verksamhets- tv radio webb berättelse 2010

Transkript

1 verksamhetstv radio webb berättelse 2010

2 Innehåll

3 Vd har ordet...4 Välkommen till Kunskapshuset...6 Bolagsstyrning...12 Förvaltningsberättelse...16 Resultaträkning...26 Balansräkning...27 Kassaflödesanalys...29 Redovisningsprinciper...30 Noter...30 Revisionsberättelse...39 Styrelsen...40 Ledningsgruppen...42

4 Vd har ordet Trefaldig ökning av användning på nätet. Produktionsökning med nästan 150% och en halverad timkostnad i egenproduktion 4

5 Det går bra för UR. Ett litet företag kan vara snabbfotat och effektivt. Vi har under året flyttat in i splitter nya lokaler, granne med SR och SVT, även om den översta våningen inte är klar än. Flytten innebär att vi frigjort en stor rationaliseringspotential som gjort det möjligt att nysatsa på Kunskapskanalen och investera i modern produktionsteknik. Genom UR Samtiden visar vi Sverige och världen vad universitet och högskolor har av forskare och föreläsare. Folkbildningens intresse för samtal på djupet speglas i en kanal som uppskattas alltmer. Vi lyfter fram facklitteraturen i En bok, en författare. Vi lyckades locka partiledarna till en tematiserad debatt om skolan i Skolfront veckorna före valet, och det blev UR:s största publiksuccé Publiken vill ha allvar. UR tar barnen på allvar. Matematik, naturvetenskap, språk och litteratur för förskola och ungdomsskola. Värdegrund, antirasism, antimobbing, demokrati och delaktighet blev genomgående teman i våra ungdomssatsningar. Vi lyfte fram frågan om psykisk hälsa för alla målgrupper, en satsning som givit uppmärksamhet också internationellt. Vi har inlett omgörningen av ur.se och lanserat vår nya webbspelare UR Play. Förändringsprocessen är i full gång och vi vet vart vi är på väg. UR vill spela en roll i utvecklingen av det svenska utbildningsväsendet. Vi har formulerat vår vision att vi med kvalitet och generositet ska bidra till att skapa utbildning i världsklass och vi har slagit fast som vår mission att vi gör publicistiskt oberoende och angelägna program som ger kunskap och lust att lära så att alla kan verka i samhället. Sättet vi vill göra det på är att öppna hela public service gentemot utbildningsvärlden. Vi vill öppna programarkiven för utbildningen. Vi vill underlätta för lärare, skolbibliotekarier, elever och studenter att nå våra program direkt på nätet. Vi vill samverka med och underlätta för läromedelsproducenter och utbildningsentrepenörer att använda ljud och bild i undervisningen. Vi tror på en generös linje gentemot det omgivande samhället för att göra undervisningen mer kreativ och gestaltande. Nu utvecklar vi tjänsten UR PLUS, som fritt tillgängliggör våra utbildningsprogram, samt en del av SVT:s produktioner, på nätet för alla. Det kommer att ta tid och pengar i anspråk, men kan bidra till att stärka Sverige som utbildningsland. Erik Fichtelius Verkställande direktör UR 5

6 Välkommen till Kunskapshuset! Ett gammalt slitet nyhetshus blev ett nyrenoverat kunskapshus och UR:s nya adress. Längst ut på Gärdet finns nu ett samlat public servicekvarter något som borgar för fler samarbeten, ökad effektivitet och kreativitet. Att företaget dessutom lyckades öka produktionen och sänka produktionskostnaderna gör 2010 till ett år då UR flyttade fram sina positioner på alla plan. 6

7 Ny adress, nytt hus Kunskapsföretaget UR tog ett stort steg den 4 oktober Då lämnades de slitna och otidsenliga lokalerna på Tulegatan 7, för Gärdet och det nyrenoverade Kunskapshuset, med SVT och SR som närmaste grannar. Mindre kostnader och ett ökat framtida samarbete med de andra public service-bolagen var en viktig drivkraft för flytten till Förrådsbacken. Whites arkitekter ritade och byggherre var SRF, Sveriges Radios Förvaltningsstiftelse. Av det gamla nyhetshuset blev istället ett Kunskapshus, med en arkitektonisk blinkning mot skolans värld. Tidigt inleddes det stora arbetet med att se över processer och flöden, både tekniska och administrativa. Eftersom boytan närmast halverades bestämdes att man skulle jobba i öppna landskap med ett mer modernt arbetssätt med bärbara datorer och smartphones. Det är alltid en stor förändring att flytta, en ännu större att samtidigt byta teknisk plattform och att gå från att ha haft eget rum till att arbeta i kontorslandskap. Jag är väldigt nöjd med de fräscha och moderna lokalerna, berättar Mats Godée, en av de flyttansvariga, det är ett lyft att kunna ha ett mer flexibelt arbetssätt och inte minst skapar det informella kontaktytor såväl mellan olika redaktioner som med SR och SVT. Sedan är det förstås en utmaning att sitta i kontorslandskap det är ett ständigt förändringsarbete där vi alla måste lära om. Mats ser enbart vinster med flytten. Vi har minskat våra kostnader avsevärt och genom att vi samordnat fastighetsförvaltningen har vi frigjort medel till kärnverksamheten. Allt har blivit så mycket enklare nu. UR+SVT=Kunskapskanalen Ett av de största samarbetena mellan UR och SVT är den gemensamma Kunskapskanalen, som bolagen driver sedan starten Under 2010 skedde flera stora förändringar och förbättringar. En av de viktigaste var kanalomläggningen som skedde i januari vilket innebär en egen kanalplats. Nu sänder Kunskapskanalen alla dagar i veckan. Kanalen har idag etablerat sig som en av Sveriges största nischkanaler och nu når vi över en miljon tittare i veckan, säger Michael Topelius, kanalchef. Det betyder mycket för tittarna att vi har en ständig närvaro 7

8 dra serier som väckte stort intresse bland tittarna under året var bland annat Kristendomens historia, Kampen om internet samt UR:s egenproducerade serier I Love språk och Röda hjulet, om romernas historia. Kunskapskanalens nya paroll Upptäck något nytt varje dag gäller även för arbetet med att nå tittarna. Självklart finns Kunskapskanalen på Facebook och kanalens nyhetsbrev når över prenumeranter varje vecka. Att kunna fortsätta växa kommer att bli en stor utmaning, avslutar Michael. Konkurrensen ökar, det kommer fler och fler kanaler men antalet tittare är detsamma. I love språk/daniel Persson Mora och det gör att räckvidden ökat dramatiskt. Förra året var ett starkt år för public service generellt och Kunskapskanalen har fått ta del av den framgången. Vårt framgångsrecept är att vi är ett alternativ och ett komplement samt att vi erbjuder en bra mix av olika ämnen kultur, natur, dokumentär, vetenskap och utbildning, menar Michael. Två andra nyheter under året 2010 var starten av UR Samtiden, som sänder spännande föreläsningar, debatter och föredrag från högskolor och folkbildning samt En bok, en författare där tittarna får möta intressanta och aktuella fackboksförfattare fem dagar i veckan. An Nya plattformar och samarbeten UR var först ut av Europas public servicebolag att lansera en egen itunes U sida där man kan ta del av mer än 400 föreläsningar och seminarier från några av Sveriges bästa föreläsare. Ett viktigt steg i UR:s strategi att möta framtidens utbildningskrav. Vi ska vara där studenterna är, menar Lena Allerstam, redaktionschef på UR Samtiden. På itunes U är materialet nedladdningsbart och når nya grupper. Ett annat spännande samarbete som resulterar i nya distributionsmöjligheter, är det med NE Skola. Idag har ca 1,8 miljoner människor tillgång till ne.se och NE Skola, många av dem är lärare och bibliotekarier. NE Skola är ett slutet nätverk för skolan med material för både elever och lärare. På så vis distribueras UR:s programmaterial till utbildningsväsendet och når även friskolor och högskolor. Genom NE når vi många lärare och elever, säger

9 Christina Björkenvall Starrost, projektledare och mediepedagog med inriktning högskola. Att dessutom koppla ihop NE:s innehåll, t ex deras nationalencyklopedi med UR:s program, bidrar till ökat lärande med rörligt material vilket ger en förklarande och instruerande dimension. Under 2010 lanserades också samarbetet med TED, som är en arena för världens bästa föreläsare. För första gången i svensk tv sänds nu ett urval av deras allra bästa föreläsningar i Kunskapskanalen. Goda talare kan trollbinda en publik. I TED Talks ser vi några av världens bästa talare som engagerande och inspirerande visar att kunskap kan vara underhållande, menar Lena Allerstam. Vi letar alltid efter de bästa talarna och samarbetet med TED Talks ger oss möjlighet att få in internationella talare som annars inte når den svenska tv-publiken. Därför drog UR igång två större projekt mot såväl verksamma som blivande lärare under 2010, Den nya svenska skolan samt Didaktikens verktyg. Båda syftar till att ge kunskap, fördjupning, perspektiv och verktyg i ett skolutvecklande syfte utifrån nya styrdokument och kompetens att arbeta mediepedagogiskt. Didaktikens verktyg ska stärka lärarnas mediepedagogiska kunskap och kompetens och erbjuder kompletta utbildningspaket för blivande lärare (lärarutbildningar) samt redan verksamma lärare. De viktiga lärarna Vartannat år gör UR i samarbete med SCB en undersökning som syftar till att kartlägga lärares medievanor samt användningen av våra program. De kunskaperna är livsviktiga för UR så att vi kan fortsätta att ligga i framkant och veta vad lärarna behöver och efterfrågar. Precis som lärarna i SCB-undersökningen efterfrågade så prioriterar UR arbetet med att bli mer tillgängliga för lärare utifrån deras uppdrag och ansvar, säger AnnSofie Persson-Stenborg, sakkunnig strategiavdelningen. Intentionerna är att på olika sätt etablera UR som en ledande kunskapsaktör inom lärarutbildning, utbildningsvetenskap och i den organiserade kompetensutvecklingen av lärare. Kristendomens historia/ Darmaid MacCulloch 9

10 Utbildningsprogram för barn och unga är och ska vara en självklarhet inom public service. Ami Malmros, programchef Barn- och ungdomsredaktionen Med projektet Didaktikens verktyg, där vi samarbetar med professor Ulf P Lundgren, är förhoppningen att UR:s program integreras i nya lärarutbildningen och fortbildningen av lärare, så att deras mediepedagogiska kompetens liksom UR:s kunskap om lärares behov av program ökar, avslutar AnnSofie. samt blogga, läsa andras inlägg, ta del av föreläsningar och få veta vart man ska vända sig för att få hjälp. Det bästa som vuxenredaktionen gjorde under 2010 var tveklöst att dra igång en treårig satsning på program kring psykisk ohälsa, säger Cecilia Bäcklander, programchef för vuxenredaktionen. Det finns inget större lidande i vårt samhälle och det är ett lidande som ytterligare försvåras genom det stigma som drabbar de sjuka och deras anhöriga. Bara public service kan planera en så långsiktig satsning och bara vi kan samarbeta med andra aktörer för att få bred användning av sådana program. Fokus på val och psykisk ohälsa Under året producerade UR en mängd uppmärksammade tv- och radioprogram som gjorde avtryck, både i media och ute i förskolor och skolor. Produktionen fördubblades och inriktningen förtydligas mot lärare och skolan. Hösten 2010 satsade UR stort på den alltmer utbredda psykiska ohälsan med både radio och tv-program för de yngsta såväl som för vuxna. Slappis vänder sig till yngre barn, Orka för de lite större barnen, samt Lifvet för unga och Inferno för den vuxna publiken. Under samlingsnamnet Bara bra tack på webben finns mer information och här kan man titta på programmen 10 Lifvet/Caroline af Ugglas

11 Det var också valår vilket naturligtvis speglades i programproduktionen; UR producerade en mängd valprogram för olika målgrupper. I Vem bestämmer vrider och vänder man på demokratibegreppet på ett humoristiskt och pedagogiskt vis för barn från förskola till årskurs 3. Valturnén är en serie om riksdagens partier för ungdomar på högstadiet. Kära medborgare vänder sig till en vuxen publik och handlar om samhällsengagemanget utanför den traditionella partipolitiken. Här mötte programledaren Jennie Dielemans ett glödande engagemang och människor som sällan syns i media. UR:s populära lärarmagasin Skolfront tog pulsen på de viktigaste skolfrågorna inför valet och lockade nämare tittare. En annan storsatsning var Hej Litteraturen! som vänder sig till ungdomar på gymnasiet, en levande programserie där eleverna får lära känna författarna bakom orden men också lära sig mer om den aktuella epoken. I Barn av sitt språk, som vänder sig till förskolepedagoger, möter vi pedagoger som låter skönlitteraturen spela en roll i alla ämnen. Till varje program finns en fördjupande intervju på webben med de olika experter som medverkar i programmen. En serie i två delar som väckte mycket uppmärksamhet var Mänsklighetens sista dagar, som tar upp allt det som hotar människans existens som t. ex. klimatförändringar, atomkrig, virus och vulkaner. UR har under flera år satsat på att väcka elevernas lust och intresse för matematik med hjälp av bild, ljud, lek och allvar. Spagetti makaroner, hundra miljoner utspelar sig i ett restaurangkök där det uppstår problem. Spagetti makaroner, hundra miljoner Barn från årskurs 0-3 får här lära sig om tid, att mäta och väga, dela, lägga till och dra ifrån. Utbildningsprogram för barn och unga är och ska vara en självklarhet inom public service, menar Ami Malmros, programchef för Barn- och ungdomsredaktionen. Men utbildningsprogram är inte bara viktiga när det gäller att skapa sammanhang och kunskap inom ämnen som matematik och naturvetenskap. Under 2010 producerade och sände vi en rad program kring temat mobbning. En tyvärr ständigt aktuell fråga i skolan och en del av många barns vardag. Där är radio och tv ett starkt verktyg för att skapa diskussion och förståelse. 11

12 Bolagsstyrning Bolagsstyrningen i Sveriges Utbildningsradio AB (UR) sker via årsstämman, styrelsen samt verkställande direktören (vd) och utgår från svensk lagstiftning, bolagsordningen samt svensk kod för bolagsstyrning vars principer är att skapa goda förutsättningar för utövande av en aktiv och ansvarstagande ägarroll. Koden skall också skapa en väl avvägd maktbalans mellan ägare, styrelse och verkställande ledning. Koden innebär även att viss information hålls tillgänglig på företagets webbplats ( Eftersom UR inte är noterat på någon marknadsplats finns det inte för bolaget något formellt krav på att följa svensk kod för bolagsstyrning, men UR har i samråd med ägaren, Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (Förvaltningsstiftelsen), valt att frivilligt tillämpa delar av koden. Bolagsstyrningsrapporten är inte granskad av bolagets revisorer och den är inte en del av den formella årsredovisningen. 12

13 Bolagsordning och övrig företagsinformation UR:s bolagsordning samt av regering och riksdag beslutade anslagsvillkor och sändningstillstånd innehåller bestämmelser för bolagets verksamhet. Styrelsens säte är Stockholm. På bolagets webbplats finns bolagsordningen och övrig företagsinformation tillgänglig. Årsstämma Årsstämman i UR är bolagets högsta beslutande organ och utser styrelsen som ansvarar för bolagets organisation och förvaltning. Styrelseledamöterna består av personer som har erfarenhet och kompetens från såväl näringsliv, utbildningssektorn som andra sektorer i samhället. I styrelsen ingår även arbetstagarledamöter. Förvaltningsstiftelsen, som är ägare av samtliga aktier i UR, fungerar även som valberedning inför styrelseval och utser tillika styrelsens ordförande. Kallelse och övrigt underlag till stämman utskickas i sådan tid att Förvaltningsstiftelsen kan bilda sig en välgrundad uppfattning om de ärenden som skall behandlas. Vid årsstämma samt övriga bolagsstämmor skall styrelsens ordförande och verkställande direktör närvara. Styrelsen Bolagets styrelse ska enligt bolagsordningen, förutom arbetstagarledamöter med eventuella suppleanter, enligt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda, bestå av ordförande och sju ordinarie ledamöter utan suppleanter. Därutöver ingår den verkställande direktören i styrelsen enligt företagets bolagsordning. Fem ledamöter (Lena Engelmark Embertsén, Elisabeth Fridsäll-Emilsson, Per Eriksson, Marita Hellberg, Leif Linde, Oscar Pripp och Catharina Rosencrantz utsågs av Förvaltningsstiftelsen på årsstämman den 26 mars Förvaltningsstiftelsen utsåg därutöver i samband med stämman ordföranden Lars Leijonborg. Under maj 2010 har styrelseledamoten Marita Hellberg avgått och ersatts av Anna-Britta Åkerlind. De fackliga organisationerna, Unionen och Svenska Journalistförbundet (SJF), utser två ledamöter och två suppleanter och representerades vid årsskiftet av John Naeslund med suppleant Barbara Zylbering (Unionen) och Görel Elf med suppleant Helen Rundgren (Svenska Journalistförbundet). Totalt består UR:s styrelse därmed av elva ledamöter och två suppleanter. Styrelsen valde på ett styrelsemöte under april månad Leif Linde till vice ordförande. Förordnandet för de ledamöter som utses av årsstämman gäller till utgången av nästa årsstämma. Arbetstagarnas representanter utses vid de lokala fackföreningarnas respektive årsmöten. Styrelsens arbete styrs av en årligen fastställd arbetsordning som reglerar bland annat styrelsens inbördes arbetsfördelning, beslutsordningen inom bolaget samt ordförandens arbetsuppgifter. I en särskild instruktion reglerar styrelsen vd:s åligganden. Arbetsordningen samt av styrelsen beslutat ekonomiskt rapporteringssystem reglerar även den löpande ekonomiska rapporteringen, bland annat genom att styrelsen på varje möte tar del av en ekonomisk lägesrapport samt därutöver mer detaljerade tertialrapporter per april respektive augusti. Vid varje möte lämnar också den verkställande direktören information om företagets utveckling. I styrelsen beslutas om exempelvis direktiv för samt fastställande av verksamhetsplaner inklusive strategi, budget och anslagsframställning samt större investeringar. Styrelsen avger även årsredovisning och en särskild public service-redovisning, tillsätter bolagets verkställande direktör samt avger yttranden och remisser samt fastställer riktlinjerna för bolagets sidoverksamhet. De på styrelsen ankommande kontrollfrågorna handhas av styrelsen och bolaget har ingen särskild revisionskommitté eller andra särskilda utskott - hela styrelsen ansvarar för att säkerställa att bolaget har fungerande rutiner för en god intern kontroll samt en korrekt och rättvisande redovisning. Den interna kontrollen baseras i grunden på den organisation i vilken styrelsen och bolagets ledning kommunicerar och arbetar. För UR är därför organisationen utformad för att främja god ordning och tydliga strukturer i syfte att bland annat underlätta analys av olika risker. Kontrollaktiviteter utförs både övergripande och detaljerat för att kartlägga, upptäcka och åtgärda svagheter i rutiner och arbetssätt. Styrelsen anser att befintliga strukturer för utvärdering och uppföljning av den interna kontrollen ger ett tillfredställande underlag för styrelsens utvärdering av den interna kontrollen. Någon internrevisionsfunktion finns därför inte inom UR. Bolagets revisorer rapporterar personligen till styrelsen sina iakttagelser från den löpande granskningen tillsammans med sina bedömningar av bolagets interna kontroll. Styrelsens ordförande säkerställer att styrelsens arbete bedrivs effektivt och i enlighet med bolagsordning, aktiebolagslag och styrelsens arbetsordning samt att styrelsen i övrigt fullgör sina åtaganden. Genom löpande kontakt med vd följer ordföranden även bolagets utveckling och fungerar som diskussionspartner gentemot såväl vd som delar av bolagets övriga ledning. Ordföranden ansvarar för bolagets kontakter med Förvaltningsstiftelsen och ser till att styrelsens arbete kontinuerligt utvärderas i syfte att utveckla styrelsens arbetsformer och effektivitet. En utvärdering av vd:s ar- 13

14 Styrelsens sammansättning samt mötesnärvaro under 2010: Antal möten Utsedda av Regeringen Christina Linderholm, ordförande t.o.m Oscar Pripp, suppl t.o.m Utsedda av årsstämman Lars Leijonborg, ordförande fr.o.m Leif Linde, vice ordförande fr.o.m Lars-Åke Engblom, vice ordförande t.o.m Lena Engelmark Embertsén 3 Per Eriksson, fr.o.m Elisabeth Fridsäll-Emilsson (suppleant t.o.m därefter ordinarie) 5 Marita Hellberg t.o.m Oscar Pripp fr.o.m Catharina Rosencrantz 6 Anna-Britta Åkerlind, fr.o.m Av personalorganisationer utsedda ledamöter John Naeslund, Unionen 6 Görel Elf, SJF 5 Barbara Zylbering, suppleant Unionen 5 Helen Rundgren, suppleant SJF 4 Övriga ledamöter och suppleanter som ej kvarstår Verkställande direktör Erik Fichtelius, verkställande direktör 6 Förutom ovanstående möten har ett möte hållits per capsulum. bete sker även regelbundet av styrelsen via enkäter och fördjupande intervjuer, i vilka styrelsens ordförande samt vice ordförande intervjuar var och en av de stämmovalda ledamöterna samt de anställdas ordinarie representanter. Styrelsemötena följer en fastlagd form och skall, enligt arbetsordningen, normalt uppgå till sex ordinarie sammanträden per kalenderår. Däremellan sammanträder styrelsen på kallelse från ordföranden när behov föreligger. Under kalenderåret har sju protokollförda sammanträden hållits varav ett per capsulam. Styrelsearbetet har under 2010 innefattat bland annat arbete med, och beslut om, en ny flerårig strategi, ersättarplanering och genomgång av företagets försäkringsskydd och skadefinansiering. Styrelsen har även fortsatt bevakat bolagets rationalitet och effektivitet. Arvoden för samtliga styrelseledamöter, undantaget arbetstagarrepresentanterna och den verkställande direktören, bestäms av Förvaltningsstiftelsen vid årsstämman. Helårsersättningen till styrelsens ordförande uppgick 2010 till kronor och till dess vice ordförande till kronor. Övriga ledamöter erhöll kronor vardera i årligt arvode. Till alla ledamöter, undantaget styrelsens ordförande och vice ordförande, utgick också ett tillkommande mötesarvode med kronor för varje bevistat styrelsesammanträde. Företagets vd erhåller inget styrelsearvode. Inget fast arvode utbetalas till de fackliga förtroendevalda utan dessa erhåller kronor per bevistat sammanträde som ledamot och 850 kronor som suppleant. Verkställande direktören Vd ansvarar för bolagets utveckling samt leder och samordnar den dagliga verksamheten. Vd följer i sitt arbete en särskild instruktion 14

15 som är beslutad av styrelsen och som bland annat reglerar arbetet med ledning och utveckling av bolaget samt den löpande rapporteringen och beslutsunderlagen till styrelsen. Vd ansvarar ytterst för framställningen av erforderligt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten samt är jämte övriga personer i bolagets ledning föredragande och avger därvid motiverade förslag till beslut. Vd tillställer löpande styrelsen information som fordras för att styrelsen ska kunna följa bolagets ställning, likviditet och utveckling och i övrigt hålla sig informerad om bolagets verksamhet. Vd:s lön och ersättningar samt pensionsförmåner fastställs av styrelsens ordförande efter samråd med vice ordföranden och alla förändringar redovisas för styrelsen. Vd äger rätt att begära ett avgångsvederlag motsvarande 24 månaders löner vid frånskiljande av tjänst. Vd erhåller tjänstepension i enlighet med ITP-plan, dock minst med en premieinbetalning som motsvarar 20 % av lön. Företagsledning Vd leder verksamheten i enlighet med styrelsens instruktioner samt den gällande arbetsordningen mellan vd och styrelse. Företagsledningens arbete leds av vd som fattar beslut efter diskussion med övriga i ledningen ingående befattningshavare. Vd utser samtliga chefer. Företagets ledning består, utöver vd Erik Fichtelius, av ekonomichef Anders Lundbeck, personalchef Ulla Hunting, programcheferna Cecilia Bäcklander, Ami Malmros och Ragna Wallmark, IT- och teknikchef Daniel Elliott, tf kommunikationschef Ulrika Kjellberg, strategichef Agneta Sommansson och vd-assistent Pia Lyckeberg Ståhle. Företagsledningen har möten varje vecka. Det interna rapport- och kontrollsystemet bygger på en årlig ekonomisk planering med löpande avdelningsvis uppföljning i kombination med särskilda sammanfattande månads- och tertialrapporter. Företagsledningen träffar regelbundet styrelsen. Lön och ersättningar samt pensionsförmåner till personer i företagsledningen beslutas av vd. Årsstämman 2010 beslutade att fastställa styrelsens förslag till riktlinjer för ersättningar och andra anställningsförmåner för ledande befattningshavare. Stiftelsen har beslutat att regeringens riktlinjer gällande anställningsvillkor för personer i företagsledande ställning bör gälla för ledande befattningshavare inom UR. Inga avtal om avgångsvederlag eller särskilda pensionsutfästelser utöver allmän pensionsplan föreligger förutom för den verkställande direktören. Revisorer Revisorer med uppgift att granska bland annat bolagets finansiella rapportering samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av årsstämman samt av regeringen. Rapportering av granskningsresultat rapporteras till styrelsen och bolagets ägare, Förvaltningsstiftelsen. Därutöver rapporterar revisorerna löpande sin granskning till vd och delar av företagsledningen. Vid årsstämman 2008 valdes, fram till utgången av 2012 års stämma, revisionsbyrån Öhrlings Price Waterhouse Coopers AB till företagets revisionsbyrå. Huvudansvarig revisor är den auktoriserade revisorn Anna Hesselman. Regeringen beslutade under våren 2009, fram till utgången av 2012 års stämma, att till revisor i bolaget utse auktoriserade revisorn Nicklas Kullberg med auktoriserade revisorn Carina Åkesson som suppleant. Ersättning till av stämman utsedd revisor sker i enlighet med av Förvaltningsstiftelsen upphandlat avtal. Ersättning till av regeringen utsedd revisor utgår enligt räkning. Förvaltningsstiftelsens styrelse består av följande ledamöter: Direktören Sven-Christer Nilsson, Ordförande, t.o.m F.d. riksdagsledamoten Åke Gustavsson, Vice ordförande, t.o.m F.d. rektorn Birgit Hansson, t.o.m Riksdagsledamoten Mats Johansson, t.o.m F.d. ordföranden i kultur- och fritidsnämnden Margareta Johansson, t.o.m Fil. mag. Niclas Malmberg, t.o.m F.d. regionrådet Johnny Nilsson, t.o.m Kulturskribenten Karin Perers, t.o.m Riksdagsledamoten Helene Petersson, t.o.m Riksdagsledamoten Margareta Pålsson, t.o.m F.d. riksdagsledamoten Inger Strömbom, t.o.m Förbundsordföranden Karl-Petter Thorwaldsson, t.o.m F.d. landshövdingen Jan-Erik Wikström, t.o.m

16 Förvaltningsberättelse Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. 16 Styrelsen för Sveriges Utbildningsradio AB (UR), organisationsnummer , med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret Uppdrag och verksamhetsområde Sveriges Utbildningsradio AB (UR) bedriver programverksamhet inom utbildningsområdet i allmänhetens tjänst. Verksamheten regleras av bland annat yttrandefrihetsgrundlagen, radio- och tv-lagen samt företagets sändningstillstånd och anslagsvillkor. UR sänder sina program i flertalet public service-kanaler: SVT1, SVT2, Kunskapskanalen, Barnkanalen samt P1, P2, P3 och P4. UR-program sänds dessutom i tv-satellitkanalen SVT World samt i digitalradio under namnet UR Elva. Sändningstiderna fastställs genom överenskommelser mellan UR, Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Radio AB (SR). I Kunskapskanalen, som är en av UR och SVT gemensamt driven kanal, svarade UR för 50 % av utbudet under UR:s plats inom public service garanterar att programutbudet blir tillgängligt för alla medborgare oavsett bostadsort och utan kostnad utöver tv-avgiften. Programverksamhet UR:s program produceras självständigt i förhållande till såväl staten som ekonomiska och politiska maktsfärer i samhället och präglas av opartiskhet och saklighet. Företagets program är avsedda att användas inom utbildningsområdet och ska förstärka, bredda och komplettera samhällets utbildningsinsatser. UR har dessutom ett folkbildningsuppdrag. Samverkan sker med utbildningsanordnare i hela Sverige samt med myndigheter inom utbildningsområdet. Programutbudet tillgodoser utbildningsbehov i hela landet. För att främja användningen av programmen krävs en kompletterande distribution vid sidan av sändningarna, vilket i sin tur förutsätter att UR även förfogar över rättigheter för distribution. UR:s verksamhet inom förskoleområdet tar sin utgångspunkt i läroplan och övriga styrdokument. Produktionen omfattar radio, tv samt insatser på webben för barn inom förskolan. Utbudet ska kunna nå barnen både hemma och i förskolan. UR eftersträvar att såväl radio- som tv-programmen ska leda till fortsatt aktivitet bland barnen i form av samtal kring programinnehållet, pedagogiska övningar eller eget skapande. På UR:s barnwebb är det därför möjligt att lyssna och titta på material som gjorts för förskolan samt spela pedagogiska spel som skapats i samband med de olika radio- och tv-programmen. UR:s förskoleprogram sänds i Bolibompa i SVTB under programtiteln Cirkuskiosken. Radioprogrammen sänds i SR P4 under rubriken Barnradion. UR:s verksamhet för ungdomsskolan utgår från läroplan och övriga styrdokument. Utbudet omfattar radio, tv samt insatser på webben. Ämnesutbudet är brett och utbudets utformning skiljer sig mellan de olika nivåerna i ungdomsskolan. Längd och form kan variera från återkommande längre serier till enstaka korta program och utbudet består av allt från dramaserier till dokumentärer, animationer och nyheter. Programmen inspirerar eleverna och vill väcka deras lust att lära. Programmen inom moderna språk och engelska är centrala för UR och hör till de mest uppskattade programkategorierna. Grundskolans och gymnasieskolans kärnämnen är vidare en naturlig utgångspunkt för UR:s utbud för målgruppen. Vid sidan om kärnämnena har UR tagit upp frågor kring psykisk ohälsa och mobbning. Webbsidor fungerar kompletterande och fördjupande med material som exempelvis spel, interaktiva övningar och länkar till programklipp. För de lägsta årskurserna har UR under 2010 sänt program inom ämnesområdena kemi, livskunskap, matematik, svenska och eget skapande. Utbudet utgår från ett barnperspektiv för att spegla barnens tankar, vardag och verklighet. Många av serierna är flermediala och präglas av en hög grad av barnmedverkan. Programmen har sänts i SVTB (Barnkanalen) inom ramen för magasinsprogrammet Kunskapspiraterna.

17 Under 2010 sändes även en rad serier inom ämnet livskunskap, bland annat radioserien Bo med skilda föräldrar, om att bo varannan vecka hos skilda föräldrar. För årskurs 4-6 har utbudet koncentrerats till läsande och skrivande, eget skapande, demokrati, geografi och historia. Tvserierna för årskurserna 4-6 sändes på vårterminen inom ramen för MEGA i SVTB. Även radioprogrammen sändes under namnet MEGA och var ämnesmässigt knutna till tv-programmen. Radioprogrammen sändes i SR P3. I Radioskrivarklubben får barn 8 till 13 år skriva historier som gestaltas av skådespelare. Inom ämnet historia sände UR 2010 tv-serien Med Ahmed i medeltiden som speglar medeltidsmänniskans vardag i tematiserade program om mode, nöjen, sjukdomar, mat, hygien, tro och kärlek. Inom det naturorienterande området sändes exempelvis Osäker mark som tog upp naturens påverkan på människan. Serien är en samproduktion inom EBU (European Broadcasting Union), där programbolag från tio länder bidragit med program som har en utgångspunkt i respektive lands naturgeografiska situation. Ett annat exempel på en samproduktion som pågått under många år är nyhetsprogrammet Lilla löpsedeln, som fokuserar på samhällsfrågor och är en samproduktion med SVT. För årskurs 7-9 har utbudet koncentrerats till värdegrundsfrågor, mobbning, psykisk ohälsa, riksdagsvalet och språk. En av de serier UR sände var tv-serien Ramp - en talkshow som handlar om hur det är att vara tonåring. Målet med serien är att vägleda och stötta målgruppen i dess funderingar och problem rörande identitetsskapande frågor. För att hitta ytterligare kanaler att nå målgruppen samarbetar UR med UMO (Ungdomsmottagningen på nätet). I samarbete med Ungdomsstyrelsen producerades även ett antal kortfilmer kring unga, sex och internet. UR:s satsning på psykisk ohälsa i tv och radio, Lifvet och Personligt kompletterades, i likhet med alla UR-program, med material på webben. En stor tematisk satsning under 2010 gällde valet och riktades till såväl årkurs 7-9 som gymnasiet. I radioserien Personligt val fick lyssnarna möta politiskt engagerade ungdomar och lyssna till deras berättelser kring politik och värderingar. UR arrangerade även en valdebatt i Kunskapskanalen med representanter för de olika politiska ungdomsförbunden. Debatten riktades till förstagångsväljare och sändes några dagar före valdagen. För årskurs 7-9 sändes dessutom Valturnén - en tv-serie som närmade sig partiledarna och de politiska budskapen på delvis nya sätt. UR:s språkutbud i moderna språk är anpassat till olika kunskapsnivåer, vilket medför att en programserie kan passa både eleverna i grundskolan och gymnasiet beroende på hur många år eleverna har studerat språket. Programutbudet i engelska fokuserar mer på kärnämnena och ger möjligheter till samarbeten över ämnesgränserna. Utbudet inom franska, tyska och spanska ligger på ett annat svårighetsplan och tar mer upp ungdomsnära ämnen. Webben har en särskild språksida med ingångar för moderna språk och de nationella minoritetsspråken. Utbudet för gymnasieskolan har under 2010 koncentrerats till ämnesområdena litteraturhistoria, språk samt livskunskap. En av de stora satsningarna var reality-serien Flytta hemifrån. I programmen möter tittarna sex ungdomar som precis flyttat hemifrån och ställs inför de svårigheter som det innebär att skaffa eget boende. En annan stor tv-satsning var serien Hej Litteraturen! som i sju program gör nedslag i den västerländska litteraturhistorien från antiken till idag. De litterära klassikerna speglas i den moderna populärkulturen för att visa på paralleller mellan nutid och dåtid. UR:s insatser inom vuxenutbildningen riktar sig mot den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen. Målet är att bidra med material till specifika kurser samt att stimulera vuxna till fortsatta eller återupptagna studier. UR:s utbud inom vuxenutbildningen har också en folkbildande strävan som tar sig uttryck i program riktade till tittare och lyssnare i deras vardagsmiljö. UR:s lärarfortbildningsinsatser koncentrerades under valåret 2010 till skolpolitik samt språkutveckling och littera- 17

18 tur. Tv-serien Skolfront fokuserade på valdebatten med program i vilka olika partiföreträdare diskuterade utbildningspolitik samt en direktsänd partiledardebatt. Skolministeriet i radio bevakade under året aktuella skolfrågor från matematikundervisning till minnesträning och i tv-serien Barn av sitt språk skildrades hur läraren kan skapa ett läsande, skrivande, talande och lyssnande klassrum. Kunskapskanalen är UR:s kanal för kunskapsberikande program för den breda allmänheten, men också med specifika satsningar för folkbildningen. Samarbetet med folkhögskolor och studieförbund är betydelsefullt för UR och företaget strävar efter en kontinuerlig och nära dialog med Folkbildningsrådet, Folkbildningsförbundet och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO). I samband med förnyelsen av Kunskapskanalen under 2010 lanserade UR programserien En bok, en författare en tv-serie som bygger på intervjuer med författare av facklitteratur. Den huvudsakliga målgruppen för dessa program är lärare, studerande och en ämnesintresserad allmänhet som genom programmen får en fördjupad bild av såväl bokens innehåll som av författaren. Som ett komplement till den politiska debatten i samband med riksdagsvalet 2010 sände UR tv-serien Kära medborgare som speglade bekväma och obekväma rörelser i tiden. I programmen mötte tittarna politiska aktivister, representanter för enfrågerörelser liksom lokala partier som ställde upp i 2010 års val. Samtidigt bearbetades och repriserades UR Torget, en serie från 1980, som på dokumentärt vis följde dåtidens aktivism med husockupationer, antibilism och starka engagemang i lokala frågor. UR:s temakvällar i Kunskapskanalen har en folkbildande ambition där olika ämnen kan fördjupas och speglas ur flera perspektiv. Under 2010 tog temakvällarna exempelvis upp dövkultur, entreprenörskap, ungdomsvåld, dyslexi och lekens roll i förskolan. En temakväll handlade även om den nya svenska skolan och de stora reformer som lanseras på skolområdet. I Kunskapskanalen sändes också den nya programgenren UR Samtiden som bygger på sändningar av föreläsningar och seminarier med några av Sveriges främsta föreläsare från bland annat universitet, högskolor och folkbildning. Programmen väcker nyfikenhet, utbildar, inspirerar och leder till ökat intresse för utbildning. Under 2010 har UR Samtiden sänt från lärosäten och sammankomster över hela landet. UR ger även en internationell spridning av innehållet i UR Samtiden genom att göra detta tillgängligt via itunes U, en webbaserad distributionskanal som når studenter på universitet och andra lärosäten över hela världen. Under året har UR även börjat sända valda föreläsningar från ted.com i Kunskapskanalen. TED, som står för technology, entertainment och design, är en icke vinstdrivande föreläsningsarena som samlar några av världens bästa talare - forskare, politiker, författare, företagsledare med flera. Under 2010 inledde UR en flerårig satsning gentemot högskolor och universitet med satsningar på psykisk ohälsa samt ett antal större programsatsningar inom det naturvetenskapliga området. Programmen rörande psykisk ohälsa fokuserade på tunga diagnoser och präglades av dokumentärt berättande i syfte att tränga in i de psykiskt sjukas värld. Under året sändes tv-serien Inferno som förgicks av en blogg som skapades innan programmets inspelningsstart. Programsatsningen är treårig, vilket innebär att erfarenheterna från säsong ett kan förvaltas i nya program och även ge möjlighet att följa med ett antal psykiskt sjuka personer över en längre tid. Inom det naturvetenskapliga området sändes serien Resan till livets kärna i vilken fotografen Lennart Nilsson gav en insikt i den mänskliga cellens mikrokosmos för att bland annat fånga den perfekta bilden av fågelinfluensaviruset. UR sände även Mänsklighetens sista dagar som undersöker hoten mot mänsklighetens existens och förmedlade ett sakligt faktaunderlag till undervisning i astronomi, geologi och biologi. Alla UR:s tv-program textas på svenska undantaget språkprogram och sändningar dagtid i Kunskapskanalen (föreläsningar under programtiteln UR Samtiden). 18

19 producerade tv-timmar kostnad per egenproducerad tv-timme TIMMAR TESK Genom utläggning av produktioner på externa producenter, inköp av program och medverkan av projektanställda i egenproduktioner tillförs programutbudet en ökad mångfald. UR arbetar metodiskt med att öka andelen produktionsutläggningar och har en transparent process som för de externa producenterna tydliggör företagets programbehov, viktiga tidpunkter och aktuella kontaktpersoner Sända och producerade timmar produktionskostnader Under 2010 har en betydande produktivitetsökning skett inom UR gällande tv-produktion. Produktivitetsökningen har varit möjlig att åstadkomma genom fortsatt förändrade redaktionella arbetsprocesser, innovativa tekniska produktionslösningar samt övriga rationaliseringsåtgärder. I tv uppgick sändningstiden under 2010 till (1 699) timmar. Den samlade produktionsvolymen ökade med 86,0 %, från 470 timmar 2009 till 874 timmar Antalet egenproducerade tv-timmar uppgick 2010 till 654 timmar och är en ökning med 384 timmar eller 142,2 % - jämfört med Förvärv och produktionsutläggningar av tvprogram uppgick till 220 timmar 2010 (200). Kostnaden per egenproducerad tv-timme har minskat från kronor 2009 till kronor Den totala kostnaden per producerad tv-timme (egenproduktion, förvärv och produktionsutläggningar) utgör för kronor per timme ( kronor). I radio uppgick sändningstiden 2010 till 342 (385) timmar. Därutöver tillkom 698 (691) timmar som återutsändes i det digitala radionätet. Total kostnad per producerad radiotimme (egenproduktion, förvärv och produktionsutläggningar) utgör kronor per timme ( ). Totalkostnaden per producerad tv- och radiotimme utvisar den totala produktionskostnaden exklusive företagsoverhead och distributionskostnader. TIMMAR sända tv-timmar

20 Användbarhet, tittande och lyssnande Användbarhet utgör ett centralt tema i UR:s strategi och kommer till uttryck i såväl uppdrag, organisation som arbetsprocesser. Användbarheten påverkar allt som UR gör. Detta betyder att UR har täta kontakter med målgrupperna för att kartlägga behov, utforma och distribuera programmen för fortsatt användning inom utbildningen samt komplettera produktionerna med didaktiskt material i syfte att öka den pedagogiska nyttan. Under 2010 har UR konkretiserat användbarheten i ett antal användbarhetskriterier som varje ny programsatsning prövas mot. UR har sedan mitten av 1980-talet vartannat år genomfört en undersökning av lärares medievanor samt användning av UR:s produktioner kom den senaste undersökningen som genomförts i samarbete med Statistiska Centralbyrån (SCB). Sammanfattningsvis ligger användandet av UR:s rörliga bildmedier på en stabil och oförändrad nivå jämfört med föregående undersökning (läsåret 2008/2009). Användandet av UR:s ljudmedier har fördubblats. En tredjedel av de 80 % av lärarna, som använt internetmaterial i undervisningen och/eller för fördjupning, har använt internetmaterial från UR:s webbsida. Lärare och elever kan låna programkopior från mediecentraler för användning i utbildning. Detta har länge varit ett stabilt system som fortfarande används. Vid sidan om utlåning av fysiska kopior har UR också utvecklat distributionen av program till utbildningsanordnare såsom kommuner, högskolor, friskolor etc. för användning i slutna nätverk. Programmen finns också tillgängliga i sex månader efter sändning på webben via UR Play. Antalet uppspelningar i UR Play har ökat markant under För tv-program med cirka 290 % till uppspelningar och för radioprogram med cirka 140 % till uppspelningar. Antalet uppspelningar i slutna datanätverk har också ökat kraftigt under 2010 från till för tv och från till för radio. Tittandet på Kunskapskanalen utvisar för 2010 en veckoräckvidd (= andel av publiken i åldrarna 3-99 år som sett minst femton minuter på kanalen en genomsnittlig vecka) på 11,5 %. Det genomsnittliga tittandet (= den genomsnittliga publikstorleken minut för minut under ett programs totala sändningstid) på UR:s sändningar i SVT1, SVT2 och SVTB varierade under 2010 mellan cirka tittare beroende på kanal, målgrupp och sändningstid. Direktlyssnandet på UR:s radioprogram i SR:s kanaler är fortsatt stabilt i jämförelse med tidigare år och ansluter sig till lyssnandet på intilliggande program i de olika kanalerna. Nutid och framtid Under december månad 2009 meddelade regeringen ett nytt sändningstillstånd för åren samt anslagsvillkor för I sändningstillståndet har förtydligats att UR utöver utbildningsprogram även ska tillhandahålla ett utbud av folkbildningsprogram. UR:s styrelse har med utgångspunkt i sändningstillstånd och anslagsvillkor formulerat företagets inriktning i ett nytt strategidokument med en vision och en mission: Vision: - Med kvalitet och generositet ska UR bidra till att skapa utbildning i världsklass Mission: - UR gör publicistiskt oberoende och angelägna program som ger kunskap och lust att lära så att alla kan verka i samhället Användbarhet är ett centralt begrepp som lyfts fram i strategin för att betona vikten av att det UR gör kommer utbildningen till nytta. Det gör att UR:s förhållningssätt till ny teknik och pedagogisk utveckling utgör en central framtidsfråga. 20

21 Den pedagogiska programskatt Sverige har är i dag delvis inlåst och utom räckhåll för dem de är gjorda för. UR har därför inför framtiden utvecklat planer för UR Plus för att på ett bättre och enklare sätt tillgängliggöra de utbildningsprogram som redan finns. I ett första skede planerar UR att utveckla streaming av program från en egen dataserver på webbplatsen vilket innebär att program görs tillgängliga på en samlad plats. I en fortsatt utveckling planerar företaget att förbättra teknisk serverkapacitet, pedagogisk bearbetning och metadatamärkning av program kopplade till olika kursplaner och åldersgrupper. Detta gäller först UR:s egna utbildningsprogram, men senare vill UR även tillgängliggöra program användbara i utbildningen från de andra public service-bolagen SR och SVT. Målet med UR Plus är att till slut tillgängliggöra UR:s utbildningsprogram och andra utvalda public service-program för utbildningen fritt på nätet. Inom programverksamheten avser UR för de kommande åren att särskilt satsa på förskolan, undervisningsmaterial inom det naturorienterande området samt matematik, liksom större tematiska satsningar på kinesiska, retorik, digital delaktighet och psykisk ohälsa. Under hösten 2010 flyttade UR hela sin verksamhet från Tulegatan till kvarteret Förrådsbacken på Gärdet i Stockholm. UR är nu lokaliserade tillsammans med de övriga programföretagen inom public service-koncernen - i ett eget Kunskapshus - och kan därmed ytterligare fördjupa samarbetet rörande såväl program som olika stöd- och supportfunktioner. UR:s styrelse har valt att tillämpa delar av svensk kod för bolagsstyrning, vilket innebär ett ökat fokus på risker i olika avseenden samt att särskild uppmärksamhet ägnas åt den interna kontrollen. Inom företaget sker fortlöpande risk- och sårbarhetsanalyser. De finansiella riskerna är begränsade genom att basen i finansieringen tryggas av en lagstadgad skyldighet för svenska hushåll att betala radio- och tv-avgift. De långsiktiga finansiella riskerna är begränsade till sviktande betalningsförmåga. I en publicistisk verksamhet finns alltid risk för försök till påverkan och även risk för fel och misstag i programverksamheten, det vill säga att innehållet i företagets utbud exempelvis inte uppfyller sändningstillståndets krav. UR hanterar sådana risker genom en hög kompetens hos företagets medarbetare och erfarna ansvariga utgivare i kombination med stöd från experter i juridiska och programpolitiska frågor. UR:s ägarform och finansiering är också en förutsättning för oberoende och därmed minimering av riskerna för otillbörligt beroende av ekonomiska, politiska och andra maktsfärer. 21

22 STRATEGIAVDELNINGEN PERSONALAVDELNINGEN KOMMUNIKATIONSAVDELNINGEN Enheten för pedagogik och användning Pressenheten EKONOMIAVDELNINGEN VUXENAVDELNINGEN Inköpsredaktionen Redaktionen för lärarprogram och radio Redaktionen för folkbildning och högskola IT/TEKNIKAVDELNINGEN Enheten för studio och distribution Redaktionen för interaktiva medier BARN- OCH UNGDOMSAVDELNINGEN Redaktionen för barn och språk Ungdomsredaktionen Enheten för produktionsplanering och tablå AVDELNINGEN FÖR KUNSKAPSKANALEN OCH PROGRAMUTVECKLING Samtidsredaktionen Planeringsenheten Produktionsenheten Organisation och personal Huvuddelen av UR:s verksamhet bedrivs i Stockholm. Ett mindre antal medarbetare är placerade i Malmö, Göteborg och Sundsvall. UR:s programverksamhet är uppdelad på tre programavdelningar; avdelningen för Kunskapskanalen och programutveckling, vuxenavdelningen samt barn- och ungdomsavdelningen. Information, marknadsföring och mediepedagogisk verksamhet finns samlad under en kommunikationsavdelning och webbverksamheten bedrivs såväl inom de tre programavdelningarna som inom IT/teknikavdelningen. Det totala antalet tillsvidareanställda medarbetare uppgick den 31 december 2010 till 239 (242) personer varav 136 (131) kvinnor (56 %) och 103 (111) män (43 %). Av dessa arbetar 64 % inom programverksamheten, 11 % med administration, 9 % med kommunikation och 16 % inom IT/ teknik (inkl. teknisk produktion). UR eftersträvar en jämställd personalsammansättning. Det finns dock fortfarande en dominans av män inom IT och teknisk produktion, 79 %, en dominans av kvinnor inom kommunikationsavdelningen och programavdelningarna, 76 % respektive 63 %. Medarbetarnas medelålder uppgår till 45 år. Andelen kvinnliga chefer uppgår till 64 %. Arbetsmiljöarbetet inom UR är inriktat på ständiga förbättringar och bedrivs i samverkan med personalen för att skapa en arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall. Arbetsmiljön har varit en viktig aspekt i planeringen av företagets nya lokaler. Förebyggande insatser har gjorts genom arbetsplatsträffar, risk- och konsekvensanalyser, ergonomi-genomgångar, skapande av trivselregler med mera. Friskvårdsaktiviteterna har ökat under 2010 genom utökade valmöjligheter på en webbaserad friskvårdsportal samt mer lättillgängliga motionslokaler inom radio- och tv-husområdet. Sjukfrånvaron 22

23 Antal tillsvidareanställda medarbetare, åren % Tillsvidareanställda medarbetare fördelade i procent per arbetsområde 11 % Programavdelning Administration IT KVINNOR MÄN TOTAL Kommunikation % 64 % låg totalt på 3,1 % (2,8 %) under Den totala långtidsfrånvaron (över 59 dagar) i relation till total sjukfrånvaro uppgick till 40,6 % (37,4 %). UR arbetar kontinuerligt med att förstärka och utveckla kompetensen i organisationen. För att få en bättre struktur och översikt har företaget under 2010 genomfört en omfattande kompetensinventering där ett trettiotal olika roller kartlagts. Förutom specifika yrkeskompetenser har en generell medarbetarroll tagits fram för att synliggöra gemensamma kompetenskrav för företagets medarbetare. Syftet med inventeringen är att få fram kompetensprofiler som åskådliggör vad UR har för resurser och vad företaget ytterligare behöver utveckla och förstärka. Målet är att alla tillsvidareanställda medarbetare ska ha en utvecklingsplan som ligger i linje med företagets mål och vision. Kompetenshöjande insatser kommer att ske kontinuerligt och i samklang med företagets utveckling. UR:s självklara policy är att erbjuda alla anställda lika möjligheter oavsett kön, religion, sexuell läggning, nationalitet, ålder och funktionshinder. I samarbete med de övriga public service-bolagen deltar UR i ett särskilt projekt för att öka medarbetarnas kunskap om mångfaldsfrågor. Aktiviteterna inom detta projekt innehåller exempelvis olika former av utbildningar såsom webbaserade kurser, föreläsningar och seminarier. Särskilda informationsaktiviteter har även genomförts för UR:s företagsledning. Ägarstruktur och besläktade bolag UR ägs av Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB, organisationsnummer , med säte i Stockholm. Stiftelsen äger även programföretagen SR och SVT, och utgör därmed moderstiftelse i en svensk public service-koncern. Programföretagen SR, SVT och UR äger tillsammans Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) och Sveriges Radio Förvaltnings AB (SRF). UR äger 5 % av aktierna i RIKAB och 4,6 % av aktierna i SRF. RIKAB uppbär tv-avgifter och bedriver avgiftskontroll och SRF äger och förvaltar fastigheter samt handhar vissa för samtliga programföretag gemen- 23