Stadsplanering och fastighetsvärden spårväg Lund C till ESS Rapport,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stadsplanering och fastighetsvärden spårväg Lund C till ESS Rapport, 2012-12-12"

Transkript

1 Stadsplanering och fastighetsvärden spårväg Lund C till ESS Rapport,

2 Innehåll Bakgrund Lunds tillväxt Stadsplanering och fastighetsvärden tillämpning av empirisk modell Slutsatser 2

3 Bakgrund Lunds kommun planerar för omfattande tillväxt genom förtätning av befintliga stadsdelar och utbyggnad av nya. Målsättningen är att detta ska ske på ett hållbart sätt och med en förbättrad tillgänglighet, vilket ställer krav på en mer attraktiv kollektivtrafik, som kan försörja fler resenärer än i dagsläget. Sedan 2003 finns Lundalänken, en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer. Resandet på Lundalänken har ökat kraftigt sedan starten. Den planerade förtätningen av Ideon och framförallt utvecklingen av Lund NE/Brunnshög medför att kollektivtrafiken på Lundalänken måste kunna hantera ytterligare ökningar av resandet i framtiden. Skånetrafiken gör bedömningen att antalet resor totalt i stråket uppgick till resor per dygn 2008, och att det till 2020 kommer att öka till mellan till resor per dygn. Frågan om spårvägsetablering har därför aktualiserats och en förstudie har genomförts där nollalternativ, dvs intensifierad trafikering med buss, ställts mot spårutbyggnad. I ett senare skede har ytterligare ett jämförelsealternativ tillkommit i form av superbuss. I denna rapport analyseras och beskrivs påverkan på fastighetsvärden vid utbyggnad av spårväg mellan Lund C och ESS. 3

4 Tre alternativ jämförs där endast utredningsalternativet bedöms tillräckligt kapacitetsstarkt för att möta behov enligt planer Nollalternativ Intensifierad trafikering med buss på Lundalänken, med bibehållet trafiksystem och gatustruktur som idag. Nollalternativet bedöms enligt förstudien inte uppnå de uppsatta projektmålen om attraktiv kollektivtrafik och en attraktiv stadsmiljö. Trivector gör bedömningen att kapaciteten kan ökas med ca 30 procent jämfört med idag genom ökad turtäthet och trafikering med längre bussar. Utredningsalternativ Spårväg mellan Lund C till ESS. Bedömningen i förstudien är att utredningsalternativet spårväg i hög utsträckning bidrar till att uppfylla de uppsatta projektmålen attraktiv stadsmiljö och attraktiv kollektivtrafik. Projektet bidrar också till att uppfylla nationella transportpolitiska mål, nationella och regionala miljömål, samt de mål som Lunds kommun angivit i sina policydokument LundaEko och LundaMaTs. Enligt Trivector kan kapaciteten nästan femfaldigas i stråket, vilket motsvarar ca resor per timme och riktning. Jämförelsealternativ 25 m långa dubbelledbussar, så kallade superbussar. I likhet med utredningsalternativet skapas en helt separerad kollektivtrafikbana från Lund C till ESS, men för bussar i stället för spårvagnar. Kapaciteten kan enligt Trivector ungefär fördubblas, vilket motsvarar ca resor per timme och riktning, vilket inte är tillräckligt för att tillgodose kapacitetsbehovet vid utbyggnad av Brunnshög. Utbyggnad av Brunnshög kräver kapacitet om ca resor per timme och riktning (enligt Trivector), vilket endast utredningsalternativet spårväg kan uppnå. 4

5 Spårvägens föreslagna sträckning och hållplatslägen Sträckan Lund C till ESS är ca 6 km lång och det planeras för nio hållplatser. Restiden med vanlig buss (nollalternativet) mellan ändhållplatserna beräknas till ca 16 minuter. Tidsvinsten med spårtrafik jämfört med buss är ca 3 minuter. Jämförelsealternativet superbuss medför samma restid som spårtrafik, eftersom egen bana med hundraprocentig prioritering förutsätts, vilket ger samma framkomlighet som för spårtrafik. Källa: Förstudie. Spårväg Lund C till ESS

6 Spårvägen förutsätts bli jämförbar med ledande internationella förebilder Reims, Frankrike. Bild: Evidens. 6

7 Innehåll Bakgrund Lunds tillväxt Stadsplanering och fastighetsvärden tillämpning av empirisk modell Slutsatser 7

8 Självförstärkande tillväxt i stora regioner teorin bakom kallas den nya ekonomiska geografin Nya ekonomiska geografin Klassisk teori Företag attraheras i första hand till stora marknadsplatser, vilket är liktydigt med stadsregioner med stor och tät efterfrågan, och då företag söker sig dit växer den lokala marknaden och ger en ännu större potential för förnyelse och tillväxt. Samma förhållande gäller också hushåll som attraheras till stora lokala marknader för arbete, utbildning, vård och omsorg, kommersiell service och kultur. Storlek och mångfald ökar i växelverkan vilket gör att tillväxten i befolkning och sysselsättning i större regioner till stor del blir självgenererad. Växande marknad Marknadspotentialer Geografisk marknadspotential Lokalisering av företag med skalfördelar Faktortillgångar Attraktivitet för företag med h skalfördelar och hushåll som söker mångfald 8

9 Kraftig befolkningstillväxt i storstadsregionerna Procent/år 1,5 1,0 0,5 Årlig procentuell befolkningstillväxt i landets lokala arbetsmarknader Under den senaste 15-årsperioden har endast regioner med minst invånare i genomsnitt haft en positiv befolkningsutveckling. Storstadsregionerna har under perioden ökat med 1 procent per år medan regioner i storleksordningen invånare endast ökat med 0,1 procent årligen. Övriga regioner har i genomsnitt haft en oförändrad eller minskande befolkning. 0,1 1,0 0,0 0,0-0,5-0,6-1,0-1,1-1, Källa: Evidens och SCB Storlek (antal invånare) 9

10 Högst ekonomisk tillväxt i storstadsregionerna Procent/år 4,5 4,0 3,5 Årlig real procentuell tillväxt av total lönesumma i landets lokala arbetsmarknader Större regioner i Sverige har långsiktigt haft en högre ekonomisk tillväxt än mellanstora och mindre regioner. Men bilden behöver nyanseras något. Det finns ett tydligt samband mellan ekonomisk tillväxt och storlek. Större regioner växer mer än mindre och starkast är detta samband för tillväxt som genereras i marknadsutsatta sektorer. Tillväxten i offentlig sektor jämnar ut skillnaderna i tillväxt mellan stora och små regioner. 3,9 3,0 2,8 2,8 2,5 2,0 1,5 1,7 2,1 1,0 0,5 0, Källa: Evidens och SCB Storlek (antal invånare) 10

11 Stor bostadsefterfrågan i storstadsregionerna Kronor/kvm Bostadsrättspris i största kommunen per grupp av lokala arbetsmarknader februari I de största lokala marknaderna är den allmänna prisnivån och efterfrågan mångfalt högre. Även i de medelstora marknaderna till invånare är den allmänna efterfrågan låg i ekonomiska värden motsvarar den inte ens 30 procent av efterfrågan i de största marknaderna. Den ekonomiska geografin ger en bild av bostadsefterfrågan. De låga priserna i de minsta marknaderna kan bara förklaras av att hushållen i dessa marknader i allmänhet förväntar sig att efterfrågan på bostäder kommer att falla på längre sikt. I de medelstora och största marknaderna är priserna ett uttryck för en mer långsiktigt stabil efterfrågan Källa: Mäklarstatistik, SCB och Evidens Storlek (Antal invånare) 11

12 Störst bostadsbyggande per capita i de största regionerna Procent/år Totalt bostadsbyggande per invånare i landets lokala arbetsmarknader Förstoring av regioner bestäms på ett avgörande sätt av hur hushåll väljer att flytta och bo. Nettoinflyttning av hushåll är positiv för kommuner som har ett attraktivt boende och som tillhör en stor lokal marknad. Bosättning i stora regioner ger bättre tillgänglighet till service och arbetstillfällen, och samtidigt högre bostadspriser, vilket stimulerar till nyproduktion Källa: Evidens och SCB Storlek (antal invånare) 12

13 Regionens storleken har betydelse Empiriska studier visar att större regioner har: Högre befolkningstillväxt Starkare sysselsättningstillväxt Mer utvecklade ekonomier Antal företag Antal branscher Större utbud Kultur Handel Utbildning Högre ekonomisk tillväxt Högre bostadspriser och lokalhyror Lägre beroende av socialförsäkringssystemen 13

14 Befolkningstillväxten i Lund är snabbare än i Malmöregionen som helhet Procent Årlig procentuell befolkningstillväxt i Lunds kommun, Malmöregionen samt Hela landet, år ,6 2,4 2,2 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4 Procent per år i genomsnitt Lunds kommun 0,9 1,1 1,5 Malmöregionen 0,8 1,0 1,3 Hela landet 0,4 0,6 0, Källa: SCB och Evidens Lunds kommun Malmöregionen Hela landet År 14

15 Sysselsättningstillväxten i Lund är i nivå med Malmöregionen Procent Årlig procentuell sysselsättningstillväxt i Lunds kommun, Malmöregionen samt Hela landet, år ,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5-3,0 Procent per år i genomsnitt Lunds kommun 1,1 0,9 1,6 Malmöregionen 1,1 1,0 1,4 Hela landet 0,8 0,6 1, Källa: SCB och Evidens Lunds kommun Malmöregionen Hela landet År 15

16 Lönesumma i Lund växer ungefär som Malmöregionen Procent Årlig procentuell tillväxt av den totala lönesumman i Lunds kommun, Malmöregionen samt Hela landet, år Procent per år i genomsnitt Lunds kommun 3,6 2,6 2,9 Malmöregionen 3,6 2,8 3,1 Hela landet 3,3 2,4 2, Källa: SCB och Evidens Lunds kommun Malmöregionen Hela landet År 16

17 Företagens lönesumma växer i snabbare takt i Lund än i Malmöregionen Procent Årlig procentuell tillväxt av företagens lönesumma i Lunds kommun, Malmöregionen samt Hela landet, år Procent per år i genomsnitt Lunds kommun 4,5 3,0 3,7 Malmöregionen 4,0 2,8 3,5 Hela landet 3,8 2,6 3, Källa: SCB och Evidens Lunds kommun Malmöregionen Hela landet År 17

18 God sysselsättningstillväxt i Lund Antal sysselsatta Sysselsättningsutveckling samt prognos i Lunds kommun Procent 5, , , , , , , , , ,0 Källa: SCB och Evidens Procentuell förändring av antalet sysselsatta Antal sysselsatta År 18

19 Förvärvsarbetande personer Antalet arbetsplatser har växt med ca per år sedan Förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning i Lunds kommun Tillväxt per år under perioden Dagbefolkning: ca Nattbefolkning: ca Dagbefolkning Nattbefolkning Not. År 2004 genomfördes vissa metodjusteringar för bl a företagare och anställda år. Samtliga justeringar innebar en ökning av antalet sysselsatta med 1,8 % på riksnivå. Källa: SCB och Evidens. 19

20 Antalet inpendlare har ökat kraftigt, betydligt mer än antalet utpendlare In- och utpendelare samt boende och arbetande i Lund år % under perioden % under perioden Inpendlare över kommungräns Utpendlare över kommungräns Bor och arbetar i kommunen Källa: Lunds kommun 20

21 Lunds kommun fortsatt god tillväxt under de närmaste 10 åren Antal invånare Lund kommuns folkökning , samt prognos fram till År Källa: SCB, Statisticon och Evidens Folkökning Prognos Flyttnetto 21

22 Avtagande flyttnetto men relativt högt födelsenetto Antal invånare Lunds befolkningsförändringar År Källa: SCB och Evidens Flyttnetto Födelsenetto 22

23 Kontorshyrorna i centrala Lund och i företagsområdena är ca kr/kvm/år med vakanser på 3-8 procent Kontorslokaler med värdeår 2000 eller senare Hyra (Kr/kvm/år) Vakans (Procent) Läge Låg Normal Hög Låg Normal Hög Centrum Ideon- Brunnshög S:t Lars Övriga centrum Övriga tätorten Övriga kommunen Källa: Datscha. 23

24 Bostadsrättspriserna längs stråket är ca kr/kvm Bostadsrättspriser på andrahandsmarknaden 2012, normerat med avgift om 650 kr/kvm/år kr/kvm kr/kvm kr/kvm kr/kvm kr/kvm Källa: Värderingsdata och Evidens. 24

25 De senaste 10 åren har Lund i medeltal byggt ca 330 bostäder i flerbostadshus och 170 småhus per år Antal lägenheter Bostadsbyggande fördelat på småhus och flerbostadshus i Lunds kommun Källa: SCB och Evidens Flerbostadshus Småhus År 25

26 Lund har god tillväxt och planerad utbyggnad längs stråket bedöms rimlig men utmanande Malmös LA har vuxit genom stark regionförstoring och Lund är en av regionens snabbast växande kärnor. Inpendlingen till Lund har vuxit kraftigt och förvärvsarbetande dagbefolkningen har under de senaste 10 åren vuxit med ca personer per år. Lund har en relativt stark bostadsmarknad med prisnivåer som motiverar nyproduktion längs hela stråket från Lund C till ESS. Betalningsviljan för bostäder är som högst i centrala Lund (ca kr/kvm) och faller sedan av betydligt i anslutning till spårsträckningens yttre stationslägen, med betalningsvilja om ca kr/kvm. Bostadsbyggandet i Lund är förhållandevis omfattande med en produktionstakt på ca 500 bostäder per år, vilket ger ca 2,0 nya invånare per nybyggd bostad. Kommunens offensiva planer för utbyggnad längs stråket kan ställas i relation till Lunds tillväxttakt. Totalt planeras för arbetsplatser längs stråket 1 och ca bostäder 2, som ska produceras under en 15-årsperiod. Detta motsvarar årstakt om arbetstillfällen och 270 bostäder per år. Om Lunds expansion i huvudsak koncentreras till stråket kan tillväxtambitionerna sägas vara rimliga om de ställs i relation till den nivå som Lund presterat under de senaste åren. Volymerna är dock stora och det kommer sannolikt vara en utmaning att uthålligt växa i denna takt under hela tidsperioden. Men: med dagens marknadsvillkor för Brunnshög kommer sannolikt genomförandetiden bli lång. Förbättrad kollektivtrafik kan därför tillföra värden som kan vara avgörande för planernas genomförbarhet. 1 Lund NE/Brunnshög står för arbetsplatser och Ideon inkl Medicon Village mm står för ca arbetsplatser (ca kvm BTA). 2 Kommunen skattar tillkommande BTA bostäder till drygt kvm. 26

27 Innehåll Bakgrund Lunds tillväxt Stadsplanering och fastighetsvärden tillämpning av empirisk modell Slutsatser 27

28 Stadsplanering och fastighetsvärden en empirisk modell På uppdrag av Stockholms läns landsting har Evidens i samverkan med konsultföretagen Spacescape och White genomfört en serie studier där läges- och stadsbyggnadskvaliteter för boende och kontorshyresmarknaden analyserats. Syftet med studierna har varit att utveckla kunskap som kan ligga till grund för bedömning, planering och scenarioanalys av regionens utveckling. Konkret har studierna bidragit med kunskap inom en rad frågor relevanta för stadsplanering, bl a: Identifierat stadskvaliteters attraktivitet för boende (flerbostadshus och småhus) och kontorshyresgäster Kvantifierat dessa värden i monetära termer Beskrivit relationen stadskvalitet stadsbyggande Studierna har utgått från data som beskriver Stockholmsregionen (Stockholms län) och är de mest omfattande studierna av sitt slag. Modellerna ger möjlighet att skatta påverkan på fastighetsvärden när nya stadskvaliteter tillförs, som t ex en spårstation. Nedan presenteras kort modellerna som förklarar attraktivitet för bostäder respektive kontor. Se även presentationer av studierna: 28

29 Analys av stadskvaliteter för flerbostadshus översiktlig metodbeskrivning Stadsbyggnadsanalyserna har genomförts av Spacescape och de statistiska analyserna har genomförts av Evidens. För att komma fram till den slutliga listan på stadskvaliteter har arbetet skett i tät dialog där nya stadskvaliteter kontinuerligt utvecklats och testats i en regressionsmodell efterhand. Sammanlagt prövades 1000 stycken relevanta stadsbyggnadsanalyser över Storstockholmsregionen mot priset på 7000 bostadsrättsförsäljningar mätt i kr per kvadratmeter någorlunda jämnt utsprida över regionen. Eftersom studiens huvudsyfte är att mäta det monetära värdet av väl specificerade stadskvaliteter har de observationerna grupperats i 319 så kallade basområden. Genom att på detta sätt beräkna det genomsnittliga priset på bostadsrätter för vart och ett av drygt 300 basområden kommer variationen i priser att huvudsakligen bero på varierande läges-, områdes- och rumsegenskaper för studerade basområden, snarare än att bero på kvaliteter som utmärker bostäderna innanför ytterdörren. I analysen har värdet av närhet till station för spårbunden trafik, tunnelbana, pendeltåg eller spårvagn, beräknats 1. Resultaten visar att det går en kritisk gräns vid cirka 500 meters avstånd till en station. För bostäder som är lokaliserade mer än 500 meter från en station faller priserna med kr/kvm bostadsytan, om bostadsmiljöerna har i övrigt likvärdiga stadskvaliteter. Resultaten kan illustreras med att man tar bort tunnelbanestationen vid Södra Farsta, allt annat lika, vilket skulle betyda att en genomsnittlig bostad på 80 kvm skulle falla i pris med drygt kr. 1 Ingen av de restidsmått som prövats fick lika signifikant genomslag som närhet till spårstation. Närhet till busshållplats visade sig inte signifikant i modellen. Inte heller analyser av billtillgängligheten fick större signifikans för priset, vilket är anmärkningsvärt. 29

30 Modellens tillämpbarhet i Lund Den lägsta percentilen i det analyserade materialet har priser under kr/kvm och den högsta percentilen över kr/kvm. Modellen förklarar variation i betalningsvilja i samtliga dessa miljöer. Den prisnivå som är i Lund, ca kr/kvm, kan t ex jämföras med närförort i Stockholm som har en prisnivå om ca kr/kvm och modellen återger priserna väl i Stockholms närförort. Den värdepåverkan som t ex spårstation har utgörs av ett fast belopp om kr/kvm inom influensområdet (500 m). Erfarenheter från hur lägenhetskvaliteter värderas av hushåll, som tex balkong eller utsiktskvaliteter, visar att en fast nivå är giltig på nästan alla marknader 1 där priserna är ca kr/kvm eller högre och dels att deras nivå ligger fast relativt länge över tiden. Förutsättningarna i Lund bedöms inte på något avgörande sätt skilja sig från de som stadskvalitetsmodellen utgår från, varför tillämpbarheten därför bör vara rimligt god. 1 På mycket svaga marknader finns begränsningar för vilka värden som kan tillföras, eftersom relationen mellan underliggande betalningsvilja för bostaden och värdet av tillförda kvaliteter annars kan bli orimliga. 30

31 Stadskvalitetsmodellen för bostäder i flerfamiljshus förklarar 90 procent av variationen i pris Närhet till city Tillgång till spårstation Boende- och arbetandetäthet Entrétäthet Tillgång till gånggatunät Tillgång till urbana verksamheter Betalningsvilja för bostäder 90% Tillgång till park Tillgång till vatten 90% Kvartersform Socioekonomiskt index 31

32 Faktorernas monetära värde på bostadspriser Variabler som påverkar priset Antagen förändring Prisförändring, kr/kvm Gångavstånd till city m Gångavstånd till vatten m Parkytor inom 1 km 10 hektar 600 Urbana verksamheter inom 1 km 100 procent Tillgång till gatunätet, R12 0,1 640 < 500 m till spårstation Ja Kvartersform (andel slutna och utåtvända entréer) 10 procentenheter

33 Analys av stadskvaliteter för kontor översiktlig metodbeskrivning Det finns ingen officiell statistik kring hyresnivåer för kontorslokaler vilket kan jämföras med småhus/bostadsrätter där samtliga överlåtelser registreras. I studien har istället uppgifter från Strateg Fastighetskonsult använts. Dessa uppgifter är baserade på enkätundersökningar och värderingsuppdrag. Totalt har 86 områden studerats. Stadsbyggnadsanalyser har genomförts för en mängd olika relationer (mer än 500 analyser). Analyser kan göras på närhet eller tillgång till olika stadskvaliteter inom olika avstånd eller med olika nät (gångnät, kollektivtrafik etc). Exempelvis kan en analys beskriva avståndet via gångvägnätet från en adress (eller alla adresser) till en specifik målpunkt, det kan vara t.ex. park, vatten eller spårstation. Samband mellan hyresnivåerna och förekomst av stadskvaliteter studeras i en multipel regressionsanalys. Resultatet från den statistiska analysen visar att kontorshyran ökar ju fler boende som når området inom 30 min med kollektivtrafik. Det betyder att även hög boendetäthet i kollektivtrafiknära lägen kan lyfta ett kontorsområdes hyresnivå. Antal personer som når ett kontorsområde inom 30 minuters resa med kollektivtrafik. Källa: WSP och TMR Tillgänglighet med kollektivtrafik förklarar över 70 procent av variationen i hyra 33

34 Variation i hyra för kontor i Stockholms län kan till 90 procent förklaras med fem variabler Tillgänglighet med kollektivtrafik Area kontorslokaler el. antal anställda Entrétäthet 97% Andel anställda i kontorsintensiva branscher Utbud av handel och restauranger Hyra för kontorslokaler Modernitet 90% Vakans 34

35 Exempel på påverkan på lokalhyran vid förändring av modellens variabler Variabler som påverkar hyresnivån Antagen förändring Förändring i hyra kr/kvm/år Tillgänglighet med kollektivtrafik (Nattbefolkning som med kollektivtrafik når områdets mitt på 30 min) Utbud av handel och restauranger (serviceindex som beskriver utbudet av handel och restauranger) fler som når företagsområdet procentenheters högre indexvärde 155 Modernitet (värdeår) Förändrat värdeår med 10 år 170 Vakans 1 procentenhets högre vakans -13 Andel anställda i kontorsintensiva branscher 10 procentenheter fler i företagsområdet 110 Modellerna för bostäder och kontor har flera beröringspunkter, där de samverkar för att göra en miljö mer attraktiv. Täthet är inte en kvalitet i sig, men större dag- och nattbefolkning ger underlag för fler restauranger, handel och kultur, vilket på olika sätt påverkar betalningsvilja och hyra för bostäder och kontor. 35

36 Befintliga bostäder och kontor inom utrednings- /influensområdet Dagbefolkning i förstudiens influensområde (500 m från planerade hållplatslägen) är drygt personer. Antalet boende inom förstudieområdet / influensområdet är ca personer. Överslagsmässigt antagande om volymer kontor och bostäder inom influensområdet i nuläget Kontor, kvm LOA Bostäder, kvm BOA Källa: Förstudie. Spårväg Lund C till ESS

37 Spårvägens värdepåverkan för befintliga bostäder och kontor skattas till ca 380 Mkr Kvm BOA /LOA Närhet till spårstation, Mkr Urbana verksamheter (bostäder) Utbud av handel och restauranger (kontor) Summa, Mkr Påverkan, % Bostäder x = Finns begränsade effekter % Kontor Osäkert 2 Finns begränsade effekter 3 TOTALT Inom influensområdet är värdepåverkan för närhet till spårstation enligt den empiriska modellen kr/kvm. 2 För befintliga kontor bedöms effekterna vara små eftersom antalet personer (nattbefolkning) som når kontorslokaliseringarna inom 30 minuter sannolikt inte kommer att förändras på något avgörande sätt med eller utan spårtrafik. 3 Endast de bostäder som ligger i direkt anslutning till de nya exploateringsområdena kan tillskrivas ökade värden genom förtätning, som ger underlag för ökat utbud av urbana verksamheter. Motsvarande gäller för befintliga kontor. 4 Intervallet avser påverkan på betalningsvilja för bostäder i influensområdet, vilken är procentuellt lägst i centrala Lund och högre i de mer perifera delarna. 37

38 Planer på exploatering längs stråket omfattar bostäder och kontor om totalt ca 1,2 miljoner kvm BTA Längs stråket finns omfattande planer på förtätning och nyproduktion av bostäder och arbetsplatser. Kommunen skattar volymen ny BTA enligt nedanstående: Bostäder, kvm BTA Kontor, kvm BTA Totalt, kvm BTA Sjukhuset Osäkert LTH Osäkert Ideon inkl Medicon Village etc Lund NE/Brunnshög Summa

39 Spårvägens värdepåverkan för nya bostäder och kontor skattas till ca Mkr Kvm BOA/LOA Närhet till spårstation, Mkr Urbana verksamheter (bostäder) Summa, Mkr Påverkan, % Utbud av handel och restauranger (kontor) Bostäder x 0,8 = x = x = % 5 Kontor x 0,8 = Osäkert x = % 6 TOTALT Inom influensområdet är värdepåverkan för närhet till spårstation enligt den empiriska modellen kr/kvm. 2 För befintliga kontor bedöms effekterna vara små eftersom antalet personer (nattbefolkning) som når kontorslokaliseringarna inom 30 minuter sannolikt inte kommer att förändras på något avgörande sätt med eller utan spårtrafik. 3 Tillskottet av urbana verksamheter beräknas tillföra ett värde som motsvarar en fördubbling, vilket enligt modellen för beräkning av stadskvaliteters monetära värden ger en värdepåverkan om kr/kvm. 4 För kontoren ger den tillförda ytan/antalet arbetande underlag för en ökning som motsvarar 17,4 procentenheter, vilket ger en hyrespåverkan om 15,5 x 17,4 = 269,7 kr/vm/år. Antas direktavkasningskrav om 7,5 procent ger detta en värdepåverkan om kr/kvm. 5 Avser bostäder i Brunnshög. 6 Avser kontor inom influensområdet, med hyresnivå som antas vara kr/kvm/år utan spårväg. 39

40 Innehåll Bakgrund Lunds tillväxt Stadsplanering och fastighetsvärden tillämpning av empirisk modell Slutsatser 40

41 Slutsatser Koncentreras Lunds expansion i huvudsak till stråket Lund C till ESS bedöms de offensiva tillväxtambitionerna vara rimliga om de ställs i relation till den tillväxt som Lund presterat under de senaste åren. Med utgångspunkt från Trivectors bedömning att spårväg är den enda lösning som kan tillhandahålla nödvändig kapacitet, som utbyggnadsplanerna kräver, kan följande skattningar göras av ökade fastighetsvärden som spårvägen medför: För befintliga bostäder uppgår de ökade fastighetsvärdena till ca 400 Mkr (motsvarar 4-7 procent högre betalningsvilja). Befintliga kontor påverkas i begränsad omfattning För nya bostäder inom spårvägens influensområde skattas värdepåverkan till ca 1 Mrd kr och för nya kontor till ca 2,2 Mrd kr (motsvarar ca 10 procent respektive 13 procent högre pris/hyra jmf utan spårväg) Viktigt att notera är att beräkningarna avser fullt genomförd exploatering. 3 1 Tillgänglighet med kollektivtrafik Utbud av handel och restauranger Tillskott av nya kontorslokaler eller ökat antalet kontorsanställda Andel anställda i kontorsintensiva branscher Förstärkning av kontorsmiljöers attraktivitet kan ses som en dynamisk process med faktorer som stärker varandra. 2 Utmaningen för utveckling av nya kontorsmiljöer är att den dynamiska process som ger själförstärkande effekter förutsätter att flera kvaliteter etableras samtidigt, se vidstående figur. Tillgängligheten är en nödvändighet men är i sig inte tillräckligt, samtidigt krävs både täthet och ett attraktivt utbud av handel och restauranger. 41

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Tunnelbana till Järfälla

Tunnelbana till Järfälla Tunnelbana till Järfälla Järfälla en kort översikt 69 000 invånare Area 63 km 2 8:e minsta kommun 7:e mest tätbefolkade kommun 38 procent grönområden Naturreservat Inpendling 13 500 Utpendling 21 300 Järfälla

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

-betalningsvilja för småhus. Tillväxt, miljö och regionplanering

-betalningsvilja för småhus. Tillväxt, miljö och regionplanering -betalningsvilja för småhus Tillväxt, miljö och regionplanering Enligt uppdrag från Stockholms läns landsting har konsultföretagen Evidens, Spacescape och White genomfört denna studie Värdering av stadskvalitet

Läs mer

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Joel Hansson 2012-11-19 Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Nollalternativet busstrafik på Lundalänken Sedan 2003 finns en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer;

Läs mer

Värdeskapande stadsutveckling

Värdeskapande stadsutveckling Värdeskapande stadsutveckling 3 februari 2017 Per Kristersson www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, kontor och handel

Läs mer

betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen

betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen... 3 1. Tillgänglighet

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter. Värdering av stadskvaliteter 1

Värdering av stadskvaliteter. Värdering av stadskvaliteter 1 1 Syfte med projekt - identifiera stadskvaliteters attraktivitet för boende - kvantifiera dessa värden i monetära termer - beskriva relationen stadskvalitet stadsbyggande - ge underlag för exploateringsekonomiska

Läs mer

Är det dags för en ny grön våg?

Är det dags för en ny grön våg? Är det dags för en ny grön våg? Kan man motverka urbaniseringen med pendlingsersättning? Ted Lindqvist 1 Innehåll Utvecklingen av Sveriges ekonomiska geografi Kort om undersökningen - respondenter Resultat

Läs mer

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Spårväg Lund C ESS Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Pernilla von Strokirch, Projektchef Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling Att få en spårväg i Lund är inte ett mål i sig. Spårvägen

Läs mer

Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån

Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Bostadsmarknad och betalningsvilja Maria Pleiborn 2013-03-22 2013-03-22 Två delar Hur mycket bostäder tål marknaden att det produceras

Läs mer

Analys av förutsättningar för nyproduktion av egna hem, Tranås, mars 2011 8 mars 2011

Analys av förutsättningar för nyproduktion av egna hem, Tranås, mars 2011 8 mars 2011 Analys av förutsättningar för nyproduktion av egna hem, Tranås, mars 2011 8 mars 2011 1 Innehåll Bakgrund och syfte Process i fyra steg Regional tillväxt Bostadsmarknad Småhus Bostadsrätter Sammanfattande

Läs mer

UNDERLAGSRAPPORT Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån. Analys av kommersiella förutsättningar för kontor och handel

UNDERLAGSRAPPORT Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån. Analys av kommersiella förutsättningar för kontor och handel UNDERLAGSRAPPORT Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Analys av kommersiella förutsättningar för kontor och handel 2013-03-20 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter. Värdering av stadskvaliteter 1

Värdering av stadskvaliteter. Värdering av stadskvaliteter 1 1 Syfte med projekt - identifiera stadskvaliteters attraktivitet för boende - kvantifiera dessa värden i monetära termer - beskriva relationen stadskvalitet stadsbyggande - ge underlag för exploateringsekonomiska

Läs mer

Vad gör en plats attraktiv? Vad styr gångflödena i staden? Vilka effekter får olika stadsplaner?

Vad gör en plats attraktiv? Vad styr gångflödena i staden? Vilka effekter får olika stadsplaner? Vad gör en plats attraktiv? Vad styr gångflödena i staden? Vilka effekter får olika stadsplaner? Spacescape är ett forskningsbaserat konsultföretag som kvalitetssäkrar stadsmiljö och stadsutveckling. Vi

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer för trafik-och stadsplanering

Riktlinjer för trafik-och stadsplanering Talare: Ida Paunonen 1 Riktlinjer för trafik-och stadsplanering 2 DAGENS PRESENTATION BAKOMLIGGANDE STUDIER LATHUND TÄTHETSMÅTT FÖR EFFEKTIV KOLLEKTVITRAFIK DEL 1 ANALYS AV BEFOLKNINGSTÄTHET DEL 2 ILLUSTRERAD

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Analys av marknadsförutsättningar för utveckling av bostäder i Storängens industriområde i Huddinge PRESENTATION 2012-12-06

Analys av marknadsförutsättningar för utveckling av bostäder i Storängens industriområde i Huddinge PRESENTATION 2012-12-06 Analys av marknadsförutsättningar för utveckling av bostäder i Storängens industriområde i Huddinge PRESENTATION 2012-12-06 1 Innehåll Bakgrund Huddinge kommuns tillväxtförutsättningar Storängens tillväxtförutsättningar

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Analys av potential för handel i Norra Sigtuna Roger Bernow Thomas Sandberg

Analys av potential för handel i Norra Sigtuna Roger Bernow Thomas Sandberg Analys av potential för handel i Norra Sigtuna Roger Bernow Thomas Sandberg 1 Innehåll 1. Bakgrund/Uppdraget 2. Sigtuna kommuns tillväxtvillkor 3. Handelns utveckling i Sigtuna kommun Marknadsposition

Läs mer

Beräkningar/nyttoanalyser till Sverigeförhandlingen. Arbetsmaterial 2015-11-03

Beräkningar/nyttoanalyser till Sverigeförhandlingen. Arbetsmaterial 2015-11-03 Beräkningar/nyttoanalyser till Sverigeförhandlingen Arbetsmaterial 2015-11-03 1 Skattning av lokalnytta vid Danderyd Norra Lokaler omfattar i denna beräkning i första hand handel och samhällsservice men

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

Utvecklingsplan Kantarellen 4

Utvecklingsplan Kantarellen 4 Utvecklingsplan Kantarellen 4 Presentation KS 2015-05-04 1 Innehåll Inledning Nulägesbeskrivning och omvärldsanalys Utvecklingsscenarier Utgångspunkter för utvecklingen Strategi för utvecklingen 2 Området

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys Västmanland Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi

Bostadsmarknadsanalys Västmanland Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmarknadsanalys Västmanland 213-11-1 Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Efter 199 växer befolkningen i Västmanland det är framför allt som bidrar till tillväxten Antal invånare 16 Befolkningsutveckling

Läs mer

Tack för uppmärksamheten! Naturen som tillväxtfaktor i Stockholmsregionen. Storstadsnatur 2012 TMR/ Bette Malmros

Tack för uppmärksamheten! Naturen som tillväxtfaktor i Stockholmsregionen. Storstadsnatur 2012 TMR/ Bette Malmros Tack för uppmärksamheten! Naturen som tillväxtfaktor i Stockholmsregionen Storstadsnatur 2012 TMR/ Bette Malmros Nyheter från TMR Tillväxt, miljö och regionplanering (fd Regionplanekontoret) Uppföljning

Läs mer

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor UTVECKLING AV STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor 1 for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Stockholm ska bli världsledande i parkplanering.

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

Sverigeförhandlingen. Niklas Lundin/Huvudsekreterare. Sverigeförhandlingen. sverigeforhandlingen@regeringskansliet.se.

Sverigeförhandlingen. Niklas Lundin/Huvudsekreterare. Sverigeförhandlingen. sverigeforhandlingen@regeringskansliet.se. Sverigeförhandlingen Niklas Lundin/Huvudsekreterare Sverigeförhandlingen sverigeforhandlingen@regeringskansliet.se Tranås 215-11-6 Er förfrågan daterad 22 oktober 215; Tranås Kommun Nyttoanalys 215-1-1

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Kollektivtrafiknämnden Joakim Agartsson Avdelning Affär och Marknad

Kollektivtrafiknämnden Joakim Agartsson Avdelning Affär och Marknad Kollektivtrafiknämnden Joakim Agartsson Avdelning Affär och Marknad joakim.agartsson@skanetrafiken.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-05-28 Dnr [Diarienummer] 1 (5) Kollektivtrafiknämnden Upphandling av spårvagnar,

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, juni 211 I rapporten redovisas bostadsbyggandet omfattning, sammansättning och lokalisering

Läs mer

Hur ser bostadsefterfrågan ut från marknadens perspektiv? Ted Lindqvist

Hur ser bostadsefterfrågan ut från marknadens perspektiv? Ted Lindqvist Hur ser bostadsefterfrågan ut från marknadens perspektiv? Ted Lindqvist TMR ÖPPET FORUM FÖR BOENDEPLANERING 215-6-17 1 Antal Varför så få hyresrätter? eventuell avveckling av ränteavdrag betyder mindre

Läs mer

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Västra Hamnen Statistikunderlag, Maria Pleiborn, 2015-01-09 Information Valda jämförelsekommuner: Jämnstora och/eller närliggande WSPs befolkningsprognos bygger på

Läs mer

Marknadsanalys Nya Årstafältet - sammanfattning Denna rapport är inte fullständig utan en muntlig presentation

Marknadsanalys Nya Årstafältet - sammanfattning Denna rapport är inte fullständig utan en muntlig presentation Marknadsanalys Nya Årstafältet - sammanfattning Denna rapport är inte fullständig utan en muntlig presentation Sammanfattning - Marknadsanalys Nya Årstafältet 1 Innehåll marknadsanalys Nya Årstafältet

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

EU och kommunernas bostadspolitik

EU och kommunernas bostadspolitik EU och kommunernas bostadspolitik Betänkande av utredningen EU & kommunernas bostadspolitik Stockholm 2015 SOU 2015:58 Bilaga 2 Svaga bostadsmarknader Rapport 2014-04-17 605 Bilaga 2 SOU 2015:58 Inledning

Läs mer

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:3 Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete [Skriv text] Konsult och Service, Utredning och Statistik

Läs mer

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Bilparkering Parkering vid bostad Vid beräkning av parkering vid bostäder finns två alternativ. Är antal och typ av lägenheter

Läs mer

Fastighetsmarknaden i Sverige

Fastighetsmarknaden i Sverige Fastighetsmarknaden i Sverige Nordisk byggdag den 3 september 2015 1 Innehållsförteckning Konjunktur Bostadsbyggande Kontor Handel Transaktioner 2 Summary Swedish economy is doing well Houshold consumption

Läs mer

På väg mot vision 2020 87+13 10+13= 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 50+40+10+ 12+11+5+1,7% 30+47=

På väg mot vision 2020 87+13 10+13= 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 50+40+10+ 12+11+5+1,7% 30+47= kista SCIENCE CITY Statistik 2012 På väg mot vision 2020 87+13 128 195 24 000 775 10+13= 17 300 000 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 30+47= 50+40+10+ 12+11+5+1,7% INNEHÅLL

Läs mer

Stadskvalitet efterfrågas

Stadskvalitet efterfrågas Stadskvalitet efterfrågas Spacescape är ett forskningsbaserat konsultföretag som kvalitetssäkrar stadsmiljö och stadsutveckling. Alexander Ståhle landskapsarkitekt & stadsbyggnadsforskare Vi arbetar med

Läs mer

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner SVERIGES NYA GEOGRAFI 2016 Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner Emma Andersson Samhällsplanerare Allt större och färre lokala arbetsmarknadsregioner Sverige är indelat i 73 lokala

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Arbetskraftflöden 2013

Arbetskraftflöden 2013 FS 2015:4 2015-07-22 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2013 Under 2013 skedde 9 860 avgångar från arbetskraften i Norrköping. Samtidigt nyrekryterades 10 580 personer vilket innebar att arbetskraften

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter

Värdering av stadskvaliteter Värdering av stadskvaliteter PM - Sammanfattning av metod och resultat Förhandskopia 2011-04-12 Medverkande Evidens BLW AB Roger Bernow (uppdragsansvarig) Amanda Horwitz Eleonor Andersson Sibyllegatan

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter

Värdering av stadskvaliteter Värdering av stadskvaliteter PM - Sammanfattning av metod och resultat Förhandskopia 2011-04-12 Medverkande Evidens BLW AB Roger Bernow (uppdragsansvarig) Amanda Horwitz Eleonor Andersson Sibyllegatan

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Stadskvaliteter efterfrågas

Stadskvaliteter efterfrågas Stadskvaliteter efterfrågas Alexander Ståhle Tekn dr stadsbyggnad SKAGEN Dagen 16 okt 2012 Vad händer i världens bästa städer? Världens bästa städer 1. New York 2. London 3. Toronto 4. Paris 5. Stockholm

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi

Läs mer

En ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts

En ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts Tillväxt Karlstad ska vara en attraktiv etablerings-, bostads- och utbildningsort. Vi bidrar till att fler jobb skapas och att fler vill bo och leva i Karlstad. All utveckling bygger på möten mellan människor.

Läs mer

Stadsrum och stadsutveckling. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

Stadsrum och stadsutveckling. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor Stadsrum och stadsutveckling Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor 1 for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Tät stad Grön stad Stockholm ska

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN

TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN En analys av regionala samband för befolkningsutvecklingen GÖRAN HALLIN OCH ANDERS WIGREN JUNI 2015 Kontigo AB - Stockholm Östersund Umeå - Malmö - www.kontigo.se

Läs mer

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Hur växer Nordost? Svag sysselsättningstillväxt i Nordost Stockholms

Läs mer

BostadStorstad H2 2016

BostadStorstad H2 2016 Februari 2017 Pernilla Johansson Tarek Zaza BostadStorstad H2 2016 Köpkraft och bostadspriser: Lägst risk i Skåne Byggandet går framåt och 2016 blev ett toppår. Men byggandet understiger behovet och priserna

Läs mer

Parkeringspolitik för bil och cykel i svenska städer. Linda Kummel, Spacescape

Parkeringspolitik för bil och cykel i svenska städer. Linda Kummel, Spacescape Parkeringspolitik för bil och cykel i svenska städer Linda Kummel, Spacescape Planeringsarkitekt, MSA -Stadsbyggandsanalys -Trafikanalys -Gång- och cykel -Hållbarhetsindikatorer (BREEAM) -Hållbart resande

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att

Läs mer

Miljøvennlig transport i by

Miljøvennlig transport i by Miljøvennlig transport i by verktyg och metoder Linda Kummel, planeringsarkitekt Varför? Stockholm växer rekordsnabbt 2500000 Befolkning Stockholms län Befolkning Stockholms stad 2000000 1500000 1000000

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens

Läs mer

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Stark tillväxt sätter fart på n Rekordmånga kommuner ökade omsättningen i n under 2015, däribland alla kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunförbund. I Göteborgsregionen

Läs mer

Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV

Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV Bostadsbyggandet i SSSV regionen 2004 sid. 2 Befolkningen i SSSV tredje kvartalet 2005 sid. 9 Arbetstillfällen och förvärvsarbetande personer i SSSV-området 2003

Läs mer

Komplettering: Östligare sträckning av avgreningen till Grön linje

Komplettering: Östligare sträckning av avgreningen till Grön linje 1(21) Handläggare Stefan Persson 08-686 1688 Stefan.persson@sll.se Komplettering: Östligare sträckning av avgreningen till Grön linje På uppdrag av regeringens förhandlingspersoner kompletteras här underhandsrapporten

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

STADSKVALITETER RAD 2. Underlag till rapporten Skillnader i livsvillkor i Stockholm Undertitel

STADSKVALITETER RAD 2. Underlag till rapporten Skillnader i livsvillkor i Stockholm Undertitel TITEL TILLGÅNG FRAMSIDA TILL STADSKVALITETER RAD 2 Underlag till rapporten Skillnader i livsvillkor i Stockholm Undertitel 2015-04-23 Datum BAKGRUND Stockholm stad har påbörjat arbetet med en kommission

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling. Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande

Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling. Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande HISTORIA Lund C ESS ESS SCIENCE VILLAGE Regionens största arbetsplats Idag 40 000 arbetsplatser,

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 2011-12-13 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 År 2010 arbetade 58 686 personer i Norrköping, vilket var en ökning med över 2 000 arbetstillfällen sedan år 2009. Störst ökning

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15

JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15 JÄRNVÄGSUTREDNING Sundsvall Härnösand Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15 Titel: PM Timrå resecentrum Utgivningsdatum: 2013-10-15 Utgivare: Trafikverket

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn,

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, 2017-01-26 Inledning Det skrivs mycket just nu om det goda läget på fastighetsmarknaden i och med en kraftigt ökande befolkning

Läs mer

Beräkning av bostadsbehovet i Stockholmsregionen går det att göra? Så här gjorde vi

Beräkning av bostadsbehovet i Stockholmsregionen går det att göra? Så här gjorde vi Beräkning av bostadsbehovet i Stockholmsregionen går det att göra? Så här gjorde vi Regional bedömning av behovet av nya bostäder Genomfördes juni-dec 2012 av SLL Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt,

Läs mer

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY GÖTEBORG Vi gör Västsverige starkare Bygg ut Södra Bohusbanan stärk hela regionen Potentialen

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Hur ser villkoren för bostadsbyggande ut i vår region? Bostäder för alla - men hur? Växjö 2016 04 26

Hur ser villkoren för bostadsbyggande ut i vår region? Bostäder för alla - men hur? Växjö 2016 04 26 Hur ser villkoren för bostadsbyggande ut i vår region? Bostäder för alla - men hur? Växjö 216 4 26 SKL 216-4-26 1 Innehåll Vad bestämmer bostadsefterfrågan i olika kommuner? Varför varierar bostadsbyggandet

Läs mer

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET Station centralt eller externt? Alla vill ha en central station men utan nackdelarna Christer Ljungberg, Trivector AB Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen?

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,

Läs mer

Samhällsekonomiska kostnader av olika utbyggnadsscenarier

Samhällsekonomiska kostnader av olika utbyggnadsscenarier Samhällsekonomiska kostnader av olika utbyggnadsscenarier Anders Larsson, SLU Alnarp Makten över marken, KSLA, 2014-03-13 Alla på kartan markerade tätorter med mer än 836 invånare I Skåne samlade i ett

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Jämtlandsstråket Varför då?

Jämtlandsstråket Varför då? Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att hitta rätt kompetens. Därmed lättare för företag att

Läs mer

BostadStorstad Q4 2015

BostadStorstad Q4 2015 December 2015 Per Tryding Jessica Ulfgren BostadStorstad Q4 2015 - Hellre tunnelbana än hiss? BostadStorstad är Handelskammarens index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015 FS 216:5 216-12-21 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 215 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 62 57 personer 215. Det var en ökning med 1 41 personer sedan et innan och den

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer