Genomförd regelbunden tillsyn i Västerås kommun

Transkript

1 Västerås kommun Stadshuset Västerås 1 (25) Genomförd regelbunden tillsyn i Västerås kommun Inledning Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn i Västerås kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 14 januari till den 17 september Vid den regelbundna tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Den regelbundna tillsynen behandlar tre områden: Kunskaper, utveckling och lärande, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Tillsynen syftar inte till att ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som granskats och hur tillsynen genomförts, samt de bedömningar som gjorts. Dessa skriftliga rapporter kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömningar av kommunens ansvarstagande är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken. Beslutet grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Västerås kommun genomfördes intervjuer med politiker från Förskolenämnden, Grundskolenämnden och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt representanter från staben till dessa nämnder. Intervjuer genomfördes också med representanter från Skultuna kommundelsnämnd samt förvaltningschefen i Skultuna. Vidare genomfördes intervjuer med utförarorganisationens (proaros) tillförordnade direktör och verksamhetschefer för de olika skolområdena, skolgemensamt stöd samt verksamhetschefen för gymnasie- och vuxenutbildningen. Intervjuer har också genomförts med vissa stödfunktioner inom utförarorganisationen. Samtliga grundskolor, gymnasieskolan, särskolan och vuxenutbildningen har besökts, däremot inte förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.

2 2 (25) På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever och personal. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i beslutet. Verksamhetens omfattning och organisation vid den regelbundna tillsynen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Förskoleklass Grundskola Obligatorisk särskola 303 Gymnasieskola Gymnasiesärskola 158 Kommunal vuxenutbildning Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 43 Svenskundervisning för invandrare 835 Källa: Kommunens uppgifter, hösten 2009 I Västerås kommun bor cirka personer och är därmed den sjätte största kommunen i landet. Inom kommunen ligger Skultuna som utgör en egen kommundel. Skolväsendet i kommunen, utom i Skultuna, är organiserat under tre nämnder - Förskolenämnden, Grundskolenämnden och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (nedan kallade de pedagogiska nämnderna) Kommunen har en så kallad beställarutförarorganisation där beställarna utgörs av nämnderna. Skultuna har en egen kommundelsnämnd med ansvar för kommundelens förskoleverksamhet, skolor och skolbarnsomsorg samt den gymnasieverksamhet som bedrivs i kommundelen. Den kommunala utförarorganisationen proaros är kommunens enskilt största arbetsgivare med cirka anställda. Ytterst leds proaros av en styrelse och en direktör. proaros är Västerås stads utförare av tjänster inom skola, vård, omsorg, socialt stöd, kultur och fritid. Under direktören finns verksamhetsansvariga på skolområdet.

3 3 (25) Ansvaret för verksamheten i de kommunala förskolorna och familjedaghemmen, som sedan den 1 juli 2009 går under benämningen pedagogisk omsorg 1, ligger under Förskolenämnden. Kommunen bedriver verksamhet i 82 förskolor och 13 familjedaghem. Det finns även sex öppna förskolor och sju specialförskolor. Förskolenämnden ansvarar också för tillsynen av den enskilda förskoleverksamhet som finns i kommunen. Grundskolenämnden ansvarar för kommunens 46 grundskolor, förskoleklass, två obligatoriska särskolor, 22 fritidshem samt två öppna verksamheter. Grundskolenämnden ansvarar också för kommunens insynsrätt i de 12 fristående grundskolor som ligger inom kommungränsen. Slutligen ansvarar Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden för kommunens sex gymnasieskolor och vuxenutbildning. Vuxenutbildningen bedrivs dock i huvudsak av externa anordnare. I kommunen finns också 16 fristående gymnasieskolor som inte omfattas av denna rapport. Den regelbundna tillsynen omfattar inte enskilda förskolor, enskilda fritidshem eller fristående skolor. Skolinspektionens tillsynsansvar omfattar kommunens tillsyn över de enskilda förskolorna och fritidshemmen. Skultuna kommundelsnämnd har ansvar för all utbildningsverksamhet inom kommundelen vilken omfattar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och gymnasieskolans individuella program. Någon separat skolrapport för det individuella programmet i Skultuna har inte upprättats då verksamheten är begränsad till sex inskrivna elever höstterminen Bedömningar i denna kommunövergripande rapport omfattar också bedömningar avseende utbildningsverksamheten i Skultuna om inget annat anges. Verksamheten på utbildningsområdet kallar proaros för Lärande och utbildning. Verksamheten delas in i tre skolområden Norr, Söder och Väster som alla omfattar förskoleverksamhet, grundskola och skolbarnsomsorg. Vidare finns ett verksamhetsområde för gymnasieskola och vuxenutbildning samt ett verksamhetsområde kallat Skolgemensamt stöd. Varje område leds av en verksamhetschef. Helhetsbedömning Tillsynen av Västerås kommun visar att drygt 26 procent av eleverna i årskurs 9 år 2008 lämnade grundskolan utan fullständiga betyg. Även det genomsnittliga meritvärdet och andelen behöriga till nationellt program ligger under motsvarande resultat för riket som helhet. För gymnasieskolan är resultaten överlag sämre än riksgenomsnittet och flera skolor, både grund- och gymnasieskolor, uppvisar också en försämring jämfört med föregående år. Det förekommer kraftiga variationer både mellan grundskolorna, gymnasieskolorna och mellan programmen. Skolinspektionen bedömer att åtgärder behövs så att alla elever ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. 1 Den 1 juli 2009 infördes begreppet pedagogisk omsorg i skollagen. Det ersatte begreppet familjedaghem i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Pedagogisk omsorg är ett samlingsnamn för familjedaghem, flerfamiljslösningar och andra verksamheter i olika varianter där det bedrivs pedagogisk verksamhet i annan form än förskola, öppen förskola, fritidshem och öppen fritidsverksamhet.

4 4 (25) Västerås kommun har fördelat ansvaret för utbildningsverksamheten på tre pedagogiska nämnder vilka kommunen använder till att fokusera på utvecklingsområden inom varje utbildningsform. Gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor är tätt förknippade med arbetsmarknadsfrågor och kommunen uppger att det är fördelaktigt att dessa frågor behandlas av samma nämnd. De pedagogiska nämndernas stab genomför en omfattande uppföljning av kunskapsresultaten i de olika skolformerna. Värdegrunds-, trivsel- och inflytandefrågor följs upp genom den årliga så kallade PN-enkäten. Kvalitetsarbete bedrivs också genom uppföljningsdialoger med verksamhetschefer och rektorer. Men trots den uppföljning som görs brottas alltså kommunen med låga kunskapsresultat. Skolinspektionen har tagit del av samtliga enheters kvalitetsredovisningar liksom den övergripande kvalitetsredovisningen avseende hela kommunens utbildningsverksamhet och kan konstatera att dessa i de allra flesta fall innehåller knapphändiga analyser av kunskapsresultaten och således saknas förutsättningar för att identifiera rätt utvecklingsåtgärder för att förbättra resultaten. Omfattande analyser av resultaten är nödvändiga för att kommunen ska kunna fatta välgrundade beslut om resursfördelning, stöd och liknande. Kommunens förskoleverksamhet visar på en god måluppfyllelse i förhållande till läroplanen för förskolan och verksamheterna utvärderar resultaten på flera sätt utifrån de mål som anges i kommunens skolplan. Det framkommer i tillsynen en medvetenhet om att det är verksamheten som ska utvärderas och inte de enskilda barnen. Av Skolinspektionen identifierade utvecklingsområden inom förskoleverksamheten är bland annat möjligheten för barn att utveckla sitt modersmål i förskolan, personalens utbildningsnivå, ett utökat samarbete mellan förskola, förskoleklass och skola samt behovet av konsekvensutredningar inför beslut som påverkar förskolegruppernas storlek och sammansättning. Sådana utredningar företas inte trots att ett av förskoleverksamhetens mål i skolplanen är att barngruppernas storlek och sammansättning ska hållas nere med bibehållen personaltäthet. Enligt skollagen har kommunen en tillsynsskyldighet över den enskilda verksamhet, i form av förskola eller fritidshem, som bedrivs i kommunen. I Västerås kommun finns anställd personal som gör systematiska tillsyner över enskilda förskolor och fristående skolor enligt en tillsynsplan. Vidare följs enskilda förskolor och fristående skolor upp på samma sätt som de kommunala skolorna genom bland annat verksamheternas kvalitetsredovisningar. Skolinspektionen ser Västerås kommun som ett gott exempel på hur tillsynsskyldigheten i enskilda förskolor och insynsrätten i fristående skolor kan utövas. Någon tillsyn över kommunens enskilda fritidshem utövas emellertid inte. Inom skolbarnsomsorgen kan Skolinspektionen konstatera att det varierar i vilken utsträckning verksamheten erbjuder barnen en meningsfull fritid som utgår från barnens behov och stödjer deras utveckling. Det varierar också i vilken omfattning det sker ett målmedvetet och systematisk arbete för att utveckla verksamheterna inom en gemensam pedagogisk ram trots att ökad samverkan är ett, i skolplanen, prioriterat mål. Inte heller för fritidshemmen genomförs konsekvensutredningar inför beslut som påverkar fritidshemmets grupper.

5 5 (25) Kommunen har påbörjat en uppföljning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen i årskurs 5 och ställer krav på skolorna att i sina kvalitetsredovisningar ange måluppfyllelsen i samtliga ämnen. Tillsynen visar att en sådan uppföljning ännu inte görs i samtliga skolor och inte heller i kommunens kvalitetsredovisning. Skolinspektionen kan vidare konstatera att enheterna påfallande ofta i sina kvalitetsredovisningar anger måluppfyllelsen till närmare 100 procent i samtliga ämnen förutom svenska, engelska och matematik där måluppfyllelsen anges mer exakt. Kommunen har inte analyserat måluppfyllelsen i svenska, engelska och matematik i förhållande till måluppfyllelsen i övriga ämnen. Enligt Skolinspektionen finns det anledning för kommunen att föra en diskussion om hur elevernas kunskaper i andra ämnen än svenska, engelska och matematik ska följas upp och bedömas. Inom grundskolan finns ytterligare områden som behöver förbättras och dessa omfattar bland annat individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen. Även här har kommunen påbörjat ett arbete men det varierar stort hur långt skolorna har kommit i sin användning av skriftliga omdömen samt när det gäller kvaliteten på de individuella utvecklingsplanerna och omdömena. Elevinflytande är ett annat område där tillsynen visar att eleverna ofta har inflytande över verksamheten i stort, företrädesvis genom klassråd och elevråd. Däremot framkommer begränsningar i elevernas inflytande över sitt eget lärande, något som är tätt förknippat med skolans uppdrag att förmedla de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig och påverka. Tillsynen visar att det utvecklingsområde inom gymnasieskolan som framträder tydligast, bortsett från kunskapsresultaten, är de oklarheter i beslutsprocessen avseende individuellt program, specialutformade program och lokala inriktningar på nationella program som föreligger. Kommunen behöver försäkra sig om att beslut om utbildningar fattas på ett korrekt sätt då det är avgörande för utbildningens giltighet och därmed en viktig rättsäkerhetsfråga för eleverna. Mot bakgrund av att det också föreligger oklarheter avseende beslutsfattandet på flera andra områden bedömer Skolinspektionen vidare att kommunen behöver vidta åtgärder för att avhjälpa de brister i författningskännedom som finns hos personalen. Gemensamt för grundskolan, obligatoriska särskolan och gymnasieskolan är att det för elever som bedöms behöva särskilt stöd också ska upprättas ett åtgärdsprogram. Skolinspektionen kan konstatera att åtgärdsprogram inte alltid upprättas för särskoleelever och gymnasieelever i behov av särskilt stöd och att det föreligger kvalitetsbrister i åtgärdsprogrammen både i grundskolan och i gymnasieskolan. En form av särskilt stöd är studiehandledning på modersmålet vilket är en rättighet för elever som har behov av sådan handledning. Det förekommer emellertid att studiehandledning på modersmålet inte ges bland annat med hänvisning till en begränsad ekonomi på skolorna. Skolinspektionen vill med anledning av detta poängtera att studiehandledning på modersmålet är en rättighet för de elever som är i behov av detta. En annan form av stöd som återfinns i grundskoleförordningen är möjligheten till att placera elever i särskild undervisningsgrupp om detta bedöms vara den mest lämpliga stödformen för eleven.

6 6 (25) I Västerås kommun finns i princip endast kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper och organisationen kring dessa grupper ger upphov till ett flertal brister, bland annat avseende beslutsfattandet och dubbla rektorer för eleverna. Verksamheternas värdegrundsarbete bedöms överlag som gott, vilket bekräftas av de pedagogiska nämndernas enkäter. Samtliga tillfrågade årskurser uttrycker att de trivs och känner sig trygga i skolan, även om siffrorna försämrats något sedan förra året både avseende trivsel, trygghet och andelen elever som upplever sig utsatta för kränkningar. Tillsynen visar emellertid att skolorna har en hög beredskap för de fall då elever utsätts för kränkande behandling och med få undantag uppger eleverna att skolan omedelbart vidtar åtgärder i sådana fall. Eftersom ingen av verksamheterna har upprättat en plan mot kränkande behandling använder sig skolorna fortfarande av tidigare gällande likabehandlingsplaner. Ingen av dessa planer uppfyller lagens krav på en plan mot kränkande behandling, framför allt mot bakgrund av att de inte innehåller konkreta åtgärder utifrån en aktuell kartläggning av verksamhetens behov. Vidare har inte alltid elever varit delaktiga i framtagandet av planen. Det framkommer också att planerna inte synliggör varje verksamhet de omfattar i form av kartläggning, planering av insatser och uppföljning. Detta försvårar möjligheterna att göra åtgärderna verksamhetsspecifika då alla verksamheter har skilda förutsättningar avseende barn, elever, personal och miljö. Skolinspektionen har också granskat kommunens rutiner för mottagande i särskolan samt den utbildning som ges till särskoleelever, både i särskilda särskolegrupper och för individintegrerade särskoleelever. Skolinspektionen bedömer att utbildningsverksamheter för särskoleelever överlag är av god kvalitet. Eventuella tillkortakommanden har bedömts i respektive skolrapport. Slutligen har Skolinspektionen granskat vuxenutbildningen och kan konstatera att den i huvudsak är av god kvalitet och att det inom verksamheten bedrivs ett gott kvalitetsarbete. I bedömningarna nedan redovisas inom vilka områden kommunen behöver vidta åtgärder. Av bilagda rapporter framgår inom vilka områden rektorer och verksamheter behöver vidta åtgärder. Det är kommunen som har det yttersta ansvaret även för dessa. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 15 februari 2010 ska Västerås kommun redovisa till Skolinspektionen, enhet Norr i Stockholm, vilka åtgärder som vidtagits.

7 7 (25) Bedömningar Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper, utveckling och lärande Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolornas kunskapsresultat och resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Vidare granskas hur kommunen följer upp och utvärderar resultaten. 1.1 Resultat som har uppnåtts i kommunens verksamheter Kommentar och bedömning: Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg I 2 a kap. skollagen anges att förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. Vidare anges att skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. I förskolan och fritidshemmen bedöms verksamhetens resultat även utifrån hur väl den lever upp till kravet att ge barnen förutsättningar för en utveckling i enlighet med läroplanernas instruktioner. Enligt Skolinspektionens bedömning bedrivs inom kommunens förskoleverksamhet en god pedagogisk verksamhet som bidrar till barnens utveckling och lärande. Tillsynen visar ett gott resultat vad gäller förskolornas arbete med såväl barns språkutveckling som matematik. Fritidshemmen utgör ett komplement till skolan men Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver ta ett större ansvar för och försäkra sig om att fritidshemmen erbjuder barnen en meningsfull fritid som är varierad och utgår från barnens behov och intressen, samt stödjer deras utveckling. Grundskolan och gymnasieskolan Utbildningen i grundskolan ska syfta till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att delta i samhällslivet. I läroplan och kursplaner finns närmare angivet vilka kunskaper som eleverna ska ha förvärvat i årskurs tre, fem och nio. I sin kvalitetsredovisning för 2008 följer Västerås kommun upp kunskapsresultaten för eleverna i årskurs tre i svenska och matematik, i årskurs fem i svenska, engelska och matematik samt idrott och hälsa och i årskurs nio i samtliga ämnen. Det framgår i redovisningen att andelen elever som inte når målen i årskurs tre uppgår till cirka 10 procent i både svenska och matematik. I kommunens utbildningsplan (nedan kallad skolplan) anges som mål för grundskolan en läsa, skriva och räkna garanti som innebär att alla elever ska vara garanterade att adekvata åtgärder sätts in för de elever som inte erhåller tillräckliga kunskaper i årskurs tre.

8 8 (25) Vidare anges det i kommunens kvalitetsredovisning att andelen elever som inte når målen i årskurs fem uppgår till cirka 15 procent i matematik, 17 procent i svenska/svenska som andraspråk och 12 procent i engelska. Resultaten varierar kraftigt mellan kommunens skolor och kommunen konstaterar i sin analys att färre elever når målen i årskurs fem i förhållande till hur resultaten ser ut i årskurs tre i ämnena svenska och matematik. I kommunens kvalitetsredovisning anges ingen måluppfyllelse för årskurs 5 utöver svenska, engelska, matematik och idrott och hälsa. En stor del av skolorna anger i sina kvalitetsredovisningar måluppfyllelsen i samtliga ämnen, men bortsett från svenska, engelska och matematik uppges denna vara närmare 100 procent för alla ämnen. För årskurs nio finns nationell statistik över resultaten, se tabell 1 nedan. Av tabellen framgår att drygt 25 procent av eleverna i årskurs 9 lämnade grundskolan utan fullständiga slutbetyg år Detta är i stort sett samma andel som 2007 och, enligt uppgift från kommunen, som år Av tabellen framgår att det genomsnittliga meritvärdet ligger något under medelvärdet i riket vilket också gäller andelen elever med behörighet till gymnasiet. Sett över de senaste fem åren framgår att resultaten har förbättrats något avseende andelen elever med fullständigt slutbetyg medan det omvända gäller för andelen behöriga till gymnasieskolan. Däremot har det genomsnittliga meritvärdet stigit något. Enligt uppgift från kommunen har det genomsnittliga meritvärdet stigit ytterligare något år För de kommunala gymnasieskolorna har den sammanlagda genomsnittliga betygspoängen i kommunen omfattande samtliga nationella program legat på i stort sett samma nivå de senaste fem åren. Detsamma gäller för andelen behöriga till högskola. Däremot förekommer kraftiga variationer både mellan programmen och mellan gymnasieskolorna. De flesta programmen uppvisar en negativ resultattrend sedan år 2004 när det gäller andelen behöriga till högskola och flera gymnasieprogram visar på stora fluktuationer i resultaten framför allt avseende andelen behöriga till högskola. Kommunen uppger att 2009-års resultat indikerar en liten förbättring i andelen elever med allmän behörighet till högskola. Uppföljning av resultaten för kommunens elever på individuellt program saknas, varför Skolinspektionen inte kan göra någon bedömning av kunskapsresultaten. Obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan Tillsynen visar att kommunen följer upp betygsresultaten för grundsärskolan samt individuella programmet och de nationella programmen inom gymnasiesärskolan. Dessa resultat bedöms av kommunen som goda och enligt kommunens kvalitetsredovisning når majoriteten av eleverna målen i läroplan och kursplaner. Det saknas dock en övergripande kunskapsuppföljning för eleverna i träningsskolan respektive verksamhetsträning.

9 9 (25) Kommunal vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare (sfi) och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) Inom vuxenutbildningen ligger resultaten år 2008 för studerande på gymnasial vuxenutbildning i paritet med eller strax över riksgenomsnittet för A-kurserna i engelska, matematik och svenska. Resultaten har emellertid försämrats något sedan föregående år. Andelen studerande som har slutfört kurs har förbättrats något sedan föregående år och ligger nu i paritet med riksgenomsnittet, både avseende grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning/påbyggnadskurser. Studieresultaten avseende sfi-studerande som godkänts senast efter två läsår ligger till viss del i nivå med eller något över riksgenomsnittet. Detta gäller emellertid inte studieresultaten för sfi 3 (Dkurs) där resultaten ligger betydligt lägre än rikets. Mot bakgrund av att kunskapsresultaten i de flesta verksamheterna har försämrats de senaste åren, de markanta skillnaderna i kunskapsresultat mellan skolor och gymnasieprogram och att resultaten år 2008 i flertalet fall ligger under eller betydligt under rikets bedömer Skolinspektionen sammantaget att kommunen behöver vidta åtgärder för att alla elever respektive studerande ges förutsättningar att lägst nå målen att uppnå i samtliga ämnen. Detta har också bedömts i flertalet skolrapporter och verksamhetsrapporten kommunens vuxenutbildning. När det gäller träningsskolan inom den obligatoriska särskolan och verksamhetsträning inom gymnasiesärskolan kan Skolinspektionen inte göra någon bedömning av resultaten då en övergripande uppföljning av dessa resultat saknas. Tabell 1: Resultat för elever i årskurs 9 Västerås kommun 2 Samtliga Kommun- 5 Riket skolor i grupp 4 kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som inte nått målen i samtliga ämnen Andel (%) behöriga till nationellt program 201,6 198, ,4 205,3 208,7 207,1 209,3 28,4 30,5 28,1 26,8 26,4 24,6 23,3 23,4 87,9 84,4 86,6 85,2 85,8 87,2 88,2 88,9 Källa: Skolverkets uppföljningsstatistik 2 Uppgifter baserade på samtliga kommunala grundskolor i kommunen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen. 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

10 10 (25). = Uppgift saknas.. = Uppgift kan på grund av statistiksekretess inte visas Tabell 2: Resultat för elever i gymnasieskolans årskurs tre Västerås kommun 6 Samtliga Kommun- 9 Riket skolor i grupp 8 kommunen 7 Genomsnittlig betygspoäng 10 14,2 14,2 14,0 14,0 13,8 13,8 14,0 14,0 Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier Andel (%) som fullföljde utbildningen inom fyra år 12 Källa: Skolverkets uppföljningsstatistik. = Uppgift saknas.. = Uppgift kan på grund av statistiksekretess inte visas 6 Uppgifter baserade på samtliga kommunala gymnasieskolor i kommunen 7 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 8 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 9 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 10 Uppgiften baseras på elever med slutbetyg 11 Uppgiften baseras på elever med slutbetyg 12 Från och med 2006 års officiella statistik inkluderas elever på Individuella programmets introduktionskurs för invandrare (IVIK) i den här variabeln. Detta gör att tidsserien bryts och kan resultera i oväntade trendbrott. Uppgiften avser andel av nybörjare.

11 11 (25) 1.2 Uppföljning av resultat avseende kunskaper, utveckling och lärande. Bedömningspunkter Kommunen följer upp och utvärderar kunskapsresultaten i samtliga skolformer och resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Motivering Enligt 1 kap. 12 skollagen är den som är huvudman ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och de bestämmelser som kan finnas i annan lag eller förordning. Enligt läroplanen har rektorn ansvar för att eleverna når målen för utbildningen. Detta medför en skyldighet att kontinuerligt följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav. För förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen framgår denna skyldighet av förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 98) ska förskolan sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnets allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Liknande riktlinjer finns i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m. (Lpo 94) där vikten av samarbete mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem betonas. Av Skolverkets allmänna råd och kommentarer, Kvalitet i fritidshem, framgår att det är viktigt att personalen skapar bästa möjliga förutsättningar för varje barns mångsidiga utveckling och lärande genom samarbete med andra verksamheter såsom förskola, förskoleklass och skola. Enligt skolplanen för Västerås stad ( ) är ökad samverkan mellan olika skol- och verksamhetsformer ett prioriterat område. I intervjuer med förskolechefer/rektorer och verksamhetschefer framkommer att det i kommunen bedrivs ett utvecklingsarbete inom detta område. Tillsynen visar dock att det såväl på verksamhetsnivå som i kommunen saknas en uppföljning av resultaten av arbetet med utökad samverkan mellan förskolan, förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Som framgår av ovanstående resultatbedömning under 1.1 följer kommunen upp grundskolans resultat avseende måluppfyllelse i årskurserna tre, fem och nio. Sedan något år tillbaka ställer kommunen krav på grundskolorna att i sina

12 12 (25) kvalitetsredovisningar ange måluppfyllelsen i samtliga ämnen i årskurs 5. Alla skolor har emellertid inte uppfyllt detta krav, vilket har lett till att endast måluppfyllelsen i svenska, engelska, matematik samt idrott och hälsa följts upp i kommunens kvalitetsredovisning. För årskurs nio gör kommunen en gedigen uppföljning av betygsresultaten i samtliga ämnen, sett både över tid och i jämförelse med motsvarande resultat på riksnivå. Vidare görs en uppföljning av genomsnittligt meritvärde, andelen elever med fullständigt slutbetyg och andelen behöriga till gymnasieskolan. För den obligatoriska särskolan gör kommunen en uppföljning av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella kursplanerna i samtliga ämnen för årskurs 9 och 10 i grundsärskolan. Däremot saknas uppföljning av kunskapsresultaten för eleverna i träningsskolan. Kommunen anger dock i sin kvalitetsredovisning att det har påbörjats ett arbete med uppföljning av måluppfyllelsen i vissa ämnen i grundsärskolans tidigare år samt uppföljning av ett par ämnen i träningsskolan. Sammantaget bedömer Skolinspektionen att kommunen behöver förbättra sin uppföljning av resultatet av arbetet med samverkan mellan förskola, förskoleklasser, skola och fritidshem. Skolinspektionen bedömer vidare att kommunen behöver vidta åtgärder så att uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i grundskolans årskurs fem omfattar samtliga ämnen. Uppföljningen och utvärderingen av kunskapsutvecklingen för den obligatoriska särskolan behöver utvecklas till att omfatta även träningsskolans ämnen. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Bedömningspunkter Kommunens samtliga verksamheter utgör trygga miljöer. Kommentar Enligt skollagen ska verksamheten i skolan utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av

13 13 (25) kränkande behandling som mobbning och rasistiska beteenden. Enligt läroplanerna ska eleven i skolan möte respekt för sin person och sitt arbete och förskolan respektive skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. I den regelbundna tillsynen av Västerås kommun framkommer att det förekommer kränkningar i ett fåtal skolor. Det är dock Skolinspektionens bedömning att det i huvudsak bedrivs ett gott värdegrundsarbete i kommunens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skolor och eventuella kränkningar tas på allvar och hanteras skyndsamt. Mot bakgrund av detta gör Skolinspektionen bedömningen att kommunens samtliga verksamheter i huvudsak utgör trygga miljöer. Skolinspektionen vill dock poängtera vikten av att kommunen fortsätter sitt arbete med att skapa trygga miljöer för alla barn och elever samt att uppföljning sker av de skolor där kränkningar förekommer och att dessa ges stöd i sitt arbete att komma tillrätta med kränkningarna Kommunen ser till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever Kommunen ser till att det finns en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna i varje särskild verksamhet. Motivering Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling ska bl.a. en plan mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 skollagen upprättas, följas upp och ses över under

14 14 (25) medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Av dokumentation och intervjuer framgår att samtliga verksamheter saknar en plan mot kränkande behandling som uppfyller lagens krav på att, mot bakgrund av varje verksamhets individuella behov, innehålla konkreta åtgärder som avses genomföras innevarande år. De pedagogiska nämnderna har uppmärksammat att planerna är alltför generella och uppger att kommande kvalitetsredovisning kommer att innehålla en uppföljning av verksamheternas arbete med planer mot kränkande behandling. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta ytterligare åtgärder för att se till att varje verksamhet har en plan mot kränkande behandling som uppfyller lagens krav Kommunen ser till att planen mot kränkande behandling följs upp och utvärderas och ser till att skolor och verksamheter följer upp och utvärderar att miljön är trygg 3 Kommunens ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens ansvarstagande för skolans och övriga verksamheters arbete för att nå de nationella målen. Vidare granskas hur kvalitetsarbetet fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur kommunen följer bestämmelserna. 3.1 Tillgång till plats och tillgång till likvärdig utbildning Bedömningspunkter Kommunen erbjuder den omsorg, den undervisning och de valmöjligheter barn, elever och studerande har rätt till.

15 15 (25) Motivering Särskilt stöd och åtgärdsprogram I 4 kap. 1 skollagen anges att särskilt stöd ska ges till elever i grundskolan som har svårigheter i skolarbetet. Närmare reglering av formerna för särskilt stöd återfinns i 5 kap. grundskoleförordningen. Även i 8 kap. gymnasieförordningen finns bestämmelser gällande särskilda stödinsatser för gymnasieelever. Av dessa båda kapitel framgår att för elever, som efter en utredning initierad av rektor, bedöms vara i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas. Utredningen syftar till att reda ut vad i skolsituationen som förorsakar en elevs svårigheter för att kunna bedöma vilka åtgärder som skolan behöver vidta för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogrammet utgör en skriftlig bekräftelse av de stödåtgärder som ska vidtas och ska följaktligen innehålla vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur de ska följas upp och utvärderas. Åtgärdsprogrammen har en central roll i skolans systematiska arbete med elever i behov av särskilt stöd. I tillsynen framkommer att det på åtskilliga skolor finns innehållsliga brister i åtgärdsprogrammen. Vidare framkommer att det i den obligatoriska särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan inte alltid upprättas åtgärdsprogram i de fall en elev har behov av särskilt stöd. Studiehandledning på modersmålet är en form av särskilt stöd som regleras både i grundskoleförordningen och i gymnasieförordningen och som ska ges till elever som behöver detta. Tillsynen visar att några skolor inte ger studiehandledning på modersmålet trots att det finns elever som behöver det. Istället ges eleven särskilt stöd på andra sätt. Kommunen har en skyldighet att ge studiehandledning på modersmålet till elever som behöver det och Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver försäkra sig om att sådant stöd ges. Ekonomiska faktorer får inte förhindra att studiehandledning på modersmålet ges. Vidare bedömer Skolinspektionen att kommunen behöver säkerställa att åtgärdsprogram upprättas i enlighet med författningarnas krav. Kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper Av grundskoleförordningen framgår att om det finns särskilda skäl kan styrelsen, efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare, besluta om placering i en särskild undervisningsgrupp. Styrelsen kan även besluta om anpassad studiegång om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens situation och förutsättningar. I Västerås kommun är båda dessa beslut delegerade till rektor. Särskilda undervisningsgrupper finns bara på några enstaka av kommunens skolor. Istället finns kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper organiserade under Skolgemensamt stöd. Dessa är geografiskt utspridda över

16 16 (25) kommunen och de flesta ligger inte i anslutning till någon skola. Inom Skolgemensamt stöd finns en rektor med ansvar för dessa grupper men eleverna är formellt fortfarande tillhörande sin hemskola. Placering i dessa grupper sker genom ett ansökningsförfarande av hemskolans rektor och vårdnadshavare tillsammans. Då antalet platser i dessa grupper är begränsade garanteras inte den enskilda eleven plats trots att rektorn har bedömt att eleven har behov av denna placering. Vid tillsynen framkommer vidare att majoriteten av eleverna i dessa särskilda undervisningsgrupper inte läser grundskolans samtliga ämnen utan får en utbildning företrädesvis i ämnena svenska, engelska och matematik. Det fattas dock inga beslut om anpassad studiegång för eleverna. Skolförfattningarna påbjuder ett samråd med eleven och elevens vårdnadshavare men om elevens rektor bedömer att en placering i särskild undervisningsgrupp är den bästa stödåtgärden för en elev ska en sådan placering göras även om elevens vårdnadshavare motsätter sig denna placering. Vidare måste hemskolans rektor fatta beslut om anpassad studiegång om eleven får mindre undervisning i något ämne än vad den nationella timplanen anger. Några sådana beslut fattas inte för eleverna i de särskilda undervisningsgrupperna i Västerås kommun. I Västerås finns Mälarstrandsskolan för elever som är i behov av en nystart i sin utbildning. Till dessa grupper söker sig eleven på eget initiativ. Till Mälarstrandsskolan antas elever från årskurs 8. Eleverna i Mälarstrandsskolan tillhör emellertid fortfarande sin hemskola. Vidare har kommunen på vissa skolor inrättat så kallade RH-grupper och Aspergergrupper. Skolinspektionen gör den bedömningen att också kommunens RH-grupper och Aspergergrupper samt Mälarstrandsskolan utgör särskilda undervisningsgrupper, men trots detta fattas inga beslut om placering i särskild undervisningsgrupp. Gemensamt för de särskilda undervisningsgrupperna i Västerås är att vårdnadshavare, och i vissa fall elever, ansöker om placering i dessa grupper och att ett beslut om placering aldrig fattas mot vårdnadshavarnas vilja. Enligt författningarna är det alltid rektorn som är ansvarig för att elever får det särskilda stöd de behöver. Vårdnadshavare kan således inte välja eller välja bort sådana stödinsatser. Vidare vill Skolinspektionen framhålla att dessa beslut av lagstiftaren har betraktats som så ingripande i en elevs rätt till utbildning att beslutanderätten har ålagts styrelsen istället för rektorn. Beslutet är också möjligt för vårdnadshavare att överklaga. Mot bakgrund av att en placering i särskild undervisningsgrupp betraktas som en ingripande åtgärd vill Skolinspektionen betona vikten av att kontinuerligt utvärdera behovet av placering i särskild undervisningsgrupp samt att en sådan placering är det bästa för eleven. Det är också av vikt att det upprättas åtgärdsprogram som följs upp och utvärderas regelbundet, se vidare ovan om åtgärdsprogram. Skolinspektionen bedömer det därför som angeläget att kommunen vidtar åtgärder för att försäkra sig om att beslut om

17 17 (25) placering i särskild undervisningsgrupp sker enligt bestämmelserna i grundskoleförordningen. Vidare bedömer Skolinspektionen att kommunen snarast behöver säkerställa att beslut om anpassad studiegång fattas i de fall där det är aktuellt. Förberedelseklasser Elever som är nyanlända till Sverige får en formell klassplacering i någon av kommunens skolor. Elevernas förkunskaper bedöms och vid behov får dessa elever sin undervisning i så kallade förberedelseklasser. Här undervisas eleverna i svenska som andraspråk och eventuellt något eller några andra ämnen, exempelvis matematik. Eleverna i förberedelseklasserna slussas till sin hemskola när de bedöms kunna tillgodogöra sig undervisningen i denna. Skolinspektionen har inget att invända mot att elever placeras i en så kallad förberedelseklass under en period när deras kunskaper och stödbehov kartläggs. Då det däremot är konstaterat att eleverna får sin undervisning i den så kallade förberedelseklassen som en form av särskilt stöd för att senare kunna tillgodogöra sig undervisningen i sin hemskola bedömer Skolinspektionen att den så kallade förberedelseklassen är att anse som en särskild undervisningsgrupp. Trots detta upprättas inga beslut om placering i särskild undervisningsgrupp. Vidare fattas inga beslut om anpassad studiegång för eleverna trots att de endast läser ett eller ett fåtal ämnen. Tillsynen visar också att det inte sätts betyg i enlighet med författningarna för eleverna i årskurs 8 och 9 i svenska som andraspråk, trots att ämnet har en nationell kursplan. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver säkerställa att undervisning för och bedömning av eleverna i förberedelseklasserna sker i enlighet med författningarna. Undervisning i alla ämnen Enligt skollagen omfattar det garanterade antalet undervisningstimmar timmar i grundskolan. Av timplanen framgår utbildningens omfattning i timmar för ämnen, ämnesgrupper, språkval och elevens val. På flera grundskolor liksom i de särskilda undervisningsgrupperna, finns elever som inte eller i begränsad omfattning får undervisning i samtliga ämnen. Skolinspektionen kan konstatera bristande mängd undervisningstimmar bland annat i teknik, hem- och konsumentkunskap och elevens val. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder för att säkerställa att undervisning anordnas i alla ämnen i tillräcklig omfattning för att uppfylla skollagens krav. Språkval och elevens val I 2 kap grundskoleförordningen finns bestämmelser om språkval och elevens val. Bland annat anges vilka språk som ska erbjudas samt att eleverna ska erbjudas ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. I tillsynen av kommunens grundskolor framkommer brister i organisationen av

18 18 (25) både språkvalet och elevens val. Bristerna handlar främst om att valmöjligheterna inte anordnas i enlighet med förordningens krav. Det framkommer också att det finns skolor som överhuvudtaget inte anordnar elevens val. Beslut om hur elevens val ska anordnas är ett styrelsebeslut som i Västerås kommun är delegerat till rektor. Trots detta kan inte styrelsen avhända sig ansvaret för ett korrekt anordnande av elevens val. Skolinspektionen bedömer således att kommunen behöver säkerställa att språkval och elevens val anordnas enligt de bestämmelser som anges i grundskoleförordningen Kommunen ser till att lokala utformningar av utbildningen i gymnasieskolan och vuxenutbildningen överensstämmer med författningarnas krav. Motivering Enligt 5 kap. 20 skollagen har den som påbörjat ett individuellt program rätt att fullfölja programmet enligt den plan som fanns när utbildningen inleddes. Enligt 5 kap. 4 b beslutas denna plan av styrelsen för utbildningen. Det framkommer i tillsynen att en av kommunens gymnasieskolor har ett program som kallas Yrkes-IV. På detta program kombineras studier i svenska, matematik och engelska med arbetsplatsförlagt utbildning (APU). I samråd med APU-platsen beslutas om vilka nationella kurser eleven ska fullfölja under sin studietid. Tillsynen visar att det råder oklarhet om vem som fattar beslut om utformningen av dessa elevers gymnasieprogram. Vidare är det inte alltid möjligt för eleven att fullfölja den planerade utbildningen om APU-platsen av någon anledning inte kan fullfölja sitt åtagande gentemot skolan och eleven. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver säkerställa att det inte råder några oklarheter om vem som fattar beslut om plan för elevernas utbildning vid Yrkes-IV. Kommunen behöver också säkerställa att eleverna alltid ges möjlighet att fullfölja den planerade utbildningen. Se vidare under

19 19 (25) 3.2 Resurser Bedömningspunkter Rektor, lärare och övrig personal i kommunen har utbildning för den verksamhet, respektive undervisning, de i huvudsak bedriver. Motivering Enligt 2 a kap. 3 skollagen ska det inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Av Skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskolan framgår att personalens kompetens är en avgörande faktor för kvaliteten i förskolorna. Om ett arbete ska kunna bedrivas i enlighet med läroplanen måste det finnas goda kunskaper i arbetslaget om barns utveckling och lärande samt kompetens att anpassa den pedagogiska miljön till detta. Officiell statistik från Skolverket år 2008 visar att 53 procent av personalen som tjänstgör i kommunens förskolor har pedagogisk högskoleutbildning. Motsvarande siffra för riket är 55 procent och för kommungruppen 59 procent. I Västerås är andelen således något lägre än genomsnittet. Vidare anger den officiella statistiken från Skolverket att andelen pedagogiskt högskoleutbildad personal i kommunens fritidshem år 2008 uppgår till 58 procent. Jämfört med riksgenomsnittet på 59 procent och 71 procent för kommungruppen, är andelen lägre än genomsnittet. Representanter från kommunen har angett att det finns en strävan att öka andelen pedagogisk högskoleutbildad personal både i förskolorna och i fritidshemmen, men att ansträngningarna ännu inte gett önskvärt resultat. Se vidare respektive verksamhetsrapport. Mot bakgrund av att andelarna pedagogiskt högskoleutbildad personal fortfarande är förhållandevis låga i förskolorna och i fritidshemmen gör Skolinspektionen bedömningen att kommunen behöver fortsätta sina ansträngningar för att anställa pedagogiskt högskoleutbildad personal i dessa verksamheter.

20 20 (25) Kommunen ser till att lärare och övrig personal får och genomgår kompetensutveckling utifrån respektive verksamhets behov Utbildningen är avgiftsfri. Motivering Av skollagen framgår att utbildningen i grundskolan och gymnasieskolan ska vara avgiftsfri. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Tillsynen visar att det i kommunen finns flera grundskolor som belastar elever eller vårdnadshavare med kostnader för att genomföra olika aktiviteter som en del av utbildningen. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver försäkra sig om att utbildningen är avgiftsfri och att skolorna inte tar ut avgifter eller belastar elever eller vårdnadshavare med kostnader strider mot skollagen. 3.3 Styrning och ledning Bedömningspunkter Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna. Motivering I skollagen finns bestämmelser om specialutformade program på gymnasieskolan. Ett specialutformat program ska i fråga om utbildningens nivå motsvara ett nationellt program och därmed kunna ligga till grund för fortsatt utbildning på

21 21 (25) högskolenivå eller för yrkesverksamhet. Det kan utformas individuellt eller gemensamt för en grupp elever. Styrelsen för utbildningen ska fastställa en plan för varje specialutformat program. Om programmet är avsett för en grupp elever ska styrelsen även fastställa programmål. Vid tillsynen av Västerås kommun framkommer att ett fåtal elever i kommunen studerar på individuella specialutformade program. I intervjun med representanter från utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt med verksamhetschefen hos utförarorganisationen anger dessa att de inte vet vem som fastställer planen för dessa specialutformade program. I Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens delegationsordning anges att beslut om plan för specialutformat program och om programmål för grupp av elever fattas av nämnden. Vidare anges på annan post i delegationsordningen att rektor ansvarar för utformning av specialutformat program. Trots ovanstående angivelser i delegationsordningen är det för både rektorerna på gymnasieskolorna, verksamhetschefen samt nämndens ledamöter oklart hur dessa beslut fattas och vem som är beslutsfattare. Det framkommer också att Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens delegationsordning för delegaterna är oklar på ett flertal andra punkter, bland annat avseende erbjudande och utformning av specialutformade program liksom individuellt program. Det råder också oklarheter om rutinerna för fastställande av lokala inriktningar inom de nationella programmen. Skolinspektionen bedömer att Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden behöver klargöra vem som fattar beslut om plan för individuella specialutformade program. Detta är av stor vikt för elevernas rättsäkerhet och för att eleverna som läser enligt sådana program ska få en giltig utbildning. Skolinspektionen bedömer vidare att Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens delegationsordning behöver förtydligas och förankras hos rektorer och verksamhetschef så att det inte råder några som helst oklarheter avseende beslutsfattandet Kommunen ser till att lärare, förskollärare och fritidspedagoger i verksamheterna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet. Motivering Individintegrerade särskoleelever Enligt 6 kap. 1 särskoleförordningen kan en elev som är inskriven i särskolan får sin undervisning i grundskolan om berörda rektorer är ense om detta och

22 22 (25) elevens vårdnadshavare medger detta. För en sådan elev gäller särskolans kursplaner och timplan. Efter beslut av särskoleelevens rektor får dock avsteg göras från särskolans timplan med hänsyn till undervisningens uppläggning i grundskolan. Västerås kommun har individintegrerade särskoleelever i flera av kommunens skolor. Beslut om mottagande i särskolan sker enligt tydliga rutiner och beslutet om att en elev ska individintegreras fattas av ansvarig samordnare i kommunen tillsammans med berörda rektorer och vårdnadshavare. Samtliga av de individintegrerade särskoleelevernas rektorer och lärare uppger att dessa elever följer särskolans kursplaner. I tillsynen framkommer emellertid att några av rektorerna för dessa elever saknar kunskap om skyldigheten respektive möjligheten att fatta beslut om att avvika från särskolans timplan med hänsyn till undervisningens uppläggning i grundskolan. Det framkommer också att vissa individintegrerade särskoleelevers rektorer och lärare saknar kunskap om att timplanerna för grundskolan och särskolan skiljer sig åt betydligt. Skolinspektionen bedömer att kunskaperna om utbildningen i särskolan överlag är goda i kommunen, men att kunskaperna om de bestämmelser som gäller för individintegrerade särskoleelever behöver förbättras. Särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång I grundskoleförordningen finns bestämmelser om särskild undervisningsgrupp samt anpassad studiegång, se också ovan under Det framkommer under tillsynen att grundskolans rektorer i många fall saknar kunskap om de beslut som behöver fattas för att kraven i bestämmelserna ska vara uppfyllda. Detta gäller exempelvis reglerna för beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och vem som fattar sådana beslut samt reglerna för anpassad studiegång. Beslut inom dessa områden har stor inverkan på enskilda elevers skolgång och det är av rättsäkerhetsskäl av stor vikt att beslutsfattarna har nödvändiga insikter på området. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder så att samtliga rektorer i kommunen har kunskap om de föreskrifter som gäller för särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång, se vidare bedömning under Kommunen har en aktuell skolplan som redovisar vilka åtgärder kommunen avser att vidta för att uppnå de nationella målen.