningen har minskat med 474 MSEK beroende på lägre pris. Nätintäkterna har ökat med 38 MSEK. Intäkterna för både fjärrvärme och pellets har tillsammans minskat med 5 MSEK jämfört med tertial Bredband fortsätter att leverera ett lågt men stabilt resultat. Resultatet har förbättrats med storleksordningen 3 MSEK. Inköpt kraft har minskat från MSEK till MSEK. Övriga rörelsekostnader har ökat från MSEK till MSEK. I kostnadsmassan ingår avskrivningar med 245 MSEK (233). Rörelseresultatet har förändrats från 413 MSEK till 412 MSEK. Den senaste tolvmånadersperiodens rörelsemarginal blev 10,7 %, vilket är en försämring jämfört med motsvarande värde föregående år som var 10,9 %. 7

8 Försäljning av aktier och lägre räntor har medfört att finansnettot under perioden har förbättrats med 8 MSEK från -53 MSEK till -45 MSEK. Koncernens effektiva årsränta har minskat från 3,80 % till 3,39 %. Resultatet efter finansnetto har förbättrats från 360 MSEK till 366 MSEK, vilket motsvarar en ökning med knappt 2 %. Resultatförbättringen får ses mot bakgrund av den ovanligt höga produktionen av el som trots det låga priset gett ett visst tillskott samt förbättrat finansnetto. Investeringar Investeringar i anläggningar under rapportperioden uppgick till 371 MSEK (351). Expansionsinvesteringar förekommer främst inom affärsområde Produktion och Elnät. I övrigt rör det sig i huvudsak om reinvesteringar i befintliga anläggningar. Finansiering och likviditet Under rapportperioden har totala låneskulden fram till och med augusti minskat med 93 MSEK. Låneskulden uppgick den 30 april till MSEK. Vid årsskiftet var motsvarande skuld MSEK. Behovet av likvida medel tillgodoses i första hand via koncernkontot. Vid rapportperiodens slut uppgick likvida medel till 227 MSEK mot 132 MSEK vid årsskiftet. Soliditeten den sista augusti var 49,5 % mot 46,7 % den sista december Personal Antalet årsanställda var den sista augusti 637 st (633 vid årsskiftet). Framtid Skellefteå Krafts strategi är att genom fortsatt tillväxt vara ett av de ledande energiföretagen i Sverige. Som bas finns en produktionssammansättning med låga rörliga kostnader som gör att koncernen är konkurrenskraftig även på en pressad elmarknad och kan därför långsiktigt erbjuda trygga och säkra energileveranser. Trots kraftigt prisfall ligger periodensresultat i paritet med fjolåret. Tyvärr verkar prisfallet fortsätta året ut, vilket medför att vinstnivån inte kommer att uppnå budgeterat resultat. Produktionsmässigt finns inga orosmoln. Den hydrologiska balansen är stark, och med normal tillrinning under resten av året kommer produktionsplanerna att kunna infrias med råge. Redovisningsprinciper Bokföringsnämnden (BFN) avser att ta fram fristående nationella redovisningsregler för olika kategorier av företag. I avvaktan på BFN:s kommande normgivning, har Skellefteå Kraft valt att tills vidare i allt väsentligt tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer, inklusive RR20 Delårsrapportering. I delårsrapporten har samma redovisningsprinciper tillämpats som i senaste årsredovisningen. 8

9 RESULTATRÄKNINGAR (MSEK) Tertial 2 Tertial 2 Helår Nettoomsättning 2 906, , ,5 Övriga intäkter m.m. 24,4 15,9 70, , , ,9 Rörelsens kostnader Energi- och produktionskostnader , , ,9 Övriga externa kostnader -330,3-306,7-493,5 Personalkostnader -277,4-267,5-400,6 Avskrivningar -245,3-233,1-514,2 Övriga rörelsekostnader -20,9-2,1-3,1 Andel i intresseföretags resultat 6,4-20,8-11,3 Summa kostnader , , ,6 Rörelseresultat 411,6 413,4 515,3 Resultat från finansiella investeringar Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 28,2 21,6 27,5 Övriga ränteintäkter och liknande poster 1,5 2,5 3,4 Räntekostnader och liknande poster -75,1-77,3-117,3-45,4-53,2-86,4 Resultat efter finansiella poster 366,2 360,2 428,9 Beräknad skatt -30,4-49,6-19,3 Periodens/årets resultat 335,8 310,6 409,6 9

10 BALANSRÄKNINGAR (MSEK) Tertial 2 Tertial 2 Helår TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 155,0 162,9 159,9 Materiella anläggningstillgångar 7 903, , ,7 Finansiella anläggningstillgångar 763,4 570,1 616,5 Varulager 185,6 166,4 191,9 Kortfristiga fordringar 598,8 706,9 851,7 Likvida medel 227,2 261,5 132,1 SUMMA TILLGÅNGAR 9 833, , ,8 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 4 869, , ,8 Avsättningar 860,7 861,8 809,6 Långfristiga skulder 3 412, , ,7 Kortfristiga skulder 690,4 803,8 849,7 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 9 833, , ,8 FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL (MSEK) Tertial 2 Tertial 2 Helår Ingående balans perioden/året 4 539, , ,7 Utdelning till ägaren ,0 Lämnat koncernbidrag - - 0,0 Valutakursdifferens intressebolag -5,8 1,6-0,5 Periodens/årets resultat 335,8 310,6 409,6 Utgående balans perioden/året 4 869, , ,8 NYCKELTAL Tertial 2 Tertial 2 Helår Räntabilitet eget kapital, % 9,1 6,5 9,2 Räntabilitet sysselsatt kapital, % 6,9 5,5 6,9 Räntabilitet totalt kapital, % 5,7 4,6 5,7 Rörelsemarginal, % 10,7 10,9 10,0 Soliditet, % 49,5 49,6 46,7 Anm: Kolumnerna för tertial för nyckeltalen ovan avser den senaste tolvmånadersperioden. Kolumnen år 2011 avser kalenderåret. 10

11 KASSAFLÖDESANALYSER I SAMMANDRAG (MSEK) Tertial 2 Tertial 2 Helår Resultat efter finansiella poster 366,2 360,2 428,9 Poster som inte ingår i kassaflödet 229,0 253,4 490,1 Förändring rörelsekapital 99,9 261,9 273,7 Kassaflöde från den löpande verksamheten 695,1 875, ,7 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar -370,7-351,2-923,7 Övrig investeringsverksamhet -142,4-66,5-91,4 Kassaflöde från investeringsverksamheten -513,1-417, ,1 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upptagna lån, förändring checkkredit ,4 Amortering och lösta lån m.m. -87,9-255,2-638,1 Utdelat till ägaren ,0 Koncernbidrag ,0 Övrig finansieringsverksamhet 1,0 7,1 56,4 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -86,9-248,1-97,3 FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL 95,1 209,7 80,3 11

12 Skellefteå den 19 september 2012 Gunnar Eikeland VD (Denna rapport har ej varit föremål för granskning av Skellefteå Krafts revisorer) 12