Protokoll. Kommunfullmäktige

Transkript

1 Kommunfullmäktige 17-52

2 Kommunfullmäktige sammanträde 17. Avsägelse av kommunalt uppdrag Vivi-Anne Nilsson (KD) 18. Avsägelse av kommunalt uppdrag Kaj Näsman (S) 19. Avsägelse av kommunalt uppdrag Margaretha Svensson (S) 20. Länsstyrelsens beslut om ny ersättare i kommunfullmäktige efter Jill Larsson (M) 21. Länsstyrelsens beslut om ny ledamot i kommunfullmäktige efter Hanna Alexandersson (S) 22. Länsstyrelsens beslut om ny ersättare i kommunfullmäktige efter Joakim Järrebring (S) 23. Kommunalt kompletteringsval ledamot i kommunstyrelsen efter Hanna Alexandersson (S) 24. Kommunalt kompletteringsval ledamot i socialnämnden efter Kaj Näsman (S) 25. Kommunalt kompletteringsval ersättare i socialnämnden efter Margaretha Svensson (S) 26. Kommunalt kompletteringsval ersättare i vård- och äldreomsorgsnämnden efter Vivi-Anne Nilsson (KD) 27. Kommunalt kompletteringsval ledamot i samhällsbyggnadsnämnden efter Jill Larsson (M) 28. Kommunalt kompletteringsval ersättare i samhällsbyggnadsnämnden efter Bo Lundgren(M) 29. Markanvisningsavtal för kv Vimpeln, Alingsås 30. Uppdrag kring näringslivsverksamhet 31. Justering i flerårsstrategi Stadsskogen (västersluttningen) och Tomtered - utvidgning av verksamhetsområde för allmän vatten och avloppsanläggning 33. Taxa för uttagande av avgift för upplåtelse av offentlig plats 34. Proprieborgen för AB Alingsåshem 35. Proprieborgen för Alingsås Energi Nät AB 36. Proprieborgen för Fabs AB 37. Enhetlig benämning inom tekniska nämndens verksamhetsområden ändring av reglemente 38. Ändring av lokala ordningsföreskrifter för torghandel 39. Förnyad borgen Brf Kaptenen 40. Svar på motion angående förbättrad skötsel av badplatsen Playa Mjörn Lena Klevenås (MP) 41. Svar på interpellation om höga boendekostnader 42. Svar på interpellation till kommunstyrelsens ordförande angående ökade skolresurser till barn som behöver extra stöd Lena Klevenås (MP) 43. Svar på interpellation till socialnämndens ordförande angående det riksomfattande problemet med vräkning av barnfamiljer Pär-Göran Björkman (S) 44. Motion om att minska användningen av plastpåsar från Britt-Marie Kuylenstierna (MP) m fl 45. Motion om att minska deponin och öka återanvändandet av sopor samt att göra Bälinge återvinningscentral till en kretsloppspark från Emma Liljewall (MP) m fl 46. Motion om avgiftsbefrielse på återvinningscentralen i Bälinge från Lena Klevenås (MP) m fl 47. Interpellation till kommunstyrelsens ordförande om West Sweden Jan Gustafsson (V) och Esso Larsson (V) 48. Interpellation till socialnämndens ordförande om arbetet med barn och unga Jan Gustafsson (V) 49. Interpellation till tekniska nämndens ordförande om bättre omhändertagande av lågenergilampor Lena Klevenås (MP) 50. Interpellation till kommunstyrelsens ordförande om anlitande av utomstående konsulter Leif Hansson (S)

3 51. Motion om kultur och fritidsaktiviteter för alla Tore Hult (S) 52. Meddelanden

4 Kommunfullmäktige Sida 1 Plats och tid Kl Ajournering kl , kl Paragrafer Beslutande Kristina Grapenholm (FP), ordförande Lennart Allbro (S), 1:e vice ordförande Bo Lundbladh (C), 2:e vice ordförande Staffan Albinsson (C) Janine Alm Ericson (MP) Holger Andersson (FP) Gun Aronsson (M) Pär-Göran Björkman (S) Birgit Börjesson (S) Birgitta Carlsson (S) Björn Dahlin (M) Daniel Filipsson (M) Johanna Frisk (V) Jan Gustafsson (V) Monica Gustavsson (S) Leif Hansson (S) Niklas Hellgren (KD) Anne-Marléne Hjortskog (S) Tore Hult (S) Tomas Hurtig (MP) Christian Jerhov (M) Elver Jonsson (FP) Joakim Järrebring (S) Conny Jörgensen (SD) Lena Klevenås (MP) Britt-Marie Kuylenstierna (MP) Esso Larsson (V) Thorsten Larsson (M) Ulf Laurin (SD) Björn Leivik (M) t o m 39 Emma Liljewall (MP) Magnus Linde (M) Eva Mattsson-Hill (FP) Bo Olsson (S) t o m 42 Per Palm (FP) Kent Perciwall (KD) Gun Pettersson-Bohlin (S) fr o m 29 Roland Salomonsson (M) Anders Sandberg (S) Anita Skoglund (M) Åsa Svedjenäs (V) Stefan Svensson (KD) Per-Gordon Tranberg (M) Lena Hult (S) Eva-Britt P Jarskär (FP) Ann-Lie Tulokas Olsson (KD) Birgit Josefsson (M) Thomas Pettersson (C) fr o m 29 Anita Hedén Unosson (S) Mathias Forsell (FP) Hans Lindell (M)

5 Kommunfullmäktige Sida 2 Övriga deltagare Utses att justera Susanne Öström, kommundirektör och Eva Karlsson, kanslichef Eva Mattsson-Hill och Leif Hansson med Anita Hedén Unosson som ersättare Justeringens plats och tid Rådhuset den 7 mars kl Sekreterare Eva Karlsson Ordförande Justerande Kristina Grapenholm Eva Mattsson-Hill Leif Hansson Anslag / Bevis et är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum, Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Rådhuset, Administrativa avdelningen Underskrift

6 Kommunfullmäktige Sida 3 KF 17 Dnr KS 011 Avsägelse av kommunalt uppdrag Vivi-Anne Nilsson (KD) Vivi-Anne Nilsson (KS) har i skrivelse den 1 februari 2012 avsagt sig uppdraget som ersättare i vård- och äldreomsorgsnämnden. Avsägelsen beviljas. Exp: V-A Nilsson, Klk-lön, Klk-kansli

7 Kommunfullmäktige Sida 4 KF 18 Dnr KS 011 Avsägelse av kommunalt uppdrag Kaj Näsman (S) Kaj Näsman (S) har i skrivelse den 13 februari 2012 avsagt sig uppdraget som ledamot i socialnämnden. Avsägelsen beviljas. Exp: K Näsman, Klk-lön, Klk-kansli

8 Kommunfullmäktige Sida 5 KF 19 Dnr KS 011 Avsägelse av kommunalt uppdrag Margaretha Svensson (S) Margaretha Svensson (S) har i skrivelse den 22 februari 2012 avsagt sig uppdraget som ersättare i socialnämnden. Avsägelsen beviljas. Exp: M Svensson, Klk-lön, Klk-kansli

9 Kommunfullmäktige Sida 6 KF 20 Dnr KS 011 Länsstyrelsens beslut om ny ersättare i kommunfullmäktige efter Jill Larsson (M) Länsstyrelsen har från och med den 25 januari 2012 till och med den 31 oktober 2014 utsett Lina Svensson (M) till ersättare i kommunfullmäktige. Beslut om ny ersättare till kommunfullmäktige noteras. Exp: J Larsson, L Svensson, Klk-lön, Klk-kansli

10 Kommunfullmäktige Sida 7 KF 21 Dnr KS 011 Länsstyrelsens beslut om ny ledamot i kommunfullmäktige efter Hanna Alexandersson (S) Länsstyrelsen har från och med den 25 januari 2012 till och med den 31 oktober 2014 utsett Joakim Järrebring (S) till ledamot i kommunfullmäktige efter Hanna Alexandersson (S). Beslut om ny ledamot till kommunfullmäktige noteras. Exp: H Alexandersson, J Järrebring, Klk-lön, Klk-kansli

11 Kommunfullmäktige Sida 8 KF 22 Dnr KS 011 Länsstyrelsens beslut om ny ersättare i kommunfullmäktige efter Joakim Järrebring (S) Länsstyrelsen har från och med den 25 januari 2012 till och med den 31 oktober 2014 utsett Anna-Maria Olsson (S) som ersättare i kommunfullmäktige efter Joakim Järrebring (S). Beslut om ny ersättare till kommunfullmäktige noteras. Exp: J Järrebring, A-M Olsson, Klk-lön, Klk-kansli

12 Kommunfullmäktige Sida 9 KF 23 Dnr KS 011 Kommunalt kompletteringsval ledamot i kommunstyrelsen efter Hanna Alexandersson (S) Thomas Hansson (S) utses till ledamot i kommunstyrelsen efter Hanna Alexandersson (S) för tiden fram till och med den 31 december Exp:T Hansson, KS, Klk-lön, Klk-kansli

13 Kommunfullmäktige Sida 10 KF 24 Dnr KS 011 Kommunalt kompletteringsval ledamot i socialnämnden efter Kaj Näsman (S) Margaretha Svensson (S) utses till ledamot i socialnämnden efter Kaj Näsman (S) för tiden fram till och med den 31 december Exp: M Svensson, SN, Klk-lön, Klk-kansli

14 Kommunfullmäktige Sida 11 KF 25 Dnr KS 011 Kommunalt kompletteringsval ersättare i socialnämnden efter Margaretha Svensson (S) Jalel Ayev (S) utses till ersättare i socialnämnden efter Margaretha Svensson (S) för tiden fram till och med den 31 december Exp: J. Ayev, SN, Klk-lön, Klk-kansli

15 Kommunfullmäktige Sida 12 KF 26 Dnr KS 011 Kommunalt kompletteringsval ersättare i vård- och äldreomsorgsnämnden efter Vivi-Anne Nilsson (KD) Karin Hallgren (KD) utses till ersättare i vård- och äldreomsorgsnämnden efter Vivi-Anne Nilsson (KD) för tiden fram till och med den 31 december Exp: K Hallgren, VÄN, Klk-lön, Klk-kansli

16 Kommunfullmäktige Sida 13 KF 27 Dnr KS 011 Kommunalt kompletteringsval ledamot i samhällsbyggnadsnämnden efter Jill Larsson (M) Bo Lundgren (M) utses till ledamot i samhällsbyggnadsnämnden efter Jill Larsson (M) för tiden fram till och med den 31 december Exp: B Lundgren, SBN, Klk-lön, Klk-kansli

17 Kommunfullmäktige Sida 14 KF 28 Dnr KS 011 Kommunalt kompletteringsval ersättare i samhällsbyggnadsnämnden efter Bo Lundgren(M) Björn Dahlin (M) utses till ersättare i samhällsbyggnadsnämnden efter Bo Lundgren (M) för tiden fram till och med den 31 december Exp: B Dahlin, SBN, Klk-lön, Klk-kansli

18 Kommunfullmäktige Sida 15 KF 29 Dnr KS 327 Markanvisningsavtal för kv Vimpeln, Alingsås Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden har upprättat ett förslag till markanvisningsavtal i syfte att reglera ett antal mindre markfrågor i samband med kommande utbyggnad vid kvarteret Vimpeln i Alingsås. Detaljplanering pågår för att möjliggöra utökad handel och nybebyggelse av bostäder på och kring kvarteret Vimpeln. Förutom två mindre marköverlåtelser innehåller avtalsförslaget framför allt frågor som reglerar trafikförändringar. Kommunen kommer att teckna avtal med Trafikverket om den trafikanläggning i anslutning till Boråsvägen som föranleds av exploateringen. Samtliga kommunens åtaganden i det avtalet överförs till exploatören i föreliggande avtal. Det blir således exploatören som bekostar såväl projektering som byggande av ny in/utfart på Boråsvägen, dels en större trafikanläggning i södra delen av området, dels en ny trafikfil från Hemvägen in i befintlig cirkulationsplats. De träd som måste tas ned i samband med trafikarbetet, skall ersättas av exploatören med tre gånger så många som planteras efter arbetets avslutande. Exploatören ansvarar också för att en trafiksäker övergång skapas över Hemvägen i områdets västra del. Skulle bullerdämpande åtgärder behövas längs Boråsvägen eller Hemvägen, skall exploatören projektera, finansiera och utföra sådana. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 20 januari 2012 lämnat följande yttrande: Kommunledningskontoret finner att förslaget till markanvisningsavtal täcker upp de aspekter som kommunen kan ha vid förändring i stadsbilden som det här är frågan om. Avtalet säkrar upp att inte allmänheten lider någon skada med anledning av exploateringen. Kommunledningskontoret föreslår att markanvisningsavtalet godkänns. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 13 februari 2012, 8 och föreslagit att avtalet godkänns. Anförande Anföranden hålls av Bo Olsson (S), Emma Liljewall (MP), Björn Leivik (M), Jan Gustafsson (V), Esso Larsson (V) och Conny Jörgensen (SD).

19 Kommunfullmäktige Sida 16 KF 29, forts Dnr KS 327 Yrkande Bo Olsson (S) yrkar att 2.1 ska utgå ur markanvisningsavtalet. Emma Liljewall (MP), Jan Gustafsson (V), Esso Larsson (V) och Conny Jörgensen (SD) instämmer i Bo Olssons yrkande. Björn Leivik (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag Proposition Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag mot Bo Olssons m fl förslag och finner att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärs. Följande propositionsordning godkänns: Den som bifaller kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som bifaller Bo Olssons m fl förslag röstar nej. Omröstning Ja Bo Lundbladh (C) Staffan Albinsson (C Holger Andersson (FP) Gun Aronsson (M) Björn Dahlin (M) Eva-Britt P Jarskär (FP) Daniel Filipsson (M) Ann-Lie Tulokas Olsson (KD) Niklas Hellgren (KD) Birgit Josefsson (M) Christian Jerhov (M) Thomas Pettersson (C) Elver Jonsson (FP) Thorsten Larsson (M) Björn Leivik (M) Magnus Linde (M) Eva Mattsson-Hill (FP) Per Palm (FP) Kent Perciwall (KD) Roland Salomonsson (M) Anita Skoglund (M) Stefan Svensson (KD) Per-Gordon Tranberg (M) Mathias Forsell (FP) Hans Lindell (M) Kristina Grapenholm (FP) Nej Lennart Allbro (S) Janine Alm Ericsson (MP) Lena Hult (S) Pär-Göran Björkman (S) Birgit Börjesson (S) Birgitta Carlsson (S) Johanna Frisk (V) Jan Gustafsson (V) Monica Gustavsson (S) Leif Hansson (S) Anne-Marléne Hjortskog (S) Tore Hult (S) Tomas Hurtig (MP) Joakim Järrebring (S) Conny Jörgensen (SD) Lena Klevenås (MP) Britt-Marie Kuylenstierna (MP) Anita Hedén Unosson (S) Esso Larsson (V) Ulf Laurin (SD) Emma Liljewall (MP) Bo Olsson (S) Gun Pettersson-Bohlin (S) Anders Sandberg (S) Åsa Svedjenäs (V)

20 Kommunfullmäktige Sida 17 KF 29, forts Dnr KS 327 Med 26 ja-röster mot 25 nej-röster antar kommunfullmäktige markanvisningsavtalet. Markanvisningsavtal för kv Vimpeln godkänns, med i huvudsak den ordalydelse som framgår av förslaget. Reservation Lennart Allbro (S), Lena Hult (S), Pär-Göran Björkman (S), Birgit Börjesson (S), Birgitta Carlsson (S), Monica Gustavsson (S), Leif Hansson (S), Ann-Marléne Hjortskog (S), Tore Hult (S), Joakim Järrebring (S), Anita Hedén Unosson (S), Bo Olsson (S), Gun Pettersson-Bohlin (S), Anders Sandberg (S), Janine Alm Ericson (MP), Tomas Hurtig (MP), Lena Klevenås (MP), Britt-Marie Kuylenstierna (MP), Emma Liljewall (MP), Johanna Frisk (V), Jan Gustafsson (V), Esso Larsson (V) och Åsa Svedjenäs (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för Bo Olssons m fl ändringsyrkande. Socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet att godkänna markanvisningsavtalet i den här formen. Vi önskar ta bort paragraf 2:1 ur avtalet, den paragraf som hanterar försäljningen av del av fastigheterna Tuvebo 1:8 samt Tuvebo 1:10. Anledningen till att vi motsätter oss försäljningen är att det aktuella området är en grönyta längs Gerdskastigen som bör bevaras istället för att omvandlas till parkering Conny Jörgensen (KD) och Ulf Laurin (KD) reserverar sig till förmån för Conny Jörgensens yrkande. Exp: SBN

21 Kommunfullmäktige Sida 18 KF 30 Dnr KS 057 Uppdrag kring näringslivsverksamhet Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret fick av kommunstyrelsens arbetsutskott den 14 december 2011, 230 i uppdrag att till kommunstyrelsens arbetsutskott den 25 januari 2012 dels utreda konsekvenserna av att nuvarande avtal med Futurum sägs upp och att möjligheterna att teckna ett nytt avtal enligt gällande riktlinjer inte är möjligt, dels att lämna ett förslag till handlingsplan för kommunens näringslivsverksamhet efter avtalets slut den 31 december Utredningen skulle innehålla en redogörelse för hur samarbetet med näringslivsorganisationerna ska kunna utvecklas. Vid Alingsås Futurums medlemsmöte den 23 januari 2012 presenterades ett förslag till Nya Futurum, där representanter för näringslivet gav ett förslag kring hur en ny organisation kan se ut. Kommunen redovisade vid samma tillfälle en beskrivning kring hur kommunens kärnuppdrag ser ut och vilket ansvar kommunen har i näringslivsfrågor. Processen är pågående kring hur verksamheten ska utvecklas. Detta arbete måste fortgå under år 2012, då Alingsås Futurums styrelse avser att fortsätta med verksamheten under hela avtalstiden till och med den 31 december 2012, Kommunledningskontoret önskar därför avvakta denna process innan förslag till ny näringslivsfunktion lämnas för politiskt ställningstagande, däremot bör beslut tas kring medlemskapet i Alingsås Futurum. Avtal och medlemskap Alingsås Futurum är en ideell förening. Föreningen styrs av sina stadgar. Genom avtal mellan Alingsås Futurum och Alingsås kommun åtar sig Alingsås Futurum vissa uppgifter och får ersättning för detta från kommunen. Nuvarande avtal löper till och med den 31 december Kommunens näringslivsarbete är i stora delar en strategisk ledningsfråga. Kommunstyrelsen beslutade den 10 oktober 2011, 199 att säga upp avtalet med Alingsås Futurum för omförhandling. Kommunstyrelsen har den 7 november 2011, 220 behandlat en utmaning angående turistbyråns verksamhet och antagit denna utmaning. För att kommunen enligt 2 kap 10 a i lagen om offentlig upphandling (2007:1091) ska ha rätt att skriva avtal med till exempel ett bolag utan föregående upphandling krävs att bolaget så gott som uteslutande ägnar sig åt kommunal verksamhet (verksamhetskriteriet) och att kommunen har samma kontroll över bolaget som över en egen förvaltning (kontrollkriteriet). Genom bland annat styrelsens sammansättning är inte förutsättningarna uppfyllda för att kunna skriva avtal mellan kommunen och Alingsås Futurum utan föregående upphandling.

22 Kommunfullmäktige Sida 19 KF 30, forts Dnr KS 057 Som en följd av att avtalet mellan kommunen och Alingsås Futurum sägs upp faller meningen med Alingsås kommuns medlemskap. Stadgarna för föreningen förutsätter att Alingsås kommun är medlem. Genom att kommunen begär utträde ur föreningen, ska föreningen i nuvarande form upplösas. Kommunstyrelsen beslutar om avtal med Alingsås Futurum. Kommunfullmäktige beslutar om utträde och avslut. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 24 januari 2012 framfört följande: Beslut kring avtal och medlemskap bör tas då detta är en viktig del i det fortsatta arbetet. I kommunledningskontorets utredning finns inget alternativ utifrån gällande lagstiftning till nedanstående förslag. Däremot finns det ett antal olika lösningar kring hur den framtida näringslivsverksamheten skall organiseras vilket utreds för närvarande och bör presenteras i god tid innan nuvarande avtal löper ut den 31 december Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 13 februari 2012, 7. Kommunfullmäktige beslutar om utträde ur Alingsås Futurum när nuvarande avtal upphör. Exp: Futurum, KLK-utv avd

23 Kommunfullmäktige Sida 20 KF 31 Dnr KS 077 Justering i flerårsstrategi 2012 Ärendebeskrivning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har fastställt arbetsgivaravgifterna för 2012 till 38,46 %. Inkluderas kommunens interna påslag för fackliga företrädare (0,55 %) uppgår arbetsgivaravgifterna i Alingsås kommun år 2012 till 39,01 %. I ramarna för perioden var de preliminära arbetsgivaravgifterna 39,53 %. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 16 december 2011 lämnat följande yttrande: Kommunledningskontoret föreslår att nämndernas kommunbidrag minskas med sammanlagt tkr som en effekt av att nämnderna får lägre kostnader med motsvarande belopp då arbetsgivaravgiften sänkts med 0,52 procentenheter. Eftersom sänkningen av kommunbidragen motsvaras av lägre kostnader till samma belopp sänks inte nivån för nämnderna. (tkr) Minskning av Nämnd kommunbidrag Vård- och äldreomsorgsnämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden 400 Barn- och ungdomsnämnden Kultur- och fritidsnämnden 120 Miljöskyddsnämnden 30 Samhällsbyggnadsnämnden 40 Kommunstyrelsen 170 Överförmyndarnämnden 10 Tekniska nämnden 100 Summa De minskade kommunbidragen 2012 får, genom uppräkningseffekten, påverkan också för 2013 och 2014 och sänker ramarna för dessa år lika mycket. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 13 februari 2012, 6. Kommunbidragen sänks enligt kommunledningskontorets förslag, vilket inte innebär någon volymförändring. Exp: BUN, KFN, MN, SBN, SN, TN, UN, VÄN, KLK-ek avd

24 Kommunfullmäktige Sida 21 KF 32 Dnr KS 365 Stadsskogen (västersluttningen) och Tomtered - utvidgning av verksamhetsområde för allmän vatten och avloppsanläggning Ärendebeskrivning Tekniska nämnden beslutade den 12 december 2011, 82 att föreslå kommunfullmäktige fastställa utvidgning av verksamhetsområdet för de allmänna vattenoch avloppsanläggningarna i Stadsskogen (västersluttningen) och Tomtered. De utvidgade verksamhetsområdena finns markerade på bifogade kartor och i tabell till ärendet. Orsaken till att verksamhetsområdet måste utvidgas är utbyggnad i de rubricerade områdena. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 11 januari 2012 lämnat följande yttrande: Inom det beslutade verksamhetsområdet för det allmänna vatten- och avloppsanläggningarna har fastighetsägarna i huvudsak rätt att ansluta sig till det allmänna VA-nätet. Det är kommunfullmäktige som fastställer verksamhetsområdet. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 13 februari 2012, 1. Den av tekniska nämnden föreslagna utvidgningen av verksamhetsområdet för de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna i Stadsskogen (västersluttningen) och Tomtered fastställs. Exp: TN

25 Kommunfullmäktige Sida 22 KF 33 Dnr KS 340 Taxa för uttagande av avgift för upplåtelse av offentlig plats Ärendebeskrivning Tekniska nämnden beslutade den 12 december 2011, 83 föreslå kommunfullmäktige besluta om nya taxor för uttagande av avgift för offentlig plats i Alingsås kommun att gälla från och med den 1 juli Gällande taxa är beslutad Torghandeln regleras genom separata regler och taxor och innefattas inte av taxan för upplåtelse av offentlig plats. En översyn har gjorts av det nuvarande taxesystemet och behov finns av att göra mindre justeringar för att avgifterna ska kunna beräknas på ett enklare sätt. Indexuppräkning genom konsumentprisindex föreslås gälla för de kommande åren med juli 2012 som basmånad. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 11 januari 2012 lämnat följande yttrande: Kommunledningskontoret tillstyrker den föreslagna taxan för avgift för upplåtelse av offentlig plats. Vid kommunledningskontorets kontakter med tekniska kontoret framkommer att det inte är någon avgiftshöjning jämfört med tidigare taxa utan mestadels ett förtydligande där taxan också kan motiveras bättre för kunden. Även den tidigare taxan hade indexhöjning. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 13 februari 2012, 2. Anförande Anföranden hålls av Anita Skoglund (M) och Pär Göran Björkman (S). Taxa för uttagande av avgift för offentlig plats antas att gälla från och med 1 juli Exp: TN, KLK-kansli

26 Kommunfullmäktige Sida 23 KF 34 Dnr KS 074 Proprieborgen för AB Alingsåshem Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade den 23 februari 2011, 14 att teckna proprieborgen för AB Alingsåshem under en tid av högst tio år och intill ett belopp av högst en miljard etthundrafemtiomiljoner ( ) kronor jämte därpå löpande ränta och kostnader. Proprieborgen skall omprövas årligen så att ett beslut tas varje år varvid föregående års beslut upphävs och ny generell tioårig borgensram fastställs. AB Alingsåshem har till kommunledningskontoret redovisat ett behov av en borgensram på kronor för nästkommande tioårsperiod. Beredning Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 13 februari 2012, Proprieborgen tecknas för AB Alingsåshem under en tid av högst tio år och ett belopp av högst en miljard tvåhundra miljoner ( ) kronor jämte därpå löpande ränta och kostnader. 2. Kommunfullmäktiges beslut den 23 februari 2011, 14 upphävs. Exp: AB Aås hem, laga kraft

27 Kommunfullmäktige Sida 24 KF 35 Dnr KS 074 Proprieborgen för Alingsås Energi Nät AB Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade den 23 februari 2011, 15 att teckna proprieborgen för Alingsås Energi Nät AB under en tid om högst tio år och intill ett belopp av högst etthundrasextiosjumiljoner ( ) miljoner kronor jämte därpå löpande ränta och kostnader. Proprieborgen skall omprövas årligen så att ett beslut tas varje år varvid föregående års beslut upphävs och ny generell borgen fastställs. Alingsås Energi Nät AB har till kommunledningskontoret redovisat ett behov av en borgensram på etthundrasextiosjumiljoner ( ) kronor för nästkommande tioårsperiod. Beredning Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 13 februari 2012, Proprieborgen tecknas för Alingsås Energi Nät AB under en tid om högst tio år och ett belopp av högst etthundrasextiosjumiljoner ( ) kronor jämte därpå löpande ränta och kostnader. 2. Kommunfullmäktiges beslut den 23 februari 2011, 15 upphävs. Exp: Aås Energi Nät AB, laga kraft

28 Kommunfullmäktige Sida 25 KF 36 Dnr KS 074 Proprieborgen för Fabs AB Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade den 23 februari 2010, 16 att teckna proprieborgen för Fabs AB under en tid av högst tio år och intill ett belopp av högst femhundratiomiljoner kronor ( ) kronor jämte därpå löpande ränta och kostnader. Proprieborgen skall omprövas årligen så att ett beslut tas varje år varvid föregående års beslut upphävs och ny generell tioårig. Fabs AB har till kommunledningskontoret redovisat ett behov av en borgensram på kronor för nästkommande tioårsperiod. Beredning Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 13 februari 2012, Proprieborgen tecknas för Fabs AB under en tid om högst tio år och ett belopp av högst femhundratiomiljoner ( ) kronor jämte därpå löpande ränta och kostnader. 2. Kommunfullmäktiges beslut den 23 februari 2011, 16 upphävs. Exp: Fabs AB, laga kraft

29 Kommunfullmäktige Sida 26 KF 37 Dnr KS 012 Enhetlig benämning inom tekniska nämndens verksamhetsområden ändring av reglemente Ärendebeskrivning Tekniska nämnden har den 24 oktober 2011, 71, föreslagit kommunfullmäktige att ändra 23 i reglemente för tekniska nämnden så att benämningen för tekniska nämndens verksamhet blir tekniska förvaltningen. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 9 november 2011 lämnat följande yttrande: I nuvarande reglemente benämns verksamheten under tekniska nämnden för tekniska kontoret. Om en verksamhet benämns kontoret eller förvaltningen har ingen avgörande betydelse. Den ordning som i övrigt gäller i kommunen är att verksamheter under en nämnd som bedrivs på en plats benämns kontoret medan verksamheter som bedrivs på flera platser benämns förvaltningen. Miljöskyddskontoret, kommunledningskontoret och samhällsbyggnadskontoret har verksamhet som är knuten till en plats. Tekniska nämndens verksamhet bedrivs på flera platser. Tekniska nämndens förslag innebär en anpassning till den ordning som i övrigt gäller i kommunen. Kommunledningskontoret tillstyrker tekniska nämndens förslag. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 12 december 2011, i tekniska nämndens reglemente ändras så att benämningen för tekniska nämndens verksamhet blir tekniska förvaltningen. Exp: TN, klk-kansli

30 Kommunfullmäktige Sida 27 KF 38 Dnr KS 012 Ändring av lokala ordningsföreskrifter för torghandel Ärendebeskrivning Tekniska nämnden har den 24 oktober 2011, 62, föreslagit kommunfullmäktige att anta förslag till ny torgstadga samt att upphäva den nu gällande från Tekniska förvaltningen har gjort en översyn och omarbetning av nuvarande torgstadga där man med hjälp av kommunjurist och miljöjurister kontrollerat riktigheten i hänvisningarna till de olika lagparagraferna samt infört möjligheten till hyra av platser på årsbasis. Uthyrning av årsplatser där torghandlaren hyr en eller flera platser och betalar för ett år i förskott borde innebära en livligare torghandel då det borde upplevas som svårare att utebli vid konkurrens från andra marknader eller vid sämre väder. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 9 november 2011 lämnat följande yttrande: Tekniska nämndens förslag till lokala ordningsföreskrifter för torghandel motsvarar de formella krav som gäller för denna typ av dokument. Kommunledningskontoret finner inte anledning att göra någon annan lämplighetsbedömning än tekniska nämnden angående hur torghandeln bör organiseras rent praktiskt. Kommunledningskontoret tillstyrker tekniska nämndens förslag till ny torgstadga. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 12 december 2011, Tekniska nämndens förslag till torgstadga gäller som lokal ordningsföreskrift för Alingsås kommun från och med 1 april Nu gällande torgstadga från 1995 upphävs. Exp: TN, klk-kansli

31 Kommunfullmäktige Sida 28 KF 39 Dnr KS 074 Förnyad borgen Brf Kaptenen Ärendebeskrivning Riksbyggens bostadsrättsförening (Brf) Kaptenen har i mail daterat den 1 november 2011 hemställt om förnyelse av borgensåtagande på kronor. Detta ryms inom kommunens tidigare beviljade åtagande till Brf Kaptenen men detta beslut måste förnyas. Kommunfullmäktige beslutade den 26 maj 1993, 75, att teckna borgen för Riksbyggens Brf Kaptenen. Borgen tecknades för byggnadskreditiv och slutlig belåning för ett be-opp på kronor inom en produktionskostnad av kronor. Kommunen tecknade den 20 maj 1994 borgen om kronor för den slutliga belåningen som uppgick till kronor. Under 1999 förnyades borgensåtagandet (kommunfullmäktige den 24 februari 1999, 22) med tillägg att Riksbyggens Brf Kaptenen årligen skulle amortera kronor på den del av låneskulden som har kommunal borgen samt att borgensförbindelsens längd inte får överstiga 5 år. Under 2004 förnyades borgensåtagandet (kommunfullmäktige den 23 juni 2004, 96) på nytt, till beloppet kronor, med samma villkor som vid förnyandet 1999 men med tillägget att om Riksbyggens Brf Kaptenen väljer att utnyttja den kommunala borgen tas från och med tecknandet av borgen en avgift på 0,25 % på den beviljade borgenssumman ut. Avgiften betalas årsvis i efterskott av gäldenären. Under 2009 förnyades borgensåtagandet (kommunfullmäktige den 2 september 2009, 151) med samma villkor som vid förnyandet Åtagandet uppgick till kronor. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 1 november 2011 lämnat följande yttrande: I maj 2007 placerade Brf Kaptenen om en del av lånet som kommunen gått i borgen för. Drygt 9 mnkr av lånet flyttades från SBAB till Sparbanken i Alingsås. När borgensåtagandet förnyades 2009 gällde det bara den kvarvarande delen i SBAB. Borgensåtagandet i Sparbanken har därmed aldrig förnyats. När nu Riksbyggens Brf Kaptenen vill placera om denna del av lånet kräver banken att kommunen går i borgen. Enligt de reviderade riktlinjerna för kommunal borgen som antogs av kommunfullmäktige den 26 november 2003, 143 medges kommunal borgen vid omsättning av lån, för den aktuella låneskulden, till andra än kommunala bolag, förutsatt att de tidigare erhållit kommunal borgen för lånet.

32 Kommunfullmäktige Sida 29 KF 39, forts Dnr KS 074 I beslut om kommunal borgen till annan än kommunalt bolag skall tydligt anges kredittidens längd/borgensåtagandets längd, storlek samt årlig amortering. Kommunledningskontoret tillstyrker att Alingsås kommun förnyar det aktuella borgensåtagandet och att amorteringskravet på föreningen står kvar på kronor per år på den del av den totala låneskulden som har kommunal borgen samt att borgensförbindelsens längd inte överstiger 5 år. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 12 december 2011, 238. Kommunfullmäktige medger Riksbyggens Brf Kaptenen förnyad kommunal borgen med följande villkor: 1. Alingsås förnyar sitt borgensåtagande om kronor. 2. Riksbyggens Brf Kaptenen skall årligen amortera kronor på den totala låneskulden med kommunal borgen i detta ärende, för närvarande kronor. 3. Lånets löptid, det vill säga borgensförbindelsens längd, får ej överstiga 5 år. 4. Ekonomichefen får delegation att besluta om förnyelse av borgen till följd av förändrad räntebindning under bindningstiden om 5 år. 5. Om Riksbyggens bostadsrättsförening Kaptenen väljer att utnyttja den kommunala borgen tas från och med tecknandet av borgen en avgift på 0,25 % på den beviljade borgenssumman ut. Avgiften betalas årsvis i efterskott av gäldenären. Exp: Brf Kaptenen, laga kraft, KLK-ek avd

33 Kommunfullmäktige Sida 30 KF 40 Dnr KS 555 Svar på motion angående förbättrad skötsel av badplatsen Playa Mjörn Lena Klevenås (MP) Ärendebeskrivning Lena Klevenås (MP) har till kommunfullmäktige den 26 oktober 2011, 143, lämnat en motion med förslag att Alingsås kommun ska förbättra skötseln av Playa Mjörn inför sommaren Kommunfullmäktige beslutade att lämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 12 december 2011, 239 och då beslutat att bifalla motionen. Anförande Anföranden hålls av Stefan Svensson (KD), Lena Klevenås (MP), Kent Perciwall (KD), Jan Gustafsson (V), Pär-Göran Björkman (S), Holger Andersson (FP), Esso Larsson (V) och Anders Sandberg (S). Yrkande Stefan Svensson (KD) yrkar, med instämmande av Holger Andersson (FP), att ärendet återremitteras för yttrande av kultur- och fritidsnämnden. Lena Klevenås (MP) yrkar, med instämmande av Esso Larsson (V), bifall till motionen. Proposition Ordföranden ställer proposition på återremissyrkandet och finner det bifallet. Ordföranden ställer därefter proposition på Lena Klevenås m fl yrkande och finner det avslaget. Motionen återremitteras till kommunstyrelsen för yttrande av kultur- och fritidsnämnden. Exp: KS

34 Kommunfullmäktige Sida 31 KF 41 Dnr KS 055 Svar på interpellation om höga boendekostnader Jan Gustafsson (V) och Åsa Svedjenäs (V) ställde en interpellation med följande innehåll på kommunfullmäktige den 30 november 2011, 168: Alingsås utmärker sig på ett mycket negativt sätt vad gäller kostnader för t ex sophämtning, vatten och avlopp, el och fjärrvärme. Dessa verksamheter ska vara helt avgiftsfinansierade här i Alingsås. Men är det så i de flesta kommuner? Vad är det i så fall som gör att det blir så dyrt här? Eller finansierar andra kommuner dessa verksamheter via skatten, åtminstone delvis? I så fall har kommunen ett dåligt läge när eventuellt nya företag väljer var de ska etablera sig. Vi konkurrerar då inte på lika villkor. Då dessa kostnader påverkar boendekostnaderna ganska mycket kan det vara avgörande om nya invånare väljer att flytta till Alingsås eller inte och kommunen ska ju växa. Hyran för jämförbara lägenheter kan på grund av dessa olika avgifter skilja sig åt ganska mycket. Vi skulle därför vilja att kommunstyrelsens ordförande svarar på ovanstående frågor och redogör för varför Alingsås utmärker sig med så höga avgifter. Kommunstyrelsens ordförande Daniel Filipsson (M) lämnar följande svar: Inledningsvis vill jag instämma i uppfattningen att det naturligtvis inte är bra att vi som kommun utmärker oss på ett negativt sätt i jämförelse med andra kommuner vad gäller avgifter av olika slag. Vi måste självfallet verka för att vara konkurrenskraftiga. Interpellationen tar upp ett antal frågor som jag nedan besvarar. Är dessa verksamheter helt avgiftsfinansierade? Finansierar andra kommuner verksamheterna via skatten? El, Avfall och Fjärrvärme finansieras fullt ut genom taxor i alla kommuner. Några kommuner i Sverige finansierar del av VA-verksamheten med skatteintäkter. Vad är det som gör att det är så dyrt här? Nils Holgersson-gruppen, med representanter från Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO, gör årligen en jämförelse mellan avgifterna för Avfall, VA, El och Fjärrvärme i Sveriges kommuner. I jämförelsen förflyttas en bostadsfastighet på kvm med 15 lägenheter till varje kommun i Sverige för att få fram jämförbara siffror. Endast förbrukningsavgifter är med i beräkningen.

35 Kommunfullmäktige Sida 32 KF 41, forts Dnr KS 055 Alingsås i förhållande till Västra Götalands 49 kommuner: Andel av kostnad Placering El 26% 9 plats VA 15% 18 plats Avfall 7% 42 plats Fjärrvärme 52% 47 plats (för de kommuner som inte har fjärrvärme redovisas kostnaden för alternativ uppvärmning) El och VA Påståendet att det är höga avgifter i Alingsås stämmer inte fullt ut vad gäller El och VA. När det gäller El hör Alingsås till landets billigaste kommuner, enligt en undersökning från Villaägarna. Alingsås hamnar på 8:e plats i riket. Avfall Alingsås kommun har ett fullt utbyggt två-kärlssystem för att separera matavfall från brännbart avfall. Hälften av Sveriges kommuner har ännu ingen separation och har därmed lägre kostnader. Den nationella målsättningen är att alla kommuner skall separera sitt matavfall år Alingsås är därmed en av föregångskommunerna, ur miljösynpunkt. Nästa steg är hämtning av förpackningar från hushållen, vilket börjar införas i Alingsås i oktober i år. Alingsås har inga begränsningar för hushållen, när det gäller att lämna avfall på återvinningsstationerna, vilket flera andra kommuner har. Alingsås taxa för avfall sänktes vid halvårsskiftet I Nils Holgerssonrapporten är det taxan före sänkning som redovisas. Tekniska nämnden har gjort en jämförelse av taxan för avfall från villahushåll med 9 grannkommuner. Alingsås hamnar på plats 5 i den jämförelsen. Partille och Lerum, som har lägst taxa i jämförelsen, har ännu inte byggt ut separation av hushållsavfall fullt ut. När det gäller hushållens samlade kostnader för el, va, avfall och fjärrvärme, står avfallskostnaden för den minsta delen, ca 7%. Fjärrvärme Fjärrvärmeprisets nivå i Alingsås styrs av KPI och bränsleprisindex, där biobränslets prisutveckling väger tyngst. Alingsås Energi Nät köper värme av Statkraft där dessa index finns i avtalet sedan På samma sätt styrs priset mot kund av dessa index. Andra kommuner kan ha en annan bränslemix, ofta avfall eller spillvärme av annat slag. Det är en helt annan prisnivå på dessa. Avfall får man betalt för att ta emot. Alingsås är dock för litet för att bygga egen avfallsförbränning och vi har ingen industri som genererar spillvärme, därmed är vi mer eller mindre beroende av ett bränsle och dess prisutveckling på marknaden. I dagsläget är produktionskostnaderna också höga på grund av att vi har behov av mer biobränslekapacitet i systemet. Alingsås Energi har byggt ut till nya kunder så mycket att biobränslet inte räcker till längre. Vi får då köra en del olja i

36 Kommunfullmäktige Sida 33 KF 41, forts Dnr KS 055 produktionen (dock bioolja som mest, en viss del fossil olja) vilket innebär betydligt högre pris. Alingsås Energi har goda förhoppningar att inom ett par års tid ha ett mer konkurrenskraftigt pris och en större andel förnyelsebar energi i systemet. En investering i en kompletterande biobränslepanna är den troliga lösningen. Avtalsperioden på 15 år från 1998 löper ut inom kort och förhandlingarna är i slutskedet. Svensk Fjärrvärme redovisar priset per kwh för fjärrvärme till småhus. Av de 34 kommuner i Västra Götaland som redovisat att de har fjärrvärme är Alingsås på plats nr 29. Trots de relativt höga taxorna är fjärrvärme det billigaste alternativet för att värma en villa i Alingsås jämfört med elpanna, bergvärmepump, pellets, naturgas och luft/vatten-värmepump enligt en undersökning gjord av Energimarknadsinspektionen. Den årliga kostnaden för ett småhus i Alingsås är kr för fjärrvärme, jämfört med det näst billigaste alternativet luft/vattenvärmepump där årskostnaden är kr. Interpellationsdebatt I interpellationsdebatten deltar Jan Gustafsson (V), Daniel Filipsson (M), Elver Jonsson (FP), Leif Hansson (S) och Esso Larsson (V).

37 Kommunfullmäktige Sida 34 KF 42 Dnr KS 600 Svar på interpellation till kommunstyrelsens ordförande angående ökade skolresurser till barn som behöver extra stöd Lena Klevenås (MP) Lena Klevenås (MP) ställde på fullmäktige den 25 januari 2012, 12 en interpellation med följande innehåll: Alingsås specialpedagoger kan inte förvänta sig ökade resurser de närmsta åren konstaterar Barn- och ungdomsnämndens ordförande Christian Jerhov (M) enligt en artikel i GP den 8 jan. 22 specialpedagoger i Alingsås har skrivit brev till barn- och ungdomsnämnden med anledning av att resultatet i Lärarförbundet rankning i höstas där det visade sig att Alingsås har sjunkit ytterligare 50 placeringar när det gäller resurser för undervisning och lärartäthet. Alingsås tillhör nu de kommuner som satsar allra minst och alla barn och elever får inte lägre det stöd som de behöver och har rätt till enligt skollagen. Så länge den borgerliga alliansen styr vår kommun kommer inga extra ekonomiska resurser att satsas på de yngsta barnen för att förebygga svårigheter i senare år, kan man tyvärr konstatera i artikeln. Christian Jerhov (M) framhåller att alla elever från åk 7 ska få egna datorer, men det hjälper knappast yngre barnen som behöver riktat kvalificerat stöd för att lära sig läsa, skriva och räkna. I Sjöbo kommun tänker man helt annorlunda. I tidningen Dagens samhälle, nr 45, 2011, finns en artikel med rubriken: Ökade kostnader lyfter Sjöbos skolor. Kommunens skolkostnader har rakat i höjden under den andra halvan av 2000-talet. Betygskostnaden har ökat med nästan 50 % jämfört med första halvan, men samtidigt har kostnaderna för individ- och familjeomsorgen sjunkit och är nu mycket låga. Sjöbos förebyggande arbete kring barn som far illa eller riskerar att fara illa har pågått i sex år och grundas på långsiktighet och uthållighet. Skolan har integrerats fullt ut med individ och familjeomsorgen och man har en gemensam familjeförvaltning, med en politiska nämn och en budget. Genom att satsa på skolan har man tidigt lyckats fånga upp fler elever. Frånvaro, mobbning och utanförskap har minskat. Betygen har stigit. Det förebyggande arbetet genomsyrar nu hela den skånska kommunen. Med anledning av ovanstående frågar jag:

38 Kommunfullmäktige Sida 35 KF 42, forts Dnr KS Vilka åtgärder tänker den borgerliga majoriteten vidta för att uppfylla skolagen när det gäller barns rätt till stöd? 2. Finns det några tankar kring möjligheten att omorganisera nämnderna för att samordna och effektivisera kommunens arbete kring barn som far illa? Hur tänker den borgerliga majoriteten när det gäller det förebyggande arbetet inom förskola, skola och barnomsorg? Kommunstyrelsens ordförande lämnar följande svar: För Alliansen är skolan och förskolan kommunens allra viktigaste kärnverksamheter, tillsammans med vården och omsorgerna. Vid varje budgetbeslut är dessa verksamheter prioriterade. Det övergripande målet för Barn- och ungdomsnämnden är att alla elever ska nå målen tog vi ett steg framåt och förbättrade våra resultat jämfört med Både vad det gäller det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9, andel elever som når målen i alla ämnen och andelen behöriga elever till nationella gymnasieprogram. Alingsås resultat på dessa tre viktiga mätvärden ligger tydligt över riksgenomsnittet. Trots dessa goda resultat ser vi att det finns många utvecklingsområden inom våra verksamheter, för att vi ska nå vårt övergripande mål att alla elever ska nå målen i årskurs Vilka åtgärder tänker den borgerliga majoriteten att vidta för att uppfylla skollagen när det gäller barns rätt till stöd? Med våra goda resultat, som beskrivs ovan, i åtanke ställer utmaningen att alla elever ska nå målen höga krav på vår verksamhet. Vi har idag en väl utvecklad och omfattande verksamhet i syfte att utreda elevers behov av särskilt stöd, att upprätta åtgärdsprogram och att ge särskilt stöd. Vi lägger idag närmare 50 miljoner kronor om året på denna viktiga del av vår verksamhet. Detta utöver det arbete som bedrivs i den dagliga verksamheten i förskolor och skolor av våra lärare, förskollärare, fritidspedagoger och av andra medarbetare. Bland annat har vi de 22 specialpedagogerna - som nämns i interpellationen - och övrig elevhälsa, men också flera särskilda undervisningsgrupper för barn med särskilda behov, elevassistenter, s.k. tilläggsbelopp med extra ekonomiska resurser till enskilda elever i behov av särskilt stöd, studiehandledning på modersmålet, modersmålsundervisning, elevcoacher och extra resurser för läs- och skrivutveckling i årskurs 1-3.

39 Kommunfullmäktige Sida 36 KF 42, forts Dnr KS 600 Vi ser - med ovanstående beaktat - att vi har en god grundorganisation för att möta behoven av särskilt stöd men vi behöver framgent vidta ytterligare åtgärder för att nå vårt mål att alla elever ska nå målen för sin utbildning. Några av de viktigaste åtgärderna som kommer att genomföras under de närmaste åren är följande: - Vi kommer att utveckla nya kommungemensamma verktyg för att bli bättre på att tidigt identifiera elever i behov av särskilt stöd. - Vi kommer att utveckla våra digitala verktyg för kontinuerlig kunskapsuppföljning av varje elev, så att kunskapsutvecklingen regelbundet bättre kan följas upp på individuell nivå. Dessa uppföljningar ligger sedan till grund för förändringar i undervisningen, så att varje elevs behov tillgodoses. - Vi kommer att fortsätta satsningen på utvecklingsprojektet Lust att lära, i syfte att ytterligare utveckla kompetensen hos vår personal. För att bättre kunna möta alla elevers olika behov. - Vi kommer att utveckla nya former för att fokusera tydligare på förskolornas ökade kunskapsuppdrag, enligt förskolans reviderade läroplan. - Vi kommer att organisera skolorna och undervisningen tydligare efter de behörighetskrav som finns i den nya skollagen, för att säkerställa att eleverna undervisas av legitimerade och ämnesbehöriga lärare. - Vi arbetar vidare med införandet av 1 till 1-datorer och med satsningar på entreprenöriellt lärande. Detta för att skapa goda förutsättningar för en undervisning som kan utgå från varje enskild elevs förutsättningar och dessutom tar till vara elevernas intressen och bygger på deras inre motivation. - När införandet av 1 till 1-datorer i årskurs 7 till 9 är klart vidtar arbetet med att utveckla nya modeller för att skapa stimulerande digitala lärmiljöer för de yngre eleverna. I flerårsstrategi för 2013 kommer vi att besluta om ännu fler åtgärder för ökad måluppfyllelse i våra skolor och förskolor. 2. Finns det några tankar på att omorganisera nämnderna för att samordna och effektivisera kommunens arbete kring barn som far illa? En gång per mandatperiod ses nämndstrukturen över. I dagsläget finns inga planer på en omorganisation. Alingsås kommun har sedan många år ett väl utvecklat samarbete mellan Barn- och ungdomsnämnden, Socialnämnden, Utbildningsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden. Detta samarbete går under namnet BUS-samarbetet och kommer att fortgå under de kommande åren. 3. Hur tänker den borgerliga majoriteten när det gäller det förebyggande arbetet inom förskola, skola och barnomsorg? Som nämnts ovan har Alingsås kommun en väl utbyggd elevhälsa och ett tydligt formaliserat samarbete med socialnämnden och andra nämnder som arbetar med barn och unga. Detta är en viktig grundförutsättning för vårt förebyggande arbete.

40 Kommunfullmäktige Sida 37 KF 42, forts Dnr KS 600 Det EU-projekt som vi bedriver under namnet Lust att lära är en annan viktig del i arbetet att skapa en förskola och skola som arbetar medvetet och strukturerat med förebyggande arbete. Även andra kommunala verksamheter är viktiga i det förebyggande arbetet. Nya fältassistenter, Familjehuset i Sollebrunn och nya lokaler med nya möjligheter för Event och ungdomscenter är exempel på andra satsningar som görs. En annan viktig samarbetspart i det förebyggande arbetet är Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård. Vi anser att samarbetet mellan kommunen och regionen kan utvecklas. Inte minst är det viktigt att samarbetet med Barn- och ungdomspsykiatrin fungerar väl, så att barn och unga i behov av denna typ av vård får snabb tillgång till ett adekvat stöd och till behandling. Även samarbetet med habiliteringen är en viktig del i det förebyggande arbetet. Idag bedrivs även förebyggande arbete inom den s.k. Närvårdssamverkan som Alingsås kommun deltar i och där barn och unga är ett av flera beslutade områden för samarbete. Vi tror att den s.k. Västbusöverenskommelsen, som styr en stor del av samarbetet mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen inom området barn- och unga, behöver ses över. Vi ser att samarbetet idag inte alltid fungerar i enlighet med intentionerna i överenskommelsen. Interpellationsdebatt I interpellationsdebatten deltar Lena Klevenås (MP), Daniel Filipsson (M), Leif Hansson (S), Tomas Hurtig (MP), Britt-Marie Kuylenstierna (MP), Pär-Göran Björkman (S), Christian Jerhov (M), Johanna Frisk (V), Joakim Järrebring (S), Elver Jonsson (FP), Holger Andersson (FP), Stefan Svensson (KD) och Esso Larsson (V).

41 Kommunfullmäktige Sida 38 KF 43 Dnr KS 730 Svar på interpellation till socialnämndens ordförande angående det riksomfattande problemet med vräkning av barnfamiljer Pär-Göran Björkman (S) Pär-Göran Björkman (S) ställde på fullmäktige den 25 januari 2012, 13 en interpellation med följande innehåll: Inga barn ska vräkas lovade regeringen för fem år sedan. Men istället växer problemet. År 2007 trodde regeringen att den på två år skulle klara att utrota hemlösheten bland barn. Det presenterades en hemlöshetsstrategi med en nollvision för vräkning av barnfamiljer. Tyvärr har visionen ej infriats, istället vräktes barn. Detta enligt Kronofogdens statistik för Det är stor skillnad mellan kommunerna. Mina frågor med anledning av ovanstående är: 1. Har Alingsås kommun under några barnfamiljer som är vräkta och av vilka skäl? 2. Vilka förebyggande åtgärder görs för att vräkning av barnfamiljer ej ska ske? Socialnämndens ordförande lämnar följande svar: Har Alingsås kommun under några barnfamiljer som är vräkta och av vilka skäl? Vilka förebyggande åtgärder görs för att vräkning av barnfamiljer ej ska ske? Alingsås Kommuns socialnämnd har ett väl genomarbetat och strukturerat sätt att arbeta med frågan om barnfamiljer som riskerar att bli vräkta. 1. Under åren har inget barn så vitt känt blivit bostadslöst i Alingsås kommun. I kronofogdens statistik rapporteras att: Antal barn i reg ärenden Antal barn berörda av verkställda avhysningar Socialförvaltningens arbete grundar sig på ett tätt samarbete med kronofogdemyndigheten och hyresvärdar. I första hand AB Alingsåshem men även övriga värdar som har fastigheter i Alingsås.

42 Kommunfullmäktige Sida 39 KF 43, forts Dnr KS 730 Definitionen av barn som berörs av avhysning är, enl ett pressmeddelande från KFM den följande: minderåriga barn som har en förälder boende på en adress där en vräkning sker, oavsett om föräldern är ensamstående eller sammanboende med barnet. Begreppet inkluderar även barn som bor växelvis hos föräldern, liksom umgängesbarn som bor med sin förälder minst 30 dagar per år. Socialnämnden tar ansvar för att barn inte skall bli bostadslösa. I kronofogdemyndighetens rapportering ingår även barn som huvudsakligen bor hos den förälder som har en bostad. De blir alltså inte bostadslösa om den förälder som kanske också är vårdnadshavare blir vräkt. Socialförvaltningen erbjuder dock samtliga personer som vräks råd och stöd. Råd och stöd innebär inte att socialnämnden kan erbjuda boende i lägenhet utan för den enskilde kan olika lösningar bli aktuella beroende på vilka förutsättningar den enskilde har och lever under. Alla bedömningar som görs enligt socialtjänstlagen är individuella. Socialförvaltningens arbete inriktar sig på att inget barn skall bli vräkt och bostadslöst. 2. I korthet kan socialnämndens arbete beskrivas enligt följande: Alla hyresvärdar har en skyldighet att meddela socialnämnden om någon riskerar att sägas upp och vräkas. Kronfogdemyndigheten har också en skyldighet att god tid meddela socialnämnden om någon, inte bara barnfamiljer, riskerar att vräkas. Socialnämnden kontaktar alla som hotas av vräkning. Efter att socialförvaltningen fått skriftlig information om att en barnfamilj hotas av vräkning tas kontakt tas med föräldern som har barn boende hos sig, för att undersöka behovet av stöd. Om det bedöms lämpligt och bostaden kan "räddas" genom att hyresskuld betalas, och föräldern ansöker om bistånd beviljas ofta detta bistånd. Ofta kombineras biståndet med en hyresgaranti. För att undvika att situationen uppstår igen kan även föräldern beviljas förmedling av egna medel för att på så sätt säkerställa hyresinbetalningarna. Bedömningen kan göras annorlunda om barnet har en annan förälder/vårdnadshavare som har en bostad. Då ser man till om barnets behov av bostad tillgodoses "på annat sätt" än att socialnämnden beviljar hyresskulden. Vidare får behovet av annat stöd än ekonomiskt bistånd utredas, bl.a. för att undvika liknande situationer framöver. Kronofogden verkställer vräkningar. Om det vid en vräkning upptäcks att det finns barn i hushållet, kontaktar kronofogdemyndigheten socialnämnden, och kronofogden avbryter vräkningen. Socialnämnden kan då erbjuda stöd enligt ovan. Socialnämnden har under åren 2010/11 deltagit i projektet: Vräkningsförebyggande rådet som leds av Alingsåshem. I projektet ingår även, Alingsås energi, Kronofogdemyndigheten och socialförvaltningen. Man har där sett över nuvarande samverkan och hitta nya former för att tidigt möta/ hjälpa, människor som står inför att bli vräkta. Detta projekt vänder sig till alla hyresgäster, även de som inte har hyresgaranti.