Granskning av årsredovisning 2006

Transkript

1 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2006 Täby kommun April 2007 *connectedthinking

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod Granskningsresultat Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Investeringsredovisning Driftredovisning Balanskrav God ekonomisk hushållning Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Sammanställd redovisning Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper Nämndernas redovisning av sitt uppdrag...23 Bilaga 1:Granskningsnoteringar till balansräkningens poster

3 1 Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Årets resultat uppgår till 116,7 mnkr. Resultatet enligt balanskravet uppgår till 15 mnkr. Vid granskning av semesterlöneskuld har noterats att hänsyn ej tagits fullt ut för okompenserad övertid samt att sociala avgifter beräknats med för låg procentsats. Detta medför att skulden upptagits för lågt med totalt 6,5 mnkr. Årsavräkning 2006 från FORA, avseende avtalsenliga försäkringar, har erhållits. Enligt denna har kommunen inbetalt för mycket, den totala fordran avseende 2006 uppgår till 8,1 mnkr. Denna fordran har dock ej upptagits i balansräkningen eftersom utredning pågår. Totalt redovisar nämnderna och styrelsen ett överskott mot budget med 50,8 mnkr. Revisorerna skall utifrån kommunallagen bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för den ekonomiska förvaltningen som fullmäktige beslutat om i årsbudget och flerårsplan. Bedömningen skall avse både de verksamhetsmål och finansiella mål som fullmäktige fastställt och som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunens bedömning av de finansiella målen för god ekonomisk hushållning i årsredovisning 2006 är följande: Enligt 2006 års resultat uppfyller kommunen kravet att skatteintäkterna (netto) täcker verksamhetens kostnader. Även kravet att investeringar med avdrag för försäljningsintäkter inte överstiger summan av avskrivningar och årets resultat är uppnått. Vi instämmer i kommunens bedömning att de finansiella målen för god ekonomisk hushållning under året är uppfyllda. Då kommunen inte har fastställt vilka verksamhetsmässiga mål som under 2006 ska infrias för att uppnå en god ekonomisk hushållning kan vi inte uttala oss om måluppfyllelsen. Vidare försvåras revisorernas uttalande om måluppfyllelsen ytterligare då kommunen inte gör en sammanfattande analys av måluppfyllelsen och hur nämndernas måluppfyllelse sammantaget bidrar till att uppnå kommunens inriktningsmål. Drygt 50 % av budgeterade investeringar har ej genomförts. Vi bedömer att en sammanfattande redogörelse över ej genomförda investeringar med angivande av orsaker och konsekvenser skulle öka informationsvärdet. 3

4 Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens och ingående enheters resultat, ekonomiska ställning och åtaganden. Redovisningen är upprättad i enlighet med KRL och rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Årets resultat i koncernen Täby uppgår till 114,8 mnkr, föregående år 116,8 mnkr. Vi bedömer att nämndernas verksamhetsberättelser i huvudsak följer kommunens anvisningar, förbättringspotential finns dock. Vidare bedömer vi att nämndernas sammanfattande redovisningar, i huvudsak, ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhållande till fullmäktiges uppdrag. Nämndernas samt styrelsens bedömning av årets måluppfyllelse kan dock förbättras. I likhet med år 2005 redovisas stora skillnader mellan nämndernas helårsprognoser per juni, augusti samt bokslut Nämndernas samt styrelsen prognossäkerhet bör kunna förbättras och vi anser att rutinerna för att beräkna prognoser bör ses över. 4

5 2 Inledning 2.1 Bakgrund Den kommunala redovisningslagen (KRL) gäller fr o m 1998 och reglerar externredovisningen. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Kommunstyrelsen ansvarar enligt kommunallagen för årsredovisningen. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2 Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl a till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning och i enlighet med normgivning, främst från Rådet för kommunal redovisning. Granskningen som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv skall besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande. Med rättvisande räkenskaper avses fullständighet, riktighet, existens, tillhörighet, periodisering, värdering, äganderätt och förpliktelser samt innehåll och presentation. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning finansieringsanalys balansräkning sammanställd redovisning 5

6 Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 3 Granskningsresultat 3.1 Förvaltningsberättelse I KRL kap 4 framgår det att kommunen skall upprätta en förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen skall innehålla: - en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet (KRL 4:1) - särskilda upplysningar om de anställdas sjukfrånvaro (KRL 4:1 a) - samlad redovisning av kommunens investeringsverksamhet (KRL 4:2) - en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten (KRL 4:3) - en redovisning av hur det negativa resultatet skall regleras (KRL 4:4) - en utvärdering av mål för god ekonomisk hushållning (KRL 4:5) - sådana upplysningar som avses i KRL 4:1 skall också omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer (KRL 8:1). 6

7 3.1.1 Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi har granskat att förvaltningsberättelsen lämnar tillräckliga uppgifter om: obligatorisk information i enlighet med KRL och RKRs rekommendationer sådana förhållanden, som inte skall redovisas i balansräkning eller resultaträkning, men som är viktiga för bedömning av ekonomin händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut förväntad utveckling väsentliga personalförhållanden, bl a den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaron annat av betydelse för styrning och uppföljning. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar uppfyller kraven i KRL. Dock gör kommunen ingen utvärdering av om de verksamhetsmässiga målen för god ekonomisk hushållning har uppnåtts enligt KRL 4:5. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning. Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen beskriver också kort utvecklingen av kommunens ekonomi under en femårsperiod. Finansiella nyckeltal används i beskrivningen. Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om pensionsåtagande och pensionsmedelsförvaltningen. Under avsnittet Ekonomiskt perspektiv beskrivs och redovisas finansiella nyckeltal i tillräcklig omfattning. Vi anser det positivt att soliditetsmåttet även kompletterats med en soliditetsberäkning som inkluderar hela pensionsåtagandet. Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen finns inget särskilt stycke som redovisar viktiga händelser som inträffat under räkenskapsåret. I nämndernas verksamhetsberättelser redovisas dock per verksamhet viktiga händelser under året. Förväntad utveckling Av årsredovisningen framgår under rubrik utblick i viss omfattning kommunens förväntade utveckling. Avsnittet är dock främst formulerat som en vision med mål för kom- 7

8 mande skattesänkningar. Vi anser att kommunen bör ge en tydligare och mer specificerad analys av de olika verksamheternas förväntade utveckling. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1 a, d.v.s. frånvaron specificeras på långtidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Redovisningen visar att sjukfrånvaron har sjunkit för alla redovisade kategorier, med undantag för anställda 50 år och äldre. Vidare redovisas att andelen långtidsfriska har ökat från 32 % till 36 %. Fullmäktiges mål om att minska korttidssjukfrånvaron med 10 % har infriats. Övriga effektmål inom medarbetarperspektivet har inte utvärderats då kommunens under 2006 inte har genomfört någon medarbetarenkät. Det är positivt att personalredovisningen nu även innefattar en redovisning av sjukfrånvaro fördelat på kommunens verksamheter. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. I förvaltningsberättelsen anges kort hur kommunen arbetar med målstyrning. Information om kvalitet och måluppfyllelse redovisas i begränsad omfattning i förvaltningsberättelsen under rubriken god ekonomisk hushållning. En mer uttömmande redovisning av måluppfyllelse samt verksamhetsrelaterade nyckeltal återfinns i årsredovisningen under respektive nämnd. Vi anser att kommunen i förvaltningsberättelsen bör redovisa olika typer av nyckeltal från de större verksamhetsområdena Investeringsredovisning Vi har granskat att: investeringsredovisningen visar kommunens totala investeringsverksamhet investeringsredovisningen är uppställd enligt god redovisningssed beloppen i investeringsredovisningen överensstämmer med årets bokföring posterna i investeringsredovisningen är överförda till balansräkningen och finansieringsanalysen jämförelse med tidigare år görs avvikelser i förhållande till budget och investeringskalkyler har analyserats och kommenterats. 8

9 Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Investeringsredovisningen överensstämmer med bokföringen och posterna är överförda till balansräkning och finansieringsanalys. Jämförelse sker med budget. Jämförelse med tidigare års investeringar redovisas inte. Årets nettoinvesteringar uppgår till 169 mnkr varav 117 mnkr finansieras med skatteintäkter och 52 mnkr finansieras med taxor och avgifter. Investeringsbudgeten 2006 uppgick till 280 mnkr. Under året har ytterligare 66,5 mnkr tilläggsbudgeterats. Överskott mot budget uppgår således till 177,6 mnkr. I förvaltningsberättelsen ges ingen analys eller några kommentarer till orsaker varför drygt 50 % av budgeterade investeringar ej har genomförts. Kommunen gör inte heller någon jämförelse med tidigare års investeringar. Det är av största vikt för kommunen att bedöma effekterna av ej gjorda investeringar. Effekterna av uteblivna investeringar kan på sikt leda till kapitalförstöring i form av ökade underhållskostnader. Vidare anser vi att en stor andel ej genomförda investeringar minskar investeringsbudgetens styrande effekt för verksamheterna. Vi bedömer att: - en sammanfattande redogörelse över ej genomförda investeringar med angivande av orsaker och konsekvenser skulle öka informationsvärdet Driftredovisning Vi har granskat att: budgeterade och redovisade kostnader och intäkter redovisas i sammanfattning redovisade intäkter och kostnader överförts riktigt från den systematiska bokföringen samma periodiseringsprinciper gäller för både budget och redovisning jämförelse med tidigare år görs driftredovisningen är analyserad i förhållande till ekonomi och fastställda mål. 9

10 Bedömning och iakttagelser Totalt redovisar nämnderna och styrelsen ett överskott mot budget med 50,8 mnkr. Resultatet per nämnd redovisas nedan i mnkr: Prognos per mars Prognos per juni Prognos per aug Bokslut 2006 Kommunstyrelsen 12,7 14,3 26,1 26,1 Barn- och grundskolenämnd -16,3-15,2-10,4-2,5 - varav avvikelser volymer -7,3-8,9-4,6 Socialnämnd 1,4 5,1 10,1 9,5 - varav avvikelser volymer 6,3 6,5 7,5 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd - varav avvikelser volymer 0 5,5 12,9 6 22,2 Kultur- och fritidsnämnd 0 0-0,1-1,5 Miljö- och byggnämnd -6,9-6,9-3,5-3 TOTAL: -9,1 2,8 35,1 50,8 Kommunstyrelsens positiva avvikelse mot budget beror främst på att projekt inte har avslutats under året. Några av de ej avslutade projekten är: VEPS 2,7 mnkr, översiktsplanearbete 2,3 mnkr samt omställning och omstrukturering inom personalavdelningen 10,7 mnkr. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens överskott uppgår till 22,2 mnkr. Det volymjusterade resultatet är 15,8 mnkr. 10

11 Redovisning av nämndernas ekonomiska- samt verksamhetsmässiga utfall i förhållande till fastställda mål framgår på detaljnivå i granskningsrapport styrning och uppföljning av nämndernas verksamhetsmål. I likhet med år 2005 redovisas stora skillnader mellan prognos per juni, augusti samt bokslut Nämndernas samt styrelsen prognossäkerhet bör kunna förbättras och vi anser att rutinerna för att beräkna prognoser bör ses över. Nämndernas intäkter och kostnader har stämts av mot kommunens ekonomisystem per balansdagen. Utöver nämndernas intäkter samt kostnader i driftsredovisningen avräknas kommunens interna poster, ej utlagda verksamhetsintäkter/kostnader samt avskrivningar. Samtliga gemensamma poster kan inte på ett enkelt sätt härledas ur ekonomisystemet. Till posten avstämning interna poster, 7,6 mnkr, återfinns posten -8,4 mnkr konvertering investering som matchar motsvarande belopp inom övriga kostnader, +8,4 mnkr. Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget Balanskrav Vi har granskat: kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts om det i förvaltningsberättelsen anges när och på vilket sätt man avser att göra den i kommunallagen (KL 8:5) föreskrivna reglering i de fall ett negativt resultat uppvisas om det i förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om hur tidigare års negativa resultat har reglerats om det i förvaltningsberättelsen framgår skälen till att inte reglera ett negativt resultat, i de fall fullmäktige har beslutat att en sådan reglering inte skall ske. Bedömning och iakttagelser Vi instämmer i kommunens bedömning av att balanskravet har uppfyllts. Resultat enligt balanskravet uppgår till 15 mnkr. 11

12 Vid avstämning mot balanskravet har justering skett för realisationsvinster, orealiserade värdeförändringar i värdepapper, omställningskostnader, taxefinansierad verksamhet samt uppbyggnad av pensionsreserv. Inför behandlingen av årsredovisning 2006 föreslås fullmäktige avsätta 95,6 mnkr till en pensionsreserv inom eget kapital. Pensionsreserven uppgår därmed till 195,6 mnkr vid årets slut. Syftet är att tillskapa medel för att mellan vissa år utjämna de ekonomiska påfrestningarna som de högre framtida pensionsutbetalningarna kommer att innebära God ekonomisk hushållning Vi har granskat: Måluppfyllelsen för fullmäktiges verksamhetsmål som är av betydelse god ekonomisk hushållning Måluppfyllelsen för fullmäktiges finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning Bedömning och iakttagelser Enligt KL 8:5 ska kommunens budget innehålla en plan för verksamhet och ekonomi under budgetåret. För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För ekonomi skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Täby kommun har i sin budget samt i planeringsunderlag för 2006 angivit finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Vilka verksamhetsmässiga mål som ska infrias för att uppnå en god ekonomisk hushållning har inte fastställts. Revisorerna skall utifrån kommunallagen bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för den ekonomiska förvaltningen som fullmäktige beslutat om i årsbudget och flerårsplan. Bedömningen skall avse både de verksamhetsmål och finansiella mål som fullmäktige fastställt och som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Finansiella mål Kommunfullmäktige har i verksamhetsplan 2006 fastställt att det budgeterade resultatet på 30 mnkr ska finansiera de högre investeringsutgifterna 2006 enligt god ekonomisk hushållning. Vidare anges i planeringsunderlaget 2006: För att Täby långsiktigt ska ha en god ekonomisk hushållning bör det årliga resultatet uppgå till mnkr. 12

13 I planeringsunderlaget 2006 finns vidare följande grundprinciper fastställda utifrån god ekonomisk hushållning: att skatteintäkterna (netto) täcker verksamheternas kostnader att investeringarna med avdrag för försäljningsintäkter inte överstiger summan av avskrivningar och årets resultat Kommunens bedömning av de finansiella målen för god ekonomisk hushållning i årsredovisning 2006 är följande: Enligt 2006 års resultat uppfyller kommunen kravet att skatteintäkterna (netto) täcker verksamhetens kostnader. Även kravet att investeringar med avdrag för försäljningsintäkter inte överstiger summan av avskrivningar och årets resultat är uppnått. Vi instämmer i kommunens bedömning att de finansiella målen för god ekonomisk hushållning under året är uppfyllda. Verksamhetsmässiga mål Vi anser det vara otillfredsställande att fullmäktige ej har fastställt vilka verksamhetsmässiga mål som under 2006 ska infrias för att uppnå en god ekonomisk hushållning. I årsredovisningen redogörs övergripande för uppfyllelsen av vissa av nämndernas effektmål. Någon sammanfattande redovisning av kommunens totala grad av måluppfyllelse ges emellertid inte. Kommunen gör inte heller någon bedömning av om uppfyllda verksamhetsmål har inneburit att en god ekonomisk hushållning har uppnåtts under året. Revisionen har vid granskning av nämndernas måluppfyllelse konstaterat att kommunens totala uppfyllelse av effektmålen under året har uppgått till 53 %. I tabellen nedan åskådliggörs sammanställningen. Procentandel per nämnd Effektmål Antal ej redovisade/ej bedömda Antal uppnådda Kommunen totalt 133 st 17 % 53 % 29 % Antal ej uppnådda Då kommunen inte har fastställt vilka verksamhetsmässiga mål som under 2006 ska infrias för att uppnå en god ekonomisk hushållning kan vi inte uttala oss om måluppfyllelsen. Vidare försvåras revisorernas uttalande om måluppfyllelsen ytterligare då kommunen inte gör en sammanfattande analys av måluppfyllelsen och hur nämndernas måluppfyllelse sammantaget bidrar till att uppnå kommunens inriktningsmål. 13

14 3.2 Resultaträkning Resultaträkningen skall redovisa samtliga intäkter och kostnader och hur det egna kapitalet har förändrats under året (KRL 5:1). Vi har granskat att: resultaträkningen är uppställd enligt KRL resultaträkningen i allt väsentligt redovisar årets samtliga externa intäkter och kostnader noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer av resultaträkningens poster samt möjliggör avstämning mot balanskravet resultaträkningens innehåll är rätt periodiserat. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild över årets resultat. Resultaträkningen är uppställd i enlighet med KRL och noter finns i tillräcklig omfattning. Interna transaktioner har eliminerats. Resultaträkning de senaste tre åren (mnkr) Verksamhetens intäkter 616, ,5 Verksamhetens kostnader , ,4 Avskrivningar -88,7-84,2-79,8 Verksamhetens nettokostnader , , ,7 Skatteintäkter ,7 Generella statsbidrag och utjämningar -370,2-423,7-564,4 Finansiella intäkter 39,6 60,1 77,5 - varav värdeökning värdepapper 3,7 3,3 11,7 14

15 Finansiella kostnader -11,5-27,1-27,5 -varav värdeminskning värdepapper Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Extraordinära intäkter/kostnader -4,5-1,2-2,9 116,7 112,6 32, ,4 Årets resultat 116,7 112,6 334 Huvudorsaker till årets goda resultat är nämndernas resultat som är 50,8 mnkr bättre än budget, högre skatteintäkter, 41 mnkr, samt lägre pensionskostnader, 18,9 mnkr. Nedan redovisas resultaträkningens delposter; Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter (mnkr) Summa; ökning med 10,4 mnkr (+ 1,7 %) 616,4 606,0 Verksamhetens intäkter har ökat med 1,7 % sedan Ökning har främst skett inom posterna övriga bidrag med 18,9 mnkr, försäljning 3,5 mnkr samt hyror och arrenden 1,7 mnkr. Intäkterna har minskat inom posterna taxor och avgifter 8,4 mnkr samt övriga intäkter 5,6 mnkr. Intäktsstrukturen redovisas överskådligt i tabellform i förvaltningsberättelsen. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader (mnkr) Summa; ökning med 118,4 mnkr (4,8 %) 2 557, ,5 Kostnadsökningen för verksamheten ligger högre än föregående år (3 %). Den största kostnadsökningen avser köp av verksamhet och övriga tjänster som ökat med 41,8 mnkr, 15

16 posten bidrag och transfereringar har ökat med 39,4 mnkr, personalkostnaderna har ökat med 27,9 mnkr. Vidare har övriga lokalkostnader ökat med 12,1 mnkr. Kostnadsstrukturen redovisas överskådligt i tabellform i förvaltningsberättelsen. Avskrivningar Avskrivningar (mnkr) Summa; ökning med 4,5 mnkr (5,3 %) 88,7 84,2 Avskrivningarna har ökat med 4,5 mnkr. Även föregående år ökade avskrivningarna, då med 4, 3 mnkr. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader (mnkr) Summa; ökning med 112,5 mnkr (5,9 %) 2 030, ,7 Verksamhetens nettokostnader har ökat med 112,5 mnkr (5,9 %), föregående år ökade nettokostnaden med 36 mnkr (2 %). Budgeterade nettokostnader för 2006 var mnkr. Som jämförelse kan nämnas att skatteintäkterna minus generella statsbidrag och utjämning mellan åren 2005 och 2006 har ökat med 121,5 mnkr. Skatteintäkterna exklusive generella statsbidrag och utjämning har därmed ökat mer än nettokostnaderna. Skatteintäkter Skatteintäkter (mnkr) Summa; ökning med 68 mnkr (2,8 %) Kommunen följer Rådet för Kommunal Redovisnings rekommendation om redovisning av skatteintäkter. Detta innebär att Ekonomistyrningsverkets prognos för slutavräkning för år 2006, totalt 13,1 mnkr, har tillförts resultaträkningen. Skillnaden mellan prognos och slutligt utfall för slutavräkningen år 2006 kommer att påverka resultaträkningen år

17 Mellanskillnaden mellan prognos och slutligt utfall för år 2005, 7,9 mnkr, har tillförts årets resultaträkning. Generella statsbidrag och utjämning Generella statsbidrag och utjämning (mnkr) Summa; minskad kostnad med 53,5 mnkr (12,6 %) ,2-423,7 Täby kommuns nettoavgift till utjämningssystemen har minskat med 53,5 mnkr jämfört med föregående år. Minskningen avser såväl inkomstutjämning som kostnadsutjämning och LSS-utjämning. Fördelningen mellan åren framgår av not till resultaträkningen i årsredovisningen. Finansiella intäkter Finansiella intäkter (mnkr) Summa; minskning med 20,5 mnkr (34 %) 39,6 60,1 Försämringen avser främst kapitalförvaltningen där avkastningen har minskat med 17,2 mnkr. Finansiella kostnader Finansiella kostnader (mnkr) Summa; minskning med 15,6 mnkr (57,6 %) 11,5 27,1 Minskningen av de finansiella kostnaderna härrör sig främst från minskning inom kapitalförvaltningen med 14,7 mnkr. 17

18 Årets resultat Årets resultat (mnkr) Summa; förbättring med 4,1 mnkr 116,7 112,6 Årets resultat är 109 mnkr bättre än budget. Den positiva budgetavvikelsen beror främst på följande faktorer: Nämnderna redovisare en positiv budgetavvikelse på 51 mnkr Pensionskostnaderna blev 19 mnkr lägre till följd av förändringar av avtalet Skatteintäkternas utfall blev 41 mnkr bättre än budgeterat 3.3 Balansräkning Balansräkningen skall i sammandrag redovisa kommunens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen. (KRL 5:2) Vi har granskat att: balansräkningen är uppställd enligt KRL noter finns i tillräcklig omfattning upptagna tillgångar, avsättningar och skulder existerar, tillhör kommunen och är fullständigt redovisade och rätt periodiserade tillgångar, avsättningar och skulder har värderats enligt principerna i KRL föregående års utgående balanser har överförts rätt som årets ingående balanser specifikationer till utgående balanser finns i tillräcklig omfattning årets resultat överensstämmer med resultaträkningen. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor/specifikationer finns i tillräcklig omfattning. 18

19 Vi bedömer i allt väsentligt att tillgångar, avsättningar och skulder existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL, med nedan angivna undantag. Vid granskning av semesterlöneskuld har noterats att hänsyn ej tagits fullt ut för okompenserad övertid samt att sociala avgifter beräknats med för låg procentsats. Detta medför att skulden upptagits för lågt med totalt 6,5mnkr. Årsavräkning 2006 från FORA, avseende avtalsenliga försäkringar, har erhållits. Enligt denna har kommunen inbetalt för mycket, den totala fordran avseende 2006 uppgår till 8,1 mnkr. Denna fordran har dock ej upptagits i balansräkningen eftersom utredning pågår. Från och med mars 2006 har ett nytt lönesystem tagits i bruk. Den årslönesumma som erhållits från detta nya system är betydligt lägre än vad som var fallet 2005 och vad som preliminärt inrapporterats för Det tidigare lönesystemet var i bruk under fem år. Med anledning av detta genomförs en utredning för att utröna om man med det tidigare lönesystemet inrapporterat felaktiga uppgifter och därigenom debiterats felaktiga premier. Det är inte heller klarlagt om det kan röra sig om flera år som är fel. I övrigt hänvisas till detaljerade granskningsnoteringar i bilaga Finansieringsanalys I finansieringsanalysen skall kommunens finansiering och investeringar under räkenskapsåret redovisas (KRL 7:1). Vi har granskat att: finansieringsanalysen uppfyller kraven enligt KRL noter finns i tillräcklig omfattning finansieringsanalysens innehåll överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att finansieringsanalysen är upprättat i enlighet med rådet för kommunal redovisnings rekommendation och redovisar betalningsflödena uppdelat på sektorerna Löpande verksamhet, Investeringar och Finansiering. Not avseende förändring av övriga kortfristiga fordringar bör finnas då summan inte motsvarar förändringen av övriga kortfristiga fordringar. 19

20 Finansieringsanalysen överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgår till 141,1 mnkr. Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgår till -169,1 mnkr. Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgår till 1,4 mnkr. 3.5 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningens syfte är att ge en helhetsbild av kommunens ekonomiska åtaganden oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs.(rådets rekommendation) Den sammanställda redovisningen skall innehålla en resultaträkning och en balansräkning som utgör en sammanställning av kommunens och de juridiska personernas resultat- och balansräkning. (KRL 8:2) Det är god redovisningssed att inkludera en finansieringsanalys. (Rådets rekommendation) Vi har granskat att: den sammanställda redovisningen är uppställd enligt KRL och även innehåller en finansieringsanalys noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer till resultat- och balansräkningsposter. Det innebär att delposterna i noterna ska vara rensade från interna poster (upplysning om interna poster ska därför inte anges). den sammanställda redovisningen omfattar samtliga kommunens företag konsolideringen omfattar de företag i vilka kommunen har ett betydande inflytande proportionell konsolideringsmetod och förvärvsmetod tillämpas vid konsolideringen beloppen överensstämmer mellan den sammanställda redovisningen och de ingående företagens redovisningar interna poster har eliminerats i allt väsentligt även i notapparaten. 20

21 Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens och ingående enheters resultat, ekonomiska ställning och åtaganden. Redovisningen är upprättad i enlighet med KRL och rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. I den sammanställda redovisningen ingår följande företag samt dess andel: Täby Holding AB 100 % Södra Roslagens Brandförsvarsförbund 30 % Täby Holding AB äger i sin tur samtliga aktier i Täby Fastighets AB. Ägarandelen i Södra Roslagens Brandförsvarsförbund har minskat från 39 % 2005 till 30 % då Värmdö kommun är ny medlem Kraven i KRL 8:2 avseende koncernresultat- och balansräkning i den sammanställda redovisningen är i allt väsentligt uppfyllda. Vi har granskat samtliga elimineringar och justeringar som gjorts i den sammanställda redovisningen. Vi bedömer att dessa i allt väsentligt är riktigt gjorda. Årets resultat uppgår till 114,8 mnkr, vilket är en försämring med 2,0 mnkr jämfört med Noter till resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys är väldigt få och kan utvecklas. I princip ska de poster som notats i kommunens räkenskaper även notas i den sammanställda redovisningen. 21

22 3.6 Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper Om avvikelser görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ på det kommunala området, skall upplysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not. (KRL 1:3) Resultaträkningen, balansräkningen och finansieringsanalysen får kompletteras med upplysningar i noter. I så fall skall hänvisning göras vid de poster i resultaträkningen, balansräkningen till vilka upplysningarna hänför sig. (KRL 3:2) Extraordinära intäkter och kostnader skall specificeras till storlek och art i en not. (KRL 5:5) Om principerna för värdering, klassificering eller indelningen i poster eller delposter ändrats, skall posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed, behöver omräkning eller ändring inte göras. Skälen för detta ska anges i not. (KRL 5:6) I samband med uppskrivningen av finansiella anläggningstillgångar skall det i en not lämnas upplysning om storleken på det uppskrivna beloppet. (KRL 6:6) Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder skall anges. För posterna i årsredovisningen som avser tillgångar, avsättningar och skulder i utländsk valuta skall det anges enligt vilka principer beloppen har räknats om till svenska kronor. Uppgifterna enligt första och andra styckena får lämnas i not. (KRL 6:12) Utöver KRL:s krav ställer RKR:s rekommendationer krav på tilläggsupplysningar. Flera rekommendationer hänvisar till Redovisningsrådet för publika företags rekommendationer, vilka oftast har omfattande krav på tilläggsupplysningar. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt lämnar information om tillämpade redovisningsprinciper och lämnar tilläggsupplysningar i tillräcklig omfattning. 22

23 3.7 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Vi har granskat: att nämndernas sammanfattande redovisningar är utformade i enlighet med kommunens anvisningar samt att nämndernas sammanfattande redovisningar ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhållande till fullmäktiges uppdrag. Vi har granskat redovisningarna utifrån anvisningarna avseende: viktiga händelser måluppfyllelse resultat personal miljö utblick Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att nämndernas verksamhetsberättelser i huvudsak följer kommunens anvisningar, förbättringspotential finns dock. Vidare bedömer vi att nämndernas sammanfattande redovisningar, i huvudsak, ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhållande till fullmäktiges uppdrag. Nämndernas samt styrelsens bedömning av årets måluppfyllelse kan dock förbättras. Redovisningen nedan avser noteringar där nämnderna samt styrelsen inte har följt kommunens anvisningar. Måluppfyllelse Avseende nämnderna samt styrelsens måluppfyllelse hänvisar vi till särskild granskning av styrning och uppföljning av verksamheternas mål Från nämndernas verksamhetsberättelser kan konstateras att nämnderna samt styrelsen i flera fall redovisar vilka aktiviteter som har genomförts inom ramen för olika mål. Utifrån redovisade aktiviteter lämnas dock till läsaren att bedöma om genomförda aktiviteter eller t ex undersökningsresultat har inneburit att målet har uppfyllts. Vi anser det ej vara tillfredsställande att flera av nämnderna samt styrelsen inte själv tar ställning till målens uppfyllelsegrad. I syfte att öka förståelsen för läsaren anser vi att styrelsen samt flera av 23

24 nämnderna bör utveckla sin måluppföljning till att även innefatta en bedömning av huruvida respektive mål är uppfyllt eller ej. Resultat Miljö- och byggnämnden samt Kommunstyrelsen redovisar inte nyckeltal och volymer med kommentarer i önskvärd omfattning. Vår samlade bedömning är att nämnderna och styrelsen, Socialnämnden undantaget, i högre utsträckning bör redovisa nyckeltal för verksamheten. Nyckeltalen bör även vara kopplade till kostnader för att åskådliggöra prestationernas resursåtgång. Personal Miljö- och byggnämnden samt Kommunstyrelsen redovisar inte frisknärvaro samt sjukfrånvaro för sin personal. Kommunstyrelsen anger att underlag för denna bedömning inte fanns tillgängligt vid upprättande av årsredovisningen. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ej personalens sjukfrånvaro. Miljö Kultur- och fritidsnämnden redovisar inte hur de arbetar med miljöfrågor inom verksamhetsområdet. 24

25 Bilaga 1 Granskningsnoteringar till balansräkningens poster TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark, byggnader o tekniska anl (mnkr) Mark 73,1 73,1 Fastigheter för affärsverksamhet 288,9 288,9 Publika fastigheter 220,7 220,7 Förplan, tekniska anläggningar 1,4 1,4 Verksamhetsfastigheter 650,2 573,0 Utgående saldo 1 234, ,1 Avstämning har skett av specifikation över anläggningstillgångar och huvudbok mot sidoordnad redovisning i form av anläggningsregister. Vid granskningstillfället var samtliga investeringar förda mot verksamhetsfastigheter för senare fördelning på respektive fastighet i slutliga årsredovisningsdokumentet. Vi har även granskat gjorda avskrivningar och att dessa är i enlighet med gällande avskrivningsplaner. Vi bedömer att gjorda avskrivningar är korrekta. Vi har genom stickprov verifierat anskaffningar mot investeringsbudget och fakturor. Investeringar uppgår under året till 146,9 mnkr, föregående år 112,7 mnkr och avser framförallt investeringar i Verksamhetsfastigheter 88,5 mnkr, Publika fastigheter 26,7 mnkr, avser gator/vägar samt Fastigheter för affärsverksamheter 29,0 mnkr, avser i huvudsak VA-anläggningar). Kommunen har under året erhållit bidrag, 1,5 mnkr, från Länstyrelsen för energibesparande åtgärder. 25

26 Maskiner och inventarier (mnkr) Inventarier 90,0 86,7 Utgående saldo 90,0 86,7 Avstämning har skett av inventarier mot utdrag ur anläggningsregister utan anmärkning. Vi har genom stickprov granskat att gjorda investeringar under året lagts in i redovisningssystemet och att korrekta avskrivningstider angivits. Rimlighetsbedömning har även skett av avskrivningar mot föregående år samt mot budget inga noterbara iakttagelser har framkommit. Avskrivningstider ligger som föregående år mellan 3 10 år. Avskrivning av inventarier påbörjas månaden efter gjorda investeringar. Årets inköp av inventarier uppgår till 23,9 mnkr, föregående år 16,5 mnkr. Årets avskrivningar uppgår till 20,5 mnkr, föregående år 20,7 mnkr. Försäljningar har genererat inkomster med 146 tkr, föregående år 0. Aktier, andelar och bostadsrätter (mnkr) Täby Holding AB, aktier 30,1 30,1 SÖRAB, 500 aktier 0,5 0,5 Vårljus AB, aktier 0,4 0,4 Övriga aktier 0,1 0,1 Bostadsrätter 1,0 1,0 Utgående saldo 32,1 32,1 Inga förändringar har skett under året. Till Vårljus AB har kommunen utbetalat 187,5 tkr i aktieägartillskott. Vi har även bedömt värderingen av aktieinnehavet ingenting har framkommit som indikerar att något nedskrivningsbehov föreligger. Långfristiga fordringar (mnkr) Täby Fastighets AB 95,2 95,2 Täby Holding AB 281,1 282,5 Utgående saldo 376,3 377,7 Fordran på Täby Holding AB uppkom i samband med avyttring av aktier i Täby Fastighets AB år Granskning har i bokslutet skett mot reverser (4 st på samma belopp). Dessa reverser förfaller till betalning enligt följande; 31 december 2006 (vilken är betald), 31 december 2007, 31 december 2008 och 31 december

27 Amortering skall årligen ske med lägst 0,5 % av kapitalbeloppet samma villkor gäller samtliga reverser. Räntsatsen uppgår till 3,54 %, 3,80 %, 4.03 % respektive 4,15 % beroende på löptid. Eventuell ändring av villkor fastställs i samband med omsättning av lån. I bokslutet har samtliga reverser förts som långfristig fordran. Med anledning av reversförfall kommande års skall denna amortering föras som kortfristig fordran. I årets bokslut uppgår beloppet till 2,8 mnkr, föregående år 1,4 mnkr. I övrigt har granskningen skett utan anmärkning. OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd och lager (mnkr) Oljelager 2,1 2,9 Övriga förråd 0,3 0,4 Utgående saldo 2,4 3,3 Posten har avstämts mot specifikation utan anmärkning. Kortfristiga fordringar (mnkr) Kundfordringar 52,1 44,8 Statsbidragsfordringar 14,3 20,6 Momsfordringar 13,0 13,7 Interimsfordringar 56,0 57,7 Övriga fordringar 0 0 Utgående saldo 135,5 136,8 Redovisade kundfordringar har avstämts mot kommunens kundreskontra per balansdagen utan anmärkning. Kommunen har under 2006 kundreskontra i två ekonomisystem, en fullständig övergång till det nya ekonomisystemet kommer att ske under Reservering för osäkra kundfordringar uppgår per balansdagen till 2,7 mnkr, föregående år 1,7 mnkr och avser samtliga kundfordringar äldre än 6 månader i enlighet med samma principer som tidigare år. I de osäkra fordringarna ligger liksom tidigare år en reservering för osäkra fordringar gällande Boden, Heby samt Trosa Kommun där tvist föreligger kring vem som skall betala LSS vård för invånare numera bosatta i dessa kommuner men som tidigare bott i Täby. Täby kommun betalar i nuläget först för vården och vidarefakturerar sedan detta till ovanstående kommuner. Vi bedömer att reservering kan anses korrekt. Posten statsbidragsfordringar avser fordran moms, 6 %. Posten har verifierats mot ansökningar och beräkningar. 27

28 Under 2005 anlitade kommunen företaget Lokalrevision för att gå igenom samtliga poster vad avser upphandlade tjänster då kommunen har möjlighet att erhålla ersättning för moms med 6 % av kostnader enligt schablon (tillämpad princip av kommunen) alternativt 18 % av kostnader för tjänster samt 5 % av kostnader för lokaler. I samband med denna genomgång framkom att kommunen förlorat på att redovisa enligt schablon varför rättelser skedde i december 2005 avseende åren Sökt belopp 2005 uppgår till 13 mnkr. Av försiktighetsskäl valde dock kommunen att enbart i bokföringen ta upp 5,5 mnkr. Process med Skatteverket har nu inletts. De under 2005 uppbokade 5,5 mnkr har under 2006 återförts av försiktighetsskäl. Momsfordran avser kompensation för moms gällande skattefri verksamhet som kommunen erhåller från Särskilda skattekontoret i Ludvika. Avser perioden december Posten har verifierats mot ansökan. Interimsfordringar har genom stickprov verifierats mot fakturaunderlag/specifikationer utan anmärkning. Vi har även granskat verifikationer kring årsskiftet för att verifiera att kostnader respektive intäkter hamnat på rätt år. Vi har inte noterat några avvikelser. Årsavräkning 2006 från FORA, avseende avtalsenliga försäkringar, har erhållits. Enligt denna har kommunen inbetalt för mycket, den totala fordran avseende 2006 uppgår till 8,1 mnkr. Denna fordran har dock ej upptagits i balansräkningen eftersom utredning pågår. Från och med mars 2006 har ett nytt lönesystem tagits i bruk. Den årslönesumma som erhållits från detta nya system är betydligt lägre än vad som var fallet 2005 och vad som preliminärt inrapporterats för Det tidigare lönesystemet var i bruk under fem år. Med anledning av detta genomförs en utredning för att utröna om man med det tidigare lönesystemet inrapporterat felaktiga uppgifter och därigenom debiterats felaktiga premier. Det är inte heller klarlagt om det kan röra sig om flera år som är fel. Kortfristiga placeringar (mnkr) Kapitalförvaltning Nordea 241,0 230,4 Kapitalförvaltning SEB - - Kapitalförvaltning Carlson 242,2 233,5 Utgående saldo 483,2 463,9 Avstämning har per balansdagen skett av ovanstående poster mot sidoordnat system utan anmärkning. Verifiering av innehav samt värde har skett mot depåkonto från kapitalförvaltare per balansdagen. Nordea har inför bokslutet kommit med rättelse om uppgift om returprovision vilket medförde en smärre differens i kommunens kapitalförvaltning. Denna differens är helt klarlagd i januari Enligt köpnota från Nordea framgår köp av aktiefond Världen med 64 tkr. 28

29 Kommunen bedöms ha ett väl fungerande system för bokföringen av transaktioner under året. Löpande rapportering erhålls från förvaltare vilket möjliggör uppföljning från kommunens sida. Enligt från ansvarig tjänsteman följs månadsvis upp rapportering från förvaltare mot bl a de riktlinjer som gäller för placeringar. Per balansdagen har värdering skett enligt lägsta värdets princip post för post i enlighet med tidigare år och i enlighet med god redovisningssed. Vid beräkning av balanskravet har kommunen korrigerat för orealiserade vinster respektive förluster. Vi har granskat bokfört värde per balansdagen mot portföljredovisning från kapitalförvaltare utan anmärkning. Nedan visas en sammanställning över händelser i portföljerna under 2006 (tkr); Förvaltare Investering ursprunglig (år 2000) Reavinst/ reaförlust 2006 Upplupen kupongränta 2006 Orealiserad vinst/förlust 2006 Bokf värde Bokf värde Förändr bokf värde % Nordea ,8 % SEB Carlson ,6 % Totalt ,2 % Anskaffningsvärde på aktier/andelar/obligationer uppgick per balansdagen till 489,6 mnkr. Marknadsvärdet uppgick till 555,2 mnkr. Utöver ovanstående har kapitalförvaltningen genererat nettointäkter med 9,7 mnkr varav aktieutdelning (10,3 mnkr) samt avgifter (- 0,6 mnkr). Nedan visas fördelningen av aktuellt anskaffningsvärde mellan olika värdepappersslag hos respektive förvaltare per (tkr); Förvaltare % Svenska aktier % Utländska aktier % Obligationer Inkl kapitalförvaltning Anskaffningsvärde (inkl ränta/återinv) Nordea , , , Carlson , , , Totalt Följande kan vara värt att notera; All placering i utländska aktier avser aktiefonder All placering i svenska aktier avser aktiefonder 29

30 Likvida medel (mnkr) Kontantkassor 0,4 0,3 Postgiro 119,1 57,6 Bank -50,5 37,6 Utgående saldo 69,0 95,5 Avstämning har skett mot kontoutdrag / årsbesked utan anmärkning. Granskning har även skett av att årets ränta har beaktats utan anmärkning. EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital (mnkr) Ingående eget kapital 1 863, ,4 Årets resultat 116,7 112,6 Utgående saldo 1 979, ,0 Justerat resultat i enlighet med reglerna för balanskravet uppgår till 15 mnkr efter justeringar. Justeringar har gjorts för realisationsvinster (-14 mnkr), orealiserad värdeförändring i värdepapper (1 mnkr), omställningskostnader (6 mnkr), taxefinansierad verksamhet (1 mnkr) samt uppbyggnad av pensionsreserv (-96 mnkr). Vi bedömer att gjorda justeringar kan accepteras. Avsättningar (mnkr) Pensionsskuld 1/1 65,0 54,5 Ränteuppräkning pensioner 2,0 2,1 Årets förändring exkl ränteuppräkning 3,1 8,4 Summa avsättning pensioner 70,1 65,0 Särskild löneskatt 1/1 15,8 13,2 Årets förändring 1,2 2,5 Summa avsättning löneskatt 17,0 15,8 Utgående saldo 87,1 80,8 Bokförda saldon har avstämts mot underlag från KPA inga avvikelser har noterats. 30

31 Långfristiga skulder (mnkr) Ingående skuld kreditinstitut 100,0 105,9 Amortering -50,0-6,1 Upptagande nya lån 50,0 - Justering amortering f.å kortfristiga skuld 0,2 Amortering nästkommande år bokförd som kortfristig skuld - - Utgående saldo 100,0 100,0 Skulder till kreditinstitut har avstämts mot erhållen specifikation samt engagemangsbesked utan anmärkning. Räntekostnad har beaktats. Utestående skulder per balansdagen avser två obligationslån om vardera 50 mnkr. Under året har ett obligationslån lösts samtidigt som ett nytt upptagits på samma belopp (50 mnkr). Avstämning har skett mot kommunstyrelsens beslut samt mot bekräftelse och emissionsbilaga från SEB. Det nya lånet löper till med en fast ränta uppgående till 2,75 %. Kortfristiga skulder (mnkr) Kortfristig del av långfristig skuld - - Leverantörsskulder 66,4 68,4 Moms 7,0 1,5 Interimsskulder 105,2 133,4 (varav pensionsutbetalning individuell del 26,2 26,0 (varav prognos slutavräkning 2004) 0 20,6 Semesterlöneskuld 62,4 63,3 Övriga kortfristiga skulder 14,8 42,6 Utgående saldo 255,8 309,2 Verifiering av bokfört värde på utestående leverantörsskulder har skett genom kontroll av att samtliga poster har skickats iväg för betalningsbevakning. Momsskuld har stämts av mot inlämnad skattedeklaration utan anmärkning, posten innehåller även utbetalning från skattekonto avseende överskjutande moms från september 2006 Interimsskulder har avstämts mot specifikation. Stickprovsvis verifiering har även skett mot faktura-/beräkningsunderlag. Granskning har skett utan anmärkning. Vad avser reservering för individuell pensionsutbetalning har verifiering skett mot besked från KPA. Vi har även granskat verifikationer kring årsskiftet för att verifiera att kostnader respektive intäkter hamnat på rätt år. Vi har inte noterat några avvikelser. 31

32 Kommunens reservering för semesterlöneskuld har avstämts mot listor från lönesystem, utan anmärkning. Av de 5 listorna framgår att kommunen har uppgifter på okompenserad övertid men endast medräknat 3 listors underlag i den upplupna semesterlöneskulden. Underlaget i de ej medräknade listorna uppgår till 1,9 mnkr exklusive sociala avgifter ( inkl 2,6 mnkr). Vi har även tagit ställning till de sociala avgifterna, 32,28%, som används och bedömer dem vara för lågt räknade och rekommenderar kommunen framledes att använda 40,23 % vilket motsvarar en mer verklig kostnad, för att säkerställa utbetalning i framtiden. Total resultatpåverkan i årets bokslut för ovanstående iakttagelser uppgår till 6,5 mnkr. Översiktlig genomläsning har även skett av listor med avseende på onormalt stort antal semesterdagar eller belopp. Inga noterbara iakttagelser. Övriga kortfristiga skulder består av personalens källskatt,17,7 mnkr, Södra Roslagens Brandförsvarsförbund, 11,3 mnkr, Edsvikens Vårdgymnasium, 0,3 mnkr, Täby Holding AB, 19,7 mnkr, samt övriga poster, 2,8 mnkr. Samtliga större poster har verifierats mot externa underlag. Skulder till Södra Roslagens Brandförsvarsförbund, Edsvikens Vårdgymnasium samt Täby Holding AB avser del i koncernkonto och har verifierats mot uppgift från Nordea. PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och ansvarsförbindelser (mnkr) Borgensåtaganden ,6 Pensionsåtaganden före Täby kommun 1 163, ,1 (varav särskild löneskatt) 227,2 210,1 - Södra Roslagens Brandförsvarsförbund 30,4 29,9 (varav särskild löneskatt) 5,9 5,8 Borgensåtagande avser Täby Fastighets AB, 12,5 mnkr, Bostads- och bostadsrättslån med kommunalt förlustansvar, 10,9 mnkr samt övriga 6,2 mnkr. 32