INNEHÅLLSFÖRTECKNING. sid

Transkript

1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid Kommunens organisation... 3 Kommunalrådet har ordet!... 5 Förvaltningsberättelse Kommunen Koncernen Sammanställd redovisning resultaträkning/finansieringsanalys Sammanställd redovisning balansräkning Sammanställd redovisning noter Resultaträkning/finansieringsanalys Balansräkning Noter Kommunstyrelsen Överförmyndarnämnden Barn- och utbildningsnämnden Social- och omsorgsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Tillämpade redovisningsprinciper Redovisningsmodell

3 2

4 Forshaga kommuns organisation 2007 Kommunala bolag 2007 Moderbolag Kommunala bostadsföretaget Forshagabostäder AB Forshaga Munkfors Företagscentrum AB (Forshagas andel 24 %) Dotterbolag Forshaga Energi AB 3

5 4

6 Kommunalrådet har ordet! Det händer otroligt mycket under ett budgetår. Det finns inte utrymme att i ord beskriva allt. Här är dock några axplock: Årsredovisning 2007 Under 2007 flyttades ansvaret för den kommunala musikskolan från barn- och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen. Behovet av nya investeringar i en kommun verkar konstant. Tidigare har vi investerat för cirka 25 miljoner årligen men under åren vi bygger Lärcentret investerar vi enbart för cirka 15 miljoner per år. Utöver Lärcentret förstås 165 miljoner kronor. Investeringar i vägar (asfaltering), vatten och avlopp av god kvalité är högt prioriterade av kommuninvånarna. Elevernas datorer är gamla och ett antal nyinköp görs. Även behovet av omorganisationer i kommunens verksamheter är ständigt levande. Förändrade behov, förändrade strukturer och förändringar i omvärlden är några orsaker till att det ständigt blåser förändringsvindar. Kommunfullmäktige ställde sig även bakom att under 2008 utreda hur en framtida kultur/musikskola ska se ut. Under hösten påbörjades också uppbyggandet av ett Kulturhus för barn och unga i Deje Folkets Hus. I november beslöt kommunfullmäktige att kommunen skulle vara en barnkommun. Detta beslut kommer att påverka prioriteringen av kommande investeringar och omorganisationer. Vi har alltjämt en stabil kommunekonomi. Detta är viktigt för att politiken, tillsammans med anställda, ska kunna vidareutveckla vår kommun på ett hållbart sätt. Forshaga i februari 2008 Angelica Rage 5

7 6

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KOMMUNEN Inledning Årsredovisningen är en viktig del i kommunens ekonomisystem. Den skall ge information om kommunens och koncernens verksamhet och ekonomiska ställning. Detta redovisas i dokumenten resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning. I årsredovisningen görs också en avstämning mot budget och vissa tillbakablickar under några år. Årsredovisningen är också kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över verksamhetsåret Den har utarbetats av ekonomikontoret i samarbete med förvaltningarna, som själva svarar för sina verksamhetsberättelser. För den som vill ha mera information hänvisas till resp. nämnd/styrelsers mera detaljerade verksamhetsberättelser, och till ekonomikontorets detaljerade bokslutsmaterial. Vision 2010 Forshaga, en kommun, där alla kommer till tals, för att tillsammans utveckla mångfald, lokal demokrati och delaktighet i samhällslivet. Kommungemensamma mål Att identifiera och undanröja hinder för mångfald och allas delaktighet i samhällslivet. Att utveckla nya former för kommunikation och information så att redan god kommunikation förstärks. Att utveckla den lokala demokratin genom samverkan mellan kommunala verksamheter, brukare och övriga intressenter. Att kvalitetssäkra all kommunal verksamhet uppföljning och utvärdering och därmed ständigt vara beredd att ompröva arbets- och driftsformer. Att utifrån en helhetssyn på verksamhet och omvärld stödja kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Folkhälsoarbete och miljökrav skall prägla all verksamhet. Att öka kommunens befolkning till invånare de kommande åtta åren. Övergripande finansiella mål Årsredovisning 2007 Samtliga investeringar utöver Lärcenter ska skattefinansieras. Kommunens soliditet ska uppgå till minst 66 %. Amortering av pensionsskulden budgeteras inte, men tas upp till behandling i samband med årsredovisning. Nämnder och styrelser ska verka för att verksamhet och ekonomi följs upp så att givna ramar kan hållas och därmed bidra till att kommunens övergripande finansiella mål kan nås. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna är i balans. Enligt kommunallagen och lagen om kommunal redovisning ska kommunfullmäktige besluta om finansiella mål samt om mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen har uppnåtts. Kommunfullmäktige har antagit sådana mål. Verksamhetsmål syftar till att staka ut den politiska färdriktningen, att ge stöd för att resurserna används till rätt saker och på ett kostnadseffektivt sätt samt att tydliggöra för intressenter vad pengarna räcker till. Arbetet med att ta fram särskilda mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning fortsätter under Måluppfyllelse Synsätt, attityder mm enligt de kommungemensamma målen präglar samtliga verksamheter och kan utläsas i projektarbeten, genomförda aktiviteter mm. De finansiella målen har uppnåtts för verksamhetsåret 2007 utom soliditetsmåttet på 66%. Soliditeten uppgår vid årsskiftet till 62%. Att målet inte uppnås beror på tidigareläggande av investering Lärcenter med 20,8 mkr som belastar 2007 istället för som planerat Omvärldsanalys En omvärldsanalys har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Forshaga kommuns verksamheter och ekonomi. Samhällsekonomins utveckling Enligt taxeringen 2007, 2006-års inkomster, ökade skatteunderlaget i riket med 4,29 %, motsvarande tal i Forshaga var 4,0 %. Som övergripande finansiella mål 2007 gäller: Ingen skattehöjning. Kommunens resultat ska uppgå till minst tkr. Verksamhetens nettokostnader (avräknat avskrivningar) ska uppgå till högst 93,4 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. Det definitiva taxeringsutfallet 2006 blev mindre positivt än vad som bokades upp i bokslutet 2006 enligt rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendation. Slutavräkningen för 2006 medför därför att 2007 års resultat påverkas negativt med 1,3 mkr. Sveriges Kommuner och Landstings bedömning av 2007 års slutavräkning är en ökning med 6,5 mkr jämfört med vad som preliminärt har 7

9 utbetalats under 2007 och detta har bokats upp i bokslutet för BNP-tillväxten i den svenska ekonomin dämpades något under tredje kvartalet Läget på arbetsmarknaden var fortsatt mycket starkt. Ökningen av såväl antalet arbetade timmar som antalet sysselsatta under perioden 1-3 kvartalen 2007 är den högsta noteringen sedan SCB påbörjade mätningarna. Oron på de finansiella marknaderna har fortsatt och väntas fortsätta ytterligare en tid. Årsredovisning 2007 Befolkningsutvecklingen Forshaga kommuns folkmängd minskade 2007 med 22 personer och uppgick till årsskiftet till invånare. Ett negativt inflyttningsnetto har gjort att kommunens folkmängd minskat. Utvecklingen från 2003 framgår av tabellen nedan: FOLKMÄNGD 31/12 För att få ökade reala resurser i kommunsektorn krävs framförallt att sysselsättningen, det vill säga antalet arbetade timmar, ökar. För Forshaga kommun är det viktigaste hur folkmängden utvecklas eftersom nivån på det generella statsbidraget och - utjämningen bygger på antalet invånare. Den kommunala fastighetsavgiften utgår inledningsvis per kommuninvånare Samarbete med andra kommuner Munkfors Gemensam miljö- och byggnämnd, gemensamt näringslivsbolag, gemensam överförmyndarhandläggare. Karlstadsregionen Ett för regionen gemensamt Räddningstjänstförbund samt gemensam Krisledningsnämnd hanterar kommunens behov av brandförsvar och planering av krishantering. Arbetet med att etablera ett s k Leader-område i Karlstadsregionen för finansiering av olika EU-projekt, har startat. En arbetsgrupp bestående av kommunalråd och kommunchefer har inrättats för att diskutera tillväxtfrågor b la i form av infrastruktur. Övriga Värmlandskommuner Inom IT, ekonomi, inköp och personalsektorerna drivs visst samarbete med andra värmlandskommuner. I Klarälvsgruppen, som syftar till turism och företagande runt Klarälven, bedriver Forshaga arbetet tillsammans med Munkfors, Torsby, Hagfors och Karlstad. Känslighetsanalys Kommunens verksamheter påverkas av händelser som till vissa delar är utanför dess kontroll. Som exempel kan nämnas konjunktursvängningar, utjämningssystemet eller förändrade lagar och förordningar. Nedan redovisas vissa faktorer och hur dessa påverkar kommunens ekonomi: Händelse Kostnad/ Intäkt (Mkr) Löneökning med 1 % 3,9 Bruttokostnadsförändring med 1 % 6,2 Prisförändring med 3 % 7,1 Ökning försörjningsstöd med 10 % 0,4 Minskning av generella statsbidraget 1,2 med 1 % Förändrad utdebitering med 1 kr 17,7 Förändring av antal invånare med 4,0 100 pers. Ökad upplåning med 10 Mkr 0,5 Tabellen visar att oplanerade händelser kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Därför är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. Finansiell analys Årets resultat 2007-års bokslut redovisar ett positivt resultat på 12,9 Mkr. Resultatet mot budget uppgår till 7,3 Mkr och består av: (Belopp i Mkr ) Skatteintäkter och generella statsbidrag 5,4 och utjämning Räntekostnader 1,7 Personalförsäkring, pensioner avskrivningar, 1,4 borgen mm Nämndernas resultat -1,2 8

10 Nämndernas resultat presenteras längre fram i dokumentet. Utfallet för skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning samt räntekostnaderna visar de största avvikelserna mot budget, men överensstämmer med prognos vid delåret. Regleringen av 2006 års skatteintäkter via slutavräkningen för kommunalskatteintäkter ger en negativ effekt på 2007 års resultat med 1,3 Mkr. Resultatet 2007 påverkas däremot positivt med 6,5 mkr utifrån Sveriges Kommuner och Landstings prognos för 2007 års slutavräkning. Överskott på kostnadsräntorna beror på den fördelning som gjorts av befintliga lån med rörlig och fast ränta och på goda lånevillkor. Årsredovisning 2007 Driftredovisning Driftbudgetutfall Nämndernas driftredovisning samt avvikelse mot budget framgår enligt tabellen nedan. För jämförelse återfinns även redovisningen 2006, belopp i Mkr. Driftredovisning per nämnd (Mkr) Avvikelser mot Budget Kostn Intäkt Kostn Intäkt Kostn Intäkt 2007 års resultat utgör 2,6 % av skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning. Forshaga kommuns redovisade resultat åren framgår enligt nedan: ,6 +9,8 +12,0 +15,2 +12,9 Viktiga händelser Ingrid Näsström tillträdde som ny kommunchef Plus-jobb tillkom som en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd under Plus-jobb erbjöds 106 personer. Ändrade arbetsmarknadspolitiska beslut under 2007 medförde att staten ändrade reglerna för medfinansiering. Många kommuner valde att säga upp sina plusjobbare, men kommunfullmäktige beslutade i bokslutet 2006 att 2 miljoner kronor skulle reserveras av eget kapital för att samtliga anställningsavtal skulle fullföljas till och med 31 december Disponering av reserv plusjobb har gjorts Efter färdigställandet av 55+-boendet i Berghaget, fortsatte byggandet av butikslokaler och bostäder i det s k Mitt i Centrum vid Järnvägsgatan i Forshaga. Detaljplanearbete för möjlighet att göra en liknande satsning i Deje pågår. ForshagaAkademin köpte f.d. kommunförrådet och flyttade dit undervisningslokaler från Bruksgatan. Upprättandet av ny Översiktplan (ÖPL) fortsatte. Campingplatsen var för första gången öppen en hel säsong och tog emot många tält-, husvagns och stugcampare. KS 234,1 140,6 249,5 152,0-12,9 12,7 BUN 247,3 27,3 251,8 22,5-2,6 4,1 SON 203, ,2 52,6-4,1 1,6 MBN 6,4 2,6 6,3 2,4-0,6 0,7 ÖFN 0 0 0,9 0,1-0,1 0,1 Summa 691,5 220,5 718,6 229,6-20,3 19,1 Netto 471,0 489,0-1,2 En grundläggande förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att kommunens nämnder klarar av att bedriva verksamheterna inom den av fullmäktige angivna budgeten. Nämnders och styrelsers utfall mot budget (netto) fördelar sig enligt följande: (Belopp i Mkr) Kommunstyrelse -0,3 Överförmyndarnämnden 0,0 Barn- och utbildningsnämnd 1,5 Social- och omsorgsnämnd -2,5 Miljö- och byggnämnd 0,1 Sammantaget redovisas en avvikelse mot budget på 1,2 Mkr vilket motsvarar ca 0,3 % av nettokostnaderna. Kommunstyrelsens verksamheter redovisar ett underskott på 0,3 Mkr och är ett resultat av flera såväl positiva som negativa avvikelser. Underskott redovisas för plusjobbare på ca 2,0 Mkr (enligt beslut i kommunfullmäktige) och uppvägs av positiva resultat inom kommunstyrelsens övriga verksamheter. Barn och utbildningsnämnden redovisar ett sammantaget överskott på 1,5 Mkr jämfört med budget. Underskott inom grundskolan uppvägs av överskott inom förskola, fritidshem, obligatoriska särskolan, gymnasiesärskola och vuxenutbildningen. 9

11 Social- och omsorgsnämndens redovisar ett underskott på totalt 2,5 Mkr och är ett resultat av flera såväl positiva som negativa avvikelser. Hemtjänsten och äldreomsorgens boenden uppvisar underskott på totalt 3,6 Mkr, medan Individ och familjeomsorgen samt LSS uppvisar överskott på 0,9 respektive 0,5 Mkr. Nämnd och förvaltning uppvisar sammantaget ett underskott på 0,4 Mkr. Inom Miljö- och byggnämndens verksamhet redovisas ett överskott mot budget med 0,1 Mkr, varav bostadsanpassning svarar för 0,2 Mkr. Överförmyndarnämdnen har i stort sett hållit sin budget och uppvisar ett nollresultat. I övrigt kommenteras nämndernas ekonomiska utfall i respektive verksamhetsberättelse. Budgetföljsamhet och prognossäkerhet Kommunens delårsbokslut upprättades för perioden januari-augusti och enligt den prognos som presenterades slutade resultatet på + 5,8 Mkr. Verkligheten blev i förhållande till prognosen 7,1 Mkr bättre. Nämnders och styrelsers prognostiserade utfall mot budget (netto) fördelar sig enligt följande: (Belopp i Mkr) Kommunstyrelse -2,5 Överförmyndarnämnden 0,0 Barn- och utbildningsnämnd -0,3 Social- och omsorgsnämnd -1,9 Miljö- och byggnämnd 0,0 Årsredovisning 2007 Driftredovisning per verksamhetsblock (Mkr) Sammanställningen nedan har skett utifrån den verksamhetsindelning som gäller, belopp i Mkr Avvikelse mot budget Kostn Intäkt Kostn Intäkt Kostn Intäkt Politisk 6,5 0,6 6,8 0,2-0,6 0,2 verksamhet Infrastruktur, 40,3 10,3 42,7 11,2-3,6 2,6 skydd mm Affärsverksamhet 34,3 29,2 36,1 31,0-1,4 2,7 Särskilt 39,2 32,2 45,4 36,9-4,7 3,8 riktade insatser Fritid och 23,2 3,3 24,8 4,3-2,5 1,7 kultur Pedagogisk 245,1 27,2 249,8 22,4-2,7 4,1 verksamhet Vård och 200,1 45,5 205,2 47,3-4,9 2,9 omsorg Gemensamma 60,3 53,3 64,2 55,0 0,0-0,5 lokaler Gemensam 42,5 18,9 43,7 21,3 0,1 1,8 verksamhet Summa 691, ,6 229,6-20,3 19,1 Netto 471,0 489,0-1,2 Avvikelse mot budget på helårsbasis redovisades då med 4,7 Mkr. Genom en löpande uppföljning, stor kostnadsmedvetenhet och restriktivitet inom nämnderna blev utfallet totalt sett bättre än vad som prognostiserades då delårsbokslutet upprättades. Kommunstyrelsen har fr o m 2003 skärpt den löpande ekonomiska uppföljningen och kontrollen genom att månadsvis låta nämnderna presentera uppföljningsprognoser till styrelsen. Skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning För kommuninvånarna i Forshaga kommun gäller följande skattesats: Landsting 10,50 Kommun 22,35 TOTALT 32,85 Kommunens skatteintäkter har i förhållande till 2006 ökat med 9,4 Mkr (effekt beror på skatteavräkningen) eller 2,6 % och uppgår till 373,6 Mkr. Det generella statsbidraget och utjämningen har ökat med 9,3 Mkr eller 8,6 % och uppgår till 117,5 Mkr. Finansnetto Kommunen redovisar i år ett negativt finansnetto på 1,1 Mkr, dvs de finansiella kostnaderna överstiger de finansiella intäkterna (ränta på likvida medel). Mot budget redovisas en positiv avvikelse med 1,7 Mkr. 10

12 Avgiftsfinansierad verksamhet VAverksamhet I den nya VA-lagen finns en paragraf om VA-verksamhetens redovisning. I 42 skriver man: För VAverksamheten skall redovisas en särskild resultatoch balansräkning. Av tilläggsupplysningar skall framgå hur huvudman fördelat kostnader som varit gemensamma med annan verksamhet som huvudmannen drivit. VA-verksamheten särredovisas fr o m 2006 årsredovisning. Det affärsmässiga resultatet för VA-verksamheten redovisar ett underskott på 1,4 Mkr (1,6 Mkr, 2006) och en positiv avvikelse mot budget på 0,1 Mkr (0,5 Mkr, 2006). I kommande tabell presenteras den avgiftsfinansierade VA-verksamheten åren utifrån budget. VA-verksamhet Resultaträkning Mkr, Verksamhetens 15,9 14,8 16,3 17,6 18,5 Intäkter Verksamhetens - 16,6 Kostnader - 14,9-18,9-19,2-19,9 Resultat -0,7-0,1-2,6-1,6-1,4 Verksamhetens -0,4 0,9 2,0 2,1 1,5 Budget Verksamhetens -1,1 0,8-0,6 0,5 0,1 avvikelse mot budget Tilläggsupplysningar: Kostnaderna har särredovisats för VA-verksamheten på egen verksamhetskod. Gemensamma kostnader har fördelats genom interndebitering. Ett försök att ta fram en balansräkning för VAverksamheten har gjorts from 2006 års redovisning. Det har inte gått att få fram samtliga poster. För vidare kommentarer se noter. Siffrorna har justerats mot underlaget i 2006 års redovisning. I kommande tabell presenteras balansräkning för den avgiftsfinansierade VA-verksamheten för Balansräkning för VA (Mkr) Tillgångar Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar, Not 1 76,9 77,5 Omsättningstillgångar Kundfordringar, Not 2 4,1 4,0 Periodiseringsposter Summa tillgångar 81,0 81,5 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital, Not 3 0,4-0,1 varav åretsresultat -1,6-1,4 Avsättningar 0,0 0,0 Skulder Långfristiga skulder. Kommunen, Not 4 80,1 81,1 Semester- ob- och timtidsskuld, Not 5 0,5 0,5 Kortfristiga leverantörs skulder, Not 6 0,0 0,0 Periodiseringsposter Summa skulder, avsättningar och eget kapital 81,0 81,5 Anläggningstillgångarna uppgår till 77,5 Mkr och kundfordringarna till 4,0 Mkr. Eget kapital, -0,1 Mkr, består av anslutningsavgifterna samt årets resultat. Semesterlöneskulden uppgår vid utgången av 2007 till 0,5 mkr. En restpost på 81,1 Mkr på poster som inte kunnat specificeras redovisas som långfristig skuld till kommunen (80,1 Mkr, 2006). Noter: 1. Enligt anläggningsredovisningen 2. Uppdelning mellan VA/renhållning i proportion till debiteringarna 2005 resp VA 72 % av kundfordringarna. För 2007 kan uppgifterna särredovisas i ekonomisystemet. 3. Summa anslutningsavgifter samt resultatet 2006 och Restpost (beräknad mellanskillnad kända poster) 5. Enligt bokslutsuppgifter för VA-personalen. 6. För 2007 kan uppgifterna särredovisas i ekonomisystemet. Avgiftsfinansierad verksamhet - fastighetsförvaltning & renhållning (exkl VAverksamhet) Fastighetsförvaltningen och Renhållningen redovisar en positiv avvikelse mot budget med 0,1 Mkr respektive 1,0 Mkr. Totalt för den affärsdrivande verksamheten exkl VA-verksamheten redovisas ett överskott med 1,1 Mkr mot budget. I kommande tabeller presenteras den avgiftsfinansierade verksamheten exkl VA-verksamheten åren utifrån budget. 11

13 Avgiftsfinansierad verksamhet Resultaträkning, Mkr Fastighetsförvaltning Verksamhetens 2,2 2,7 3,1 3,1 2,9 intäkter Verksamhetens -3,3-3,6-3,4-3,4-3,3 kostnader Resultat -1,1-0,9-0,3-0,3-0,4 Verksamhetens 0,8 0,8 0,5 0,5 0,5 budget Verksamhetens -0,3-0,1 0,2 0,2 0,1 avvikelse mot budget Avgiftsfinansierad verksamhet Resultaträkning, Mkr Renhållning Verksamhetens 5,9 5,9 6,2 7,3 8,0 Intäkter Verksamhetens -5,7-5,8-6,0-6,5-7,0 Kostnader Resultat 0,2 0,1 0,2 0,8 1,0 Verksamhetens 0,2 0,2 0,1 0,0 0,0 Budget Verksamhetens 0,4 0,3 0,3 0,8 1,0 avvikelse mot budget Balanskrav Kommunallagen stadgar att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Balanskravet innebär att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. Om ett negativt resultat uppstår skall detta täckas inom en treårsperiod. Möjlighet till undantag från balanskravet finns. En redogörelse över avstämning av balanskravet lämnas nedan, Mkr: Årets resultat enl resultaträkningen 12,9 Avgår samtliga realisationsvinster -0,5 Synnerliga skäl enl KL 8 kap 5 0 Justerat resultat 12,4 Någon reglering av det egna kapitalet är inte aktuellt då kommunen efter justering redovisar ett positivt resultat. Balanskravutredning Justerat årets resultat enl RR 12,4 Disponering av reserv plusjobb 2,0 Uppbyggnad av pensionsreserv Årsredovisning 2007 intäkter, kostnader och skatteintäkterna och generella statsbidrag. Skatteintäkterna (netto) skall räcka till att finansiera den löpande verksamheten, varvid vi menar verksamheternas nettokostnader, räntor, investeringar och till amorteringar på lån. Ett sätt att mäta en kommuns ekonomiska ställning är att ställa nettokostnaderna exkl. avskrivningar i förhållande till skatteintäkter och finansnetto. För år 2007 uppgår detta till 92 % och i förhållande till 2006 en försämring med 1 % -enhet. En målsättning på sikt bör vara att nettokostnaderna ej skall överstiga 90 %. Av tabellen intill kan vi konstatera att relationen varit på ungefär samma nivå hela femårsperioden. Ökar verksamhetens nettokostnader snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag medför det i förlängningen en minskad verksamhetsvolym eller en skattehöjning. En långsiktig balans i ekonomin kräver alltså att nettokostnadsutvecklingen inte ökar snabbare än skatteintäkterna. Nettokostnader och skatteintäkter i % Pensionsmedelsförvaltning Med anledning av det nya pensionsavtalet KAP-KL, som trädde i kraft år 2006, har Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, beslutat att rekommendera sina medlemmar att från och med verksamhetsåret 2007 tillämpa den modell för pensionsskuldsberäkning som utarbetats inom SKL, benämnd Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld RIPS 07. Effekterna av dessa finns med i de beräkningar som Forshaga kommun fått från KPA avseende pensionsskulden (avsättning och ansvarsförbindelse) Tillämpningen av RIPS 07 med antaganden om längre livslängd och nya principer för att fastställa kalkylräntan leder till att ansvarsförbindelsen ökar avsevärt under Årets balanskravresultat +14,4 Nettokostnader och skatteintäkter En annan viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande Avsättningar till pensionsförpliktelser var vid årsskiftet 1,6 Mkr, varav 0,3 Mkr avser beräknad löneskatt. Ökningen av avsättningen i förhållande till 2006 är 0,2 Mkr. 12

14 Som ansvarsförbindelse finns upptaget pensionsförpliktelser intjänade före Dessa uppgår till 272,0 Mkr och har ökat med 43,2 Mkr i förhållande till Ansvarsförbindelsens pensioner återlånas i sin helhet i verksamheten. Någon finansiell placering av pensionsmedel sker alltså inte, men beslut fattades i årsredovisningen 2005 om att 3,0 Mkr av resultatet läggs som en pensionsreserv. Av det egna kapitalet utgörs då 3,0 Mkr av denna av pensionsreserv. Enligt kommunens flerårsplan ska amortering av pensionsskuld (pensionsförpliktelser intjänade före 1998) ske fr o m budgetåret 2009 med minst 3 mkr årligen. För att skulden för framtida pensioner inte skall öka har kommunen valt att försäkra bort nya efterlevandepensioner och pensioner till den del de inte ingår i den individuella delen. Kommunens totala pensionsförpliktelser uppgår per till 273,6 Mkr. Premieavgiften avseende 2007 för den avgiftsbestämda delen enligt avtalet KAP-KL har beräknats till 11,2 Mkr. Upplupen löneskatt tillkommer med 2,7 Mkr. Eget kapital Kommunens egna kapital har under året ökat med 12,9 Mkr och uppgår till 298,3 Mkr. Det egna kapitalets utveckling åren framgår enligt diagrammet: Årsredovisning 2007 Soliditeten visar hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, dvs egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Soliditeten visar kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Ju högre soliditeten är, desto stabilare är ekonomin. För 2007 uppgår soliditeten till 62 % och det är en minskning jämfört med 2006 då soliditeten var 72 %. Skuldsättningsgraden, som visar hur den del av tillgångarna som ej är finansierat med eget kapital, d v s lånade pengar, uppgår till 38 %. Ju högre skuldsättningsgraden är, desto osäkrare ekonomi Soliditetsutveckling % Soliditetsutveckling inklusive hela pensionsåtagandet % Eget kapital (Mkr) 298,3 285,4 270,2 258,1 248, Soliditeten inklusive hela pensionsåtagandet uppgår till 5%. Då har också den del inräknats som tas upp som pensionsförpliktelse. Likviditet och rörelsekapital Kommunens likvida medel ökade under året med 10,3 Mkr och uppgår vid årsskiftet till 22,7 Mkr. Som förstärkning av de likvida medlen vid tillfällig brist har kommunen beviljade krediter på 160 Mkr, varav 160 avser checkräkningskredit. Vidstående diagram visar utvecklingen av likvida medel i Mkr. Skuldsättning och soliditetsutveckling Kommunens långfristiga upplåning uppgår till 59,3 Mkr och avser upplåning hos Kommuninvest och utnyttjad checkkredit hos SEB. Den långfristiga upplåningen ökar under byggnationen av Lärcenter och beräknas uppgå till 120 mkr vid utgången av Kommunens målsättning är att från 2010 årligen amortera av 20 mkr på de långfristiga lånen. 13

15 Likvida medel i Mkr Årsredovisning 2007 Forshaga Golfklubb har beviljats fortsatt kommunal borgen för lån om totalt 3 Mkr, varav 2,9 Mkr har ianspråktagits vid årskiftet. Av det 2006 tagna beslutet om borgen för lån till Forshagabostäder AB för projektet Mitt i Centrum med totalt 24, 6 Mkr har lån för 22,3 Mkr ianspråktagits under Av det tidigare beslutet om borgen för Stiftelsen Forshaga Företagscentrum för upptagande av lån om totalt 11 Mkr, har 10,5 Mkr ianspråktagits under året Rörelsekapitalet har under året ökat med 1,5 Mkr och vid årsskiftet uppgick det till 52,6 Mkr. Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Trots negativt rörelsekapital har kommunen ändå haft en god likviditet under året. Nedanstående diagram visar rörelsekapitalet i Mkr: ,1 Rörelsekapital i Mkr -61,7-55,6-54,1-52, Flera tidigare borgensåtaganden har minskat under året genom att låneskulderna har blivit mindre. Bl a har de kommunala förlustgarantierna för egna hem minskat med 0,5 Mkr och lån i Handelsbanken för Mjölnaren 4 och Deje 5:8 mfl lösts in av Forshagabostäder AB. Det finns alltid en risk i ett borgensåtagande, men eftersom kommunen till 100 % äger bostadsbolaget finns ändå ett moraliskt ägaransvar om man anser att bolaget skall finnas kvar. I budgeten avsätts varje år en summa att användas till förlustgaranti för egnahem, denna garanti är en kvarleva från den tid staten bestämde lånen till egnahemsbyggena. Den risk som finns idag avser borgensåtaganden för föreningarna Forshaga Golfklubb och Forshaga IF med tillsammans 3,6 Mkr samt förlustgarantier med 0,5 Mkr. Investeringsredovisning Nämndernas investeringar, (utgifter och inkomster) samt avvikelse mot budget framgår enligt tabellen. För jämförelse återfinns även 2006, belopp i Mkr. Borgensåtaganden Kommunens borgensåtagande uppgår till 249,3 Mkr. Per invånare blir det 22 tkr. Övervägande delen, 216,3 Mkr avser åtagande mot det helägda koncernbolaget, Forshagabostäder AB. Kommunens borgensåtagande ökade med 27,9 Mkr i förhållande till 2006 och består främst av ytterligare kommunal borgen mot koncernbolaget Forshagabostäder AB. Kommunfullmäktige beslutade i januari om kommunal borgen för lån till Forshagabostäder AB för Räddningsstationen i Forshaga med totalt 12,1 Mkr. Av detta har lån för hela beloppet ianspråktagits under Beslut har även tagits om borgen till Forshaga Energi AB för lån avseende investering i fjärrvärmecentralen Smedjan med totalt 5 Mkr. Även hela detta lånet har ianspråktagits. Investeringsredovisning 2007 nämnd Budget-avvikelser Utg Ink Utg. Ink. Utg. Ink. KS 21,6 84,4 6,3-24,9 6,3 BUN 0,7 1,0 0,1 0,0 SON 0,6 1,4 0,1 0,0 MBN 0 0,0 0,0 ÖVN 0 0,0 0,0 Summa 22,9 0 86,8 6,3-24,7 6,3 Netto 22,9 80,5-18,4 Under året har det investerades för 80,5 Mkr netto. 14

16 Avvikelsen mot budget 2007 för investeringarna blev ett underskott på totalt 18,4 Mkr netto. Avvikelsen beror på att investeringen i Lärcenter gått snabbare än planerat. 20,8 mkr av 2008 års 100 budget för Lärcenter har ianspråktagits redan Investeringar Kommunstyrelsen, totalt 78,1 Mkr netto. Investeringar i Lärcenter har utförts till ett belopp av 62,7 Mkr under året. Hittills har projektet kostat 63,6 Mkr. Lärcentret beräknas vara klart 2009 och har en ram på 165,3 Mkr. Projektet kommer till största delen att finansieras genom upptagande av nya lån. Större investeringar som färdigställts under året är bubbelpool i Deje simhall, staket vid bussficka Dejeskolan, utbyggnad av idrottshallen i Deje och cykelbana vid Djärknegatan och Bangatan. IT-enheten har investerat i bredbandsutbyggnad i Butorp och Ullerud för totalt 1,1 Mkr under Investeringar i Gator och VA-ledningar har gjorts för totalt 11,0 Mkr netto under året. Arbetsidécentrum har köpt gräsklippare för 0,9 Mkr som finansieras av intäkter för gräsklippning. Barn- och utbildningsförvaltningens investeringar består till största delen inventarier till elevarbetsplatser i skolan och datorer, totalt 1,0 Mkr. Social och omsorgsnämndens investeringar består främst av hjälpmedel inom äldreomsorgen, datorer, nyckelhanteringssystem och inventarier, totalt 1,4 Mkr. Bruttoinvesteringar under perioden har skett enligt följande: ,9 Bruttoinvesteringar 47,6 20,4 22,9 86, Ökningen under 2007 beror på byggnationen av Lärcenter. Till skillnad mot föregående år har upplåning skett för att finansiera investeringarna i Lärcenter. 15

17 Redovisning av de större investeringsprojekten framgår av tabellen nedan. Investeringsredovisning, Budget t om Redovisat Redovisat Totalt Årsbudget redovisat större projekt (belopp i Mkr) Utg. Ink. Utg. Ink. Utg. Ink. Utg. Ink. Utg. Ink. Bredbandsutbyggnad öv Ullerud 0, ,5 0,1 0,5 0,1 IT-investeringar totalt 12,4 10,1 0 2,6 12,7 0,0 1,6 Gator och VA totalt 54,9 46,1 1,8 15,9 5,3 62,0 7,1 7,6 Dejeskolan, sporthall 12, ,9 12,9 0,0 Lärcenter, proj. Omb 42,8 0,9 0 62,7 0,1 63,6 0,1 94,5 BUN elevarbetsplatser mm 3,6 4,1 0 0,8 4,9 0,0 0,9 Hjälpmedel, äldreomsorg 2,4 2,1 0 0,6 2,7 0,0 0,6 Styr och reglerutrustning 0, ,3 0,3 0,0 0,3 Ombyggnad familjecentralen 0,0 0,0 0,9 Parkering Lintjärn 0,0 0,0 0,2 Flottningmuseum upprustning utvä 0,0 0,0 0,2 Folkets hus Deje, ventilationssys. 0,0 0,0 0,4 Folkets hus Deje, ombygg kulturhus 0,0 0,0 0,9 Kulturhus i Deje upprust blibl 0,0 0,0 0,3 Folketshus i Deje 0,0 0,0 0,3 Övrigt kultur & fritid 0,2 0,2 0,0 0,2 Övrigt SON 0,0 0,0 0,1 Grsklippare Grönyteskötsel 0,9 0,9 0,0 Bubbelpool Deje simhall 0, ,3 0,3 0,0 Summa 129,7 0,0 75,3 1,8 85,8 5,4 161,1 7,2 108,9 0,0 NETTO 129,7 73,5 80,4 153,9 108,9 Framtiden Långsiktighet är nödvändigt för en god ekonomi och för ekonomisk hushållning. Det är viktigt att staten medverkar till stabila planeringsförutsättningar för både kostnads- och intäktssidan. Finansieringsprincipen måste tillämpas och det är viktigt att de generella statsbidragen inte urholkas. Finansutskottet har tagit initiativ till att se över finansieringsprincipen och detta välkomnas av Sveriges kommuner och Landsting (SKL). I en skrivelse till utskottet har förbundet visat exempel på hur statliga beslut har påverkat kommuner och landsting. Statskontoret har slagit fast att riktade statsbidrag kan vara ett hinder för styrningen av kommuner och landsting. Statskontoret ger förslag på riktade statsbidrag som kan övergå till generella. Ur kommunens synvinkel möjliggör generella statsbidrag att resurserna kan användas utifrån lokala förutsättningar och prioriteringar kan göras av den politiska nivå som har kännedom om medborgarnas önskemål. Det kommer att vara lika viktigt framöver som tidigare med positiva resultat och målet är att resultatet ska motsvara 2 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning. Skälet till positiva resultat är att nuvarande generation ska stå för sina kostnader, att utrymme tillskapas för framtida pensioner och att det krävs en viss buffert för oförutsedda händelser. Resultat behövs dessutom för att kunna egenfinansiera investeringar och skapa utrymme för en värdesäkring av tillgångarna eftersom avskrivningar inte täcker pris- och kvalitetsökningar för nyanskaffningar. 16

18 För att nå upp till målet gäller det att snabbt rapportera avvikelser och finna lösningar till förmodade budgetöverskridanden. De månatliga uppföljningarna är ett viktigt instrument i detta arbete. Redan idag brottas kommunerna med svåra prioriteringar mellan olika verksamheter. Förändringar i demografi kommer också att ställa ytterligare krav på prioriteringar i verksamheten och krav på omfördelning av resurser. Faktorer som har stor betydelse för möjligheten att nå målet om resultat på 2% är avräkningarna för 2007 och 2008 års skatteintäkter och en annan avgörande faktor är utfallet av 2008 års löneförhandlingar. Rättighetslagstiftningen kan ge variationer i utfall mellan åren när det gäller exempelvis kostnader för bostadsanpassningsbidrag, interkommunala gymnasieersättningar och försörjningsstöd. En viss buffert för löne- och övriga kostnadsökningar finns. För att skatteunderlaget i kommunsektorn ska öka realt krävs framförallt att sysselsättningen (antalet arbetade timmar) ökar. För Forshaga kommun är det viktigaste hur folkmängden utvecklas eftersom nivån på det generella statsbidraget och utjämningen bygger på antalet invånare. Den kommunala fastighetsavgiften utgår inledningsvis per kommuninvånare. Årsredovisning 2007 på 779 kvinnor och 163 män, totalt 942 tillsvidareanställda. Antalet årsarbetare hade under året minskat med 2 st. Några har fått högre sysselsättningsgrad och antalet medarbetare minskat med 1 personer. Förv KS BUN SON MBN Personalkostnader Den totala personalkostnaden uppgick 2007till 403,0 Mkr kronor. Det motsvarar 64,2 % av verksamheternas bruttokostnad för året. Det är en ökning jämfört med 2006 och en återgång till 2005, då personalkostnaden var 63,3 % resp 64,1 % av verksamhetens bruttokostnad. Personalkostnadernas andel av verksamhetens bruttokostnader 64 36% Kostnaderna för utbetalning av pensioner kommer att öka de närmaste åren och som tidigare nämnts är det viktigt att garantera ett utrymme för att betala framtida pensioner. Krav ställs nu också från flera håll på att lagstiftningen ändras så att blandmodellen som gäller för redovisning av pensionsskulden frångås. Det innebär att hela pensionsskulden 273,6 mkr redovisas som en avsättning/skuld istället för att som idag till större delen, 272 mkr redovisas som en ansvarsförbindelse. Detta skulle för Forshaga kommun innebära att soliditeten minskar från 62 % till 5 % och det tydliggör ytterligare behovet av positiva resultat. Åldersfördelning Åldersstrukturen förändras mycket lite. Andelen tillsvidareanställda som är 55 år eller äldre utgör nu 35,4 %. I år 333 anställda jämfört med 323 st Rekryteringsbehovet under de kommande åren blir stort. Åldersfördelningen bland våra anställda: 11 % är upp till 34 år 28 % är år 26 % är år 35 % är 55 år och däröver. Kommunens kostnader för avskrivningar och räntor ökar på grund av investering i nytt Lärcenter. När Lärcentret står klart 2009 kommer kostnaderna för drift- och underhåll att minska och amortering av pensionsskulden planeras från budgetåret Fram till dess tar kommunfullmäktige beslut i samband med att respektive årsredovisning behandlas om det finns utrymme för att öronmärka del av resultatet till pensionsreserv. Åldersfördelning i % < >55 Personalredovisning Antal anställda Den 31 december 2007 hade Forshaga kommun 843 årsarbetare. Dessa anställningar var fördelade Jämställdhet Kön Forshaga kommun är en mycket kvinnodominerad arbetsplats. Dock har andelen tillsvidareanställda män ökat med 6 personer under Den 31 dec var 17,3 % av de tillsvidareanställda är män. Den förvaltning som har störst andel kvinnor är SON 17

19 där 375 av 399 anställda är kvinnor. Inom KS är 72 av 172 anställda män. Årsredovisning 2007 också möjligheten att öka sysselsättningsgrader genom flexibel arbetstidsförläggning. Andel män i % ,9 17,0 16,6 16,6 17,3 Antal tillsvidareanställda kvinnor och män per förvaltning Värden inom parentes avser 2006 Kvinnor Män KS 100 (99) 72 (67) Ekonomikontor 33 (32) 3 (1) Kommunlednkontor 18 (17) 15 (16) Kommunteknik 26 (27) 31 (30) Personalkontor 23 (23) 23 (20) BUN 300 (311) 66 (65) SON 375 (369) 24 (23) MBN 4 (7) 1 (2) Totalt 779 (786) 163 (157) Sysselsättningsgrad Andelen heltidsanställda är i totalt sett oförändrat jämfört med 2005, bland kvinnor har andelen dock sjunkit något. Den 31 dec 2007 var 435 tillsvidareanställda kvinnor heltidsanställda var siffran 442. Andel heltidsanställda i % Kvinnor 53,6 54,6 56,2 55,8 Män 80,1 80,6 83,4 83,4 KS 66,9 68,6 72,3 73,3 BUN 80,6 82,7 84,3 84,2 SON 31,0 32,2 32,4 33,1 MBN , Inom SON hade man under 2006 minskat antal anställda samtidigt som antal årsarbetare inom samma nämnd har ökat. Detta innebär att man fått en något högre genomsnittlig sysselsättningsgrad vilket också var ett mål för verksamheterna. Under 2007 har dock antal anställda inom samma förvaltning ökat samtidigt som antal årsarbetare har minskat. Inom SON arbetar man på att erbjuda anställda som vill arbeta mer, 85 % sysselsättningsgrad inom gruppboenden och 80 % inom hemtjänsten. Den utökade tiden används till att täcka frånvaro. Ett antal har fått denna sysselsättningsgrad permanent. Denna utökning ligger i viss mån som visstidsanställningar. Den 31 december hade 15 anställda sådan utökning under viss tid. Genom årsarbetstid och flytande arbetstid, vilket innebär att man inom ramen för ordinarie anställningar täcker viss korttidsfrånvaro, kan SON dock erbjuda fler anställda högre sysselsättningsgrad under viss tid. Möjligheten till utökad tjänstgöringsgrad genom flytande arbetstid kan försvinna, då Kommunal kräver att den typen av avtal sägs upp. Genom nya regler i arbetstidslagen försvåras Medellön tillsvidareanställda Medellön för tillsvidareanställd personal 2007 var 21007kr (beräknat på heltid). För kvinnor var medellönen kr och för män kr. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat något även under Medellön År Medellön kvinnor Medellön män KvInnors medellön i % av mäns medellön ,68 % ,32 % ,53 % ,19 % ,31 % % Heltidslönerna jämförs utan att ta hänsyn till att vårdkollektivet, som har stor andel kvinnor, också har en arbetstidsförkortning. Värdet av den beräknas till drygt 600 kr/heltid. Mest jämställda när det gäller löneläget kvinnor/män är kommunledningskontoret där kvinnors medellön är 99,09 % av mäns medellön. Förv Kvinnors medellön i % av mäns medellön 2006 Miljö o bygg 73,54 BUN 93,31 SON 89,18 Ekonomikontoret 101,15 Kommunledningskontor 99,09 Kommunteknik 85,67 Personalkontor 101,15 Medellön anställda med sysselsättningsgrad >0 % När man tittar på kvinnors medellön i % av männens medellön för samtliga anställda med sysselsättningsgrad större än 0 % finner man att kvinnors medellön uppgår till 97,44 % av männen. Den skillnaden i medellöner som återfinns i redovisningen av tillsvidareanställda finns alltså inte om man ser på hela gruppen anställda. Eftersom lön för nyanställda sätts på samma grunder oavsett kön och ålder så beror detta sannolikt på långtidssjuka som haft sämre löneutveckling är tillsvidareanställda kvinnor. Kvinnliga lärare har lägre lön än manliga lärare, det beror på att kvinnorna är yngre. Lönekartläggning För att kunna jämföra löneläget i olika befattningar med varandra gör personalkontoret tillsammans med verksamhetsansvariga befattningsvärderingar. Man tittar då på vilka krav som ställs när det gäller utbildning, erfarenhet, ansvar, befogenheter och arbetsmiljö. Som stöd för detta används befattningsvärderingssystemet BAS. Utifrån gjorda värderingar görs en kartläggning av 18

20 löner för att identifiera eventuellt osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor i ledarposition Vår verksamhet består som vi tidigare konstaterat av en stor andel kvinnor. Detta återspeglas även i att vi har fler kvinnor än män i ledarposition. Trots att vi har två kvinnliga chefer färre än 2006 har nu andelen kvinnor i ledar-/chefsposition, ökat till 64,9 %. Andel kvinnor i chefsposition År Antal chefer Antal kvinnliga chefer Procent kvinnliga chefer , , , , ,5 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron bland kommunens anställda minskat även under Sjukfrånv i % av den möjliga arbetstiden ,22 9,32 9,46 9,15 9,17 8,77 8,19 7,51 Uppg för 2003 avser perioden 1 juli 31 dec. SON och BUN har minskat sin sjukfrånvaro, med 0,99 resp 1,25 % -enheter. Detta är sannolikt en effekt av det pågående arbetet med rehabilitering och förebyggande hälsoarbete. Sjukfrånvaron inom KS utgörs till stor del av plusjobbare. I den gruppen var sjukfrånvaron under ,17 % av möjlig arbetstid. KS sjukfrånvaro utan den gruppen är 4,65 %. För kommunen totalt blir sjukfrånvaron utan plusjobbarna 7,15 % Årsredovisning 2007 Den största gruppen sjukfrånvarande är >=50 år. I den gruppen har sjukfrånvaron minskat med 0,62 % i år. Mest har sjukfrånvaron minskat i gruppen år, från 8,82 % till 7,64 %. I gruppen upp till 29 år har sjukfrånvaron ökat. Noteras bör att gruppen anställda som är upp till 29 år är liten, så där kan en enskild persons frånvaro påverka % -satsen mycket. Samma sak med Miljö- och byggnämnden vilket är orsaken till att de inte tas med i tabellen ovan. Sjukfrånvaro i % av den möjliga arbetstiden fördelat på åldersgrupper samt kvinnor och män Totalt Kv Män Kommunen 7,51 (8,19 ) 8,13 (9,2) 5,35 (4,52) <=29 år 6,23 (5,62) 5,80 (6,57) 7,59 (2,13) år 7,64 (8,82) 8,50 (9,81) 4,56 (5,16) >=50 år 7,59 (8,01) Siffrorna i parentes avser ,16 (9,05) 5,67 (4,31) Sjukfrånvaron skiljer sig mycket mellan olika befattningar. Exempel på sjukfrånvaro i % av möjlig arbetstid i olika yrken: Förskollärare 11,86 13,12 Undersköterska 11,10 11,70 Personlig assistent 7,36 11,75 Lärare 7,52 6,65 Ekonomibiträden 7,72 6,10 Lokalvårdare 6,28 10,42 Barnskötare 10,64 12,82 En anmärkningsvärd minskning av sjukfrånvaron har skett för personliga assistenter och lokalvårdare. I dessa grupper har aktiva friskvårdsinsatser gjorts. Förskollärare och lokalvårdare har ingått i de prioriterade grupperna för hälsoprofilsbedömningar som genomförs av vår hälsoutvecklare. Långtidssjukfrånvaro Andelen långtidssjukskrivna är mycket stor, den har ökat något jämfört med ,27 % av sjukdagarna 2007 avser sjukfrånvaro som varat 60 dagar eller mer. Samma siffra för 2006 var 67,25 %. Sjukfrånvaro i procent av den möjliga arbetstiden per förvaltning År KS BUN SON ,80 5,57 8,43 9,17 9,30 7,83 8,82 8,79 8,52 7,74 7,83 9,08 9,58 10,81 10,88 Procent av total sjukfrånv som har varat >= 60 dagar Totalt Kv Män Kommunen 69,27 71,45 56,65 <=29 år 32,21 40,01 6, år 68,41 69,49 60,64 <=50 år 73,83 76,12 61,69 Sjukfrånvaro fördelat på kön och åldersgrupper 19

21 Procent av total sjukfrånv som har varat >= 60 dagar per förvaltning Totalt Kv Män KS 58,51 67,00 42,86 BUN 73,56 73,37 74,94 SON 71,34 71,57 67,76 MBN Kostnad för sjukfrånvaro Kostnaderna för sjuklöner har ökat något jämfört med Med hänsyn till den löneökning som skett innebär ökningen, liksom 2006 en egentlig kostnadsminskning. Sjuklönekostnad År Kostnad ( sjuklön) Dag , Dag 1-14 övrig tid Ändrade sjuklöneperioder för arbetsgivaren gör kostnaden för olika år svårare att jämföra. Den 1 januari 2007 upphörde den särskilda sjukförsäkringsavgift som arbetsgivarna betalade till försäkringskassan. Utöver sjuklön tillkommer också semesterlön som den sjuke har rätt till under 180 dagar under insjuknandeåret plus två år. Arbetsmiljö Att underhålla personella resurser i form av arbetsmiljöförbättrande åtgärder, kompetens och en god personalpolitik mycket viktigt. I riktlinjerna angående rehabilitering poängteras att man ska ha en helhetssyn enligt arbetsmiljölagen och betrakta arbetsmiljön ur olika perspektiv. Vid sjukskrivning ska den anställdes kvarstående arbetsförmåga vara i fokus. Det innebär att Forshaga kommun ska organisera arbetet så att sjukfrånvaron minimeras och att deltidssjukskrivning blir regel och heltidssjuk-skrivning undantag. Fler långtidssjukskrivna arbetar deltid än vid samma tidpunkt förra året. I december 2007 var 52 %, av de långtidssjuka frånvarande på heltid. Långtidssjuka i deltidsarbete Sjuk <100% Sjuk 100 % 2007 dec 48 % 52 % 2006 dec 35% 65 % 2005 dec 41 % 59 % 2004 dec 35 % 65 % Friskvård Årsredovisning 2007 Friskvård är en lika naturlig som viktig faktor när man vill ha friska och nöjda medarbetare. Även under 2007 har anställda erbjudits en rad uppskattade friskvårdsaktiviteter och förmåner. Detta bland annat i form av: - Motionsbarometern, en uppskattad kampanj som stimulerar till vardagsmotion avlutades 31 augusti. Den anställde samlade under ett år poäng och fick stimulanspriser. - Pulsslaget startade i sept, en motionskampanj där man i tremannalag kämpar enskilt eller i grupp för att sänka lagets sammanlagda puls under 8 månader. - Motion på arbetstid 1 timme/vecka. Tiden, som läggs ut i samråd med arbetsledning och medarbetare, kan delas upp på flera tillfällen. - Styrketräning, yoga, stabilitetsträning mm i grupp. - Styrketräning hos Forshagahälsan. - Simhallen i Deje, subventionerat årskort - Massage till reducerat pris som har varit väldigt uppskattat. - Floating till reducerat pris. - Gruppaktivitet för anställda som vill få stöd och hjälp till att förbättra sin livsstil. - Hälsoprofilsbedömningar. Arbetstidsmodeller Inom SON har personalen arbetat enligt olika arbetstidsmodeller. Detta har gjorts som en del i arbetet med att på sikt förbättra personalens arbetssituation. Några grupper har årsarbetstid. Några har flytande arbetstid, dvs extra tid utlagt i schemat som ska täcka viss frånvaro. Avtalet om det sk 3-3 systemet har sagts upp av arbetsgivaren eftersom det inte var ekonomiskt försvarbart. På flera arbetsplatser har man flextid. Önskescheman t ex med hjälp av Time care och Magna- Cura, ger arbetstagarna möjlighet att själva påverka sin arbetstid. Möjligheten att använda sig av flexibla arbetstidsmodeller berörs av nya regler i arbetstidslagen om dygnsvila. All arbetstid, inkl turbyten, flextid, förläggning av flytande tid och årsarbetstid påverkas av lagstiftningen. Detta eftersom alla arbetstagare varje dygn måste få ut sin dygnsvila. Semester Kommunens anställda har minskat sin innestående semester/kompledighetsbank. Tillsammans har de anställda nu sparade semesterdagar 20

22 (För ett år sedan sparade semesterdagar.) Innestående semestertimmar uppgår till 263 timmar och innestående okomptid (att ta ut som kompledigt) hade under året ökat från timmar till timmar. Detta utgör vår semesterskuld. Ovanstående kan jämföras med att en heltidsanställd normalt arbetar ca 200 dagar eller 1800 timmar/år! Ibland väljer personalen att ansöka om att få ut sin sparade semester i ekonomisk ersättning. Detta är ur arbetsmiljösynpunkt inte önskvärt, då semester är till för rekreation och återhämtning. Övertid/mertid Antal arbetade mer- och övertidstimmar har ökat under Under 2007 var antal arbetade mer och övertidstimmar (Som jämförelse kan nämnas att en årsarbetare kan räknas till 1800 timmar.) Antal arbetade mer och övertidstimmar inom BUN har minskat. Inom övriga förvaltningar har mer och övertidsarbetet ökat. Inom KS har samtliga förvaltningar utom ekonomikontoret ökat antalet arbetade mer och övertidstimmar. Övertid och mertid i timmar Mer- och övertidstimmar per förvaltning år KS BUN SON MBN Jämförelse mellan Forshaga kommun och övriga kommuner i landet 2006 Uppgifterna är hämtade ur Svenska Kommunförbundets skrift Kommunal personal Årsredovisning 2007 Inkomst Jämförelse hur många procent av de månadsanställda som låg inom vissa löneintervall. Månadslön Forshaga Riket => ,9 % 14,5 % ,1 % 26,5 % ,3 % 53,6 % < kr 10,6 % 5,4 % Ovanstående jämförelse visar att Forshaga kommun hade en högre andel anställda med lön under än i riket totalt. Över återfanns en lägre andel än i riket. En skillnad i urvalet för jämförelsen är att även helt lediga finns med i Forshagas siffror. Årsarbetare/1000 invånare Jämförelse mellan Forshaga, riket och några övriga värmländska kommuner den 1 nov Riket Länet Forshaga Grums Hammarö Kil Förskola 11,2 11,0 13,3 9,9 15,6 14,3 9,2 Vård 25,5 31,5 32,1 32,5 34,0 27,2 44,9 /oms Skola 15,0 16,9 15,7 15,2 12,9 17,1 13,7 Fritid/kultu 1,9 1,9 1,7 1,3 1,5 1,2 2,0 r Teknik 8,1 9,6 12,7 8,7 9,5 6,5 12,7 Adm 5,6 5,8 5,1 7,1 5,0 4,8 7,1 Totalt 67,2 76,6 80,6 74,6 78,5 71,1 89,6 Skillnaden mellan antal årsarbetare per 1000 inv är mycket stora. Enligt Sveriges kommuner och Landstings redovisning skiljer det mellan enskilda kommuner så mycket som från 32 till 112 årsarbetare per 1000 inv. Skillnaden beror bl a på kommunstorlek, åldersstruktur och social struktur. Förutom olika politiska ambitioner finns också skillnader beroende på hur stor del av verksamheten som drivs i egen regi. Munkfors 21