Rörsvetsning i konceptet Factory-in-a-Box. Pipe welding in the Factory-in-a-Box concept FABIAN AHLSTRÖM DANIEL JOHANSSON ISRN LITH-IKP-EX--06/2356--SE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rörsvetsning i konceptet Factory-in-a-Box. Pipe welding in the Factory-in-a-Box concept FABIAN AHLSTRÖM DANIEL JOHANSSON ISRN LITH-IKP-EX--06/2356--SE"

Transkript

1 Pipe welding in the Factory-in-a-Box concept FABIAN AHLSTRÖM DANIEL JOHANSSON ISRN LITH-IKP-EX--06/2356--SE

2

3 2006 Författare Examinator Handledare på Pharmadule Emtunga Fabian Ahlström Daniel Johansson Forskarassistent Henrik Kihlman Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik Linköpings Tekniska Högskola Andréas Ask ISRN LITH-IKP-EX--06/2356--SE

4

5 Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik Abstract Abstract This Master of Science thesis was a part of Pharmadule Emtungas project to construct a mobile automated cell for welding of carbon steel pipe (Heating, Ventilation and Sanitation). Pharmadule Emtunga is using a modular building concept for building pharmaceutical factories. The modules contain these pipes. The goal of the thesis was to present concepts for technical solutions regarding welding methods and fixtures for the cell. Conceptual models for the cell were made with aid of CAD software. A concept generation/evaluation resulted in the winning concept; orbital welding using V-stands as fixture method. The main purpose of the fixture is to offer fast and accurate alignment of pipes, with arbitrary lengths and fittings. The fixture was made after a thorough evaluation of data concerning geometries and occurrences of pipes in a typical pharmaceutical factory. A number of efficiency problems concerning welding were identified during the project. The thesis presents a four-step process for increased productivity of welding in workshop as well as in the automated cell: 1. Change payment routines so that Pharmadule Emtunga does not pay for so called double welds, welds that never is carried out. 2. Update lists of time basis used for billing so that they represent actual time needed. 3. Increase productivity in welding by obtaining an automated welding cell with work and fixturing as proposed in this thesis. 4. Increase productivity by introducing orbital welding in the cell. Additional work with efficiency should be performed in connection with the execution of these four steps: Possibilities of parallel work in the cell should be investigated. Construction personnel need to work by the Design for Manufacturing (DFM) principle. Single-module production would contribute to steady flow through the cell. Better drawing data may increase number of welds performed in workshop.

6

7 Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik Sammanfattning Sammanfattning Examensarbetet var en del i Pharmadule Emtungas projekt att konstruera en mobil automatiserad svetscell för svetsning av VVS-rör i kolstål. Pharmadule Emtunga använder sig av ett modulärt koncept för byggnation av läkemedelsfabriker. I dessa fabriksmoduler monteras VVS-rören in. Målet med examensarbetet var att presentera koncept för tekniska lösningar för svetsmetoder och fixturering i svetscellen. Konceptmodeller för svetscellen gjordes med hjälp av CAD-mjukvara. En konceptgenerering/utvärdering utfördes i examensarbetet, där orbitalsvetsning med fixturering i V-bockar blev det vinnande konceptet. Fixturens huvudsyfte är att snabbt fixturera flera rör, med godtycklig längd, samt rördelar i rätt vinklar gentemot varandra. Fixturen utarbetades utifrån en grundlig kartläggning av rörens utseende samt förekomst i en typisk läkemedelsfabrik. Ett antal effektivitetsproblem med svetsningen identifierades under projektet. Examensarbetet presenterar en fyra stegs process för att förbättra produktiviteten av svetsning i verkstad likväl som i svetscellen: 1. Ändra betalningsrutiner så att Pharmadule Emtunga inte behöver betala för s.k. dubbelsvetsar, svetsar som aldrig utförs. 2. Uppdatera de tidslistor för svetsarbete som används vid fakturering så att de stämmer bättre överens med verkligheten. 3. Förbättra svetsarbetet genom att inskaffa en svetscell med arbetssätt och fixturering enligt examensarbetets föreslagna metod. 4. Förbättra svetsarbetet genom att införa orbitalsvetsning i svetscellen. Ytterligare effektiviseringsarbete bör utföras i samband med att dessa fyra steg har genomförs: Möjlighet till effektivisering genom parallellt arbete i svetscellen bör undersökas. Konstruktörer bör arbeta efter: Design for Manufacturing (DFM) och anpassa konstruktionsarbetet efter svetscellen. Arbetssätt med modulvis produktion bör införas för att skapa ett jämnare produktionsflöde. Bättre ritningsunderlag kan öka andelen svets i verkstad.

8

9 Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik Förord Förord Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som utförts på uppdrag av Pharmadule Emtunga AB i samarbete med Factory-in-a-Box. Arbetet har bedrivits i samverkan med Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik vid Linköpings Tekniska Högskola. Examensarbetet omfattar 20 poäng och är en avslutande del i civilingenjörsprogrammet Automation och Mekatronik vid Chalmers tekniska högskola. Följande personer vill vi rikta ett stort tack till för deras stöd under arbetets gång: Henrik Kihlman, akademisk handledare vid Linköpings Tekniska Högskola, för vägledning och expertis inom konceptutvärdering, fixturering och rapportskrivning. Andréas Ask, industriell handledare på Pharmadule Emtunga AB, för gott samarbete och optimistisk syn på vårt arbete. Petter Nilsson på Pharmadule Emtunga, för hjälp med att ta fram statistikunderlag samt synpunkter och kunskaper om piping. Thomas Pettersson på Pharmadule Emtunga, för vägledning och engagemang i vårt arbete. Dessutom vill vi tacka ytterligare berörda ej namngivna personer för deras bidrag med information och upplysningar. Göteborg den 9 Mars Fabian Ahlström. Daniel Johansson

10

11 Innehållsförteckning Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Mål Avgränsningar Metod Metod för konceptutveckling Teori svetsning Manuell svetsning Svetsmetoder Fogtyper Standarddetaljer Fixturering/Nästning Fördelar med manuell svetsning Nackdelar med manuell svetsning Automatiserad svetsning Orbitalsvetsning Fördelar med orbitalsvetsning Nackdelar med orbitalsvetsning Robotsvetsning Fördelar med robotsvetsning Nackdelar med robotsvetsning Nulägesanalys svetsning Materialbehov Upphandling Svetsning i prefabverkstad Prefabbeslut Fogberedning Inpassning/Fixturering Nästning/Uppriktning Svetsning Montage i modul Problembild Underlag för svetsobjekt Automation av produktion Automation hos PhEm Datainsamling Resultat Buttweld Socketweld Geometrier Analys av typfall Typfall 1 Hookup Typfall 2 Rörstråk Typfall 3 Anslutningsrör Koncept för svetscell Metoden konceptgenerering/utvärdering Tillämpning av konceptutvärderingsmetoden Identifiering av kundkrav... 47

12 Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik Innehållsförteckning 5.4 Specifikationer för Svetscellen Konceptgenerering - Svetsmetod Konceptgenerering - Fixtureringsmetoder Koncept för automatiserad rörsvetsning i svetscell Robotsvetsning med fast fixturering Robotsvetsning med lägesställare Svetsarm i travers med lägesställare Robotsvetsning med tiltfixtur Orbitalsvetsning med fast fixturering Concept screening Kriterier för concept screening Concept screening poängbedömning Concept scoring Utvärderingskriterier och viktning Concept scoring bedömningsmatris Concept scoring Factory-in-a-Box Fixturutformning Generella krav Svetsobjektet Fixturen Specifika krav Raka rör Villkor Lösningsgång Lösning Kravuppfyllnad Flänsar/Reducerare Villkor Lösningsgång Lösning Kravuppfyllnad Böjar Villkor Lösningsgång Lösning Kravuppfyllnad T-stycken Villkor Lösningsgång Lösning Kravuppfyllnad Typfall Hookup Anslutningsrör Rörstråk Fixturkonceptet Orbitalsvetsning Robotsvetsning Materialhantering i svetscellen Analys av förbättringspotential... 85

13 Innehållsförteckning Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik 7.1 Optimeringspotential för svetsarbete Förbättring 1, Dubbelsvets Förbättring 2, Kontroll över svetsarbetet Förbättring 3, Fixturering och materialhantering Förbättring 4, Orbitalsvetsning i svetscellen Kostnad per svets Diskussion Resultat Slutsatser & rekommendationer Diskussion Ordlista Källförteckning Litteratur Internet Personliga kontakter Programvara Figurförteckning Tabellförteckning Appendix...A Tidsstudien...A Beräkning av antal svetsfogar...b Beräkning av svetstid i prefabverkstad...c Beräkningar fixturering och materialhantering...d Beräkningar för orbitalsvetsning...e Beräkning kostnad per svets i US F Workpiece Support Apparatus...G TACK-IT Instruction Sheet...H Beräkning av vikt för rör... I Tabeller och figurer...j FMEA...K Specifikationer/Funktionsbeskrivning (PhEm)...L

14

15 Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik 1. Inledning 1 Inledning Denna rapport är resultatet av ett examensarbete vid Linköpings Tekniska Högskola utfört på Pharmadule Emtunga AB, Arendal, Göteborg. 1.1 Bakgrund Pharmadule Emtunga (PhEm) är verksamt inom offshore, läkemedel och telekomindustrin. PhEm tillverkar och säljer fabriker för läkemedelsproduktion (Pharmadule), bostadsenheter för oljeplattformar (Emtunga) och basstationer för telekomindustrin (Flexenclosure). Gemensamt för de tre delarna av företaget är att ett modulärt byggkoncept används, vilket möjliggör ökad snabbhet från beställning till leverans. Examensarbetet ligger under Pharmaduledivisionen. PhEm expanderade kraftigt under början av 2000-talet, vilket bland annat lett till att delar av produktionen är i stort behov av effektiviseringar. Det mesta av produktionen sker i dagsläget manuellt. För att söka förbättra och optimera tillverkningen har ett industrialiseringsprojekt startats. Som en del i industrialiseringsprojektet har PhEm gått med i forskningsprojektet Factory-in-a- Box. Factory-in-a-Box är ett projekt startat av ProViking under början av Projektet är ett samarbete mellan ett antal universitet/högskolor och företag. Idén med Factory-in-a-Box är att ta fram koncept för mobil behovsstyrd produktionskapacitet. Ledorden är Mobilitet, Flexibilitet och Snabbhet. En vision är att företag skall kunna hyra in produktionskapacitet för att hantera svängningar i efterfrågan. Små och medelstora företag kan på detta vis erhålla produktionsförbättringar de annars inte skulle ha haft råd med. Syftet med projektet är att öka konkurrenskraften hos svensk industri och ge Sverige som produktionsland fördelar gentemot låglöneländer. Detta kan stimulera industrin och skapa nya jobb samt motverka flytt av produktion till utlandet. För att testa och utveckla konceptet skall fem företag bygga var sin demonstrator. Pharmadule Emtunga AB utvecklar Demonstrator 2 som kommer att vara en Factory-in-a- Box för automatiserad rörsvetsning. Pharmadules avdelning Utility Piping (VVS-rör) har problem med att dagens manuella svetsning är både tidskrävande och kostsam. Det finns även problem med ergonomi och arbetsmiljö samt svårigheter med att hitta kompetent svetspersonal. En del av svetsningen sker i verkstad (prefabverkstad) och resten sker på plats vid site. Det är svetsningen i verkstad som skall förbättras med hjälp av en mobil svetscell. Tanken är att svetscellen skall kunna förflyttas mellan Pharmadule Emtungas olika produktionsanläggningar Emtunga (Vara), Arendal (Göteborg) samt Jüri (Tallinn, Estland). På så sätt kan utnyttjandegraden av svetscellen bli så hög som möjligt genom att den förflyttas dit där den bäst behövs för tillfället. En förstudie om lämplig svetsmetod för svetscellen var tänkt att färdigställas fram till examensarbetets start. Den kom dock att löpa parallellt med examensarbetet. 1

16 1. Inledning Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik 1.2 Syfte Syftet med examensarbetet är att ta fram ett koncept för en mobil svetscell enligt Factory-in-a-Box koncept med mobila tillverkningsenheter. Huvuduppgiften i examensarbetet ligger i att utvärdera lämplig svetsmetod i svetscellen samt att ge förslag på hur fixtureringen bör se ut för den valda svetsmetoden. Detta skall fungera som komplement till Pharmadule Emtungas förstudie om svetsmetoder. Resultaten från examensarbetet skall även användas i arbetet med framställandet av Demonstrator 2. Syftet är att specifikt visa hur svetsarbetet kan förbättras med hjälp av de konceptuella lösningarna för fixturering och svetsmetod. Syftet är även att visa hur svetsningen kan förbättras generellt sett. 1.3 Mål Målet för examensarbetet är att presentera minst tre koncept för automatiserad rörsvetsning i en mobil svetscell. Ett av svetskoncepten skall vidareutvecklas med ett förslag på fixtureringsmetod. Svetskoncept och fixturförslag skall vara väl underbyggda och presenteras med 3D-modeller och simuleringar. Vidare är ett mål att koncepten i största möjliga utsträckning ska kunna uppfylla PhEms krav på svetscellen och dess förbättringar av produktionen. 1.4 Avgränsningar Fixturförslag utvecklas enbart för det svetskoncept som bedöms vara bäst. Ingen tid behöver därför läggas på att vidareutveckla koncept som har låg potential. I utvärderingen av svetskoncept har inga exakta värden använts på tider och kostnader, utan koncepten har framför allt bedömts efter vilken potential de har gentemot varandra. Kostnader beaktas givetvis i examensarbetet men en ekonomisk kalkyl kommer inte att genomföras. Examensarbetet kommer mera att fokusera på tekniska lösningar. Vid utvecklingen av fixturkoncept kommer arbetet snarare att följa riktlinjer för ekonomisk fixturutveckling framför avancerade kostnadsberäkningar. Examensarbetet kommer främst att arbeta efter PhEms intressen. Examensarbetet är avgränsat till dagens fogtyper, svetsobjekt och svetsmetod. Eventuella förslag på förändringar av dessa placeras i rekommendationer eller diskussionskapitel. 1.5 Metod Inför varje delmoment av examensarbetet har en utförlig bakgrundsstudie genomförts. Eftersom många delar i examensarbetet bygger vidare på varandra är det extra viktigt att varje moment är väl underbyggt och att resultaten är tillförlitliga. I inledningen av projektet lades mycket tid på förberedande studier inom följande områden: Svetsteknik Nulägesanalys PhEm Studie av svetsobjekt Litteraturstudier har genomförts, framför allt i ämnena svetsteknik och fixtureringsteknik. Studiebesök hos svetsfirmor och andra för ämnesområdena intressanta personer och företag genomfördes för att generera kunskap om svetsteknik och situationen i PhEms produktion. Utöver visuella intryck som 2

17 Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik 1. Inledning dokumenterades med hjälp av digitalkamera användes även intervjuer och diskussioner som metoder för att samla information. För att utnyttja kunskaper inom PhEm har många möten och intervjuer med anställda arrangerats. Mötena har skett som intervjuer med förberedda frågor, men även som rena diskussioner i de fall personen ansågs kunna bidra med intressanta idéer eller ge upphov till nya frågeställningar. Till de 3D-modelleringar som gjorts av svetscell med fixturer och rör har CADprogrammet Pro/Engineer använts. Vissa av dessa modeller har sedan importerats till robotsimuleringsverktyget RobotStudio. Detta program har använts för att göra enkla simuleringar och för att visualisera koncepten. Filmer och bilder från båda dessa program har skapats och sparats med hjälp av programmet SnagIt Metod för konceptutveckling Metoden som används i konceptutvecklingen är en vanlig metod för konceptutveckling och konceptutvärdering. I detta projekt har boken Product Design and Development [Eppinger et al 2000] använts som underlag. I metoden utvecklas ett antal koncept, som sedan bedöms efter de kriterier som identifieras som viktiga för den färdiga produkten. Kriterierna ges en inbördes viktpoäng och koncepten ges ett betyg för varje kriterium. Betyg multipliceras sedan med respektive viktfaktor och en total betygssumma kan räknas fram för varje koncept. Ofta används en existerande produkt som referens och bedöms tillsammans med de andra koncepten. De viktigaste stegen i metoden är: Identifiera kundkrav Information samlas från kundgruppen som berättar vilka önskemål och krav kunderna ställer på den färdiga produkten. Informationen är ofta relativt ospecificerad, eftersom den beskriver kundens tankar kring produkten. En hierarkisk ordning bör göras av kraven innan nästa steg påbörjas. Bestäm produktspecifikationer Kundernas önskemål omvandlas till specifikationer för produkten. En specifikation består av ett värde och en enhet [Eppinger et al 2000]. Resultatet är en lista med specifikationer som berättar vilka egenskaper produkten bör ha. Specifikationerna bör vara sådana att produktens värden relativt enkelt kan mätas. Om konkurrerande produktlösningar existerar kan listan med specifikationer användas för att benchmarka den nya produkten mot konkurrenterna. Slutligen väljs de viktigaste specifikationerna ut för att fungera som kriterier i utvärderingen. Kriterier som differentierar koncepten eftersöks. Konceptgenerering I denna fas utvecklas ett antal koncept för produkten. Ett koncept är en enkel beskrivning över hur en produkt ser ut och fungerar, det består typiskt av en bild och en kort beskrivande text. Konceptgenereringen kan 3

18 1. Inledning Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik idealt tänkas vara färdig när utvecklingsteamet betraktat alla alternativ för produkten, när detta inträffat är dock mycket svårbedömt. Koncepturval Två metoder för koncepturval används, concept screening och concept scoring. Concept screening är en metod som snabbt sållar ut ett antal koncept ur en större mängd med hjälp av ett litet antal viktiga kriterier. Concept scoring använder ett större antal kriterier och har en djupare bedömningsskala vilket leder till att metoden är bättre på att särskilja koncept som ligger närmare varandra i bedömningen. Konceptutvärderingsmetoden används främst för utveckling av konsumentprodukter. Det finns dock inga hinder för att använda metoden för konceptutveckling och urval inom andra områden. Grunden i metoden handlar om att identifiera vad som är viktigt för konsumenter av slutprodukten samt att sedan bedöma vilken potential ett eller flera koncept har att uppfylla kraven. Metoden är generell och är lätt att anpassa för olika ändamål. I den aktuella tillämpningen kan det bli ett antal skillnader mot en typisk användning av metoden. Upplägget på konceptutvärderingen följer i stora drag boken Product Design and Development [Eppinger et al 2000]. Tillämpningen av metoden beskrivs i inledningen av kapitel 5. 4

19 Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik 2. Teori svetsning 2 Teori svetsning I detta kapitel presenteras ett antal av de viktigaste teknikerna kring svetsning av främst kolstålsrör. Både manuell och automatiserad svetsning behandlas. En förstudie i svetsning har genomförts för att generera en djupare kunskap i ämnet hos examensarbetarna. Förstudien presenteras här för att orientera läsaren i ämnet. Fokus ligger främst på svetsning av kolstålsrör, dagens manuella svetsning och automatiserade svetsmetoder studeras. Förstudien är viktig inför valet av svetsmetod, vilken senare påverkar fixturlösningen. Det är även generellt sätt viktigt med en grundlig förstudie för effektiv automation. När problematiska områden inom den manuella svetsningen är identifierade kan ett automationsprojekt fokusera på just dessa. Vissa delmoment i den manuella svetsningen kanske inte kan göras mer effektiva, medan andra moment kräver automation. Viktiga insikter svetstekniskt sett kan exempelvis vara hur svetsmetod påverkar utrymmes- och temperaturkrav på svetsobjekt, fog och fixtur. 2.1 Manuell svetsning Svetsmetoder Den svetsmetod som används idag på Pharmadule Emtunga för svetsning av kolstålsrör är uteslutande manuell TIG-svetsning. TIG-metoden är en bågsvetsningsmetod. En ljusbåge skapas mellan elektroden och materialet som smälter av värmeutvecklingen. TIG står för Tungsten Inert Gas. Tungsten syftar till materialet i svetselektroden som består av Tungsten (Wolfram). Wolfram har en mycket hög smälttemperatur på 3410 C. Den höga smälttemperaturen gör att elektroden inte avsmälts vid svetsning vilket är fallet med MIG-svetsning (Metal Inert Gas) som också är en gasmetallbågsvetsningsmetod. I MIG-fallet är trådmatningen (tillsatsmaterialet) detsamma som elektroden, därav avsmältningen. I jämförelse med andra metoder såsom konventionell rörelektrodsvetsning (så kallad svetsning med pinne ) är också där själva elektroden och tillsatsmaterialet samma sak. Vid TIG-svetsning matas tillsatsmaterialet i form av en tråd till främre delen av smältbadet. Vid TIG-, MIG- och även i vissa fall rörelektrodsvetsning skyddas elektroden och smältan från oxidation med den omgivande atmosfären av en inert (icke reaktiv) gas, vanligen en blandning med ädelgasen argon. Vid rörelektrodsvetsning ( pinne ) tjänar också det så kallade flux-medlet som finns tillsatt i elektroden som oxidationsskydd vilket gör att skyddsgas i vissa fall kan uteslutas. Vid TIG- och MIG-svetsning utesluts aldrig skyddsgas. TIG-svetsning av kolstål är mycket ovanligt. Rörelektrodsvetsning är generellt sett den vanligaste svetsmetoden för svetsning av kolstål. TIG-svetsning används då mycket höga kvalitetskrav ställs på svetsresultatet. Metoden ger ett mycket rent svetsgods utan slagginneslutningar Anledningen till att Pharmadule Emtunga använder TIG-svetsning är uteslutande beroende på kundkrav. TIG-svetsning är absolut den dyraste och långsammaste metoden för att svetsning av svarta rör och rörelektrodsvetsning är den billigaste och snabbaste [Mats Jönsson]. 5

20 2. Teori svetsning Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik Fogtyper Buttweld Vid grövre dimensioner (2 tum och uppåt) är buttweldfogar vanligast. Det är en fog där rörändarna ligger mot varandra eller med ett litet gap emellan (2-3mm). Det vanligaste är att en enkel V-fog fasas i 45º eller 30º (se figur 2.1 nedan). Närmast innerdiametern brukar röränden planas av för att skapa en plan yta. Det finns maskiner som utför både rörkapning och fogberedning. Trots det är det vanligare att både kapning och fogberedning utförs med vinkelslip. Figur 2.1: Buttweldfog av V-typ, de gråa ellipserna symboliserar svets [ Socketweld En socketweldfog är en fog som inte ställer några direkta krav på fogberedning. Röret sticks in en bit i komponenten (T-stycke, böj, fläns mm, se figur 2.2 nedan). Det innebär att en mycket enkel fog fås som också är självfixerande. Det är dock främst på mindre diametrar som detta används (upp till 2 tum). Figur 2.2: Socket T-stycke med rör 6

21 Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik 2. Teori svetsning Fogberedning Fogberedning görs när godstjockleken ökar och en riktig genombränning av hela fogen blir svårare. En eller bägge av rördelarna fasas av i någon typ av geometri, vanligtvis en vanlig vinkel på ca 45º. Men även andra fogtyper är tänkbara. Fasas bägge delarna i till exempel 30º kallas det en symmetrisk V-fog. Detta görs för att komma närmre roten (baksidan av svetsen) med ljusbågen och som sagt få en bättre och kontrollerad genombränning av fogen. För materialet som fasas bort måste kompensation ske. Det görs i form av tillsatsmaterial som fogen fylls upp med. Det finns fogberedningsmaskiner som kan utföra fogberedning för olika fogtyper. Vanligast är dock att en vinkelslip används för att på fri hand åstadkomma en V-fog Standarddetaljer De vanligaste detaljerna som används är T-stycken, flänsar och böjar (se kapitel 4 om rörgeometrier för utförligare information). Därtill kommer också alla raka rör som har en godtycklig längd och därför inte kan betraktas som standarddetalj i den meningen. Raka rör är den vanligaste detaljen. I figur 2.3 ses bilder på några detaljer. Figur 2.3: T-stycke, fläns och 90º rörböj Fixturering/Nästning Den utan tvekan vanligaste fixtureringsmetoden i prefabverkstad är i skruvstäd. För det första används den som en typ av lägeställare för att kunna rotera svetsobjektet för att få en bättre svetsposition. För det andra används den för att fixera objekten vid uppriktning och nästning. Då rörgeometrierna kan vara större, längre och tyngre kan dessa stagas upp med hjälp av en enkel V-bock (se figur 2.4). 7

22 2. Teori svetsning Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik Figur 2.4: V-bock, justerbar i höjdled [Sumner] Vanligen riktas den ena detaljen upp (oftast ett rör) med hjälp av ett vattenpass i skruvstädet. Med hjälp av en speciell fixtur för inpassning passas den andra delen in och centreras mot den andra (se figur 2.5). Figur 2.5: Verktyg för inpassning av rör [Sumner] 8

23 Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik 2. Teori svetsning Gapet i fogen ställs in med ett bladmått eller liknande. En speciell typ av inpassningsfixtur kan användas ifall ett genomgående hål finns i komponenterna som skall svetsas samman. Denna är vanligast vid inpassning av flänsar (se figur 2.6). Figur 2.6: Fixtur för centrering av två detaljer med olika diametrar [Sumner] Ett argument mot denna fixtur är att vid nästning så brukar den vane yrkesmannen helt sonika lägga flänsen plant med fogytan uppåt i horisontalplanet och sedan ställa röret på högkant rätt på fogen, med en böjd svetstråd som mellanlägg. Svetsaren riktar in röret med ögonmått och efter detta näster han fast röret och tar bort tråden. Detta torde visa på att det går fortare att göra på det senare sättet. Ett annat verktyg som används för att centrera två rör mot varandra är tängerna som visas i figur 2.7. Figur 2.7: Nästfixturer i form av tänger 9

24 2. Teori svetsning Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik Nästningen har två huvudsyften. Det ena är att fixera rören i rätt orientering i förhållande till varandra. Det andra är att minska värmepåverkan vilket kan leda till att objektet drar sig ur läge när väl svetsen påbörjats. Generellt kan sägas att ju mer/tjockare gods som svetsas desto större är risken för värmepåverkan. För att komma ifrån problemet med att skarven drar sig vid svetsning så måste fogytorna nästas samman hårdare. Detta kan göras genom många små näst eller några större (se figur 2.8). Figur 2.8: Nästningar i buttweldfog resp. socketweldfog Det är också möjligt att svetsa fast plåtbitar över fogen som sedan slås bort med slägga allteftersom svetsningen fortskrider. Nackdelen med många näst är att svetsresultatet kan bli ojämnt då strömstyrkan måste varieras oftare för att bränna igenom nästen. 10

25 Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik 2. Teori svetsning Fördelar med manuell svetsning Trots att möjligheterna med automatiserad svetsning har ökat de senaste åren har i princip tekniken och arbetssättet som används vid TIG-svetsning av kolstålsrör stått still. Men sanningen är att manuell TIG-svetsning har fördelar som automatisering har svårt att komma åt. TIG-svetsning tillåter en mycket god kontroll över svetsförloppet. Vid manuell svetsning får operatören en direkt visuell återkoppling av smältan och kan på så sätt reglera strömstyrka i bågen och förändra hastigheten på både elektroden och trådmatningen samt vinkeln mellan tråden och smältan. På så sätt kan en manuell svetsare på ett mycket bra sätt kompensera för variationer i materialets tjocklek samt variationer i spaltbredd på svetsfogen. Visuell feedback Svetsaren tittar in i smältan och kan direkt styra svetsförloppet beroende på smältans utseende. Kompensation för variationer i fogen Svetsaren kan kompensera för variationer i till exempel spaltbredd genom att tillföra mer eller mindre material och strömstyrka. Flexibel Svetsaren känner till olika svetsmetoder och svetstekniker och kan lätt anpassa sig för att svetsa i trånga vinklar Nackdelar med manuell svetsning Nedanstående påståenden gäller för TIG-svetsning i allmänhet. Långsam Manuell svetsning är pga. omfattande kringarbete och ergonomi långsam. Själva metoden TIG-svetsning är också en långsam svetsmetod i jämförelse med andra metoder. Trötthet TIG-svetsning är ett precisionsarbete som hela tiden kräver fokusering och noggrannhet. Svetsaren måste vara stadig på handen genom hela svetsen som kan ta lång tid. Det är också ett tungt och slitsamt jobb. Svetsning i, ur ergonomisk synpunkt olämpliga ställningar är vanligt. Detta leder till att en svetsare i regel inte orkar jobba fullt ut en hel arbetsdag. 11

26 2. Teori svetsning Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik 2.2 Automatiserad svetsning Orbitalsvetsning Orbitalsvetsning är en halvautomatiserad TIG-svetsmetod som är speciellt utvecklad för rörsvetsning. Vid orbitalsvets används ett svetsaggregat och ett orbitalsvetshuvud vilka hanteras av en svetsoperatör. Orbitalsvetshuvudet består av ett svetshuvud vari en svetselektrod kan färdas i en cirkulär bana, därav namnet orbital, se figur 2.9 samt Orbitalsvetshuvudet monteras på rören så att elektroden centreras över svetsfogen. Eftersom banan är helt rund och följer rören krävs ingen avancerad styrning av elektroden, utan svetsen kan ändå bli väldigt exakt. Orbitalsvetsens styrka är att avståndet från elektroden både radiellt och axiellt till fogen kan hållas relativt konstant. Orbitalsvetshuvudet monteras vid fogen av operatör, som sedan matar in data i svetsutrustningen om vilken typ av fog som skall svetsas (map. material, diameter, tjocklek osv.). När data är inmatat startar operatören svetsningen som sedan sker helt automatiskt. Tack vare orbitalsvetsens konstruktion kan den svetsa flera varv runt fogen utan avbrott. ASME (American Society of Mechanical Engineers) har tagit fram benämningar (1G till 6G) på hur rörsvetsar utförs. De är baserade på hur fogen ligger orienterad i rymden (horisontalt, vertikalt eller i 45º). De är också baserade på huruvida röret roterar eller om svetspistolen förs runt röret. Skillnader görs också på om svetspistolen förs uppåt eller neråt längs fogen. Det näst intill uteslutande sättet att orbitalsvetsa på är att svetsa enligt svetspositionen 5G [Lucas 1991]. Den innebär att röret ligger fast fixturerat med svetsfogen i vertikalplanet (röret ligger i horisontalplanet) samt att svetspistolen färdas runt röret. Även andra positioner är möjliga med orbitalsvetsning är möjliga men traditionellt sett är 5G vanligast. Dock är röret alltid fast fixturerat och svetspistolen färdas runt fogen. Orbitalsvetsning har inte någon återföring av information från svetsprocessen under svetsningen utan är helt parameterstyrd. Det innebär att den använder ett antal olika förinställda värden på strömstyrka, framföringshastighet, trådmatningshastighet och gasflöde på olika sträckor runt fogen. Det vanligaste brukar vara sex stycken olika parametrar för ett varv. Detta är fullt tillräckligt för en fullgod svets [Magnus Widfeldt]. En orbitalsvets kan antingen nästa själv, eller svetsa fogar som är manuellt nästade. Krav på exakthet i fixturutrustningen ligger endast vid inpassning och nästning. Inga höga krav ställs på fixturutrustning vid själva svetsen, utan endast enklare stöd/hållanordningar krävs. Nästningen försäkrar att de två svetsobjekten fixeras i ett önskat läge i förhållande till varandra, samtidigt som orbitalsvetsen sitter monterad på röret. På så sätt ligger fogen alltid centrerad i svetshuvudet. Orbitalsvetsning förutsätter att svetshuvudet placeras i rätt läge mot fogen av svetsoperatören, men när detta väl är gjort kommer svetsens bana att exakt kunna följa fogen. När orbitalsvets används för att nästa används samma fixturutrustning vid nästning som vid svets. Nästning och svets kan ske i en sekvens, utan att avbrott 12

27 Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik 2. Teori svetsning krävs. Krav ställs då på att fixtureringen håller de två svetsobjekten på rätt avstånd under nästningen. Svetselektroden går först ett varv kring fogen och näster på ett antal lämpliga ställen. När detta är klart påbörjas själva bågsvetsningen. Orbitalsvetsen kommer ihåg position för nästpunkterna och kompenserar för dessa. Detta innebär att den bränner på lite extra så att svetsen blir bra även i nästpunkterna. I det fallet rören nästas manuellt vet orbitalsvetsen givetvis inte var nästningarna sitter utan svetsar varvet runt utan att kompensera. Inga kvalitetsproblem uppkommer trots detta. Det är snarare så att kvalitén blir onödigt hög när orbitalen själv näster [Patrick Gyllén]. Öppet huvud används när kalltrådmatning behövs. Skyddsgas tillförs på konventionellt sätt genom ett gasmunstycke som omger elektroden. Det öppna huvudet sitter monterat på ena sidan av fogen. Ett öppet svetshuvud från orbitalsvetsleverantören Orbimatic (se figur 2.9) kräver ca 70 mm rakt rör att monteras på. Därmed kan exempelvis inte fogar som fäster böj mot böj svetsas. Ifall rören har stor ovalitet kan avståndet mellan elektroden och fogen variera för mycket och ge ett ojämnt svetsresultat. I dessa fall går det att montera en rulle som följer fogen en bit innan elektroden, ett så kallat flytande huvud. Rullen känner av ojämnheter och elektroden kompenserar för dessa. Principen för huvudet i figur 2.9 är att ett huvud för ett speciellt diameterspann kläms fast direkt på röret. Till exempel är mm diameter ett intervall för huvudet Orbiweld TP 600 i figur 2.9. Slutet huvud (se figur 2.10) används när inget tillsatsmaterial och därmed heller ingen trådmatning krävs. Ett slutet huvud innesluter hela svetsfogen och är nästan helt tätt. Vid svetsning med skyddsgas bildas en stängd kammare inuti svetshuvudet. Genom att hålla ett övertryck av skyddsgas i kammaren hålls syrehalten på en låg nivå. Fogen är centrerad inuti svetshuvudet, som klämmer kring båda rördelarna. Figur 2.9: Öppet orbitalsvetshuvud Orbiweld TP 600 från Orbimatic [Orbimatic] 13

28 2. Teori svetsning Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik Figur 2.10: Slutet orbitalsvetshuvud Tubemaster från Magnatech En annan princip för Orbitalsvetsning är att använda ett system med drivlänk, se figur Figur 2.11: Drivlänk för orbitalsvets Tubemaster från Magnatech [Andréas Ask] Drivlänken har en fast diameter vilket innebär att drivlänken måste bytas vid förändring av rördiameter. Således behövs en drivlänk per diameter vilket inte är fallet med Orbimatics utrustning. Däremot kan själva svetsutrustningen vara samma för i princip vilken diameter som helst, eftersom den kan fästas på vilken storlek på drivlänk som helst (se figur 2.12). Så är inte fallet med Orbimatics utrustning. 14

29 Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik 2. Teori svetsning Figur 2.12: Orbitalsvetsutrustning Magnatech D-head fäst på drivlänk [Andréas Ask] Fördelar med orbitalsvetsning Följande punkter är sedda främst ur PhEms och Factory-in-a-Boxs synvinkel. Kan svetsa flera varv utan avbrott Tack vare sin konstruktion kan orbitalsvetsen gå flera varv och svetsa klart hela fogen i ett enda svep. Detta resulterar i ett exceptionellt bra svetsresultat. Kan nästa själv Orbitalsvetsen kan sätta nästen själv och därefter svetsa klart hela fogen med kompensering för nästpunkterna i en enda fixturering Fogföljning Eftersom att orbitalsvetshuvudet monteras på röret med elektroden i fogens plan minskas behovet av fogföljning. Problemet är om fogens rundhet är för dålig eller om spaltbredden varierar. Konstant avstånd mellan fog och elektrod För att erhålla ett gott svetsresultat bör avståndet till fogen hållas konstant. Då rören ibland kan variera avsevärt i radie varvet runt kan detta bli ett problem. Bredden på ljusbågen kan bli för stor eller för liten vilket kan leda till att fogen inte blir genombränd resp. bränns igenom totalt och orsakar hål i fogen. Istället för att vara en nackdel kan detta vändas till en fördel för orbitalsvetsen. Avståndet kan helt enkelt hållas konstant mellan fog och elektrod genom att montera en rulle som rullar längs fogen. Rullen är förbunden med svetspistolen och känner av radievariationer och kompenserar för dessa. Hög kvalitet på svets Orbitalsvetsning är överlägset vid höga kvalitetskrav. Svetsresultatet blir i många fall mer än tillräckligt bra för att möta kvalitetskraven. Kan svetsa socketweldfogar Genom att vinkla elektroden i huvudet kan orbitalsvetsen fås att svetsa socketweldfogar. Orbitalsvetsen kan monteras på antingen den större eller den mindre diametern. 15

30 2. Teori svetsning Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik Kan svetsa i alla plan Orbitalsvetsen begränsas inte av svetsning enbart i vertikalplanet (ASME 5G) utan kan också svetsa i alla andra plan. Ställer inga specifika krav på fixturering Tack vare att huvudet är så mobilt och att det kan svetsa i alla plan ställs inga specifika krav på fixturens utseende för att kunna svetsa en fog. Det spelar alltså ingen roll hur resten av rörstråket ser ut. Det som är viktig är dock att prefabdelen stagas upp ordentligt runt skarven så att det inte finns risk att huvudet böjs sönder eller skadas Nackdelar med orbitalsvetsning Följande punkter är sedda främst ur PhEms och Factory-in-a-Boxs synvinkel. Diameterspann I dagsläget finns inte ett universellt huvud som klarar av det stora diameterspannet som förmodligen önskas av PhEm (50 250mm). För detta krävs åtminstone två stycken svetshuvud. Används varianten med drivlänk behövs endast ett huvud, men då krävs en drivlänk per diameter. Manuellt arbete Orbitalsvetsen kräver en del manuellt arbete så som montage av svetshuvudet på svetsfogen. Detta måste dock ställas i relation till graden av manuellt arbete vid traditionell manuell svetsning. Den förbättrade kvaliteten är också en faktor som inte får glömmas Robotsvetsning Robotsvetsning är rent svetstekniskt inte mer komplicerad än manuell svetsning. Förenklat kan sägas att en robot istället för en person håller i svetspistolen. Utrustningen är specialbyggd för att just användas i en robotssvetsapplikation. En vanlig applikation för robotsvetsning i Sverige idag är punktsvetsning pga. den stora användningen av punktsvets i bilindustrin. När det gäller bågsvetsning med robot är MIG/MAG-svetsning överlägset störst. Det som främst svetsas är plåt. En manuell svetsare har en fördel i att denne direkt visuellt kan hitta svetsfogen och börja svetsa oavsett var i rymden fogen befinner sig. Svetsaren har också en direkt visuell återkoppling från hur smältan ser ut. Denne kan med avseende på detta direkt kompensera med parametrarna svetshastighet, pistolvinkel, bågbredd, trådmatningsvinkel, trådmatningshastighet, trådmatningsmetod samt strömstyrka i ljusbågen. Roboten har inte möjlighet att kompensera för detta på ett enkelt sätt i realtid. Robotens fördel i detta fall är att den har en utomordentlig repeternoggrannhet och att den är extremt snabb. Därför används oftast robotiserad svetsning vid volymproduktion av likadana eller likartade svetsobjekt där svetsfogarna är noggrant definierade i rymden. Robotsvetsning används alltså inte för att svetsa unika detaljer. 16

31 Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik 2. Teori svetsning Eftersom de flesta applikationer för robotsvetsning gäller svetsning av unika detaljer innebär det nästan uteslutande att fixturerna också tillverkas för en unik detalj. Detta innebär att fixturkonstruktion ofta tenderar att verka fördyrande vid automatiseringsprojekt. Det finns en strävan inom industrin att kunna bygga upp sina fixturer med hjälp av standardkomponenter för att komma ifrån dyra speciallösningar men också för att virtuellt kunna produktionsbereda med fixturen före produktionsstart. De standardkomponenter som främst finns är olika typer av spännverktyg för plåtfixturering. Även spännverktyg för rör finns som standardkomponenter men själva fixturen är alltjämt en individanpassad lösning. För robotens åtkomlighets skull eftersöks största möjliga stabilitet med minsta möjliga antal anhåll i fixturen. I de fall åtkomligheten ändå försvåras pga. detaljens konstruktion kan åtkomligheten förbättras med hjälp av någon typ av lägeställare som ändrar läge på detaljen i rymden. Om lägeställare används måste den på något sätt synkroniseras med roboten, om inte genom servostyrning i alla fall via en överordnad PLC. Åtkomligheten vid MIG-svetsning underlättas trots allt av att varmtrådsmatningen går genom elektroden. På så sätt spelar orienteringen runt elektrodens centrumaxel ingen roll för dess vinkel mot svetsfogen. Robotiserad TIG-svetsning däremot har sitt tillsatsmaterial matat kallt till främre delen av smältbadet via en trådmatare som sitter på sidan av svetspistolen. Detta innebär att hela svetspistolen måste hålla samma läge mot fogen under hela svetsen. Detta i sin tur innebär att roboten begränsas en frihetsgrad gentemot fallet med MIG-svetsning Fördelar med robotsvetsning Också här ges en synvinkel utifrån applikationen den är tänkta att användas i. Snabbhet En robot är extremt snabb. Dock är svetsmetoden (TIG-svetsning) begränsande så robotens fulla hastighets potential kan aldrig utnyttjas under själva bågtiden. Däremot under rörelser mellan fogarna kan tidsvinster göras. Frågan är dock om snabbheten är viktigast. Tid kan mätas i pengar men även kvalitet och andel manuellt arbete måste vägas in. Repeternoggrannhet Roboten har en extremt bra repeternoggrannhet. Dvs. den kan gå tillbaka till en punkt i rymden där den har varit förut. Dock är absolutnoggrannheten (roboten går direkt till en koordinat där den inte har varit förut) en stor nackdel. Den är ofta inte bättre än 1 mm vilket kräver ett fördefinierat läge på fogen. Roboten är alltså sämre på att följa en kurva än att gå till en punkt. Kan svetsa pelare Detta är en fördel för roboten gentemot orbitalsvetsen. Frågan är dock om TIG-svetsning är en bra sammanfogningsmetod i det fallet då pelarna inte har samma krav på svetsmetod. Det är möjligt att ytterligare en svetsmetod måste integreras med roboten. 17

32 2. Teori svetsning Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik Nackdelar med robotsvetsning Dyr Anskaffningsvärdet är grovt räknat tre gånger vad en orbitalsvets kostar. Definierad miljö Metoden innehåller många osäkra parametrar. Robotens koordinatsystem måste stämma överens med verkligheten till fullo. Detta kräver att containern måste ha en stabil konstruktion. Dessutom kommer förmodligen omfattande kalibrering att behövas vid uppstart. Fogscanning Fogscanning är också en osäker fråga. Om roboten skall klara av att kunna svetsa flera fogar i ett svep måste de vara fördefinierade med stor noggrannhet. Då alla rörlängder idag är av godtycklig längd kommer någon form av fogscanning (roboten måste hitta fogen) krävas. Dessutom kan de stora rörtoleranserna göra att fogscanning hade varit tvungen att göras ändå för att inte bågstorleken varierar för mycket. Fogföljning En annan möjlighet är att simultant med svetsningen följa fogen. Sådana utrustningar finns (lasersökare eller mekanisk) som följer fogen med hjälp av en kamera. Dock innebär det också en ökad anskaffningskostnad. Absolutnoggrannhet Robotens absolutnoggrannhet kan antas ligga utanför toleranserna för svetselektrodens läge i förhållande till fogen. Detta på stående går ihop med båda ovanstående påståenden. Koordinering Om lägesställare skall användas innebär det att den måste koordineras med robotsystemet. Dessutom blir lägeställaren också ytterligare en stor anskaffningskostnad. Åtkomlighet Detta är en viktig faktor i sammanhanget. Roboten kräver mycket fri rörelsevolym. 18

33 Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik 3. Nulägesanalys svetsning 3 Nulägesanalys svetsning I detta kapitel beskrivs arbetsgången för prefabricering (manuell svetsning) av kolstålsrör i verkstad. Kapitlet avslutas med en sammanfattande problembild kring området. Att kartlägga informationsflödet och arbetet från konstruktionsavdelningen, i detta fall Utility Piping, fram till att rörstråken är monterade i modul är komplicerat. En viktig orsak till detta är att allt svetsarbete utförs av underentreprenörer. Viktigast är att skapa sig en bild av hur arbetet utförs på Pharmadule Emtunga idag. Det som studerats är hur arbetet utförs i en verkstad (prefabverkstad) då Demonstrator 2 syftar till att förbättra detta arbete. 3.1 Materialbehov En förenklad bild av flödet är att efter Utility Pipings arbete med VVSritningarna på modulerna är klart sammanställs en preliminär materiallista med alla ingående rördelar (ej raka rör) i det skedet. Förändringar i materiallistan kan dock ske efter detta beroende på till största delen sena kundändringar men också beroende på interna misstag. 3.2 Upphandling Efter en upphandling med underentreprenörer om svetskontraktet väljs en underentreprenör ut som får uppdraget. Kontraktet är oftast ett så kallat fastpriskontrakt. Ersättning till underentreprenör baseras på tidigare nämnda materiallista. En beräkning över tidsåtgång per komponent multiplicerat med antalet komponenter ger en total tid i mantimmar för arbetet. Det totala antalet timmar multipliceras med en fast timlön, i dagsläget ligger en inhyrd arbetstimme för svets på kr exklusive materialkostnader. De tidslistor för vilka beräkningarna görs från kan variera. Byggnadsfacket ger ut en tidslista som fått bred acceptans. Också andra interna eller externa tidslistor från underentreprenören kan användas för beräkning av jobb. Problemet är att tidslistorna skiljer sig markant åt med avseende på vilka arbetsmoment som ingår i arbetet. Pga. att alla jobb upphandlas är det svårt att uttala sig generellt om tidsuppkattningarna som görs. Upphandlingen avslutas med att en total kostnad beräknas med hjälp timkostnad gånger totala antalet beräknade timmar. Det är det som underentreprenören får betalt oavsett hur många mantimmar som kommer att gå åt. [Mikael Kroon] Korrigeringar görs dock för oförutsedda händelser. Det är en bedömningsfråga vad som kommer att godkännas som en oförutsedd händelse under arbetets gång. Till sist får underentreprenören tillgång till materiallistorna och beställer efter eget bevåg hem de detaljer de tror kommer att gå åt [Mats Jönsson]. 19

34 3. Nulägesanalys svetsning Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik 3.3 Svetsning i prefabverkstad För att förtydliga arbetsgången vid svetsning i prefabverkstad hos Pharmadule Emtunga idag följer ett bildspel med förklarande text. Bildspelet visar arbetet med en typisk prefabdel som prefabriceras. Arbetet utförs på 3 tums diameter kolstålsrör med godstjocklek Schedule 40. Schedulesystemet är ett amerikanskt dimensioneringssystem enligt ANSI som har blivit världens mest använda. Siffran 40 har ingen direkt proportionell koppling till godstjockleken. Dock gäller att ju högre siffra desto tjockare gods inom en och samma diameter. Schedule 40 är den vanligaste godstjockleken som används på Pharmadule Emtunga idag. Den är långt grövre än dagens svenska standard för motsvarande installationer. Då kunderna ofta är amerikanska läkemedelsbolag som följer amerikanska standarder ställs ofta den här typen av krav på arbetet. Rörsystemen är överdimensionerade och varje svetsfog måste dokumenteras. Detta leder till att svetsarna lägger mer tid på att svetsa pga. att en grövre godstjocklek kräver fler varv runt svetsfogen. Ofta ställer kunden krav på att hela rörsystemet skall provtryckas samt att ett visst antal svets av totalt skall undersökas med röntgen. Beroende på avtal med kund kan bestämmelserna vara olika men det vanligaste brukar vara att 5 % av alla svetsar röntgas. Hittas då ett enda fel (svetsresultatet får ett lågt betyg) måste 25 % av alla svetsar röntgas. Hittas i detta läge då ett enda fel brukar 100 % av allas svetsar röntgas. Röntgen är oerhört dyrt, dessutom måste alla felaktiga svetsskarvar svetsas om. Det är oerhört tidskrävande och känsligt då just tidsfaktorn är PhEms viktigaste konkurrensfaktor. Därför kräver PhEm dokumentation av alla svetsskarvar för spårbarhet Prefabbeslut Underentreprenören erhåller översiktsritningar och i bästa fall isometriritningar över modulerna. En isometriritning är en måttsatt 3D-ritning, helt enkelt en 2D-ritning över delar av rörstråken sedda i vinkel för att förtydliga djup och vinklar. Isometriritningen innehåller all data om material, detaljtyp, rörklass, längd och vilken detalj som sitter ihop med vilken (se figur 3.1). Utifrån översikts- och isometriritningarna tar underentreprenören själv beslut om vilka delar som lämpar sig för prefabtillverkning. Ofta finns dock inte isometriritningar tillgängliga pga. av att konstruktionsarbetet gjorts i ett annat cad-system. I det fallet tas prefabbesluten utifrån vanliga 2D-ritningar. Det tas alltså inte några beslut om prefabtillverkning på konstruktionsstadiet av PhEm. De prefabbeslut som tas av underentreprenör följer inga bestämda normer utan bygger helt på erfarenhet. En grov uppskattning gör gällande att arbete i prefabverkstad går dubbelt så fort som arbete på plats i modul. Därför är det naturligt att försöka prefaba så stora prefabdelar som möjligt pga. tidigare nämnda upphandlingsprocess. Ju mer som tillverkas i prefabverkstad desto mer lönsam blir tillverkningen. Detta för att tidslistorna som används vid beräkning av jobben baseras på svetsning ute i modul. Prefabtillverkning kan ske i underentreprenörens egna lokaler på annan ort eller i prefabverkstad på produktionsorten. 20

Concept Selection Chaper 7

Concept Selection Chaper 7 Akademin för Innovation, Design och Teknik Concept Selection Chaper 7 KPP306 Produkt och processutveckling Grupp 2 Johannes Carlem Daniel Nordin Tommie Olsson 2012 02 28 Handledare: Rolf Lövgren Inledning

Läs mer

Fasta förband metaller

Fasta förband metaller Akademin för Innovation, Design och Teknik Fasta förband metaller PM 1,5 Högskolepoäng Kurs KPP039 Produktutveckling 3 HT2010 Skrivet av: Sista revideringsdatum: 2011-01-08 Examinator: Rolf Lövgren INNEHÅLL

Läs mer

DFA Design For Assembly

DFA Design For Assembly 2009 DFA Design For Assembly Seminarium I kurs KPP017 på MDH DFA är en metod inom produktutveckling som används för att få fram ett bra system för montering av nya produkter (kan även användas på befintliga

Läs mer

MIG/MAG Svetsning: Svetskurs. XP har ett antal olika svetsar och metalbearbetningsverktyg till förfogan. Bl.a. TIG, MIG och plasmaskärare.

MIG/MAG Svetsning: Svetskurs. XP har ett antal olika svetsar och metalbearbetningsverktyg till förfogan. Bl.a. TIG, MIG och plasmaskärare. Svetskurs XP har ett antal olika svetsar och metalbearbetningsverktyg till förfogan. Bl.a. TIG, MIG och plasmaskärare. MIG/MAG Svetsning: Metal Inert/Active Gas är en bågsvetsmetod som lämpar sig till

Läs mer

PM i Punktsvetsning. Produktutveckling 3 KPP039 HT09. Lärare: Rolf Lövgren

PM i Punktsvetsning. Produktutveckling 3 KPP039 HT09. Lärare: Rolf Lövgren PM i Punktsvetsning Produktutveckling 3 KPP039 HT09 Lärare: Rolf Lövgren Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Svetsning...3 Historia...3 Medeltiden...3 1800-talet...3 1900-talet...3 Resistanssvetsning...3

Läs mer

SVETSNING I RF & PE FÖRELÄSNING 4

SVETSNING I RF & PE FÖRELÄSNING 4 SVETSNING I RF & PE FÖRELÄSNING 4 1 SVETSMETODER Svetsning förekommer inom en mängd olika branscher. Svetsning kan utföras manuellt men i vissa fall så sker det lämpligen i en maskin. De metoder som främst

Läs mer

INDUSTRIRÖR SVETS VVS

INDUSTRIRÖR SVETS VVS INDUSTRIRÖR SVETS VVS Ämnet industrirör svets VVS behandlar sammanfogning med olika svetsmetoder och är till sin karaktär både praktiskt och teoretiskt. I ämnet läggs grunderna för hantverkskunnande, yrkesidentitet

Läs mer

A7 TIG Orbital System 300

A7 TIG Orbital System 300 KEMPPI K7 SVETSUTRUSTNING A7 TIG Orbital System 300 ENKEL FLERLAGERSVETSNING 25.12.2017 A7 TIG Orbital System 300 MEKANISERAT TIG-ORBITALSVETSNINGSSYSTEM FÖR PROFESSIONELL FLERLAGERSVETSNING AV RÖR OCH

Läs mer

Metallpulverfylld eller fluxfylld rörelektrod Var, När, Hur?

Metallpulverfylld eller fluxfylld rörelektrod Var, När, Hur? Metallpulverfylld eller fluxfylld rörelektrod Var, När, Hur? Lite historia Försök till Mig-svetsning i USA på 20-talet. Maskinell matning av en metalltråd till en ljusbåge som brann i ädelgasatmosfär.

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING 3. CAD & 3D-ritning. Erik Almers 2011-01-10

PRODUKTUTVECKLING 3. CAD & 3D-ritning. Erik Almers 2011-01-10 PRODUKTUTVECKLING 3 CAD & 3D-ritning PM Erik Almers 2011-01-10 Detta fördjupningsarbete handlar om hur man kan använda sig utav 3d-modelering i en produktutvecklingsprocess. Betonar även vikten av 3d-modeleringen

Läs mer

Förstudie hos Företag X rörande Automatisk fastsättning av komponenter på skåpluckor

Förstudie hos Företag X rörande Automatisk fastsättning av komponenter på skåpluckor Förstudie hos Företag X rörande Automatisk fastsättning av komponenter på skåpluckor Realiserat av: Utfört Ingrid Bjonge &, Robotdalen Maj-Nov 2017 SAMMANFATTNING I denna föreslagna lösning elimineras

Läs mer

7. Konstruera konceptet

7. Konstruera konceptet 7. Konstruera konceptet Modualisering av produkten Efter att ha uppdaterat funktionsmodellen efter vårt valda koncept har vi plockat ut tre olika moduler enligt figur nedan: Säkerhet Öppnar/Stänger Vuxen

Läs mer

WiseRoot+ HÖGEFFEKTIV ROTSTRÄNGSSVETSNING

WiseRoot+ HÖGEFFEKTIV ROTSTRÄNGSSVETSNING WiseRoot+ HÖGEFFEKTIV ROTSTRÄNGSSVETSNING 31.12.2018 WiseRoot+ PRODUKTIV OCH HÖGKVALITATIV MIG- SVETSPROCESS WiseRoot+ är en optimerad kortbågssvetsningsprocess för rotsträngssvetsning utan rotstöd. Processen

Läs mer

PEMA Rullbockar. Rullbockar

PEMA Rullbockar. Rullbockar Rullbockar PEMA Rullbockar Rullbockar är en nödvändighet vid hantering av cylindriska objekt såsom tankar, tryckkärl, vindkrafttorn, stora rör eller liknande vid svetsning, målning, blästring eller montering.

Läs mer

Factory in a Box Mobile Production Capacity on Demand

Factory in a Box Mobile Production Capacity on Demand 1 Framtagande av demonstratorer tillsammans med industrin Mats Jackson IDP/MDH Målet med mitt föredrag Diskutera hur man kan samverka mellan industri och akademi? Institutionen för Innovation, Design och

Läs mer

WiseRoot+ HÖGEFFEKTIV ROTSTRÄNGSSVETSNING

WiseRoot+ HÖGEFFEKTIV ROTSTRÄNGSSVETSNING WiseRoot+ HÖGEFFEKTIV ROTSTRÄNGSSVETSNING "WiseRoot+ är otroligt användarvänlig och presterar som utlovat. Processen gör det möjligt att hantera en rad olika passningsavvikelser, exempelvis kantförskjutning

Läs mer

Defektreduktion vid svetsning av ho gha llfasta sta l

Defektreduktion vid svetsning av ho gha llfasta sta l Defektreduktion vid svetsning av ho gha llfasta sta l Höghållfasta stål används mer och mer i olika konstruktioner, för att spara material och vikt. Ur miljösynpunkt är det alltså viktigt att trenden att

Läs mer

4.1 Inventering av olika koncept

4.1 Inventering av olika koncept 1 4.1 Inventering av olika koncept Nedan har vi listat 5 olika koncept som vi har analyserat och jämfört med varandra. Ett av konceptet är Sandviks egna och de andra fyra är tagna ur patentdatabasen esp@cenet

Läs mer

Produktivitetsförbättring av manuella monteringsoperationer

Produktivitetsförbättring av manuella monteringsoperationer Produktivitetsförbättring av manuella monteringsoperationer Sekvensbaserad Aktivitets och Metodanalys (SAM) vid sex nordiska företag BJÖRN JOHANSSON, ANDERS KINNANDER Product and Production Development

Läs mer

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén Deadline 3 Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén 1 3. Kartlägg kundens röst För att få en klar bild av kundens nuvarande och kommande behov definieras marknaden

Läs mer

Våra fördelar. Möjlighet att tillverka stora enheter. Del av en stor koncern vilket ger kunden trygghet

Våra fördelar. Möjlighet att tillverka stora enheter. Del av en stor koncern vilket ger kunden trygghet 2011.03.24 Våra fördelar Möjlighet att tillverka stora enheter Del av en stor koncern vilket ger kunden trygghet Stort antal kompetenta svetsare inom metoderna MIG/MAG, hård och rörtrådssvetsning (FCAW),

Läs mer

2011 Studsvik AB PANORAMA-BILDTAGNING. Tony Björkman

2011 Studsvik AB PANORAMA-BILDTAGNING. Tony Björkman 2011 Studsvik AB Tony Björkman PANORAMA-BILDTAGNING Filminspelning och visuell inspektion är två beprövade metoder för avsyning av bränslestavar. Ett nytt sätt att avsyna är att skapa panoramabilder vilket

Läs mer

Effektiv flamvärmning vid svetsning och skärning av moderna stål

Effektiv flamvärmning vid svetsning och skärning av moderna stål Effektiv flamvärmning vid svetsning och skärning av moderna stål Jakten på hållfasthet, och därmed minskad vikt hos svetsade konstruktioner har drivit på utvecklingen av nya höghållfasta stål. Med de förbättrade

Läs mer

Mobil automation för ökad produktivitet vid småserietillverkning

Mobil automation för ökad produktivitet vid småserietillverkning Mobil för ökad produktivitet vid småserietillverkning Automation Summit 2013-09-06 Trender och dess effekter Kunder Frihet Snabbhet Konkurrens Miljö Sysselsättning En kedjeeffekt, mer svängningar längre

Läs mer

RÖRELEKTRODER AVESTA FCW-2D OCH FCW-3D maximal och flexibel svetsning

RÖRELEKTRODER AVESTA FCW-2D OCH FCW-3D maximal och flexibel svetsning RÖRELEKTRODER AVESTA FCW-2D OCH FCW-3D maximal och flexibel svetsning Hög produktivitet i alla svetslägen! Svetsning med rörelektroder, FCW, är en flexibel svetsmetod som ger ett högt insvetstal. Den kan

Läs mer

www.dt-shop.com Den innovativa finsvetstekniken Denta Puk Endast hos DT&SHOP

www.dt-shop.com Den innovativa finsvetstekniken Denta Puk Endast hos DT&SHOP Den innovativa finsvetstekniken Denta Puk Endast hos DT&SHOP Precisionsarbete; Flexibel inställningsrutin; Optimalt utnyttjande av utrymmet; Högvärdigt utförande. DT&SHOP www.dt-shop.com www.dt-shop.com

Läs mer

Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv

Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv Världsmarknaden över industrirobotar har ökat kraftigt under senare år och är på väg att hämta sig från tiden efter 2001. Året före

Läs mer

Avancerad UT Phased Array Magnus Sandström

Avancerad UT Phased Array Magnus Sandström Avancerad UT Phased Array Magnus Sandström Innehåll Allmänt Phased Array Provning av svets avsökning och utvärdering Användningsområden. Sammanfattning Introduktion Phased array teknik är förmågan att

Läs mer

Inlämning steg 4. 4.1 Inventera kända koncept och idéer

Inlämning steg 4. 4.1 Inventera kända koncept och idéer Inlämning steg 4 4.1 Inventera kända koncept och idéer För att kunna förenkla framtagandet av ett vinnande koncept är det viktigt att inventera redan befintliga lösningar på liknande problem. Vid inventeringen

Läs mer

Alvenius grundades 1951 i Eskilstuna. Företaget började tidigt att tillverka och leverera stålrörsystem till internationella gruvföretag och

Alvenius grundades 1951 i Eskilstuna. Företaget började tidigt att tillverka och leverera stålrörsystem till internationella gruvföretag och företaget 2 Alvenius grundades 1951 i Eskilstuna. Företaget började tidigt att tillverka och leverera stålrörsystem till internationella gruvföretag och byggprojekt runt om i världen. Södra Afrika och

Läs mer

EdmoLift, din kompletta legoleverantör

EdmoLift, din kompletta legoleverantör Laserskärning Bockning Svetsning Ytbehandling Montering EdmoLift, din kompletta legoleverantör EdmoLift är en komplett legoleverantör med toppmodern maskinpark, vår personal har lång erfarenhet av legoarbeten

Läs mer

DFA2 Design For Assembly

DFA2 Design For Assembly DFA2 Design For Assembly Ämne DFA2 är till för att finna monteringssvårigheterna på produkter som monteras automatiskt. Då produkten är utformad att monteras automatiskt bidrar det till att den blir enkel

Läs mer

MÖJLIGHETER FÖR AUTOMATISERING ELLER ROBOTISERING

MÖJLIGHETER FÖR AUTOMATISERING ELLER ROBOTISERING MÖJLIGHETER FÖR AUTOMATISERING ELLER ROBOTISERING Källa: Volvo Car Sverige AB Magnus Widfeldt 10 okt 2019 Research Institutes of Sweden Material och Produktion RISE IVF RISE IVF i Mölndal Robotiserad 3-Dprinter

Läs mer

ÖMV AB AN OSTP GROUP COMPANY

ÖMV AB AN OSTP GROUP COMPANY ÖMV AB AN OSTP GROUP COMPANY Antal anställda: 65 Omsättning cirka: 90-100 MSEK PRODUKTION ÖMV är specialiserade på att producera processutrustning i rostfritt stål. Företagets produkter är uppdelade i

Läs mer

Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål

Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål Användning av höghållfasta stål har möjliggjort nya typer av konstruktionslösningar. Kunskap om deras möjligheter och begränsningar kan därmed bidra

Läs mer

proplate CUTTING ON THE CUTTING EDGE

proplate CUTTING ON THE CUTTING EDGE proplatecutting ON THE CUTTING EDGE Vi är experter på skärning i stål Tack vare en industrialiserad produktion med maskiner som går dygnet runt, året runt kan vi erbjuda flexibel tillverkning med skärning

Läs mer

Interfacering i komposit

Interfacering i komposit Interfacering i komposit Stockholm, 11-12 November, 2014 1/3/08 Interfacering i komposit Rymdindustrin ställer allt högre krav på att kunna öka maximal nyttolast på de olika system som skjuts upp i rymden.

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

En CAD-ansvarigs syn på integrering mot CAD.

En CAD-ansvarigs syn på integrering mot CAD. En CAD-ansvarigs syn på integrering mot CAD. Kraven på att minska ledtiderna ökar. Hur kan man med de verktyg som finns på marknaden organisera det hela så att det förenklar konstruktörens arbete och hela

Läs mer

Metod och stöd för en strukturerad förstudie.

Metod och stöd för en strukturerad förstudie. Metod och stöd för en strukturerad förstudie. Innehållsförteckning 1 Dokumentinformation... 2 2 specifikation... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Beskrivning och målformulering... 2 2.3 organisation... 2 2.4 Tid

Läs mer

XVATOR. EIK Långbommar EIK Rivningsbommar. EIK är OEM tillverkare för Hyundai. (OEM = Original Equipment Manufacturer)

XVATOR. EIK Långbommar EIK Rivningsbommar. EIK är OEM tillverkare för Hyundai. (OEM = Original Equipment Manufacturer) EIK LONG REACH & EIK HIGH REACH: VÅR FILOSOFI OCH HUR GÖR VI? EIK Långbommar EIK Rivningsbommar XVATOR EIK är OEM tillverkare för Hyundai. (OEM = Original Equipment Manufacturer) EIK är nu också kvalificierad

Läs mer

Welding production management WELDEYE-PROGRAMVARAN FÖR SVETSKOORDINERING OCH DOKUMENTATION

Welding production management WELDEYE-PROGRAMVARAN FÖR SVETSKOORDINERING OCH DOKUMENTATION Welding production management WELDEYE-PROGRAMVARAN FÖR SVETSKOORDINERING OCH DOKUMENTATION 16.01.2018 Welding production management DEN KOMPLETTA LÖSNINGEN FÖR HANTERING AV SVETSPRODUKTION Vi på Kemppi

Läs mer

Rullbockar D SE

Rullbockar D SE Rullbockar D13853-7 SE 2 PEMA Rullbockar Rullbockar är en nödvändighet vid hantering av cylindriska objekt såsom tankar, tryckkärl, vindkrafttorn eller liknande vid svetsning, målning, blästring eller

Läs mer

Svetsprov för brunnsborrare enligt svensk standard SS

Svetsprov för brunnsborrare enligt svensk standard SS Datum Projektnummer 2004-05-04 T300359 Svetsprov för brunnsborrare enligt svensk standard SS 06 52 01. Kravet: Godkänd röntgenundersökning av en stumsvets på ett stålfoderrör. DIN 1626, dimensioner: 4

Läs mer

KONCEPT FÖR HÅLLARE TILL BAKLYKTOR

KONCEPT FÖR HÅLLARE TILL BAKLYKTOR EXAMENSARBETE - THESIS KONCEPT FÖR HÅLLARE TILL BAKLYKTOR Rickard Bäck CAD-teknikerprogrammet 120 hp Högskolan i Halmstad Handledare Andreas Karlsson (Specialkarosser AB) Anna Eliasson (Högskolan Halmstad)

Läs mer

Svetsning Nya standarder och svetsbeteckningar

Svetsning Nya standarder och svetsbeteckningar Svetsning Nya standarder och svetsbeteckningar, Svetskommissionen Stålbyggnadsdagen 23 oktober 2014 Kvalitetsarbete är ett pussel Genomgång WPS Validering av Avvikelser & korrigerande åtgärder krav svetsutrustning

Läs mer

PRODUKTIONSUTRUSTNING

PRODUKTIONSUTRUSTNING PRODUKTIONSUTRUSTNING Ämnet produktionsutrustning behandlar industriteknisk utrustning, dess användningsområden samt gällande säkerhetsföreskrifter. Det handlar också om hur utrustningen vårdas samt hur

Läs mer

Svetsning och uppspänning. WInnehåll

Svetsning och uppspänning. WInnehåll 05/2008 E L D Svetsning och uppspänning Ekonor Panther Panther Junior Innehåll Orbield EZ-eld Styrning EKOTRON Purge Clamp till fläns ELD-TECH ApS AB Svetsteknik Södra Hjortevænget Långebergsgatan 6 18

Läs mer

Welding documentation management WELDEYE-PROGRAMVARAN FÖR SVETSKOORDINERING OCH DOKUMENTATION

Welding documentation management WELDEYE-PROGRAMVARAN FÖR SVETSKOORDINERING OCH DOKUMENTATION Welding documentation management WELDEYE-PROGRAMVARAN FÖR SVETSKOORDINERING OCH DOKUMENTATION 10.01.2018 Welding documentation management EFFEKTIVISERAD DOKUMENTATION AV SVETSPRODUKTIONEN, MED NDT-RAPPORTERING

Läs mer

Grunder för materialfixering med vakuum

Grunder för materialfixering med vakuum Grunder för materialfixering med vakuum Först och främst har vi normalt atmosfärslufttryck inuti och utanför vakuumbordet, som är ungefär 1bar. Därefter placeras ett arbetsstycke på ytan på vakuumbordet

Läs mer

Modern utrustning och välutbildad personal - en garanti för precision och effektivitet

Modern utrustning och välutbildad personal - en garanti för precision och effektivitet Göran Lindvall VD Direkt nr. 0923-794 00 Mobil nr. 070-246 58 70 Kenneth Andersson schef Direkt nr. 0923-794 02 Mobil nr. 070-317 53 41 Kjell Lindfors Teknik - Konstruktion Direkt nr. 0923-794 01 Mobil

Läs mer

A7 TIG Orbital System 150

A7 TIG Orbital System 150 KEMPPI K7 SVETSUTRUSTNING A7 TIG Orbital System 150 SMART OCH ENKEL 1.01.2018 A7 TIG Orbital System 150 SMIDIG LÖSNING FÖR MEKANISERAD TIG- ORBITALSVETSNING AV RÖR OCH RÖRLEDNINGAR. A7 TIG Orbital System

Läs mer

Hantering av svetsdokumentation

Hantering av svetsdokumentation Hantering av svetsdokumentation WELDEYE-PROGRAMVARAN FÖR SVETSKOORDINERING OCH DOKUMENTATION "Det brukade ta minst en till två timmar att samla in svetsarinformation från ERP-systemet, skriva ut och skanna

Läs mer

PRO LINE SVETS- OCH SKÄRGASER, UTRUSTNING OCH TILLBEHÖR VERSION 2015/02

PRO LINE SVETS- OCH SKÄRGASER, UTRUSTNING OCH TILLBEHÖR VERSION 2015/02 SVETS- OCH SKÄRGASER, UTRUSTNING OCH TILLBEHÖR VERSION 2015/02 SVETS- OCH SKÄRGASER STÅL- OCH VERKSTADSSINDUSTRIN Stål- och verkstadsindustrin är en av de industrier som kännetecknas av att vara under

Läs mer

Framgång med. robotautomation

Framgång med. robotautomation Framgång med robotautomation Snabb, noggrann och beröringsfri mätning med laser. - Fogsökning - Kvalitetskontroll - Mätning LMI Technologies AB Tel: 031 3 36 25 10 www.lmint.com Så många skäl att automatisera

Läs mer

Luddborttagning. Institutionen för produkt- och produktionsutveckling. Chalmers tekniska högskola Göteborg. Grupp E3.

Luddborttagning. Institutionen för produkt- och produktionsutveckling. Chalmers tekniska högskola Göteborg. Grupp E3. Luddborttagning Institutionen för produkt- och produktionsutveckling Chalmers tekniska högskola Göteborg Grupp E3 Jens Ekman 79009 Christoffer Routledge 8700 Ola Karlsson 860426 Axel Brown 860930 Jonny

Läs mer

KTH Royal Institute of Technology

KTH Royal Institute of Technology KTH Royal Institute of Technology Nya förbättringsmetoder för ökad livslängd och bättre prestanda Thomas Holmstrand Avdelningen för Lättkonstruktioner Forskargrupp Design och tillverkning av svetsade konstruktioner

Läs mer

Skapa systemarkitektur

Skapa systemarkitektur GRUPP A1 Skapa systemarkitektur Rapport D7.1 Andreas Börjesson, Joakim Andersson, Johan Gustafsson, Marcus Gustafsson, Mikael Ahlstedt 2011-03-30 Denna rapport beskriver arbetet med steg 7.1 i projektkursen

Läs mer

Regula EWR PRO Den självreglerande gasspararen!

Regula EWR PRO Den självreglerande gasspararen! Regula EWR PRO Den självreglerande gasspararen! Regula EWR ( Electronic Welding Regulator ) anpassar automatiskt gasflödet efter den svetsström som används. Vid högre svetsström ger EWR mer gasflöde och

Läs mer

Konstruktioner och lösningar som ingen annan tänkt på

Konstruktioner och lösningar som ingen annan tänkt på Din industripartner Konstruktioner och lösningar som ingen annan tänkt på »Dra nytta av vår erfarenhet inom projektledning, konstruktion och produktionnär jag bildade Fagerström Industrikonsult 1994 satte

Läs mer

Prefabricering när den är som bäst

Prefabricering när den är som bäst GARANTERAD LÖNSAM PREFABRICERING INOM VVS Prefabricering när den är som bäst - tidsbesparande, säker och lönsam Vi prefabricerar för effektiva och lönsamma installationer Prefabricering från förfrågan

Läs mer

Foto: Stian Elton. Skyddsgaser för svetsning

Foto: Stian Elton. Skyddsgaser för svetsning Foto: Stian Elton Skyddsgaser för svetsning Skyddsgasens uppgift Skyddsgasens huvuduppgift är att skydda smältbadet mot den omgivande luften. Under de höga temperaturer som uppstår i en svetsljusbåge kan

Läs mer

Inlämning etapp 7b IKOT 2011. Grupp B5. INNEHÅLL Inlämning av etapp 7b IKOT 2011-04-17. André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlström

Inlämning etapp 7b IKOT 2011. Grupp B5. INNEHÅLL Inlämning av etapp 7b IKOT 2011-04-17. André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlström Inlämning etapp 7b IKOT 2011 Grupp B5 INNEHÅLL Inlämning av etapp 7b IKOT 2011-04-17 Louise Fransson Helena Hellerqvist André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlström Handledare: Joakim Johansson Innehåll

Läs mer

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,

Läs mer

Industriell automation

Industriell automation Industriell automation Under ett och samma tak levererar vi komponenter och system inom pneumatik, linjärteknik, profilsystem, elektriska driv- och styrsystem DET ÄR BARA FANTASIN SOM BEGRÄNSAR MÖJLIGHETERNA

Läs mer

YG-1 siktar mot miljarden Skärande bearbetning i aluminium Billigare eller starkare på Moldfl ow

YG-1 siktar mot miljarden Skärande bearbetning i aluminium Billigare eller starkare på Moldfl ow 21 februari 2010 Nr 1 Årgång 107 CMT- svets lyfte Bergbom & Söner YG-1 siktar mot miljarden Skärande bearbetning i aluminium Billigare eller starkare på Moldflow I nu kör vi övertid Lennart Lindeberg,

Läs mer

Nyheter inom svetsområdet. Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB 2014-10-27

Nyheter inom svetsområdet. Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB 2014-10-27 Nyheter inom svetsområdet Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB 1 Lite om innehållet Marknadstrender Svetsning En speciell process Nyheter på standardområdet Svetsarprövning Smältsvetsning

Läs mer

Senaste revision Senaste revision av denna anvisning kan rekvireras från e-post: tekadm.krn@lkab.com

Senaste revision Senaste revision av denna anvisning kan rekvireras från e-post: tekadm.krn@lkab.com TEKNISK ANVISNING LKT 1550.540.001 1 8 av Titel Teknikområde Beroende till/från annat dokument Ersatt av Leverantör Arbetsprocess Drift-och underhåll, projektering, inköp Nyckelord Anvisning, instruktion

Läs mer

INTRODUKTION TILL INDUSTRIN

INTRODUKTION TILL INDUSTRIN Utbildningsmaterial - ELEV INTRODUKTION TILL INDUSTRIN Framtaget av IUC - Industrinatten Vilket är ditt framtida yrke? Du kanske inte vet exakt vad du vill arbeta med i framtiden och när någon säger industri

Läs mer

Checklista 1 för detaljer Projektnamn: Datum: Detaljnummer:

Checklista 1 för detaljer Projektnamn: Datum: Detaljnummer: Checklista 1 för detaljer Projektnamn: Har vi sett till att detaljerna själva visar hur de skall monteras, att formen är tydlig och att de bara går att montera rätt? Har vi standardiserat detaljerna för

Läs mer

Välkommen till Familjen PARS!

Välkommen till Familjen PARS! Babak Karimi inköp/it, Bo Karimi BTT, Johan Axelsson vice VD, Stefan Wängermark marknad, Ali Karimi styrelseordförande, Åsa Brovall ACAB, Ulf Liljewern ABL, Sofia Karimi controller, Seppo Laukkanen PREFORM,

Läs mer

SVETSA DIG RIK MED OPTIMATOR

SVETSA DIG RIK MED OPTIMATOR SVETSA DIG RIK MED OPTIMATOR Bevisat resultat Testet visar att Volvo sparar minst 43% gas genom installation av Optimator. För att kontrollera hur mycket gas man kan spara med Optimator gjordes följande

Läs mer

PM Double Mag. Elektriskt permanentmagnetiskt uppspänningssystem. Eclipse Magnetics Modulärt uppspänningssystem

PM Double Mag. Elektriskt permanentmagnetiskt uppspänningssystem. Eclipse Magnetics Modulärt uppspänningssystem Eclipse Magnetics Modulärt uppspänningssystem PM Double Mag Elektriskt permanentmagnetiskt uppspänningssystem 08-514 307 60 info@bonthron-ewing.se www.bonthron-ewing.se Det ultimata uppspänningssystemet

Läs mer

OPTIMERAR ANVÄNDNINGEN AV SLITPLÅT

OPTIMERAR ANVÄNDNINGEN AV SLITPLÅT OPTIMERAR ANVÄNDNINGEN AV SLITPLÅT WRC System 3 SLÄT YTA FÖR MINIMALT SLITAGE WRC-skruven med sitt koniska huvud skapar en slät, närmast homogen yta med slitplåten, vilket ger ett jämnt slitage av plåten,

Läs mer

5. Framtagning av ett vinnande koncept

5. Framtagning av ett vinnande koncept 5. Framtagning av ett vinnande koncept 5.1 Funktionell modellering Tidigare i projektet lokaliserades starka och svaga delsystem.vid utvecklandet av nya lösningar bestämdes att så många starka delsystem

Läs mer

Chalmers. Steg tre. Kartlägg kundens röst. Emelie Nyberg 88-02-21. Martina Thomasson 85-02-22. Mikael Carlsson 86-03-04. Robert Eriksson 89-01-04

Chalmers. Steg tre. Kartlägg kundens röst. Emelie Nyberg 88-02-21. Martina Thomasson 85-02-22. Mikael Carlsson 86-03-04. Robert Eriksson 89-01-04 Chalmers Steg tre Kartlägg kundens röst Emelie Nyberg 88-02-21 Martina Thomasson 85-02-22 Mikael Carlsson 86-03-04 Robert Eriksson 89-01-04 Stefan Bröyn 89-01-11 2010-02-12 Integrerad Konstruktion och

Läs mer

Att planera bort störningar

Att planera bort störningar ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare

Läs mer

SKRÄDDARSYDDA LÖSNINGAR INOM PLÅTBEARBETNING

SKRÄDDARSYDDA LÖSNINGAR INOM PLÅTBEARBETNING SKRÄDDARSYDDA LÖSNINGAR INOM PLÅTBEARBETNING 1 2 KOMPETENTA MEDARBETARE MED AVANCERAD MASKINPARK STARKA SKÄL ATT VÄLJA WERMLANDS TUNNPLÅT Framgångsrika industritillverkare kräver professionella partners.

Läs mer

WELDERS FAVOURITE SINCE ELGACORE MATRIX Premium metallpulverfylld rörelektrod för den professionelle svetsaren

WELDERS FAVOURITE SINCE ELGACORE MATRIX Premium metallpulverfylld rörelektrod för den professionelle svetsaren WELDERS FAVOURITE SINCE 1938 ELGACORE MATRIX Premium metallpulverfylld rörelektrod för den professionelle svetsaren ELGACORE MATRIX PREMIUM METALLPULVER- FYLLD RÖRELEKTROD Elgacore Matrix är en metallpulverfylld

Läs mer

Hantering av svetsprocedurer och kvalificeringar

Hantering av svetsprocedurer och kvalificeringar Hantering av svetsprocedurer och kvalificeringar WELDEYE-PROGRAMVARAN FÖR SVETSKOORDINERING OCH DOKUMENTATION "Svetsning är ett av mycket få yrken där kompetensnivån utvärderas var sjätte månad. WeldEye

Läs mer

ALWAYS IN THE FRONTLINE

ALWAYS IN THE FRONTLINE ALWAYS IN THE FRONTLINE ROTAGE AB Rotage AB grundades 1979 och är beläget i Kvänum. Företagets ambition är att vara en attraktiv detalj- och komponentleverantör av plåtprodukter med inriktning på laserskärning

Läs mer

Från rulle till paket med samma leverantör

Från rulle till paket med samma leverantör Värmeväxlarplattor Från rulle till paket med samma leverantör Oavsett vilken typ av värmeväxlarplattor du tillverkar behövs rätt utrustning som är anpassad för din produktion. AP&T har utvecklat och levererat

Läs mer

GEIGER-SoftPlusWireless

GEIGER-SoftPlusWireless Produktdatablad GEIGER-SoftPlusWireless radiomotorn som är skonsam mot duken i kassettmarkisen Innehåll Problem och lösning...1 Utformning och särskilda egenskaper...2 Funktioner...5 Kortfattad instruktion

Läs mer

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,

Läs mer

Forma komprimerat trä

Forma komprimerat trä Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol

Läs mer

Welding Quality Management

Welding Quality Management Welding Quality Management MODUL I WELDEYE-PROGRAMVARAN FÖR SVETSKOORDINERING OCH DOKUMENTATION "Med WeldEye har vi lyckats sänka inspektionsoch reparationskostnaderna från 3,2 % till 1,9 %. Den här drygt

Läs mer

Bästa skottläge på en fotbollsplan längs långsidan

Bästa skottläge på en fotbollsplan längs långsidan Bästa skottläge på en fotbollsplan längs långsidan Frågeställningen lyder: Vad är det bästa skottläget? för en spelare som befinner sig på en rak linje på en fotbollsplan. Det är alltså en vinkel som söks,

Läs mer

X8 MIG Guns KRAFTFULL PRECISION

X8 MIG Guns KRAFTFULL PRECISION X8 MIG Guns KRAFTFULL PRECISION 3.12.2018 X8 MIG Guns ERGONOMISKT DESIGNADE MIG-SVETSPISTOLER MED HÖG PRESTANDA FÖR INDUSTRIELLT BRUK X8 MIG Gun-serien erbjuder en kraftfull kombination av ergonomi och

Läs mer

SKOLFS. beslutade den maj 2015.

SKOLFS. beslutade den maj 2015. Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:244) om ämnesplan för ämnet cad i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj 2015. Med stöd av

Läs mer

DuplexWeld Prediktering av mikrostruktur och egenskaper i svetsar av duplexa rostfria stål

DuplexWeld Prediktering av mikrostruktur och egenskaper i svetsar av duplexa rostfria stål DuplexWeld Prediktering av mikrostruktur och egenskaper i svetsar av duplexa rostfria stål Joakim Wahlsten Forskningsledare, joakim.wahlsten@swerea.se Bakgrund Austenit-ferritiska / Duplexa rostfria stål

Läs mer

DIN LÖNSAMHET ÄR VÅR DYGD

DIN LÖNSAMHET ÄR VÅR DYGD DIN LÖNSAMHET ÄR VÅR DYGD Trots vår ödmjukhet kan vi stolt konstatera att vi ställer en av Skandinaviens modernaste och mest automatiserade produktionsanläggningar i branschen till ditt förfogande. För

Läs mer

Filtac AB grundades 1982 i Göteborg. Allt sedan dess har vi specialiserat oss på filtrering,

Filtac AB grundades 1982 i Göteborg. Allt sedan dess har vi specialiserat oss på filtrering, Marin FILTAC Filtac AB grundades 1982 i Göteborg. Allt sedan dess har vi specialiserat oss på filtrering, industriell ventilation och renrumsteknik. Vårt koncept är att erbjuda designade och skräddarsydda

Läs mer

Min syn på koncepthantering generering och utvärdering

Min syn på koncepthantering generering och utvärdering Min syn på koncepthantering generering och utvärdering Linus Granström KN3060, Produktutv. med formgivning Mälardalens högskola 2007-04-25 Inledning Denna essä beskriver författarens syn på de steg i produktutvecklingsprocessen

Läs mer

Welding Procedure and Qualification Management WELDEYE-PROGRAMVARAN FÖR SVETSKOORDINERING OCH DOKUMENTATION

Welding Procedure and Qualification Management WELDEYE-PROGRAMVARAN FÖR SVETSKOORDINERING OCH DOKUMENTATION Welding Procedure and Qualification Management WELDEYE-PROGRAMVARAN FÖR SVETSKOORDINERING OCH DOKUMENTATION 17.01.2018 Welding Procedure and Qualification Management EFFEKTIV HANTERING AV SVETSPROCEDURER,

Läs mer

SVENSKA. Spiralformade låsringar Vågfjädrar

SVENSKA. Spiralformade låsringar Vågfjädrar SVENSKA www.smalley.com Spiralformade låsringar Vågfjädrar är Smalley Vad är Smalley Vad Företagets historia Smalley Steel Ring Company grundades 1918 och var från början en leverantör av kolvringar för

Läs mer

SOLRA tel 0152 715 680 info@solra.se - www.solra.se

SOLRA tel 0152 715 680 info@solra.se - www.solra.se SOLRA tel 0152 715 680 info@solra.se - www.solra.se DTH-CPC 10 Vakuumsolfångare med CPC reflektor och koaxialrör Solfångaren Solfångarna av DTH-CPC 10 serien är resultatet av många års arbete i strävan

Läs mer

LiTH. WalkCAM 2007/05/15. Testplan. Mitun Dey Version 1.0. Status. Granskad. Godkänd. Reglerteknisk projektkurs WalkCAM LIPs

LiTH. WalkCAM 2007/05/15. Testplan. Mitun Dey Version 1.0. Status. Granskad. Godkänd. Reglerteknisk projektkurs WalkCAM LIPs Testplan Mitun Dey Version 1.0 Status Granskad Godkänd 1 PROJEKTIDENTITET Reglerteknisk projektkurs, WalkCAM, 2007/VT Linköpings tekniska högskola, ISY Namn Ansvar Telefon E-post Henrik Johansson Projektledare

Läs mer

X8 MIG Guns ERGONOMISKT DESIGNADE MIG-SVETSPISTOLER MED HÖG PRESTANDA FÖR INDUSTRIELLT BRUK

X8 MIG Guns ERGONOMISKT DESIGNADE MIG-SVETSPISTOLER MED HÖG PRESTANDA FÖR INDUSTRIELLT BRUK X8 MIG Guns ERGONOMISKT DESIGNADE MIG-SVETSPISTOLER MED HÖG PRESTANDA FÖR INDUSTRIELLT BRUK 18.09.2019 X8 MIG Guns ERGONOMISKT DESIGNADE MIG-SVETSPISTOLER MED HÖG PRESTANDA FÖR INDUSTRIELLT BRUK X8 MIG

Läs mer

Automation, additiv tillverkning och digitalisering

Automation, additiv tillverkning och digitalisering Reväst seminarium om framtidens robotiserade arbetsmarknad Automation, additiv tillverkning och digitalisering Magnus Widfeldt magnus.widfeldt@swerea.se 1 Utgångspunkt: Vision http://www.swerea.se/framtidens-industri-2030

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer