Tillsammans har vi förverkligat idéer som tidigare verkade omöjliga! SVENSKA STADSKÄRNORS BID-MODELL Samverkan på frivilliga grunder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillsammans har vi förverkligat idéer som tidigare verkade omöjliga! SVENSKA STADSKÄRNORS BID-MODELL Samverkan på frivilliga grunder"

Transkript

1 AKTIVITETER, UPPLEVELSER & SERVICE FOKUSOMRÅDE 4 TILLGÄNGLIGHET VARUMÄRKET UTBUD Vi ser idag en omsättningsökning hos besöksnäringen, det vill säga fler väljer platsen eller staden utifrån dess utbud av handel, service och tjänster, restauranger, caféer, barer andra nöjen. En annan sektor vars betydelse är kulturen, teatrar, bibliotek, kulturhus, biografer med mera som bidrar till utbudets attraktivitet. Med andra ord ska en attraktiv destination erbjuda ett intressant utbud av service, aktiviteter och nöjen. Samtidigt ska man vara realistisk och bedömma vilket utbud som är relevant utifrån platsens marknadsförutsättningar. Målet i detta fokusområde är att kartlägga det totala utbudet av aktiviteter, upplevelser och verksamheter i det avgränsade området. Finns det något för alla målgrupper? Det vill säga barn, barnfamiljer, ungdomar och seniorer med olika önskemål och preferenser eller bara för vissa målgrupper? Är utbudet rätt lokaliserat och är det lätt att hitta dit? Hur ser platsen ut och hur är tillgängligheten till de enskilda verksamheterna? Här gäller det att vara ärlig och realistisk i sin bedömning. Utbud till en bredare mål- och åldersgruppsmix har visat sig ha en lugnande effekt och påverka livskvaliten positivt. PLATSEN TILLGÄNGLIGHET Detta fokusområde handlar om den tillgängliga och inkluderande platsen, vilket är en förutsättning för att få ett ökat flöde av kunder och besökare. Hur smidigt är det att ta sig till platsen om man INFÖR går, cyklar, kör PLATSVANDRINGEN bil, tar tåget, bussen eller Kan man röra sig BID-MODELLEN STAD- OCH KOPPLAT TILLtaxi? DE FEM FOKUSOMRÅDENA obehindrat på ett tryggt och säkert sätt? Hur ser gatuplanet och trottoarer ut? Är de jämna och plana? Bildas det vattenpölar vid kraftigt regn? Finns det andra hinder såsom trottoarpratare, skyltar, cyklar som begränsar framkomligheten för fotgängare, rörelsehindrade eller andra funktionshinder. Tillsammans har vi förverkligat idéer som tidigare verkade omöjliga! 4 Se över tillgången av parkeringsplatser, tidtabellerna för kollektivtrafik och likaså om det finns fungerande informationssystem för att besökare lättare ska kunna orientera sig. Titta på människors rörelsemönster vid olika tidpunkter och tillfälle.vilka regler gäller för kommunen om tillgänglighet och hur samverkar polis, taxi, kollektivtrafik och säkerhetsföretag? Viktiga frågor att ställa och besvara. Tänk på att framkomligheten vid större publikdragande events ställer helt andra krav än vardagens händelser. TRYGGHET SVENSKA STADSKÄRNORS BID-MODELL Samverkan på frivilliga grunder BID-MODELLEN INFÖR STAD- OCH PLATSVANDRINGEN KOPPLAT TILL DE FEM FOKUSOMRÅDENA SLUTRAPPORT Malmö maj

2

3 INNEHÅLL SIDA BAKGRUND 5 SVENSKA STADSKÄRNORS BID-MODELL 6 RESULTAT AV BID-PROJEKTET 9 BID-MODELLENS UPPLÄGG OCH STRUKTUR 14 STEG 1 16 STEG 2 18 STEG 3 21 STEG 4 23 STEG 5 25 STEG 6 26 STEG 7 27 BILAGOR MEDFÖLJER SEPARAT Slutrapport sammanställd av Inger Alfredsson, projektledare för BID-projektet nationell samordnare Svenska Stadskärnor inger.alfredsson@svenskastadskarnor.se Marlene Hassel processledare och BID-manager, Svenska Stadskärnor SLUTRAPPORT AV SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 3

4 Samverkansprojekt mellan Svenska Stadskärnor, Länsstyrelserna Värmland och Dalarna samt de fem pilotorterna Filpstad, Ludvika, Orsa, Rättvik och Torsby.

5 BAKGRUND BID Business Improvement District BID-metoden kommer från Kanada, USA och används idag i Storbritannien och många andra länder i Europa. För dem gäller det att mer än 50 % av aktörerna ska vara positiva till att starta BID i ett avgränsat område. Övriga tvångsansluts detta för att komma åt de så kallade free-riders. Detta kan ej genomföras i Sverige utan all anslutning görs frivilligt. Svenska Stadskärnor har tillsammans med pilotorterna och Länsstyrelserna Värmland och Dalarna utvecklat en modell för detta, vilket redovisas i denna slutrapport. I Sverige har BID testats främst som metod för centrum- och stadsdelsutveckling, men fungerar även som metod för att utveckla mindre städer, orter, avgränsade platser eller område. BID ÄR EN ORGANISERAD SAMVERKAN mellan offentlig och privat sektor, där man på ett tidigt stadium i processen ska enas kring en gemensam vision och målbild samt upprätta en handlingsplan med tillhörande finansieringsmodell. Tillsammans förverkligas idéer som tidigare verkade omöjliga att genomföra. Målet är att bidra till ökad kunskap samt erfarenhetsutbyte både internt och externt i ett avgränsat geografiskt område. BID BYGGER PÅ FÖRTROENDE mellan kommunen, olika fastighetsägare, handel, hotell, restauranger, kultursektorn, turism-, besöks- och rekreationsnäringarna, ideella organisationer, boende med flera. I princip är dessa aktörer delvis konkurrenter, men i ett vidare perspektiv; kollegor. Det som förenar dem är ett gemensamt intresse, ansvar och förståelse för sina respektive verksamhetsområden inom BID-området. SYFTET MED BID ÄR ATT UTVECKLA städer, orter, platser och destinationer, vilket sker med gemensamma krafter för att stärka områdets affärsverksamheter och attraktion. FÖR BÄSTA RESULTAT är det därför viktigt att alla aktörer i ett tidigt stadium i processen är överens om målet och samtidigt tar hänsyn till varandras intressen, medverkan och insatser av olika slag. Den gemensamma målbilden ligger som grund för affärsplan, finansieringsmodell och budget som ska gälla för de närmaste tre till fem åren. SLUTRAPPORT AV SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 5

6 PROJEKT: SVENSKA STADSKÄRNORS BID-MODELL ett uppdrag från Länsstyrelserna Värmland och Dalarna Under de 18 månaderna har Svenska Stadskärnor tillsammans med Länsstyrelserna Värmland och Dalarna samt de fem pilotorterna; Filipstad, Ludvika. Orsa, Rättvik och Torsby utvecklat en samverkans- BID-modell anpassad till svenska förhållanden. Den bygger på lokalsamhällens attraktionskraft både för bofasta och besökare enligt stads- och platsutvecklingskonceptet BID där intressenterna inom BID-området deltar på frivilliga grunder. BID-arbetet i dessa orter har gjort att man har kunnat koppla ihop stad och land på ett positivt sätt och där landsbygdsutveckling fått nya perspektiv genom kontakt med orterna, deras olika utmaningar och framtidstankar. BID-modellen, med dess sju steg, har intensivt processats fram samt prövats under projekttiden. Resultat visar att BID-modellen fungerar framgångsrikt.srikt. GRUNDEN FÖR ATT STARTA ETT BID ÄR ATT: Definiera ett avgränsat geografiskt område. Framställa en gemensam vision, mål och affärsplan. Ta fram en tydlig ansvarsfördelning och finansieringsplan. Forma en fungerande arbets- och referensgrupp. Utse en BID-manager som leder det operativa arbetet lokalt. Genom projektet har strukturella förändringar kunnat genomföras med anpassning till platsernas olika förutsättningar för den nya framtiden och dess utmaningar. Svenska Stadskärnors BID-modell har visat sig fungera utmärkt, oavsett storlek på stad/ort/plats och val av BIDområde. Med den samlade erfarenheten, kompetensen och möjligheterna till kunskapsspridning, via våra olika nätverk, arenor, forum och konferenser, känner vi inom Svenska Stadskärnor att vi har vunnit förtroende och gehör hos våra projektpartners. Ett förtroende som vi förvaltar genom att vara lyhörda och flexibla för varje plats unika förutsättningar. Städer och landsbygdsorter är intresserade och vill ta del av våra erfarenheter samt de arbetssätt vi har tillämpat. Det finns ett stort behov av en BID-modell och efterfrågan på att starta liknade processer är växande i hela landet! SLUTRAPPORT AV SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 6

7 Den stora fördelen med BID-modellen är att den engagerar och mobiliserar många aktörer för att utveckla attraktiva miljöer med målet att skapa en attraktiv plats/centrumkärna i samverkan, där alla har en större chans att trivas, träffas och njuta av livet. Gemensamt för aktörerna är strävan efter att skapa förutsättningar för tillväxt, fler aktiviteter, upplevelser samt mer liv och rörelse. Det Svenska Stadskärnor nu erbjuder är en professionell och strukturerad samverkansmodell i en process som ger möjligheter till ny kunskap, nya kontakter och nya erfarenheter. Ett kunskapslyft för Sveriges alla unika platser! SYFTE BID-modellen syftar till att stärka samverkan inom ett avgränsat område genom att ta hänsyn till hur parternas intressen, medverkan och insatser av olika slag hanteras. Med samlad kunskap, spetskompetens och erfarenhet mellan stadens offentliga och privata intressenter ska BID-modellen utveckla en målinriktad affärsutvecklingsplan för orten, staden eller platsen. MÅL BID-modellens mål är att alla aktörer i geografiskt eller tematiskt område ska samarbeta för att nå ett gemensamt resultat som man inte kan åstadkomma på egen hand. Det gör man genom att ta fram en samverkansmodell, en affärsplan samt en driftorganisation för ett BID utifrån de förutsättningar som fanns på den lokala platsen. ARBETSMETOD Arbetet med BID är att ta fram systematisk kunskap om lokala förhållanden (Nulägesanalys, bilagor 1 och 2), och se till att beslutsfattare inom olika arenor har tillgång till denna lokala kunskap. Detta gör det möjligt för lokala aktörer att förverkliga idéer och initiativ (Affärsplan, bilaga 3). Samverkansorganisationen med dess olika arbetsgrupper på lokal nivå ger ett underifrånperspektiv och lokalt engagemang som fungerar som plattform för dialog och verkligt inflytande när utvecklings- och finansieringsplaner tas fram för det avgränsade området. BID-modellen har som utgångspunkt de problem som finns lokalt, som upplevs lokalt och som prioriteras lokalt. Checklistor har tagits fram för att underlätta det dagliga arbetet, (bilagor 4-13) FOKUS I MODELLEN BID-modellen fokuserar på platsutveckling baserat på forskning och spetskompetens samt samverkan mellan stadens offentliga och privata intressenter. Tillsammans skapas en affärsutvecklingsplan för platsen/orten/staden med åtgärdsplan/handlingsplan och tillhörande budget/medfinansiering. Det genomförs i en strukturerad coachande process av Svenska Stadskärnor, där man tillsammans utvecklar det valda BID-området till att bli attraktivt samt lockar människor, jobb som genererar mer pengar till platsen. SLUTRAPPORT AV SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 7

8 HANDLEDNING OCH COACHNING Svenska Stadskärnor handleder processen och tillför kunskap, nya arbetssätt och ger inspiration till hur man kan göra förbättringar i den befintliga miljön till BID-området. Man inspirerar, är rådgivande samt stöttande när man supportar och coachar flera platser/orter/städer samtidigt för att utbyta erfarenheter och goda exempel med varandra, allt för att stärka intressenterna i BID-området. Vi rekommenderar att genomföra processen tillsammans med andra BID-områden för att utbyta erfarenheter och utöka sitt nätverk men möjligheterna finns även att genomföra processen inviduellt. Vi genomför ett resonemang kring de utmaningar och möjligheter som finns på den lokala platsen, allt för att belysa utmaningar och inspirera till nya tankesätt. Genom nulägesanalysen kommer problemställningarna fram som sedan coachas mot innehållet i affärsplanen. Genom detta tillvägagångssätt blir det väldigt tydligt om någon av intressenterna har missat eller saknar viss information/statistik/fakta eller analyser i nulägesanalysen. Oftast finns det redan en del av detta material framtaget, men man har inte samlat denna information på ett ställe, och tolkat det tillsammans. Här är det en balansgång mellan hur man coachar och processleder respektive plats baserat på den kunskapen, resurser och dess förutsättningar man har på hemmaplan. Filipstad i vinterskrud. SLUTRAPPORT AV SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 8

9 RESULTATET AV BID-PROJEKTET Det absolut viktigaste och mest framgångsrika resultatet som projektet kan visa på samtliga orter är att vi med gemensamma krafter har lyckats vända en negativ utvecklingsspiral till det positiva! I de fem pilotorterna Filipstad, Ludvika, Orsa, Rättvik och Torsby har man under lång tid gjort olika satsningar med syfte att vända en negativ utveckling men oftast med begränsad framgång. Med BID-modellen har vi gett olika inspel till dessa platser om vad man kan göra och hur man kan arbeta för att vända en negativ trend. MERVÄRDEN Genom BID-modellens strukturerade arbete har samarbetet underlättats för de insatser man kommit överens om. Man har skapat mervärde samtidigt som befintliga värden och kvaliteter har tagits tillvara. Ett av framgångskoncepten har varit det öppna sättet som vi använde oss av i början av processen. Detta för att belysa de utmaningar och brister som finns lokalt på respektive ort. Vi har också inspirerat till nya tankesätt. Flera deltagare fick sig en tankeställare, vilket var en bra utgångspunkt för att börja om på nytt och börja om tillsammans. Ett annat element som uppskattades av kommunerna är de regelbundna gruppträffarna mellan orterna. Vid dessa möten hade man möjlighet att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Det skapade engagemang, framtidstro och känslan av att förändring är möjlig, trots tidigare misslyckanden! Målet har varit att skapa en positiv syn och ett livfullt och varierande centrum- och platsliv. Resultatet av detta har blivit att vi också arbetat med att stärka, analysera och utvärdera olika samverkansmodeller, med hänsyn till hur parternas intressen, medverkan och insatser av olika slag hanteras på respektive ort. UTVÄRDERING En utvärdering av processen och modellen har gjorts, se sammanställning av utvärderingen, bilagor 14. SLUTRAPPORT AV SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 9

10 SVENSKA STADSKÄRNORS ROLL: Att bistå och genomföra en BID-process som ska leda till en affärsplan där privata och offentliga aktörer konkretiserar sin samverkan i form av åtgärder och finansiering. Att utveckla en svensk BID-modell som kan användas på små och stora platser, orter och destinationer. Att inspirera, stötta, vägleda och utbilda de lokala platserna efter deras förutsättningar. Att processleda pilotprojektet genom modellen. Att tillhandahålla verktygslådan och checklistor. Att höja orternas kunskapsnivå genom föreläsningar, utbildningar m m. Att inspirera och coacha orterna i deras olika unika situationer, både individuellt och i grupp, men även i grupp tillsammans med de andra pilotstäderna. Att ge orterna stöd och positiva inspel i deras process. Utvärdera och dokumentera modellen. ORTERNAS ROLL: Att leda processarbetet på plats och finansiera processledaren och samordningsarbetet. Att skapa en BID-organisation som kan implementera affärsplanen. Att ta fram en nulägesanalys, affärsplan och testa affärsplanen i skarpt läge i ett case. Att genom sina pilotinsatser vara modell för BID-arbetet i andra städer/orter/platser i Sverige och Norge. Att utveckla sin kompetens inom platsutveckling. Att dessa orter nu ska bana väg för BID-modellen till andra städer, orter och platser i övriga landet. Att de har besökt och lärt av varandra genom studiebesök på respektive ort. Att de har vuxit som personer, som organisation och skaffat sig unik spetskompetens. SLUTRAPPORT AV SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 10

11 ARBETSSÄTT: Alla orter som deltagit i projektet är alla vinnare! Kommunen har tagit ett viktigt steg med att utveckla sin tätort och det har fungerat, oavsett vilket avgränsat område man har valt att arbeta med. Det har vi sett tydliga resultat på under projektets gång. Även om det fanns en antydan till en viss projekttrötthet och misstro att Svenska Stadskärnor skulle komma in med ett ovanifrånperspektiv och ha förhoppningar om att de genom extern hjälp kunna lösa problemen snabbt, fick Svenska Stadskärnor ett stort förtroende redan från början. BID-modellen bygger på hjälp-till-självhjälp2 (empowerment), för att bättre kunna hantera olika problemställningar lokalt på den utvalda platsen. Deltagarna har blivit medvetna om att alla måste vara delaktiga i det lokala utvecklingsarbetet och att samverkan bör ske i en samverkansorganisation där alla intressenter bör vara representerade. För att lyckas med detta behövs ökad förståelse mellan aktörerna och en ökad kunskapsnivå bland intressenterna i BID-området. För att uppnå förståelse mellan aktörerna har vi arbetat utifrån de fem fokusområdena, gett orterna ett processtyrt ramverk med verktyg och checklistor och erbjudit studieresor och kompetensutveckling om hållbar utveckling av centrum, platsen och destinationen. Svenska Stadskärnor har också gett verktyg och kunskap om hur man ökar samverkan mellan olika människor från olika branscher och verksamheter inom privat och offentligt sektor. Processarbetet har gett pilotstäderna nya ögon och en nystart i sitt BID-område. Intressenterna har lyssnat på varandra och det har ökat förståelsen för de olika verksamheterna. Vi har genomfört en platsrundvandring på respektive ort för att säkerställa nuläget. Det har varit mycket uppskattat hos deltagarna, precis som gruppcoachningen som vi kombinerade med besök hos varandra. Det har varit inspirerande att se hur ambitiösa alla har varit för att bidra med sina kunskaper och erfarenheter samt att man har förstått hur man själv kan hantera sina problemställningar lokalt! Alla orterna har tagit fram sin egen vision och strategi med tillhörande åtgärdsprogram, handlingsplaner. Dessa handlingsplaner har gjort att arbetet har förenklats och effektiviserats eftersom man nu samlat alla åtgärder och frågor i ett och samma dokument och att det är tydligt hur det ska finansieras. SLUTRAPPORT AV SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 11

12 PROJEKTETS RESULTAT 18 KONKRETA PUNKTER 1. Gemensam målbild och vision har tagits fram. 2. Samverkansorganisationer är nu skapade och finansierade. 3. Fler intressenter är med och betalar utvecklingsarbetet. 4. Nya uppstartade köpmannaföreningar, samarbete mellan fastighetsägare och restaurang, café och nattklubbsföreningar har startats. 5. Intressenter drar åt samma håll inom den gemensamma lokala problemställningen. 6. Intressenter känner sig delaktiga i utvecklingsarbetet, ingen glömd, alla får komma till tals, man känner att man har möjlighet att påverka. 7. Kommunens tjänstemän har börjat samarbeta i olika sakfrågor. 8. Lösningar på problemställningar som har funnits och hindrat ortens utveckling har tagits fram och åtgärder har genomförts. 9. Ökad kunskapsnivå kring hållbarhetsfrågor inom de fem fokusområdena: Varumärke, identitet, profil, image och positionering Attraktion, utbud, aktiviteter, upplevelser och service Platsens funktion, utseende och utformning Tillgänglighet Rent snyggt och säkert SLUTRAPPORT AV SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 12

13 10. Genomförd nulägesanalys samt förankring av denna. 11. Nulägesanalysens resultat kan användas som underlag i kommunens översiktsplan. 12. Genomförda case för att testa BID-modellens verktyg i skarpt läge. Det synliggör och leder till upprustning av platser. 13. Affärsplan med kort- och långsiktiga mål har tagits fram. 14. Handlingsplan med tillhörande finansieringsmodell och budget har tagits fram. 15. En gemensam modell och arbetssätt har tagits fram som gör att man kan utbyta erfarenheter mellan deltagarna på ett effektivt och strukturerat sätt. 16. Att alla har tillgång till BID-modellens struktur och kan luta sig emot denna i vissa frågeställningar. 17. Coachning och sakkunskap om attraktivitet och platsutveckling genom Svenska Stadskärnor har fungerat väl. 18. Svenska Stadskärnor har byggt upp ett förtroende och en flexibilitet ute bland deltagarna att kunna driva utvecklingen kring BID-frågan vidare nationellt och internationellt. Att utveckla och arbeta ihop med dessa pilotorter har varit spännande och en intensiv utmaning med massor av möjligheter och lärdomar för alla inblandade. Med resultatet av 18 månaders processarbete i handen kan projektets utfall inte beskrivas som annat än framgångsrikt och mycket lyckat! Vi hoppas att detta projekt kan väcka fler nya idéer, ge mervärde och inspirera de som är verksamma inom samhällsplanering, eller helt enkelt bara är intresserade av platsens/stadens/ortens/destinationens utveckling i framtiden. Kick-offmöte med samtliga intressenter i Filipstad. SLUTRAPPORT AV SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 13

14 DEN UTVECKLADE BID-MODELLENS UPPLÄGG OCH STRUKTUR PROCESS UNDER 18 MÅNADER I SJU STEG OCH FEM FOKUSOMRÅDEN Målet med BID-modellen har varit att genomföra en utvecklingsprocess, där intressenter inom den offentliga och privata sektorn samt de ekonomiska och ideella organisationerna, samarbetar för att nå ett gemensamt resultat som de inte kan åstadkomma på egen hand! BID-modellen löper under ca 18 månader och är uppdelad i sju steg. De fem fokusområdena, varumärke, utbud, platsen, tillgänglighet och trygghet, är specifikt framtagna för att fånga upp BID-området utifrån ett helhetsperspektiv, där alla aktörer och aktiviteter inom varje fokusområde är lika viktiga som helheten. Syftet är att utveckla städer, orter, platser och destinationer, vilket sker med gemensamma krafter för att stärka det valda BID-områdets affärsverksamheter och attraktion. De uppstartade BID-områdena har coachats av Svenska Stadskärnor i grupp, där bl a de deltagande orterna besökt varandra under processen för erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring. De har även hållit kontakt med varandra under hela processen. Det har varit via epost och telefonsamtal, där man både har stöttat och gett varandra råd och hjälp på vägen. Utgångspunkten har varit varje plats unika förutsättningar. Även om det går att genomföra en BID-process individuellt, rekommenderar vi att processer startas med andra BID-områden. Svenska Stadskärnor har bistått med processledning och coachning, både fysiskt, via telefon och mail under projektperioden. Orterna har på så vis fått ta del av den spetskompetens som finns inom Svenska Stadskärnors organisation. Vi vill inspirera till nya tankesätt och arbetsmetoder och ge idéer till nya framtidsvisioner till platsen, detta sker bäst när man är fler som delar erfarenheter och inspirerar varandra. Svenska Stadskärnor kommer att aktivt arbeta lokalt, regionalt, nationellt och internationellt med att sprida goda exempel, erfarenheter och ny kunskap som har kommit fram under denna process. SLUTRAPPORT AV SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 14

15 SVENSKA STADSKÄRNORS BID-MODELL INNEFATTAR: Grundläggande utbildning i BID-modellen och inspiration hur man kan arbeta som BID-manager. Tillgång till BID-modellen samt processverktyg. Process i sju steg arrangerade och handledda av Svenska Stadskärnor. Uppstartsmöte om BID, introduktion och inspiration. Kick-off möte med platsrundvandring i varje BID-område med dess intressenter. Coachning för framtagning av en nulägesanalys för varje BID-område. Checklistor att använda i det dagliga arbetet. Coachning för framtagning av en affärsplan med tillhörande budget. Processtid och coachning löpande enskilt och i grupp under ca 18 månader av Svenska Stadskärnor. Studiebesök med goda exempel på bra BID-områden. Tillgång till Svenska Stadskärnors spetskompetens och Forskarrådets rapporter. Regional/nationell/internationell spridning av resultatet. Diplomering av BID-området. SLUTRAPPORT AV SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 15

16 STEG 1 INTRODUKTION AV SVENSKA BID-MODELLEN Grundläggande utbildning i BID-modellen och hur du kan arbeta som BID-manager. Det första steget är att börja fundera på hur organisationen kan se ut och identifiera befintliga arbetsgrupper från berörda aktörer inom utvecklingsområdet. Det är grunden för ett framgångsrikt partnerskap och början till att forma en BID-överenskommelse. Man får konkreta och handfasta tips på hur man startar och arbetar med BID-modellen. Svenska Stadskärnors BID-modell har utgångspunkt i de problem som finns lokalt, som upplevs lokalt och som prioriteras lokalt. SYFTET är att få en grundläggande utbildning i Svenska Stadskärnors BID-modell och att skapa ett engagemang, intresse och ge möjlighet till att starta en BID-process lokalt. MÅLET är att ge insikt i processen och BID-modellens arbetssätt. Arbetet påbörjas med att bilda en organisation och arbets- och referensgrupper. Identifiera intressenter och definiera det avgränsade BID-området. WORKSHOP INNEHÅLL Introduktion: Syfte och mål med BID. Genomgång av Svenska Stadskärnors BID-modell: Vi fördjupar oss i BID som institutionaliserad form av långsiktigt samarbete mellan lokala partners med syfte att driva en positiv utveckling och höja nivån och attraktiviteten i ett geografiskt avgränsat område. Val ett geografiskt avgränsat område: Hur stort/litet kan det geografiska området vara? Identifiera intressenter: Privat och offentlig samverkan vilka möjligheter finns i ditt BID-område? Utveckla platsen: SLUTRAPPORT AV SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 16

17 Hur gör vi platser mer attraktiva så att människor vill vistas och bo där? Vi tittar på goda exempel. Vägledning: Vad innebär Svenska Stadskärnors coachning enskilt och i grupp? Vi ger goda exempel på coachning. Erfarenhetsutbyte: Goda exempel och erfarenheter från arbetet med BID-processen. INFÖR STEG 2: Hur kan man gå vidare i din stad/ort/stadsdel/plats? utifrån BID-modellen? Det nya Wifi-torgert i Torsby. Känslan av att kunna påverka ökar allas engagemang. Det som tidigare verkade omöjligt och svårt blir nu verklighet! SLUTRAPPORT AV SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 17

18 STEG 2 UPPSTARTSMÖTE UPPSTARTSMÖTE NULÄGESANALYS Workshop med processledning med fokus på nulägesanalysen och de fem fokusområdena. Det första steget är att varje deltagare ska fundera på möjligheterna att bilda arbetsgrupper utifrån de fem fokus-områderna från berörda aktörer inom sitt utvecklingsområde. Här bör man också fundera på om en referensgrupp behövs som stöd till arbetsgrupperna. Grunden för ett framgångsrikt partnerskap är att forma en gemensam BID-överenskommelse följt av ett avtal med samtliga intressenter inom BID-området. Kunskapsöverföring ges om den strukturomvandling som sker urbant och ruralt inom olika områden som till exempel, kulturdriven innovation, kreativa näringar, detaljhandeln och på de förändrade konsumtionsmönster där köpkraft förflyttas från detaljhandel till tjänster och upplevelser. I detta sammanhang tittar man specifikt på planerings- och platsutvecklingsprocesser. Arbetet med nulägesanalysen påbörjas och inspiration ges till vad man bör bevara och hur det offentliga rummet kan utvecklas till att vara en attraktiv plats med fokus på trygghet, trivsel och tillgänglighet. SYFTET är att titta på om det finns befintliga arbetsgrupper eller om man behöver starta upp nya grupperingar utifrån de fem fokusområderna inom BID-området. Att ge inspiration och ny kunskap till platsutvecklingen och fakta om branschen samt vad som pågår och händer i landet. MÅLET är att börja arbetet med nulägesanalysen lokalt i BID-området. Att deltagarna ges ny kunskap och blir sakkunniga i utvecklingsarbetet. SLUTRAPPORT AV SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 18

19 DESSA UPPGIFTER MÅSTE VARA KLARA INFÖR STEG 2: En finansierad BID-manager. En befintlig organisation samt arbets- och referensgrupp, eventuellt styrdokument för dessa. Ett definierat geografiskt BID-område. En presentation av nuvarande samverkansorganisationen och finansieringsplanen. WORKSHOP INNEHÅLL Information om BID-modellen: Hur kan vi arbeta efter den i vår platsutveckling? Geografiskt avgränsat BID-område: Hur stort/litet kan ett geografiskt område vara? Vilka aktörer finns i område? Identifiera intressenter: Privat och offentlig samverkan, är alla med i ditt BID-område? Erfarenhetsutbyte: Hur ser det ut hos er just nu? Styrkor/svagheter. Alla deltagare presenterar sig och sin roll i BID-området. Nulägesanalysen: Vad ska en nulägesanalys innehålla? Checklistor och arbetsmetod. Nyckeltal: Identifiera dem och hur de kan användas. Vi tittar på hotellbeläggning, besöksräknare, utbudsanalys, brottsstatistik, hyresnivåer och omsättning. De fem fokusområdena och omvärldsanalys: Hur gör vi platser mer attraktiva så att människor vill vistas och bo där? Vi tittar på goda exempel och utgår från de fem fokusområderna. SLUTRAPPORT AV SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 19

20 FEM FOKUSOMRÅDEN VARUMÄRKE identitet, profil, image och positionering Vilka är vi? Vilken profil och positionering ska platsen ha? Hur vill vi att vår målgrupp ska uppleva och komma ihåg oss? Vilka förutsättningar har vi för att bli unika och sticka ut i mängden? Vilken historik finns det om platsen? UTBUD aktiviteter, upplevelser och service Finns det något för alla målgrupper? Det vill säga barn, barnfamiljer, ungdomar och seniorer med olika önskemål och preferenser eller bara för vissa målgrupper? Är utbudet rätt lokaliserat och är det lätt att hitta dit? Hur ser platsen ut och hur är tillgängligheten till de enskilda verksamheterna? PLATSEN funktion, utseende och utformning Är platsen trivsam, tillräckligt inspirerande och inbjudande till spontana möten mellan människor? Finns det samlade kluster av aktörer som restauranger, caféer, hälsoutbud, gym, hårfrisörer, butiker som tillsammans bildar en betydande del i området eller är det utspritt? Finns det möjligheter att stanna upp en stund för att njuta av solen och folkvimlet på en bänk, uteservering eller annan mötesplats? TILLGÄNGLIGHET färdsätt, framkomlighet och öppettider Hur smidigt är det att ta sig till platsen om man går, cyklar, kör bil, tar tåget, bussen eller taxi? Kan man röra sig obehindrat på ett tryggt och säkert sätt? Hur ser gatuplanet, cykelvägar och trottoarer ut? Är de jämna och plana? Bildas det vattenpölar vid kraftigt regn? Finns det andra hinder såsom trottoarpratare, skyltar, cyklar som begränsar framkomligheten för fotgängare, rörelsehindrade eller andra funktionshinder? TRYGGHET rent, snyggt och säkert Hur är bulllernivån från trafik och aktörer som bedriver verksamhet kvälls- och nattetid? Hur fungerar renhållningen på offentliga platser? Är det rent utanför den egna fastigheten eller verksamheten? Vilken form av utsmyckning finns under året? Finns det mörka stråk och områden som bör belysas?! Efter steg 2 rekommenderar vi att komplettera med Svenska Stadskärnors Urban Centre Management Basic-utbildning, Se bilaga 15. SLUTRAPPORT AV SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 20

21 STEG 3 NULÄGESANALYS, FEM FOKUSOMRÅDEN OCH PLATSVANDRING I DET EGNA BID-OMRÅDET Svenska Stadskärnor kommer till det utvalda BID-området och samordnar en workshop för alla intressenter inom de offentliga och privata verksamheterna. Det genomförs en strukturerad platsvandring där deltagarna tar första steget till att genomföra en nulägesanalys och arbeta med de fem fokusområderna. FRÅGOR SOM ÄR MED PÅ AGENDAN ÄR: Vad är BID? Hur kan vi jobba efter den modellen? Har vi rätt utbud av tjänster, aktiviteter och upplevelser? SYFTET är att skapa samsyn hos samtliga aktörer och ge inspiration, ny kunskap utifrån BID-områdets förutsättningar. Att skapa känsla för platsen och bevisa att alla aktörer är viktiga och är överens om att de kan, vill och vågar. MÅLET är att enas kring ett gemensamt mål, vision och en gemensam bild i BID-området. FRÅGOR SOM SKA VARA BESVARADE OCH KLARA INFÖR STEG 3 Hur ska ni organisera arbetet? Vilka ska ingå i referensgruppen och vem ska vara BID-manager? Saknas någon aktör eller kompetens i nätverket idag? Hur kan utvecklingsarbetet förstärkas och förbättra BID-området? Vilka möjligheter finns! Nulägesanalysen, vilket befintligt underlag finns? Handlingsplan för arbetet med nulägesanalysen? Vilken befintlig medfinansiering finns i BID-området? SLUTRAPPORT AV SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 21

22 WORKSHOP INNEHÅLL Inspiration: Öka medvetandet om urbaniseringens effekter och inspirera till samarbete mellan offentliga och privata intressenter. Lyfta fram goda exempel. Teambuilding: Bygga teamet, vilka förutsättningar finns för att bilda ett BID? Identifiera och engagera eldsjälar. Forma organisationen inom BID-området: Hur behöver den förändras? Nulägesanalys utifrån de fem fokusområdena: Grundlig genomgång av nulägesanalysens upplägg. Coachning av nulägesanalysen, internt och externt. Lär känna din stad och samverkanspartner: En strukturerad platsvandring med checklista där vi tittar med nya ögon inom det valda BID-området. Vi lär oss av varandras styrkor och svagheter. Målsättning och möjlighetsanalys: Diskutera en färdriktning för arbetet och komma överens om de mål man vill vi uppnå? Utgångspunken är de utmaningar som finns lokalt, som upplevs lokalt och som prioriteras lokalt. Centrumvandring med politiker i Torsby. SLUTRAPPORT AV SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 22

23 STEG 4 STUDIEBESÖK OCH STADSVANDRING PÅ ANNAN ORT SAMT COACHNING AV NULÄGESANALYSEN Halvvägs i processen rätas frågetecken ut och oklarheter diskuteras. Checklistor inom de fem fokusområdena gås igenom samt de olika verktyg som är framtagna för processen. Ett studiebesök genomförs i en svensk stad som ett gott exempel. SYFTET är att besöka en annan plats och se något nytt, inspirerande och spännande. Att genomföra ett studiebesök samt svara på frågor kring detta. Att dela med sig av sina erfarenheter och kunskap. Att lyfta blicken och få perspektiv på sin egen process. MÅLET är att få en djupare branschkunskap och en ökad förståelse för omvärlden. Skapa nya nätverk och få nya kollegor som står inför liknande utmaningar. Att ha kunskap om de konkreta verktyg och checklistor som BID-modellen erbjuder. En färdig nulägesanalys som kan användas i det dagliga arbetet. WORKSHOP INNEHÅLL Workshop med processledning där deltagarna delar med sig av sina erfarenheter kring arbetet med nulägesanalysen. Redovisa resultatet av nulägesanalysen: Behöver ytterligare justeringar göras? Nyckeltal: Behövs någon komplettering? Policy och riktlinjer: Finns det några sedan tidigare? Behövs de i så fall uppdateras? Strategiformuleringar: Finns det några sedan tidigare? Behöver de i så fall uppdateras? Hur stämmer de överens med kommunens översiktsplan? SLUTRAPPORT AV SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 23

24 Medborgardialog: Fokusgrupper, attitydundersökning etc, Intressentdialog: Målgruppsintervjuer SWOT-analys: Hur implementeras resultatet? Förankring av nulägesanalysen: Hur går vi vidare? Vad saknas? Kan vi stärka nulägesanalysen ytterligare? Nästa steg i BID-processen: Fastställa målen för det fortsatta arbetet. Erfarenhetsutbyte: Vad kan vi lära av varandra? Goda exempel. Studiebesök: Vi besöker en stad i Sverige och lyfter fram goda exempel. Färdiga affärsplaner och arbete med de fem fokusområdena. Till vänster och ovan bilder från BID-området i Orsa respektive Rättvik. SLUTRAPPORT AV SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 24

25 STEG 5 AFFÄRSPLAN OCH ETT CASE! Efter steg 5 rekommenderar vi att komplettera med Svenska Stadskärnors Urban Centre Managements Ledarskapsutbildning. Se bilaga 16. Nu tas det första steget inför presentationen av affärsplanens innehåll och genomförande. Checklistor och nulägesanalysen stäms av. Man jobbar tätt tillsammans i grupp och Svenska Stadskärnor coachar både i grupp och individuellt för att säkerställa innehållet i affärsplanen. Man förbereder sig för att genomföra ett case ett eget valt praktiskt exempel där man ska lösa en uppgift (en miniatyr på affärsplanen) på hemmaplan. SYFTET är att få ny kunskap om affärsplanens olika beståndsdelar och att ta fram en struktur där affärsplanens innehåll tydligt kopplas till nulägesanalysen och en budget som finansieras av alla intressenterna. Att använda kunskapen i affärsplanen i miniatyr, i ett aktuellt och case på hemmaplan. MÅLET är att påbörja affärsplanen och arbetet med BID-områdets samfinansieringsmodell. Arbetet med ett case på hemmaplan påbörjas där BID-modellen i praktiken testas. WORKSHOP INNEHÅLL Affärsplanens innehåll: Vi går systematiskt igenom affärsplanens upplägg och innehåll. Alla frågor besvaras så inga tveksamheter finns. Nulägesanalys: Är allt på plats och förankrat? Om inte, vad saknas? Långsiktiga/kortsiktiga mål: år eller ännu längre fram. Handlingsplan och budget: Vem ska genomföra arbetet? Hur ska det finansieras? Vem är ansvarig? Finansieringsplan: Hur beräknas medlemsavgifter? Hur hittar vi relevanta samarbetspartner och intressenter? Erfarenhetsutbyte: Vad kan vi dela med oss till varandra. Praktiskt case : Skapa ett praktiskt övningsexempel och en hemuppgift att lösa. SLUTRAPPORT AV SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 25

26 STEG 6 COACHNING AV AFFÄRSPLAN I detta steg redovisas den egna affärsplanen med tillhörande budget. Man utbyter erfarenheter och gör kompletteringar kring affärsplanen. De sista frågetecknen rätas ut och vid behov erbjuds ytterligare stöd i processen. Alla deltagare jobbar tätt tillsammans och coachas fram steg för steg för att säkerställa affärsplanen och dess förankring samt dess implementering lokalt. SYFTET är att utbyta erfarenheter kring arbetet med affärsplanen och implementeringen med denna lokalt. MÅLET är att ta fram en färdig affärsplan med tillhörande budget samt godkänd och underskriven av de offentliga och de privata aktörerna. Redovisning av det slutförda arbetet med caset görs som ett praktiskt exempel på att affärsplanen fungerar. WORKSHOP INNEHÅLL Affärsplan: Genomgång och redovisning av affärsplanen. Vägledning: Vilka frågor behöver man arbeta lite extra med? Handfasta tips kring affärsplanen och dess struktur. Finansieringsplan och budget: Vilka kompletteringar behöver göras till finansieringsplanen och den tillhörande budgeten? Praktisk case : Redovisning av det egna praktiska caset som varje BID-område har arbetar med. SLUTRAPPORT AV SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 26

27 STEG 7 RESULTATEN AV AFFÄRSPLAN DIPLOMERING AV BID-OMRÅDET Den egna affärsplanen och finansieringsmodellen finjusteras och tillhörande budget görs. I detta sista steg diskuterar deltagarna den fortsatta implementeringen av affärsplanen. Hur presenterar man affärsplanens olika steg för att skapa förståelse och kunskap om platsens framtida utveckling? Goda exempel på genomförda case lyfts fram och diskuteras. Diplomering av BID-området. SYFTET är att slutföra och presentera affärsplanen och visa att BID-modellen fungerar i praktiken. MÅLET är att avsluta arbetet med affärsplanen och presentera den på ett pedagogiskt och säljande sätt. Att ha genomfört ett case framgångsrikt lokalt. WORKSHOP INNEHÅLL Slutredovisning: Redovisa resultatet av affärsplan. Är ni nöjda? Förankring: Hur har ni gjort för att förankra affärsplanen till alla berörda parter? Förankring: Hur har ni gjort för att förankra finansieringen till alla berörda parter?. Hur har det gått? Vilka erfarenheter och återkoppling har ni fått? Slutresultatet av varje orts case : Vad gjorde vi? Vilka var inblandade? Handlingsplan och finansiering? Styrkor och svagheter. BID-modellen: Hur har den fungerat? SLUTRAPPORT AV SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 27

28

SYFTET är att få en grundläggande utbildning i Svenska Stadskärnors BID-modell.

SYFTET är att få en grundläggande utbildning i Svenska Stadskärnors BID-modell. BILAGA 1 PROCESSEN STEG FÖR STEG BID-modellen löper under ca 18 månader och är uppdelad i sju steg. Samtliga deltagare arbetar tillsammans inom projektet för erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring. Utgångspunkten

Läs mer

SVENSKA STADSKÄRNORS BID-MODELL

SVENSKA STADSKÄRNORS BID-MODELL SVENSKA STADSKÄRNORS BID-MODELL Samverkan på frivilliga grunder PUBLIK SLUTRAPPORT 2015-11-01 2017-05-30 Tillsammans har vi förverkligat idéer som tidigare verkade omöjliga! INNEHÅLL SIDA SVENSKA STADSKÄRNORS

Läs mer

LÄGESRAPPORT

LÄGESRAPPORT LÄGESRAPPORT 2015-12-07 UTVECKLINGSPROGRAM AV SVENSKA PRE-BID-MODELLEN Inger Alfredsson Nationell samordnare för levande orter och livfulla städer BAKGRUND Detta utvecklingsprogram syftar till att stärka,

Läs mer

ENKÄT FÖR PLATSRUNDVANDRING

ENKÄT FÖR PLATSRUNDVANDRING SVENSKA STADSKÄRNORS BID-MODELL samverkan på frivilliga grunder ENKÄT FÖR PLATSRUNDVANDRING AV BID-OMRÅDET UTIFRÅN 5 FOKUSOMRÅDEN PLATSVARUMÄRKE FOKUSOMRÅDE 2 UTBUD AKTIVITETER, UPPLEVELSER & SERVICE UTBUD

Läs mer

För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager

För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager 3 Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager VÅR ORGANISATION Ett unikt

Läs mer

För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager

För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager VÅR ORGANISATION Ett unikt non-profit

Läs mer

Hur skapar vi attraktiva mötesplatser utifrån ett samverkansperspektiv. Marlene Hassel Stockholm

Hur skapar vi attraktiva mötesplatser utifrån ett samverkansperspektiv. Marlene Hassel Stockholm Hur skapar vi attraktiva mötesplatser utifrån ett samverkansperspektiv Marlene Hassel Stockholm 2019-04-02 1 Möjligheter & utmaningar Hur möter vi framtiden? Hur kan vi stärka våra platser och skapa tillväxt

Läs mer

ÅRSKONFERENS MAJ I VÄSTERVIK

ÅRSKONFERENS MAJ I VÄSTERVIK ÅRSKONFERENS 29-31 MAJ I VÄSTERVIK VÅR ORGANISATION Ett unikt non-profit nätverk för offentliga och kommersiella stadsutvecklare. Boverket Trafikverket Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Svensk Handel

Läs mer

LÄGESRAPPORT

LÄGESRAPPORT SVENSKA BID-MODELLEN BUSINESS IMPROVEMENT DISTRICT LÄGESRAPPORT 2016-06-10 UTVECKLINGSPROGRAM AV SVENSKA PRE-BID-MODELLEN Inger Alfredsson Nationell samordnare Box 186, 201 21 Malmö Besök Jörgen Kocksgatan

Läs mer

SVENSKA STADSKÄRNORS BID-modell

SVENSKA STADSKÄRNORS BID-modell SVENSKA STADSKÄRNORS BID-modell BUSINESS IMPROVEMENT DISTRICT AFFÄRSUTVECKLINGSOMRÅDE VÅR ORGANISATION Ett unikt non-profit nätverk för offentliga och kommersiella stadsutvecklare. Boverket Trafikverket

Läs mer

Inger Alfredsson Nationell samordnare

Inger Alfredsson Nationell samordnare Inger Alfredsson Nationell samordnare VÅR ORGANISATION Ett unikt non-profit nätverk för offentliga och kommersiella stadsutvecklare. Boverket Trafikverket Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Svensk Handel

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

Stadskärneutveckling Ronneby

Stadskärneutveckling Ronneby Stadskärneutveckling Ronneby Bakgrund Centrumutvecklingsgrupp 2004 Ronneby Centrumkommitté 2006 Ronneby Handel & intresseförening 2012 Centrumutvecklingsgrupp 2016 Ronneby Centrumkommitté ska stimulera

Läs mer

Hållbara platser. Samverkan för regional serviceutveckling

Hållbara platser. Samverkan för regional serviceutveckling Hållbara platser Samverkan för regional serviceutveckling Projektägare: Västra Götalandsregionen, Näringsliv Projekttid: November 2016-30 juni 2019 Budget: 3 Msek Finansiärer: Tillväxtverket, Länsstyrelsen,

Läs mer

BID som samverkansform

BID som samverkansform BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

KVÄLLS EKONOMI. i utveckling PURPLE FLAG SWEDEN

KVÄLLS EKONOMI. i utveckling PURPLE FLAG SWEDEN KVÄLLS EKONOMI i utveckling PURPLE FLAG SWEDEN Alla är vinnare! Citat från de olika pilotstäderna. Krögarnas engagemang har ökat. Kvällsekonomin har vidgat våra perspektiv. Politiker börjar förstå nyttan

Läs mer

Regionstyrelsens arbetsutskott

Regionstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsens arbetsutskott 171-186 Tid: 2015-11-02, kl 13:00-15:30 Plats: Regionens Hus, sal A 181 RJL2015 /1943 Internationell policy Beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår

Läs mer

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion

Läs mer

Aktivitets- och kommunikationsplan BID35-projektet Åtvidaberg* (uppdaterad 29 augusti, 2018)

Aktivitets- och kommunikationsplan BID35-projektet Åtvidaberg* (uppdaterad 29 augusti, 2018) Aktivitets- och kommunikationsplan BID35-projektet Åtvidaberg* (uppdaterad 29 augusti, 2018) Sammanfattning Aktivitets- och kommunikationsplanen ligger till grund för den breda kommunikationen i samband

Läs mer

Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi

Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi 2017-03-02 2015/KS044872 Gunilla Berg Tyresö kommun / 2017-03-02 2 (6) Innehållsförteckning Inledning Vad är turism och besöksnäring? Varför en lokal strategi?

Läs mer

Placemaking in the Nordics

Placemaking in the Nordics #NordicPlacemaking Placemaking in the Nordics Ett co-creation-projekt om hur man skapar trygga och attraktiva platser med stark identitet och stort värde PLACEMAKING IN THE NORDICS Ett co-creation-projekt

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Besöksnäringsstrategi

Besöksnäringsstrategi Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 1 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 2 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 INNEHÅLL 3 INLEDNING 4 BÖRJA MED EN NULÄGESANALYS 6 SÄTT DET

Läs mer

Biografgatan i Torsby - från bortglömd och otrygg, till attraktiv och trivsam

Biografgatan i Torsby - från bortglömd och otrygg, till attraktiv och trivsam Biografgatan i Torsby - från bortglömd och otrygg, till attraktiv och trivsam Sammanställt av Eva Larsson, BID projektledare, Näringslivs- och besöksnäringsavd. Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2.

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV PURPLE FLAGS EXTERNA UTVÄRDERING

SAMMANSTÄLLNING AV PURPLE FLAGS EXTERNA UTVÄRDERING SAMMANSTÄLLNING AV PURPLE FLAGS EXTERNA UTVÄRDERING STAD VALD KVÄLL/NATT FÖR UTVÄRDERING (Bör vara en av de mest livliga kvällarna) PURPLE FLAG KOORDINATOR AVKLARADE TIDSINTERVALLER q TIDIG KVÄLL 17.00

Läs mer

NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG

NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG Vi vill höja kompetensen inom besöksnäringen i regionen och bredda turistutbudet för våra besökare, men också bygga en långsiktig

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

ÖVERSIKT RONNEBY HANDEL & INTRESSEFÖRENING VERKSAMHETSÅR 2017/2018

ÖVERSIKT RONNEBY HANDEL & INTRESSEFÖRENING VERKSAMHETSÅR 2017/2018 ÖVERSIKT RONNEBY HANDEL & INTRESSEFÖRENING VERKSAMHETSÅR 2017/2018 VI UTVECKLAR I SAMVERKAN HANDELS- & SERVICEFÖRETAG ALLA BEHÖVS FÖR ATT GÖRA SKILLNAD PÅ RIKTIGT. VI HAR MEDLEMMAR I FLERA BRANSCHER SOM

Läs mer

Besöksnäringsstrategi KS2018/417/01

Besöksnäringsstrategi KS2018/417/01 TJÄNSTESKRIVELSE Datum DNR: KS2018/417/01 2018-06-18 1 (3) Kommunstyrelsen Besöksnäringsstrategi KS2018/417/01 Förslag till beslut Föreslagen Besöksnäringsstrategi antas Sammanfattning av ärendet I samband

Läs mer

Hållbar Produktutveckling kan det vara något?

Hållbar Produktutveckling kan det vara något? Hållbar Produktutveckling kan det vara något? Vill ni få fler gäster? Vill ni tjäna mer pengar på besökarna? Vill ni få en större eller jämnare beläggning? Vill ni samarbeta för att öka områdets attraktion

Läs mer

för förskolechefer Hur säkerställer du att din nyanställda förskolechef utvecklar ledarskapet och verksamheten?

för förskolechefer Hur säkerställer du att din nyanställda förskolechef utvecklar ledarskapet och verksamheten? L Ö S N I N G S F O K U S E R A T O C H H Ä L S O F R Ä M J A N D E GONGGÅNG för förskolechefer Hur säkerställer du att din nyanställda förskolechef utvecklar ledarskapet och verksamheten? Vad är GongGång

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

Handlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan

Handlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan för ny översiktsplan Inriktning Upplägg av ny översiktsplan I maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag ikraft som betonar översiktsplanens strategiska funktion. Genom att översiktsplanen ska aktualitetsförklaras

Läs mer

Aktivitets- och kommunikationsplan BID35-projektet Åtvidaberg* (uppdaterad 9 januari, 2018)

Aktivitets- och kommunikationsplan BID35-projektet Åtvidaberg* (uppdaterad 9 januari, 2018) Aktivitets- och kommunikationsplan BID35-projektet Åtvidaberg* (uppdaterad 9 januari, 2018) Sammanfattning Aktivitets- och kommunikationsplanen ligger till grund för den breda kommunikationen i samband

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för

Läs mer

Improvement District

Improvement District Bilaga 1: BID platsanalys bid Business Improvement District VARUMÄRKE UTBUD PLATS TILLGÄNGLIGT RENT, SNYGGT OCH SÄKERT Nulägesanalys för stads- och platsutveckling 5 Fokusområden KONTAKTUPPGIFTER Inger

Läs mer

E-strategi för Strömstads kommun

E-strategi för Strömstads kommun E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

AMP- Ability Management Program Investering i kompetens

AMP- Ability Management Program Investering i kompetens AMP- Ability Management Program Investering i kompetens Genom att investera i kompetens för chefer kommer dessa via AMP genomföra förändringsarbeten som resulterar i värden större än investeringskostnaden,

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet Projektet Varumärket Grästorp Bakgrund s verksamhetsmål för 2013 är att förbättra profileringen av Grästorp. För att skapa förutsättningar för en framgångsrik marknadsföring krävs att alla som finns och

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Levande trygga platser

Levande trygga platser Levande trygga platser Varför BIDs egentligen? Begreppet BID. Dagsläget för BID-arbete i Göteborg, Västsverige och Sverige. Helena Holmberg, BID-samordnare, BID Gamlestaden, Östra Göteborg Eva Bamberg

Läs mer

Personligt anpassat ledarstöd eller coaching

Personligt anpassat ledarstöd eller coaching Personligt anpassat ledarstöd / coaching 2018 Inledning Personligt anpassat ledarstöd / coaching Personligt anpassat ledarstöd eller coaching är en möjlighet att utvecklas utifrån dina egna unika förutsättningar.

Läs mer

Aktivitetsplan Urban Platsinnovation

Aktivitetsplan Urban Platsinnovation Aktivitetsplan Urban Platsinnovation 2016-2018 Nedanstående aktivitetslista uppdateras kontinuerligt. Aktiviteter 2017-2018; budget 1,2 mkr Projektledare för Urban Platsinnovation: Åsa Massleberg, turistchef

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Kortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal

Kortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal FÖRUTSÄTTNINGAR Arbetsgruppen har nedan identifierat ett antal förutsättningar för att föreslagna aktiviteterna och struktur ska kunna genomföras och svara upp mot kvalitetskriterierna: Avstämning av medlemmens

Läs mer

Nya. Skandinaviens ledande destinationsbolag. Visit Dalarna

Nya. Skandinaviens ledande destinationsbolag. Visit Dalarna Nya Skandinaviens ledande destinationsbolag Visit Dalarna Vi konkurrerar med 150 000 kommuner och regioner i Europa om boende, besökare, företag, investeringar och kompetens. Beslutsunderlag Syfte och

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: Ks2018/ Gäller från:

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: Ks2018/ Gäller från: Diarienummer: Ks2018/0200.143 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2018-08-14 Gäller för: Ljungby kommun Globalt mål: Samtliga Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgruppen

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN

VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN Program Policy Handlingsplan Riktlinje Antagen av 2014-11-20 VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN 2014-2019 Innehållsförteckning Handlingsplan fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019... 3 Vision och

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar

Läs mer

Projektbeskrivning social lokal utvecklingsstrategi för Vimmerby kommun

Projektbeskrivning social lokal utvecklingsstrategi för Vimmerby kommun Datum 2015-08-27 1(5) Projektbeskrivning social lokal utvecklingsstrategi för Vimmerby kommun Sökande: Program: Projektets namn: Vimmerby kommun Stärkt lokal attraktionskraft SLUS Social lokal utvecklingsstrategi

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7) Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2

Läs mer

INTRODUKTION HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP?

INTRODUKTION HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP? INTRODUKTION Deltagare: Tid: Ni behöver: HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP? Helst alla i gruppen 1 till 3 timmar Det här aktivitetsbladet, en plats att träffas på Varför ska vi göra det

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

ÅRETS STADSKÄRNA ANSÖKNINGSFORMULÄR

ÅRETS STADSKÄRNA ANSÖKNINGSFORMULÄR ÅRETS STADSKÄRNA ANSÖKNINGSFORMULÄR GRATTIS TILL ERT BESLUT ATT SÖKA TILL ÅRETS STADSKÄRNA! För att juryn ska kunna få ett så bra underlag som möjligt inför deras besök ber vi er fylla i detta webbaserade

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling För- och grundskolan i Umeå, 2016-2019 Mål enligt beslutad uppdragsplan av För- och grundskolenämnd - Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet.

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Framtidens skolor i Gråbo - inriktning

Framtidens skolor i Gråbo - inriktning ! 1 Infrasupport Personalenheten Mia Gottfridson Granath Personalutvecklare 0302-52 12 57 Framtidens skolor i Gråbo - inriktning Bakgrund Sveriges ledande miljökommun Lerums kommun har visionen att år

Läs mer

ÅRETS STADSKÄRNA ANSÖKNINGSFORMULÄR

ÅRETS STADSKÄRNA ANSÖKNINGSFORMULÄR ÅRETS STADSKÄRNA ANSÖKNINGSFORMULÄR GRATTIS TILL ERT BESLUT ATT SÖKA TILL ÅRETS STADSKÄRNA! För att juryn ska kunna få ett så bra underlag som möjligt inför deras besök ber vi er fylla i detta webbaserade

Läs mer

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Längd: Utbildningen omfattar två dagar (internat) samt tre fristående dagar. Datum: 17-18 augusti, 24 september, 22 oktober samt 14 januari 2016. Ort

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2019

VERKSAMHETSPLAN 2019 VERKSAMHETSPLAN 2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Året som gått Sid 2 Prioriterade kontaktytor 2019 Tillväxtrådet Sid 3 Trafikrådet Sid 3 Kompetensplattform Sid 3 Landsbygdsprogrammet Sid 4 Studie- och yrkesmässa

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

Överenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Överenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationella Överenskommelsen Definition social ekonomi Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta,

Läs mer

Handlingsplan Stadsdelsutveckling

Handlingsplan Stadsdelsutveckling Kommunstyrelsen Datum 0 (12) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd Helena Andersson Tsiamanis 016-710 22 79 ESKILSTUNA KOMMUN Handlingsplan Stadsdelsutveckling 2012-2015 Remiss Yttranden ska lämnas

Läs mer

Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan

Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan Besöksperspektiv i översiktsplanen Med ett tydligt besöksperspektiv i sin nya översiktsplan visar Flens kommun hur man på ett bra sätt kan skapa bättre

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8 Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005 Gruppens förväntningar på dagen 15/8 - sätta ner foten - kunna få med dem det handlar om - se en framtid för handeln i Eslöv, attraktivt och

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Friskis&Svettis Tyresö, Bollmora gårdsväg 8, Tyresö.

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Friskis&Svettis Tyresö, Bollmora gårdsväg 8, Tyresö. Verksamhetsplan Friskis&Svettis Tyresö, Bollmora gårdsväg 8, 135 39 Tyresö www.friskissvettis.se/tyreso sida 1 Verksamhetsplan Inledning Sedan starten för 30 år sedan har föreningen drivits utifrån Friskis&Svettis

Läs mer

Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010

Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010 Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010 Vi Unga Vi Unga är en partipolitiskt och religiöst obunden ungdomsorganisation. Vi baserar all vår verksamhet

Läs mer

Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett

Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett Åtgärd: Avsnitt i mall för strategin: Villkor (tillräcklig nivå): Sammanfattning 1 JA/NEJ Bedömningsgrund A 1 Det finns en sammanfattning av utvecklingsstrategin

Läs mer