Definitioner för bättre energistatistik

Transkript

1 Definitioner för bättre energistatistik Underlag Förslag Diskussioner vid workshop Rapport Rapporten är en del av Energimyndighetens arbete med att förbättra statistiken om bebyggelsens energianvändning. Tydliga, relevanta och gemensamt accepterade definitioner är en hörnsten i detta arbete. Särskilt definitionen av area är viktig, för statistik uttryckt i kwh/m 2. Rapporten ger också förslag till definitioner av hustyper, lokalkategorier, klassning av värme- och kylsystem samt ändamålsindelning av elanvändning. En workshop med företrädare för hela branschen har hållits om förslagen. Rapporten återger diskussionen och överväganden om man bör övergå från definitionen temperaturreglerad boarea+lokalarea till all temperaturreglerad bruksarea. Profu

2 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport FÖRORD. RAPPORTENS INNEHÅLL Detta dokument ingår som en del i Energimyndighetens pågående arbete med att förbättra statistiken om bebyggelsens energianvändning. Det ger förslag till ett antal grundläggande definitioner som behövs då man skall göra energistatistik för byggnader. De bygger i hög grad på SCBs definitioner, samt på hur arbete i praktiken görs ute bland förvaltare. Energimyndigheten behöver ta ställning till vilka definitioner som skall användas i myndighetens statistikredovisningar. Gemensamma definitioner behövs också för de olika projekt och studier som påbörjas inom den förbättrade energistatistiken. Men avsikten och förhoppningen är därutöver, att definitionerna skall vinna allmänt gehör inom energibranschen och fastighetsbranschen för användning inom driftsstatistik för byggnader. Det stora arbete som läggs ned på energistatistik hos både förvaltare och myndigheter skulle därmed lättare kunna göras gemensamt användbart för alla. Energimyndigheten har låtit utarbeta ett förslag till definitioner, som har diskuterats vid en workshop med bred medverkan från energi- och fastighetsbranschen. Hela arbetet sammanfattas här, med följande disposition: DEL 1 Definitionen av area konsultens kommentarer efter workshopen DEL 2 Minnesanteckningar och deltagarförteckning från workshopen DEL 3 Detaljerat förslag till definitioner för bättre energistatistik. Underlag använt vid workshopen. Därefter redaktionellt bearbetat efter framförda påpekanden. Innehåll: Inledning.. Definition av area... Definition av beskrivningsenhet.. Klassning småhus / flerbostadshus / lokalbyggnad / industribyggnad Kategorisering av lokaler. Klassning av värme- och kylsystem... Indelning av elanvändning för olika ändamål..... Bilaga 1: Mätregler för småhus och lägenheter i flerbostadshus (pdf-fil) Bilaga 2: Relationer mellan olika mått för uppvärmd area. Uppvärmningsenheters storlek Bilaga 3: Lokaltyper i SCBs energistatistik

3 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport

4 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport Definitioner för bättre energistatistik DEL 1 Definitionen av area Konsultens kommentarer efter workshopen

5 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport

6 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport Definitionen av area Konsultens kommentarer efter workshopen Diskussionen om area-definition i energistatistik gav många klarläggande och värdefulla synpunkter, men ingen consensus. Energimyndigheten kommer att överväga vad som framförts, och senare ta ställning till area-definition i sin egen statistik. Utredningskonsulten ger här några egna synpunkter, och försöker tolka några av workshop-diskussionens viktigaste teman: Beskrivande, inte styrande energistatistik Diskussionen visade att man måste skilja på om statistiken avses uttryckt med sådana mått, att den styr mot önskvärda mål, eller om den avser att vara så objektivt beskrivande som möjligt. Definitionerna som föreslås här strävar mot att vara beskrivande. Befintligt bestånd, inte nybyggen? Vid nybyggande vill man ofta ha styrande mått. Definitioner som är okontroversiella för befintliga byggnader (där andelen varmgarage eller förråd etc redan är etablerad), kan passa dåligt när kommunen har givna mål för kwh/m 2 och man skall jämföra eller tävla mellan olika byggares planlösningar. En lösning är att tills vidare fokusera på att lösa frågan för den stora volymen, alltså det befintliga beståndet. Småhus flerbostadshus lokalbyggnader kan ha olika definitioner... Det är inte avgörande viktigt att kunna jämföra de tre stora hustyperna sinsemellan. Om det underlättar valet av area-definition, så kan man mycket väl gå fram med skilda area-definitioner för flerbostadshus respektive lokalbyggnader (småhus har redan egna definitioner, kan man säga).... men undvik olika definitioner inom hustypen lokalbyggnader Ungefär hälften av dagens lokalarea finns i det kommersiella uthyrningsbeståndet, där arean oftast mäts i LOA+BOA, exkl trapphus och entréer etc. Återstående hälften är offentliga lokalbyggnader, där arean ofta är all BRA(t) eller all BTA(t). Diskussionen gav inget starkt uttryck för att man måste gå mot samma mått, en del var nöjda med att man kan jämföra sig inom liknande huskategorier. Konsultens syn är att detta är en alltför låg målsättning, om man överhuvudtaget skall sträva efter generellt användbar statistik. Varje hustyp (t.ex. alla lokalbyggnader) bör sträva mot en area-definition. Omräkningstal Omräkningstal från t.ex. BOA(t)+LOA(t) till BRA(t) är en lösning. Många tyckte att de kan reserveras för nationell statistik, då man är tvungen att lägga samman objekt från olika håll. På företagsnivå finns en risk med omräkningstal om man börjar använda provisoriska omräkningstal så finns risken att de blir permanentade. Vad är temperaturreglerat? Vi bör se till att också kylda areor beaktas i definitionen. Byggnader med klimatkyla kan då få två areamått, dels uppvärmd area (det vi hittills behandlat), dels kyld area. Gränsdragningen för vad som skall räknas som uppvärmd area hann bara kort beröras vid workshopen, och väckte ingen större diskussion. Gräns 10 grader C nämndes.

7 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport Skall varmgaragen inräknas? Frågan diskuterades livligt, och synpunkterna skilde sig. Viktigt är att garagearean särredovisas, för att möjliggöra analys av vad den betyder. Internationella hänsyn Det finns inget ställningstagande från t.ex. CEN. Svenska synpunkter kan ha betydelse i arbetet i samband med t.ex. energicertifiering av byggnader. Vid workshopen underströks att vi måste anknyta till europeiska mått och eventuella rapporteringskrav. Hur skall alla synpunkter vägas samman? Workshopen gav alltså inget klart besked vad gäller area-definition för flerbostadshus och lokalbyggnader. Energimyndigheten bör överväga inkomna synpunkter ytterligare. En grov skiss till möjlig lösning för befintlig bebyggelse kan vara: Småhus: Här behövs ingen förändring. Använd de två måtten BOA(t) samt BOA(t)+BIA(t), precis som i SCBs statistik idag. Flerbostadshus: BOA(t)+LOA(t) Lokalbyggnader: BRA(t), eventuellt BTA(t). Energimyndigheten bistår med att ta fram bättre omräkningstal från BOA(t)+LOA(t), så att de objekt som (ännu) bara har detta mått kan omräknas främst av SCB, men även ger en omräkningsmöjlighet för fastighetsförvaltarna själva. Energimyndigheten behöver väga olika synpunkter mer innan beslut fattas. Viktigt är att klargöra vilka mål som ett gemensamt areabegrepp eftersträvar, och vilka av dem som just Energimyndigheten bör, kan eller vill tillgodose. En hjälp vid sammanvägning av synpunkter kan vara den typ av utvärderingstabell som lanserades vid workshopen: Målsättningar BRA(t) BOA(t)+LOA(t) 1 Mest rättvisande för uppvärmt utrymme Det självklart bästa när man neutralt vill återspegla nyttigheten uppvärmd area är att mäta efter all uppvärmd area! 2 Rimligt arbete att ta fram 3 Jämförbart inbördes och med annan statistik, SCB etc 4 Mått som andra känner igen + + BRA(t) eller BTA(t) som är ganska likt, används redan för offentliga lokaler. Rimligt att ta fram för många hus ex.vis om det krävs för energideklaration. + + Redan jämförbart för offentliga lokaler. SCB byter mått till BRA(t) om branschen och/eller beställaren vill + + Redan samma för offentliga lokaler Absolut enklast för flerbostadshusen, och för de kommersiella lokalerna + + SCB redovisar idag efter detta mått För flerbostadshusen och de kommersiella lokalerna är det bra när ekonomer, uthyrare och energifolk kan använda samma mått, BOA och LOA.

8 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport Definitioner för bättre energistatistik DEL 2 Minnesanteckningar och deltagarförteckning från workshop

9 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport

10 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport Workshop om definitioner 18/ Deltagarlista Arne Elmroth, LTH Bengt Jansson, AP Fastigheter Martin Storm, Boverket Jens Lars, Energirådgivarna Bengt Wånggren. Fastighetsägarna Magnus Sand, Fortifikationsverket Johan Tjernström, Fortum Värme Jan Forslund, HEBA Fastighets AB Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund Johnny Kellner, JM Jan-Ulric Sjögren, NCC Göran Leander, Bostads AB Poseidon Gunnar Wiberg, SABO Daniel Bergenås, SABO Elisabeth Gustafsson, SCB Margareta Andersson, SIS Margareta Lönnsjö, SIS Marianne Pettersson, SIS Miljömärkning Carolina Hiller, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Filip Tilja, Riksbyggen Michael Rantil, Utredningen om byggnaders energiprestanda Olof Sjöberg, Vasakronan AB Jan Söderström, Villaägarnas Riksförbund Olof Sandberg, Vitec Britt Olsson, Västfastigheter Patrik Rubensson, Västfastigheter Stefan Camitz, WSP Group Från Energimyndigheten, utredare m.m. Anders Jönsson Johanna Andréasson Pernilla Axelsson Peter Roots Therése Karlsson Tore Carlsson Anna Forsberg Heini-Marja Suvilehto Anders Göransson Agneta Persson Energimyndigheten Energimyndigheten Energimyndigheten Energimyndigheten Energimyndigheten Energimyndigheten Energimyndigheten Energimyndigheten Profu ÅF-Energi & Miljö

11 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport Workshop om definitioner 18/ Minnesanteckningar av Therése Karlsson, Johanna Andréasson, Energimyndigheten Vad är syftet med att ta fram nyckeltal? Arne Elmroth (AE) tyckte att vi måste tydliggöra vad som är syftet/vad vi vill uppnå med nyckeltal. Vill vi använda dem framåtblickande för att styra mot effektivare energianvändning eller mer bakåtblickande för beskrivning av läget? Om vi vill styra mot lägre energianvändning är det inte bra att uppmuntra till att ha stora biytor. Ännu ett problem är att nya hus inte ser ut som befintliga. Johnny Kellner (JK), JM: Vad vill STEM använda nyckeltalen till? Boverket och näringslivet har ett samarbete för att styra mot en effektivare energianvändning. Detta är viktigt. Margareta Lönnsjö, (ML) SIS: Det är synd att ha ett system som inte driver mot energieffektivisering. Pernilla Axelsson (PA) förklarade att STEM tar fram statistik för att beskriva den befintliga situationen, inte för att statistiken ska vara ett styrmedel i sig. Statistiken ska ligga som grund för bland annat styrmedelsanalyser. Temperaturreglerad area Jan Söderström (JS) Villägarnas riksförbund: För småhusägare är temperaturreglerad area ett svårt begrepp bör ange att vi här menar uppvärmd area. Marianne Pettersson (MP), SIS: Det är viktigt att skilja på temperaturreglerad och uppvärmd area. Temperaturreglerad area är ofta kyld area. För energibesparingssyfte bör även kyld area ingå. Vi pratar om tillförd energi, inte systemet i sig. Det måste vara gynnsamt att använda t.ex. värme som alstras av kylanläggningar. För energioptimering är det viktigt att värme och kyla redovisas i ett sammanhang. ML: Eftersom det är tillförd energi vi pratar om är det självklart att både kyla och värme ingår. Ett förslag var att vi bör temperaturdefiniera varje yta om den är kyld eller uppvärmd. BOA plus LOA, BTA eller BRA(t) Margareta Andersson (MA), SIS: Arbetet med definitioner i Europa (standardisering) har inte resulterat i förslag på definitioner ännu, så det är öppet för kommentarer. Det finns förhoppning om att kunna enas om en standard, men det är många begrepp att ta hänsyn till. Både värme och kyla kommer att ingå. Det är bra för SIS att kunna ta sin utgångspunkt i vad som sägs i Sverige. Det är bra att ha samma areabegrepp i statistiken som i deklarationerna. Det är svårt att enas om samma definitioner i EU.

12 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport Heini-Marja Suvilehto: Branschen har länge efterfrågat att någon borde ta fram jämförbara nyckeltal. Areabegreppet är den svåraste frågan. Nu har vi möjligheten att göra detta. Hon önskar att vi kan nå en lösning. Jens Lars, energirådgivarna, undrade hur vi ska rapportera statistik angående direktivet till EU. Ska man kunna jämföra mellan olika EU-länder? Detta är ett gyllene tillfälle att anpassa oss till EU-ländernas statistik. Michael Rantil: Viktigt med jämförbarhet. Som det ser ut idag kommer vi inte att få en rättvisande bild. Exakthet ska ställas i relation till den arbetsinsats som krävs för att ta fram uppgifterna. Analys med besiktningsmän ger ett objektivt sätt att konstatera areor. Särskilt flerbostadshus kommer att registreras i hög grad under Dessa värden ska antagligen hålla i tio år. Vidare konstaterades att det inte är med nödvändighet så att man måste vända sig till den nationella statistiken för att få fram ett referensvärde. Man kan också använda sig av samma hus t.ex. AG: denna 10-årsperiod skulle kunna var en lämplig tidslängd för övergångsregler. Agneta Persson (AP): Införandet av energideklarationer är ett gyllene tillfälle att reda ut begreppen kring areor. Filip Tilja, Riksbyggen, betonade jämförbarheten i definition av areabegrepp. För hyressättning gäller BOA och LOA. Detta bör därför användas även för energinyckeltal. MP: Areor till energideklarationer kan komma att användas som marknadsföring vid försäljning. Det är viktigt att hela BRA(t) kommer med. Övertyga att BRA(t) ska användas tar tid. Behövs övergångsperiod. Gunnar Wiberg (GW) SABO undrar hur lång den föreslagna övergångstiden att använda enbart BOA och LOA ska vara. Föredrar års övergångstid. Jan Forslund, HEBA fastighets AB, tyckte att det är viktigt att ta fram ett instrument för benchmarking. Han gör gärna avkall på grunden för areadefinitionen. Det är dock snabbare att komma fram och enklare att mäta BTA än BRA. AG: En möjlighet kan vara att använda BTA som är omräkningsbart till BRA(t) för energianalys och BOA plus LOA för ekonomisk analys. Göran Leander, Poseidon: SCB räknar om den statistik de får in med omräkningstal. Detta fungerar bra. Det ger möjlighet att identifiera problematiska byggnader, GW: Schabloner är ok på nationell nivå. Även BOA och LOA innehåller en massa fel. BTA är lätt att mäta. Jan-Ulric Sjögren (JUS), NCC: Vad kostar det att mäta upp all m2. Är det värt mödan? Bengt Wånggren (BW) Fastighetsägarna: Problem att jämföra offentliga och privata lokaler då de förra använder BRA och de senare BOA+LOA, eftersom offentliga lokaler ofta hyrs som hel byggnad, medan privata hyrs som lägenheter.

13 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport JK: Det är olika hur vi mäter. Alla beräkningsprogram använder dock BRA. Lennart Berndtsson HSB: Vad ska vi använda statistiken till? Vi får leva med att det kommer att finnas olika definitioner. Det är dock viktigt att sätta ner foten för den offentliga statistiken. Det finns ingen lösning som alla vill ha, så man får välja ett mått, tex BRA(t). AP: Ett skäl för att STEM bör förorda BRA(t) är att Boverket gör det. Myndigheter bör använda samma definition. JS: För småhus är BTA enklare. Johan Tjernström berättade att Fortum Värme gjort en enkätundersökning om vilket begrepp som föredrogs av fastighetsägarna. Majoriteten angav BOA + LOA. Fastighetsägare lämnar olika uppgifter till Fortum. Det är ingen ordning. Skulle vara bra med gemensamt mått. AG: BRA och BTA är relativt lika. För lokaler kan man gå snabbare fram vad gäller BRA(t) eftersom man för lokaler använder detta begrepp i större utsträckning än för bostäder Magnus Sand FortV: För Fortv skulle vara bra använda volym. Räknar idag BTA. Det är viktigt med bra omräkningsfaktorer då en procent fel ger stor avvikelse i areor. Stefan Camitz, Belok, menade att man för många lokalbyggnader använder sig av LOA. AE: det är viktigt att vi har ett förhållningssätt till varför vi inte använder volymbegrepp. Vad innebär det att använda volym, bra att ha argument mot att använda det. Bl.a. JUS påpekade att lokalkatergorierna, även i SCBs indelning bör ses över. Garagearea, vindar etc GW vill ha med garagearean. I gamla hus drar garagen mycket energi. BW föreslår att man använder en faktor för garage. Man bör ej likställa garage med lägenhetsytor när det gäller nyproduktionen. AG: Är viktning en lösning? En viktning blir styrande snarare än beskrivande. Vi kan istället bestämma oss för en viss temperaturgräns tex 10 grader. BW: Ett nytt garage använder mindre energi än en lägenhet. Deklarationer ska tas fram även för nya byggnader. Viktigt statistiken inte blir missvisande. Det är inte effektivt att ha tex vindar uppvärmda. Ska vi styra mot detta? AE: På natonell nivå slår inte 2% garage av totalen så mycket, men för en enskild byggnad och styrmedelsinsatser slår det hårt. AG: Vi bör skilja på olika sorters byggnader. Det är ok att jobba med omräkningstal för nationell energistatistik, men vi bör se upp i samband med energideklarationer för enskilda byggnader.

14 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport JUS: Vi kan komma förbi många problem om vi jämför likvärdiga byggnader med varandra tex hus med garage jämförs med andra hus med garage. Presentationen av statistiken är därför viktig. Olof Sandberg Vitec: det är för mycket fokus på problem. De är inte stora om man jämför hangarer med hangarer etc. JK vill inte ha med varmgarage. Det ger fel signaler. AP: hur vi än gör får vi gränsdragningsproblem. AG:Det är viktigt att lösa garagefrågan. Ett sätt är att ange därav garage. Skilja på befintliga byggnader och nybyggnation Vitec: Att arbeta med energianvändningen i befintliga byggnader är det mest framåtsyftande vi kan göra. Nybyggnationer är viktiga att ha med om man vill styra byggandet. AG: Ett förslag är att använda en definition för befintligt bestånd och ett för nybyggen. En fråga är om vi ska använda olika definition för flerbostadshus och lokaler. Flerbostadshus är mer homogena och det är därför lättare att ta fram en omräkningsfaktor för dessa. Beskrivningsenheter Vi bör se över om vi bör ta fram mer finfördelade lokalkategorier. Försök till sammanfattning av areadiskussionen Svårt att nå enighet! Det måste slås fast att statistikens syfte är deskriptiv och därmed skall beskriva det befintliga beståndet BRA(t) accepteras, om lång övergångstid från BOA + LOA och om BTA kan räknas om av myndigheten. Det måste framgå att tempererad area är både värmd och kyld area Presentationen av statistiken är viktig Elanvändningsområden Ändra fastighetsdrift till fastighetsel (el driftel?) LB: Bastuanläggningar står för stor del av fastighetselen, ha en kategori för detta? Det är vanligt att elvärme och fastighetsel blandas ihop. Alltför mycket hänförs till fastighetsel. En kommentar om att ha fastighetsel och verksamhetsel ihopslaget är att det är svårt att få

15 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport in uppgifterna då fastighetselen kommer från ägaren och verksamhetselen ofta från brukaren. AE: El för snösmältning bör belysas då det är ett stort resursslöseri och en konsekvens av att rören lagts fel. Kan man ha en kategori för larm och säkerhetsutrustning? MP: För energioptimering bör man ej särredovisa kyla och värme. Temperaturreglering bör utgöra indelningsgrund för elanvändning. Det föreslogs att man kan använda kundnytta som indelningsgrund för energianvändningen, t.ex. säkerhet, inneklimat. Värme och kylsystem I rubriken bör vi ange egen panna eller kamin AE: Det är problematiskt att värmesystem definieras både som distributionssystem och primärenergi. PA: Systemgränsproblematiken tas upp i en annan studie på myndigheten. Minnesanteckningar av Therése Karlsson, Johanna Andréasson

16 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport Definitioner för bättre energistatistik DEL 3 Detaljerat förslag till definitioner för bättre energistatistik Underlag använt vid workshopen Redaktionellt bearbetat efter framförda påpekanden Innehåll: Inledning.. Definition av area... Definition av beskrivningsenhet. Klassning småhus / flerbostadshus / lokalbyggnad / industribyggnad. Kategorisering av lokaler Klassning av värme- och kylsystem... Indelning av elanvändning för olika ändamål..... Bilaga 1: Mätregler för bruksarea i småhus Bilaga 2: Relationer mellan olika mått för uppvärmd area. Uppvärmningsenheters storlek Bilaga 3: Lokaltyper i SCBs energistatistik

17 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport

18 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport Inledning Dessa förslag till definitioner utgör en del av Energimyndighetens pågående arbete med att förbättra statistiken om bebyggelsens energianvändning. Tydliga, relevanta och gemensamt accepterade definitioner är en hörnsten i detta arbete. Särskilt definitionen av area är viktig, för statistik uttryckt i kwh/m 2. Förslagen bygger i hög grad på SCBs definitioner, samt på hur arbete i praktiken görs ute bland förvaltare. Energimyndigheten behöver ta ställning till vilka definitioner som skall användas i myndighetens statistikredovisningar. Gemensamma definitioner behövs också för de olika projekt och studier som påbörjas inom den förbättrade energistatistiken. Men avsikten och förhoppningen är därutöver, att definitionerna skall vinna allmänt gehör inom energibranschen och fastighetsbranschen för användning inom driftsstatistik för byggnader. Det stora arbete som läggs ned på energistatistik hos både förvaltare och myndigheter skulle därmed lättare kunna göras gemensamt användbart för alla. Workshop och efterföljande bearbetning För att diskutera definitionsfrågorna, särskilt area-definitionen, ordnade Energimyndigheten en workshop med bred medverkan från energi- och fastighetsbranschen. Protokoll från workshopen inklusive deltagarförteckning finns i Del 2. Som underlag till workshopen fanns en tidigare version av detta dokument i Del 3. Efter workshopen har en redaktionell bearbetning gjorts, så att antal påpekanden vid workshopen införts. Area-definitionen får övervägas vidare Vad gäller area-definitionen gav diskussionen ett antal klarläggande och värdefulla synpunkter, som kan leda till att man bör modifiera det förslag som ursprungligen las fram. Vad gäller area-definition har tills vidare inga ändringar gjorts i texten här i Del 3. Konsulten sammanfattar i Del 1 sin syn på area-diskussionen. Energimyndigheten kommer senare att ta ställning i frågan. Beskrivande, inte styrande energistatistik Diskussionen vid workshopen tydliggjorde, att man måste skilja på om statistiken avses uttryckt med sådana mått, att den styr mot önskvärda mål, eller om den avser att vara så objektivt beskrivande som möjligt. Definitionerna här avser att vara objektivt beskrivande. Några avgränsningar Arbetet gäller i princip byggnader med klimatisering bostäder, kommersiella och offentliga lokaler. Energistatistik för såväl uppvärmningsenergi som el till hushåll, fastighetsdrift och verksamheter beaktas. Industrins byggnader behandlas ofullständigt för dem startar nu en förstudie som tydligare skall definiera industrikontor och liknande. Jordbrukets byggnader ingår inte alls, utöver bostadshusen. Hur köpt/tillförd energi skall definieras ingår inte (alltså problemet hur antalet kwh i måttet kwh/m 2 skall definieras när olika energislag ingår eller skall jämföras). Frågan studeras av en särskild utredning inom Energimyndigheten, med arbetsnamnet Systemgränser.

19 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport Tillsvidare utgår vi från att sådan energi alltid (också) beskrivs brutto per tillfört energislag. Metod för eventuell klimatkorrigering behandlas inte. Tillsvidare utgår vi från att faktiska värden för köpt/tillförd energi alltid (också) noteras. Textens disposition Texten är disponerad för att bli operativt användbar. Först i varje kapitel står förslaget till definition så operativt som möjligt. Sedan följer FAQ (svar på knepiga frågor ) och sist kommer bakgrund och kommentarer. Uppdragets genomförande Arbetet är utfört på uppdrag av Energimyndigheten, med Therése Karlsson som projektledare. Det har gjorts av Anders Göransson, Profu, med medverkan från Agneta Persson ÅF Energi & Miljö, samt SCB Örebro, främst Inger Munkhammar. Samråd har skett med bl.a. Boverket och med ett stort antal praktiker inom branschen.

20 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport Detta avsnitt om area-definition har tills vidare inte ändrats efter workshopen. I Del 1 finns konsultens kommentarer efter diskussionen. Definition av area Energimyndigheten kommer senare *********************************************************************** att ta ställning i frågan. Introduktion Vilken area skall användas för energistatistik uttryckt i kwh/m 2,år? Frågan har diskuterats länge i branschen. Många gånger finns bara en area-uppgift tillgänglig hos stora förvaltare, nämligen uthyrbar area, som ungefär motsvarar Svensk Standards BOA + LOA. Den arean finns också i fastighetstaxeringen, och den används av företagets ekonomer för kalkyler, analyser och hyresdebitering. Att mäta upp areor på ett nytt sätt inom stora fastighetsbestånd kan vara ett stort arbete. Men BOA + LOA inkluderar långtifrån allt som värms upp: Trapphus, entréer, ljusgårdar och andra gemensamma utrymmen, liksom tvättstugor, förråd och fläktrum saknas. BOA + LOA ger på så sätt inte något rättvisande mått på det som värms upp skillnaden kan vara flera tiotals procent. Vårt förslag är att båda dessa mått skall få finnas parallellt under en övergångsperiod: Målet är: (1) Arean anges som all temperaturreglerad bruksarea BRA(t) Under en övergångstid får man också använda: (2) Temperaturreglerad boarea plus lokalarea, BOA(t) + LOA(t). Om bara denna area finns tillgänglig, så kan man tills vidare få räkna om sina nyckeltal också till måttet all BRA(t) genom att denna area framräknas med hjälp av schablonfaktorer. Det måste anges tydligt att detta bara är en schablonberäknad BRA(t). Båda måtten ges en enkel och strikt definition enligt Svensk Standard, utan viktning av areor. För småhus fungerar förslaget redan: Areadefinition (1) All temperaturreglerad bruksarea, BRA(t) är i normala småhus summan av bostadsarean BOA(t) + BIA(t), som är källare, garage, delar av vind etc. Både BOA och BIA är kända eftersom de finns i fastighetstaxeringen. Svårigheten är, liksom för andra hustyper, främst att rätt avgränsa den temperaturreglerade delen av BIA. Areadefinition (2) innebär BOA(t) som är väl känd. Båda dessa mått används redan idag i SCBs energistatistik för småhus, och detta behöver inte förändras. Förslag till definitioner Den area som skall användas i nyckeltal av typen kwh/m 2,år definieras enligt Svensk Standard De begrepp i standarden som skall användas för energistatistik är:

21 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport (1) Målsättning: All temperaturreglerad bruksarea, BRA(t) = BOA(t) + LOA(t) + BIA(t) + ÖVA(t) (2) Övergångstid: Temperaturreglerad boarea plus lokalarea = BOA(t) + LOA(t) (t) står för temperaturreglerad, här lika med uppvärmd. Bruksarea (BRA) är enligt Svensk Standard inte bara lägenheters och uthyrningslokalers area, utan inkluderar samtliga dessa areatyper: Boarea (BOA) = lägenhetsarea Biarea (BIA) = biutrymmen såsom gemensam tvättstuga, kvarterslokal, lägenhetsförråd, helt inglasad balkong. För småhus också garage, pannrum, inredd källare eller vind mm. Lokalarea (LOA) = area för lokaler förutom utrymmen för drift och allmän kommunikation. I lokalarean ingår exempelvis area för verksamheter, personal (kapprum, hygienutrymmen o likn), intern kommunikation (hallar, korridorer, trappa/ramp för intern kommunikation) och garage (garage i annat än småhus). Övrig area (ÖVA) = area i annat än småhus, bl.a. trapphus (som ingår i byggnadens allmänna vertikala kommunikationssystem), entréutrymme, pannrum, fläktrum. BOA BOA LOA Varmgarage BOA BOA BOA BIA Gemensamma lokaler ÖVA ÖVA LOA Uthyrd lokal Bostadslägenheter Bostadslägenhet Trapphus Trapphus Bruksarean BRA är alltså oftast all area inom ytterväggars insidor, frånsett area av lägenhetsskiljande väggar och större vertikala schakt. Hur man mäter area i småhus finns bra beskrivet i den information som ges vid fastighetstaxeringen, eller i SIS informationsblad om mätning av bostad, se Bilaga 1. Vad skall räknas som (t) = temperaturreglerat? Begreppet temperaturreglerat kylt eller uppvärmt definieras i Svensk Standard. I vårt fall gäller det uppvärmda areor. Det som skall ingå i energistatistik bör i grunden följa Svensk Standard, som säger sådana utrymmen som är inrättade för att värmas till viss temperatur, t.ex. normala boutrymmen och lokalutrymmen, vissa biutrymmen samt vissa övriga utrymmen, t.ex. sådana delar av källare som avsiktligt tillförs värme från andra, uppvärmda delar.

22 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport Utöver Svensk Standards definition föreslås följande precisering för utrymme som skall ingå som temperaturreglerat = uppvärmt: Värmas till viss temperatur tolkas som att temperaturen skall kunna hållas på viss minsta nivå, som sätts till över fryspunkten med någon marginal, säg 5 grader. Utrymmet kan ingå oavsett om det finns någon uppvärmningsanordning placerad där eller ej Notera standardens krav på inrättat att avsiktligt tillföras värme. Man skall alltså vid projektering ha avsett, att utrymmet på ett givet sätt skall få någon uppvärmning. I energistatistiken bör dessa areor finnas per byggnad Följande uppdelning av BRA(t) bör finnas per byggnad. Indelningen motiveras dels utifrån vilka uppgifter som redan finns idag, dels utifrån vad som är önskvärt för att kunna analysera varför en byggnad har en viss energianvändningsnivå. Existerande driftsstatistiksystem stöder normalt denna indelning. BOA(t) LOA(t) därav garage BIA(t) + ÖVA(t) BOA respektive LOA finns normalt redan som var sin uppgift (bl.a. i fastighetstaxeringen). Det är angeläget att kunna särskilja garage-arean. Om exempelvis garagen är stora och har låg temperatur, kan man få bättre grepp om inverkan av detta genom att pröva vad som händer om garage-arean dras bort. BIA för småhus finns i taxeringen. Övriga BIA samt ÖVA är det som måste tas fram separat enligt förslaget att all BRA(t) skall tas fram. FAQ: Hur gör man i detta fall? Är det rätt att ta med utrymmen med lägre temperatur, såsom varmgarage? Det är ett besvärligt problem att bestämma hur man skall räkna exempelvis varmgarage, som kan ha betydligt lägre temperatur än lägenheter och verksamhetslokaler. Under Kommentarer finns motiveringar till den valda definitionen. Den betyder att följande utrymmen inräknas i BRA(t) förutsatt att de är inrättade för att avsiktligt tillföras värme etc enligt definitionen ovan: Trapphus, garage, småhuskällare. Hur räknas arean i gallerior och liknande med stor takhöjd? Ingen hänsyn tas till takhöjden. Det är bruksarean av det som brukarna kan vistas på som räknas. Hur räknas arean för trapphus som går genom flera våningar? Arean av trappor mäts som den horisontella arean av varje trapp-plan man kan gå på. Varmgaragets storlek är bara angivet i antal platser Mät upp arean! Garagearea är LOA (för småhus BIA), och skall ingå med sin verkliga area i energistatistiken. Provisoriskt kan man räkna med m 2 per garageplats inklusive körytor. Vi har bara uppgift om bruttoarea, BTA. Kan den användas?

23 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport Ja. Bruttoarea räknas enligt standarden till ytterväggarnas utsidor. Räkna om till BRA genom att beräkna eller uppskatta arean av ytterväggarnas tjocklek och helst också arean av lägenhetsskiljande väggar, och dra bort detta från BTA. Se till att bara den tempererade arean tas med. Provisoriskt kan man för flerbostadshus använda den ungefärliga omräkningsfaktorn 0,95 från BTA till BRA, för lokalbyggnader 0,93. (Anm: Dessa faktorer bör verifieras ytterligare). Vi har bara uthyrbar yta Uthyrbar yta för bostäder eller lokaler kan ofta motsvara standardens BOA och LOA, men detta bör absolut kontrolleras. Räkna om till korrekta mått om så behövs. Se upp med exempelvis: Vakanser, outhyrda utrymmen. Det finns risk att de inte räknas som uthyrbara och därför särredovisas. Även om de inte används så är de säkert tempererade enligt den definition vi ger här, och skall alltså ingå i arean. Existerande uppgifter om uthyrbar yta kan vara resultatet av en förhandling om hyressättning, eller främst användas för ekonomiska nyckeltal. Kanske de därmed inte är, eller är avsedda att vara, faktiska siffror enligt areaberäkningens standard. Energistatistiken skall ha faktiska areor. Kommentarer. Bakgrund Målet bör vara att all BRA(t) används i energistatistik. Detta är det mest relevanta och rättvisande måttet på den uppvärmda nyttigheten/vistelsezonen. Men för stor del av det befintliga beståndet av flerbostadshus och lokaler finns bara BOA(t)+LOA(t), eller ungefär detta. Förslaget är att man i arbete med driftsstatistik för flerbostadshus och lokalbyggnader ger plats för båda måtten. De flesta existerande system för driftsstatistik har plats för detta. Förvaltare och ägare bör snarast ta fram korrekta värden på all BRA(t). Det bör bl.a. krävas vid energicertifiering. Man kan notera, att det finns en psykologisk drivkraft i att ta fram det bättre måttet all BRA(t), eftersom värdet på nyckeltalet kwh/m 2,år då blir lägre. Under den övergångsperiod då vissa förvaltare bara har uppmätt BOA(t)+LOA(t), så kan man få räkna om till all BRA(t) med hjälp av omräkningstal, vilket i så fall tydligt skall anges. Omräkningstal för flerbostadshus bör kunna tas fram med tillräcklig precision. För lokalbyggnader blir osäkerheten större vad gäller hus med stora gemensamma utrymmen. De omräkningstal som används bör vara konservativa, dvs inte överskatta BRA(t), för att inte ge glädjesiffror på den specifika energianvändningen. I Bilaga 2 redovisas uppgifter som tagits fram ur SCBs statistik, som visar sådana omräkningstal för ett genomsnitt av bebyggelsen i läge Ett fortsatt arbete bör göras för att bättre underbygga och differentiera omräkningstal. Bruttoarea BTA(t) har också övervägts som rekommenderat areabegrepp. Det måttet finns hos vissa förvaltare såsom kommuner och landsting. Förslaget är att det i så fall omräknas till all BRA(t). Omräkningsfaktorn torde ligga ganska nära 1 (se ovan), och det eventuella felet i omräkningen blir inte så stort.

24 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport Förslaget om att främst använda all BRA(t) överensstämmer med Boverkets förslag i rapporten Nyckeltal för energianvändning i byggnader augusti Boverket har, liksom vi, funnit att detta är det eftersträvansvärda måttet. Samråd har skett med Boverket om förslaget att man under en övergångsperiod parallellt använder de areamått som faktiskt finns tillgängliga. Varmgarageproblemet Garage kan ha lägre eller mycket lägre temperaturer än lägenheter och verksamhetslokaler, men det förekommer också temperaturer uppåt rumstemperatur. Uppvärmning sker med många olika lösningar, en vanlig sådan är frånluft från huset. Ibland nämns att garage-arean inte bör räknas med, ifall dess uppvärmning sker med energi som annars inte skulle nyttjas. Här föreslås att man skall räkna med all area där nyttigheten klimatiserat utrymme har åstadkommits om det sker med överbliven värme så är det snarast logiskt att det belönas med lägre specifik energianvändning för huset. Under åren har man ibland försökt återspegla det lägre energibehovet för lägre temperaturer genom att i energistatistiken ta med bara säg 50% av den verkliga arean. Denna lösning har inte valts här. Att alltid ta bara en andel av garagen verkar inte logiskt, när man vet att temperaturerna kan vara mycket olika: i ett fall kan man hålla 15 grader medan ett annat garage kan hålla 5 grader. Bättre är att försöka återspegla nyttigheten klimatiserat utrymme genom att på något sätt ta hänsyn till den verkliga, lägre temperaturen. Ofta har man inte tillgängliga data om garagetemperaturer. I definitionen ovan har vi lagt gränsen för temperaturreglerat något över noll grader, vilket knappast kräver mätning om arean håller sig ovanför fryspunkten vet man ändå. Möjligen borde temperaturgränsen ligga högre, kanske vid 10 eller 15 grader. Det leder i så fall till, att man borde mäta eller uppskatta temperaturen. Temperaturresonemanget för varmgarage gäller i princip även för andra utrymmen om de har rätt låg temperatur småhuskällare, trapphus etc. Ett enda tal kan aldrig ge hela sanningen Det går aldrig att hitta en perfekt definition av area (och energi) så att nyckeltalet i sig säger allt om energiprestanda. Det behövs alltid tillkommande förklaringar till att byggnader skiljer en av dessa förklaringar kan ibland behöva vara exempelvis att byggnaden har ett ovanligt stort garage med låg temperatur. Nyckeltal för nybebyggelse Vi avser att samma definitioner skall användas för både den befintliga stocken och för nybyggen. För nybyggen sätter kommunerna och/eller byggarna numera ofta krav uttryckta i kwh/m 2,år som skall klaras i projekteringen. När man använder måttet all BRA(t) kanske man måste uppmärksamma att det inte kommer med för stora areor av garage och annat med lägre temperatur, vilket gör det lättare att klara den uppsatta gränsen på ett icke avsett sätt. Ett lösning kan vara, att kommunens mål förses med tilläggsvillkor om hur areor med lägre temperatur får inkluderas. I vilket fall som helst är det viktigt att det uppställda kravet är tydligt definierat vad gäller area-definition.

25 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport Definition av beskrivningsenhet *********************************************************************** Förslag till definitioner Den enhet man skall beskriva när värmeenergi skall ingå, bör i första hand vara en byggnad. I andra hand en större uppvärmningsenhet: Byggnad 1 : Byggnadskropp med ytterklimatskärm (ytterväggar, yttertak, golv mot mark) omkring beträdbara utrymmen. Undantag: Om byggnadskroppen skärs vertikalt av en fastighetsgräns eller av en genomgående brandvägg, och därvid uppdelas i flera självständigt fungerande enheter, så är varje skuren del av byggnadskroppen en egen byggnad. Exempel: En radhuslänga där varje radhusenhet är en fastighet, eller byggnader i traditionell sluten kvartersbebyggelse. Uppvärmningsenhet: Flera byggnader som värmeförsörjs gemensamt, och där värmeenergin enbart mäts gemensamt. En uppvärmningsenhet kan omfatta byggnader inom en eller flera fastigheter. Observera: Begreppet fastighet är ett rättsligt begrepp för fast egendom, omfattande mark och en eller flera byggnader på marken. Undvik att använda ordet fastighet, om det egentligen är byggnad som avses. FAQ: Hur gör man i detta fall? Värmeenergin mäts enbart gemensamt för flera byggnader Normalt får man då nöja sig med att beskriva hela uppvärmningsenheten, och beräkna nyckeltal i kwh/m 2 för helheten. Markera invid nyckeltalet att det handlar om flera byggnader, ange antalet. Vid klassning efter t.ex. byggperiod, får man använda det huvudsakliga byggåret. Undantaget är om det görs en noggrann energiberäkning (energibalans) för alla ingående byggnaderna; då bör resultatet i form av tillfört energibehov kunna användas för att dela upp den verkliga totala uppmätta energin på varje byggnad. Vi har en formel för fördelning av värmekostnaden per byggnad eller lägenhet Ibland finnas det en fastlagd metod för att fördela ut den gemensamma värmekostnaden på olika huskroppar och lägenheter inom en uppvärmningsenhet. Den bör inte användas för att söka fördela den faktiska användningen av energi per byggnad, såvida man inte mycket säkert kan verifiera att den återspeglar fördelningen av energimängden och inget annat. 1 Denna definition är en bearbetning utifrån byggnadsdefinitioner i Skatteverkets regler för fastighetstaxering, LMVs regler för byggnadsregistret, byggbranschens Fastighetsinformation 2002 samt EG-direktivet om byggnaders energiprestanda.

26 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport Kommentarer. Bakgrund Dessa definitioner är avpassade för beskrivning av uppvärmningsenergi. Leverans av el sker ofta till andra (och mindre) enheter, t.ex. till varje lägenhet i ett flerbostadshus, som kan summeras till byggnad eller uppvärmningsenhet. Vill man fokusera på elanvändning behöver fler beskrivningsenheter införas, såsom hushåll. Att beskriva uppvärmning per byggnad är tekniskt mest relevant, och så förväntas exempelvis energicertifieringen för byggnader att önskas bli gjord. I Bilaga 2 redovisas en beräkning gjord på SCBs energistatistik, för att skatta hur vanligt det är att värme uppmäts bara för en hel uppvärmningsenhet. Så är det för omkring 10% av flerbostadshus och lokaler. Uppvärmningsenheten är då genomsnittligt i storleksordningen 5 gånger större än byggnaden.

27 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport Klassning av byggnader: Småhus - Flerbostadshus - Lokalbyggnad - Industribyggnad *********************************************************************** Förslag till definitioner Småhus: Byggnad 2 som är inrättad som bostad för 1 eller 2 familjer, och där bostadsarean BOA är större än eventuell lokalarea LOA. Oavsett om byggnaden är belägen på vanlig fastighet (kallas övrig fastighet i taxeringen) eller på jordbruksfastighet. Oavsett om byggnaden är permanentbebodd eller ej. (Underindelning av småhus efter permanent- eller fritidshus etc, se FAQ nedan). Flerbostadshus: Byggnad inrättad till bostäder åt minst 3 familjer, och där bostadsarean BOA är större än eventuell lokalarea LOA. Lokalbyggnad: Byggnad för kommersiella eller offentliga verksamheter såsom kontor, butiker, hotell, vård, undervisning, fritidsaktiviteter, kultur med mera, där lokalarean LOA är större än eventuell bostadsarea BOA. Lokalbyggnaderna är både de som i fastighetstaxeringen är skattepliktiga (kommersiella byggnader kallade hyreshus i fastighetstaxeringen) och de som är skattebefriade (offentliga byggnader, kallade specialenheter ). Byggnader som fastighetstaxeras som industrienheter bör kallas industribyggnader, se nedan. Industribyggnad: Byggnad för industriell verksamhet mm, som enligt fastighetstaxeringen klassas som industrienhet. De har i taxeringen typkod 326 Industrikontor, eller typkod i serien , vilket avser industriell verksamhet. (Detta bör motsvara att verksamhetens arbetsställe har SNI-kod mellan 10 och 37. Byggnaden kan innehålla tillverkning eller service, lager, förråd, garage eller kontor). Också reparationsverkstäder och bensinstationer taxeras som industrienheter, och bör alltså räknas till industribyggnader. (Mer om underindelning av industribyggnader, se FAQ nedan) FAQ: Hur gör man i detta fall? Vi vill dela in småhusen mer detaljerat Om det är angeläget kan man vilja underindela småhusen ytterligare. Nedan finns förslag till några underindelningar, som anknyter till hur SCB gör i energistatistiken. Observera att en uppdelning på permanenthus eller fritidshus kan definieras på olika sätt, vilket de tre första varianterna påvisar: 2 Begreppet byggnad definieras i föregående kapitel

28 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport Permanentbebott eller ej: Som permanentbebott definieras ett hus där det finns någon folkbokförd. Man kan vara folkbokförd även på ett hus inrättat som fritidshus. (Om det finns flera hus på en fastighet, så kan det idag bli problem: Folkbokföring görs på en fastighet, men allteftersom belägenhetsadressen i folkbokföringen blir av bättre kvalitet, så kan man knyta den boende till rätt byggnad). Inrättat som permanenthus eller fritidshus: Avser om huset är tänkt och utrustat som fritidshus eller permanenthus. Oavsett om någon mer tillfälligt bor och kanske är mantalsskriven i fritidshuset, eller oavsett om ett permanenthus står obebott på grund av att den boende är på vårdhem eller långtidsbortrest. Man kan titta på taxeringens typkod, där fritidshus skall ha typkod 221. Helst bör man dock kontrollera mot annan information, eftersom skattemyndigheten numera inte ändrar denna typkod om huset ändras och inrättas för permanentboende (beskattningen blir numera inte förändrad av detta). Beläget på jordbruksfastighet eller övrig fastighet : I detta fall handlar det om att gå precis efter hur huset och fastigheten klassats vid fastighetstaxeringen. Titta på typkoden på taxeringsbeskedet jordbruk har typkoder i serien Friliggande/kedjehus/radhus: Friliggande hus är ett småhus som inte är sammanbyggt med annat småhus. Kedjehus är oftast sammanhängande med andra hus genom förråd, carport eller liknande. Parhus, grändhus och atriumhus är exempel på kedjehus. Radhus är en småhusbyggnad inom en byggnadskropp med minst tre småhusbyggnader, vars bostadsdelar är direkt sammanbyggda med varandra. Hur underindelas industribyggnader? De är ju mycket olika energimässigt En hel del industribyggnader har normal klimatisering, och liknar lokalbyggnader i energihänseende. Andra är helt styrda av tillverkningsprocessens särskilda energibehov eller spillvärmeavgivning. Våren 2004 skall göras en förstudie för att definiera vilka typer av industrilokaler som liknar lokalbyggnader eller ej. Tills vidare skissar vi följande underindelning av industribyggnader: Industrikontor: Industribyggnad med klimatisering för normalt kontorsarbete, och där verksamheten är administrativt arbete som motsvarar lokalkategorin Kontor och förvaltning för lokalbyggnader (se kapitlet om lokaltyper). Andra normalt klimatiserade industribyggnader (bättre ord bör väljas!): Industribyggnad med tillverknings-, service eller lagerarbete. Klimatiserad så att människor kan vistas utan ytterkläder, och där klimatiseringen inte övervägande härrör från produktionen (tillverkningen, lagerhanteringen etc) eller styrs av dess behov. Övriga industribyggnader (bättre ord bör väljas!): Byggnader vars utformning eller energianvändning styrs starkt av industriprocessen. De kan eventuellt behöva indelas i ytterligare klasser. Vilken byggnadstyp är ett tvätteri? Tvätterier är ett besvärligt gränsfall i energistatistik. Tvätteriverksamhet har SNIkod 93, alltså serviceverksamhet, inte tillverkning. Ibland är tvätterier taxerade som industrienhet, ibland som något annat. På grund av sin speciella energi-

29 STEM energistatistik Etapp 2. Definitioner för bättre energistatistik, rapport användning tas de ofta med som en extra kategori när man beskriver energi för industrin. Tills vidare föreslås följande: En byggnad som helt eller till övervägande del är ett tvätteri bör klassas som industribyggnad. Om tvätteriet är en mindre del av byggnaden, så klassas byggnaden som lokalbyggnad eller industribyggnad efter hur det är gjort i taxeringen. (Tvätteri-arean får lokalkategori Verkstad och service, se nästa kapitel). Om det uppenbarligen är fel i taxeringens typkod? Definitionerna i detta dokument bygger ofta på fastighetstaxeringens klassningar och typkoder. (Vilket också SCB gör i sin energistatistik). Om man för en viss byggnad kollar definitionen mot fastighetstaxeringens typkod, och den är uppenbart är fel eller ej uppdaterad, så bör den verkliga användningen styra när man gör energistatistik. Kommentarer. Bakgrund Definitionerna ansluter till hur SCB gör urval och redovisning i energistatistiken för byggnader. De definitionerna bygger i sin tur på fastighetstaxeringens regler. De tre delrapporterna i SCBs energistatistik för byggnader (småhus, flerbostadshus, lokaler) innefattar följande byggnader/taxeringsenheter: SCBs rapport om småhus: Småhus taxerade som permanentbostäder plus småhus med så litet byggnadsvärde att de inte taxeras separat plus småhus taxerade som fritidshus, alltid med villkor att där finns någon folkbokförd. Byggnader på jordbruksfastigheter (med samma villkor) ingår vart tredje år i undersökningen. SCBs rapport om flerbostadshus: Hyreshus enligt taxeringen, med följande typkoder: 320 Hyreshusenhet, huvudsakligen bostäder; 321 Hyreshusenhet, bostäder och lokaler. SCBs rapport om lokaler: Hyreshus enligt taxeringen, med följande typkoder: 325 Hyreshusenhet, huvudsakligen lokaler; 322 Hyreshusenhet, hotell och restaurangbyggnad. Samt Specialenheter, dvs skattebefriade, med typkoderna 800, 810, (enheter med byggnader för vård, bad, sport, idrott, skolor, kultur, kyrkor, kommunikation samt allmän byggnad mm). Det bör noteras, att SCB i sin sammanfattande rapport (serie EN 16 SM ÅÅ04) om bebyggelsens energianvändning gör en omfördelning av areor och energi, så att t.ex. affärslokaler belägna i flerbostadshus överförs till den samlade beskrivningen av alla lokalareor i landets bebyggelse I olika bestämmelser för bebyggelsen, såsom Boverkets byggnadsregler BBR, kan det finnas regler avsedda för t.ex flerbostadshus, men man kan i sådana bestämmelser med det ordet avse bostadsdelen av en byggnad, inte hela byggnaden enligt den definition vi föreslår här.