Stadsplanering och fastighetsvärden spårväg Lund C till ESS Rapport,
|
|
- Emil Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stadsplanering och fastighetsvärden spårväg Lund C till ESS Rapport,
2 Innehåll Bakgrund Lunds tillväxt Stadsplanering och fastighetsvärden tillämpning av empirisk modell Slutsatser 2
3 Bakgrund Lunds kommun planerar för omfattande tillväxt genom förtätning av befintliga stadsdelar och utbyggnad av nya. Målsättningen är att detta ska ske på ett hållbart sätt och med en förbättrad tillgänglighet, vilket ställer krav på en mer attraktiv kollektivtrafik, som kan försörja fler resenärer än i dagsläget. Sedan 2003 finns Lundalänken, en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer. Resandet på Lundalänken har ökat kraftigt sedan starten. Den planerade förtätningen av Ideon och framförallt utvecklingen av Lund NE/Brunnshög medför att kollektivtrafiken på Lundalänken måste kunna hantera ytterligare ökningar av resandet i framtiden. Skånetrafiken gör bedömningen att antalet resor totalt i stråket uppgick till resor per dygn 2008, och att det till 2020 kommer att öka till mellan till resor per dygn. Frågan om spårvägsetablering har därför aktualiserats och en förstudie har genomförts där nollalternativ, dvs intensifierad trafikering med buss, ställts mot spårutbyggnad. I ett senare skede har ytterligare ett jämförelsealternativ tillkommit i form av superbuss. I denna rapport analyseras och beskrivs påverkan på fastighetsvärden vid utbyggnad av spårväg mellan Lund C och ESS. 3
4 Tre alternativ jämförs där endast utredningsalternativet bedöms tillräckligt kapacitetsstarkt för att möta behov enligt planer Nollalternativ Intensifierad trafikering med buss på Lundalänken, med bibehållet trafiksystem och gatustruktur som idag. Nollalternativet bedöms enligt förstudien inte uppnå de uppsatta projektmålen om attraktiv kollektivtrafik och en attraktiv stadsmiljö. Trivector gör bedömningen att kapaciteten kan ökas med ca 30 procent jämfört med idag genom ökad turtäthet och trafikering med längre bussar. Utredningsalternativ Spårväg mellan Lund C till ESS. Bedömningen i förstudien är att utredningsalternativet spårväg i hög utsträckning bidrar till att uppfylla de uppsatta projektmålen attraktiv stadsmiljö och attraktiv kollektivtrafik. Projektet bidrar också till att uppfylla nationella transportpolitiska mål, nationella och regionala miljömål, samt de mål som Lunds kommun angivit i sina policydokument LundaEko och LundaMaTs. Enligt Trivector kan kapaciteten nästan femfaldigas i stråket, vilket motsvarar ca resor per timme och riktning. Jämförelsealternativ 25 m långa dubbelledbussar, så kallade superbussar. I likhet med utredningsalternativet skapas en helt separerad kollektivtrafikbana från Lund C till ESS, men för bussar i stället för spårvagnar. Kapaciteten kan enligt Trivector ungefär fördubblas, vilket motsvarar ca resor per timme och riktning, vilket inte är tillräckligt för att tillgodose kapacitetsbehovet vid utbyggnad av Brunnshög. Utbyggnad av Brunnshög kräver kapacitet om ca resor per timme och riktning (enligt Trivector), vilket endast utredningsalternativet spårväg kan uppnå. 4
5 Spårvägens föreslagna sträckning och hållplatslägen Sträckan Lund C till ESS är ca 6 km lång och det planeras för nio hållplatser. Restiden med vanlig buss (nollalternativet) mellan ändhållplatserna beräknas till ca 16 minuter. Tidsvinsten med spårtrafik jämfört med buss är ca 3 minuter. Jämförelsealternativet superbuss medför samma restid som spårtrafik, eftersom egen bana med hundraprocentig prioritering förutsätts, vilket ger samma framkomlighet som för spårtrafik. Källa: Förstudie. Spårväg Lund C till ESS
6 Spårvägen förutsätts bli jämförbar med ledande internationella förebilder Reims, Frankrike. Bild: Evidens. 6
7 Innehåll Bakgrund Lunds tillväxt Stadsplanering och fastighetsvärden tillämpning av empirisk modell Slutsatser 7
8 Självförstärkande tillväxt i stora regioner teorin bakom kallas den nya ekonomiska geografin Nya ekonomiska geografin Klassisk teori Företag attraheras i första hand till stora marknadsplatser, vilket är liktydigt med stadsregioner med stor och tät efterfrågan, och då företag söker sig dit växer den lokala marknaden och ger en ännu större potential för förnyelse och tillväxt. Samma förhållande gäller också hushåll som attraheras till stora lokala marknader för arbete, utbildning, vård och omsorg, kommersiell service och kultur. Storlek och mångfald ökar i växelverkan vilket gör att tillväxten i befolkning och sysselsättning i större regioner till stor del blir självgenererad. Växande marknad Marknadspotentialer Geografisk marknadspotential Lokalisering av företag med skalfördelar Faktortillgångar Attraktivitet för företag med h skalfördelar och hushåll som söker mångfald 8
9 Kraftig befolkningstillväxt i storstadsregionerna Procent/år 1,5 1,0 0,5 Årlig procentuell befolkningstillväxt i landets lokala arbetsmarknader Under den senaste 15-årsperioden har endast regioner med minst invånare i genomsnitt haft en positiv befolkningsutveckling. Storstadsregionerna har under perioden ökat med 1 procent per år medan regioner i storleksordningen invånare endast ökat med 0,1 procent årligen. Övriga regioner har i genomsnitt haft en oförändrad eller minskande befolkning. 0,1 1,0 0,0 0,0-0,5-0,6-1,0-1,1-1, Källa: Evidens och SCB Storlek (antal invånare) 9
10 Högst ekonomisk tillväxt i storstadsregionerna Procent/år 4,5 4,0 3,5 Årlig real procentuell tillväxt av total lönesumma i landets lokala arbetsmarknader Större regioner i Sverige har långsiktigt haft en högre ekonomisk tillväxt än mellanstora och mindre regioner. Men bilden behöver nyanseras något. Det finns ett tydligt samband mellan ekonomisk tillväxt och storlek. Större regioner växer mer än mindre och starkast är detta samband för tillväxt som genereras i marknadsutsatta sektorer. Tillväxten i offentlig sektor jämnar ut skillnaderna i tillväxt mellan stora och små regioner. 3,9 3,0 2,8 2,8 2,5 2,0 1,5 1,7 2,1 1,0 0,5 0, Källa: Evidens och SCB Storlek (antal invånare) 10
11 Stor bostadsefterfrågan i storstadsregionerna Kronor/kvm Bostadsrättspris i största kommunen per grupp av lokala arbetsmarknader februari I de största lokala marknaderna är den allmänna prisnivån och efterfrågan mångfalt högre. Även i de medelstora marknaderna till invånare är den allmänna efterfrågan låg i ekonomiska värden motsvarar den inte ens 30 procent av efterfrågan i de största marknaderna. Den ekonomiska geografin ger en bild av bostadsefterfrågan. De låga priserna i de minsta marknaderna kan bara förklaras av att hushållen i dessa marknader i allmänhet förväntar sig att efterfrågan på bostäder kommer att falla på längre sikt. I de medelstora och största marknaderna är priserna ett uttryck för en mer långsiktigt stabil efterfrågan Källa: Mäklarstatistik, SCB och Evidens Storlek (Antal invånare) 11
12 Störst bostadsbyggande per capita i de största regionerna Procent/år Totalt bostadsbyggande per invånare i landets lokala arbetsmarknader Förstoring av regioner bestäms på ett avgörande sätt av hur hushåll väljer att flytta och bo. Nettoinflyttning av hushåll är positiv för kommuner som har ett attraktivt boende och som tillhör en stor lokal marknad. Bosättning i stora regioner ger bättre tillgänglighet till service och arbetstillfällen, och samtidigt högre bostadspriser, vilket stimulerar till nyproduktion Källa: Evidens och SCB Storlek (antal invånare) 12
13 Regionens storleken har betydelse Empiriska studier visar att större regioner har: Högre befolkningstillväxt Starkare sysselsättningstillväxt Mer utvecklade ekonomier Antal företag Antal branscher Större utbud Kultur Handel Utbildning Högre ekonomisk tillväxt Högre bostadspriser och lokalhyror Lägre beroende av socialförsäkringssystemen 13
14 Befolkningstillväxten i Lund är snabbare än i Malmöregionen som helhet Procent Årlig procentuell befolkningstillväxt i Lunds kommun, Malmöregionen samt Hela landet, år ,6 2,4 2,2 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4 Procent per år i genomsnitt Lunds kommun 0,9 1,1 1,5 Malmöregionen 0,8 1,0 1,3 Hela landet 0,4 0,6 0, Källa: SCB och Evidens Lunds kommun Malmöregionen Hela landet År 14
15 Sysselsättningstillväxten i Lund är i nivå med Malmöregionen Procent Årlig procentuell sysselsättningstillväxt i Lunds kommun, Malmöregionen samt Hela landet, år ,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5-3,0 Procent per år i genomsnitt Lunds kommun 1,1 0,9 1,6 Malmöregionen 1,1 1,0 1,4 Hela landet 0,8 0,6 1, Källa: SCB och Evidens Lunds kommun Malmöregionen Hela landet År 15
16 Lönesumma i Lund växer ungefär som Malmöregionen Procent Årlig procentuell tillväxt av den totala lönesumman i Lunds kommun, Malmöregionen samt Hela landet, år Procent per år i genomsnitt Lunds kommun 3,6 2,6 2,9 Malmöregionen 3,6 2,8 3,1 Hela landet 3,3 2,4 2, Källa: SCB och Evidens Lunds kommun Malmöregionen Hela landet År 16
17 Företagens lönesumma växer i snabbare takt i Lund än i Malmöregionen Procent Årlig procentuell tillväxt av företagens lönesumma i Lunds kommun, Malmöregionen samt Hela landet, år Procent per år i genomsnitt Lunds kommun 4,5 3,0 3,7 Malmöregionen 4,0 2,8 3,5 Hela landet 3,8 2,6 3, Källa: SCB och Evidens Lunds kommun Malmöregionen Hela landet År 17
18 God sysselsättningstillväxt i Lund Antal sysselsatta Sysselsättningsutveckling samt prognos i Lunds kommun Procent 5, , , , , , , , , ,0 Källa: SCB och Evidens Procentuell förändring av antalet sysselsatta Antal sysselsatta År 18
19 Förvärvsarbetande personer Antalet arbetsplatser har växt med ca per år sedan Förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning i Lunds kommun Tillväxt per år under perioden Dagbefolkning: ca Nattbefolkning: ca Dagbefolkning Nattbefolkning Not. År 2004 genomfördes vissa metodjusteringar för bl a företagare och anställda år. Samtliga justeringar innebar en ökning av antalet sysselsatta med 1,8 % på riksnivå. Källa: SCB och Evidens. 19
20 Antalet inpendlare har ökat kraftigt, betydligt mer än antalet utpendlare In- och utpendelare samt boende och arbetande i Lund år % under perioden % under perioden Inpendlare över kommungräns Utpendlare över kommungräns Bor och arbetar i kommunen Källa: Lunds kommun 20
21 Lunds kommun fortsatt god tillväxt under de närmaste 10 åren Antal invånare Lund kommuns folkökning , samt prognos fram till År Källa: SCB, Statisticon och Evidens Folkökning Prognos Flyttnetto 21
22 Avtagande flyttnetto men relativt högt födelsenetto Antal invånare Lunds befolkningsförändringar År Källa: SCB och Evidens Flyttnetto Födelsenetto 22
23 Kontorshyrorna i centrala Lund och i företagsområdena är ca kr/kvm/år med vakanser på 3-8 procent Kontorslokaler med värdeår 2000 eller senare Hyra (Kr/kvm/år) Vakans (Procent) Läge Låg Normal Hög Låg Normal Hög Centrum Ideon- Brunnshög S:t Lars Övriga centrum Övriga tätorten Övriga kommunen Källa: Datscha. 23
24 Bostadsrättspriserna längs stråket är ca kr/kvm Bostadsrättspriser på andrahandsmarknaden 2012, normerat med avgift om 650 kr/kvm/år kr/kvm kr/kvm kr/kvm kr/kvm kr/kvm Källa: Värderingsdata och Evidens. 24
25 De senaste 10 åren har Lund i medeltal byggt ca 330 bostäder i flerbostadshus och 170 småhus per år Antal lägenheter Bostadsbyggande fördelat på småhus och flerbostadshus i Lunds kommun Källa: SCB och Evidens Flerbostadshus Småhus År 25
26 Lund har god tillväxt och planerad utbyggnad längs stråket bedöms rimlig men utmanande Malmös LA har vuxit genom stark regionförstoring och Lund är en av regionens snabbast växande kärnor. Inpendlingen till Lund har vuxit kraftigt och förvärvsarbetande dagbefolkningen har under de senaste 10 åren vuxit med ca personer per år. Lund har en relativt stark bostadsmarknad med prisnivåer som motiverar nyproduktion längs hela stråket från Lund C till ESS. Betalningsviljan för bostäder är som högst i centrala Lund (ca kr/kvm) och faller sedan av betydligt i anslutning till spårsträckningens yttre stationslägen, med betalningsvilja om ca kr/kvm. Bostadsbyggandet i Lund är förhållandevis omfattande med en produktionstakt på ca 500 bostäder per år, vilket ger ca 2,0 nya invånare per nybyggd bostad. Kommunens offensiva planer för utbyggnad längs stråket kan ställas i relation till Lunds tillväxttakt. Totalt planeras för arbetsplatser längs stråket 1 och ca bostäder 2, som ska produceras under en 15-årsperiod. Detta motsvarar årstakt om arbetstillfällen och 270 bostäder per år. Om Lunds expansion i huvudsak koncentreras till stråket kan tillväxtambitionerna sägas vara rimliga om de ställs i relation till den nivå som Lund presterat under de senaste åren. Volymerna är dock stora och det kommer sannolikt vara en utmaning att uthålligt växa i denna takt under hela tidsperioden. Men: med dagens marknadsvillkor för Brunnshög kommer sannolikt genomförandetiden bli lång. Förbättrad kollektivtrafik kan därför tillföra värden som kan vara avgörande för planernas genomförbarhet. 1 Lund NE/Brunnshög står för arbetsplatser och Ideon inkl Medicon Village mm står för ca arbetsplatser (ca kvm BTA). 2 Kommunen skattar tillkommande BTA bostäder till drygt kvm. 26
27 Innehåll Bakgrund Lunds tillväxt Stadsplanering och fastighetsvärden tillämpning av empirisk modell Slutsatser 27
28 Stadsplanering och fastighetsvärden en empirisk modell På uppdrag av Stockholms läns landsting har Evidens i samverkan med konsultföretagen Spacescape och White genomfört en serie studier där läges- och stadsbyggnadskvaliteter för boende och kontorshyresmarknaden analyserats. Syftet med studierna har varit att utveckla kunskap som kan ligga till grund för bedömning, planering och scenarioanalys av regionens utveckling. Konkret har studierna bidragit med kunskap inom en rad frågor relevanta för stadsplanering, bl a: Identifierat stadskvaliteters attraktivitet för boende (flerbostadshus och småhus) och kontorshyresgäster Kvantifierat dessa värden i monetära termer Beskrivit relationen stadskvalitet stadsbyggande Studierna har utgått från data som beskriver Stockholmsregionen (Stockholms län) och är de mest omfattande studierna av sitt slag. Modellerna ger möjlighet att skatta påverkan på fastighetsvärden när nya stadskvaliteter tillförs, som t ex en spårstation. Nedan presenteras kort modellerna som förklarar attraktivitet för bostäder respektive kontor. Se även presentationer av studierna: 28
29 Analys av stadskvaliteter för flerbostadshus översiktlig metodbeskrivning Stadsbyggnadsanalyserna har genomförts av Spacescape och de statistiska analyserna har genomförts av Evidens. För att komma fram till den slutliga listan på stadskvaliteter har arbetet skett i tät dialog där nya stadskvaliteter kontinuerligt utvecklats och testats i en regressionsmodell efterhand. Sammanlagt prövades 1000 stycken relevanta stadsbyggnadsanalyser över Storstockholmsregionen mot priset på 7000 bostadsrättsförsäljningar mätt i kr per kvadratmeter någorlunda jämnt utsprida över regionen. Eftersom studiens huvudsyfte är att mäta det monetära värdet av väl specificerade stadskvaliteter har de observationerna grupperats i 319 så kallade basområden. Genom att på detta sätt beräkna det genomsnittliga priset på bostadsrätter för vart och ett av drygt 300 basområden kommer variationen i priser att huvudsakligen bero på varierande läges-, områdes- och rumsegenskaper för studerade basområden, snarare än att bero på kvaliteter som utmärker bostäderna innanför ytterdörren. I analysen har värdet av närhet till station för spårbunden trafik, tunnelbana, pendeltåg eller spårvagn, beräknats 1. Resultaten visar att det går en kritisk gräns vid cirka 500 meters avstånd till en station. För bostäder som är lokaliserade mer än 500 meter från en station faller priserna med kr/kvm bostadsytan, om bostadsmiljöerna har i övrigt likvärdiga stadskvaliteter. Resultaten kan illustreras med att man tar bort tunnelbanestationen vid Södra Farsta, allt annat lika, vilket skulle betyda att en genomsnittlig bostad på 80 kvm skulle falla i pris med drygt kr. 1 Ingen av de restidsmått som prövats fick lika signifikant genomslag som närhet till spårstation. Närhet till busshållplats visade sig inte signifikant i modellen. Inte heller analyser av billtillgängligheten fick större signifikans för priset, vilket är anmärkningsvärt. 29
30 Modellens tillämpbarhet i Lund Den lägsta percentilen i det analyserade materialet har priser under kr/kvm och den högsta percentilen över kr/kvm. Modellen förklarar variation i betalningsvilja i samtliga dessa miljöer. Den prisnivå som är i Lund, ca kr/kvm, kan t ex jämföras med närförort i Stockholm som har en prisnivå om ca kr/kvm och modellen återger priserna väl i Stockholms närförort. Den värdepåverkan som t ex spårstation har utgörs av ett fast belopp om kr/kvm inom influensområdet (500 m). Erfarenheter från hur lägenhetskvaliteter värderas av hushåll, som tex balkong eller utsiktskvaliteter, visar att en fast nivå är giltig på nästan alla marknader 1 där priserna är ca kr/kvm eller högre och dels att deras nivå ligger fast relativt länge över tiden. Förutsättningarna i Lund bedöms inte på något avgörande sätt skilja sig från de som stadskvalitetsmodellen utgår från, varför tillämpbarheten därför bör vara rimligt god. 1 På mycket svaga marknader finns begränsningar för vilka värden som kan tillföras, eftersom relationen mellan underliggande betalningsvilja för bostaden och värdet av tillförda kvaliteter annars kan bli orimliga. 30
31 Stadskvalitetsmodellen för bostäder i flerfamiljshus förklarar 90 procent av variationen i pris Närhet till city Tillgång till spårstation Boende- och arbetandetäthet Entrétäthet Tillgång till gånggatunät Tillgång till urbana verksamheter Betalningsvilja för bostäder 90% Tillgång till park Tillgång till vatten 90% Kvartersform Socioekonomiskt index 31
32 Faktorernas monetära värde på bostadspriser Variabler som påverkar priset Antagen förändring Prisförändring, kr/kvm Gångavstånd till city m Gångavstånd till vatten m Parkytor inom 1 km 10 hektar 600 Urbana verksamheter inom 1 km 100 procent Tillgång till gatunätet, R12 0,1 640 < 500 m till spårstation Ja Kvartersform (andel slutna och utåtvända entréer) 10 procentenheter
33 Analys av stadskvaliteter för kontor översiktlig metodbeskrivning Det finns ingen officiell statistik kring hyresnivåer för kontorslokaler vilket kan jämföras med småhus/bostadsrätter där samtliga överlåtelser registreras. I studien har istället uppgifter från Strateg Fastighetskonsult använts. Dessa uppgifter är baserade på enkätundersökningar och värderingsuppdrag. Totalt har 86 områden studerats. Stadsbyggnadsanalyser har genomförts för en mängd olika relationer (mer än 500 analyser). Analyser kan göras på närhet eller tillgång till olika stadskvaliteter inom olika avstånd eller med olika nät (gångnät, kollektivtrafik etc). Exempelvis kan en analys beskriva avståndet via gångvägnätet från en adress (eller alla adresser) till en specifik målpunkt, det kan vara t.ex. park, vatten eller spårstation. Samband mellan hyresnivåerna och förekomst av stadskvaliteter studeras i en multipel regressionsanalys. Resultatet från den statistiska analysen visar att kontorshyran ökar ju fler boende som når området inom 30 min med kollektivtrafik. Det betyder att även hög boendetäthet i kollektivtrafiknära lägen kan lyfta ett kontorsområdes hyresnivå. Antal personer som når ett kontorsområde inom 30 minuters resa med kollektivtrafik. Källa: WSP och TMR Tillgänglighet med kollektivtrafik förklarar över 70 procent av variationen i hyra 33
34 Variation i hyra för kontor i Stockholms län kan till 90 procent förklaras med fem variabler Tillgänglighet med kollektivtrafik Area kontorslokaler el. antal anställda Entrétäthet 97% Andel anställda i kontorsintensiva branscher Utbud av handel och restauranger Hyra för kontorslokaler Modernitet 90% Vakans 34
35 Exempel på påverkan på lokalhyran vid förändring av modellens variabler Variabler som påverkar hyresnivån Antagen förändring Förändring i hyra kr/kvm/år Tillgänglighet med kollektivtrafik (Nattbefolkning som med kollektivtrafik når områdets mitt på 30 min) Utbud av handel och restauranger (serviceindex som beskriver utbudet av handel och restauranger) fler som når företagsområdet procentenheters högre indexvärde 155 Modernitet (värdeår) Förändrat värdeår med 10 år 170 Vakans 1 procentenhets högre vakans -13 Andel anställda i kontorsintensiva branscher 10 procentenheter fler i företagsområdet 110 Modellerna för bostäder och kontor har flera beröringspunkter, där de samverkar för att göra en miljö mer attraktiv. Täthet är inte en kvalitet i sig, men större dag- och nattbefolkning ger underlag för fler restauranger, handel och kultur, vilket på olika sätt påverkar betalningsvilja och hyra för bostäder och kontor. 35
36 Befintliga bostäder och kontor inom utrednings- /influensområdet Dagbefolkning i förstudiens influensområde (500 m från planerade hållplatslägen) är drygt personer. Antalet boende inom förstudieområdet / influensområdet är ca personer. Överslagsmässigt antagande om volymer kontor och bostäder inom influensområdet i nuläget Kontor, kvm LOA Bostäder, kvm BOA Källa: Förstudie. Spårväg Lund C till ESS
37 Spårvägens värdepåverkan för befintliga bostäder och kontor skattas till ca 380 Mkr Kvm BOA /LOA Närhet till spårstation, Mkr Urbana verksamheter (bostäder) Utbud av handel och restauranger (kontor) Summa, Mkr Påverkan, % Bostäder x = Finns begränsade effekter % Kontor Osäkert 2 Finns begränsade effekter 3 TOTALT Inom influensområdet är värdepåverkan för närhet till spårstation enligt den empiriska modellen kr/kvm. 2 För befintliga kontor bedöms effekterna vara små eftersom antalet personer (nattbefolkning) som når kontorslokaliseringarna inom 30 minuter sannolikt inte kommer att förändras på något avgörande sätt med eller utan spårtrafik. 3 Endast de bostäder som ligger i direkt anslutning till de nya exploateringsområdena kan tillskrivas ökade värden genom förtätning, som ger underlag för ökat utbud av urbana verksamheter. Motsvarande gäller för befintliga kontor. 4 Intervallet avser påverkan på betalningsvilja för bostäder i influensområdet, vilken är procentuellt lägst i centrala Lund och högre i de mer perifera delarna. 37
38 Planer på exploatering längs stråket omfattar bostäder och kontor om totalt ca 1,2 miljoner kvm BTA Längs stråket finns omfattande planer på förtätning och nyproduktion av bostäder och arbetsplatser. Kommunen skattar volymen ny BTA enligt nedanstående: Bostäder, kvm BTA Kontor, kvm BTA Totalt, kvm BTA Sjukhuset Osäkert LTH Osäkert Ideon inkl Medicon Village etc Lund NE/Brunnshög Summa
39 Spårvägens värdepåverkan för nya bostäder och kontor skattas till ca Mkr Kvm BOA/LOA Närhet till spårstation, Mkr Urbana verksamheter (bostäder) Summa, Mkr Påverkan, % Utbud av handel och restauranger (kontor) Bostäder x 0,8 = x = x = % 5 Kontor x 0,8 = Osäkert x = % 6 TOTALT Inom influensområdet är värdepåverkan för närhet till spårstation enligt den empiriska modellen kr/kvm. 2 För befintliga kontor bedöms effekterna vara små eftersom antalet personer (nattbefolkning) som når kontorslokaliseringarna inom 30 minuter sannolikt inte kommer att förändras på något avgörande sätt med eller utan spårtrafik. 3 Tillskottet av urbana verksamheter beräknas tillföra ett värde som motsvarar en fördubbling, vilket enligt modellen för beräkning av stadskvaliteters monetära värden ger en värdepåverkan om kr/kvm. 4 För kontoren ger den tillförda ytan/antalet arbetande underlag för en ökning som motsvarar 17,4 procentenheter, vilket ger en hyrespåverkan om 15,5 x 17,4 = 269,7 kr/vm/år. Antas direktavkasningskrav om 7,5 procent ger detta en värdepåverkan om kr/kvm. 5 Avser bostäder i Brunnshög. 6 Avser kontor inom influensområdet, med hyresnivå som antas vara kr/kvm/år utan spårväg. 39
40 Innehåll Bakgrund Lunds tillväxt Stadsplanering och fastighetsvärden tillämpning av empirisk modell Slutsatser 40
41 Slutsatser Koncentreras Lunds expansion i huvudsak till stråket Lund C till ESS bedöms de offensiva tillväxtambitionerna vara rimliga om de ställs i relation till den tillväxt som Lund presterat under de senaste åren. Med utgångspunkt från Trivectors bedömning att spårväg är den enda lösning som kan tillhandahålla nödvändig kapacitet, som utbyggnadsplanerna kräver, kan följande skattningar göras av ökade fastighetsvärden som spårvägen medför: För befintliga bostäder uppgår de ökade fastighetsvärdena till ca 400 Mkr (motsvarar 4-7 procent högre betalningsvilja). Befintliga kontor påverkas i begränsad omfattning För nya bostäder inom spårvägens influensområde skattas värdepåverkan till ca 1 Mrd kr och för nya kontor till ca 2,2 Mrd kr (motsvarar ca 10 procent respektive 13 procent högre pris/hyra jmf utan spårväg) Viktigt att notera är att beräkningarna avser fullt genomförd exploatering. 3 1 Tillgänglighet med kollektivtrafik Utbud av handel och restauranger Tillskott av nya kontorslokaler eller ökat antalet kontorsanställda Andel anställda i kontorsintensiva branscher Förstärkning av kontorsmiljöers attraktivitet kan ses som en dynamisk process med faktorer som stärker varandra. 2 Utmaningen för utveckling av nya kontorsmiljöer är att den dynamiska process som ger själförstärkande effekter förutsätter att flera kvaliteter etableras samtidigt, se vidstående figur. Tillgängligheten är en nödvändighet men är i sig inte tillräckligt, samtidigt krävs både täthet och ett attraktivt utbud av handel och restauranger. 41
betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen
betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i
Läs merBostadspotential och markvärden i kölvattnet av ny infrastruktur
Bostadspotential och markvärden i kölvattnet av ny infrastruktur 216-9-21 1 Antal bostäder per kvartal Bostadsbyggandet ökar högre konjunkturberoende efterfrågan och större planutbud påverkar byggtakten
Läs merTunnelbana till Järfälla
Tunnelbana till Järfälla Järfälla en kort översikt 69 000 invånare Area 63 km 2 8:e minsta kommun 7:e mest tätbefolkade kommun 38 procent grönområden Naturreservat Inpendling 13 500 Utpendling 21 300 Järfälla
Läs merMarknadsundersökningar. Exempel på tillämpning vid investeringar i nyproduktion av hyresrätter
Marknadsundersökningar Exempel på tillämpning vid investeringar i nyproduktion av hyresrätter Innehåll Utgångspunkter Fallstudie i Stockholmsregionen Fallstudie i Tranås Målgruppsanalys Olika förutsättningar
Läs merVärdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen
Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli
Läs merVärdering av stadskvaliteter
Värdering av stadskvaliteter Analys av betalningsviljan för bostäder och kontor Ulrika Palm SLL TMR RUFS 2010 Rumslig inriktning 2030 Utnyttja läget och värna kvaliteter i Stockholms län Tätare bebyggelse
Läs mer-betalningsvilja för småhus. Tillväxt, miljö och regionplanering
-betalningsvilja för småhus Tillväxt, miljö och regionplanering Enligt uppdrag från Stockholms läns landsting har konsultföretagen Evidens, Spacescape och White genomfört denna studie Värdering av stadskvalitet
Läs merAlternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS
Joel Hansson 2012-11-19 Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Nollalternativet busstrafik på Lundalänken Sedan 2003 finns en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer;
Läs merVärdeskapande stadsutveckling
Värdeskapande stadsutveckling 3 februari 2017 Per Kristersson www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, kontor och handel
Läs merbetalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen
betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen... 3 1. Tillgänglighet
Läs merVärdering av stadskvaliteter. Värdering av stadskvaliteter 1
1 Syfte med projekt - identifiera stadskvaliteters attraktivitet för boende - kvantifiera dessa värden i monetära termer - beskriva relationen stadskvalitet stadsbyggande - ge underlag för exploateringsekonomiska
Läs merÄr det dags för en ny grön våg?
Är det dags för en ny grön våg? Kan man motverka urbaniseringen med pendlingsersättning? Ted Lindqvist 1 Innehåll Utvecklingen av Sveriges ekonomiska geografi Kort om undersökningen - respondenter Resultat
Läs merSpårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling
Spårväg Lund C ESS Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Pernilla von Strokirch, Projektchef Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling Att få en spårväg i Lund är inte ett mål i sig. Spårvägen
Läs merUnderlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån
Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Bostadsmarknad och betalningsvilja Maria Pleiborn 2013-03-22 2013-03-22 Två delar Hur mycket bostäder tål marknaden att det produceras
Läs mer-betalningsvilja för kontor. Tillväxt, miljö och regionplanering
-betalningsvilja för kontor Tillväxt, miljö och regionplanering Linda Kummel, Planeringsarkitekt Spacescape AB Ted Lindqvist, Fastighetsekonom Evidens BLW Spacescape är ett forskningsbaserat konsultföretag
Läs merArena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige
Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning
Läs merVärdering av stadskvaliteter. Värdering av stadskvaliteter 1
1 Syfte med projekt - identifiera stadskvaliteters attraktivitet för boende - kvantifiera dessa värden i monetära termer - beskriva relationen stadskvalitet stadsbyggande - ge underlag för exploateringsekonomiska
Läs merAnalys av förutsättningar för nyproduktion av egna hem, Tranås, mars 2011 8 mars 2011
Analys av förutsättningar för nyproduktion av egna hem, Tranås, mars 2011 8 mars 2011 1 Innehåll Bakgrund och syfte Process i fyra steg Regional tillväxt Bostadsmarknad Småhus Bostadsrätter Sammanfattande
Läs merUNDERLAGSRAPPORT Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån. Analys av kommersiella förutsättningar för kontor och handel
UNDERLAGSRAPPORT Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Analys av kommersiella förutsättningar för kontor och handel 2013-03-20 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys
Läs merAtt bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20
Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering
Läs mer-betalningsvilja för kontor. Tillväxt, miljö och regionplanering
-betalningsvilja för kontor Tillväxt, miljö och regionplanering Enligt uppdrag från Stockholms läns landsting har konsultföretagen Evidens, Spacescape och White genomfört denna studie Värdering av stadskvalitet
Läs merVad kostar det låga bostadsbyggandet?
Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net
Läs merSysselsättningen i Kronobergs län 2017
Sysselsättningen i Kronobergs län 2017 Författarens namn: Martin Hedlund Avdelning: Regional utveckling Publiceringsdatum: 181213 Kontakt: martin.hedlund@kronoberg.se Innehållsförteckning Inledning...
Läs merStudenters boende och strategier för framtiden
1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation
Läs merVad gör en plats attraktiv? Vad styr gångflödena i staden? Vilka effekter får olika stadsplaner?
Vad gör en plats attraktiv? Vad styr gångflödena i staden? Vilka effekter får olika stadsplaner? Spacescape är ett forskningsbaserat konsultföretag som kvalitetssäkrar stadsmiljö och stadsutveckling. Vi
Läs merBeräkningar/nyttoanalyser till Sverigeförhandlingen. Arbetsmaterial 2015-11-03
Beräkningar/nyttoanalyser till Sverigeförhandlingen Arbetsmaterial 2015-11-03 1 Skattning av lokalnytta vid Danderyd Norra Lokaler omfattar i denna beräkning i första hand handel och samhällsservice men
Läs merVÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING
VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, Undertitel kontor och handel i Göteborgsregionen 161206 Datum METOD METOD Spatiala analyser Statistiska analyser Förklaringsmodell
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merAktuellt på Malmös bostadsmarknad
Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra
Läs merDEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013
hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,
Läs merRiktlinjer för trafik-och stadsplanering
Talare: Ida Paunonen 1 Riktlinjer för trafik-och stadsplanering 2 DAGENS PRESENTATION BAKOMLIGGANDE STUDIER LATHUND TÄTHETSMÅTT FÖR EFFEKTIV KOLLEKTVITRAFIK DEL 1 ANALYS AV BEFOLKNINGSTÄTHET DEL 2 ILLUSTRERAD
Läs merBefolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012
Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning
Läs merVärdeförändring vid exploatering av mark i samband med utveckling av spårburen trafik Slutversion
Värdeförändring vid exploatering av mark i samband med utveckling av spårburen trafik 2010-01-25 Slutversion Bakgrund och syfte Malmöstad planerar för möjlighet till spårburentrafik i olika stråk. För
Läs merAnalys av marknadsförutsättningar för utveckling av bostäder i Storängens industriområde i Huddinge PRESENTATION 2012-12-06
Analys av marknadsförutsättningar för utveckling av bostäder i Storängens industriområde i Huddinge PRESENTATION 2012-12-06 1 Innehåll Bakgrund Huddinge kommuns tillväxtförutsättningar Storängens tillväxtförutsättningar
Läs merNyttoanalys för spårburen tvärförbindelse Näsbypark Kista
Nyttoanalys för spårburen tvärförbindelse Näsbypark Kista Arbetsmaterial 2015-12-16 1 Innehåll Uppdraget Bedömning av tillgänglighetsförbättring av tvärförbindelse jämfört med nuläge Alternativa scenarier
Läs mer2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?
2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till
Läs merTillväxt och utvecklingspotential i Mittstråket Sundsvall Östersund Trondheim
Tillväxt och utvecklingspotential i Mittstråket Sundsvall Östersund Trondheim Mittstråket inledning 2 Uppdraget har varit att visa på effekter av utbyggd transportinfrastruktur och stärkt funktionell region
Läs merAnalys av potential för handel i Norra Sigtuna Roger Bernow Thomas Sandberg
Analys av potential för handel i Norra Sigtuna Roger Bernow Thomas Sandberg 1 Innehåll 1. Bakgrund/Uppdraget 2. Sigtuna kommuns tillväxtvillkor 3. Handelns utveckling i Sigtuna kommun Marknadsposition
Läs merBostadsmarknadsanalys Västmanland Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi
Bostadsmarknadsanalys Västmanland 213-11-1 Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Efter 199 växer befolkningen i Västmanland det är framför allt som bidrar till tillväxten Antal invånare 16 Befolkningsutveckling
Läs merUppländsk Drivkraft 3.0
Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag
Läs merUtvecklingsplan Kantarellen 4
Utvecklingsplan Kantarellen 4 Presentation KS 2015-05-04 1 Innehåll Inledning Nulägesbeskrivning och omvärldsanalys Utvecklingsscenarier Utgångspunkter för utvecklingen Strategi för utvecklingen 2 Området
Läs merTack för uppmärksamheten! Naturen som tillväxtfaktor i Stockholmsregionen. Storstadsnatur 2012 TMR/ Bette Malmros
Tack för uppmärksamheten! Naturen som tillväxtfaktor i Stockholmsregionen Storstadsnatur 2012 TMR/ Bette Malmros Nyheter från TMR Tillväxt, miljö och regionplanering (fd Regionplanekontoret) Uppföljning
Läs merStockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder
Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag
Läs merSammanfattning. Kalkylerna är robusta
Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra
Läs merUTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor
UTVECKLING AV STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor 1 for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Stockholm ska bli världsledande i parkplanering.
Läs merHur ser bostadsefterfrågan ut från marknadens perspektiv? Ted Lindqvist
Hur ser bostadsefterfrågan ut från marknadens perspektiv? Ted Lindqvist TMR ÖPPET FORUM FÖR BOENDEPLANERING 215-6-17 1 Antal Varför så få hyresrätter? eventuell avveckling av ränteavdrag betyder mindre
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby,, Vejbystrand/Magnarp
Läs merKonjunkturen i Stockholmsregionen 2019 kv Stockholm Business Region
Konjunkturen i Stockholmsregionen 2019 kv1 2019-07-02 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Stockholms
Läs merKollektivtrafiknämnden Joakim Agartsson Avdelning Affär och Marknad
Kollektivtrafiknämnden Joakim Agartsson Avdelning Affär och Marknad joakim.agartsson@skanetrafiken.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-05-28 Dnr [Diarienummer] 1 (5) Kollektivtrafiknämnden Upphandling av spårvagnar,
Läs merSverigeförhandlingen. Niklas Lundin/Huvudsekreterare. Sverigeförhandlingen. sverigeforhandlingen@regeringskansliet.se.
Sverigeförhandlingen Niklas Lundin/Huvudsekreterare Sverigeförhandlingen sverigeforhandlingen@regeringskansliet.se Tranås 215-11-6 Er förfrågan daterad 22 oktober 215; Tranås Kommun Nyttoanalys 215-1-1
Läs merBostadStorstad Q3 2015
Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.
Läs merUtvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet
Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, juni 211 I rapporten redovisas bostadsbyggandet omfattning, sammansättning och lokalisering
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun,, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp
Läs mer2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.
2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort,, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar., Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp och övrig
Läs merFastighetsmarknaden i Sverige
Fastighetsmarknaden i Sverige Nordisk byggdag den 3 september 2015 1 Innehållsförteckning Konjunktur Bostadsbyggande Kontor Handel Transaktioner 2 Summary Swedish economy is doing well Houshold consumption
Läs merStatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:3 Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete [Skriv text] Konsult och Service, Utredning och Statistik
Läs merParkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01
Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Bilparkering Parkering vid bostad Vid beräkning av parkering vid bostäder finns två alternativ. Är antal och typ av lägenheter
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Munka-Ljungby Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby,
Läs merBostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast
Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Västra Hamnen Statistikunderlag, Maria Pleiborn, 2015-01-09 Information Valda jämförelsekommuner: Jämnstora och/eller närliggande WSPs befolkningsprognos bygger på
Läs merPrognos: bostadsbyggandet minskar i år
Promemoria Datum 2018-04-12 Diarienummer 1972/2018 Hans-Åke Palmgren Prognos: bostadsbyggandet minskar i år Den snabba ökningen av bostadsbyggandet bröts vid halvårsskiftet 2017. Under året påbörjades
Läs merDe nya arbetstillfällena tillkom främst i branscherna Utbildning, Byggverksamhet samt Transport och magasinering.
FS 2018:8 2018-12-04 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2017 65 840 Norrköpingsbor förvärvsarbetade år 2017. Det var en ökning med 1 580 personer sedan året innan. Andelen av befolkningen
Läs merFOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016
FS 2017:4 2017-12-05 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 64 260 personer år 2016. Det var en ökning med 1 700 personer sedan året innan
Läs merNorrköping. Kommunfakta Riket Antal Män. Totalt antal
Norrköping Kommunfakta 2006 2007 2006-06-12 Landareal: 1 491 km 2 Invånare per km 2 : 84 stycken Folkmängd efter ålder 31 december Ålder Norrköping Riket Män Kvinnor Totalt antal Procentuell fördelning
Läs merBostadsförsörjning i mindre kommuner
Bostadsförsörjning i mindre kommuner Bostadsmarknadsläget 2018 De lokala bostadsmarknadernas karaktär Kommuner med svag bostadsmarknad Med svag bostadsmarknad menas en marknad där efterfrågan på bostäder
Läs merMarknadsanalys Nya Årstafältet - sammanfattning Denna rapport är inte fullständig utan en muntlig presentation
Marknadsanalys Nya Årstafältet - sammanfattning Denna rapport är inte fullständig utan en muntlig presentation Sammanfattning - Marknadsanalys Nya Årstafältet 1 Innehåll marknadsanalys Nya Årstafältet
Läs merUppsalakonjunkturen Uppsala län, 2019 kv Stockholm Business Region
Uppsalakonjunkturen Uppsala län, 2019 kv1 2019-07-02 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Uppsala
Läs mer2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.
2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till
Läs merBefolkningsutveckling 2016
170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen
Läs merEU och kommunernas bostadspolitik
EU och kommunernas bostadspolitik Betänkande av utredningen EU & kommunernas bostadspolitik Stockholm 2015 SOU 2015:58 Bilaga 2 Svaga bostadsmarknader Rapport 2014-04-17 605 Bilaga 2 SOU 2015:58 Inledning
Läs mer5. Befolkning, bostäder och näringsliv
5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.
Läs merVAD VINNER VI PÅ ATT FLER GÅR OCH CYKLAR?
VAD VINNER VI PÅ ATT FLER GÅR OCH CYKLAR? Hej! Linda Kummel Konsultstöd, hållbart resande. Twitter @kummelo 070-405 77 22 MIN BAKGRUND STADSPLANERING Översiktsplanering FÖP Social hållbarhet Förtätning
Läs merStorstadens tillväxt och samspel med andra regioner
Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag
Läs merStadskvalitet efterfrågas
Stadskvalitet efterfrågas Spacescape är ett forskningsbaserat konsultföretag som kvalitetssäkrar stadsmiljö och stadsutveckling. Alexander Ståhle landskapsarkitekt & stadsbyggnadsforskare Vi arbetar med
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,
Läs merKOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik
KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi
Läs merNorrköping. Kommunfakta Riket Antal Män
Norrköping Kommunfakta 2007 2008 Landareal: 1 491 km 2 Invånare per km 2 : 84 stycken Folkmängd efter ålder 31 december Ålder Norrköping Riket Män Kvinnor antal Procentuell fördelning Procentuell fördelning
Läs merArbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012
FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen
Läs merMalmöLundregionen - fakta
MalmöLundregionen - fakta MalmöLundregionen är ett strategiskt samarbete mellan Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge. Halva Skånes befolkning
Läs merSVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner
SVERIGES NYA GEOGRAFI 2016 Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner Emma Andersson Samhällsplanerare Allt större och färre lokala arbetsmarknadsregioner Sverige är indelat i 73 lokala
Läs merNäringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist
Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Hur växer Nordost? Svag sysselsättningstillväxt i Nordost Stockholms
Läs merBefolkningsprognos
Befolkningsprognos 2019-2029 Innehåll: Bild 3-6 utveckling fram till 2018-12-31 Bild 7: Årets prognos jämfört med prognosen från 2018 Bild 8-12: Prognosförutsättningar och antaganden Bild 13: Prognos antal
Läs merTillväxt och utveckling i Göteborgsregionen
Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt
Läs merÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket
Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att
Läs merHur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015
Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel
Läs merRapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Västmanlands län och Västerås kommun.
Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Västmanlands län och Västerås kommun. Statistiken bygger på uppgifter från Statistiska centralbyrån,
Läs merEn ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts
Tillväxt Karlstad ska vara en attraktiv etablerings-, bostads- och utbildningsort. Vi bidrar till att fler jobb skapas och att fler vill bo och leva i Karlstad. All utveckling bygger på möten mellan människor.
Läs merStatistik om Borlänge kommun Jonas Fellström Plan- och markkontoret
Statistik om Borlänge kommun Jonas Fellström Plan- och markkontoret Jonas.fellstrom@borlange.se 0243-74303 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Folkmängd i Borlänge kommun 1968-2017 51964 42781 Borlänge
Läs merPå väg mot vision 2020 87+13 10+13= 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 50+40+10+ 12+11+5+1,7% 30+47=
kista SCIENCE CITY Statistik 2012 På väg mot vision 2020 87+13 128 195 24 000 775 10+13= 17 300 000 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 30+47= 50+40+10+ 12+11+5+1,7% INNEHÅLL
Läs merBostadsförsörjningsprogram
Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens
Läs merStadskvaliteter efterfrågas
Stadskvaliteter efterfrågas Alexander Ståhle Tekn dr stadsbyggnad SKAGEN Dagen 16 okt 2012 Vad händer i världens bästa städer? Världens bästa städer 1. New York 2. London 3. Toronto 4. Paris 5. Stockholm
Läs merVärdering av stadskvaliteter
Värdering av stadskvaliteter PM - Sammanfattning av metod och resultat Förhandskopia 2011-04-12 Medverkande Evidens BLW AB Roger Bernow (uppdragsansvarig) Amanda Horwitz Eleonor Andersson Sibyllegatan
Läs merVärdering av stadskvaliteter
Värdering av stadskvaliteter PM - Sammanfattning av metod och resultat Förhandskopia 2011-04-12 Medverkande Evidens BLW AB Roger Bernow (uppdragsansvarig) Amanda Horwitz Eleonor Andersson Sibyllegatan
Läs merJÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15
JÄRNVÄGSUTREDNING Sundsvall Härnösand Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15 Titel: PM Timrå resecentrum Utgivningsdatum: 2013-10-15 Utgivare: Trafikverket
Läs merför 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.
för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.
Läs mer20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET
Station centralt eller externt? Alla vill ha en central station men utan nackdelarna Christer Ljungberg, Trivector AB Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen?
Läs merArbetskraftflöden 2013
FS 2015:4 2015-07-22 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2013 Under 2013 skedde 9 860 avgångar från arbetskraften i Norrköping. Samtidigt nyrekryterades 10 580 personer vilket innebar att arbetskraften
Läs merSammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005
Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,
Läs mer29 oktober 18 Ansvarig: Tobias Fagerberg. Demografisk bostadsprognos
29 oktober 18 Ansvarig: Tobias Fagerberg Demografisk bostadsprognos 2018-2027 1 Hushållsprognos för Skåne... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Metod... 3 Befolkning... 3 Hushållskvoter... 4 Avgångar från befintligt
Läs mer