Yttre Miljö. Miljörapport Luleå Malmhamn

Transkript

1 Yttre Miljö 2011 Miljörapport Luleå Malmhamn

2

3 Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: Vår beteckning: 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Erika Tinnerholm TQ D E erika.tinnerholm@lkab.com Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Erika Tinnerholm LKAB Ja Anders Lundkvist VD Lars-Erik Aaro Luleå Kommun Miljökontoret LSt Miljöskyddsenheten Alrutz' Advokatbyrå Arkiv Malmberget Lars-Eric Aaro Lars Andersson Leif Boström Ronny Brun Lotta Fogde Anders Furbeck Göran Heikkilä Katarina Holmgren Inge Karlsson Anders Kitok Per-Erik Lindvall Anders Lundkvist Marcus Petäjäniemi Monica Quinteiro Grete Solvang Stoltz Miljörapport 2011 LKAB Luleå Malmhamn Bakgrund Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 Miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets Handbok med föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:9) om miljörapport för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning.

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Malmhamnen( ) år: 2011 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: LKAB - Malmhamnen Postnummer: Ort: Luleå Besöksadress för anl.: Sandskär Fastighetsbeteckningar: Svartöstaden 13:36 (Hertsön 11:1, Svartön 18:32, Svartöstaden 13:36) Kommun: Luleå Huvudbransch och kod: Infrastruktur (63.10) Övriga branscher och koder: EPRTR huvudverksamhet: (<Ej angiven>) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet: Kommun Miljöledningssystem: Ja Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :42:53 Version:1 1 / 2

5 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Malmhamnen( ) år: 2011 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Erika Efternamn: Tinnerholm Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: erika.tinnerholm@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Postnummer: Postort: Malmberget JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Lars-Eric Efternamn: Aaro Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: c/o: Gatu-/boxadress: Box 952 Postnummer: Postort: Luleå Inlämnad: :42:53 Version:1 2 / 2

6 Textdel Anläggningsnamn LKAB Luleå Malmhamn Anläggningsnummer Rapporteringsår Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Luossavaara-Kiirunavaara AB är en internationell högteknologisk mineralkoncern som även är en världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Huvuddelen av järnmalmsprodukterna säljs till europeiska stålverk. Andra viktiga marknader är Nordafrika, Mellanöstern och Sydostasien. Försäljningen av industrimineraler sker främst i Europa, och ökar i Asien och USA. Vid LKABs malmhamn på Sandskär bedrivs lossning, lagring och lastning av järnmalmsprodukter. De produkter som hanteras är koncentrat, grovslig, kulsinter (pellets), avsiktad pelletsfines samt rensningsmalm. Järnmalmsprodukterna, huvudsakligen från Malmberget, lossas i en lossningsstation och transporteras sedan från lossningsstationen antingen till en sligsilo, till någon av två pelletssilos eller till ett öppet upplag. Utlastning från silos sker via tappar och bandtransportörer fram till skeppslastaren. Hela denna hantering sker i inbyggda bandgångar. Från lagerbyggnaden och upplaget lastas produkterna med hjälp av mobila lastmaskiner, via särskild lastningsficka, ner till underliggande bandtransportörer. Vid bentonitanläggningen på Svartön bedrivs malning, lagring och lastning av bentonit. Efter lossning från båt lagras bentoniten i särskilt, inbyggt lager. Till anläggningen hör också en malningsoch torkningsstation samt en lastningsstation med tillhörande silos för lastning av bentonit till järnvägsvagnar. Förbränning av eldningsolja sker i anslutning till torkning av bentoniten. Den huvudsakliga påverkan på den yttre miljön består av följande: Utsläpp av luftburna föroreningar huvudsakligen bestående av stoft samt små mängder gasformiga föroreningar från förbränning. Störningar i form av buller och nedfallande stoft. Inga förändringar av verksamheten har skett under året.

7 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Allmänt råd: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Sandskär Länsstyrelsen Tillstånd för hantering, lagring och utlastning av högst 10 Mton malmprodukter per år samt lagring av totalt 350 kton malmprodukter i inbyggda och öppna lager vid Sandskär. LSt beslut nr Svartön Koncessionsnämnden Tillstånd enligt miljöskyddslagen till verksamheten på Svartön enligt beslut KN Nr 18/91 Dnr Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Inga anmälningsärenden beslutade under året 4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Sandskär Koncessionsnämnden Ändring av villkor avseende buller i överklagat beslut LSt , se villkor 11. Beslut KN B219/ Miljönämnden Ändring av teknisk beskrivning för LKABs nya malmhamn godkänns av Miljönämnden som med stöd av miljöskyddslagen 39 lämnar följande råd: - Spolrampen på upplaget utformas så att den har kapacitet att vattenbegjuta hela upplagsytan för att förhindra damning. - Upplagsytan utförs så att spolvatten och dagvatten inte kan rinna ut i vattnet.

8 Miljönämnden Ny vattenreningsanläggning där Miljönämnden godtar LKABs anmälan om förändring av ursprungligt förslag avseende vattenhantering. Råvattentäkten samt bassängen för returvatten i huvudsak från anläggningsrengöring placeras innanför järnvägsslingan Länsstyrelsen Ändring av villkor i tillståndsbeslut LSt , gällande transport av pelletsfines vid malmhamnen på Sandskär i Luleå kommun, se villkor Länsstyrelsen Ändring av villkor i tillståndsbeslut, LSt , gällande öppen lagring av koncentrat. Öppen lagring av koncentrat får ske till en sammanlagd mängd av högst 50 kton, se villkor 5. Svartön Tillsynsmyndighet 4 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Miljönämnden, Luleå kommun 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Sandskär Tillståndsgiven mängd /Annat mått Utlastning av max 10 Mton malmprodukter Faktisk produktion/annan uppföljning År 2011 levererades 5,7 Mton malm över kaj från Sandskär. Den samtida lagringen av malmprodukter har ej överstigit 350 kton. Lagring av totalt 350 kton malmprodukter inbyggda och öppna lager Utlastade produkter och lagringsmängderna vid Sandskär underskrider tillståndsgiven mängd. För sammanställning av lager, se nedan. Uteupplag (ton) Silolager (ton) Månad MAC MAF Månad MPBO MAF Jan Jan Feb Feb Mars Mars April April Maj Maj Juni Juni Juli Juli Aug Aug Sept Sept Okt Okt Nov Nov Dec Dec Svartön 2010 behandlades ton bentonit på Svartön.

9 7. Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Sandskär LSt , ) Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har uppgett eller åtagit sig i ärendet, såvida inte annat framgår av detta beslut. 2) Uttransport av pellets från hamnområdet får ej ske med dieseldrivna truckar. Vid haverier eller liknande får tillsynsmyndigheten medge undantag från detta förbud efter anmälan från bolaget. 3) Återtransport av pelletsfines från SSAB får endast ske under dagtid ( ) måndag till fredag och under förutsättning att damning inte uppstår vid hantering eller transport. Transport av pelletsfines med öppna lastflak får endast ske om materialet är tillräckligt befuktat så att damning inte uppstår. Se Länsstyrelsens beslut LSt ) Öppen lagring av pellets och grovslig får ske till en sammanlagd mängd av högst 150 kton. Sådan lagring får endast ske om det genom leveransstörningar inte blir möjligt att lagerlägga malmprodukterna i slutna lager. Anmälan skall ske till tillsynsmyndigheten varje gång utelagren tas i anspråk. 5) Öppen lagring av koncentrat får ske till en sammanlagd mängd av högst 50 kton. Se Länsstyrelsens beslut om ändring av villkor Kommentar Villkoret innehålls, se miljörapporten som helhet. Villkoret härrör från tidigare samarbete med SSAB. Uttransport från hamnområdet sker ej med dieseldrivna truckar. Transport har endast skett dagtid mån-fre Damning har undvikits genom att transport med öppna flak endast har skett när materialet varit tillräckligt befuktat. Inga produkter av typen pellets eller grovslig har lagrats i utelagret under året. Den största sammanlagda mängden i utelager var under september då totalt 48 kton MAC lagrades.

10 6) Lagerplatsen för öppen lagring skall vara försedd med en fast bevattningsanordning med kapacitet att vattenbegjuta hela upplagsytan för att förhindra damning. 7) Utsläppet av stoft från filteranläggningarna vid lossningsstationen, siktstationen, provberedningsstationen, våganläggningen samt silor för pellets och lagerbyggnad för pelletsfines får inte överstiga 10 mg/m 3 normal torr gas som besiktningsvärde (riktvärde). 8) Utsläppet av stoft med evakueringsluft vid påfyllning av silon för grovslig får inte överstiga 10 mg/m 3 normal torr gas som besiktningsvärde (riktvärde). 9) Utsläppet av industrivatten från verksamheten får efter sedimentering och sandfiltrering innehålla högst 10 mg/l suspenderat material som riktvärde och månadsmedelvärde. 10) Öppna ytor och vägar skall rengöras regelbundet samt vid behov vattenbegjutas för att förhindra diffus damning. 11) Buller från verksamheten skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder och fritidshus som riktvärde än - 45 db(a) dagtid (kl 07-18) och kvällstid (kl 18-22) - 40 db(a) nattetid (kl 22-07) Den momentana ljudnivån på grund av verksamheten får nattetid (kl 22-07) vid bostäder och fritidshus inte överstiga 50 db(a). Ovan angivna värden skall sänkas med 5 db(a)-enheter om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter. (KN B219/94 Ändring av villkor i överklagat beslut LSt , ) Bevattningsanordning finns enligt villkor. Vid mätpunkterna LST10 ochlst12 överskreds riktvärdet vid första halvårets kontroll (14,7 respektive 45,6 mg/m 3 ntg). Åtgärder vidtogs (trasiga packningar byttes ut) varefter riktvärdet innehölls vid ommätning i september (2,0 respektive 2,9 mg/m 3 ntg). Vid andra halvårets kontroll överskreds riktvärdet vid mätpunkten LST 11 (11,8 mg/m 3 ntg). Åtgärder vidtogs (trasiga kasettpackningar och jetkopplingar byttes ut) varefter riktvärdet innehölls vid en ommätning i december (9,8 mg/m 3 ntg). Dammutsug finns inte vid silo för grovslig då påfyllning sker i slutna system. Ingen damning förekommer därmed vid silon för grovslig. Inget utsläpp av vatten till recipient förekommer. Förbrukat industrivatten omhändertas i ett slutet system i en tvådelad sedimentationsbassäng som är belägen innanför järnvägsslingan. Vattnet återanvänds i anläggningen efter sedimentering och filtrering i sanddamm. Dammbekämpning sker enligt villkoret. Sommartid sopas vägarna 2 gånger per vecka för att undvika damning. Mätning av buller i Malmhamnen har gjorts 2009 enligt kontrollprogrammet. Mätningarna visar att bullervillkoret uppfylldes med god marginal: LBU02 Hertsölandet LBU03 Altappen LBU04 Sandögårdarna 32 db(a) 33 db(a) 30 db(a) Nästa bullermätning planeras att utföras 2012.

11 12) Bolaget skall upprätta ett program för egenkontroll som inlämnas till tillsynsmyndigheten senast Svartön KN Nr 18/91, Dnr , Idag omfattar verksamheten endast hantering och beredning av bentonit och inbegrips inte under villkorspunkterna 2,3 och 5. Därför har inte dessa villkorspunkter angetts i nedanstående text. 1) Verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska störningarna till omgivningen - skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i ärendet, såvida inte annat framgår av detta beslut. 4) Utsläppet av stoft från bentonitanläggningen får från och med år 1992 som volymvägt medeltal inte överstiga 50 mg/m 3 normal torr gas som riktvärde. 6) Vägar, inklusive truckvägen till SSAB, och andra hårdgjorda ytor som inte är belagda med hyttsten skall rengöras regelbundet samt vattnas när så är möjligt för att förhindra damning. 7) Bullret från verksamheten skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än - 55 db(a) vardagar dagtid (kl ) - 45 db(a) samtliga dygn nattetid (kl ) - 50 db(a) övrig tid Den momentana ljudnivån på grund av verksamheten får nattetid vid bostäder inte överstiga 60 db(a). Ovan angivna värden skall sänkas med 5 db(a)-enheter om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Förslag för egenkontroll lämnades Villkoret innehålls, se miljörapporten som helhet. Vid mätpunkterna LST04 och LST05 överskreds riktvärdet vid första kvartalets kontroll (157,1 respektive 56,4 mg/m 3 ntg). Vid andra kvartalets mätning överskreds riktvärdet även i mätpunkten LST02 (55,3 mg/m 3 ntg). Åtgärder vidtogs under sommaren 2011 vartefter riktvärdet innehölls i samtliga mätpunkter vid september månads mätning. Se vidare beskrivning under punkt 9. Vägarna vattnas vid behov för att eliminera damning som uppstår i samband med truckning av bentonit. Mätning av buller från bentonitanläggningen har gjorts 2011 enligt kontrollprogrammet. Uppmätta ljudnivåer nattetid vid närmsta bostadsbebyggelse: LBU01 Svartöbrinken 41 db(a)

12 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:11, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakligen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:11 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter Aktuell Ej aktuell X X X X X

13 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 4 9. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Allmänt råd: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är villkorsparametrar som finns med i SMP:s parameterlista. Stoftemissioner Stoftemissionsmätningar har genomförts i enlighet med egenkontrollprogrammet för verksamheten. Med hjälp av uppmätta stoftflöden (kg/h) och uppskattad drifttid för reningsanläggningarna och hänsyn tagen till störningar under året har den utsläppta stoftmängden under 2011 beräknats uppgå till sammanlagt 11,39 ton för Sandskär (1,52 ton) och Svartön (9,9 ton) se figur Ton Sandskär Svartön Figur 1. Stoftemissioner (ton/år) från Sandskär och Svartön för åren Sandskär Vid Sandskär ska stoftmätningar ske 2 gånger per år enligt egenkontrollprogrammet. Vid överskridande av riktvärdet 10 mg/nm 3 tg för stoftutsläpp vidtas åtgärder och en ny mätning utförs. Fyra mätpunkter finns för emissionskontroll av stoft vid Sandskär, för mätresultat 2011 se tabell 1. Tabell 1. Resultat från stoftemissionsmätningar 2011, Sandskär. Mätpunkt mg/m 3 Ntg Mätdatum 14, LST 10 (Lossningen) * 1, , LST 11 (Siktstationen) 11, , * LST 12 (Silotopp) 45, , * 2, LST 13 (Siloutlastning) 0, , *Ommätning

14 Svartön Vid Svartön ska stoftmätningar ske 4 gånger per år enligt egenkontrollprogrammet. Vid överskridande av riktvärdet 50 mg/nm 3 tg för stoftutsläpp vidtas åtgärder och en ny mätning utförs. Fem mätpunkter finns för emissionskontroll av stoft vid Svartön, för mätresultat 2011 se tabell 2. Stoftreningsanläggningarna på Svartön har uppvisat vissa problem under första halvåret Riktvärdet vid mätpunkterna LST04 och LST05 innehölls ej vid den första mätningen för året och reningsutrustningarna vid dessa mätpunkter servades grundligt under vår och sommar Vid ommätning i september konstaterades att reningsutrustningen åter fungerade tillfredsställande. Vid mätpunkten LST02 överskreds riktvärdet vid andra kvartalets mätning. Problemet kunde dock åtgärdas enkelt genom utbyte av trasiga filterslangar varpå riktvärdet innehölls vid kommande ommätning. Tabell 2. Resultat från stoftemissionsmätningar 2011, Svartön. Mätpunkt mg/m 3 Ntg Mätdatum 8, LST 01 (Kvarn A) 20, , , , , LST 02 (Kvarn B) 34, * , , LST 03 (Infrakt) 1, , , , , * * LST 04 (Silo A) 83, , * 1, , , , * 211, * LST 05 (Silo B) 175, , * 4, , *Ommätning

15 Buller Sandskär 2009 utfördes bullermätningar vid Sandskär enligt egenkontrollprogrammet. Mätningarna visar att villkoret uppfylldes med god marginal: LBU02 Hertsölandet LBU03 Altappen LBU04 Sandögårdarna 32 db(a) 33 db(a) 30 db(a) Under 2011 har buller från malmhamnen kontrollerats genom närfältsmätningar samt beräkning av bullerspridning i samband med en bullerkartläggning som utfördes för den nya bentonitanläggningen som planeras att uppföras på Sandskär. Mätningarna visade att verksamheten innehöll gällande villkor med god marginal även Alla bullerkällor var dock inte i drift vid mättillfället varför 2009 års nivåer användes för vissa objekt. Nästa ordinarie bullermätning planeras att utföras Svartön Enligt programmet för egenkontroll har bullermätningar utförts under Uppmätta nivåer vid närmsta bostadsbebyggelse (mätpunkt LBU01 Svartöbrinken) visar att det gällande villkoret innehölls då en ekvivalent ljudnivå på 41 db(a) uppmättes nattetid. Nedfallande stoft Mätning av stora partiklar, det som kallas nedfallande stoft har mätts under året i enlighet med egenkontrollprogrammet. I dagsläget finns inga vedertagna rikt- eller gränsvärden för nedfallande stoft i samhällen. LKAB har därför under en längre tid tillbaka uppsatt ett internt målsättningsvärde för nedfallande stoft motsvarande 250g/100 m 2 och 30 dygn. För nedsmutsning av fallande stoft finns ett äldre förslag på bedömningsgrunder från Naturvårdsverket (figur 2). Förslaget har inte uppdaterats sedan 1969 och kan inte åberopas som Naturvårdsverkets gällande bedömningsgrunder. Eftersom det inte finns något annat jämförelsematerial kan förslaget dock användas för att få en uppfattning av storleksordningen av effekter från stoftnedfall i områdena kring Sandskär. Nedfallande stoft Målsättningsvärde g/100 m 2, månad Bakgrundsnivå Godtagbart i tätorter Lägsta värde som noteras som nedsmutsande av de flesta människor Lägsta värde som noteras som starkt nedsmutsande och otillfredsställande i bostadsområden Figur 2. Naturvårdsverkets förslag på bedömningsgrunder för fallande stoft samt LKABs interna målsättningsvärde (röd streckad linje) för diffus damning i bostadsområde.

16 Mätning av nedfallande stoft utförs enligt den s.k. NILU-metoden (Norsk Institut för Luftundersökning) enligt rekommendation från svensk standard (SS ). I s.k. NILU-burkar placerade ca 2 m från marken har nedfallande stoft uppsamlats månatligen. Under förfallstiden sker uppsamlingen med något längre tidsintervall. Liksom föregående år har mätning av nedfallande stoft utförts vid fem punkter kring Sandskär (se figur 3). Målsättningsvärdet på 250g/100m 2 /30 dygn har under 2011 innehållits vid samtliga mätningar förutom i juni månad vid mätpunkten LNE26, se tabell 3. Figur 3. Lokalisering av mätpunkterna LNE för nedfallande stoft samt mätpunkterna LSN15-19 för snöprovtagning. Tabell 3. Resultat av nedfallande stoft (g/100 m 2 / 30 dygn) vid LNE Tidsperiod LNE22 LNE23 LNE24 LNE25 LNE * * ** *algtillväxt **prov förstört av isbildning Mätresultatet av nedfallande stoft varierar något mellan olika år, se figur 4. Orsaken till de varierande resultaten är svår att förklara liksom huruvida de höga stofthalterna enbart härrör från LKABs verksamhet. Möjligheten att analysera det uppsamlade stoftet för att eventuellt kunna härleda källan till damningen har inte kunnat utföras. Orsaken är bland annat att det krävs relativt stora mängder stoft för en sådan analys.

17 g/100m 2 /30 dygn LNE 22 LNE 23 LNE 24 LNE 25 LNE 26 Figur 4. Nedfallande stoft g/100 m 2 / 30 dygn visat som årsmedelvärde per provpunkt LKAB arbetar ständigt med att tillse att relevanta insatser för dammbekämpning kan sättas in snabbt. LKAB har tidigare undersökt effekterna av dammbekämpande åtgärder vid malmhamnen samt storleken på de årliga stoftutsläppen från båtlastningen. Resultaten av undersökningarna visar att den årliga stoftbelastningen uppgår till nivån 8-10 ton/år, vilket motsvarar ca 100 g/100 m 2 /30 dygn för de punkter som ligger närmast skeppslastaren. Snöprovtagning En annan metod för att bedöma stoftnedfallet är snöprovtagning vilket LKAB under många år genomfört. Snön analyseras med avseende på stoftinnehåll och resultatet omräknas till g/100m 2 /30 dygn som medelvärde för vintern. I enlighet med programmet för egenkontroll utförs snöprovtagning endast omkring Sandskär. Provpunkterna är lokaliserade på samma platser som för nedfallande stoft (LNE22-26), se figur 3. Resultaten för mätpunkterna ligger inom intervallet g/100m 2 /30 dygn och redovisas i tabell 4. Sammanfattningsvis kan sägas att resultatet är i likhet med föregående år och målsättningsvärdet på 250 g/100m 2 /30 dygn innehålls med god marginal. Tabell 4. Resultat från snöprovtagning omkring Sandskär. Proven togs vilket gav en exponeringstiden på 135 dygn. Kvarliggande snötäcke från (enligt uppgift från SMHI). Provpunkt LSN 15 LSN 16 LSN 17 LSN 18 LSN 19 Mätresultat (g/100 m 2 /30 dygn)

18 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Utöver den regelbundna tillsynen som utförs på anläggningen enligt egenkontrollprogrammet för att säkra och förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer, finns inget ytterligare att rapportera för år Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga driftstörningar, avbrott eller olyckor som föranleder åtgärd har inträffat. 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Förbrukning av energi och bränsle Förbrukningen av energi och bränsle 2011 redovisas i tabell 5. Inga betydande åtgärder med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi har vidtagits under året. Tabell 5. Energi och bränsleförbrukning Eldningsolja EO1 (Miljöklass 1) 781 m 3 El 15,2 GWh Sandskär 5,9 GWh Svartön 9,3 GWh Fjärrvärme 4,9 GWh

19 13. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar års förbrukning av förrådsvaror och kemiska ämnen redovisas i tabell 6. Inga kemiska produkter har ersatts under Tabell 6. Förbrukning av förrådsvaror och kemiska ämnen. Ämne Smörjfett Växellådsoljor Hydrauloljor Avfettningsmedel Smörjoljor Kylarglykol Mängd 200 kg 400 l 600 l 180 l 0 l 400 l 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Farligt avfall hanteras av RagnSells AB (se tabell 7). Övrigt avfall redovisas i tabell 8. Tabell 7. Avfallsmängder för farligt avfall, Avfallstyp Mängd Avfallskod Spillolja 2000 kg Oljeavfall, fast, osorterat 522 kg Oljehaltigt slam 1408 kg Oljehaltigt vatten, tank Färgburkar,lösningsmedel 119 kg Olje- och bränslefilter 129 kg Lysrör 108 kg Ljuskällor 41 kg Glödlampor 30 kg Tabell 8. Avfallsuppgifter för konventionellt avfall, Avfallstyp Mängd Järn och stålskrot 9 ton Papper 5,0 ton Trä 1,2 ton Osorterat 8 ton Inga betydande åtgärder i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet har vidtagits under året.

20 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Sandskär Bevattning av vägar och ytor har utförts sommartid för att reducera damning. Utelagret är försett med fast bevattningsanordning, i form av två spolramper i mitten av upplaget, för att uppnå en effektiv vattenbegjutning. Den diffusa damningen från utelagret begränsas sommartid genom bevattning och insatserna intensifieras vid hård vind. Ambitionen är att ytan på lagret alltid ska hållas fuktig. För att begränsa damningen vid pelletsutlastning sker dammbekämpning medelst vattenbegjutning i stupet före skeppslastaren. Vattenbegjutningen har ökats under de senaste åren. Svartön Damning Bevattning av vägar har utförts sommartid för att reducera damning. Stoftemissioner Under slutet av 2011 har LKAB påbörjat ett arbete med att vidta åtgärder vid silosfilter på Silo A och B med anledning av de problem som har rått under delar av året gällande stoftutsläpp. Arbetet fortgår under början av Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar 4 16 En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga undersökningar eller åtgärder har utförts under 2011 gällande miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar. Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten.