Bebyggelseantikvarisk utredning inför detaljplan vid kvarteret Tvätten i Karlstad
|
|
- Lars Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bebyggelseantikvarisk utredning inför detaljplan vid kvarteret Tvätten i Karlstad Karlstad kommun, Värmlands län
2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö och regional utveckling Box Karlstad Tel: Fax: E-post: Värmlands Museum
3 Bebyggelseantikvarisk utredning inför detaljplan vid kvarteret Tvätten i Karlstad Karlstad kommun, Värmlands län Erika Persson Enheten för kulturmiljö och regional utveckling Värmlands Museum 3
4 Innehåll Inledning... 5 Beskrivning... 6 Historisk bakgrund... 8 Verksamhets- och byggnadshistorik... 8 Kulturhistorisk värdering Kulturhistoriska karaktärsdrag Förändringskapacitet utifrån de kulturhistoriska värdena Källor... 18
5 Inledning Karlstads kommun har gett Värmlands Museum i uppdrag att utföra en bebyggelseantikvarisk utredning av kvarteret Tvätten i Karlstad. Stadsbyggnadsförvaltningen har fått i uppdrag att upprätta en ny detaljplan för Klaraviks trikåfabrik i samband med en inkommen begäran om planändring. Möjligheten att ändra användningen från småindustri och handel till bostäder ska prövas. Tomten Tvätten är beläget i korsningen Våxnäsgatan - Romstadsvägen, vid älvstranden mellan stadsdelarna Strand och Romstad (se figur 1). Byggnaderna på tomten uppfördes ursprungligen som trikåfabrik år 1923 (Tvätten 3) och tvätteri år 1947 (Tvätten 1) och används idag för kontorslokaler respektive affärslokal. Figur 1. Plan över kvarteret Tvätten. De röda siffrorna anger den numrering av fasaderna som används i denna rapport. Området vid Strand och Romstad började växa fram under 1900-talets början och bebyggelsen består till stor del av villor från den tiden, men även av radhus och flerbostadshus från senare tid. Intill trikåfabriken och tvätteriet växte under 1920-talet en mindre centrumdel vid Våxnäsgatan upp, med livsmedelsbutik, cykelaffär, bageri och frisör. Figur 2. Kvarteret sett från öster med trikåfabriken till höger och tvätteriet till vänster i bild.
6 Beskrivning Trikåfabriken (Tvätten 3) har en visuellt framträdande roll i området Strand Romstad, i både volym och uttryck, på ett sätt som skiljer den från stadsdelens övriga bebyggelse. Den L-formade byggnaden är murad och uppförd i två våningar. Fasaden är putsad i en ljust gul kulör som kontrasterar sockelns grövre spritputs i grå nyans. Figur 3. Trikåfabriken sedd från korsningen Romstadsvägen - Våxnäsgatan mot fasaderna 1 och 2. I den högra delen av bilden syns tvärgaveln som skjuter upp ovanför takfoten på den äldsta delen av fabriksbyggnaden. Från Våxnäsgatan och Romstadsvägen blir fasadernas regelbundenhet tydlig, även takkupornas placering. Byggnaden har en enkel utformning, men fasaden har dekorativa detaljer som skapar en stilmässig helhet, något som inte är ovanligt för industribyggnader från och 1900-talet. Fasadens uttryck bär spår av 1920-talets klassicistiska ideal med hörnpilastrar, dekorativt profilerade listverk, tvärgavlar, regelbunden fönstersättning och tegeltäckt sadeltak. Taktäckningen har tidigare varit lertegel, men är idag utbytt till tegelimiterande betongpannor som alltså inte är av ursprungligt material ändå upprätthåller det arkitektoniska uttrycket. Till det arkitektoniska uttrycket hör även fönstrens utformning som, även fast de är utbytta, har bibehållit ursprungligt utseende genom den andra våningens stickbågiga fönster och markerad mitt- och tvärpost, karmar och imiterad småspröjs med liknande dimensioner och vita kulör som fönstren tidigare haft (jämför fönstren med figur 8). Fasadens regelbundenhet förstärks av de plåttäckta takkuporna som bryter igenom det höga sadeltaket, ett drag som är mest tydligt på fasad 1 och 2 (se figur 3 och 5). Interiören präglas av en renovering som skedde år 1995 och som kraftigt förändrade det ursprungliga utseendet med ny rumsindelning för kontor och moderna ytmaterial (se figur 9). 6
7 Figur 4. Tvätteriet sett från Romstadsvägen med den senare tillkomna byggnadskroppen närmast i bild. Tvätteriets (Tvätten 1) kubiska form och platta plåttak har ett funktionalistiskt uttryck. Byggnaden har bibehållen form och volym från uppförandetiden, men den nordöstra delen är ombyggd vid en senare tidpunkt och klädd med rött fasadtegel. De ursprungliga delarna av byggnaden är helmurade. Bottenvåningen är inredd som butikslokal, medan övervåningen fungerar som lager. Tomten avgränsas i norr av den del som är kvar av Våxnäsbäcken, en bäck som tidigare rann genom Våxnäs och ut i Vänern. Mellan bäcken och Våxnäsgatan finns en gräsyta med några träd. Längs tomtens östra gräns mot älven löper en cykelbana från gång- och cykelbron över älven. Fabriksbyggnadens vinkelformade byggnadskropp bildar en slags innergård mellan trikåfabriken och tvätteriet. Figur 5. Gavel åt öster (fasad 3) med de småspröjsade fönstren symetriskt placerade. Från sockeln upp mot takfoten syns de pelarimiterande pilastrarna vid hörnen. Gavelns triangelformade överdel bildas genom det dekorativt profilerade listverket 7
8 Historisk bakgrund Ofta förknippas värmländsk industrihistoria med järn- och skogsindustrin, men även textilindustrin har vid en nationell jämförelse varit förhållandevis stor i Karlstad. Textilindustrin var en föregångsindustri som redan under 1800-talet började ersätta hantverksbaserad produktion med allt mer mekaniserad masstillverkning. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fick branschen sitt genombrott i landet och textilfabriker ersatte definitivt den tidigare textilmanufakturen. Den tidiga textilindustrin bestod främst av ylleväverier, men bomullsvävning blev allt vanligare under 1800-talets mitt. Trikåvaror fick då sitt genombrott och underkläder började tillverkas i det elastiska materialet som under 1900-talet blev allt vanligare i många typer av vardagskläder. Tvättinrättningar har funnits sedan slutet av 1800-talet. Från början sköttes verksamheten ofta i hemmen, men senare blev det vanligare med inrättningar som kunde bestå av både tvättning, strykning och färgning. Tvättinrättningar kunde vara enklare handtvätterier eller större ångtvättar. Både inom textilindustrin och på tvättinrättningar har arbetskraften till största del bestått av kvinnor. Verksamhets- och byggnadshistorik Längs den västra älvgrenen låg under 1900-talets första hälft flera fabriker inom textilindustri. På Älvgatan låg både yllefabrik och spinneri. På älvens motsatta strand, i det som idag heter kvarteret Tvätten, grundades Karlstads Linnetvätteri, Kemiska Tvätt- och Färgerianstalt Några år senare, år 1917, kompletterades verksamheten då AB Klaraviks Tricotfabrik grundades av Emil Jönsson som tidigare arbetat på Värmlands Yllefabrik. Företaget hölls sedan i familjens ägo ända fram till Både tvätteriet och trikåfabriken var från början inrymda i en mindre tegelbyggnad på tomtens västra del. Tvätteriet blev senare ångtvätt och verksamheten utvidgades med tiden till att även innefatta färgeri och kemtvätt. Till den första mindre tegelbyggnaden tillkom därför fler lokaler på tomtens västra del. Både den äldsta mindre tegelbyggnaden och dessa senare tillbyggnader som tillhörde tvätteriet är idag rivna. På trikåfabriken tillverkades bland annat jumpers, underkläder och vantar. Personalen bestod till största delen av kvinnor som bodde i närområdet. När trikåfabriken växte under verksamhetens första decennier uppstod behovet av större lokaler. Den vinkelställda fabriksbyggnaden i två våningar (Tvätten 3) som idag står i tomtens östra hörn har tillkommit i tre skeden. Dessa tre skeden kan ses som expansionsfaser i trikåfabrikens verksamhet. 8
9 Figur 6. Fabriksmiljön från ett fotografi taget omkring 1930 när trikåfabriken byggts till vid den andra tillbyggnadsetappen. I den mindre byggnaden till höger om fabriken startades verksamheten år År 1923 byggdes den första byggnadskroppen med långsidans fasad mot Romstadsvägen. Sex år senare skedde en tillbyggnad som placerades i vinkel mot den första byggnaden och vars långsida vätte mot Våxnäsgatan. Den sista tillbyggnaden skedde 1941 vilket förlängde byggnaden åt öster. De två tillbyggnaderna utformades i samma stil som den ursprungliga fabriksbyggnaden med överrensstämmande fönstersättning och byggnadsvolym. Byggnaderna var murade i två våningar med ljus puts vilket syns på fotografier från den tiden (se figur 6 och 8). Mellan tvätteriet och trikåfabriken bildades en öppen gårdsplan där bland annat tvätt kunde hängas på tork. På marken mellan Våxnäsbäcken och Våxnäsgatan bestod vegetationen av gräsytor och buskar. Det är ett grönstråk med historisk förankring som sträcker sig längs älvstranden, från stadskärnan och västerut. På en karta över området från 1877 syns grönstråket och den trädallé som fanns längs Våxnäsgatan och som sträcker sig in på den mark som finns mellan Våxnäsbäcken och Våxnäsgatan (se figur 7). Figur 7. Kartutsnitt från slutet av 1800-talet som visar nuvarande Våxnäsgatan med dess trädallé och Våxnäsbäckens mynning. Den röda cirkeln visar var kvarteret Tvättens läge ungefärligen är idag. 9
10 Figur 8. Personal vid trikåfabriken år I bakgrunden syns även fabrikens ljusa puts och småspröjsiga fönster. Trikåfabriken var vid 1940-talet den största i länet med cirka hundra anställda. Förutom trikåfabriken fanns fortfarande tvätteriet då fortfarande kvar i mindre lokaler på tomtens västra del. År 1947 byggdes tvätteriet ut med den tegelbyggnad (Tvätten 1) som finns kvar idag i tomtens västra hörn och som hängde samman med då befintliga delar av tvätteriet. Lokalerna som var i två plan var uppdelade efter tvätteriets olika verksamhetsområden med skilda rum för tvättning, strykning, färgning och torkning. När importen av textilvaror till Sverige ökade under och 1980-talen blev konkurrensen för stor för konfektionsbranschen och AB Klaraviks Tricotfabrik köptes år 1980 upp av Värmlands Trikåfabrik AB och personalen flyttades till lokaler på Herrhagen. Under samma period ändrades även tvätteriets verksamhet till försäljningslokal. År 1995 köptes den tidigare trikåfabriken av AB A. Huse. Då skedde en omfattande ombyggnation då fabriken gjordes om till kontorslokaler och de äldsta byggnaderna som hört till tvätteriet revs. På ytan som frigjordes där tvätteriet stått anlades parkering. På tomtens södra gräns mot älven står två grindstolpar i sten som kan ha varit en del av en inhägnad längs vattnet. 10
11 Figur 9. Idag finns kontorslokaler på trikåfabrikens vindsvåning. Kulturhistorisk värdering Det industrihistoriska värdet Längs den västra älvgrenen har fabriker med koppling till textilindustri legat. Jämte de andra är trikåfabriken en del i förståelsen av textilindustrins etablering i Karlstad under 1900-talets första hälft. Trikåfabriken besitter ett värde som ett tydligt exempel på hur industrier vid den här tiden ofta etablerades i stadens direkta närhet och visar industrins betydelse för Karlstads utveckling i stort. Trikåfabriken står för textilframställningens historia, hur branschen utvecklades från att ha varit ett hantverk till att, på allt mer mekaniserad väg, framställa textilier. Järnframställningens och träindustrins kulturarv är ofta väl uppmärksammat, så även i Värmlands län. Trikåfabriken och tvätteriet har ett kulturhistoriskt värde genom att visa en del av Karlstads och Värmlands industrihistoria som ofta glöms bort vid sidan av järn- och träindustri. Järn- och träindustrins historia är ofta en historia om mäns liv och arbete, men trikåfabriken och tvätteriet berättar en annan del av industri- och näringslivshistora som handlar om kvinnors livsförhållanden och arbetssituation under 1900-talets första hälft. I ett större perspektiv handlar den historien om talets sociala strukturer, om hur kvinnor började lönearbeta och göra intåg i en då mansdominerad domän som industrin. Det monumentala uttrycket i Trikåfabrikens (Tvätten 3) totala byggnadsvolym bidrar till att göra industrihistorien avläsbar i miljön. De tre byggnadskropparna visar, likt årsringar, expansionsfaser i fabrikens verksamhet. De småspröjsade fönstrens regelbundna placering, putsad fasad med grövre putsad sockel och tegeltäckt sadeltak är tillsammans med andra arkitektoniska fasadelement som pilastrar, profilerade listverk och tvärgavlar tidstypiska drag hos industribyggnader från den här tiden. På det sättet förmedlas Trikåfabriken tidigare funktion på ett tydligt sätt. 11
12 Tvätteriet (Tvätten 1) är den kvarvarande delen av det större tvätteri som tidigare funnits på tomten. Även om den historiska funktionen är svår att uppfatta idag så kan formspråket ändå förmedla ursprunget i en småskalig industriverksamhet från mitten av 1900-talet genom den lådformade, funktionalistiska byggnadskroppen och fasadens röda tegel. Figur 10. Den norra fasaden (fasad nummer 2) med Våxnäsbäcken i förgrunden. Det miljöskapande värdet Trikåfabriken (Tvätten 3) har även ett rent visuellt värde. Läget direkt vid Våxnäsgatan gör byggnaden väl synlig för alla som rör sig genom stadsdelen och har genom sitt arkitektoniska uttryck och sin monumentala byggnadsvolym en utmärkande roll i upplevelsen av miljön. Det miljöskapande värdet bygger på fabriksbyggnadens sammanhållna arkitektoniska karaktär i 1920-talets klassicistiska stil där regelbunden fönstersättning och dekorativa fasadelement visar tidens symmetriska ideal. Även byggnadsvolymen är ett värde för miljön. Fabriksbyggnaden blir unik i områdets bebyggelsemiljö och får en särskiljande ställning och kontrast till områdets övriga närliggande bebyggelse som mestadels består av lägre villor och andra bostadshus. Trikåfabrikens placering på tomten ger ett miljöskapande värde sett till området inom tomtgränsen. De L-formade byggnadskropparna ger en rumskapande karaktär åt innergården där parkeringen idag ligger. 12
13 Slutsats Bebyggelsen i kvarteret Tvätten har värderats utifrån en tregradig skala där högst värde är 1) omistlig/byggnadsminnesklass. Därefter följer; 2) särskilt värdefull och 3) ett visst värde. Med utgångspunkt från den värdeskalan har trikåfabriken (Tvätten 3) och tvätteriet (Tvätten 1) värderats på följande vis: Utifrån karakteriseringen av byggnadernas kulturhistoriska värde är slutsatsen att trikåfabriken (Tvätten 3) är särskilt värdefull genom dess förmåga att tydligt belysa textilindustrins historia i Karlstad. Därför bör byggnaden tillhöra den andra nivån, på en värdeskala från ett till tre. Tvätteriet (Tvätten 1) är den kvarvarande resten av den tvättinrättning som tidigare legat på platsen. Eftersom flera av byggnaderna som hört till tvätteriet rivits och den befintliga byggnaden genomgått stora förändringar har tvätteriet förlorat stora delar av det sammanhang och uttryck som gör det industrihistoriska värdet tydligt i byggnaden. Tvätteriet bedöms ha ett visst kulturhistoriskt värde genom att byggnaden är en del av den industrietablering som historiskt funnits på tomten och tillhör därför den tredje nivån på den tregradiga värdeskalan. Figur 11. Den ursprungliga delen av Tvätten 1 13
14 Kulturhistoriska karaktärsdrag Utifrån de industrihistoriska och miljöskapande värdena är följande karaktärsdrag viktiga för att tydliggöra värdena i den fysiska miljön. Trikåfabriken (Tvätten 3): - Byggnadsvolym: Den sammanhållna byggnadsvolymens monumentala uttryck - Fönstrens och takkupornas regelbundna placering och utformning: Småspröjsade fönster i vit kulör. Stickbågiga fönster på andra våningen. Karmarnas samt mitt- och tvärpostens dimensioner. Takkupor täckta med svart plåt - Arkitektoniska fasadelement: Pilastrar, profilerade listverk, tvärgavlar och tegeltäckt sadeltak (den befintliga taktäckningens tegelimiterande betongpannor är inte ursprungliga men upprätthåller det arkitektoniska uttrycket) - Fasadens material och kulörer: Putsade fasader i ljus kulör som stämmer med 1920-talets klassicistiska uttryck kontrasterar mot sockelns gråa spritputs, det tegelröda taket och fönstrens vita spröjs - Byggnadens placering på tomten: Fabriksbyggnadens vinkelformade placering ger rumsliga kvaliteter åt innergården Tvätteriet (Tvätten 1) - Det funktionalistiska uttrycket Den lådformade byggnadskroppen i rött tegel och platt tak 14
15 Förändringskapacitet utifrån de kulturhistoriska värdena Fasader Från Våxnäsgatan har (vid fasad nummer 1 och 2) Trikåfabrikens (Tvätten 3) miljöskapande värden störst betydelse genom byggnadens framträdande roll i stadsdelens fysiska miljö. I dessa fasader är det arkitektoniska och industrihistoriska formspråket som mest tydligt. Här är även den direkta närmiljön, med Våxnäsbäcken och grönstråket vid Våxnäsgatan, historiskt välbevarat. Sammantaget bedöms därför den västra och norra fasaden (fasad nummer 1 och 2) som vetter mot Romstadsvägen och Våxnäsgatan vara mest känsliga för förändring. Byggnaden är en visuell kvalitet att ta tillvara i vyn från det genomfartsstråk som Våxnäsgatan utgör. Figur 12. Innergården vid trikåfabriken (fasaderna 5-7). Fabriksbyggnadens vinkelformade placering omsluter platsen och skapar rumslighet. De södra fasaderna, mot innergårdens parkering, (fasad nummer 4,5 och 6) har till viss del genomgått förändringar med nya förrådsportar och dörrar. Här är det fysiska uttrycket inte lika känsligt för förändring och balkonger eller nya takkupor på dessa fasader skulle inte drastiskt minska det kulturhistoriska värdet. Eventuellt nya takkupor bör placeras på ett sätt som inte bryter den regelbundna placering som befintliga takkupor har. De bör dessutom utformas med liknande dimensioner och utförande som befintliga, med vit spröjs och täckta med svart plåt. 15
16 Till- och ombyggnader Förändringar i Trikåfabriken (Tvätten 3) bör ske med utgångspunkt i det kulturhistoriska värdet (se sid ). Att riva hela eller delar av byggnaden är därmed inte förenligt med dessa värden. Trikåfabriken har uppförts under tre etapper mellan åren 1923 och De två tillkomna byggnadskropparna har på ett medvetet sätt utformats för att i stil och volym harmonera med de befintliga. Även eventuella framtida tillbyggnader bör därför följa den traditionen. Förändringar som kraftigt ändrar den befintliga byggnadens volym skulle drastiskt minska det kulturhistoriska värdet. Att tillföra ytterligare våningar till trikåfabriken skulle innebära en förvanskning av takform och byggnadsvolym. Tvätteriet (Tvätten 1) har en större förändringskapacitet än Trikåfabriken. Det kulturhistoriska värdet definieras utifrån byggnadens roll som en kvarvarande rest från den tidigare tvättinrättningen som idag är riven. Detta gör fortsatta förändringar, som tillbyggnader eller andra ingrepp i den befintliga byggnaden, möjliga. Ny bebyggelse på tomten bör placeras som nya friliggande byggnadskroppar som inte stör den befintliga Trikåfabriken och möjliggör att byggnadens och platsens olika årsringar blir tydliga. Nya byggnader på tomten bör ta hänsyn till innergårdens rumsliga kvaliteter som fabriksbyggnadens vinkelformade byggnadskropp bildar (se figur 12). Därför bör nya byggnader inte placeras så centralt på innergården att gårdsbildningen försvinner. Bebyggelse på tomten har historiskt placerats så att merparten av tomtsidan som vetter mot älven lämnats öppen, ett mönster som även ny bebyggelse bör följa. Figur 13. Innergården vid trikåfabriken (fasaderna 5 och 6). 16
17 Trikåfabrikens miljöskapande och industrihistoriska värden har en koppling till den befintliga byggnadsvolymens framträdande roll i områdets som helhet, ett värde som ny bebyggelse inte bör konkurera med. Om nya byggnader som tillkommer på tomten har en markant större volym än Trikåfabriken påverkas dessa värden negativt. Trikåfabriken är, inräknat vindsvåningen, uppförd i tre våningar och en högsta höjd för nybyggnation på tomten som inte inverkar negativt på de kulturhistoriska värdena bedöms därför vara fem våningar. För att ansluta ny bebyggelse till platsens och tomtens historia kan utformningen ske på ett sätt som relaterar till den industrietablering som varit den huvudsakliga inriktningen för verksamheten. Sådan utformning kan utgå från de karaktärsdrag som formulerats för tvätteriet (Tvätten 1) det vill säga ett funktionalistiskt uttryck som framträder i det kubiska formspråket och fasadens röda tegel. Figur 14. Tvätten 1 rymmer idag en butikslokal. 17
18 Källor Otryckta källor Karlstads kommun, stadsbyggnadsförvaltningens ritningsarkiv Lantmäteriet, Våxnäs, karta 1877 Värmlands Museums bildbyrå; Tryckta källor Lundgren, Gunilla (2005). Från isvak till robofold: [kvinnor, arbete och tvätt under 100 år]. Stockholm: Landsorganisationen i Sverige Magnusson, Lars (1996). Sveriges ekonomiska historia. Stockholm: Tiden/Athena Nationalencyklopedin, sökord trikå Nystrand, Axel (red.) (1995). TEKO - historik från Värmland. [Karlstad]: Områdesbeskrivning Strand, Karlstad kommun Romstad som vi minns, från Klaravik till Bellevue. (2009). Karlstad: Karlstads hembygdsförening Värmland förr och nu: Värmlands Museums årsbok. (2011). Karlstad: Värmlands Museum 18
19 19
20 20
ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE
Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med
Läs merKULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET
1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden
Läs merKulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862
1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.
Läs merVÄRMLANDS MUSEUM. Enheten för uppdragsverksamhet Box Karlstad Tel: Värmlands Museum
ARVIKA KOMMUN Kornmunstvreisen 2018-06- 2 5 Diarienr K^IIMRO OiarieplEin tm Kvarteret Tobaken 1, Arvika Kulturhistorisk värdering av fastighetens två byggnader. Datum: 2018-02-22 Rapportnummer: 2018.5
Läs merStoregårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.
12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.
Läs merPLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande
Samrådshandling 1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2011-12-13 Samrådshandling 2 HANDLINGAR
Läs merGimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87
Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta
Läs merAntikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna
Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående
Läs mer6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik
6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.
Läs merBILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV
2014-03-13 Dnr: BMN 2013-480 BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M.FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-20,
Läs merFäringsö fd ålderdomshem och kommunhus
Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus Dokumentation av Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus, Svartsjö 1:4, Sånga socken, Ekerö kommun, Uppland Albin Uller Rapport 2011:19 2 Färingsö fd ålderdomshem
Läs merKvarteret Ro dbro. Rödbro
Kvarteret Ro dbro Rödbro Kvarteret Rödbro ingår i området Falu centrum, och ligger som en länk mellan äldre bebyggelse i form av Johanssonska huset, stationsområdet och kvarteret Bergmästaren och det moderna
Läs mer11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren
178 11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 9 10 11 8 12 Vallmovägen BESKRIVNING AV KULTURMILJÖN 7 13 Kulturmiljön består av tre miljöer med gruppbebyggda småhus av olika byggnadstyper. Skogsduvan 10-32
Läs merViktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad
Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Vaxholms stad Stadsbyggnadsförvaltningen Albin Uller, Byggnadsantikvarie 2010-05-04 Omfattning och innehåll En genomgång
Läs merVilla Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås
2015-11-25 Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation 2015 Hedvig Zillén Västarvet Kulturmiljö Innehåll Villa
Läs merGestaltningsprogram för Kv. Lodjuret
Gestaltningsprogram för Kv. Lodjuret Upprättat i maj 2017 rev. februari 2018 Gabriella Hemme, Stadsarkitekt Astrid Bäckman, Bebyggelseantikvarie Stadsbyggnadsförvaltningen, Trollhättans Stad Gestaltningsprogram
Läs merStadsvillorna i kvarteret Udden 5, 6 och 7
Sandgrundsgatan, kvarteret Udden 5, 6 och 7 Stadsvillorna i kvarteret Udden 5, 6 och 7 Sandgrundsgatan tillkom sedan Garvareådran fyllts ut 1912 1913 och Sandgrund på så sätt förenats med Tingvallaön.
Läs merKvarteren Laxen m fl. Planbeskrivning. Ändring av stadsplan (1283K-6204) för. Helsingborgs stad
Dnr: 813/2016 22 juni 2017 Ändring av stadsplan (1283K-6204) för Kvarteren Laxen m fl Helsingborgs stad Planområdets läge Planbeskrivning Upprättad den 22 juni 2017 BEGRÄNSAT STANDARDFÖRFARANDE Antagen
Läs merH3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.
5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen
Läs merKalla 3. Restaurering av fönster - etapp 1. Antikvarisk medverkan. Kalla 3 Västerås stad Västmanlands län. Ia Manbo
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2013:B5 Kalla 3 Restaurering av fönster - etapp 1 Antikvarisk medverkan Kalla 3 Västerås stad Västmanlands län Ia Manbo Kalla 3 Restaurering av fönster etapp
Läs merNorr 4:7, kv Kollegan (del av)
PLANBESKRIVNING 2012-02-08 Antagen av BMN: 2012-04-25 Dnr: 11BMN124 Laga kraft: 2012-05-26 Handläggare: Sari Svedjeholm Norr 4:7, kv Kollegan (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun,
Läs merDatum. Besiktningsdatum Fotodokumentation
Datum Rådgivningsprotokoll 2016-06-03 Dnr 2490 /310 Byggnadsantikvarie Ulrika Olsson 026-65 56 34 ulrika.olsson@xlm.se Besiktningsdatum 2016-06-01 Fotodokumentation 2016-06-01 Forsbacka 20:9 Forsbacka
Läs merPM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco.
2016-03-01 PM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco. Förslag till planbestämmelser som syftar till att skydda befintlig bebyggelse i kv Sicklaön 125:3, Nacka kommun.
Läs merTolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör
Gråbruna betongpannor på sadeltak, papptäckta plana tak Fasader, tegel Panel, vindskivor, fönster och dörrar S 5040-Y90R S 4030-Y S 8505-Y80R Färgändringar kan godtas dock inte med för stor spridning,
Läs merUTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation
UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus
Läs merKalla 3. Restaurering av fönster - etapp 2. Antikvarisk medverkan. Kalla 3 Västerås stad Västmanlands län. Fredrik Ehlton
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2014:B6 Kalla 3 Restaurering av fönster - etapp 2 Antikvarisk medverkan Kalla 3 Västerås stad Västmanlands län Fredrik Ehlton Kalla 3 Restaurering av fönster
Läs merSura nya kyrka. Renovering av sakristians fasad. Antikvarisk rapport. Västsura 10:1 Sura socken Surahammars kommun Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:65 Sura nya kyrka Renovering av sakristians fasad Antikvarisk rapport Västsura 10:1 Sura socken Surahammars kommun Västmanland Tobias Mårud Sura nya kyrka Renovering
Läs merÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD
22 23 21 20 A 20 B 18 19 ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD , putsade och fönster Vindskivor och dörrar Röda betongpannor S 0500-N fotsinklädnader och uthus S 8505-Y80R S 8505-Y80R S 6030-R
Läs merVid Hånö finns ett sadeltaksväxthus och en vinkast. Herrgården är privatägd.
122 Hånö säteri, Nyköpings kommun växthuset sett från sydväst. Hånö hånö säteri 1:14, bälinge socken, nyköpings kommun. Vid Hånö finns ett sadeltaksväxthus och en vinkast. Herrgården är privatägd. Miljö
Läs merDOKUMENTATIONSRAPPORT
DOKUMENTATIONSRAPPORT KV. SEGLET 1992 HÄRNÖSANDS STAD HÄRNÖSANDSKO~UN LÄNSMUSEET MURBERGET AVD. FÖR KULTURMILJÖVÅRD SETH JANSSON INLEDNING I ändringen av den gällande detaljplanen för kv Seglet har man
Läs merKonstbacken. Målningsarbeten Örebro läns museum Rapport 2008:25. Charlott Torgén Charlotta Hagberg
Konstbacken Konstbacken östra 17, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Målningsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:25 2 Innehållsförteckning INLEDNING...4
Läs merStorgatan 12 / Stationsgatan 2, Centrum NYBRO
Storgatan 12 / Stationsgatan 2, Centrum NYBRO Typ av ledig lokal Storlek Tillträde 90 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse Beskrivning av lokalen Alldeles intill torget
Läs merDOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN.
Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:23 Anette Lund/Lars-Erik Sjögren DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. INNEHÅLL Bakgrund...3 Bygglovarkiv Sundsvalls
Läs merTolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.
Sadeltak: bruna alt röda betongpannor. Platta tak: svart takpapp Fasader, tegel och trä S 2030-Y S 4040-Y90R S 8505-Y20R, trä S 8505-Y20R Den tidsenliga utformningen och färgsättningen är karaktärsfull.
Läs merKulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun
Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll
Läs merDomaren 15 och 18. Antikvarisk förstudie
1 av 5 Stadsbyggnadsförvaltningen Helene Brunnström Antikvarie Domaren 15 och 18 Platsbesök: 2018 07 19 1. Förutsättningar Denna antikvariska förstudie syftar till att i tidigt skede uppmärksamma kulturhistoriska
Läs merVidön, Prästängsvägen, Udden
Vidön, Prästängsvägen, Udden Prästängsvägen, i folkmun även kallad Vidö-ra a (-raden) eller Brädgårds-ra a, ligger i direkt anknytning till Skoghallsbrukets område på Vidön och husen utmed vägen är ursprungligen
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN
GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby
Läs merHusensjö 9:48, Gustavslund. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Husensjö 9:48, Gustavslund Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till en utbyggnad
Läs merJordkällaren vid Hammarby herrgård
Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...
Läs merKåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun
Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se
Läs mer6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård
6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen
Läs merFogelstad. Läge. Fogelstad, Katrineholms kommun 73
Fogelstad, Katrineholms kommun 73 trädgårdsmästeriet sett från herrgårdens gårdsplan i nordväst. lngst bort skymtar trädgårdsvillan, i mitten ett ensidigt växthus och närmast i bild den gamla elevbostaden.
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN
GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över västra Söderby Del 2 villor väster Gestaltningsprogram
Läs merXESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S
fastighet: XESTRE 1, hus A. adress: Stora Västergatan 37. ålder: Troligen 1700-tal. Ombyggt 1913, 1933. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), Karl Erikson (1933). användning: Bostäder och affärer. antal
Läs merViksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65
Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de
Läs merSöder 60:5, Sockerbruksgränd
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2011-03-14 Antagen av BMN: 2011-05-25 Dnr: 10BMN376 Laga kraft: 2011-06-29 Handläggare: Sari Svedjeholm Söder 60:5, Sockerbruksgränd Detaljplan för bostäder Gävle kommun,
Läs merÄndring av detaljplan D154, Eldaren 1
Ändring av detaljplan D154, Eldaren 1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2019-01-29 Dnr. 2018-181 2(11) 3(11) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning av samrådsredogörelsen... 4 Yttranden med synpunkter/erinran
Läs merKontor kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse
Storgatan 12, Centrum NYBRO Typ av ledig lokal Storlek Tillträde Kontor 38-76 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse Beskrivning av lokalen Kontor med centralt läge i Nybro
Läs merVERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:01 VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Dokumentation inför rivning Gäveränge 1:63 Ockelbo socken Ockelbo kommun Gästrikland 2011 Anna Larsdotter Länsmuseet Gävleborgs rapportserie
Läs merStartpromemoria för Violen 6, Midsommarkransen, planläggning av vindsinredning (2 lgh)
Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Dnr 2014-05168 Sida 1 (8) 2014-05-22 Handläggare Tony Andersson Telefon 08-508 27 318 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för Violen 6, Midsommarkransen, planläggning
Läs merRiksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret
Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret Stora Sjövillan består av 3 lägenheter för permanentboende, ca 704kvm bta. Byggnaden är blåklassad. Stora Sjövillan, Äppelviksvägen 47A,
Läs merAntikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län
Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län Värmlands Museum 2011 Rapport 2011: Rapportsammanställning: Mattias Libeck,
Läs merÖ HAGA 1 A från SO K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) Ö HAGA 1 A från NO. Ö HAGA 1 A från NV VERANDA
fastighet: ÖSTRA HAGA 1, hus A. adress: Hornsgatan 11, Lasarettsgatan 6. ålder: 1926. arkitekt / byggm: Karl Erikson. användning: Bostad. Grå ädelputs. Lätt utsvängt mansardtak, rött 1-kupigt tegel. Bruna
Läs merSöder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun, Gävleborgs län
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-11-30, REV 2011-01-26 Antagen av BMN: 2011-02-24 Dnr: 10BMN342 Laga kraft: 2011-03-24 Handläggare: Thobias Nilsson Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan
Läs merCRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1.
fastighet: CRONHOLM NORRA 8, hus A. adress: Föreningsgatan 19. ålder: 1882. Ombyggt 1890, 1934, 1986. arkitekt / byggm: G. A. Hansson (1934), Nilsson & Persson (1986). Gulvit spritputs. Valmat lågt sadeltak,
Läs merDuvan 6, befintliga gårdsbyggnader
Duvan 6, befintliga gårdsbyggnader Inledningsvis bör noteras att inga byggnader på fastigheten klassificerades som kulturhistoriskt värdefulla i 1986 års inventering. I 2017 års Kulturmiljöer i Hjo stad
Läs merGråmålad betong. WIHLBORG N. 1 A från NV
fastighet: WIHLBORG NORRA 1, hus A. adress: Jennygatan 11. ålder: Ombyggt 1923, 1935, 1943, 1945, 1957, 2000. Henrik Nilsson (1923), Karl Erikson (1935), Oscar Isberg (1943 och 1945), K. Ericsson (1957),
Läs merFLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ
FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade
Läs merButik 328 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse
Stationsgatan 8, Centrum NYBRO Typ av ledig lokal Storlek Tillträde Butik 328 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse Beskrivning av lokalen I Nybro mitt emellan torget och
Läs merAstern och Blåklinten Lidköping
Astern och Blåklinten Lidköping Kulturhistorisk utredning Kulturbyggnadsbyrån, Sven Olof Ahlberg 2017 05 15 Framsidesbild: Hörnet Esplanaden Rudenschöldsgatan med bebyggelsen i de norra delarna av kvarteren
Läs merÄndring genom tillägg av detaljplan för fastigheterna VÄSTRA BÄCKGÄRDET 56 och 20 inom Sandbacka Umeå kommun, Västerbottens län
Tillägg till planbeskrivning Antagande Sida 1 av 7 Diarienummer: BN-2016/00169 Datum: 2016-11-29 Handläggare: Anton Vikström, Tyréns AB Ändring genom tillägg av detaljplan för fastigheterna VÄSTRA BÄCKGÄRDET
Läs merHAAK S. 1 A från SV K = 4, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) HAAK S. 1 A från SO. HAAK S. 1 A från V
fastighet: HAAK SÖDRA 1, hus A. adress: Tobaksgatan 31. ålder: 1884. Ombyggt 1924, 1931, 1939, 1968, 1977. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1924), Kaj Björkqvist (1968)., 2 mot gård. Grå puts. Rött tegel,
Läs merAnalys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1.
Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1. INNEHÅLL ANALYSENS SYFTE. 1 OMRÅDESANALYS 2 Mångfalden inom området med bevarandeintresse. 3 Mångfalden gränsande till området med bevarandeintresse.
Läs merDetaljplan för Klaraviks trikåfabrik, Tvätten 3 Karlstads kommun, Värmlands län
Detaljplan för Klaraviks trikåfabrik, Tvätten 3 Karlstads kommun, Värmlands län Samrådshandling 2013-02-12 Stadsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2011-15 2 Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Klaraviks
Läs merVolymstudie för tillbyggnader i Bagaren, Fiskaren och del av Bryggaren
Volymstudie för tillbyggnader i Bagaren, Fiskaren och del av Bryggaren 2017-01-24 Stadsbyggnadsförvaltningen Volymstudien har som syfte att utreda hur nära förgårdsmarken en tillbyggnad kan placeras utan
Läs merJärnvägsstationen i Kopparberg
Järnvägsstationen i Kopparberg Herrhagen 1:33, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:26 2 Innehållsförteckning
Läs mer5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget
5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer
Läs merGöksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5
Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...
Läs merByggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län
1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten
Läs merDISA 1 A från O. DISA 1 A från S. K = 1, M = 1. Även historiskt värdefull. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): DISA 1 A från S GAVEL
fastighet: DISA 1, hus A. adress: Stortorget 1. ålder: 1700-tal. Ombyggt 1891, 1929, 1934, 1961, 1987. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1891), Karl Eriksson (1934), Rune Welin (1961), Ulf Söderman (1987).
Läs merOvanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013
Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark
Läs merfastighet: TORGMADEN 1. adress: Alegatan 10. ålder: arkitekt / byggm: Karl Erikson. användning: Bostad. antal våningar: 1½ (souterräng).
fastighet: TORGMADEN 1. adress: Alegatan 10. (souterräng). Grå puts. Gult fasadtegel. Valmat sadeltak, 1-kupigt rött tegel. Bruna 1- och 2-lufts fönster. Brun lamelldörr av ädelträ med fönster och kvadratmönster.
Läs merK = 2, M = 2. Många välbevarade detaljer, men fönstren borde vara indelade.
fastighet: OTTILIANA 1. adress: Sladdergatan 13. ålder: Ombyggt 1903 (påbyggnad ovanvåning), 1960. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1960). användning: Bostad, affär. antal våningar: 2 Gråmålad cementputs.
Läs mermed balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön.
fastighet: ÖSTEN 1. adress: Lingsgatan 3, Bollhusgatan 8. ålder: 1938. arkitekt / byggm: August Ewe. användning: Affärer, bostäder. antal våningar: 3 Gråmålad puts. Gråmålad puts, mörkare på bottenvåningen.
Läs merMORSING 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. MORSING 1 A från NV. MORSING 1 A från SV BALKONG
fastighet: MORSING 1, hus A. adress: Björklidsgatan 6. ålder: 1931. Ombyggt 1933, 1981. Oscar Isberg (1933), Göran Johansson (1981). ½ Vit puts. Sadeltak, svarta betongpannor. Vita spröjsade 2- och 3-lufts
Läs merFörslag till planbestämmelser för
Förslag till planbestämmelser för kulturvärden Inför detaljplan för kvarteret Humlan, Laholms stad och kommun Emma Johansson och Britt-Marie Lennartsson 1 OMSLAGSBILD Del av kvarteret Humlan från Humlegången
Läs merRekommendationer vid underhåll av Erskines hus i Gästrike-Hammarby
PM Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Carita Örnmark B 306/2008 Rekommendationer vid underhåll av Erskines hus i Gästrike-Hammarby Allmänt om detaljer Byggnadsdetaljer som dörrar, fönster och
Läs merUppdaterad & reviderad: Kulturhistorisk utredning - Underlag för energisparrådgivning
Uppdaterad & reviderad: Kulturhistorisk utredning - Underlag för energisparrådgivning och fysisk planering 1984 Uppdaterad & reviderad inventering 2011 - Mölndalsdelen Då denna inventering fortfarande
Läs merVästra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län.
Byggnadsantikvarisk utredning Västra Dockan UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2012:001 Olga Schlyter Malmö Museer
Läs merBLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N
BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N fastighet: BLEKAN 1, hus A. adress: Sankta Gertrudsgatan 10, Videgatan 7. ålder: 1936. Ombyggt 1969, 1971. S. Persson. Ulf Söderman (1969). Blåmålad puts.
Läs merc/o 25 Klassisk & hög
c/o 15 Klassisk Markerat takutsprång och äkta genomgående spröjs gör detta hus till en äkta klassisk länga i litet format. Utifrån bildar fasader, fönster och tak i enhetlig matt kulör en fin helhet. Inifrån
Läs merhttp://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s...
Kvarvarande bebyggelse Solna stad http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Sida 1 av 2 2012-09-06 Du är här: Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Arkitektur &
Läs merBergs kyrka. Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster. Antikvarisk kontroll. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:65 Bergs kyrka Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster Antikvarisk kontroll Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland Helén Sjökvist Bergs kyrka Underhållsåtgärder
Läs merLINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne
LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO
Läs merHandläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille
Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille 2016-08-11 2016-2694 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Svensknabben 3 Fastighetens adress: Svensknabbevägen 24 Sökande: i Am Home Projektutveckling
Läs merTolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.
Fasader, puts S 0502-Y S 1005-Y20R S 1010-Y10R S 8505-Y80R Kompletterande färgsättning på snickerier upplevs positivt i helhetsmiljön, liksom ljusa fasadputser. Kulörer enligt nedan. Fasader, puts Fönster
Läs merPETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG
LILLA VÄSTERGATAN Lilla Västergatan är nog den mest fotograferade gatan i innerstaden. Den symboliserar Ystad småskaligheten, korsvirket, det krokiga gatunätet för våra besökare. Alla hus här har alltså
Läs merLJUNGSTRÖM 1 A från SV
fastighet: LJUNGSTRÖM 1, hus A. adress: Blekegatan 10. ålder: 1911 (byggt som barnkrubba). Ombyggt 1930, 1942, 1954. arkitekt / byggm: Theodor Kellgren. Karl Erikson (1930), Åke Pettersson (1942), Rune
Läs merRemissvar angående samråd om förslag till detaljplan för Trollhättan 30 m fl. i stadsdelen Norrmalm, S-dp
Kulturförvaltningen stadsmuseet Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-08-24 Handläggare Elisabet Wannberg Telefon: 08 50831561 Till Kulturnämnden, Kulturmiljöutskottet Nr. 5 Remissvar angående samråd om förslag
Läs merNorrmanska gården. - rivning och nybyggnation av bardisk m m. Antikvarisk kontroll. Garvaren 1 och 2 Sala socken Västmanlands län.
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2008:B32 Norrmanska gården - rivning och nybyggnation av bardisk m m Antikvarisk kontroll Garvaren 1 och 2 Sala socken Västmanlands län Norrmanska gården
Läs merK = 1, M = 2. Elegant hus med många fina detaljer. Stor betydelse för gatumiljön.
fastighet: KORPEN 7, hus A. adress: Regementsgatan 25. ålder: 1906. Ombyggt 1928, 1935. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1928, 1935). användning: Bostäder. antal våningar: 3½, mot gården 4. Gråmålad puts,
Läs merGäller inom markerat område Upprättad 2006-09-26, Antagen 2006-11-20 (KF 102/06), Laga kraft 2006-12-21 BURLÖVS KOMMUN BYGG- och ANLÄGGNINGSFÖRVALTNINGEN ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan
Läs merSVÄRDSLILJAN 1 Bygglov för ändrad användning av kontor/industribyggnad till bostäder och nybyggnad av 2 flerbostadshus samt installation av eldstad
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer 1 (7) YTTRANDE Sven-Erik Kangas 016-710 29 52 Till Stadsbyggnadsnämnden SVÄRDSLILJAN 1 Bygglov för ändrad användning av kontor/industribyggnad till bostäder och
Läs merAntikvarisk karaktärisering och värdering inför ändring av detaljplan
Antikvarisk karaktärisering och värdering inför ändring av detaljplan Pahl 7, Stockholms stad www.bjerking.se Uppdrag nr. 1220841 Sida 2 (7) Innehåll 1. INLEDNING... 3 Vad är en antikvarisk karaktärisering
Läs merSolenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09
Solenergi och arkitektur i Malmö stad Katarina Garre, 2014-12-09 Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur Råd och riktlinjer uppmuntra och inspirera byggherrar att använda sig av solens energi Solenergi
Läs merMARTIN N. 7 A från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3.
fastighet: MARTIN NORRA 7, hus A. adress: Tobaksgatan 26. ålder: 1883. Ombyggt 1890, 1965. arkitekt / byggm: Göran Johansson (1965). ½ Brunmålad puts. Rött fasadtegel. Valmat sadeltak, grå eternitplattor.
Läs merPlanens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov.
3 5 4 3 5 5 8 7 9 8 8 6 6 Samhällsbyggnadskontoret Ändring av Detaljplan för GENETA, del 7 inom stadsdelen Geneta i Södertälje Tillägg till PLANBESKRIVNING Arkivnummer: P 595 Dnr. 009-0003-4 Upprättad
Läs merBalkonger. Vägledning. Arkitektur Stockholm INNEHÅLL
Arkitektur Stockholm Vägledning Balkonger Vägledning Vindsinredning DNR. 201305967570 Antaget av Stadsbyggnadsnämnden 20130613 DNR. 201305968570 INNEHÅLL INLEDNING 2 STOCKHOLMS LÅNGSIKTIGA UTVECKLING 2
Läs merFörslag färgändring utan bygglov
Tak Takpapp och plåtavtäckning, svart. S 7020-Y70R, tegel S 7010-Y70R, träpanel S 8005-Y50R Alla färgändringar i denna väl sammanhållna bostadsgrupp kräver bygglov. I den väl bevarade yttre gestaltningen
Läs mer