Årsredovisning Årsredovisning

Transkript

1 Årsredovisning Årsredovisning

2 Inte som alla andra Varje vår på samma plats växer den upp den vita blåsippan. Varför är den inte som alla andra? Kanske är det något i marken just där den står. Ingen vet. Sidensjö Sparbank har en lång historia bakom sig. Drivkraften år 1899 var att ge bygdens folk möjlighet att förmånligt låna och sätta in pengar för att på så sätt stimulera utvecklingen på orten. Samma drivkraft lever kvar efter mer än 100 års verksamhet. Precis som den vita blåsippan i skogen, står vi stadigt rotade här i Sidensjö med samma ambition, nu som förr, att utifrån dina behov ge bästa råd och stöd. Vårt motto: Vi ser människan, styr hela vår verksamhet. Vi ser dig och din situation och vi gör allt för att du ska få snabb och korrekt service. För allt fler innebär våra rötter i Sidensjö och Örnsköldsvik en trygghet, speciellt i finansiellt oroliga tider.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING OMVÄRLDSBESKRIVNING... 2 STYRELSENS KOMMENTAR FÖR VDs KOMMENTAR... 5 REDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE..7 FEM ÅR I SAMMANDRAG, TKR FINANSIELLA RAPPORTER: RESULTATRÄKNING, TKR BALANSRÄKNING, TKR RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL KASSAFLÖDESANALYS, TKR NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER Uppgifter om sparbanken Redovisningsprinciper Finansiella risker.29 NOTER TILL RESULTATRÄKNING, TKR NOTER TILL BALANSRÄKNING, TKR ÖVRIGA NOTER Viktiga uppskattningar och bedömningar Kapitaltäckning Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen...50 REVISIONSBERÄTTELSE FÖRETAGSSTYRNING HUVUDMÄN, STYRELSE OCH REVISORER KONTORSFÖRTECKNING ÖVERSIKT ÖVER SPARBANKENS INLÅNING OCH FONDER

4 OMVÄRLDSBESKRIVNING Långsam global återhämtning Den globala ekonomin uppvisade en mixad bild under 2014 där USA visade framfötterna medan återhämtningen i eurozonen blev en besvikelse. Arbetsmarknaden i USA utvecklades starkt och tillväxten var högre än väntat, gynnad av sjunkande energipriser och lägre räntor. Hushållens konsumtion, som utgör mer än två tredjedelar av ekonomin, svarade för merparten av tillväxtökningen. Även om den amerikanska BNP-tillväxten varvade ned till 2,6% i det fjärde kvartalet 2014 från närmare 5% i det tredje kvartalet är den amerikanska centralbanken (Federal Reserv)positiv om den amerikanska ekonomin. Efter att ha avslutat sina obligationsköp i höstas står Federal Reserv i begrepp att höja sin viktigaste styrränta under 2015 för första gången sedan 2007, även om ett lågt underliggande inflationstryck reser frågor om tidpunkten för en räntehöjning. I euroområdet blev tillväxten svagare än förväntat där den ökade geopolitiska osäkerheten till följd av Ukraina krisen och sanktionerna gentemot Ryssland kan ha haft en negativ påverkan på den europeiska konjunkturen. Inflationen i eurozonen fortsatte att sjunka och risken för en deflationistisk utveckling bidrog till att Europeiska Centralbanken (ECB) sänkte styrräntan till rekordlåga 0,05% i höstas. ECB:s beslut om ett omfattande uppköpsprogram av obligationer motsvarande 1 miljarder euros fram till september 2016 var ett ytterligare ett steg för att motverka den sjunkande inflationen och stärka tillväxten. Den okonventionella penningpolitiken från ECB bidrog till att statsobligationsräntorna föll ytterligare inom EMU till rekordlåga nivåer. Detta har även satt avtryck på valutamarknaderna där euron har påtagligt försvagats mot dollarn. Även tillväxtekonomierna uppvisade en splittrad utveckling under Den kinesiska tillväxten växlade ned ytterligare och i slutet av förra året var BNP ökningen 7,3% i årstakt vilket är den lägsta takten på flera decennier. Detta är dock delvis en medveten strategi för att minska obalanserna i ekonomin. Växande obalanser i den brasilianska ekonomin och bristande reformer drog ned tillväxten ytterligare under fjolåret medan den indiska ekonomin börjat skörda frukterna av de strukturreformer som har implementerats. Hushållen driver svensk ekonomi Den svenska ekonomin uppvisade en förhållandevis stabil utveckling under 2014 trots inrikespolitisk osäkerhet och svag tillväxt i Europa. BNP steg med 2% under fjolårets tre första kvartal och drevs av en ökad inhemsk efterfrågan där privata konsumtionen och bostadsinvesteringarna svarade för merparten av uppgången. Hushållssektorn stimulerades av låga räntor, stigande realinkomster och en ökad sysselsättning. Den inhemskt drivna tillväxten har även satt avtryck i den privata tjänstesektorn som växte med dryga 3% i årstakt under För svensk exportindustri var utvecklingen den motsatta där den svaga omvärldsefterfrågan, inte minst i euroområdet, ledde till en fortsatt minskad industriproduktion och medioker exportutveckling. Inflationen i svensk ekonomi sjönk ytterligare under 2014 och i genomsnitt föll konsumentpriserna med 0,2% jämfört med Samtidigt sänkte Riksbanken sin reporänta, till historiskt låga noll procent. Den låga svenska inflationen, fallande inflationsförväntningar och ECB:s expansiva penningpolitik sätter ytterligare press på Riksbanken att genomföra fler penningpolitiska åtgärder för att på sikt kunna då inflationsmålet på 2%. Sannolikheten för en negativ reporänta har påtagligt ökat under inledningen av Riksbankens räntesänkningar samtidigt som framtida räntehöjningar förskjutits på framtiden har lett till en svagare krona i synnerhet mot den amerikanska dollarn men även gentemot euron vilket på sikt kan stödja svensk exportindustri. 2

5 Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring Ränteutvecklingen i Sverige 3

6 Den svenska kronan gentemot dollarn och euron Börsutvecklingen Källa: Swedbank AB (publ), LC&I, Jörgen Kennemar 4

7 STYRELSENS KOMMENTAR FÖR 2014 Sidensjö Sparbanks resultat för 2014 uppnådde en avkastning på eget kapital som blev 8 procent efter skatt. Medarbetarnas professionella arbete har genererat ett rörelseresultat på 14 miljoner. Även detta år har varit positivt vad gäller volymutveckling och kundtillströmning. Vad gäller affärsvolym per anställd är banken som tidigare bland de bästa sparbankerna i landet. Omfattningen av egenkontroll och rapportering till Finansinspektionen har som tidigare ökat avsevärt de senaste åren. De nya reglerna för intern kontroll och styrning fortsätter att implementeras i verksamheten. En grannlaga uppgift för en liten bank med relativt begränsad verksamhet idag är att tillfredsställa alla myndighetskrav som hela tiden tar mer och mer resurser i anspråk och som inte står i rimlig proportion till nyttan. Styrelsen fortsätter utbildningssatsningen för alla ledamöter för att hålla sig ajour med gällande regelverk. Risk och revisionsutskottet fortsätter att arbeta med regelverksfrågor. Utskottet består för närvarande av VD, samt styrelseledamöterna Eva Näsman och Carina Norberg Lundberg. När detta skrivs har riksbanken sänkt reporäntan till 0,1 procent en historisk låg nivå som aldrig förekommit i landet tidigare. Försöken att få igång den ekonomiska aktiviteten i landet verkar ha nått vägs ände vad gäller räntevapnet. Hittills har effekten begränsats till ökade fastighetspriser och börsuppgång. Sällan har väl förståsigpåarna varit mera oense än nu om vad som bör göras. Att generera en rimlig avkastning på eget kapital blir allt svårare när det allmänna ränteläget är så lågt som det är idag. Styrelsen föreslår som tidigare år att vinsten läggs till kapitalet vilket stärker bankens långsiktighet och överlevnad. Sidensjö februari 2015 Johan Sandström Styrelseordförande VDs KOMMENTAR Allmänt Den svaga globala konjunkturen inte minst i Eurozonen parat med extremt låga räntenivåer och en allt oroligare värld har rent ekonomiskt för många inneburit en avvaktande och försiktig inställning på många plan. Sveriges utveckling har dock varit relativt stabil trots viss inrikespolitisk oro. Privat konsumtion och inte minst bostadsinvesteringarna har på grund av uppnådda prishöjningar svarat för större delen av den svenska inhemska efterfrågeökningen under Den fortsatta bostadsbristen har inneburit fortsatta bekymmer för Sverige framförallt i storstadsområden och har fortsatt ökat på hushållens låneskuld och bostadskostnader. Lokal utveckling Örnsköldsviks kommuns befolkning ökade med totalt 262 personer under 2014, att jämföra med en befolkningsminskning 2013 med 22 personer. Fler födda, färre döda, fler inflyttade och färre utflyttade ligger bakom förändringarna. Totalt hade Örnsköldsviks kommun den sista december en befolkning på personer. Flyttnettot, d.v.s. skillnaden mellan in- och utflyttning, blev avsevärt mycket större 2014, närmare bestämt +279 personer jämfört med 49 året innan personer flyttade till kommunen och från. Innevånarantalet är viktigt, och ett av det tydligaste tecknet på tillväxt eller självklart det motsatta. Vår värld urbaniseras i allt större takt, dvs. koncentreras till större städer. Sverige tillhör faktiskt ett av de länder i världen som har störst urbanisering med starkt växande storstäder vilket många gånger sker på landsbygdens bekostnad. I det lilla formatet kan man se samma trend även inom Örnsköldsviks kommun. I det scenariot är det glädjande att vi kan notera befolkningstillväxt som kommun. En avgörande faktor för ökande befolkning är givetvis tillgången till arbete. Örnsköldsvik är en kommun som präglas av företagsamhet i stort och smått och har präglats av stort entreprenörskap och vilja att utvecklas. Sidensjö Sparbank har här en betydelsefull roll att verka för människorna och företagen både i landsbygd och i tätorterna och stötta denna utveckling på olika sätt. Som Sparbank lever vi nära de små företagen och människorna och har en god inblick i vardagen. 5

8 Med goda kommunikationer är möjligheterna stora att nå hela regionen och Umeå som arbetsplats och utbildningsort. Botniabanan gör det enkelt att bo på en plats och jobba eller plugga på en annan. Med ett bra vägnät, nära till flygplats och god tillgång på bredband är det även i framtiden möjligt att bo och arbeta i Örnsköldsviks kommun och ha riktigt nära till hav och sjö, eller bo centralt i staden i både villa eller i lägenhet. Valmöjligheterna är många och kommunen jobbar för ännu fler attraktiva bostäder och tomter under kommande år. Bankåret 2014 Verksamhetsåret 2014 har inneburit en fortsatt förstärkning av Sidensjö Sparbank som en stark bank med påtaglig och tydlig lokal förankring. Banken kan uppvisa förbättringar i ökade provisionsintäkter och höjd kostnadseffektivitet samt fortsatt tillväxt gällande in- och utlåning om än i lägre omfattning. Under året kan vi summera ett rörelseresultat på 14,1 mkr. Med den fördubbling av balansräkningen från cirka 1 miljard som banken hade 2007 till 2 miljarder kronor i december 2014 känns det nödvändigt och tryggt att kunna även 2014 visa ett bra rörelseresultat. När ovanstående årsresultat läggs till det egna kapitalet hade Sidensjö Sparbank den sista december 2014 ett eget kapital på 153 Mkr och en primärkapitalrelation på 15,43 %. Tillväxten i detta avseende har mycket stor betydelse för att vi ska kunna fullgöra uppgiften som en aktiv, stark och framåtriktad bank. Vår uppgift är att utvecklas och växa i takt med våra kunder så att vi kan vara en aktiv finansiell partner i Örnsköldsvik. Om Sidensjö Sparbank lyckas växa i rimlig omfattning och utveckla vår speciella sparbanksunika affärsmodell finns alla möjligheter att vi även i framtiden kan ha en unik roll på den lokala bankmarknaden. Ur ett allmännyttigt perspektiv vill vi fortsatt vara ett konkurrenskraftigt alternativ som har en annan vinkling och framtoning än storbankernas. Vi har också fortsatt satsat på lokal sponsring som gynnar de många små föreningarna och det mindre men betydelsefulla sammanhanget. Sidensjö Sparbank ska fortsatt vara den bank där relationerna till det lokala samhället står i fokus. När detta hänger ihop med ett genuint intresse och kunnande om privatpersoner och familjers ekonomi finns en fortsatt stark och god bas för framtiden. Sidensjö Sparbanks sätt att bedriva bank intresserar många kunder och när vi betonar vikten av generell marknadspenetration mot alla kunder så avviker vi kraftfullt från många storbankers sätt att segmentera marknaden och endast arbeta aktivt med vissa kundsegment. Vi stor dock inför stora utmaningar för framtiden med de stora förändringar som sker när det gäller att driva bank. Gällande och kommande regelverk från både EU och Sverige avseende kapital- och likviditetsregler, regler om hur rådgivning gentemot konsument och hur styrning av verksamheten skall utformas samt hur nuvarande och förväntade risker skall beräknas och hanteras. Utmaningen gäller inte minst en liten sparbank som vår. Gentemot våra kunder kommer vi fortsätta att satsa på ännu mer på rådgivning, online-banking, god tillgänglighet via vår egen telefonväxel och i form av alla våra olika mötesplatser. Avslutningsvis kan jag med glädje notera att 2014 varit ett mycket bra år för vår sparbanks olika insatser; stora som små. Med detta vill jag tacka alla våra kunder för 2014 eftersom hela vår verksamhet bygger på kundernas förtroende för vår bank. Ett förtroende som byggts upp under många år där bankens alla medarbetare har en mycket stor del så även detta år. Utsikter för 2015 Banken tror på ett 2015 som i sort sett efterliknar 2014 med en relativt svag kreditefterfrågan, fortsatt låga räntor och ett högt sparande. Sysselsättningsmässigt förutses lokalt ingen minskning under kommande år utan en försiktig förbättring förväntas då speciellt inom tjänstesektorn. Lönsamhetsmässigt bedöms det dock fortsatt bli pressat på många håll. För bankens del förväntas ett rörelseresultat i linje med 2014 under Sidensjö februari 2015 Thomas Edblad 6

9 REDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 Styrelsen för Sidensjö Sparbank får härmed lämna följande årsredovisning för bankens verksamhet under 2014, bankens 115:e verksamhetsår. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Allmänt om verksamheten Sidensjö Sparbank är fortsatt en lokal stark och självständig riktig Sparbank som bedriver en komplett bankverksamhet främst i Örnsköldsviks kommun. Genom långsiktigt god lönsamhet ska banken stödja och bidra till lokal samhällsutveckling. Utveckling av resultat och ställning Årets redovisade resultat före kreditförluster uppgick till tkr ( tkr) vilket är en ökning med 3,0 % jämfört med föregående år. Räntenettot under 2014 sjönk med 2,4 % jämfört med 2013 som ett resultat av en av den pressade räntemarginal som påverkat marknaden under hela året. Banken har fortsatt lämnat, relativt sett, goda inlåningsvillkor för att stimulera sparandet bland våra kunder. Nettoresultatet av finansiella intäkter minskade med 8,2 % jämfört med föregående år i huvudsak beroende på en nedskrivning av aktierna i dotterbolaget SS Förvaltning AB, för övrigt se resultaträkning. Rörelsekostnaderna minskade totalt med 8,2 % i huvudsak beroende på lägre personalkostnader och en minskning av övriga administrationskostnader. Ökningen av kreditförlusterna jämfört med föregående år upplösning av reserver och är kopplade till en reservering mot förluster i huvudsak ett enstaka företags engagemang, för övrigt se resultaträkning. Bankens balansomslutning per uppgick till tkr ( tkr) vilket är en ökning med 7,1 % jämfört med föregående år. Inlåningen från allmänheten ökade med 7,0 % (11,0) och bankens lånestock som netto uppgick till tkr ( tkr) vilket innebar en ökning med 0,8 % (3,7) jämfört med Under 2014 beviljades stycken (1 168) nya lån till ett belopp av totalt tkr ( tkr). Bankens totala affärsvolym uppgick till tkr ( tkr) i sig en ökning på 5,9 % jämfört med Nyckeltal som beskriver bankens utveckling finns beskrivet under rubriken Fem år i sammandrag. Sidensjö Sparbanks ledningsstruktur Sidensjö Sparbanks huvudmannakår består av 24 ledamöter varav hälften väljs av Örnsköldsviks Kommunfullmäktige och hälften väljs av huvudmännen själva. Styrelsen, som väljs av huvudmännen, har under året bestått av åtta ledamöter. Bankens VD ingår i styrelsen. Ledningsgruppen i banken utgörs idag av VD, kreditchef, marknadsansvarig och en adjungerad ekonomichef. Finansiella instrument och riskhantering I bankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. För att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har policys och instruktioner för kreditgivningen, den övriga finansverksamheten samt annan riskhantering fastställts. Ytterst ansvarig för denna interna kontroll är Sidensjö Sparbanks styrelse. Banken har i tillägg utsett en särskild riskkontrollfunktion och inom styrelsen utsett ett separat riskutskott som skall förbereda kontrollera och bevaka bankens riskfrågor. Vad gäller hantering av finansiella risker se mer under not 3. Information om icke-finansiella resultatindikationer Antalet anställda uppgick vid årets slut till 13 (16). Arbetade timmar uppgick till (24 828). Med arbetsmåttet timmar för en helårsarbetare uppgick antalet anställda till 12 (14) varav kvinnor 9 (9). Löner och arvoden till styrelse och andra personer i ledande ställning uppgick till tkr (2 286 tkr), och till övriga befattningshavare tkr (4 552 tkr). Ersättningar till ledande befattningshavare beskrivs i not 10. Miljö Sidensjö Sparbank har under en följd av år arbetat aktivt med att minska sin negativa miljöpåverkan på många sätt. Fler och fler dokument går ut elektroniskt, t ex fondbesked, låneavier, årsbesked. Bankens försöker i största möjliga utsträckning att tillämpa återvinning av sitt pappersavfall. Våra kunder får dessutom allt oftare sina meddelanden både till individ och som utskick till kundgrupper, via den s.k. 7

10 Dialogen i stället för via brev. Vi har i större utsträckning gjort det möjligt för våra kunder att göra sina bankaffärer hemifrån via internet och på ett enkelt sätt via vår personliga telefonservice och växel. Våra kunder bidrar själva till att minska belastningen på miljön när de i allt större utsträckning övergår till kontantlösa självbetjäningstjänster i form av internet och bankkort och Swish direktöverföring. Banken tillhör de allra bästa av landets sparbanker i att lansera denna tjänst bland bankens kunder. I tillägg används bankens egna Sidensjökort allt oftare. Genom att betala med kort och olika mobila tjänster istället för kontanter bidrar detta till att minska koldioxidutsläppen. Under året 2014 har kortköpen ökat och kassauttag/insättningar per kund fortsatt minskat. Även kontantuttagen via automat har minskat. Banken använder sig av energisnål bergvärme för sin uppvärmning och använder nästan helt uteslutande sig av s.k. lågenergilampor i sin belysning. Huvuddelen av det uppkomna behovet av kyla sker genom utnyttjande av energieffektiv kyla från omvänd bergvärme. Våra anställda samåker i största möjliga utsträckning till och från sitt arbete. Hälsa och Friskvård Aktiviteter som stärker både hälsan och samhörigheten har genomförts i banken. Banken har i år genomfört en riktad och planerad aktivitet i syfte att öka hälsomedvetandet hos alla anställda. På basis av detta test har ett anpassat träningsprogram startats upp som delvis genomförs på arbetstid. Frånvaron ligger fortsatt mycket lågt Alla anställda omfattas också av regelbunden massage tillhandahållen av arbetsgivaren och uppmuntras via friskvårdsbidrag till egna träningsaktiviteter och att på arbetstid genomföra regelbunden motion. Utbildning Samtlig rådgivande personal har genomfört årlig kunskapsuppdatering med anledning av nyheter inom finansiell rådgivning, skatt, kapitalförsäkringar, regelverk och andra närliggandeområden. Per december 2014 hade bankens två befintliga placeringsrådgivare genomfört sin årliga kunskapsuppdatering via Swedsec. Sju anställda som arbetar direkt mot kund har gjort sin årliga kunskapsuppdatering och under 2014 uppdaterat sin så kallade Privatrådgivarlicens via Swedsec. Bankens nye kreditchef har under året slutfört sin kreditchefsutbildning. Bankens anställda i övrigt har genomgått utbildning inom ramen för sina respektive yrkesroller. Information om risker och osäkerhetsfaktorer Under 2014 kom äntligen möjligen några tecken som visar att världsekonomin sakta återhämtar sig, men mycket pekar dock på att det är för tidigt att ropa faran över. Oroshärden i Ukraina och Ryssland samt Greklands oförmåga att hantera sin situation är som en våt filt över Europa. Utvecklingen och kreditefterfrågan kommer sannolikt att påverkas när centralbanken i Europa framöver kommer att öka med sina stimulansåtgärder. Europas förhållandevis höga skuldsättning kommer dock att tvinga fram strukturella utmaningar. I Sverige fortsätter det otillräckliga bostadsutbudet i storstäderna att pressa upp priser och skuldsättningen, hämma hushållen och den potentiella tillväxten. Banken är lokalt indirekt fortsatt beroende av ett fåtal större arbetsgivares orderingång på exportmarknaden. Ortens företag har som helhet lyckats behålla en acceptabel orderstock men ingen riktig stororder har kunnat landas. Risken för kreditförluster bland bankens mindre och medelstora företagskunder kvarstår därför även under 2015 även om beroendet av de riktigt stora företagen hela tiden minskar. Västernorrland och Örnsköldsvik uppvisar som län och stad en mångfald av företag som tillhör de mera exportinriktade och multinationella i landet. Banken bedömer dock riskerna totalt sett, när även privata bostadslån inkluderas, som tämligen låga eftersom de relativa bostadskostnaderna fortvarigt tillhör landets lägsta redovisade inom ramen för Swedbanks Bokostnadsindex. Örnsköldsvik, Piteå och Karlskoga och några till tillhör de kommuner som har den högsta husköparkraften. Detta ger, enligt bankens bedömning, ortens innevånare en större möjlighet till ekonomisk överlevnad och uthållighet i händelse av arbetslöshet hos någon part i respektive familj. Dock måste vi som bank vara medvetna om att rörligheten för den eventuella arbetslöshet som kan uppstå är begränsad och att uthålligheten är begränsad. Banken skulle kunna sitta på panter och säkerheter som i ett extremläge har ett lägre värde. Bankens bedömning är att vi som helhet fortsatt ligger parkerad i ett lågränteläge under mer eller mindre hela 2015 och in i 2016 vilket givetvis är positiv för kundernas betalningsförmåga och köpkraft. Detta förutsätter som tidigare en någorlunda stabil situation på arbetsmarknaden. Bedömningen är att utlåningsvolymerna kommer att utvecklas i relativt oförändrad takt under 2015 jämfört med

11 Bankens räntenetto kommer att vara utsatt för en fortsatt och utökad press till följd av nya regler om kapitaltäckning och krav på ökad likviditet hos bankerna likväl som av vår klara målsättning att ha fortsatt attraktiva villkor gentemot våra kunder. Alternativa och riskmässigt acceptabla placeringar för bankens likviditet är fortsatt om möjligt än mer begränsade. Målsättningen är att bankens hela kredit och finansförvaltning, inom ramen för fastställda policys och regelverk och sunt förnuft, effektivt skall förvalta bankens medel och optimera avkastningen på lång sikt utifrån ett riskmedvetet synsätt. Allt för att inom ramen för fastställd regelefterlevnad, inkluderande de nya regelverken som är gällande från och med 2014, säkerställa både en ändamålsenlig och effektiv verksamhet samt parallellt förse alla intressenter med en tillförlitlig finansiell och övrig rapportering. Vår likviditetsstrategi bygger på att alltid säkerställa en inlåning som överstiger vår utlåning och att likviditetsriskerna begränsas så att vi inte riskerar bankens möjlighet att uppfylla våra åtaganden. Banken skall också alltid ha en likviditetsreserv som klarar av tuffa förhållanden som beräknas på basis av så kallade stressade scenarior. Bankens riskhantering bygger på en långsiktigt god riskkultur och en sund värdegrund som skall genomsyra hela organisationen (se även not 3). Vår bedömning är sammanfattningsvis att 2015 fortsatt skall bli ett år som kommer att ge banken en tillräcklig lönsamhet och kapitaltäckning för att fortsatt kunna verka och vara till gagn för hela vår kommuns innevånare och företag. 9

12 FEM ÅR I SAMMANDRAG, TKR Volym Affärsvolym ultimo Förändring under året, % 5,85 8,15 7,28 7,24 12,31 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 78% av obeskattade 7,59 7,58 7,68 8,65 8,70 reserver i % av balansomslutningen Summa riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapitalrelation 15,43% (Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp) Primärkapitalrelation 15,43% (Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp) Total kapitalrelation 1 15,43% (Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp) Kapitaltäckningskvot Kapitalbas i relation till riskvägda placeringar 1,79 1,57 1,73 1,36 Primärkapitalkvot Primärkapital i relation till riskvägda placeringar 1,77 1,56 1,65 1,30 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 1,41 1,59 1,98 2,32 2,18 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 0,80 0,88 1,20 1,59 1,02 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,32 0,37-0,04 0,80 0,40 Avkastning på totala tillgångar Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning 0,55 0,65 0,06 1,88 0,73 Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i % av genomsnittlig eget kapital 7,25 8,50 0,75 21,71 8,49 KI-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,56 0,59 0,47 0,35 0,56 KI-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,60 0,58 1,03 0,44 0,61 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 62,48 55,94 56,43 18,27 58,23 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 1,43 1,82 1,93 3,91 0,40 1 Fr o m 2014 beräknas inte kapitaltäckningskvot, utan istället beräknas kapitalrelation. 10

13 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 0,10-0,03 2,08 0,46 0,14 Övriga uppgifter Medeltal anställda Antal kontor RESULTATRÄKNING Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader Kreditförluster Nedskrivning av finansiella tillgångar Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner, netto Skatter Årets resultat inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar BALANSRÄKNING Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar för pensioner Summa skulder Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder och eget kapital

14 FEM ÅR I SAMMANDRAG In- och utlåning till allmänheten, tkr Utlåning Inlåning Sparande i Robur kapitalförvaltning, förmögenhetsvärde, tkr Antal kunder

15 Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör tkr för år Styrelsen föreslår att detta belopp i sin helhet överförs till reservfonden. Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens totala kapitalrelation efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 15,43% (14,31%). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till tkr ( tkr) och slutligt kapitalkrav till tkr ( tkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 13

16 RESULTATRÄKNING, TKR Not Förändr i % Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto ,4 Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter ,5 Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster ,2 Resultat före kreditförluster ,0 Kreditförluster, netto Nedskrivning av finansiella tillgångar Rörelseresultat ,5 Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Skatt hänförlig till tidigare år Årets resultat ,8 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT Årets resultat Övrigt totalresultat Poster som kommer att återföras till resultatet Årets förändringar i verkligt värde på tillgångar som kan säljas Årets totalresultat ,7 14

17 BALANSRÄKNING, TKR TILLGÅNGAR Not Förändr i % Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Derivat Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Aktier och andelar i dotterföretag Materiella tillgångar 23 - Inventarier Byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Derivat 0 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar ,1 SKULDER OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Derivat Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar för pensioner Summa skulder och avsättningar ,1 Obeskattade reserver ,9 Eget kapital Grundfond 2 2 Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital ,2 Summa skulder och eget kapital ,1 Poster inom linjen Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Åtaganden

18 RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL Grundfond Reservfond Fond för Årets Total verkligt värde resultat eget kapital Ingående balans eget kapital Justering för retroaktiv ändring Resultatdisposition Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Utgående eget kapital Grundfond Reservfond Fond för Årets Total verkligt värde resultat eget kapital Ingående balans eget kapital Resultatdisposition Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Utgående eget kapital Syftet med reservfonden har varit att spara nettovinsten. Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas, fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas dock i resultaträkningen. 16

19 KASSAFLÖDESANALYS, TKR Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultatet av finansiella transaktioner Av- och nedskrivningar Kreditförluster Övriga poster som inte ingår i kassaflödet 254 Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten Ökning/minskning av värdepapper Ökning/minskning av inlåning från allmänheten Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut Förändring av övriga tillgångar Förändring av övriga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar Förvärv av finansiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Förvärv av materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa Utlån till kreditinstitut Summa Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta

20 NOTER TILL FINANSIELLA RAPPORTER 1. Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Sidensjö Sparbank som är sparbank med säte i Sidensjö i Örnsköldsviks kommun. Adressen till huvudkontoret är Bredåker 101, Sidensjö. 2. Redovisningsprinciper (a) Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54, FFFS 2013:2, FFFS 2013:24 och FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 26 mars Resultat och balansräkning blir föremål för fastställande på sparbanksstämman den 11 maj De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. (b) Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 20) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Se vidare not 36. (e) Ändrade redovisningsprinciper (i) Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2014 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning. (ii) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr. o m kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av de nedanstående nya eller 18

21 förväntade effekterna väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Financial Instruments kommer att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har genom IFRS 9 färdigställt ett paket av förändringar avseende redovisning av finansiella instrument, en framåtblickande ( expected loss ) nedskrivningsmodell och förenklade förutsättningar för säkringsredovisning. IFRS 9 träder i kraft 1 januari 2018 och tidigare tillämpning är tillåten givet att EU godtar standarden. EU planerar att godkänna standarden under De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av tre kategorier; där värdering sker till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via resultatet. Indelningen i de tre kategorierna görs utifrån företagets affärsmodell för de olika innehaven respektive egenskaperna på de kassaflöden som tillgångarna ger upphov till. Fair value option är möjlig att tillämpa för skuldinstrument i de fall detta eliminerar eller väsentligen reducerar en mismatch i redovisningen. För egetkapitalinstrument är utgångspunkten att värdering ska ske till verkligt värde via resultatet med en valmöjlighet att istället redovisa värdeförändringar som inte innehas för handel i övrigt totalresultat. Vad gäller de delar som berör finansiella skulder överensstämmer merparten med de tidigare reglerna i IAS 39 förutom vad avser finansiella skulder som frivilligt värderas enligt Fair Value Option. För dessa skulder ska värdeförändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensräntan. Den nya nedskrivningsmodellen kommer att en redovisning av ett års förväntad förlust redan vid den initiala redovisningen och vid en väsentlig ökning av kreditrisken ska nedskrivningsbeloppet motsvara de kreditförluster som förväntas uppkomma under den återstående löptiden. De nya reglerna kring säkringsredovisning innebär bl a förenklingar av effektivitetstester samt utökning av vad som är tillåtna säkringsinstrument och säkrade poster. Banken värderar idag sin värdepapperportfölj enligt verkligt värde via resultatet med undantag för innehavet i Swedbankaktier som värderas enligt verkligt värde via övrigt totalresultat. IFRS 15 Revenue from Contracts with Costumer träder i kraft den 1 januari 2017 och ersätter då samtliga tidigare utgivna standarder och tolkningar som hanterar intäkter från kundkontrakt. IFRS 15 innehåller således en samlad modell för all intäktsredovisning. IFRS 15 gäller dock inte intäkter som redovisas i enlighet med IAS 39, t ex ränteintäkter. EU har ännu inte godkänt standarden. Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, Disclosure Initiative, träder i kraft den 1 januari Dessa ändringar syftar till ytterligare uppmuntra företag att tillämpa sin professionella bedömning för att fastställa vilka upplysningar som ska lämnas och hur informationen kan struktureras i de finansiella rapporterna. För att möjliggöra detta har några specifika förbättringar gjorts på områdena väsentlighet, disaggregering och delsummeringar, notstruktur, upplysningar om redovisningsprinciper och presentation av poster i övrigt totalresultat som härrör från investeringar som beräknas enligt kapitalandelsmetoden. (f) Dotterbolag Den 1 augusti 2014 registrerade Sidensjö Sparbank bolaget SS Förvaltning i Övik AB med tkr i aktiekapital. Detta innebär att Sidensjö Sparbank är en koncern med Sidensjö Sparbank som moderbolag och SS Förvaltning i Övik AB som dotterbolag. Under 2014 har aktiekapitalet skrivits ned med tkr på grund av bedömt lägre marknadspriser på bolagets fastigheter. Aktierna i SSförvaltning redovisas till anskaffningsvärdet med beaktande av nedskrivningar. Verksamheten i SS Förvaltning i Övik AB består i sin helhet att förvalta fastigheter som banken förvärvat som skydd av fordran. I enlighet med ÅRKL 7 kap. 6 a upprättar Sidensjö Sparbank inte någon koncernredovisning eftersom dotterbolaget är av ringa betydelse för att ge en rättvisande bild av ställning och resultat (se även not 22). (g) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida inoch utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som erhålls vid förfall. Se vidare (h) (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan. Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: 19

22 - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. (h) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. (ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. (i) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas inte här. (j) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade värdeförändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som identifieras till verkligt värde via resultaträkningen (fair value options). - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som inte används som säkringsinstrument. - Nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. 20

23 - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde. (k) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egenkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. (ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer och vanliga obligationer med kupongränta. Aktieindexobligationerna innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de 21