1 FRAMTIDSTRO TROTS ETT TUFFT ÅR KOMMUNENS ORGANISATION FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys...5

Transkript

1 Årsredovisning 2012

2 Innehåll 1 FRAMTIDSTRO TROTS ETT TUFFT ÅR KOMMUNENS ORGANISATION FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys Kommunens verksamhet Året som gått Måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning Nämndernas budgetavvikelse Kommunens verksamhet Kommunal verksamhet i annan verksamhetsform Ekonomisk översikt för koncernen Ekonomisk översikt för kommunen Ekonomiska nyckeltal - fem år Medarbetarna EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter Driftredovisning Investeringsredovisning Redovisningsprinciper ORD OCH UTTRYCK... 31

3 1 Framtidstro trots ett tufft år När år 2012 summeras kan vi konstatera att vi än en gång når ett positivt resultat i kommunen och kommunkoncernen. Under året har beslut fattats som jag är övertygad om leder till en bättre service för våra medborgare. Beslutet om att hemsjukvården skulle tas över från landstinget fattades t.ex. under året. Även arbetet med Resecentrum har fortskridit bra och nu börjar vi se resultatet. Den nya välkomnande och gemensamma receptionen tillsammans med polisen invigdes också under året. Ett samarbete vi i Hedemora är unika med i Sverige. Vi står inför stora utmaningar i framtiden. År 2012 var ett tufft år för många, då flera varsel och omstruktureringar genomfördes. Det här, tillsammans med minskad befolkning, har inneburit att Hedemoras skatteintäkter minskat och att kommunen fått anpassat sina verksamheter. Det stora varslet och hotet om nedläggning av Mejeriet i Grådö, en av kommunens största arbetsgivare, fick en glad vändning under året då Coop köpte och tog över verksamheten. Dock med en mindre produktion. För att möta de varsel som drabbat industrierna har kommunen tillsammans med Region Dalarna startat projektet Industriell förnyelse. Projektet ska drivas under tre år av Hedemora Näringsliv AB och leda till nya arbetstillfällen. När jag är ute på företagsbesök i kommunen blir jag alltid lika glad över den framtidstro som finns hos våra företagare. Framtidstron är viktig för oss alla, speciellt i svåra tider. Under 2012 investerade kommunen tillsammans med sina bolag, AB Hedemorabostäder och Hedemora Energi AB, ca 200 miljoner kr (mkr) i tre vind-kraftverk och två nya kraftvärmeverk. Dessa investeringar är nu i produktion och genererar grön el så som det anstår en ekokommun. Kommunen har också under året införskaffat en elbil för leverans av den post som cirkulerar inom kommunens verksamheter. Ett annat glädjande besked kom från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som precis redovisat en undersökning om äldreomsorgen i Sverige. Undersökningen visar att Hedemora kommun har en väldigt bra äldreomsorg, med högt betyg på personalens bemötande. Något vi alla kan vara stolta över. Jag vill avsluta med att tacka alla våra medarbetare för ett gott samarbete under det gångna året. Ulf Hansson Kommunstyrelsens ordförande 3

4 2 Kommunens organisation Mandatfördelning i kommunfullmäktige Parti Mandat Arbetarpartiet socialdemokraterna 14 Centerpartiet 8 Moderata samlingspartiet 7 Vänsterpartiet 2 Kristdemokraterna 1 Miljöpartiet De Gröna 2 Folkpartiet Liberalerna 1 Långshyttepartiet 3 Sverigedemokraterna 3 4

5 3 Förvaltningsberättelse 3.1 Omvärldsanalys Sydeuropas skuldkris - Sverige bromsar in Den svenska ekonomin utvecklades relativt starkt under årets första tre kvartal, men bromsade sedan in. Försvagningen av den svenska ekonomin under slutskedet av året förklaras i huvudsak av en försvagad export, främst inom den tillverkande industrin. Det som framförallt tynger konjunkturen är skuldsaneringen i Sydeuropa. Bruttonationalprodukten (BNP) ökade med 1,2 % och bedömningen är att den förväntas bli densamma Den fortsatt svaga tillväxten bidrog till en ökning av arbetslösheten i Sverige med 0,2 procentenheter jämfört med 2011 och landade på 8,9 % december Ökningen av arbetslösheten var störst under andra halvåret och förväntas fortsätta öka den närmaste tiden. 1 Återhämtningen tros bli trög i början på 2013 för att sedan stärkas under året. På längre sikt, och i takt med att problemen i omvärlden dämpas, ser förutsättningarna för svensk ekonomi ljusare ut. Demografisk utveckling - 55 personer färre i kommunen 2012 hade kommunen invånare, en minskning med 55 personer jämfört med Det är framför allt yngre personer som flyttar ut på grund av arbete och studier samt omfattande flyttningsrörelser av utrikesfödda personer. Invandringen bidrar till en positivare balansering av flyttningsnetto. Liksom för flertalet kommuner i regionen bidrar låga födelsetal och högre antal avlidna till kommunens folkmängdsförändring. Antalet asylsökande uppgick till ca 600 personer 2012 enligt Migrationsverkets statistik. 59 personer med utländsk bakgrund, som erhöll permanent uppehållstillstånd, valde Hedemora kommun som bostadsort. Hedemora har även ett negativt pendlingsnetto. Det innebär att fler pendlar ut från kommunen än in till kommunen. Bostäder Runt hälften av kommunens invånare bor idag i centralorten. Övriga bor ute på landsbygden eller i någon av de sex övriga tätorterna. De flesta bor i villor eller privata hyres- och bostadsrätter. Cirka 15 % bor i allmännyttan. Totalt har det de senaste åren byggts ungefär tio hus per år, främst fritidshus. Det finns lediga lägenheter i tätorterna utanför staden. Dessutom finns en brist på bostäder för unga, som efterfrågar mindre lägenheter med låg hyra Födelsenetto Flyttningsnetto Totalförändring Totalbefolkning Arbetsförmedlingen Andel av registerbaserade arbetskraften totalt. 5

6 Näringsliv och arbetsmarknad Det finns i Hedemora ca 1800 företag. 2 Omkring 100 nya företag startas upp varje år % av alla företag har färre än 20 anställda. 4 På arbetsställenivå återfinns hela 96 % av de sysselsatta på ställen med mindre än 20 anställda. 5 De areella näringarna, industrin, vård och omsorg är starka näringar, medan företagstjänster och personliga tjänster fortfarande är underrepresenterade i förhållande till sysselsättningen i länet. Jämfört med år 1995 har kommunen (relativt sett) ökat inom bygg, handel, hotell och restaurang, energi och miljö, företagstjänster, samt minskat inom utbildning, industri och de areella näringarna. Av befintliga företag drivs de flesta av män, medan det sker en ökning av nyföretagande bland kvinnor. Hedemora kommun upplever också, som resten av länet, en starkt könssegregerad arbetsmarknad där kvinnor dominerar inom vård, omsorg och utbildning, medan vi ser en manlig dominans inom bygg, areella näringar och industri. Andelen kvinnor i heltidsarbete är liksom i resten av länet betydligt lägre än andelen män, kanske främst beroende på den starkt könssegregerade arbetsmarknaden. I början av 2012 hade kommunen en något lägre arbetslöshet än länet och riket. Under året skedde dock en ökning från 8,0 till 8,6 %. Ökningen är 0,4 procentenheter större än för länet och riket. 6 2 UC juli SCB 4 UC juli SCB 6 Arbetsförmedlingen - Öppet arbetslösa och personer med aktivitetsstöd. 6

7 3.2 Kommunens verksamhet Året som gått Upprustningen av stationsområdet är i ett slutskede. Trafikverkets tunnel har skjutits på plats under spåren. Anslutande trappor och ramper har byggts. Stationshuset är i huvudsak färdigt. Ny handikapptoalett har installerats och utrymmen har skapats för kiosk/fika, med besöksinformation och framtida möjlighet till biljettinköp. Under året har nyckelpersoner anställts, bland annat personalchef och ekonomichef. Den första augusti slutade kommunchefen och ny kommunchef är anställd från Chefen för Kultur- och fritidsförvaltningen har efter långvarigt chefskap övergått till ny verksamhet inom kommunen. En ombyggnation har gjorts i Kommunhuset för att skapa en ny reception tillsammans med Polismyndigheten Dalarna. Hedemora kommun är först i Sverige med att ha en kommunreception som även utför vissa polisärenden. Bygglovsavdelningen har haft ett intensivt år på grund av gruvans expansion i Garpenberg. Byggarbetsplatsen är idag den tredje största i landet, vilket har tagit tid i anspråk för personalen avseende handläggning, samråd och tillsyn. Som resultat av denna verksamhet har avdelningen inte kunnat leverera beslut så som lagen kräver fullt ut. Ett arbete pågår med att ta fram underlag för den kommunala översiktsplanen samt tillägg avseende landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Under året har fyra detaljplaner vunnit laga kraft. Implementeringen av de nationella skolreformerna inom förskolan, grundskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen och särskolan har fortsatt under Nya läroplaner, nya kursplaner, nytt betygssystem är några av reformerna. Strukturella förändringar har genomförts i grundskolan. Som ett led i denna process har skolan i Stjärnsund avvecklats och eleverna har flyttats till Smedby skola. En större ombyggnation av köket och matsalen i Vikmanshyttans skola har påbörjats. Ombyggnaden ska vara klar till sommaren 2013 Kommunen blev under hösten medlem i den regionala gymnasiesamverkan, GYSAM. Det ger eleverna större möjlighet att välja utbildningar inom regionen, trots ett mindre utbildningsutbud vid Martin Koch-gymnasiet. En ny gemensam ledningsorganisation för vuxenutbildningen och gymnasiet har genomförts. Syftet är att ytterligare förbättra samarbetet mellan utbildningarna. Utmaningen för gymnasiet är att anpassa organisationen till färre elever. Ett antal projekt pågår för att få personer med försörjningsstöd till arbetslivet. Några exempel på sådana projekt är På väg till jobbet, Kraften och Mini-Maxi. Aktivitetsparken för äldre har invigts under hösten och Bo bra på äldre dar, seminarier om boendeidéer, genomfördes i flera kommundelar. Fem boendeplatser har stängts vid äldreboendet Granen och korttidsplatserna har samlats på en avdelning vid Vinstragården. Förberedelser har pågått under året för att kommunalisera hemsjukvården och HSR-enheten (hälso-sjukvård-rehabilitering) har organiserats i tre geografiska områden. Digitala trygghetslarm har installerats och smartphones har införts i hemtjänsten. Ett projekt i Smedby har skapats för att underlätta för äldre att komma till affären och handla själva. En ny gruppbostad, Hjalmar, har öppnats för äldre brukare, vilket frigjorde platser för yngre brukare som var beviljade boende enligt LSS. Norrbygatans gruppbostad har utökats till sex platser. Samarbetet med Avesta inom Södra Dalarna Turism har inletts och turistbyrån har påbörjat förberedelser inför flytt till nya lokaler i Resecentrum. Arbetet har också fortsatt med att utveckla besöksnäringen för fler erbjudanden om mat, boenden och aktiviteter digitalt. Beslut har tagits om att hålla Brunnsjöns camping stängd under 2013 och kommunstyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp som ska utreda framtiden för campingverksamheten i kommunen. Hedemora Näringsliv AB har beviljats två större projekt under Dels ett kompetensutvecklingsprojekt för 445 anställda i 14 företag, dels ett projekt med fokus på gruvnäringen. Vidare bedrivs ett projekt avseende industriell förnyelse med Region Dalarna. AB Hedemora Energi färdigställde Kraftvärmeanläggningarna under senare delen av Det innebär att 2012 var det första verksamhetsår då anläggningarna var i produktion. 7

8 Ny styrelse för kommunens bostadsbolag valdes vid bolagsstämman i februari 2013 och en tillförordnad VD tillsattes i avvaktan på rekrytering. Kommunfullmäktige beslutade under året om nya ägardirektiv för Hedemorabostäders dotterbolag, Tjäderhuset AB. Sju nya vindkraftverk finns i skogarna kring Garpenberg. Tre av dessa ägs av koncernen Hedemora kommun Måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommunerna redovisa Strategiska mål och styrkort mål som främjar god ekonomisk hushållning. För Mål och budget beskriver vision och strategiska att leva upp till kravet om en god ekonomisk hushållning måste resultatet över tiden överstiga den- mål för Hedemora kommun och är fastställda av kommunfullmäktige. Det koncernövergripande na miniminivå. styrkortet ska följas upp och revideras årligen. Övergripande mål Hedemora Kommun en bygd med framtidstro där människor och näringsliv utvecklas Övergripande mål är att människor väljer att bo i Hedemora på grund av kommunens goda kvalitet och omsorg. För att kunna uppnå detta krävs en ekonomi i balans. Utifrån det har mätbara finansiella- samt verksamhetsmål upprättats. De områden som strategiska mål formulerats för är kunder, processer/verksamhet, medarbetare samt ekonomi. Under 2013 kommer ett flödesschema tas fram, som närmare beskriver hur styrkortsmodellen ska användas, allt ifrån kommunfullmäktige till förvaltningarnas verksamheter, samt hur och när återrapportering ska ske avseende måluppfyllelse. Indikatorer/nyckeltal beskrivs utifrån måluppfyllelse. 8

9 Mål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har fastställt mål för god ekonomisk hushållning i juni För att säkerställa god ekonomisk hushållning ska finansiella mål och verksamhetsmål definieras och följas upp. Den samlade bedömning är att kommunen inte uppnår de finansiella målen Verksamhetsmålen är svårbedömda och behöver utvecklas. Ett arbete bör påbörjas under 2013 med att utveckla målen för god ekonomisk hushållning för att öka måluppfyllelsen. Finansiella mål Resultatet ska utgöra 1 % av summan av skatteintäkter och statsbidrag. Nettokostnaden ska uppgå till max 98 % av skatteintäkter, statsbidrag och finansnetto. Verksamhetsmål Anpassa verksamheten i syfte att minska kostnader i de fall kostnaderna överstiger medelvärdet för jämförbara kommuner. Anpassa/minska lokalyta per brukare/anställd/elev till faktiskt behov. Måluppfyllelse Målet innebär ett resultat på drygt 7 mkr. I bokslutet är resultatet 0,1 mkr, vilket innebär att målet inte uppnås. Nettokostnaderna överstiger målet med 15,0 mkr, vilket innebär att målet inte uppnås. Måluppfyllelse Budgetavvikelsen för nettokostnaderna är -4,7 mkr. Nettokostnaderna har ökat med 2,1 % mellan 2011 och 2012, d.v.s. mer än inflationen. I nästa tabell beskrivs visst mått, där Hedemora kommun jämförs med medelvärde för riket, gällande kommunens kvalititet. Målet är svårbedömt, eftersom det är så komplext. Målet är svårbedömt. Ett arbete pågår med att reducera lokalytan i kommunen. Problemet är att avveckla kostnaden. 9

10 Resultat från Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 Mått Medevärde Hedemora Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden på vardagar? Hur många timmar/vecka har kommunen öppet simhallen utöver tiden på vardagar? Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod? Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? 12 h/v 13 h/v 25 h/v 23 h/v 72 % 100 % 22 dagar 0 dagar 52 dagar 21 dagar 16 dagar 4 dagar 14 vårdare 15 vårdare 5,4 barn/pers. 74 % av maxpoäng 49 % av maxpoäng 5,9 barn/pers. 64 % av maxpoäng 44 % av maxpoäng Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? 120 tkr/år 108 tkr/år Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? (andel som uppnår Skolverkets kravnivåer) Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? (andel som uppnår Skolverkets kravnivåer) Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 (uppfattar skolan och undervisningen som bra) 80 % 85 % 69 % 66 % 87,7 % 85,5 % 77 % 72 % Kostnad per betygspoäng 353 kr 387 kr Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram 78 % 74 % 24,2 tkr/elev 29,4 tkr/elev 10

11 3.2.3 Nämndernas budgetavvikelse I bokslutet 2012 är nettokostnaderna 788,7 (772,4) mkr. Budgetavvikelsen för nettokostnaderna, exklusive gemensamma kostnader är -23,1 mkr. Avvikelsen lindras av att gemensamma kostnader har en positiv avvikelse med 18,4 mkr, vilket bland annat förklaras av att kommunen erhållit en återbetalning av premie för avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) på 15,8 mkr. Den totala avvikelsen blir -4,7 mkr. Revision samt överförmyndarnämnden redovisar ingen eller liten positiv budgetavvikelse. Kommunstyrelsen har en avvikelse på -8,9 mkr (justerad budget -4,4 mkr), vilken bland annat förklaras av följande. En budgetomdisponering mellan kommunstyrelsen och gemensamma kostnader på 4,5 mkr har beslutats under året men hänsyn har inte tagits till detta i nedanstående tabell. Budget har saknats för bland annat outhyrda lokaler, ny kommunreception samt två nyinrättade chefstjänster. Ökade kostnader för gatu- och parkanläggningar samt för ekonomi- och it-funktion. Budgetavvikelsen för Kultur- och fritidsnämnden beror främst på ökade elkostnader. Utbildningsnämndens budgetavvikelse är -2,6 mkr, som huvudsakligen kan förklaras av ökade personalinsatser och då främst för att ge barn med särskilda behov extra stöd. Omsorgsnämnden har en budgetavvikelse på -9,9 mkr, vilken fördelas på respektive förvaltning med 4,5 mkr för vård- och omsorgsförvaltningen och 5,4 mkr för socialförvaltningen. Till de större avvikelserna hör följande. Endast delvis genomförd effektivisering i Hela Tiden-projektet, ett projekt för att minska personalkostnader. Striktare bedömning av Försäkringskassan vid omprövning av LSS-ersättning, innebär att kommunen får träda in och ta kostnaden. Barn- och ungdomssektionen, tillfälligt inhyrd personal och placeringskostnader för barn. Ökade kostnader för försörjningsstöd. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har en budgetavvikelse på -1,2 mkr, vilket förklaras av ökade kostnader för kollektivtrafiken samt skolskjutsar. Gemensamma kostnader har en budgetavvikelse på +18,4 mkr (14,4 efter budgetjustering), vilken förklaras av återbetalning AGS 15,8 mkr. Under rubriken gemensamma kostnader bokförs pensionsutbetalningar, avräkning för sociala avgifter, förändring semesterlöneskuld samt internränta. Nettokostnader med budgetavvikelse, mkr Bokslut Budget Bokslut Budget avvikelse Revision -0,7-0,7-0,7 0,0 Kommunstyrelsen -74,6-69,5-78,4-8,9 Kultur- och fritidsnämnden -24,5-24,5-25,3-0,7 Utbildningsnämnden -316,8-318,0-320,6-2,6 Omsorgsnämnden -330,3-329,6-339,6-9,9 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden -22,7-27,9-29,1-1,2 Överförmyndarnämnden -1,3-1,6-1,4 0,2 Gemensamma kostnader -0,2-12,2 6,2 18,4 Nettokostnader -772,4-784,0-788,7-4,7 Nettokostnader, exkl gem. kostnader -772,2-771,8-794,9-23,1 11

12 3.2.4 Kommunens verksamhet Kärnverksamheten motsvarar drygt 80 % av kommunens verksamhet och utgörs av förskola, utbildning, äldreomsorg, LSS samt individ och familjeomsorg. Begreppet övriga verksamheter i diagrammet är miljö- och samhällsbyggnad, näringsliv och räddningstjänst, vilket motsvarar cirka 3 % av verksamheten. Kommunens verksamhet, 794,9 mkr Utbildning Äldreomsorg 4% 3% 3% 3% LSS 5% Individ och familj 9% 61% Ledning och adm Kultur och fritid Gator, lokaler mm 13% Trafik 21% Övrigt Kommunal verksamhet i annan verksamhetsform Kommunen bedriver en del av sin verksamhet i bolagsform. Följande bolag är helägda av kommunen. Hedemora Energi AB, bedriver elnätsverksamhetet, fjärrvärmedistribution, VAverksamhet, avfallhantering samt bredbandsverksamhet. Hedemora Kraft och Värme AB producerar fjärrvärme, som säljs till moderbolaget, som i sin tur säljer det vidare till slutkund. AB Hedemorabostäder, ett allmännyttigt bostadsföretag. Tjäderhuset i Hedemora AB, tillhandahåller kommunala lokaler samt fastighetsförvaltning och därmed förenlig verksamhet. Hedemora Energi AB bedriver VA-verksamheten som en rörelsegren och verksamheten särredovisas. Enligt VA-lagstiftningen ska eventuellt överuttag återföras till abonnenterna. 12

13 3.3 Ekonomisk översikt för koncernen I den sammanställda redovisningen ingår följande juridiska organisationer. Kommunen med dess verksamhet i nämnder och styrelser. Koncernen AB Hedemorabostäder med dotterbolaget Tjäderhuset AB. Hedemora Energi AB med dotterbolagen Hedemora Kraft och Värme AB samt Hedemora Elnät AB. För en mer utförlig beskrivning av de olika juridiska verksamheterna hänvisas till årsredovisningens bilaga avseende verksamhetsberättelser från kommunala bolag och nämnder. Årets resultat koncernen För sjätte året i rad visar kommunkoncernen ett positivt resultat. Resultatet efter skatt uppgår till 9,9 (3,3) mkr, varav kommunen 0,1 (8,7) mkr. Det är koncernbolagen som bidrar till det positiva resultatet. Årets resultat kommunens verksamhet Kommunens resultat uppgår till 0,1 (8,7) mkr. Avvikelsen gentemot budget är + 0,1 mkr, d.v.s. en marginell avvikelse. Under året har kommunfullmäktige beslutat om tilläggsanslag på 0,5 mkr. Resultatförsämringen mellan 2011 och 2012 förklaras främst av att nettokostnaderna utvecklats snabbare än skatteintäkterna. Jämförelsestörande intäkter för 2012 ingår i resultat med 16,3 (10,0) mkr, återbetalning av premie AGS (15,8 mkr) samt reavinst (0,6 mkr). Trots ett resultat på 0,1 mkr råder obalans inom den kommunala verksamheten. De fem stora nämnderna redovisar en budgetavvikelse på -23,1 mkr. Omvårdnadsnämnden och Kommunstyrelsen svarar för merparten av underskottet. Obalansen i verksamheten mildras av en engångsåterbetalning av premier för AGS med 15,8 mkr. Vidare minskas underskottet av ökade skatte- och statsbidragsintäkter på 5,3 mkr jämfört med budget. Årets resultat Koncernen AB Hedemorabostäder AB Hedemorabostäder redovisaer ett resultat på +2,6 (-1,6) mkr. Resultatförbättringen förklaras bland annat av att hyresintäkterna förbättras mellan 2011 och 2012 med 3,8 mkr. Årets resultat Koncernen Hedemora Energi AB Resultatet för Hedemora Energi AB uppgick till 7,5 (-3,8) mkr. Verksamhetsåret 2012 har både verksamhetsmässigt och ekonomiskt gått enligt plan med undantag för kraftvärmeverksamheten, som visar underskott. Resultatförbättringen förklaras av att skattesatsen har ändrats under 2013 för den obeskattade reserven vilket ger ett resultat på 9,1 mkr. Förändringen ger endast effekt i koncernen, inte i respektive bolag. Balansomslutning Balansomslutningen uppgår vid årets slut till 1 494,3 (1 475,2) mkr, vilket är en ökning med 19,1 (132,2) mkr. Anläggningstillgångarna ökade med 69,8 mkr, medan omsättningstillgångarna minskade med 50,7 mkr. Det egna kapitalet i koncernen är 542,4 (532,7) mkr, ökningen motsvarar årets resultat. Soliditet är ett mått som beskriver hur stor andel av balansomslutningen som är eget kapital. Soliditeten är 36 (36) % i koncernen, medan kommunens är 67 (67) %. Skillnaden förklaras bland annat av att koncernen har en låneskuld för att finansierar en del av sina anläggningar. Investeringar och finansiering Koncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgår till 151 (152) mkr. Investeringar i koncernen är bland annat vindkraftverk för cirka 100 mkr. För att möta kravet på finansiering av investeringarna har nya lån upptagits på 47,2 (138,6) mkr. Den externa låneskulden i koncernen är 681,5 (634,3) mkr per den 31 december Kommunen har ingen låneskuld. 13

14 3.4 Ekonomisk översikt för kommunen Skatter, utjämningsbidrag och övriga intäkter De viktigaste inkomstkällorna för kommunen är skatteintäkterna samt intäkter från utjämningssystemet. Skatteintäkter och utjämning motsvarar cirka 81 % av finansieringen av den kommunala verksamheten. De totala intäkterna för skatter och utjämningssystem uppgår till 778,9 (773,1) mkr. Förändringen mellan 2011 och 2012 är 5,8 mkr eller knappt 1,0 %. Storleken på intäkterna är beroende dels av nivån på skatten, dels av skatteunderlaget samt antalet innevånare i kommunen. Kommunens skattesats har under de senaste åren varit oförändrad, 22,41 per beskattningsbar hundralapp, exklusive skatteväxlingar. Externa intäkter, 957,6 mkr 4% 3% 2% Skatter 10% Utjämning Statsbidrag 20% 61% Taxor och avgifter Försäljning Övrigt 14

15 Verksamhetens nettokostnader Kommunens nettokostnader är verksamhetens kostnader minus verksamhetens intäkter. I bokslut har kommunen nettokostnader på 788,7 (772,4) mkr. Förändringen mellan 2011 och 2012 är en ökning på 16,3 mkr eller 2,1 %. I nettokostnaderna ingår en engångsåterbetalning på 15,8 mkr, vilket innebär att ökningstakten exklusive återbetalningen är 32,1 mkr. Kommunens skatte- och statsbidrag är 778,9 (773,1) mkr, och har en ökningstakt på 5,8 mkr eller knappt 1,0 %. Detta innebär att ett glapp uppstår i ökningstakt mellan nettokostnader och skatter. Den största kostnaden för den kommunala verksamheten är personalkostnaderna som svarade för 61 % av den totala kostnaden. Övriga stora kostnadsposter är köp av verksamhet, så som interkommunal ersättning, köp av placeringar i institutioner och boende. Finansnetto Kommunen har ett positivt finansnetto på 9.9 mkr, vilket är en ökning med 1,9 mkr jämfört med Kommunen har ränteintäkter från bank (3,3 mkr), utlämnade lån till koncernbolag (5,3 mkr) samt borgensavgifter (1,3 mkr). Externa kostnader, 957,5 mkr 5% 5% 2% Personal Köp verksamhet 8% Lokaler 16% Bidrag 61% Övrigt Avskrivningar 15

16 Resultatet, avstämning mot balanskrav Enligt kommunallagen ska negativa resultat regleras och det egna kapitalet återställas. Om underskott uppstår ska det återställas inom tre år. Kommunen har inga underskott att återställa från Årets resultat uppgick till 0,1 (8,7) mkr. I årets resultat ingår jämförelsestörande poster för återbetalningen av premie för AGS med 15,8 mkr samt en reavinst med 0,6 mkr. Mkr Årets resultat enl. resultaträkningen Justering för reavinst Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut ,1 8,7 0,1 0,0 0,0-0,6 Synnerliga skäl 0,0 0,0 0,6 Justerat resultat 0,1 8,7 0,1 Underskott att täcka från tidigare år 0,0 0,0 0,0 Att återställa 0,0 Kommunen åberopar synnerliga skäl för att reavinsten vid försäljningar av Kvarteret Kättingen på 0,6 mkr inte ska ingå i balanskravet. Motiveringen är att beloppet är litet samt att verksamheten har ingått i den kommunala verksamheten. Vidare minskar försäljningen verksamhetens kostnader på sikt. Balansräkningen Balansomslutningen uppgick vid årets slut till 566,3 (564,8) mkr, vilket är en ökning med 1,5 (2,5) mkr. Förändringen har varit marginell mellan åren. Kassaflödesanalys, förändring av likvida medel Under 2012 har de likvida medlen minskat med 1,3 (52,5) mkr. Likvida medel inklusive kortsiktiga placeringar är 96,6 (98,0) mkr vid årsskiftet 2012/2013. Årets investeringar inkl. försäljningen av kvarteret Kättingen på 3,4 mkr har finansierats med bland annat avskrivningar 15,5 mkr, rörelsekapital 11,6 mkr, samt avsättningar 2,9 mkr. Investeringar De totala investeringarna uppgår till 37,4 mkr för Budgeten är 34,0 mkr, vilken har överskridits med 3,4 mkr. Investeringen i vindkraftverk avslutades under 2012 till en utgift på 25,3 mkr. Det finns andra objekt som har pågått i flera år, som Stationsgatan på 10,6 mkr, vilket beräknas avslutas under Mkr Bokslut 2010 Bokslut 2011 Vindkraftverk 6,3 19,0 Stationsgatan, resecentrum Gator och vägar, belysning och beläggningsarbete Pågående 3,3 7,3 10,6 Infra ,7 0,1 2,4 2,4 Skolinvesteringar 2,6 3,3 2,3 Miljöinvesteringar 1,2 0,0 Övrigt 4,7 5,3 1,4 Totalt 21,8 37,4 16,7 Avskrivningarna har budgeterats till 17,3 mkr, men utfallet blev 15,5 mkr. Budgetavvikelsen förklarats bland annat av att en del av investeringarna fortfarande är pågående och inte belastas med avskrivningar. 16

17 Pensionsförpliktelser Pensionsåtagandet redovisas efter de rekommendationer som lämnas i kommunallagen enligt den så kallade blandmodellen, vilket innebär att en mindre del redovisas som avsättning i balansräkningen och en större del utanför balansräkningen, som en ansvarsförbindelse. Det totala åtagandet uppgår till 503,1 (532,8) mkr inklusive löneskatt. De pensioner som intjänats till och med 1998 uppgår till 432,7 (466,0) mkr och redovisas enligt rekommendationerna som en ansvarsförbindelse. Mkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Individuella valet 22,5 21,8 Avsättning - enligt RIPS 22,7 19,8 - frivillig del 25,2 25,2 Ansvarsförbindelse 477,2 466,0 Totalt 547,6 532,8 Pensionsrättigheter från och med 1998 betalas ut för individuell placering i mars året efter intjänande och redovisas som kortfristig skuld, med undantag av inkomster över 7,5 basbelopp. Särskilda ålderspensioner, löneandelar över 7,5 basbelopp samt efterlevandepensioner, finns upptaget som avsättning enligt Rips. Kommunen har en del av pengarna i en överskottsfond hos KPA, vilken har ett värde på 12,0 mkr, samt att fonden har ett överskottsvärde på 0,2 mkr. Som ansvarsförbindelse redovisas intjänandet till och med år För att möta kommande åtaganden för pensionsförpliktelser avseende pensionsrätter intjänade före 1998 har kommunen vidtagit åtgärder. Kommunen har bland annat beslutat göra extra avsättningar med 25,2 mkr vid tre tillfällen. Pensionskostnaderna, inklusive särskild löneskatt, beräknas pendla mellan 34,0 till 38,3 mkr de närmaste fem åren. De pensionsmedel som inte utbetalats återlånas i verksamheten. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser De totala borgensförbindelserna uppgår till 907,2 mkr. Borgensåtagandena avser dels borgen för koncernföretagens lån med 672,5 mkr samt övriga med 234,7 mkr. Följande nya borgensförbindelser har tillkommit jämfört med 2011: Wikmanshyttans Företagshotell 0,1 mkr samt Stiftelsen Husbyringen i Dalarna med 2,0 mkr. Borgensförbindelsen gentemot koncernenen Hedemora Energi AB har utökas med 116,2 mkr samt AB Hedemorabostäder med 23,4 mkr. Kommunen har en borgensförbindelse gentemot Dalatrafik med 232,0 mkr, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Kommunen har inte behövt infria några borgensåtaganden under 2012 och risken bedöms som liten att kommunen skall behöva infria några åtaganden. Leasingåtagandena har inte klassificerats utifrån begreppen finansiell och operationell leasing. Tjäderhuset i Hedemora AB äger och förvaltar huvuddelen av kommunens verksamhetslokaler. Framtiden Kommunen ska varje år besluta om en årsbudget, som minst ska vara i balans. De senaste två åren har kommunen fått ett positivt resultat med hjälp av engångsintäkter. Kommunen har antagit en budget för 2013, som visar ett överskott på 8,1 mkr. Resultatet motsvarar cirka 1 % av skatter och statsbidragsintäkter. Det kommer att krävas ytterligare beslut för att uppnå ett positivt resultat, eftersom det finns generella besparingsåtgärder i budgeten. Utvecklingen för Hedemora kommun blir beroende av befolkningsutvecklingen. Om befolkning minskar, så minskar även skatter och statsbidrag. Det är därför viktigt att kommunen lyckas behålla sin befolkning. Väsentliga händelser efter periodens slut Inga väsentliga händelser har inträffat efter årets slut. 17

18 3.5 Ekonomiska nyckeltal - fem år Mkr Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Kommunen Årets resultat 0,1 8,7 0,1 6,4 0,3 andel av skatteintäkter/statsbidrag, % 0% 1% 0% 1% 0% andel av eget kapital, % 0% 2% 0% 2% 0% Eget kapital 380,8 380,6 371,9 371,8 365,5 Soliditet, exkl pensionsförpliktelser, % 67% 67% 66% 70% 74% Eget kapital, inkl. pensionsförplikelser *) -71,2-60,2-24,4-112,4-103,0 Soliditet inkl. pensionsförpliktelser, % -13% -11% -4% -21% -21% Rörelsekapital 45,7 59,0 59,0 50,0 50,0 Verksamhetens nettokostnad inkl, finansnetto -778,8-764,4-768,1-745,9-741,5 andel av skatteintäkter, % 100% 99% 100% 99% 100% Skattemedel och utjämning 778,9 773,1 768,2 752,3 741,8 kronor invånare Investeringar -37,4-21,8-26,0-37,0-40,0 Nettokostnader -788,7-772,4-771,0-747,6-748,0 förändring -16,3-1,4-23,4 0,4 förändring, % 2% 0% 3% 0% Skatter och utjämning 778,9 773,1 768,2 752,3 741,8 förändring 5,8 4,9 15,9 10,5 förändring, % 1% 1% 2% 1% Finansnetto 9,9 8,0 2,9 1,7 6,5 förändring 1,9 5,1 1,2-4,8 förändring, % 24% 176% 71% -74% Koncernen Årets resultat 9,9 3,3 7,0 11,0 3,0 andel av eget kapital, % 2% 1% 1% 2% 1% Eget kapital 542,3 532,7 530,8 511,0 508,0 Soliditet, % 36% 36% 40% 40% 39% Rörelsekapital 64,3 82,5 38,0 73,0 79,0 Investeringar -150,7-152,0-106,0-79,0-94,0 Befolkning Skattesats egna kommunen 22,41 22,41 22,41 22,41 *) Nyckeltalet innehåller eget kapital, ansvarförbindelse för pensioner samt frivillig del av avsättning, 18

19 3.6 Medarbetarna Årsarbetare Antalet årsarbetare omräknat till heltidstjänst har under året minskat något. Vid årsskiftet fanns i kommunen (1 063) tillsvidareanställda årsarbetare och motsvarande för visstidsanställda 150 (158). Ålderstruktur heltidsanställda (antal) Kvinnor Män Ålders- och könsfördelning Andelen kvinnor över 50 år ökade något under 2012 till 45 (43) % medan andelen män i stort är oförändrad med 10 (9,7) procent. Andelen kvinnor under 50 år ökade till 42,9 (40,3) %, liksom andelen män under 50 år ökade till 7,6 (7) %. Fördelningen mellan könen visar inte på någon större förändring mellan åren med 83,6 (83) % kvinnor och 16,4 (17) % män. Andelen medarbetare som arbetar deltid fortsätter att minska och var för kvinnor 28,6 (32,3) % och för män 14,2 (15,3) % Ålderstruktur deltidsanställda (antal) Sjukfrånvaro Kommunen har sedan 2004 en fortsatt positiv utveckling av den totala sjukfrånvaron med årets 5,4 (5,6) %. För medarbetare i åldersgruppen 50 år och äldre har sjukfrånvaron minskat något. Kvinnors sjukfrånvaro har sjunkit marginellt under året till 6,0 (6,1) medan männens frånvaro minskat till 2,6 (3,3). Andelen långtidssjukskrivna, sjukskrivning 60 dagar eller mer, har fortsatt minska och är för året 39,7 (41,7) % av den totala sjukfrånvaron Kvinnor Män 65 Sjukdomsrelaterad frånvaro per åldersgrupp och kön Åldersgrupp Sjukfrånvaro (%) varav 60 dagar eller mer (%) ,3 2,9 3,0 0,0 3,3 3, ,2 5,5 5,5 40,1 43,5 40,5 50-6,7 6,1 5,7 67,9 43,4 42,0 Totalt 5,8 5,6 5,4 44,6 41,7 39,7 Kön Kvinnor 6,4 6,1 6,0 45,7 42,2 39,9 Män 3,3 3,3 2,6 35,3 37,5 38,2 Totalt 5,8 5,6 5,4 44,6 41,7 39,7 19

20 Löner Medellönen per månad 2012 var för kommunens anställda (23 900) kr. För kvinnor var medellönen kr och för män kr. Löneskillnaden mellan könen har minskat till (2 210) kr. Löneskillnaderna varierar mellan åldersgrupperna och var lägst i gruppen år (28 kr till männens fördel) och störst i åldersgruppen 60 år och äldre (3 436 kr till männens fördel). I åldersgruppen år tjänar däremot kvinnor något mer än männen. Personalomsättning Under året har 125 (165) tillsvidareanställningar skett och 131(209) medarbetare har valt att lämna kommunen. sig. Under de närmaste åren beräknas antalet pensionsavgångar i medeltal vara drygt 30 medarbetare per år, för att sedan öka ytterligare. Pensionsavgångarna medför förändringar inom verksamheterna och behov av nyrekrytering, främst inom vård- och omsorg samt utbildning. Pensionsavgångar VoO Utbildning Soc MoB Pensionsavgångar 10 KoF Under året lämnade 59 (34) medarbetare kommunen med pension KSF I likhet med många andra kommuner har Hedemora kommun ett stort generationsskifte framför 20

21 4 Ekonomisk redovisning 4.1 Resultaträkning Mkr Not Kommunen Koncernen Budget Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Verksamhetens intäkter 1,2 148,6 168,5 148,1 395,7 463,8 Verksamhetens kostnader 3-915,3-941,8-905, , ,9 Avskrivningar -17,3-15,5-15,4-70,7-68,3 Verksamhetens nettokostnader -784,0-788,7-772,4-762,8-749,4 Skatteintäkter 4 579,2 582,9 572,4 582,9 572,4 Generella bidrag och utjämning 5 194,3 196,0 200,7 196,0 200,7 Finansiella intäkter 6 10,5 10,2 9,1 3,9 12,3 Finansiella kostnader 7-0,1-0,3-1,1-18,7-29,3 Resultat före extraord. poster 0,0 0,1 8,7 1,3 6,7 Skatt 8 8,6-3,4 Årets resultat 0,0 0,1 8,7 9,9 3,3 21

22 4.2 Kassaflödesanalys Mkr Kommunen Koncernen Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Den löpande verksamheten Årets resultat 0,1 8,7 9,9 3,3 Justering för av- och nedskrivningar 15,5 15,4 71,3 68,6 Justering för förändring avsättning 2,9 3,8 1,4 7,4 Just.ej likv.påverkande poster 0,2-1,2 0,1-2,4 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 18,5 26,7 82,7 76,9 Ökn./minskn. kortfristiga fordringar 13,1-37,7 35,8-44,5 Ökn./minskn. exploateringar 0,1 0,1-2,9-2,6 Ökn./minskn. kortfristiga skulder -1,5-14,7-39,5-15,7 Kassaflöe från den löpande verksamheten 30,2-25,6 76,1 14,1 Investeringsverksamheten Förvärv materiella anläggningst. -37,4-23,1-150,7-172,4 Försäljn. av finans. anläggninstillg. 6,0 Försäljn. av materiella anläggninst. 3,4 173,2 3,4 0,5 Kassaflöde från investeringsverksamheten -34,0 150,1-141,3-171,9 Finansieringsverksamheten Förändring av låneskulden, netto 0,0 0,0 47,3-136,8 Ökn./minskn. långfristiga fordringar 2,5-177,0 0,2 275,4 Kassaflöde från finasieringsverksamheten 2,5-177,0 47,5 138,6 Årets kassaflöde -1,3-52,5-17,7-19,2 Likvida medel vid periodens början 98,0 150,5 143,0 162,2 Likvida medel vid periodens slut 96,7 98,0 125,2 143,0 I likvida medel ingår kassa, bank och kortfristiga placeringar. Det är en förändring för kommunen jämfört med föregående år 22

23 4.3 Balansräkning Mkr Kommunen Koncernen Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 171,8 153, , ,0 mark, byggnader, publika anl ,4 114, ,4 589,8 maskiner och inventarier 10 49,7 16,9 120,8 417,6 pågående projekt 11 16,7 21,8 97,7 161,6 Finansiella anläggningstillgångar ,0 213,5 5,7 11,9 Summa anläggningstillgångar 382,9 366, , ,9 Omsättningstillgångar Förråd, exploateringsfastighet 13 2,2 2,3 17,5 14,6 Kortfristiga fordringar 14 84,5 97,6 101,0 136,8 Kortfristiga placeringar 15 14,1 14,1 14,1 14,1 Kassa och bank 16 82,6 83,9 111,1 128,9 Summa omsättningstillgångar 183,4 197,9 243,7 294,4 Summa tillgångar 566,3 564, , ,2 Eget kapital, avsättningar, skulder Eget kapital ,7 371,9 532,4 529,4 Årets resultat 0,1 8,7 9,9 3,3 Summa eget kapital 380,8 380,6 542,3 532,7 Avsättningar Avsättningar för pensioner 18 47,8 44,9 54,0 50,4 Övriga avsättningar 19 0,0 0,0 37,1 45,9 Summa avsättningar 47,8 44,9 91,1 96,3 Skulder Långfristiga skulder 20 0,0 0,0 681,5 634,3 Kortfristiga skulder ,7 139,2 179,4 211,9 Summa skulder 137,7 139,2 860,9 846,2 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 566,3 564, , ,2 Panter och ansvarsförbindelser Pensioner intjänade för ,2 466,0 477,2 466,0 Borgensförbindelser ,2 550,4 238,9 21,

24 4.5 Noter Mkr Kommunen Koncernen Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Not 1 Verksamhetens intäkter Driftredovisningens intäkt 220,0 187,4 552,2 561,0 Avgår kommuninterna intäkter -51,5-39,3-51,5-39,3 Avgår koncerninterna intäkter 0,0 0,0-105,0-57,9 Summa externa intäkter 168,5 148,1 395,7 463,8 Not 2 Jämförelsestörande intäkt LSS, förlikningsavtal 0,0 10,0 0,0 10,0 Återbetalning av premie AGS 15,8 0,0 15,8 0,0 Reavinst 0,6 0,0 0,6 0,0 Intäkter exklusive jömförelsestörande 152,1 138,1 379,3 453,8 Not 3 Verksamhetens kostnader Driftredovisningens kostnad ,7-959, , ,5 Avgår interna kostnader 51,5 39,3 51,5 39,3 Avgår koncerninterna kostnader 105,0 57,9 Avgår avskrivningar 15,5 15,4 70,7 68,3 Summa externa kostnader -941,8-905, , ,9 Not 4 Skatteintäkter Preliminära skatteinbetalningar 576,0 559,2 576,0 559,2 Prel. slutavräkning innevarande år 6,8 13,2 6,8 13,2 Slutavräkningsdif. föregående år 0,1 0,0 0,1 0,0 Summa 582,9 572,4 582,9 572,4 Not 5 Generella bidrag och utjämning Inkomstutjämning 127,7 119,1 127,7 119,1 Strukturbidrag 2,8 2,8 2,8 2,8 Regleringsavgift 7,4 15,5 7,4 15,5 Kostnadsutjämning, inkl LSS -17,2-11,4-17,2-11,4 Avgift LSS-utjämning 48,2 50,3 48,2 50,3 Fastighetsavgift 26,9 24,4 26,9 24,4 Summa 196,0 200,7 196,0 200,7 Not 6 Finansiella intäkter Utdelning frrån koncernföretag 0,3 0,0 0,0 0,0 Räntor, bank 3,3 5,9 3,9 5,9 Räntor, utlämnade lån 5,3 1,6 0,0 4,5 Borgensavgifter 1,3 1,6 0,0 1,9 Summa 10,2 9,1 3,9 12,3 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader mm -0,3-0,2-18,7-28,4 Övrigt 0,0 0,0 0,0 0,0 Värdeminskning, obligationer 0,0-0,9 0,0-0,9 Summa -0,3-1,1-18,7-29,3 Not 8 Skatt Uppskjuten skatt 0,0 0,0 8,6-3,4 Summa 0,0 0,0 8,6-3,4 24

25 Mkr Not 9 Kommunen Koncernen Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Mark, byggnader och tekninska anläggningar Anskaffningsvärde 251,7 256, ,8 892,8 Ackumulerade avskrivningar -146,3-142,1-746,4-303,0 Bokförtvärde 105,4 114, ,4 589,8 Redovisat värde vid årets början 114,6 295,0 589,8 607,8 Investeringar 3,2 0,0 121,0 3,5 Redovisat värde av avyttringar -2,9-172,0-11,9 0,0 Nedskrivningar 0,0 0,0-4,0 0,0 Avskrivningar -10,1-8,4-49,1-21,5 Överföring mellan tillgångsslag 1,2 0,0 381,2 0,0 Övriga förändringar -0,6 0,0-0,6 0,0 Redovisat värde vid årets slut 105,4 114, ,4 589,8 Not 10 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde 100,8 62,5 203,5 830,5 Ackumulerade avskrivningar -51,0-45,6-82,6-412,9 Bokförtvärde 49,7 16,9 120,8 417,6 Redovisat värde vid årets början 16,9 23,9 37,4 408,7 Investeringar 20,8 0,0 75,3 44,6 Redovisat värde av avyttringar och utrangeringar 0,0 0,0-0,2 0,0 Avskrivningar -5,4-5,0-9,2-35,7 Överföring mellan tillgångslag 17,4-2,0 17,5 0,0 Redovisat värde vid årets slut 49,7 16,9 120,8 417,6 Not 11 Pågående investeringar Anskaffningsvärde 16,7 21,8 97,7 161,6 Ackumulerade avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Bokförtvärde 16,7 21,8 97,7 161,6 Redovisat värde vid årets början 21,8 0,0 161,6 0,0 Investeringar, nettoförändringar 13,5 21,8-63,9 0,0 Överföring mellan tillgångslag -18,7 0,0 0,0 0,0 Redovisat värde vid årets slut 16,7 21,8 97,7 161,6 Not 12 Finansiella anläggningstillg. Aktier i dotterföretag AB Hedemora bbostäder, 100 % 10,7 10,7 0,0 0,0 Hedemora Energi AB, 100 % 2,0 2,0 0,0 0,0 Summa 12,7 12,7 0,0 0,0 Andelar intresseföretag DalaKraft AB 0,0 0,0 0,0 5,9 Svältbackens Kraft AB 0,0 0,0 0,7 0,7 AB Dalatrafik 0,7 0,7 0,7 0,7 Kommuninvest 0,6 0,6 0,6 0,6 Hedemora Djupgas 0,0 0,0 0,0 0,0 AB Dala Kemiavfall 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommun AB 0,0 0,0 0,0 0,0 Föreningssparbanken 0,0 0,0 0,0 0,0 Långshyttan Handels AB 0,0 0,0 0,0 0,0 Wikmanshyttans företagshotell 0,0 0,1 0,0 0,1 Övrigt 0,0 0,0 0,0 0,1 Summa 1,3 1,5 2,1 8,2 25

26 Mkr Kommunen Koncernen Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Långfristig fordringar Hedemora Bostäder AB 194,6 197,0 0,0 0,0 Övriga 2,3 2,4 3,6 3,7 Summa 197,0 199,3 3,6 3,7 S:a finansiella anläggningstillg. 211,0 213,5 5,7 11,9 Not 13 Förråd, exploatering Förråd, lager 0,0 0,1 15,3 12,4 Exploatering, Stjärnsund 2,2 2,2 2,2 2,2 Summa 2,2 2,3 17,5 14,6 Not 14 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 10,1 24,8 11,0 34,1 Övriga fordringar 28,0 29,9 33,4 39,0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 46,4 42,9 56,6 63,7 Summa 84,5 97,6 101,0 136,8 Not 15 Kortfristiga placeringar Obligationer 14,1 14,1 14,1 14,1 Summa 14,1 14,1 14,1 14,1 Not 16 Kassa och bank Enligt balansräkningen Koncernkonto 81,7 79,8 86,1 20,4 Övrig bankkonto 0,9 4,1 25,0 108,5 Summa kassa och bank 82,6 83,9 111,1 128,9 Inför kommande år har kommunen, som avsikt att i årsreovisningen redovisa respektive koncernföretags andel av koncernkonto som fodran resp skuld. Nedan är en redovisnng av koncernkontot: Hedemora Kommun 81,7 79,8 81,7 79,8 Hedemora Energi -17,4-85,5-17,4-85,5 AB HedemoraBostäder 19,8 22,1 19,8 22,1 Övrigt 3,0 4,0 1,9 4,0 Summa koncernkonto 86,1 20,4 86,1 20,4 Not 17 Eget Kapital Ingående eget kapital 380,6 371,9 532,7 530,8 Justering ingående kapital 0,1 0,0-0,3-1,4 Årets resultat 0,1 8,7 9,9 3,3 Utgående eget kapital 380,8 380,6 542,3 532,7 Not 18 Avsättningar för pensioner Ingående värde för perioden 44,9 41,4 50,4 40,6 Ökning av avsättningen 2,9 3,5 3,6 9,8 Utgående värde 47,8 44,9 54,0 50,4 Summa pensionsavsättningar 38,5 36,2 43,5 41,6 Löneskatt, 24,26 % 9,3 8,7 10,5 8,8 S:a avsättningar inkl löneskatt 47,8 44,9 54,0 50,4 Aktualiseringsgrad 95% 81% 95% 81% 26

27 Mkr Kommunen Koncernen Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Not 19 Andra avsättningar Ingående värde på avsättningen 0,0 0,0 45,9 42,8 Förändring av avsättningen 0,0 0,0-8,8 3,1 Utgående värde avsättningen 0,0 0,0 37,1 45,9 Not 20 Långfristiga skulder Ingående värde, långfristiga lån 0,0 0,0 634,3 495,7 Förändring av låneskulden 0,0 0,0 47,2 138,6 Utgående värde, långfristiga lån 0,0 0,0 681,5 634,3 Not 21 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 26,6 28,2 44,2 71,1 Div. kortfristiga skulder 0,0 9,3 8,3 10,1 Moms och särskilda punktskatter 1,0 0,5 0,1 0,5 Personalskatter 9,5 8,5 9,5 9,0 Upplupna kostn/ förutbet intäkter 100,7 92,7 117,3 121,2 varav semesterlöneskuld 35,2 36,4 Summa 137,7 139,2 179,4 211,9 Not 22 Ansvarsförbindelser Pensioner intjänande före ,0 375,0 384,0 375,0 varav löneskatt, 24,26 % 93,2 91,0 93,2 91,0 Summa 477,2 466,0 477,2 466,0 Not 23 Borgensförbindelser Hedemora bostäder AB 233,1 225,5 0,0 0,0 Tjäderhuset i Hedemora AB 23,3 7,5 0,0 0,0 Hedemora Energi AB 366,1 299,9 0,0 0,0 Hedemora kraft och Värme AB 50,0 0,1 0,0 0,0 Not 24 Ansvar för egnahem och småhus 0,2 0,2 0,2 0,2 Dalatrafik 232,0 11,1 232,0 11,1 Folketshus Långshyttan 0,4 0,4 0,4 0,0 Wikmanshyttans Företagshotell 0,1 0,0 0,1 0,0 StiftelsenHusbyringen i Dalarna 2,0 0,0 2,0 0,0 Outnytjad borgen 0 5,7 0,0 5,7 Svältbackens kraft AB 0 0,0 4,2 4,2 Summa 907,2 550,4 238,9 21,2 Hedemora kommun har i november 2003 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtid förpliktelser. Samtliga 274 kommuner som per var medlemmar i Kommunivest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Hedemora kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick. Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. 27

28 4.6 Driftredovisning Mkr Bokslut Budget Bokslut Budget avvikelse Revision -0,7-0,7-0,7 0,0 intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 kostnader -0,7-0,7-0,7 0,0 Kommunstyrelsen -74,6-69,5-78,4-8,9 Intäkter 28,5 31,6 36,6 5,1 Kostnader -104,4-101,1-115,0-14,0 Kultur- och fritidsnämnden -24,5-24,5-25,3-0,7 intäkter 6,3 7,5 7,9 0,4 Kostnader -30,8-32,0-33,1-1,1 Utbildningsnämnden -316,8-318,0-320,6-2,6 Intäkter 59,7 47,3 56,2 8,9 Kostnader -376,5-365,2-376,7-11,5 Omsorgsnämnden -330,3-329,6-339,6-9,9 Intäkter 75,4 70,0 84,5 14,5 Kostnader -405,7-405,7-424,1-18,4 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden -22,7-27,9-29,1-1,2 Intäkter 5,4 8,6 9,1 0,5 Kostnader -28,1-36,5-38,2-1,7 Överförmyndarnämnden -1,3-1,6-1,4 0,2 Intäkter 2,0 1,0 2,0 1,0 Kostnader -3,3-2,6-3,4-0,8 Gemensamma kostnader -0,2-12,2 6,2 18,4 Intäkter 0,1 19,7 23,7 4,0 Kostnader -0,3-31,8-17,5 14,4 Nettokostnader -772,4-784,0-788,7-4,7 Intäkter 177,4 185,6 220,0 34,4 Kostnader -949,8-969, ,7-39,1 Anm. Organisationsförändring mellan kommunstyrelsen och miljö- och samhällsbyggnadsnämnden är korrigerat i kostnaderna med 14,0 mkr för I gemensamma kostnader ingår bl.a gamla pensionsutbetalningar, avräkning av sociala avgifterna samt intern räntor. 28

29 4.7 Investeringsredovisning Mkr Bokslut Budget Bokslut Budget avvikelse Revision 0,0 0,0 Kommunstyrelsen -17,3-31,1 Kultur- och fritidsnämnden -0,3-1,9 Utbildningsnämnden -2,8-3,3 Omsorgsnämnden -1,5-0,9 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 0,1-0,2 Överförmyndarnämnden 0,0 0,0 Nettoutgift -21,8-37,4 29

30 4.8 Redovisningsprinciper Hedemora kommun följer den kommunala redovisningslagen (KRL) på samtliga punkter utom 2 kap 7, avseende systemdokumentation och behandlingshistorik. Hedemora kommun följer i allt väsentligt de rekommendationer som utgivits av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Redovisningsprinciper samt avvikelser från rekommendationer kommenteras nedan. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen omfattar Hedemora kommun samt de bolag där kommunen har en ägarandel som överstiger 20 %, d.v.s. Hedemora Energi AB och AB Hedemorabostäder. Den sammanställda redovisningen har upprättats med proportionell konsolidering enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att tillgångar, skulder, kostnader och intäkter har upptagits proportionellt mot kommunens aktieinnehav. Obeskattade reserver har till alla delar räknats in i det egna kapitalet. På motsvarande sätt har bokslutsdispositioner inte medtagits i resultatet. Hänsyn har också tagits till den latenta skatten enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. Den sammanställda redovisningen uppfyller inte alla krav från RKR, rekommendation 8:2. Skatteintäkter Enligt Rådet för kommunal redovisning, Rekommendation 4:2, ska det bokas upp en preliminär avräkning för skatteintäkter i bokslutet. Avräkningen ska enligt rekommendationen beräknas utifrån Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) skatteunderlagsprognos i december. En ny prognos kom i februari, vilket innebär en förbättring med 1,1 mkr. Jämförelsestörande poster För att en post ska betraktas som jämförelsestörande, ska posten uppgå till ett väsentligt belopp, samt vara av sådant slag att den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet. Pensioner och avsättningar Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Kommunen redovisar pensioner enligt den så kallade blandmodellen. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Pensionsförmåner som har intjänats fr.o.m redovisas som avsättning vad gäller särskild avtalspension (lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp), och visstidspensioner. Förmånsbestämd ålderspension redovisas som kortfristig skuld i balansräkningen. På pensionsförmånerna har reserverats särskild löneskatt motsvarande 24,26 % av upptagen pensionsavsättning och skuld. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar samt inkomster. Inventarier och övriga anskaffningar som har ett anskaffningsvärde mindre än ett basbelopp eller en nyttjandeperiod understigande tre år redovisas på driftbudgeten. Nya riktlinjer har antagits av kommunfullmäktige avseende definitionen för investering. I resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar enligt plan, vilka beräknas på ursprungliga anskaffningsvärden och baseras på tillgångarnas nyttjandeperiod. Avskrivningar har skett linjärt, och påbörjats när investeringen är slutförd. Avskrivningarna är baserade på följande nyttjandeperioder. Leasingavtal 3-5 år, datainvesteringar. 10 år, Bilar, maskiner och inventarier. 20 år, Fastigheter av enklare beskaffenhet. 33 år, Fastigheter av bättre beskaffenhet. Hedemora kommun har inte redovisat några finansiella leasingavtal. Exploatering Värdet på inte försålda tomter redovisas som omsättningstillgång. 30