Lärandet och mångsidig kompetens

Transkript

1 Lärandet och mångsidig kompetens PeD Johanna Still & PeM Mikaela Svanbäck-Laaksonen Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

2 Värdegrund Privata värdegrund Professionella yrkesetiken Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

3 Värdegrund Grunderna för planen för småbarnspedagogik Barndomens egenvärde Att växa som människa Barnets rättigheter Likabehandling, jämlikhet och mångfald Mångfald av familjer Hälsosam och hållbar livsstil Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

4 Värdegrunden som förhållningssätt Demokratiska värderingar Pågående lärprocesser omsättas och praktiseras Deltagande delaktighet Miljö för delaktighet och utveckling Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

5 Kennert Orlenius fil.dr i pedagogik Hur skapa övergång från retorik till praktik? Hur integreras värdegrunden i verksamheten? Hur definierar vi de centrala begreppen? Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

6 Pedagogisk grundsyn Kunskapssyn Etiksyn Människosyn Samhällssyn Pedagogiska processen Värdegrunden (enligt Malten, A. 2003) Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

7 Kunskap Vad är kunskap? Fundera på vad kunskap betyder för dig Åbo 7

8 Kunskapssyn Vad är kunskap? Vilken kunskap är värdefull? Var finner man kunskapen? kalla fakta el. en process? Kognitiv/inetllektuell socio-emotionell kunskap Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

9 Olika former av kunskap Fakta: kunskap som information, regler och konventioner Förståelse: kunskap som meningsskapande och innebörder Färdighet: kunskap som utförande Förtrogenhet: kunskap som omdöme ( tyst kunskap ) Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

10 Etiksyn Värderingar Vad är gott el. ont? Vad är bra el. dåligt? Demokrati Respekt Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

11 Synen på barn 1. Novisbarnet tron på det inkompetenta barnet (utvecklingspsykologi) dvs. barns utveckling går genom specificerade mognadsstadier (Piaget) Barn betraktas som ömtåliga, bräckliga och hjälplösa varelser behöver tas om hand och anpassas Socialiseras in i världen som passiva mottagare Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

12 Synen på barn Förhållningssättet blir att: Ingen hänsyn tas till barns individuella förutsättningar, förmågor och erfarenheter Vuxna ansvarar för vad barn skall lära och att de lär sig, ytliga och kvantitativa kunskaper prioriteras En lugn och stillsam barngrupp är viktigare än att stimulera barns eget upptäckande och utforskande av sin omgivning Verksamheten sker enligt gamla mönster, ingen förändring och utveckling, ett s.k. anpassningsinriktat lärande Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

13 Synen på barn 2. Tron på det kompetenta barnet (utvecklingspedagogik) Barn betraktas som kompetenta, motståndskraftiga och anpassningsbara (resilienta = töjbara) Att barn 0-3 år besitter en hel del förmågor och därför kan tillägna sig kulturella och sociala kompetenser genom egna erfarenheter Barn ses som aktivt deltagande i världen Forskning visar att redan ettåringar har egna idéer och avsikter som de vill utforska Trygghet och att vårda är viktigt men det räcker inte i småbarnsfostran, stimulering av utveckling och lärande är också ett krav (Lindahl 2002) Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

14 Synen på barn Förhållningssättet blir att: Ta barnperspektivet ta hänsyn till barnets individuella utvecklingsnivå, förutsättningar och förmågor Är känslig för barnets signaler och har vilja till samspel med barnet, dvs. tolka, bemöta och besvara barns egna initiativ detta gynnar barns utveckling och lärande (professionellt handlande) Utgår från barns individuella intresseområden stöder barns utforskande, upptäckande och upplevelser av världen Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

15 Synen på barn Problemorienterat arbetssätt med utmaningar ökar barnens motivation och lockar fram deras egna initiativ Ser vad barn kan (inte kan) och ta det som utgångspunkt vid lärandet, förståelsekunskap prioriteras Barn involveras i sin egen lärandeprocess, får inflytande och ansvar i aktiviteter i vardagen (demokrati) En trygg daghemsmiljö är en förutsättning för utveckling och lärande Skapas genom nära relationer och kommunikation barn blir sedda, bekräftade genom individuellt bemötande av barn Ett utvecklingsinriktat lärande Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

16 Samhällssyn Ska samhället påverka uppfostran av barn eller är det genom fostran man ska påverka, förändra och vidareutveckla samhället? Hur försiggår det sociala lärandet bäst? Hur tillägnar sig barn grundläggande sociala färdigheter som de har nytta av senare i livet? Ska barn ha möjlighet att säga nej till vår påverkan? Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

17 Synen på lärande? Hur ser du på barns lärande? Hur bygger du upp lärandemiljön på daghemmet/förskolan? Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

18 Teorier Sociokulturell syn? Betoning på omgivningen Fenomenografi - Utvecklingspedagogik? Betoning på det aktiva barnet Learning by doing? Betoning på praktiskt handlande Variationsteori? Variation och kritiska aspekter Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

19 Gfpfs 2016 Synen på lärande Barn lär sig: genom att kommunicera med andra människor och den närmaste omgivningen genom helhetsbetonade processer (handlingar, känslor, tankar m.m.) genom att vara aktiv genom att iaktta och observera sin omgivning genom att leka, röra på sig, utforska, utföra små uppgifter, uttrycka sig själv och genom skapande verksamhet Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

20 Synen på lärande forts. Utgångspunkten för lärandet är barnets tidigare erfarenheter, intressen och kunskaper. Det barnen ska lära sig har anknytning till barnens växande färdigheter, erfarenhetsvärld och kulturella bakgrund. Barnen ska få handledning och stöd i sitt lärande. En målinriktad, lagom utmanande verksamhet som intresserar barnen inspirerar dem att lära sig mer. VARJE BARN SKA FÅ UPPLEVA OCH KÄNNA GLÄDJE ÖVER ATT LYCKAS OCH LÄRA SIG OCH ÖVER SIG SJÄLV SOM EN LÄRANDE INDIVID! Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

21 Grunderna för planen för småbarnspedagogik Uppmuntran till lek och kommunikation lärmiljöer välbefinnande gemenskap ledningspraxis Kulturell mångfald och språkmedvetenhet jämlikhet respekt organisering principer värderingar arbetssätt Verksamhetskultur samarbete lek En lärande gemenskap är kärnan språkmedvetenhet Mångsidig kompetens professionalism utvecklingsmetoder delaktighet Lärområden genomförande jämställdhet Mångsidiga arbetssätt hållbar livsstil utvärdering kommunikation atmosfär personalens kompetens ledningsstrukturer planering trygghet Delaktighet, lika behandling, jämställdhet Välbefinnande, trygghet och hållbar livsstil Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

22 Mångsidig kompetens Avses en helhet som består av kunskaper och färdigheter, värderingar, attityder och vilja Kompetens innebär förmåga att använda sina kunskaper och färdigheter och att agera på det sätt som situationen kräver Utvecklingen fortgår hela livet = livslångt lärande Behövs då världen förändras Målen för mångsidig kompetens ska beaktas vid utvecklandet av verksamhetskulturen och lärmiljöerna samt inom fostran, undervisning och vård Lärområdena ska främja barnens mångsidiga kompetens Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

23 ... Förmåga att tänka och lära sig: utvecklas med hjälp av mångsidiga och meningsfulla upplevelser. Låt barnen ställa frågor och ifrågasätta. Arbetet dokumenteras och gemensamma reflektioner hjälper barnen att iaktta sitt lärande. Kulturell och kommmunikativ kompetens: förmåga att lyssna, identifiera och förstå olika synsätt samt förmågan att reflektera över sina egna värderingar och attityder. Vardagskompetens: ta hand om sig själva, värna om sin hälsa och trygghet. Hållbar livsstil. Handla ansvarsfullt och tryggt i lärmiljöerna samt i naturen och i trafiken. Multilitteracitet och digital kompetens: tolka och producera olika slag av meddelanden. Skriftliga, verbala, audiovisuella eller digitala. Förmåga att delta och påverka: barnen ska planera, genomföra och utvärdera verksamheten tillsammans med personalen Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

24 Lärområden Språkets rika värld: stödja utvecklingen av barnens språkliga kunskaper och färdigheter samt deras språkliga identitet. Mina många uttrycksformer: målinriktat sätt stödja utvecklingen av barnens musikaliska, visuella, verbala och kroppsliga uttrycksförmåga och bekanta sig med kulturarvet och olika konstarter. Jag och vår gemenskap: utveckla barnens förmåga att förstå mångfalden i närmiljön och att fungera i den. Etiskt tänkande, åskådning, närmiljöns förflutna, besök och evenemang i den närmaste omgivningen. Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

25 ... Jag utforskar min omgivning: stödja utvecklingen av barnens matematiska tänkande och stärka en positiv inställning till matematiken. Omfattar miljöfostran och teknologifostran Jag växer, rör på mig och utvecklas: fysisk aktivitet, matfostran, hälsa, trygghet och säkerhet. Barnen ska röra på sig på många olika sätt. Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

26 Olika nivåer av pedagogisk planering 1) Att stanna upp och fånga barns tankar eller 2) Planera och skapa ett större tema med tydliga mål utgående från behov i gruppen 3) Övergripande mål för termin/år Åbo Akademi Storgatan Jakobstad 26

27 Pedagogisk planering Syfte: att skapa och utveckla bred beredskap inför det som kan tänkas hända i barngruppen Två olika slag av planeringar: Aktivitetsplanering Pedagogisk planering Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

28 Aktivitetsplanering Kräver ingen större reflektion utan kan mekaniskt föras upp på ett tidschema och utföras Ger svar på frågorna vad vi skall göra med barnen och när Inget svar på frågorna varför? och hur? Inga mål och arbetsprinciper finns utskrivna Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

29 Pramling Samuelsson och Mårdsjö Påvisar i sin forskning att pedagoger tar för givet att barn lär och utvecklas genom att delta i olika aktiviteter, rutiner och liknande. De menar att det istället är hur barn erfar ett innehåll som formar deras förståelse. Barnen måste få föreställa sig, reflektera, dokumentera och få syn på sina egna såväl som kamraternas föreställningar för att utmanas och skapa en förståelse Åbo Akademi Storgatan Jakobstad 29

30 Pedagogisk planering Skall ge svar på frågorna; Varför? Vad? Hur? Skall beakta förutsättningar, ha mål, och ge förslag på hur planeringen skall genomföras och utvärderas Skall ge struktur och kunna organisera verksamheten som helhet En välstrukturerad planering kräver mindre regler för barnen Resulterar i praktiken i större möjlighet till frihet och flexibilitet Utgår ofta från en didaktisk planeringsmodell Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

31 Målformulering Ange syfte med undervisningen Ge underlag för planeringen Motivera och underlätta barnets arbete Underlättar kommunikationen mellan pedagoger Underlag för den slutgiltiga utvärderingen av arbetet med ett kunskapsområde Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

32 ... Begripligt och klart formulerade Meningsfulla Realistiska Mätbara Tidsbestämda Konsistenta Stimulerande Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

33 ... riktningsmål t.ex. utvecklar sitt språk, sina värderingar, vårdar naturen färdighetsmål t.ex. knyta sina skor, äta med kniv och gaffel förståelsemål (kognitivt) t.ex. utvecklar förståelse för ett fenomen Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

34 Pedagogisk dokumentation Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

35 Dokumentation Dokumentation har alltid varit ett inslag i pedagogiskt arbete Skrivit ner vad man hunnit med och gjort Dokumenterat trevliga stunder eller givande samtal Dokumenterat variationen av barns tankar Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

36 ... Enbart retrospektiv det här gjorde jag/vi...beskriver vad som hänt Att dokumentera innebär att visa på vardagsaktiviteter för barn och föräldrar Samlande av minnen Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

37 Pedagogisk dokumentation ska utgöra grunden för planeringen av verksamheten är en central arbetsmetod för att planera, genomföra, utvärdera och utveckla den småbarnspedagogiska verksamheten Personalen ska lära känna det enskilda barnet och förstå relationerna barnen emellan samt förstå på vilket sätt personalen och barnen i gruppen kommunicerar med varandra är en kontinuerlig process där observationer, dokument och en gemensam tolkning av dessa skapar förståelse för den pedagogiska verksamheten möjliggör att barnen och vårdnadshavarna kan delta i utvärderingen, planeringen och utvecklingen av verksamheten Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

38 Pedagogisk dokumentation Dokumentationen skall idag bli ett: verktyg för synliggörande av barns lärandeprocess verktyg för bedömningen av verksamhetens kvalitet underlag för utvecklingsbehov Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

39 ... Utgår från vad barnen kan och gör inte från vad barnen ännu inte kan eller gör Tar vara på barnens idéer och intressen Visar lärandeprocesser hos både barn och pedagoger Ett verktyg för att utveckla daghemmets/förskolans verksamhet och göra det möjligt att förändra Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

40 ... Ett förhållningssätt Ett (analys)verktyg Ett sätt att lyssna En kommunikation Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

41 ... Varför dokumentera? det pedagogiska arbetet och barns lärande skall synliggöras för att öppna en dialog mellan pedagogbarn-föräldrar Vad dokumentera vad som dokumenteras beror på vad pedagogen har för syfte med dokumentationen det viktiga är dels arbetsprocessen, det läraren gör och tänker dels barns förståelse för sin omvärld Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

42 Olika sätt att dokumentera Skriva ner det som sker Intervjua barn Skriva ner det barnet säger och tänker Fotografera verksamheten Låta barnen fotografera det de ser Videofilma Observationer Samla barns alster, såsom teckningar, skapande verksamhet m.m. Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

43 Praktiska exempel EXEMPEL: 1) Att fånga barns tankar 2) Att planera ett lärandemål Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

44 Värdegrund och pedagogisk grundsyn Didaktisk planeringsmodell Mål/lärandets objekt - för de yngre barnen Utgå från grunderna för planen för småbarnspedagogik Ta reda på - Utgå från barnets individuella plan förförståelsen - Formulera ett avgränsat mål - dokumentation Utvärdering - Barnets lärande Väcka intresset Lärandets akt - Leksituationer - Utmana barnens lärande - Rutinsituationer - Varierande lärmiljö - Riktadhet, variation, erfarande D O K U M E N T A T I O N Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

45 Pedagogen reflekterar över sin pedagogiska grundsyn Didaktisk planeringsmodell Vad? Hur? Varför? Synliggör lärandeprocessen D O K U M E N T A T I O N Ta reda på efterförståelsen Riktadhet, metasamtal, urskilja, variation, erfarande DOKUMENTATION Utgå från barnens förslag Kritiska aspekter aspekter reda på barnens a lärandets objekt Ta reda på barnens förförståelse Definiera lärandeobjektet Definiera ett avgränsat förståelsemål Utgå från styrdokument/läroplan U t v ä r d e r i n g Motivera barnen! Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

46 Praktiska exempel EXEMPEL: 1) Att dokumentera sagan för fortsatt planering 2) Att planera ett lärandemål Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

47 Centrala begrepp Erfarande Metasamtal Riktadhet Lärandets objekt Urskiljning och variation Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

48 Små steg leder också fram till målet Åbo Akademi Storgatan Jakobstad

49 Tack för idag! Åbo Akademi Storgatan Jakobstad