Examinator: Ämne: Nivå och termin:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examinator: Ämne: Nivå och termin:"

Transkript

1 Författare: Handledare: Examinator: Ämne: Nivå och termin:

2 1

3 Sammanfattning Titel: Filmturism som destinationsutveckling med exemplet Öland Författare: Johanna Nyström och Maria Widell-Vuopio År: HT Handledare: Hans Wessblad Kurs: Turismvetenskap III, 15 hp, Linnéuniversitetet Kalmar Syfte: Syftet är att göra en redogörelse av förutsättningar för destinationsutveckling genom en film. I den här redogörelsen kommer vi att testa valda teorier på Öland. Metod: Vi valde att utgå från en deduktiv ansats för att på så vis kunna pröva våra valda teorier om filmturism på vårt empiriska material. Utifrån våra teorier kom vi fram till kategorier som vi utgick från vid insamlandet av vårt empiriska material. För att samla in information till vårt empiriska material intervjuade vi respondenter från Öland. När vi prövade teorierna på våra intervjurespondenter ställde vi frågor utifrån de kategorier vi kommit fram till. Vi har även tagit del av sekundärdata för insamlandet av vårt empiriska material. Slutsatser: I det avslutande kapitlet redogör vi för vad vi har kommit fram till för slutsatser. Vi kommer att presentera de slutsatser vi har kommit fram till genom de kategorier vi har prövat på Öland. Slutsatserna som vi har kommit fram till har lett till att vi har kunnat besvara vårt syfte för den här redogörelsen. 2

4 Förord Vi har under hösten 2012 gjort en redogörelse som handlar om filmturism. Vi har genom vår redogörelse fått stor medvetenhet om vad destinationer bör tänka på för att kunna dra nytta av en film som spelas in på en destination. Det har varit intressant att få en bredare kunskap om olika delar inom destinationsutveckling, som vi tror att vi kommer att ha nytta av i vår yrkesframtid. Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Hans Wessblad som har hjälpt oss att genomföra denna uppsats. Det är även tack vare våra respondenter som vi har kunnat få en större inblick i hur Öland fungerar som destination. Utan deras möjlighet att ställa upp till intervjuer inom kort och snäv tidsplanering hade vår uppsats aldrig kunnat genomföras. Vi vill även tacka för ett bra bemötande när vi deltog under filmturismmötet som anordnades på Strand Hotell i Borgholm i november Vi hoppas att filmen Skumtimmen kommer att få succé bland tittare och skapa positiva effekter för Öland. Med den här uppsatsen hoppas vi kunna ge aktörer inom turismbranschen en infallsvinkel och förståelse för filmturism. Kalmar

5 Innehållsförteckning 1.0 Introduktion Problematisering Forskningsfråga och syfte Metod Deduktiv ansats Kvalitativ och kvantitativ metod Insamlande av data Urval av intervjupersoner Primär- och sekundärdata Validitet Reliabilitet Film som attraktionskraft Turisters motivation till att besöka en destination Aspekter i en film som motiverar filmturisten att besöka en destination Filmturisters efterfråga på autenticitet Leverera kvalité på upplevelsen Destination Management Organization Samarbete på en destination Samarbete på en destination för att utveckla produkter till filmturister Image Funktionen av image Användandet av en film i marknadsföringssyfte Slutsatser

6 1.0 Introduktion I det här kapitlet kommer vi att presentera bakgrunden till vårt ämne för redogörelsen. Ämnet för redogörelsen är filmturism. Vår introduktion och problemformulering kommer leda till vår forskningsfråga och syftet för den här redogörelsen. Ett flertal platser och destinationer runt om i världen har en utvecklad filmturism. Nya Zeeland blev extra uppmärksammat efter filmatiseringen av Sagan om ringen-filmerna. En destination i Sverige som har utvecklat filmturism är Ystad. I Ystad utspelas Wallander-filmerna som är filmatiserade av Henning Mankells böcker om kommissarie Wallander. I Stockholm har Stieg Larssons Milleniumtrilogi blivit till film. Filmerna har lett till ett ökat intresse för Stockholm och skapat filmturism (Connell, 2012). Film påverkar turisters beslutsprocess vid val av resmål och destination. En film kan skapa uppmärksamhet och ett intresse för turister att besöka ett land eller en stad. När en novell görs om till film skapar den ofta ett större intresse än novellen. Anledningen till att filmen skapar ett större intresse är för att den når en global publik (Jewell & McKinnon, 2010). Den bild som visas i filmen bör vara sammankopplad till destinationen för att skapa medvetenhet om destinationen. I många fall sker det inte automatiskt. Nya Zeeland har arbetat och satsat på turismen genom att marknadsföra landet kopplat till Sagan om ringen-filmerna. Sagan om ringen-filmerna som utspelas i en påhittad värld Middle Earth är idag associerade med Nya Zeeland (Hudson, 2011). När vi läser böcker eller hör berättelser skapas bilder i våra sinnen. Det är de bilder som skapas hos turister som påverkar deras uppfattning om en destination (Vagionis & Loumioti, 2011). Flera städer förknippas med särskilda bilder som har skildrats i filmer. Ett exempel är Rom där filmen La dolce vita från 1960-talet utspelas. Filmen har gett en bild internationellt av Rom som en stad av synd, glädje, elegans och nattliv (Hudson & Ritchie, 2006). Inspelningsplatsen för filmen kan fungera som ett sätt för en destination att marknadsföras på (Jewell & McKinnon, 2010). Många länder väljer att dra nytta av att en film spelas in på destinationen. De kan använda sig av filmen som en del i sin marknadsföring. På så vis kan marknadsföringen av filmen påverka turisters uppfattning om destinationen (Hudson & Ritchie, 2006). 1.1 Problematisering Filmturism kan beskrivas som turism som uppkommer när en destination eller attraktion visas på bio, film eller TV (Hudson & Ritchie, 2006). En bred definition är att filmturism är en turistaktivitet som växts till intresse av att sett en rörlig bild genom film, TV eller för producerade produkter så som DVD (Connell, 2012). 5

7 Det sker en ständig ökning av nya turistdestinationer på den internationella marknaden. Det är viktigt för en destination att kunna erbjuda en unik upplevelse jämfört med konkurrerande destinationer. Turistdestinationer måste arbeta med att bevara, skydda och stärka sina konkurrensfördelar. På en turistdestination finns det olika koncept som destinationen kan utmärka sig med. Koncepten inkluderar ekonomi, socialt liv, kultur, politik, teknologi och fördelar i omgivningen. En kombination av de olika koncepten som en destination består av kan göra varje turistdestination unik och attraktiv (Dimoska & Trimcevb, 2012). På de mer utvecklade destinationerna finns en offentlig/privat- eller en privat sektor som ofta har ansvar för samarbete, planering och marknadsföring av destinationen. En sådan organisation kan kallas för Destination management organization (DMO). Anledningen till att en destination har en organisation som arbetar med marknadsföring är för att öka antalet besökare. Denna grupp har även en ledningsfunktion för samordning av planering, ekonomisk utveckling, offentlig sektor, turister och andra grupper som påverkar destinationen. Dessa olika aktörer har en viktig roll för planering på en destination. De olika aktörerna kan ha olika intressen vilket gör att ett samarbete mellan aktörer på en destination är viktigt (Page & Connell, 2009). En av anledningarna till att aktörerna bör samverka, är för att skapa ett helhetsintryck för turisten som besöker destinationen. Om turisten är nöjd med en del men resterande upplevelser på destinationer är negativa, kan den totala upplevelsen påverkas (Nordin, 2007). Filmturism skapar möjligheter för destinationer att bli attraktiva på turismmarknaden. Det kan generera betydande ökning av inkomster, turismbesökare, ekonomisk utveckling och ökad image (Hudson & Ritchie, 2006). En film kan även skapa nya affärsmöjligheter för att öka turistinkomster till en destination (Beeton, 2010). DMO har en viktig roll i destinationsutvecklingen gällande filmturism. DMO fungerar som en ledare, koordinator och den som driver processen framåt för alla komponenter som utgör destinationen (Fatemeh, Shirazi & Paud Mat Som, 2011). DMO bör även samarbeta med aktörer utanför destination för utvecklandet av filmturism. Till exempel med produktionsbolaget gällande rättigheter för utvecklandet av produkter (Beeton, 2010). En film har ett flertal egenskaper som skapar möjligheter för alla destinationer där en film utspelas. Några av egenskaperna som får en publik att se film är: film engagerar publiken till att personifiera berättelsen, film distribueras internationellt, film distribueras genom olika former; bio, Blu-ray, TV och internet, film diskuteras i sociala sammanhang och media, film är eftertraktat, trovärdigt och minnesvärt. Den andra övergripande egenskapen en film har för en destination är att de nämnda egenskaperna inte direkt kostar något för destinationen. Om en destination inte tar vara på dessa egenskaper så kan filmen ge en effekt som inte alltid är önskvärd från destinationens aktörer. Till exempel att filmen skapar förväntningar på destinationen som inte stämmer överens med vad destinationen egentligen erbjuder (Croy, 2011). 6

8 När turisten väljer vilken destination den vill resa till påverkas turisten av de förväntningar den har på destinationen. Filmer är en del av media och kan skapa medvetenhet om destinationer. Filmer kan skapa en image för platsen, där kännedom, motivation, förväntningar och tillit ingår (Croy, 2011). Anledning till att turister motiveras till att besöka en destination av att ha sett en film är att personen inte övertalas att välja destinationen, istället fattar de egna beslut beroende på hur olika aspekter i filmen har påverkat dem. Det som inspirerar åskådarna kan vara landskap, naturen, berättelsen, musiken, filmens budskap eller skådespelarna själva (Bolan, Boy & Bell, 2011). Problemet för destinationens aktörer blir att bemöta filmturistens förväntningar från filmen, som inte behöver stämma överens med verkligheten (Hudson, 2011). Turister besöker en plats där en film har spelats in av anledningen att de söker efter en fysisk upplevelse av platsen. Vid besöket av platsen kan verkligheten kopplas samman med filmen för att uppleva en autentisk känsla. Värdet turisterna får av upplevelsen är beroende av hur de olika aktörerna agerar. Filmturisterna söker efter ett engagemang från de aktörer på destinationen som är involverade i turistupplevelsen (Buchmann, Fischer & Moore, 2009). Turisternas upplevelse av destinationen är beroende av den relation som uppstår mellan aktörerna och turisterna (Choi & Cai, 2012). Om destinationen inte kan uppfylla de krav och förväntningar turisterna har finns det risk för att turisternas upplevelse av destinationen blir negativ (Page & Connell, 2009). En destination kan ställas in för problem att kunna leverera en autentisk upplevelse för filmturisterna (Bubsy & Klug, 2001). Det händer att destinationer inte utnyttjar de effekterna som en film ger. Det handlar om att effekterna ofta över- eller underskattas (Croy, 2010). Enligt Hudson (2011) är det ofta budgetrestriktioner eller att det är svårt att mäta avkastningen på en investering, som gör att destinationer inte tar till vara på turismen som uppkommer från en film. En annan anledning kan vara att det finns en rädsla över att förlora kontrollen, över hur och till vem destinationen presenteras genom filmer och TV-serier. Under hösten 2012 kommer en filmatisering ske av Johan Theorins kriminalroman Skumtimmen som utspelas på Öland. Delar av filmen kommer att spelas in på Öland och produktionsbolaget Fundamentfilm har filmrättigheter till samtliga fyra böcker. Johan Theorin debuterade 2007 med kriminalromanen och boken ingår i en kvartett där varje bok skildrar en årstid på ön. Skumtimmen utspelas under hösten och är såld i 20 länder. I Tyskland har boken namngetts Öland av bokförlaget Piper som är ansvarig utgivare (Heldt, n.d.). Kommunerna på Öland och regionförbundet Kalmar Län står för en del av finansieringen till filmen tillsammans med en rad företag på Öland (Alåsen, 2012). 7

9 1.2 Forskningsfråga och syfte Vår forskningsfråga är följande: Hur kan en film på en destination bidra till destinationsutveckling? Syftet till den här uppsatsen är: Syftet är att göra en redogörelse av förutsättningar för destinationsutveckling genom en film. I den här redogörelsen kommer vi att testa valda teorier på Öland. 8

10 2. 0 Metod I kapitel 2 beskriver vi hur vi har gått till väga för att samla in data till vår redogörelse. Vi börjar med att förklara hur vi skapade en teoretisk förståelse för ämnet filmturism. Vi beskriver följande hur vårt syfte har styrt vår metod för redogörelsen, men även hur våra val har påverkat vår redogörelse. Vi presenterar olika synsätt på kvalitativ och kvantitativ metod. Vi redogör sedan för hur vi har samlat in vårt empiriska material genom djupintervjuer. Vi har valt att intervjua olika aktörer gällande filmturism på Öland. I detta kapitel beskriver vi även hur vi gjorde vårt urval av intervjurespondenter. Vi redogör även för hur vi har samlat in primär- och sekundärdata. Avslutningsvis beskriver vi hur validiteten och reliabiliteten kan ha påverkat vår redogörelse. 2.1 Deduktiv ansats Enligt Holme och Solvang (1997) är det viktigt att forskaren skapar en teoretisk förståelse för ämnet. Vi har valt filmturism som vårt teoretiska ämne för uppsatsen. För att skapa en teoretisk förståelse för ämnet gjorde vi en litteraturgenomgång. En litteraturgenomgång kan användas för att få en förståelse för vad andra forskare har kommit fram till inom ämnet som kan leda fram till nya idéer för forskaren. Det kan ge forskaren en idé om vad den nya undersökningen kan få för resultat. Vi har gjort en litteraturgenomgång främst på vetenskapliga artiklar, vilket Smith (2010) beskriver som det vanligaste sättet. Vi har varit medvetna om att inte låta andra forskares resultat påverka hur vi har format den här redogörelsen eller att deras resultat ska forma vårt resultat. Smith (2010) beskriver att det kan vara en nackdel vid en litteraturgenomgång. Vi har använt litteraturgenomgången för att kunna få en uppfattning om återkommande teorier som vi ville fokusera på i den här uppsatsen. Vi har valt att se filmturism utifrån ett destinationsutvecklingsperspektiv. Vi hade fått förståelse för att många destinationer går miste om möjligheter en film kan ge. Anledningen är bland annat rädsla att förlora kontrollen av bilden som skildras i en film. Litteraturgenomgången ledde fram till vårt syfte; att göra en redogörelse av förutsättningar för destinationsutveckling genom en film. Utifrån vår litteraturgenomgång har vi valt ut teorier om filmturism kopplade till destinationsutveckling. Vi har valt ut teorier om filmturism som vi anser viktiga för att kunna besvara vårt syfte. Det är forskarens fråga och syfte som styr vilken typ av metod som forskaren väljer att använda sig av. Metoden kommer sedan att styra resultatet för forskningen (Backmann, Gardelli, Gardelli & Perssson, 2012). De vanligaste metoder som forskaren kan använda sig av är deduktion och induktion (Patel & Davidsson, 2003). Vi har valt att pröva valda teorier om filmturism på destinationen Öland. Genom att pröva teorier på verkligheten relateras teori och verklighet till varandra, vilket kallas för ett deduktivt arbetssätt (Patel & Davidsson, 2003). Vid en deduktiv 9

11 metod är det teorier som prövas på det empiriska materialet. Om forskaren observerar något som strider mot konsekvenserna så förkastar forskaren teorin eller behåller den tills vidare (Backman, et al., 2012). Vid ett deduktivt arbetssätt utgår forskaren från allmänna principer och befintliga teorier som drar slutsatser om enskilda företeelser (Patel & Davidsson, 2003). Deduktiv teori är den vanligaste tolkningen om hur teori och empiri inom samhällsvetenskaplig forskning kopplas samman (Bryman & Bell, 2005). Enligt Bryman och Bell (2005) är det teorin, som vid en deduktiv ansats, styr insamlingen av data som forskaren ska pröva teorin på. Anledningen till att vi har valt ett deduktivt arbetssätt är för att vi hade fått en förståelse om teorier kring filmturism genom vår litteraturgenomgång. Vi hade även kunskap om att det fanns planer på att utveckla filmturism på Öland. Vi ansåg att det skulle vara intressant att pröva om teorierna stämde överens med verkligheten. Utifrån teorier om filmturism har vi valt ut kategorier som vi ansåg vara relevanta för att kunna redogöra för hur en film skapar förutsättningar för destinationsutveckling. Det är kategorierna vi har valt att testa på vårt empiriska material. Kategorierna har vi valt att presentera som underrubriker i delkapitel tre, fyra och fem. Enligt Altinay och Paraskevas (2008) kan forskaren genom den teoretiska referensramen kategorisera insamlandet av material. Ett induktivt arbetssätt innebär att forskaren utgår ifrån verkligheten och sedan skapar teorier, med andra ord tvärt om mot det deduktiva (Bryman & Bell, 2005). Om vi hade använt oss av en induktiv metod hade vi förmodligen kunnat lyfta fram våra respondenters svar mer. Vi hade förmodligen vid ett induktivt arbetssätt kommit fram till andra kategorier än de vi har valt ut kring filmturism. Vid ett induktivt arbetssätt skulle vi först ha intervjuat personer på Öland för sedan välja ut kategorier som hade stämt överens med intervjuerna. Med en deduktiv metod kunde vi istället välja ut vilka kategorier vi ville pröva på verkligheten. En kritik till ett deduktivt arbetssätt är att teorin som forskaren utgår ifrån kan påverka forskningen och att nya synvinklar inte upptäcks (Patel & Davidsson, 2003). Vi har varit medvetna om att vi har styrt våra teoretiska prövningar på vårt empiriska material och på så vis förmodligen styrt vår redogörelse. 2.2 Kvalitativ eller Kvantitativ metod Vid val av metod är det viktigt att ha kunskap om kvantitativa och kvalitativa metoder, som även kan kallas för hård eller mjuk data. Det är den frågeställning som forskaren vill undersöka som är utgångspunkten för valet av metod (Holme & Solvang, 1997). Kvalitativa studier syftar till att förklara och beskriva ett mönster av relationer och interaktioner. Kvalitativ data förklaras som data som inte uppkommer i numerisk form, med andra ord kvantitativ data (Altinay & Paraskevas, 2008). Enligt Backman, et al. (2012) är det vanligt att skilja på kvantitativa och kvalitativa metoder. Uppfattningen om kvantitativ metod innebär att undersöka sådant som går att mäta. Data i kvantitativa metoder går att representera i siffror. Kvalitativa metoder förklaras ofta som data 10

12 som inte är räknebar. Forskaren är istället intresserad av att samla in data om hur något är och att söka förståelse för något. Backman, et al. (2012) menar att det är svårt att skilja dessa begrepp åt som metoder, då metoder innebär arbetssätt och tillvägagångssätt. Om forskaren samlar in data om olika kvantiteter går det att bearbeta den på olika sätt, medan forskaren kan bearbeta kvalitativ data med andra arbetssätt. Själva metoden är därför inte kvalitativ eller kvantitativ, det är själva datan som är det (Backman, et al., 2012). Ett annat sätt att skilja begreppen åt, är om det är möjligt att kunna genomföra en kvantitativ undersökning utan någon kvalitativ del. För att samla in data oavsett om det är kvantitativt eller kvalitativt tolkar eller uträknar alltid forskaren datan (Backman, et al., 2012). Åsberg (2001) menar att metod av insamling och analys inte kan skiljas åt, vilket leder till att kvalitativ och kvantitativ metod inte skiljs åt. Det är enbart formen av data som kan vara kvalitativ eller kvantitativ (Åsberg, 2001). I vår redogörelse har vi valt att inte kalla vår metod för kvantitativ eller kvalitativ. Vi anser att det skulle vara svårt för oss att samla in data utan att tolka den eller ställa oss frågor om hur många vi har intervjuat till exempel. Därför menar vi att det kan vara svårt att skilja metoderna åt. 2.3 Insamlande av data Vi har valt att samla in data till vårt empiriska material genom användandet av personliga intervjuer. Intervjuer kan användas för att få en djupare förståelse för ett fenomen än vad som är möjligt vid enkäter (Smith, 2010). Vi har använt oss av personliga intervjuer genom det som Smith (2010) kallar för djupintervjuer. Vi ville ställa frågor till våra respondenter utifrån de kategorier vi har valt att pröva, för att se om de kunde stämma överens med verkligheten. Vi använde oss av djupintervjuer som var Semi-strukturerade. Inför våra intervjuer hade vi utformat en intervjuguide (se bilaga) med specifika teman som vi ville beröra. Vid semistrukturerade intervjuer används principfasta frågor där forskarens uppgift är att under samma tid forma intervjun som personlig. Vid djupintervjuer uppstår en personlig kontakt mellan forskaren och intervjupersonen. Personliga intervjuer kan undersöka problem mer på djupet än vid strukturerade enkäter. Det kan även användas för att förstå ett problem inom en organisation eller perspektiv från människor som är nära involverade i problemen. En personlig intervju låter den intervjuades synpunkt får höras mer än forskarens. Anledningen till att vi valde intervjuer för insamlandet av vårt empiriska material, var för att vi ville få en uppfattning om varje intervjupersons enskilde uppfattning om filmturism på Öland. Vi ville få en djupare förståelse för vad våra respondenter ansåg om situationen på Öland och destinationens möjligheter att utveckla filmturism. Vi har varit medvetna om att om vi hade valt att samla in vårt empiriska material via enkäter hade vårt resultat blivit annorlunda. Vid enkäter hade vi förmodligen kunnat få svar ifrån fler respondenter och deras åsikt gällande filmturism på Öland. Vi ansåg dock att vi ville få fram en 11

13 mer djup information ifrån de aktörer som har varit delaktiga i utvecklandet av filmturism hittills. Enligt Holme och Solvang (1997) kan enkäter användas för att få svar från flera respondenter medan intervjuer kan användas för att få djupare information om det som studeras. Bryman och Bell (2010) menar att semi-strukturerade intervjuer kan ses som kvalitativa intervjuer. Våra intervjuer stämmer överens med det som Holme och Solvang (1997) kallar för kvalitativa intervjuer, då de menar att dessa används för att få fram undersökningspersonens egna uppfattningar. Bryman och Bell (2010) menar att vid en kvalitativ intervju vill forskaren lägga mer tyngd på intervjupersonens egna uppfattningar och synsätt. Vid en kvantitativ intervju används vanligtvis ett mer strukturerat tillvägagångssätt än vid en kvalitativ intervju för att kunna mäta det som undersöks. Vi är medvetna om att vårt resultat hade blivit annorlunda vid en kvantitativ intervju då vi förmodligen hade kunnat fokusera på mätning av de svar vi fått. Forskarens roll vid intervjuer När vi valde respondenter till våra intervjuer var vi medvetna om att välja personer som kunde hjälpa oss att besvara vårt syfte. Om vi hade valt att intervjua personer som inte jobbar med turism, hade de förmodligen inte haft den kunskap som var nödvändig för vår studie. Vid intervjuerna utgick vi från samma kategorier vid varje intervjutillfälle. Däremot skilde sig frågorna beroende på om de var en privat- eller offentlig aktör som vi intervjuade. På så vi kunde vi samla in motsvarade information men utifrån olika perspektiv. Vid intervjuer kan det vara svårt för forskaren att anteckna de svar respondenten beskriver. Det är viktigt att kunna skriva ner svaren så snart som möjligt och bearbeta materialet. Det är annars en risk att intervjuaren missförstår eller glömmer något som sades under intervjun (Smith, 2010). Vid intervjuerna antecknade den ena av oss på en dator medan den andra förde konversationen med respondenten. Vi har även gått igenom svaren efter varje intervju för att minimera risken att glömma bort vad som sades. Vi har däremot varit medvetna om att vi kan ha missförstått vad respondenterna har sagt eller tolkat det på ett annat vis än de menade. Vi har varit medvetna om den kritik som finns gällande utförande av intervjuer. Det kan vara att vi som forskare hade förutfattade meningar om de svar vi ville få under intervjun. Det kan leda till att forskaren tolkar det den vill höra. Andra exempel är om vi som forskare behövde förklara en fråga igen vilket kan leda till att frågan tolkas annorlunda (Smith, 2010). 2.4 Urval av intervjupersoner Enligt Holme och Solvang (1997) är urvalet av intervjupersoner en avgörande del av resultatet. De menar att fel personer i urvalet kan vara värdelösa i relation till utgångspunkten forskaren har från början. Vi hade förkunskaper om att filmturism i dagsläget inte var utvecklat på Öland. Vi ansåg att det var relevant att få information av de personer som har haft en delaktighet i inspelningen av filmen eller har planer på att dra nytta av filmen i framtiden. Vi ville få 12

14 information från personer som har ett intresse av utvecklandet av filmturism på Öland. Om vi hade intervjuat personer som inte är intresserade av filmturism hade vi förmodligen fått fram annan information. Vi har därför varit medvetna om att uppsatsen är vinklad utifrån personer som har ett intresse av filmturism. Om vi hade intervjuat personer som inte har ett intresse i utvecklandet av filmen, hade förmodligen en mer negativ bild skildrats. Vi använde oss av det som Holme och Solvang (1997) kallar för systematiskt urval, som de beskriver som att urvalet sker utifrån medvetet formulerade kriterier som är teoretiskt eller strategiskt definierade. Vi valde att använda oss av kriterier som är strategiskt definierade, som innebär att personerna väljs ut utifrån den för-förståelse vi hade innan vi startade projektet (Holme & Solvang, 1997). Vi hade tidigare läst in oss på teorier och valt ut kategorier vi ville pröva på vårt empiriska material. Vi hade bland annat sett att våra valda teorier beskriver att det är viktigt att involvera alla aktörer på en destination, både offentliga och privata. Vid val av våra intervjupersoner ansåg vi att det var relevant för vårt syfte att få en insyn från både offentligaoch privata aktörer på Öland. Annars hade vi enbart fått en synvinkel på intervjuerna, antingen från offentliga eller privata aktörer. Vi valde att delta under ett möte som anordnades på Öland i november månad Mötet var det första som anordnades kring filmturism på Öland med fokus kring att samla näringen. Under mötet presenterades information om filmturism av en kvinna som är utbildad inom ämnet. Utifrån mötet valde därifrån ut vilka vi ville intervjua. På så vis fick vi en kunskap även om den grupp personer vi valde att intervjua, vilket enligt Holme och Solvang (1997) krävs för ett systematiskt urval. Det var viktigt för oss att få ett brett informationsinnehåll i urvalet. På grund av tidsbrist ansåg vi dock att vi inte hade möjlighet att intervjua så pass många intervjupersoner som egentligen hade behövts. På vis hade vi lättare kunnat avgöra om teorierna stämmer överens med Öland. Respondenter är de intervjupersoner som själva är delaktiga i de företeelser forskaren studerar. Informant är de personer som står utanför företeelsen men som har mycket att säga om det (Holme & Solvang, 1997). I vår redogörelse har våra intervjupersoner varit respondenter. Om någon av individerna i gruppen inte haft möjlighet att delta hade det kunnat få konsekvenser för vår teoriprövning, eftersom gruppen inte längre skulle varit total. Det skulle till exempel inneburit att en specifik kompetens inte hade blivit representerad i vårt empiriska material (Patel & Davidsson, 2003). Alla av de intervjurespondenter som vi hade valt ut, förutom en kunde delta under personliga intervjuer. Vi valde att ha en telefonintervju med den personen för att den grupp av aktörer vi hade valt ut fortfarande skulle vara total. Vi ansåg att det var viktigt att få även hennes åsikt för vårt empiriska material. 13

15 Våra respondenter beskrivs nedan. Offentliga aktörer Mattias Nylander, Näringslivsutveckling Regionförbundet i Kalmar Län, Vi valde att intervjua en respondent från regionförbundet i Kalmar Län. Då vi under mötet fick förståelse för att de hade varit delaktiga i frågan om att Skumtimmen skulle spelas in på Öland. Anders Nyholm, Näringslivschef Öland, Vi valde att intervjua Anders Nyholm för att få information från en person som arbetar med turismfrågor på Öland. Malin Almqvist, Utvecklingsdirektör Länsstyrelsen Kalmar, Vi valde att intervjua en person från Länsstyrelsen för att få förståelse för hur de ser på turismutveckling på Öland. Vi hade fått kunskap om att de är delaktiga i beslut som tas rörande marken på Öland. Privata aktörer Marcus Thell, Hotelldirektör Strand Hotell Borgholm, Vi intervjuade Marcus Thell för att vi under mötet fick information om att Strand hotell varit delaktiga i finansieringen av filmen. Elisabet Angelin, Tomas Buss, Vi intervjuade Elisabet Angelin för att vi under mötet fick information om att hon varit initiativtagare till att mötet om filmturism skulle anordnas. Anna Barkevall, VD Kronocamping Böda Sand, Ordförande Marknadsrådet Öland, (Telefonintervju) Vi intervjuade Anna Barkevall både i form av privat- och offentlig aktör. Anledningen till att vi intervjuade henne var för att ta del av hennes tidigare erfarenheter kring att Böda Sand har skildrats i en Tv-serie. Anledningen var även för att få hennes åsikter kring turismen på Öland då hon är medverkande i marknadsrådet. 14

16 2.5 Primär- och sekundärdata Vi valde att göra intervjuer för insamling av vårt empiriska material. Vi valde att göra intervjuer med de respondenter vi ansåg hade information kring de teorier vi valt att pröva. Våra intervjuer kan ses i form av det Patel och Davidsson (2003) beskriver som primärdata. Primärdata kan vara information som fås vid ögonvittnesskildringar och förstahandsrapporteringar, medan övriga kallas sekundärkällor (Patel & Davidsson, 2003). Det som Patel och Davidsson (2003) beskriver som sekundärkällor har vi kompletterat våra intervjuer med. En del i vårt tillvägagångssätt för insamlandet av vårt empiriska material har varit att insamla sekundärdata från allmänna dokument och media. Vi har använt oss av den strategi som har tagits fram av Ölands näringslivskontor; Turismstrategi Öland Syftet bakom framtagandet av strategin är för att ta reda på hur man kan lyfta turismen på Öland (Turismstrategi, 2012). Anledningen till att vi har använt oss av strategin vid insamlandet av vårt empiriska material är för att vi anser att den beskriver de mål som Ölands näringslivskontor har satt upp för framtida marknadsföringen av Öland. Bryman och Bell (2005) belyser information från offentliga dokument som viktig för forskaren. Dock poängterar dem kritiken kring trovärdigheten i offentliga dokument vilken vi har tagit del av (Bryman & Bell, 2005). Vi är medvetna om att olika aktörer på Öland kan uppfatta situationen olika Genom att ta del av det som stått i media har vi fått information om hur det gått till vid inspelningen av filmen. Vi har på så vis fått en inblick i kring vilka aktörer som är delaktiga i filmturismutvecklingen på Öland. För att komplettera vårt material om Öland, har vi även tagit del av information från Ölands turistbyrås hemsida. Vi har tagit del av den kritik som finns kring trovärdighet av massmediaprodukter. Det kan vara svårt att veta om upphovsmannen har tillräckligt mycket kunskap om det som beskrivs (Bryman & Bell, 2005). Patel och Davidsson (2003) beskriver att gällande insamlandet av information kan det ske på olika vis, men att ingen teknik kan beskrivas som bättre eller sämre. De förklarar att det skiljer sig beroende från fall till fall. Det är viktigt att forskaren är källkritisk till informationen (Patel & Davidsson, 2003). 2.6 Validitet Begreppet extern validitet står för i vilken utsträckning resultaten kan generaliseras till andra situationer och miljöer (Bryman & Bell, 2005). Det kan vara ett problem att generalisera vår redogörelse till andra situationer då vi har använt oss av intervjuer som insamling av data. Vår metod gör att vi har ett begränsat urval i form av våra intervjurespondenter (Bryman & Bell, 2005). Det leder till att det kan vara svårt att generalisera vårt resultat som är påverkat av våra respondenters svar, till exempel en annan destination. På en annan destination hade möjligen 15

17 situationen sett annorlunda ut och vi hade möjligen fått andra svar från motsvarande respondenter. 2.7 Reliabilitet Begreppet extern reliabilitet står för i vilken utsträckning vår redogörelse kan upprepas (Bryman & Bell, 2005). Då vi har valt att använda oss av intervjuer kan det vara ett problem för någon annan att upprepa vår studie. Bryman och Bell (2005) beskriver att forskaren måste gå in i samma sociala roll som tidigare om samma resultat ska uppnås. Vi har varit medvetna om att reliabiliteten i den här uppsatsen kan vara lägre då verkligheten ständigt förändras. Det leder till att om en annan forskare väljer att upprepa vår redogörelse, uppnås förmodligen ett annat resultat. 16

18 3.0 Film som attraktionskraft I det här kapitlet kommer vi att redogöra för hur en destination kan motivera filmturister. Vi kommer att beskriva hur betydelsen av fritid samt andra faktorer i samhället har lett till att nya sätt att resa har växt fram. En ny form av turism är filmturism. Vi redogör för olika aspekter i en film som kan påverka filmturistens val av resmål. Filmturisten söker ofta efter en autentisk upplevelse. Vi beskriver de problem som kan uppkomma i samband med försök till att leverera en autentisk upplevelse. Vi avslutar med att belysa vikten av att kunna leverera kvalité på de produkter och aktiviteter som skapar upplevelsen för turisten. Vi prövar de valda kategorierna på Öland för att se om de kan stämma överens. Bio som socialaktivitet slog igenom under 1940-talet och idag är den vanligaste formen av kulturellaktivitet att se en film, framför allt att gå på bio (Connell, 2012). Kultur kan förklaras som kollektivt tänkande som består av medlemmar från ett samhälle. Kultur är samlingen av delade meningar, ritualer, normer och traditioner för medlemmar i ett samhälle. Ett lands kultur har en stark påverkan på människors uppfattningsförmåga, beteende och mottagligheter av påtryckningar från samhället. Påtryckningarna kan vara ett dominerande språk, historia, utbildningssystem, politiskt- och juridiskt system, delad mass-media, marknad, tjänster och nationella symboler (Woodside & Ahn, 2008). Media är en del av den värld vi lever i och film har en stor roll inom media (Beeton, 2010; Connell, 2012). 3.1 Turisters motivation till att besöka en destination Turismindustrins överlevnad är beroende av människors efterfråga att resa. De turistaktiviteter människor väljer att göra är inte enbart beroende av människors frihet att välja var de ska åka på semester. Det kan även vara faktorer i arbetslivet som ökar önskan att vilja resa, vilket sedan påverkar valet av destination (Page & Connell, 2009). Turisternas val av vilken destination eller typ av semester de vill resa på kan vara styrt av en del individuella hinder. De olika hindren kan vara beroende av bland annat prisfaktorer. Det kan innebära att det är för dyrt att resa till en viss destination. Andra hinder som kan påverka valet av semester är till exempel genom att det inte passar i tiden för ledigheten. Det vill säga att destinationen är för långt bort eller till och med att semestern involverar aktiviteter som vi inte har kapacitet till att göra. Vid val av resmål är beslutet främst baserat på vad konsumenten har för levnadsvillkor. Det som kan påverka beslutet är om besökarna har varit på destinationen tidigare, de olika faciliteterna på destinationen, kostnad på transporter till och på destinationen, tiden att resa dit, kvalitén på marknadsföring och reklam, kvalitén på service samt politisk stabilitet på destinationen. Om destinationens marknadsförare kan förstå hur och varför turister väljer vilken destination de ska besöka, kan de genom marknadsföring påverka turisternas konsumentbeteende (Page & Connell, 2009). 17

19 Vi vill pröva om Page och Connells teori (2009) kan stämma överens med Öland. Vi vill pröva om Öland är beroende av turisters hinder och levnadsvillkor för att turisterna ska välja Öland som besöksmål. Vi frågar både Anders Nyholm och Anna Barkevall om Ölands styrkor för att få en uppfattning om vad som motiverar turister att besöka Öland idag. Anna Barkevall anser att Öland är ett tryggt alternativ jämfört med utländska destinationer för barnfamiljer. Några av målgrupperna på Öland är Aktiva barnfamiljer och Whops (wealhty, healthy, older, people). I framtiden vill de även rikta sig mot nischade (specialiserade) målgrupper. På Öland finns det ett brett utbud av prisvärda aktiviteter och produkter. Lokalbefolkningen på ön är vana vid att ta emot mycket turister under sommarmånaderna. Logistiken fungerar bra, trots den stora anstormningen av besökare. Till exempel räcker vattnet till för alla besökarna (Anders Nyholm). För att ytterligare se om Page och Connells (2009) teori kan stämma överens med Öland, förklarar vi vad Öland har lockat för turister tidigare genom åren. Vi redogör även för vilka typer av turister som besöker destinationen idag. Öland har varit ett populärt val hos turister under sommarsäsongen sedan campingen slog igenom under talet. Det finns ett flertal välutvecklade campinganläggningar och fritidshus som turister väljer att spendera sin semester i på Öland (Visitsweden.se, 2012). Under 80-talet var Borgholm på Öland det självklara valet för Sveriges partyelit, vilket kan jämföras med hur Båstad eller Visby är idag. På Öland har de olika företagarna och aktörerna arbetat bort bilden av en fest-ö. Idag vill de rikta sig mot en bredare publik (Turismstrategi Öland, 2012). Öland som besöksmål för turister har förlorat värde sedan 80-talet. Trots det är Öland fortfarande en stark turistdestination som många väljer att besöka under sommaren (Malin Almqvist). Öland har arbetat med att motivera barnfamiljer till att besöka destinationen idag och att bli en trygg destination. Det har förändrats från att ha varit en fest-ö till att vara en trygg och prisvärd destination för barnfamiljer (Turismstrategi Öland, 2012). Fritid och motivation har en viktig roll för den personliga utvecklingen. Fritiden kan leda till personlig utveckling och självförverkligande. Det är baserat på två antaganden; att fritid innebär tillstånd för egna uttryck och att utveckling delvis kan vara självstyrd. Mycket av vad en person väljer att göra på sin fritid skapar den man är. I sociala sammanhang exempelvis under en middag fungerar fritidsintressen ofta som samtalsämnen. För att skapa en känsla av samhörighet identifierar människor sig ofta genom varandra och ser då sig själva som en del av en grupp. Genom att referera till sina fritidsintressen svarar ofta en person på frågan vem är jag?. Människans fritid är viktig för att det ska finnas någon kultur i vårt samhälle (Kleiber, 1999). Nu för tiden innebär semester inte enbart en möjlighet att ta en paus från vardagen. Turisten som konsument efterfrågar istället vad fritid innebär för dem själva. Beslutet av att åka på semester är grundat i personlig motivation för turisten (Page & Connell, 2009). Vi lever i en värld där vi ständigt tar del av olika bilder och symboler genom media. Bilder som skildras i en film kopplas samman med verkligheten när turister reser till en plats där filmen har spelats in (Connell, 2012). Det har blivit allt vanligare att människor vill resa till en plats som skildras i en film, på bio eller på TV, vilket kallas filmturism (Hudson & Ritchie, 2006). Filmturism kan beskrivas som ett 18

20 specialiserat sätt att resa på och likaså kan destinationer som utvecklar filmturism erbjuda specialiserade aktiviteter kopplat till filmen (Connell, 2012). Vi frågar flertalet av våra intervjurespondenter om hur de ställer sig till filmatiseringen av Skumtimmen på Öland. Filmen spelades in under hösten 2012 och är baserad på Johan Theorins debutroman med samma namn, Skumtimmen. Romanen gavs ut under 2007 och har sålts i många exemplar samt översatts till flera andra språk. I ett av länderna som boken sålts i är Tyskland, där boken heter Öland. Boken ingår i en serie av fyra böcker som skildrar varsin årstid på Öland (Heldt, n.d.). Flertalet av de respondenter vi har intervjuat har tillsammans gett en positiv bild av att Skumtimmen spelats in på Öland. De är särskilt positiva till att filmen är inspelad under hösten. Anders Nyholm berättar att han var på studiebesök i Ystad för att se hur de arbetat med filmturism där. Ystad har utvecklat filmturism i samband med filmerna om kommissarie Wallander. Elisabeth Angelin tycker att det är jättespännande att filmen spelats in på Öland. Hon säger att hon hoppas på att Öland kan bli ett nytt Ystad. Även Marcus Thell jämför Öland med Ystad som har lyckats med filmturism och hoppas på att det kan bli likadant för Öland. Elisabet Angelin anser att filmturism är ganska hett just nu och att film är något alla kan relatera till. Anna Barkevall ser filmturism som en ny typ av turism som Öland kan utveckla. Det är ingen som riktigt vet hur stort filmturism kommer att bli eller vilken succé filmen kommer att få (Mattias Nylander). Förändringar inom arbetsorganisationer och en ökning av människors inkomster har lett till att vår fritid och människans konsumtionsbeteende har ändrats. Följderna av att vår fritid och konsumtionsbeteende har ändrats har lett till att nya sätt att resa har växt fram (Hall, 2008). Det har skett en ökning av nischade (specialiserade) sätt att resa på vilket kan kopplas till den allmänna ökningen av kultur och livsstil- eller erfarenhetsmässiga resor (Getz, et al. 2008; Kleiber, 1999). Utveckling av nischturismprodukter kan vara bidragande till att öka ekonomisk utveckling i landsbygds- och avlägsna regioner. Om en destination erbjuder nischturismprodukter kan de ge mervärde till turistens upplevelse och på så vis bidra med nya turistmarknader för destinationen (Kyoungjin & Brown, 2012). Vi frågar Anders Nyholm, Mattias Nylander och Malin Almqvist om de anser att filmturism stämmer överens med andra satsningar på Öland. På Öland vill de i framtiden arbeta mer med specialiserade typer av turism (Anders Nyholm). Ett av målen i Turismstrategi Öland (2012) är att utveckla kulturturism. Öland har potentiell möjlighet till att fungera som en miljö för att utveckla kulturella turismprodukter kopplat med filmatiseringen av Skumtimmen (Turismstrategi Öland, 2012). En stor andel kulturturister besöker Öland idag. Det är natur- och kulturupplevelser som är en av Ölands styrkor (Mattias Nylander). På länsstyrelsen arbetar de för att skapa förutsättningar för företag att utveckla verksamheter på landsbygden, exempelvis om någon vill starta ett bed and breakfast. I vardagen spenderar människor tid i storstäder men på 19

21 semestern vill man vara i den mer lantliga miljön (Malin Almqvist). Malin Almqvist säger att jag har en känsla av att flera människor söker efter det genuina. Ölands utveckling som besöksmål kan stämma överens med Pages och Connells (2009) och Halls (2008) teorier om att turisters fritid och konsumtionsbeteende har förändrats. Vi har sett att turister som besökte Öland förr förmodligen attraherades av att det var en partyö, men att destinationen idag kan ses som ett tryggt alternativ för barnfamiljer, vilket visar på att teorierna kan stämma överens med Öland. Pages och Connells (2009) teori om att turister påverkas av olika hinder kan stämma överens med att Öland idag attraherar barnfamiljer, på grund av att det är trygg destination. Vi tror att de turister som besökte Öland tidigare förmodligen hade andra levnadsvillkor och behov än de turister som besöker Öland idag, vilket kan stämma överens med Pages och Connells (2009) resonemang. Vi har därför dragit slutsatsen att dagens turister som besöker Öland förmodligen har andra behov än tidigare. Vi anser att Kleibers (1999) teori om att människor söker efter samhörighet till andra genom sina fritidsintressen, kan stämma överens med situationen på Öland. Öland attraherar idag redan en stor del kulturister. Redogörelsen ovan visar att Öland har möjlighet att attrahera fler kulturturister kopplat till filmen Skumtimmen. Om Öland väljer att ta vara på filmatiseringen av Skumtimmen som en del i utvecklandet av kulturturism, tror vi att de kan locka de turister som söker efter kulturella livsstilar och resor. Kyoungjin och Browns (2012) resonemang anser vi kan stämma överens med Öland. Vår redogörelse visar på att filmturism skulle kunna användas för att utveckla nya nischturismprodukter på Öland. Vi tolkar det som att respondenterna är positiva till utvecklandet av filmturism, bland annat för att de anser att det ligger rätt i tiden. Flera av respondenterna hoppas att filmen kommer bidra till att Öland kan utveckla en ny typ av turism. Respondenternas svar kan stämma överens Connells (2012) resonemang om att film är en del av vår kultur. Deras svar kan även stämma överens med att filmen kan bidra till ett specialiserat sätt att resa på. 3.2 Aspekter i en film som motiverar filmturisten att besöka en destination Beroende på hur olika aspekter i en film påverkar en turist, motiveras turisten till att besöka destinationen. Turisten tar egna beslut grundat på de olika aspekterna som påverkat turisten i filmen och övertalas inte att välja destinationen. Det som inspirerar åskådarna kan vara landskap, naturen, berättelsen, musiken, filmens budskap eller skådespelarna själva (Bolan, et al., 2011). Turister skapar mening för platser och en subjektiv upplevelse skapas genom att bedöma hur autentisk upplevelsen är (Heitmann, 2010). Turister besöker en plats för att koppla samman filmen med känslor. Detta kan göras genom att återuppleva en upplevelse eller känsla från filmen, förstärka en myt, storytelling, fantasier, eller för status eller kändisskap. Faktorerna kan även fungera som olika ikoner som skapar det symboliska värdet som är det populära och övertygande med filmen. Genom att se på olika ikoner kan det vara lättare att se vad det är som attraherar turisten. Vissa platser attraherar turister på grund av naturen som skildras medan andra 20

22 platser av en slump är platsen för ett event eller tema som skildras (Beeton, 2010; Chon & Hyunjung Im, 2008). Vi frågar våra intervjurespondenter om vad de tror kommer locka turister till att besöka Öland efter att ha sett Skumtimmen. Anledningen är för att pröva om teorierna som beskrivs ovan om att det är olika aspekter i en film som kan motivera filmturister kan stämma överens med Öland. Vi redogör även för hur en del av aktörerna på Öland planerar för att bemöta efterfrågan från filmturister. Under november månad hölls ett möte på Öland för att planera inför hur de kan bemöta filmturisterna på ön. Våra respondenter berättar att det finns planer för olika produkter och aktiviteter som kan utvecklas för att bemöta filmturister på Öland. Våra respondenter väntar med spänning på vad exakt det är som kommer att skildras i filmen. Elisabet Angelin säger att nu har man ju inte sett filmen, det kanske inte alls blir som man har tänkt sig. Hon hoppas att filmen motsvarar förväntningarna och att turismen sedan byggs upp efter det (Elisabet Angelin). I Turismstrategin Öland (2012) har man kommit fram till att det är det äkta Öland som man vill framhäva. Våra respondenter hoppas därför att det är det som kommer att skildras i filmen. Vi har upplevt från våra respondenter på Öland att det finns en tveksamhet kring vad som kommer att efterfrågas, trots detta har de börjat planera kring filmturism. Elisabet Angelin säger att hon tycker att det vore roligt om någon av skådespelarna skulle kunna medverka vid någon aktivitet, som exempelvis Lena Endre som har huvudrollen i filmen. Hon säger även att turisterna kanske skulle tycka det var roligt om författaren Johan Theorin vill vara med. Dock poängterar hon att han tidigare sagt ifrån och inte vill figurera som någon turistambassadör för Öland (Elisabet Angelin). Känslan i filmen som motivation Den känsla som filmen förmedlar av exempelvis mod eller rädsla är det som turisten ofta önskar återuppleva på destinationen. Det symboliska värdet för en produkt, i detta fall en plats eller landskap, skapar mer värde för turisten än vad själva produkten gör. Turisten bildar mening till att besöka platsen genom att förknippa en viss film, scen, karaktär eller författare och fokus på platsens naturliga kvaliteter åsidosätts (Chon & Hyunjung Im, 2008). Butler (2011) beskriver att turister besöker Salzburg i Österrike för att besöka inspelningsplatsen för filmen Sound of music, från 1965, där de kan ta del av bussturer med musik från filmen. Det är ett övertygande bevis på att även musiken skapat ett symboliskt värde och levt kvar i popularitet i flera år, då det inte enbart är inspelningsplatserna som lockar turisterna (Butler, 2011). Resonemanget stämmer överens med Connells (2012) teori om vad den nutida turisten söker gällande kulturella erfarenheter. Hon menar nämligen att den nutida turisten söker efter att skapa nöje genom att uppleva markörer, tecken och symboler som turisten har fått från en socialt konstruerad verklighet (Connell, 2012). Enligt Marcus Thell är världsarvet Alvaret en plats som kommer att skildras. Alvaret har utsetts 21

23 till ett världsarv av FN-organet UNESCO ( Marcus Thell tror att det är det unika Alvaret som kommer att skildras som ett spöklikt och kallt landskap. Därför tror han att det kan vara den känslan som turisterna efterfrågar (Marcus Thell). Marcus Thell ställer sig dock frågan hur man på Öland kan framhäva Alvaret som något unikt eller coolt som han själv uttrycker det. Handlingen i filmen som motivation Filmturismdestinationer kan attrahera olika sorters turister beroende på genren av filmen. Genren av filmen påverkar inte bara beslutet om vilken destination de vill resa till utan även vad turisten vill uppleva på destinationen. Om det är exempelvis spänning och äventyr som skildras i filmen, är det ofta det som turisten vill uppleva väl på destinationen. Turisten söker då efter en mer specialiserad och aktiv upplevelse utöver den klassiska sightseeingturen av en inspelningsplats. Turism har en generell uppfattning av att vara en glad industri och för att attrahera turister är det därför viktigt att imagen av destinationen visas positiv. Det kan då bli motsägelsefullt om handlingen eller historien i filmen är negativ och resultera i att filmen inte lockar några besökare alls (Heitmann, 2010). Vi redogör för vilken genre Skumtimmen har och hur några av våra intervjurespondenter ser på det. Anledningen är för att se om Heitmanns (2010) teori om att genren i filmen påverkar filmturisters val av destination kan stämma överens med Öland. Som vi nämnt tidigare är filmen Skumtimmen baserad på deckaren med samma namn. En definition på deckare eller detektivroman som är det riktiga namnet är: fiktionslitteratur vars främsta kännetecken är intrigens koncentration kring brottslighet, brotts begående och uppklarande av brott. En annan benämning är kriminalroman, som blivit alltmer adekvat i takt med genrens utveckling (Nationalencyklopedin.se, 2012). Förhoppningarna från våra respondenter är att Skumtimmen kommer att skildra mystiken och dimman på Öland under hösten. Det finns en förhoppning om att om Ölänningarna själva får se detta på film, så kommer de att bli stolta över sin ö (Anna Barkevall). Elisabet Angelin säger att man i dagsläget planerar mycket efter vad som skildras i boken men att filmen kanske visar något annat. Beskrivning av vem filmturisten kan vara Filmturism kan ses som en drivkraft till att en individ väljer att resa. Det kan också vara ett uttryck för individuell identitet och plats-identitet (Beeton, 2010). Filmturisten kan själv ha svårt att avgöra vad som attraherar den till att besöka platsen (Connell, 2012). Önskan åskådarna får från en film, kan skapa ett gemensamt mönster av betydelse med andra till att känna en tillhörighet och gemenskap (Beeton, 2010; Jewell & McKinnon, 2010). Filmturisten är ofta utbildade medelåldersmänniskor med stabil ekonomi. Äldre människor påverkas mer av filmen i sitt beslut vid val av resmål än andra åldersgrupper (Connell, 2012; Chon & Hyunjung Im, 2008). 22

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen:

Antagen av kommunstyrelsen: Strategi för besöksnäringen i Nykvarns kommun Antagen av kommunstyrelsen: 2017-01-31 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 2 Turism och besöksnäring... 2 Sverige som besöksmål... 2 Nykvarn som

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Intervjuer: konsten att lyssna och fråga 2010-04-26 Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Vad är en intervju Intervjuandets

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan

Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan Besöksperspektiv i översiktsplanen Med ett tydligt besöksperspektiv i sin nya översiktsplan visar Flens kommun hur man på ett bra sätt kan skapa bättre

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Foto: Tomas Utsi/imagebank.sweden.se VERSION 1.0 DEN GLOBALA RESENÄRENS BILD AV SVERIGE INLEDNING Foto:

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Sol, surf & spa. en studie om destinationsmarknadsföring med Varberg som fall. Sofia Johansson Selma Mehmedovic. Författare: Sofia Johansson

Sol, surf & spa. en studie om destinationsmarknadsföring med Varberg som fall. Sofia Johansson Selma Mehmedovic. Författare: Sofia Johansson Sol, surf & spa en studie om destinationsmarknadsföring med Varberg som fall Författare: Sofia Johansson Handledare: Hans Wessblad Turismprogrammet Turismprogrammet Examinator: Stefan Gössling Ämne: Turismvetenskap

Läs mer

Tre aktuella utvecklingstrender kan urskiljas för ÖKS-regionens kuster

Tre aktuella utvecklingstrender kan urskiljas för ÖKS-regionens kuster Tre aktuella utvecklingstrender kan urskiljas för ÖKS-regionens kuster 1. De traditionella kustnäringarnas minskande betydelse för lokalbefolkningen 2. Den expanderande turismens interaktion med kustens

Läs mer

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract

Läs mer

KVALITATIVA INTERVJUER

KVALITATIVA INTERVJUER KVALITATIVA INTERVJUER EN INBLICK I ATT GENOMFÖRA OCH ANALYSERA 7.4.2015 Elisabeth Hästbacka VARFÖR FORSKA OCH I VAD? Samhällsvetenskaplig forskning står ofta som grund för olika politiska beslut Genom

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin & årtal Handledare: namn Abstract/Sammanfattning Du skall skriva

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Utbildningsplan. Kommunikation och PR. SGKPR Kommunikation och PR Study Programme in Public Relations. Programkod: Programmets benämning:

Utbildningsplan. Kommunikation och PR. SGKPR Kommunikation och PR Study Programme in Public Relations. Programkod: Programmets benämning: Dnr HS 2016/638 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Programkod: Programmets benämning: SGKPR Study Programme in Public Relations Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700

Läs mer

EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN

EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN Anteckningar från gruppdiskussioner FrukostForum, 2014-01-23 Den 23/1 samlades ett 70-tal personer för att delta i FrukostForum för Vänersborgs näringsliv.

Läs mer

Framtagen av Svensk Turism AB i samarbete med aktörer och samarbetsorganisationer i svensk besöksnäring

Framtagen av Svensk Turism AB i samarbete med aktörer och samarbetsorganisationer i svensk besöksnäring Framtagen av Svensk Turism AB i samarbete med aktörer och samarbetsorganisationer i svensk besöksnäring Vad är en nationell strategi för besöksnäringen, vad ska den vara bra för och hur berör den Kalmar

Läs mer

1 5 3 3 4 Lugn Närhet

1 5 3 3 4 Lugn Närhet Grupp Kunskap Drivkraft Lugn Mångfald Byt ut Lägg till 1 5 3 3 4 Lugn Närhet Övriga kommentarer: Utvecka ordet mångfald. Drivkraft Inspiritation 2 6 6 3 2 Lugn Öppenhet Mångfald Internationellt Trivsel

Läs mer

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion

Läs mer

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter

Läs mer

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

OBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna..

OBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna.. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Roma'hredovisnihg (både muntlig och skriftlig)

Läs mer

Grönt konfererande. - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer. Av Åsa Nylander

Grönt konfererande. - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer. Av Åsa Nylander Grönt konfererande - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer Av Åsa Nylander Syfte Syftet med den här studien är att undersöka hur konferensanläggningar använder sig av sina

Läs mer

Hagforsstrategin den korta versionen

Hagforsstrategin den korta versionen Tillsammans skapar vi en attraktiv kommun Hagforsstrategin 2017-2027 den korta versionen Vill du ta del av fullversionen av Hagforsstrategin? Den hittar du på hagforsstrategin.se och hagfors.se Mitt liv

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

Inspirationsfasen. Fortsättning på nästa sida. Hållbar utveckling B, vårterminen 2013. Cemus/CSD Uppsala, Uppsala universitet & SLU

Inspirationsfasen. Fortsättning på nästa sida. Hållbar utveckling B, vårterminen 2013. Cemus/CSD Uppsala, Uppsala universitet & SLU Inspirationsfasen Förvänta er framgång! Fokusera på problemet, men leta efter möjligheter. Titta på världen, observera och låt dig inspireras. Utforska det som kittlar din nyfikenhet! Ha med så många olika

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Den glömda marknadsföringen

Den glömda marknadsföringen Den glömda marknadsföringen - En kvalitativ studie om hur hotell marknadsför och arbetar med hållbarhet Författare: Erika Nilsson Mikaela Videfors Handledare: Miralem Helmefalk Examinator: Leif V Rytting

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Turisten och souveniren - Motiv till inköp

Turisten och souveniren - Motiv till inköp Kandidatuppsats Turisten och souveniren - Motiv till inköp Författare: Lisa Pettersson Evelina Sjöberg Elin Weigardh Handledare: Carina Holmgren Examinator: Hans Wessblad Termin: HT15 Ämne: Turismvetenskap

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Gustaf Sjöberg, Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet

Gustaf Sjöberg, Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet Det stod en bod på stranden 2x45 min Gotland som besöksplats under 150 år 1860-1939, 1945-2010 Transporterna Turistdestinationen Gotland; Vad är det? Turismen på Gotland idag Fördelar och nackdelar Aktuell

Läs mer

Rubrik Examensarbete under arbete

Rubrik Examensarbete under arbete Dokumenttyp Rubrik Examensarbete under arbete Författare: John SMITH Handledare: Dr. Foo BAR Examinator: Dr. Mark BROWN Termin: VT2014 Ämne: Någonvetenskap Kurskod: xdvxxe Sammanfattning Uppsatsen kan

Läs mer

BAKGRUNDEN TILL VARUMÄRKET SVERIGES NATIONALPARKER

BAKGRUNDEN TILL VARUMÄRKET SVERIGES NATIONALPARKER BAKGRUNDEN TILL VARUMÄRKET SVERIGES NATIONALPARKER Syftet med Sveriges nationalparker är att bevara våra olika landskapstyper i sitt naturliga tillstånd. Naturen ska vara bevarad och opåverkad av människan

Läs mer

"Vi ses i Kalmar" En kvalitativ studie i destinationsprofilering. Handledare: Martin Gren. Författare: Jimmy Strand Turismprogrammet

Vi ses i Kalmar En kvalitativ studie i destinationsprofilering. Handledare: Martin Gren. Författare: Jimmy Strand Turismprogrammet "Vi ses i Kalmar" En kvalitativ studie i destinationsprofilering Författare: Jimmy Strand Turismprogrammet Handledare: Martin Gren Examinator: Hans Wessblad Ämne: Turismvetenskap Nivå och termin: Kandidatuppsats,

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

KRISTINA ELFHAG. Livsutvecklingens psykologi

KRISTINA ELFHAG. Livsutvecklingens psykologi KRISTINA ELFHAG Livsutvecklingens psykologi Inledning Varför livsutveckling? Att utvecklas är i grunden en mänsklig strävan. Det finns en kraft som vill utveckling, något som samtidigt innebär att möta

Läs mer

Vad Inga Lindström filmerna gör för Stockholm, Sörmland och Nyköping

Vad Inga Lindström filmerna gör för Stockholm, Sörmland och Nyköping VadIngaLindström filmernagörför Stockholm,SörmlandochNyköping Regionalekonomiskaeffekterochexponeringsvärdetav Stockholm,SörmlandochNyköpingidetyskaIngaLindström filmerna AnalysgenomfördavCloudberryCommunicationsABochOxfordResearchABpåuppdragav

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Prövning i Moderna språk 5

Prövning i Moderna språk 5 Prövning i Moderna språk 5 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Slutrapport: Act Art for Tourism

Slutrapport: Act Art for Tourism Slutrapport: Act Art for Tourism 1. Projektfakta. Projektnamn: Hotspot Kölleröd 2.0. Act Art for Tourism Leaderområde: MittSkåne Projektägare: Coompanion Jordbruksverkets journalnummer 2013 4929 Kontaktperson:

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage Utbildningsplan för Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage 180 högskolepoäng Det treåriga turismprogrammet

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer