Stadsplanering och fastighetsvärden spårväg Lund C till ESS Rapport,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stadsplanering och fastighetsvärden spårväg Lund C till ESS Rapport, 2012-12-12"

Transkript

1 Stadsplanering och fastighetsvärden spårväg Lund C till ESS Rapport,

2 Innehåll Bakgrund Lunds tillväxt Stadsplanering och fastighetsvärden tillämpning av empirisk modell Slutsatser 2

3 Bakgrund Lunds kommun planerar för omfattande tillväxt genom förtätning av befintliga stadsdelar och utbyggnad av nya. Målsättningen är att detta ska ske på ett hållbart sätt och med en förbättrad tillgänglighet, vilket ställer krav på en mer attraktiv kollektivtrafik, som kan försörja fler resenärer än i dagsläget. Sedan 2003 finns Lundalänken, en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer. Resandet på Lundalänken har ökat kraftigt sedan starten. Den planerade förtätningen av Ideon och framförallt utvecklingen av Lund NE/Brunnshög medför att kollektivtrafiken på Lundalänken måste kunna hantera ytterligare ökningar av resandet i framtiden. Skånetrafiken gör bedömningen att antalet resor totalt i stråket uppgick till resor per dygn 2008, och att det till 2020 kommer att öka till mellan till resor per dygn. Frågan om spårvägsetablering har därför aktualiserats och en förstudie har genomförts där nollalternativ, dvs intensifierad trafikering med buss, ställts mot spårutbyggnad. I ett senare skede har ytterligare ett jämförelsealternativ tillkommit i form av superbuss. I denna rapport analyseras och beskrivs påverkan på fastighetsvärden vid utbyggnad av spårväg mellan Lund C och ESS. 3

4 Tre alternativ jämförs där endast utredningsalternativet bedöms tillräckligt kapacitetsstarkt för att möta behov enligt planer Nollalternativ Intensifierad trafikering med buss på Lundalänken, med bibehållet trafiksystem och gatustruktur som idag. Nollalternativet bedöms enligt förstudien inte uppnå de uppsatta projektmålen om attraktiv kollektivtrafik och en attraktiv stadsmiljö. Trivector gör bedömningen att kapaciteten kan ökas med ca 30 procent jämfört med idag genom ökad turtäthet och trafikering med längre bussar. Utredningsalternativ Spårväg mellan Lund C till ESS. Bedömningen i förstudien är att utredningsalternativet spårväg i hög utsträckning bidrar till att uppfylla de uppsatta projektmålen attraktiv stadsmiljö och attraktiv kollektivtrafik. Projektet bidrar också till att uppfylla nationella transportpolitiska mål, nationella och regionala miljömål, samt de mål som Lunds kommun angivit i sina policydokument LundaEko och LundaMaTs. Enligt Trivector kan kapaciteten nästan femfaldigas i stråket, vilket motsvarar ca resor per timme och riktning. Jämförelsealternativ 25 m långa dubbelledbussar, så kallade superbussar. I likhet med utredningsalternativet skapas en helt separerad kollektivtrafikbana från Lund C till ESS, men för bussar i stället för spårvagnar. Kapaciteten kan enligt Trivector ungefär fördubblas, vilket motsvarar ca resor per timme och riktning, vilket inte är tillräckligt för att tillgodose kapacitetsbehovet vid utbyggnad av Brunnshög. Utbyggnad av Brunnshög kräver kapacitet om ca resor per timme och riktning (enligt Trivector), vilket endast utredningsalternativet spårväg kan uppnå. 4

5 Spårvägens föreslagna sträckning och hållplatslägen Sträckan Lund C till ESS är ca 6 km lång och det planeras för nio hållplatser. Restiden med vanlig buss (nollalternativet) mellan ändhållplatserna beräknas till ca 16 minuter. Tidsvinsten med spårtrafik jämfört med buss är ca 3 minuter. Jämförelsealternativet superbuss medför samma restid som spårtrafik, eftersom egen bana med hundraprocentig prioritering förutsätts, vilket ger samma framkomlighet som för spårtrafik. Källa: Förstudie. Spårväg Lund C till ESS

6 Spårvägen förutsätts bli jämförbar med ledande internationella förebilder Reims, Frankrike. Bild: Evidens. 6

7 Innehåll Bakgrund Lunds tillväxt Stadsplanering och fastighetsvärden tillämpning av empirisk modell Slutsatser 7

8 Självförstärkande tillväxt i stora regioner teorin bakom kallas den nya ekonomiska geografin Nya ekonomiska geografin Klassisk teori Företag attraheras i första hand till stora marknadsplatser, vilket är liktydigt med stadsregioner med stor och tät efterfrågan, och då företag söker sig dit växer den lokala marknaden och ger en ännu större potential för förnyelse och tillväxt. Samma förhållande gäller också hushåll som attraheras till stora lokala marknader för arbete, utbildning, vård och omsorg, kommersiell service och kultur. Storlek och mångfald ökar i växelverkan vilket gör att tillväxten i befolkning och sysselsättning i större regioner till stor del blir självgenererad. Växande marknad Marknadspotentialer Geografisk marknadspotential Lokalisering av företag med skalfördelar Faktortillgångar Attraktivitet för företag med h skalfördelar och hushåll som söker mångfald 8

9 Kraftig befolkningstillväxt i storstadsregionerna Procent/år 1,5 1,0 0,5 Årlig procentuell befolkningstillväxt i landets lokala arbetsmarknader Under den senaste 15-årsperioden har endast regioner med minst invånare i genomsnitt haft en positiv befolkningsutveckling. Storstadsregionerna har under perioden ökat med 1 procent per år medan regioner i storleksordningen invånare endast ökat med 0,1 procent årligen. Övriga regioner har i genomsnitt haft en oförändrad eller minskande befolkning. 0,1 1,0 0,0 0,0-0,5-0,6-1,0-1,1-1, Källa: Evidens och SCB Storlek (antal invånare) 9

10 Högst ekonomisk tillväxt i storstadsregionerna Procent/år 4,5 4,0 3,5 Årlig real procentuell tillväxt av total lönesumma i landets lokala arbetsmarknader Större regioner i Sverige har långsiktigt haft en högre ekonomisk tillväxt än mellanstora och mindre regioner. Men bilden behöver nyanseras något. Det finns ett tydligt samband mellan ekonomisk tillväxt och storlek. Större regioner växer mer än mindre och starkast är detta samband för tillväxt som genereras i marknadsutsatta sektorer. Tillväxten i offentlig sektor jämnar ut skillnaderna i tillväxt mellan stora och små regioner. 3,9 3,0 2,8 2,8 2,5 2,0 1,5 1,7 2,1 1,0 0,5 0, Källa: Evidens och SCB Storlek (antal invånare) 10

11 Stor bostadsefterfrågan i storstadsregionerna Kronor/kvm Bostadsrättspris i största kommunen per grupp av lokala arbetsmarknader februari I de största lokala marknaderna är den allmänna prisnivån och efterfrågan mångfalt högre. Även i de medelstora marknaderna till invånare är den allmänna efterfrågan låg i ekonomiska värden motsvarar den inte ens 30 procent av efterfrågan i de största marknaderna. Den ekonomiska geografin ger en bild av bostadsefterfrågan. De låga priserna i de minsta marknaderna kan bara förklaras av att hushållen i dessa marknader i allmänhet förväntar sig att efterfrågan på bostäder kommer att falla på längre sikt. I de medelstora och största marknaderna är priserna ett uttryck för en mer långsiktigt stabil efterfrågan Källa: Mäklarstatistik, SCB och Evidens Storlek (Antal invånare) 11

12 Störst bostadsbyggande per capita i de största regionerna Procent/år Totalt bostadsbyggande per invånare i landets lokala arbetsmarknader Förstoring av regioner bestäms på ett avgörande sätt av hur hushåll väljer att flytta och bo. Nettoinflyttning av hushåll är positiv för kommuner som har ett attraktivt boende och som tillhör en stor lokal marknad. Bosättning i stora regioner ger bättre tillgänglighet till service och arbetstillfällen, och samtidigt högre bostadspriser, vilket stimulerar till nyproduktion Källa: Evidens och SCB Storlek (antal invånare) 12

13 Regionens storleken har betydelse Empiriska studier visar att större regioner har: Högre befolkningstillväxt Starkare sysselsättningstillväxt Mer utvecklade ekonomier Antal företag Antal branscher Större utbud Kultur Handel Utbildning Högre ekonomisk tillväxt Högre bostadspriser och lokalhyror Lägre beroende av socialförsäkringssystemen 13

14 Befolkningstillväxten i Lund är snabbare än i Malmöregionen som helhet Procent Årlig procentuell befolkningstillväxt i Lunds kommun, Malmöregionen samt Hela landet, år ,6 2,4 2,2 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4 Procent per år i genomsnitt Lunds kommun 0,9 1,1 1,5 Malmöregionen 0,8 1,0 1,3 Hela landet 0,4 0,6 0, Källa: SCB och Evidens Lunds kommun Malmöregionen Hela landet År 14

15 Sysselsättningstillväxten i Lund är i nivå med Malmöregionen Procent Årlig procentuell sysselsättningstillväxt i Lunds kommun, Malmöregionen samt Hela landet, år ,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5-3,0 Procent per år i genomsnitt Lunds kommun 1,1 0,9 1,6 Malmöregionen 1,1 1,0 1,4 Hela landet 0,8 0,6 1, Källa: SCB och Evidens Lunds kommun Malmöregionen Hela landet År 15

16 Lönesumma i Lund växer ungefär som Malmöregionen Procent Årlig procentuell tillväxt av den totala lönesumman i Lunds kommun, Malmöregionen samt Hela landet, år Procent per år i genomsnitt Lunds kommun 3,6 2,6 2,9 Malmöregionen 3,6 2,8 3,1 Hela landet 3,3 2,4 2, Källa: SCB och Evidens Lunds kommun Malmöregionen Hela landet År 16

17 Företagens lönesumma växer i snabbare takt i Lund än i Malmöregionen Procent Årlig procentuell tillväxt av företagens lönesumma i Lunds kommun, Malmöregionen samt Hela landet, år Procent per år i genomsnitt Lunds kommun 4,5 3,0 3,7 Malmöregionen 4,0 2,8 3,5 Hela landet 3,8 2,6 3, Källa: SCB och Evidens Lunds kommun Malmöregionen Hela landet År 17

18 God sysselsättningstillväxt i Lund Antal sysselsatta Sysselsättningsutveckling samt prognos i Lunds kommun Procent 5, , , , , , , , , ,0 Källa: SCB och Evidens Procentuell förändring av antalet sysselsatta Antal sysselsatta År 18

19 Förvärvsarbetande personer Antalet arbetsplatser har växt med ca per år sedan Förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning i Lunds kommun Tillväxt per år under perioden Dagbefolkning: ca Nattbefolkning: ca Dagbefolkning Nattbefolkning Not. År 2004 genomfördes vissa metodjusteringar för bl a företagare och anställda år. Samtliga justeringar innebar en ökning av antalet sysselsatta med 1,8 % på riksnivå. Källa: SCB och Evidens. 19

20 Antalet inpendlare har ökat kraftigt, betydligt mer än antalet utpendlare In- och utpendelare samt boende och arbetande i Lund år % under perioden % under perioden Inpendlare över kommungräns Utpendlare över kommungräns Bor och arbetar i kommunen Källa: Lunds kommun 20

21 Lunds kommun fortsatt god tillväxt under de närmaste 10 åren Antal invånare Lund kommuns folkökning , samt prognos fram till År Källa: SCB, Statisticon och Evidens Folkökning Prognos Flyttnetto 21

22 Avtagande flyttnetto men relativt högt födelsenetto Antal invånare Lunds befolkningsförändringar År Källa: SCB och Evidens Flyttnetto Födelsenetto 22

23 Kontorshyrorna i centrala Lund och i företagsområdena är ca kr/kvm/år med vakanser på 3-8 procent Kontorslokaler med värdeår 2000 eller senare Hyra (Kr/kvm/år) Vakans (Procent) Läge Låg Normal Hög Låg Normal Hög Centrum Ideon- Brunnshög S:t Lars Övriga centrum Övriga tätorten Övriga kommunen Källa: Datscha. 23

24 Bostadsrättspriserna längs stråket är ca kr/kvm Bostadsrättspriser på andrahandsmarknaden 2012, normerat med avgift om 650 kr/kvm/år kr/kvm kr/kvm kr/kvm kr/kvm kr/kvm Källa: Värderingsdata och Evidens. 24

25 De senaste 10 åren har Lund i medeltal byggt ca 330 bostäder i flerbostadshus och 170 småhus per år Antal lägenheter Bostadsbyggande fördelat på småhus och flerbostadshus i Lunds kommun Källa: SCB och Evidens Flerbostadshus Småhus År 25

26 Lund har god tillväxt och planerad utbyggnad längs stråket bedöms rimlig men utmanande Malmös LA har vuxit genom stark regionförstoring och Lund är en av regionens snabbast växande kärnor. Inpendlingen till Lund har vuxit kraftigt och förvärvsarbetande dagbefolkningen har under de senaste 10 åren vuxit med ca personer per år. Lund har en relativt stark bostadsmarknad med prisnivåer som motiverar nyproduktion längs hela stråket från Lund C till ESS. Betalningsviljan för bostäder är som högst i centrala Lund (ca kr/kvm) och faller sedan av betydligt i anslutning till spårsträckningens yttre stationslägen, med betalningsvilja om ca kr/kvm. Bostadsbyggandet i Lund är förhållandevis omfattande med en produktionstakt på ca 500 bostäder per år, vilket ger ca 2,0 nya invånare per nybyggd bostad. Kommunens offensiva planer för utbyggnad längs stråket kan ställas i relation till Lunds tillväxttakt. Totalt planeras för arbetsplatser längs stråket 1 och ca bostäder 2, som ska produceras under en 15-årsperiod. Detta motsvarar årstakt om arbetstillfällen och 270 bostäder per år. Om Lunds expansion i huvudsak koncentreras till stråket kan tillväxtambitionerna sägas vara rimliga om de ställs i relation till den nivå som Lund presterat under de senaste åren. Volymerna är dock stora och det kommer sannolikt vara en utmaning att uthålligt växa i denna takt under hela tidsperioden. Men: med dagens marknadsvillkor för Brunnshög kommer sannolikt genomförandetiden bli lång. Förbättrad kollektivtrafik kan därför tillföra värden som kan vara avgörande för planernas genomförbarhet. 1 Lund NE/Brunnshög står för arbetsplatser och Ideon inkl Medicon Village mm står för ca arbetsplatser (ca kvm BTA). 2 Kommunen skattar tillkommande BTA bostäder till drygt kvm. 26

27 Innehåll Bakgrund Lunds tillväxt Stadsplanering och fastighetsvärden tillämpning av empirisk modell Slutsatser 27

28 Stadsplanering och fastighetsvärden en empirisk modell På uppdrag av Stockholms läns landsting har Evidens i samverkan med konsultföretagen Spacescape och White genomfört en serie studier där läges- och stadsbyggnadskvaliteter för boende och kontorshyresmarknaden analyserats. Syftet med studierna har varit att utveckla kunskap som kan ligga till grund för bedömning, planering och scenarioanalys av regionens utveckling. Konkret har studierna bidragit med kunskap inom en rad frågor relevanta för stadsplanering, bl a: Identifierat stadskvaliteters attraktivitet för boende (flerbostadshus och småhus) och kontorshyresgäster Kvantifierat dessa värden i monetära termer Beskrivit relationen stadskvalitet stadsbyggande Studierna har utgått från data som beskriver Stockholmsregionen (Stockholms län) och är de mest omfattande studierna av sitt slag. Modellerna ger möjlighet att skatta påverkan på fastighetsvärden när nya stadskvaliteter tillförs, som t ex en spårstation. Nedan presenteras kort modellerna som förklarar attraktivitet för bostäder respektive kontor. Se även presentationer av studierna: 28

29 Analys av stadskvaliteter för flerbostadshus översiktlig metodbeskrivning Stadsbyggnadsanalyserna har genomförts av Spacescape och de statistiska analyserna har genomförts av Evidens. För att komma fram till den slutliga listan på stadskvaliteter har arbetet skett i tät dialog där nya stadskvaliteter kontinuerligt utvecklats och testats i en regressionsmodell efterhand. Sammanlagt prövades 1000 stycken relevanta stadsbyggnadsanalyser över Storstockholmsregionen mot priset på 7000 bostadsrättsförsäljningar mätt i kr per kvadratmeter någorlunda jämnt utsprida över regionen. Eftersom studiens huvudsyfte är att mäta det monetära värdet av väl specificerade stadskvaliteter har de observationerna grupperats i 319 så kallade basområden. Genom att på detta sätt beräkna det genomsnittliga priset på bostadsrätter för vart och ett av drygt 300 basområden kommer variationen i priser att huvudsakligen bero på varierande läges-, områdes- och rumsegenskaper för studerade basområden, snarare än att bero på kvaliteter som utmärker bostäderna innanför ytterdörren. I analysen har värdet av närhet till station för spårbunden trafik, tunnelbana, pendeltåg eller spårvagn, beräknats 1. Resultaten visar att det går en kritisk gräns vid cirka 500 meters avstånd till en station. För bostäder som är lokaliserade mer än 500 meter från en station faller priserna med kr/kvm bostadsytan, om bostadsmiljöerna har i övrigt likvärdiga stadskvaliteter. Resultaten kan illustreras med att man tar bort tunnelbanestationen vid Södra Farsta, allt annat lika, vilket skulle betyda att en genomsnittlig bostad på 80 kvm skulle falla i pris med drygt kr. 1 Ingen av de restidsmått som prövats fick lika signifikant genomslag som närhet till spårstation. Närhet till busshållplats visade sig inte signifikant i modellen. Inte heller analyser av billtillgängligheten fick större signifikans för priset, vilket är anmärkningsvärt. 29

30 Modellens tillämpbarhet i Lund Den lägsta percentilen i det analyserade materialet har priser under kr/kvm och den högsta percentilen över kr/kvm. Modellen förklarar variation i betalningsvilja i samtliga dessa miljöer. Den prisnivå som är i Lund, ca kr/kvm, kan t ex jämföras med närförort i Stockholm som har en prisnivå om ca kr/kvm och modellen återger priserna väl i Stockholms närförort. Den värdepåverkan som t ex spårstation har utgörs av ett fast belopp om kr/kvm inom influensområdet (500 m). Erfarenheter från hur lägenhetskvaliteter värderas av hushåll, som tex balkong eller utsiktskvaliteter, visar att en fast nivå är giltig på nästan alla marknader 1 där priserna är ca kr/kvm eller högre och dels att deras nivå ligger fast relativt länge över tiden. Förutsättningarna i Lund bedöms inte på något avgörande sätt skilja sig från de som stadskvalitetsmodellen utgår från, varför tillämpbarheten därför bör vara rimligt god. 1 På mycket svaga marknader finns begränsningar för vilka värden som kan tillföras, eftersom relationen mellan underliggande betalningsvilja för bostaden och värdet av tillförda kvaliteter annars kan bli orimliga. 30

31 Stadskvalitetsmodellen för bostäder i flerfamiljshus förklarar 90 procent av variationen i pris Närhet till city Tillgång till spårstation Boende- och arbetandetäthet Entrétäthet Tillgång till gånggatunät Tillgång till urbana verksamheter Betalningsvilja för bostäder 90% Tillgång till park Tillgång till vatten 90% Kvartersform Socioekonomiskt index 31

32 Faktorernas monetära värde på bostadspriser Variabler som påverkar priset Antagen förändring Prisförändring, kr/kvm Gångavstånd till city m Gångavstånd till vatten m Parkytor inom 1 km 10 hektar 600 Urbana verksamheter inom 1 km 100 procent Tillgång till gatunätet, R12 0,1 640 < 500 m till spårstation Ja Kvartersform (andel slutna och utåtvända entréer) 10 procentenheter

33 Analys av stadskvaliteter för kontor översiktlig metodbeskrivning Det finns ingen officiell statistik kring hyresnivåer för kontorslokaler vilket kan jämföras med småhus/bostadsrätter där samtliga överlåtelser registreras. I studien har istället uppgifter från Strateg Fastighetskonsult använts. Dessa uppgifter är baserade på enkätundersökningar och värderingsuppdrag. Totalt har 86 områden studerats. Stadsbyggnadsanalyser har genomförts för en mängd olika relationer (mer än 500 analyser). Analyser kan göras på närhet eller tillgång till olika stadskvaliteter inom olika avstånd eller med olika nät (gångnät, kollektivtrafik etc). Exempelvis kan en analys beskriva avståndet via gångvägnätet från en adress (eller alla adresser) till en specifik målpunkt, det kan vara t.ex. park, vatten eller spårstation. Samband mellan hyresnivåerna och förekomst av stadskvaliteter studeras i en multipel regressionsanalys. Resultatet från den statistiska analysen visar att kontorshyran ökar ju fler boende som når området inom 30 min med kollektivtrafik. Det betyder att även hög boendetäthet i kollektivtrafiknära lägen kan lyfta ett kontorsområdes hyresnivå. Antal personer som når ett kontorsområde inom 30 minuters resa med kollektivtrafik. Källa: WSP och TMR Tillgänglighet med kollektivtrafik förklarar över 70 procent av variationen i hyra 33

34 Variation i hyra för kontor i Stockholms län kan till 90 procent förklaras med fem variabler Tillgänglighet med kollektivtrafik Area kontorslokaler el. antal anställda Entrétäthet 97% Andel anställda i kontorsintensiva branscher Utbud av handel och restauranger Hyra för kontorslokaler Modernitet 90% Vakans 34

35 Exempel på påverkan på lokalhyran vid förändring av modellens variabler Variabler som påverkar hyresnivån Antagen förändring Förändring i hyra kr/kvm/år Tillgänglighet med kollektivtrafik (Nattbefolkning som med kollektivtrafik når områdets mitt på 30 min) Utbud av handel och restauranger (serviceindex som beskriver utbudet av handel och restauranger) fler som når företagsområdet procentenheters högre indexvärde 155 Modernitet (värdeår) Förändrat värdeår med 10 år 170 Vakans 1 procentenhets högre vakans -13 Andel anställda i kontorsintensiva branscher 10 procentenheter fler i företagsområdet 110 Modellerna för bostäder och kontor har flera beröringspunkter, där de samverkar för att göra en miljö mer attraktiv. Täthet är inte en kvalitet i sig, men större dag- och nattbefolkning ger underlag för fler restauranger, handel och kultur, vilket på olika sätt påverkar betalningsvilja och hyra för bostäder och kontor. 35

36 Befintliga bostäder och kontor inom utrednings- /influensområdet Dagbefolkning i förstudiens influensområde (500 m från planerade hållplatslägen) är drygt personer. Antalet boende inom förstudieområdet / influensområdet är ca personer. Överslagsmässigt antagande om volymer kontor och bostäder inom influensområdet i nuläget Kontor, kvm LOA Bostäder, kvm BOA Källa: Förstudie. Spårväg Lund C till ESS

37 Spårvägens värdepåverkan för befintliga bostäder och kontor skattas till ca 380 Mkr Kvm BOA /LOA Närhet till spårstation, Mkr Urbana verksamheter (bostäder) Utbud av handel och restauranger (kontor) Summa, Mkr Påverkan, % Bostäder x = Finns begränsade effekter % Kontor Osäkert 2 Finns begränsade effekter 3 TOTALT Inom influensområdet är värdepåverkan för närhet till spårstation enligt den empiriska modellen kr/kvm. 2 För befintliga kontor bedöms effekterna vara små eftersom antalet personer (nattbefolkning) som når kontorslokaliseringarna inom 30 minuter sannolikt inte kommer att förändras på något avgörande sätt med eller utan spårtrafik. 3 Endast de bostäder som ligger i direkt anslutning till de nya exploateringsområdena kan tillskrivas ökade värden genom förtätning, som ger underlag för ökat utbud av urbana verksamheter. Motsvarande gäller för befintliga kontor. 4 Intervallet avser påverkan på betalningsvilja för bostäder i influensområdet, vilken är procentuellt lägst i centrala Lund och högre i de mer perifera delarna. 37

38 Planer på exploatering längs stråket omfattar bostäder och kontor om totalt ca 1,2 miljoner kvm BTA Längs stråket finns omfattande planer på förtätning och nyproduktion av bostäder och arbetsplatser. Kommunen skattar volymen ny BTA enligt nedanstående: Bostäder, kvm BTA Kontor, kvm BTA Totalt, kvm BTA Sjukhuset Osäkert LTH Osäkert Ideon inkl Medicon Village etc Lund NE/Brunnshög Summa

39 Spårvägens värdepåverkan för nya bostäder och kontor skattas till ca Mkr Kvm BOA/LOA Närhet till spårstation, Mkr Urbana verksamheter (bostäder) Summa, Mkr Påverkan, % Utbud av handel och restauranger (kontor) Bostäder x 0,8 = x = x = % 5 Kontor x 0,8 = Osäkert x = % 6 TOTALT Inom influensområdet är värdepåverkan för närhet till spårstation enligt den empiriska modellen kr/kvm. 2 För befintliga kontor bedöms effekterna vara små eftersom antalet personer (nattbefolkning) som når kontorslokaliseringarna inom 30 minuter sannolikt inte kommer att förändras på något avgörande sätt med eller utan spårtrafik. 3 Tillskottet av urbana verksamheter beräknas tillföra ett värde som motsvarar en fördubbling, vilket enligt modellen för beräkning av stadskvaliteters monetära värden ger en värdepåverkan om kr/kvm. 4 För kontoren ger den tillförda ytan/antalet arbetande underlag för en ökning som motsvarar 17,4 procentenheter, vilket ger en hyrespåverkan om 15,5 x 17,4 = 269,7 kr/vm/år. Antas direktavkasningskrav om 7,5 procent ger detta en värdepåverkan om kr/kvm. 5 Avser bostäder i Brunnshög. 6 Avser kontor inom influensområdet, med hyresnivå som antas vara kr/kvm/år utan spårväg. 39

40 Innehåll Bakgrund Lunds tillväxt Stadsplanering och fastighetsvärden tillämpning av empirisk modell Slutsatser 40

41 Slutsatser Koncentreras Lunds expansion i huvudsak till stråket Lund C till ESS bedöms de offensiva tillväxtambitionerna vara rimliga om de ställs i relation till den tillväxt som Lund presterat under de senaste åren. Med utgångspunkt från Trivectors bedömning att spårväg är den enda lösning som kan tillhandahålla nödvändig kapacitet, som utbyggnadsplanerna kräver, kan följande skattningar göras av ökade fastighetsvärden som spårvägen medför: För befintliga bostäder uppgår de ökade fastighetsvärdena till ca 400 Mkr (motsvarar 4-7 procent högre betalningsvilja). Befintliga kontor påverkas i begränsad omfattning För nya bostäder inom spårvägens influensområde skattas värdepåverkan till ca 1 Mrd kr och för nya kontor till ca 2,2 Mrd kr (motsvarar ca 10 procent respektive 13 procent högre pris/hyra jmf utan spårväg) Viktigt att notera är att beräkningarna avser fullt genomförd exploatering. 3 1 Tillgänglighet med kollektivtrafik Utbud av handel och restauranger Tillskott av nya kontorslokaler eller ökat antalet kontorsanställda Andel anställda i kontorsintensiva branscher Förstärkning av kontorsmiljöers attraktivitet kan ses som en dynamisk process med faktorer som stärker varandra. 2 Utmaningen för utveckling av nya kontorsmiljöer är att den dynamiska process som ger själförstärkande effekter förutsätter att flera kvaliteter etableras samtidigt, se vidstående figur. Tillgängligheten är en nödvändighet men är i sig inte tillräckligt, samtidigt krävs både täthet och ett attraktivt utbud av handel och restauranger. 41

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

-betalningsvilja för småhus. Tillväxt, miljö och regionplanering

-betalningsvilja för småhus. Tillväxt, miljö och regionplanering -betalningsvilja för småhus Tillväxt, miljö och regionplanering Enligt uppdrag från Stockholms läns landsting har konsultföretagen Evidens, Spacescape och White genomfört denna studie Värdering av stadskvalitet

Läs mer

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Joel Hansson 2012-11-19 Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Nollalternativet busstrafik på Lundalänken Sedan 2003 finns en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer;

Läs mer

betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen

betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen... 3 1. Tillgänglighet

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter. Värdering av stadskvaliteter 1

Värdering av stadskvaliteter. Värdering av stadskvaliteter 1 1 Syfte med projekt - identifiera stadskvaliteters attraktivitet för boende - kvantifiera dessa värden i monetära termer - beskriva relationen stadskvalitet stadsbyggande - ge underlag för exploateringsekonomiska

Läs mer

Analys av förutsättningar för nyproduktion av egna hem, Tranås, mars 2011 8 mars 2011

Analys av förutsättningar för nyproduktion av egna hem, Tranås, mars 2011 8 mars 2011 Analys av förutsättningar för nyproduktion av egna hem, Tranås, mars 2011 8 mars 2011 1 Innehåll Bakgrund och syfte Process i fyra steg Regional tillväxt Bostadsmarknad Småhus Bostadsrätter Sammanfattande

Läs mer

Analys av marknadsförutsättningar för utveckling av bostäder i Storängens industriområde i Huddinge PRESENTATION 2012-12-06

Analys av marknadsförutsättningar för utveckling av bostäder i Storängens industriområde i Huddinge PRESENTATION 2012-12-06 Analys av marknadsförutsättningar för utveckling av bostäder i Storängens industriområde i Huddinge PRESENTATION 2012-12-06 1 Innehåll Bakgrund Huddinge kommuns tillväxtförutsättningar Storängens tillväxtförutsättningar

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter. Värdering av stadskvaliteter 1

Värdering av stadskvaliteter. Värdering av stadskvaliteter 1 1 Syfte med projekt - identifiera stadskvaliteters attraktivitet för boende - kvantifiera dessa värden i monetära termer - beskriva relationen stadskvalitet stadsbyggande - ge underlag för exploateringsekonomiska

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

Analys av potential för handel i Norra Sigtuna Roger Bernow Thomas Sandberg

Analys av potential för handel i Norra Sigtuna Roger Bernow Thomas Sandberg Analys av potential för handel i Norra Sigtuna Roger Bernow Thomas Sandberg 1 Innehåll 1. Bakgrund/Uppdraget 2. Sigtuna kommuns tillväxtvillkor 3. Handelns utveckling i Sigtuna kommun Marknadsposition

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

Riktlinjer för trafik-och stadsplanering

Riktlinjer för trafik-och stadsplanering Talare: Ida Paunonen 1 Riktlinjer för trafik-och stadsplanering 2 DAGENS PRESENTATION BAKOMLIGGANDE STUDIER LATHUND TÄTHETSMÅTT FÖR EFFEKTIV KOLLEKTVITRAFIK DEL 1 ANALYS AV BEFOLKNINGSTÄTHET DEL 2 ILLUSTRERAD

Läs mer

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Västra Hamnen Statistikunderlag, Maria Pleiborn, 2015-01-09 Information Valda jämförelsekommuner: Jämnstora och/eller närliggande WSPs befolkningsprognos bygger på

Läs mer

Stadskvalitet efterfrågas

Stadskvalitet efterfrågas Stadskvalitet efterfrågas Spacescape är ett forskningsbaserat konsultföretag som kvalitetssäkrar stadsmiljö och stadsutveckling. Alexander Ståhle landskapsarkitekt & stadsbyggnadsforskare Vi arbetar med

Läs mer

EU och kommunernas bostadspolitik

EU och kommunernas bostadspolitik EU och kommunernas bostadspolitik Betänkande av utredningen EU & kommunernas bostadspolitik Stockholm 2015 SOU 2015:58 Bilaga 2 Svaga bostadsmarknader Rapport 2014-04-17 605 Bilaga 2 SOU 2015:58 Inledning

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter

Värdering av stadskvaliteter Värdering av stadskvaliteter PM - Sammanfattning av metod och resultat Förhandskopia 2011-04-12 Medverkande Evidens BLW AB Roger Bernow (uppdragsansvarig) Amanda Horwitz Eleonor Andersson Sibyllegatan

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter

Värdering av stadskvaliteter Värdering av stadskvaliteter PM - Sammanfattning av metod och resultat Förhandskopia 2011-04-12 Medverkande Evidens BLW AB Roger Bernow (uppdragsansvarig) Amanda Horwitz Eleonor Andersson Sibyllegatan

Läs mer

Parkeringspolitik för bil och cykel i svenska städer. Linda Kummel, Spacescape

Parkeringspolitik för bil och cykel i svenska städer. Linda Kummel, Spacescape Parkeringspolitik för bil och cykel i svenska städer Linda Kummel, Spacescape Planeringsarkitekt, MSA -Stadsbyggandsanalys -Trafikanalys -Gång- och cykel -Hållbarhetsindikatorer (BREEAM) -Hållbart resande

Läs mer

Hur ser bostadsefterfrågan ut från marknadens perspektiv? Ted Lindqvist

Hur ser bostadsefterfrågan ut från marknadens perspektiv? Ted Lindqvist Hur ser bostadsefterfrågan ut från marknadens perspektiv? Ted Lindqvist TMR ÖPPET FORUM FÖR BOENDEPLANERING 215-6-17 1 Antal Varför så få hyresrätter? eventuell avveckling av ränteavdrag betyder mindre

Läs mer

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Bilparkering Parkering vid bostad Vid beräkning av parkering vid bostäder finns två alternativ. Är antal och typ av lägenheter

Läs mer

Komplettering: Östligare sträckning av avgreningen till Grön linje

Komplettering: Östligare sträckning av avgreningen till Grön linje 1(21) Handläggare Stefan Persson 08-686 1688 Stefan.persson@sll.se Komplettering: Östligare sträckning av avgreningen till Grön linje På uppdrag av regeringens förhandlingspersoner kompletteras här underhandsrapporten

Läs mer

Stadskvaliteter efterfrågas

Stadskvaliteter efterfrågas Stadskvaliteter efterfrågas Alexander Ståhle Tekn dr stadsbyggnad SKAGEN Dagen 16 okt 2012 Vad händer i världens bästa städer? Världens bästa städer 1. New York 2. London 3. Toronto 4. Paris 5. Stockholm

Läs mer

"07-12-10" www.businessregion.se

07-12-10 www.businessregion.se Dagens upplägg: Trender globalt och regionalt? Hur går det för Göteborg? Styrkor och svagheter Framtida utvecklingsmöjligheter Effekter på fastighetsvärden och miljö Den helt globala världen Export och

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Fastighetsmarknaden LTH Våren 2011 Fastighetsmarknaden Fastighetsmarknaden påverkas kontinuerligt av omvärldsfaktorer. Fastighetsmarknaden är inte en självständig och oberoende marknadsplats för dess aktörer

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Christer Hansson Projektledare Lunds kommun. Eva Dalman Projektchef, Lunds kommun. Christian Rydén Trafikplaneringschef Lunds kommun

Christer Hansson Projektledare Lunds kommun. Eva Dalman Projektchef, Lunds kommun. Christian Rydén Trafikplaneringschef Lunds kommun Resumé över samrådsmöte med allmänheten, Förstudie Spårväg Lund C - ESS, Lunds kommun Plats: Vita huset, Djingis Khan, Uardavägen 131, Lunds kommun Tid: torsdagen den 16 juni år 2011, klockan 18.30-20.30

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Förväntade byggrättsvärden för lokaler i Väsby Sjöstad

Förväntade byggrättsvärden för lokaler i Väsby Sjöstad Förväntade byggrättsvärden för lokaler i Väsby Sjöstad 1.1 Marknadsförutsättningar för kommersiella lokaler i Väsby Sjöstad Nedan sammanställs hur olika typer av lokalslag i området Väsby Sjöstads klassificeras

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 15 SVERIGE- BAROMETERN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen på den

Läs mer

BOSTADSBYGGRÄTTER HUDDINGE HÖGMORA 2:24

BOSTADSBYGGRÄTTER HUDDINGE HÖGMORA 2:24 BOSTADSBYGGRÄTTER HUDDINGE HÖGMORA 2:24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 3 Läge 4 Infrastruktur och Kommunikationer 5 Fastigheten 6 Flygfoto 7 Byggrätter 8-9 Fakta Huddinge Kommun 10-11 Kontakt 12 BILAGOR

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Hur växer Nordost? Svag sysselsättningstillväxt i Nordost Stockholms

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning

Läs mer

- den hållbara vägen in i framtiden

- den hållbara vägen in i framtiden - den hållbara vägen in i framtiden En stark och sammanhållen region, där invånarna har frihet att bo och arbeta i olika delar av Skåne, har sin grund i en god infrastruktur. Simrishamnsbanan kopplar samman

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Parkeringsnorm Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 Parkeringsnorm vid bygglovsprövning i Strömstads kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2011-02-02 Antagen

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor Varför förtätning? KULTUR TÄTHET = MÄNNISKOR = MÖTEN HANDEL FÖRTÄTNING = STADSUTVECKLING Utbildningsnivå Lönenivåer Företagsmångfald

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Kungens kurva - Skärholmen

Kungens kurva - Skärholmen resurs pporten e vs i de yttre Kungens kurva - Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen e i den Kungens kurva Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen Uppföljning av utvecklingen

Läs mer

Välkomna till presentation av delårsrapport för jan-mars 2015. Christian Hermelin, VD Fabege Åsa Bergström, vvd, ekonomi- och finanschef Fabege

Välkomna till presentation av delårsrapport för jan-mars 2015. Christian Hermelin, VD Fabege Åsa Bergström, vvd, ekonomi- och finanschef Fabege Välkomna till presentation av delårsrapport för jan-mars 2015 Christian Hermelin, VD Fabege Åsa Bergström, vvd, ekonomi- och finanschef Fabege Signalerna från marknaden är entydiga och allt starkare! RESULTATRÄKNING

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Följande PM syftar till att prognosticera det framtida parkeringsbehovet i Nacka Strand efter att föreslagna förändringar genomförts.

Följande PM syftar till att prognosticera det framtida parkeringsbehovet i Nacka Strand efter att föreslagna förändringar genomförts. 24, rev 2013-07-04 Nacka Strand framtida parkeringsbehov Följande PM syftar till att prognosticera det framtida parkeringsbehovet i Nacka Strand efter att föreslagna förändringar genomförts. Föreslagna

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se

Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se - Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna

Läs mer

Utbyggnadsplaner för modern Spårväg i Tammerfors, Åbo och Helsingfors

Utbyggnadsplaner för modern Spårväg i Tammerfors, Åbo och Helsingfors 2013-11-22 Utbyggnadsplaner för modern Spårväg i Tammerfors, Åbo och Helsingfors Björn Silfverberg WSP Finland Spårvagnsstädernas årsmöteskonferens 2015 Oy 2 Förankring av samspel stat / stadsregion Stadsrådets

Läs mer

Västra Götalandsregionen

Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen Regional kollektivtrafikmyndighet 1 januari 2012: - ny kollektivtrafiklag - ny ägarstruktur Roller inom Västra Götalandsregionen Ägare = Regionfullmäktige - beslutar om ramar och

Läs mer

Möjligheter inom förvaltning och projekt November 2014

Möjligheter inom förvaltning och projekt November 2014 Möjligheter inom förvaltning och projekt November 2014 MÖJLIGHETER INOM FÖRVALTNING OCH PROJEKT Samlade enheter i tillväxtlägen inom fem kilometer från Stockholms centrum FASTIGHETSPORTFÖLJEN Attraktiva

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Linköping och Norrköping utvecklar Fjärde Storstadsregionen

Linköping och Norrköping utvecklar Fjärde Storstadsregionen Linköping och Norrköping utvecklar Fjärde Storstadsregionen ATT BYGGA NÅGONTING STORT TILLSAMMANS Två städer. Syskon, som i grund och botten inte är helt lika varandra och har vandrat lite olika vägar

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR UP AP PD RI ATE L 20 RAD 15 TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR KARLSTADS KOMMUN Tillväxtstrategin beskriver hur Karlstads kommun ska arbeta för att Karlstad ska vara en attraktiv stad som växer. Den

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen VVS företagen Mars 201 0 000 5 000 0 000 25 000 20 000 000 10 000 5 000 0 Värme & sanitet Mkr, 201 års priser 116 2 01 2 590 500 000 + +1 2011 2012 201 201 20 Regional utveckling Ackumulerad prognos 201-20,

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse 1(7) Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress:

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Befolkningstäthet runt ESS

Befolkningstäthet runt ESS Revision 1 (2) State Released Befolkningstäthet runt ESS European Spallation Source ESS AB Visiting address: ESS, Tunavägen 24 P.O. Box 176 SE-221 00 Lund SWEDEN www.esss.se DOCUMENT REVISION HISTORY Revision

Läs mer

Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se

Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se - Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna

Läs mer

Välkommen! Fabege Bokslutskommuniké 2011

Välkommen! Fabege Bokslutskommuniké 2011 Välkommen! Fabege Bokslutskommuniké 2011 Hammarby Sjöstad Stockholms innerstad Solna Utfall 2011 Utfall Mål Nettouthyrning + 130 Mkr >100 Mkr Förädlingsbidrag = 418 Mkr 300 Mkr Transaktionsbidrag = 173

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG?

VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG? VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG? INLEDNING OCH SAMMANFATTNING De senaste decennierna har inflyttningen från landsbygd till stad ökat. Det gör att Sveriges befolkning och produktion allt mer koncentreras

Läs mer

Effektiv IT-drift inom staten

Effektiv IT-drift inom staten Effektiv IT-drift inom staten Bilaga 1 Kostnadsberäkningar för nuläge Version 1.0 Innehåll BILAGA 1 KOSTNADSBERÄKNINGAR FÖR NULÄGE... 3 KOSTNADER FÖR HELA DEN OFFENTLIGA IT-VERKSAMHETEN... 3 Reviderade

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Bakgrund De nu aktuella SAMS-data 1, som här betecknas [A],

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 105 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER 84 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER BOSTADSPRISER De svenska bostadspriserna mindre attraktiva för danskar Billigare bostäder, större och bättre bostad för pengarna var drivkraften bakom den

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer