Spel och spelberoende i Sverige

Transkript

1 Spel och spelberoende i Sverige Jakob Jonsson, Anders Andrén, Lamar Moore, Rachel Volberg, Max Abbott, Thomas Nilsson, Ove Svensson, Ingrid Munck, Sten Rönnberg

2 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH,QQHKnOO 7,//%/,9(/6(1$9(77)256.1,1*6352-( Forskargruppens organisation En pilotundersökning Detaljplanering av huvudundersökningen...16 %$.*581' 2.1 Spel är en vanlig form av rekreation i olika kulturer Internationellt sammanhang Trender och teknologier på gång...21 bqgudghdwwlw\ghuwloovsho 6DPVSHOHWPHOODQVSHORFKILQDQVWHNQRORJLHU 6SHOSn,QWHUQHW *OREDOLVHULQJ 6SHOLWLGLJDUHVSHOIULDPLOM HU 5HJOHULQJDYU UOLJDPnO 6SHOXWYHFNOLQJHQL6YHULJH 2.4 Definition av använda termer SHO 6SHOUHODWHUDGHSUREOHP 2.5 Mätning av spelproblem Användning av SOGS i befolkningsstudier DOLGHULQJDY62*65 1HGJnQJHQI U62*6 81'(56g.1,1*60(72'(5 3.1 Pilotstudie Frågeformulär...36 $QSDVVQLQJDYIRUPXOlUHWWLOOVYHQVNDI UKnOODQGHQ 3.3 Registerbaserade undersökningar en svensk möjlighet DPSHOGHVLJQ 6YDUVIUHNYHQVRFKLFNHVYDU %DODQVHULQJDYVDPSHOPRWSRSXODWLRQ 3UHSDUHULQJDYGDWDI UDQDO\VRFKUDSSRUWHULQJ 63(/$1'(7,69(5,*( 4.1 Spel i den allmänna befolkningen Mönster i speldeltagandet Spelutgifter XVWHULQJDYVSHOXWJLIWVVLIIURUQD 9DULDWLRQHULVSHOXWJLIWHU 4.4 Spelpreferenser %/(063(/$1'(2&+3$72/2*,6.763(/$1'( 5.1 Prevalens

3 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 3UHYDOHQVHQLROLNDGHPRJUDILVNDJUXSSHU 3UHYDOHQVI UROLNDW\SHUDYVSHO 6WDWLVWLVNDNDUDNWHULVWLVNDI U62*65 5HOLDELOLWHWL62*65 9DOLGLWHWHQL62*65 1DWXUOLJnWHUKlPWQLQJ 3UREOHPVSHODQGHLROLNDOlQGHU -b0)g5(/6($963(/$5(0('2&+87$163(/352%/(0 6.1 Demografi...59 'HQVHQDVWHYHFNDQVVSHODQGH 6DWVQLQJDUSnVSHO 3UHYDOHQVRFKW\SDYVSHO $QGUDVLJQLILNDQWDVNLOOQDGHU.g12&+63(/%(52(1'(,69(5,*( 7.1 Demografi SHORFKN Q 6SHOSUREOHPRFKN Q 6SHOEHURHQGHN QRFKROLNDVODJDYVSHO 63(/2&+63(/%(52(1'(%/$1'81*'20$5 8.1 Demografi SHOEODQGXQJGRPDU 6SHOSUREOHPEODQGXQJD -lpi UHOVHDYLFNHVSHOEHURHQGHRFKVSHOEHURHQGHXQJGRPDU 63(/2&+63(/%(52(1'(%/$1'3(5621(5%2(1'(,69(5,*(620b5)g''$ 8720/$1'6 9.1 Demografi SHOGHOWDJDQGH 6SHOSUREOHPEODQGSHUVRQHUI GGDL6YHULJHUHVSHNWLYHXWRPODQGV -lpi UHOVHPHOODQVSHOEHURHQGHRFKLQWHVSHOEHURHQGH -b0)g5(/6(0(//$179c0(72'(5$770b7$63(/352%/( En undersökning med två mätinstrument...78 )LVKHUV'60,96FUHHQ 6WDWLVWLVNDNDUDNWHULVWLNDDY)LVKHUV'60,9VNDOD 5HOLDELOLWHW 8SSJLIWVDQDO\V 9DOLGLWHW.ULWHULHYDOLGLWHW 6DPWLGLJYDOLWLWHW %HJUHSSVYDOLGLWHW -lpi UHOVHDYSUREOHPVSHODUHHQOLJW62*65)LVKHUV'60,9 $1$/<6$95,6.)g563(/352%/(0 10

4 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 11.1 Statistisk modellering...87 'DWDSUHSDUHULQJ %HURHQGHYDULDEOHU,GHQWLILHULQJDYREHURHQGHYDULDEOHURFKPRGHOOVWUDWHJL 11.2 Resultat av logistisk modellering...90 *UXQGPRGHOOHQ ) UNODULQJVNDSDFLWHWLVRFLDOYlOIlUGVRPSUHGLNWRU )RUWVDWWDQDO\VRFKGHVLJQI UXSSI OMQLQJ 5()(5(16(5 %,/$*$)5c*()2508/b52063(/9$125 11

5 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 12

6 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 7LOOEOLYHOVHQDYHWWIRUVNQLQJVSURMHNW Den första författaren till denna skrift Sten Rönnberg jag kom 1988, efter att ett tiotal år ha intresserat mig för framför allt andra missbruksproblem, för första gången som psykolog och psykoterapeut att på egen hand försöka rehabilitera en gravt spelberoende. Klienten ifråga var en ung man som hade börjat spela på hästar redan i årsåldern. Nu 6-7 år senare var min klient bitter på samhället och spelindustrin som hade stulit hans ungdom, förstört hans relationer och haverat hans ekonomi. Tillsammans med denna min klient och andra intresserade 1 startade jag 1989 en förening för spelberoende i Stockholm, en förening som ett par år senare ombildades till 5LNVI UEXQGHW 6SHOEHURHQGH. Denna förening var jag ordförande för Efter samtal med hundratals spelare och deras anhöriga, genom studier av forskningslitteraturen på området och utifrån erfarenheterna av att man inom spelindustrin, bland majoriteten av politiker och allmänhet verkade helt omedvetna om de problem som spel kan ställa till med, kom jag att bli övertygad om att det i Sverige behövdes grundläggande forskning om spelberoendets omfattning och karaktär. Under en månadslång vistelse 1995 som gästprofessor vid University of Canterbury i Christchurch på Nya Zeeland kom jag i kontakt med Dr. Max Abbott och hans synnerligen imponerande forskning om spel och spelberoende på Nya Zeeland. Så småningom skapades också kontakt med Abbotts medarbetare i denna forskning, den världsledande forskaren på området Dr. Rachel Volberg från USA. En ansökan om medel för genomförande av undersökningen gjordes av oss tre tillsammans. En övertygelse hade växt fram hos mig under studierna av spelberoendeproblematiken att en undersökning på området måste göras med den i världen då bästa tillgängliga metodiken och med involvering av de främsta experterna på området. Dels var storleken på problemet svår att uppskatta därför att det av fallbeskrivningar att döma omfattande en liten del av totalbefolkningen, dels var det ett problem som man hade anledning tro doldes av dem som hade problemet och dels var forskningen på området ännu i sin linda. Därför var jag glad att till projektet kunna knyta två av världens främsta experter på området. För att ytterligare höja kvalitén lät vi tre andra av de allra främsta forskarna på området (Mark Dickerson, Australien; Suzanne Fisher, UK; och Henry Lesieur, USA) granska ansökan. Vi fick av dem mycket positiva omdömen och goda råd som vi bara delvis kunde teckna ned i ansökan, då de var av teknisk karaktär som skulle gjort ansökan kanske onödigt svårläst. Huvudomdömena om ansökan av dessa utländska oberoende och välrenommérade experter kan dock vara värda att citera. De antyder klart att vi genom vår forskningsuppläggning bör kunna tillföra området spel och spelberoende viktig kunskap och analysmöjligheter. Vi så att säga ligger rätt och nära forskningsfronten. Sålunda skriver Henry Lesieur:,UHDG\RXUSURSRVDOZLWKHQY\7KHWKUHHVWDJHGHVLJQEULQJVSDWKRORJLFDOJDPEOLQJUH VHDUFKWRDOHYHOLWKDVQRW\HWUHDFKHG%\EXLOGLQJRQ$EERWWDQG9ROEHUJ VSDVWZRUN \RXUDUHDGYDQFLQJWKHILHOGWUHPHQGRXVO\+RSHIXOO\UHVHDUFKHUVLQRWKHUMXULVGLFWLRQV ZLOOIROORZ\RXUH[DPSOH Sue Fisher skriver sammanfattande så här:,kdyhuhdg\rxusursrvdozlwkjuhdwlqwhuhvw<rxkdyhfhuwdlqo\grqh\rxukrphzrundqg,dssodxg\rxulqvlvwhqfhrqdodujhuhsuhvhqwdwlyhvdpsohidfhwridfhlqwhuylhzlqjdqg IROORZXSLQWHUYLHZVZLWKVSHFLILFJURXSV 1 Bland annat med den då i Sverige mest erfarne behandlaren av patologiska spelare, psykologen Håkan Johnsson, Ph. D. som då för tiden var föreståndare på motivations- och behandlingshemmet för alkohol-, drog- och spelberoende Backgården utanför Hedemora i Dalarna. 13

7 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH Mark Dickerson formulerar sitt sammanfattande omdöme på detta sätt:,wlvreylrxviurp\rxuuhihuhqflqjwkdw\rxkdyhgrqh\rxuolwhudwxuhuhylhzyhu\wkru RXJKO\DQGKDYHFRQVLGHUHGWKHHVVHQWLDOLVVXHV<RXUVDPSOHVL]HLVLPSUHVVLYHDQGWKH OLQNDJHZLWKRWKHUGDWDZLOOSURYLGHDZHDOWKRILPSRUWDQWILQGLQJV Ansökan sändes till finansdepartementet i augusti 1996 (Rönnberg, Abbott & Volberg, 1998). På våren 1997 fick vi ett positivt svar från socialdepartementet att man nog var intresserad av att finansiera en undersökning av detta slag. )RUVNDUJUXSSHQVRUJDQLVDWLRQ Epidemiologiska undersökningar om förekomst av spelproblem hos befolkningen i Australien, Kanada, Nya Zeeland och USA har under de senaste årtiondena blivit en viktig del av utvecklingen av spelindustrin och statsmakternas granskning av spel och deras konsek-venser (Volberg & Dickerson 1996). Den i denna skrift beskrivna svenska studien om spel och spelberoende anknyter till tidigare epidemiologiska undersökningar genom att använda likartade formulär och datainsamlingsmetoder. Direkta jämförelser i art och grad av spelproblem i Sverige jämfört med andra länder blir därför möjliga. Den svenska studien kan också bidra till att föra den internationella forskningen om spel och spelberoende framåt. Genom att använda en tvåstegs design blir det möjligt att ge ny information om validitet och reliabilitet hos de mest använda måtten på spelproblem, liksom att pröva ett antal hypoteser om faktorer som kan tänkas ha samband med och kanske kunna bidra till att förklara en del av orsakerna till spelproblemen. Det representativa och strikt slumpmässiga urvalet ur totalbefolkningen och användingen av registerdata gör den svenska studien särdeles kraftfull och intressant som bidrag till den internationella forskningen om spel och spelberoende i olika länder och provinser. När det på våren 1997 blev klart att stöd skulle kunna ges till en undersökning av det slag som angivits i Rönnbergs, Abbotts och Volbergs projektansökan från augusti 1996 (Rönnberg, Volberg & Abbott 1998) organiserades en projektgrupp under namn av,qwhuqdwlrqdo*dpeolqj5hvhdufk7hdpri 6ZHGHQ Den bestod av ett primärt forskarlag bestående av de etablerade forskarna professorerna Max Abbott, Nya Zeeland, Rachel Volberg, USA och Sten Rönnberg, Solna i Sverige (de sittande personerna i bild 1 på nästa sida från vänster till höger) och ett sekundärt forskarlag bestående av forskarstuderande psy-kolog Jakob Jonsson, Stockholm, socionom Ove Svensson, Halmstad, psykolog Thomas Nilsson, Piteå, och psykolog Anders Andrén, Stockholm (de stående personerna i bild 1 på nästa sida från vänster till höger). Det primära forskarlaget hade ansvaret för att uppläggning av projektet, dess genomförande, analysen av data och presentation av resultaten för upp-dragsgivare, allmänhet och i vetenskapliga sammanhang. Det sekundära forskarlaget skulle ha ansvaret för genomförande av intervjuerna i den andra delen av undersökningen, för assistans vid dataanalys och för presentation av resultaten av andra delen av undersökningen med assistans av det primära forskarlaget. Till projektet har också knutits flera samarbetspartner. Docent Ingrid Munck, som är statistiker och beteendevetare, har medverkat som konsult till projektet. Statistiska Centralbyrån i Örebro genomförde datainsamlingen för fas 1. W. Lamar Moore, en civil-ingeniör som arbetar tillsammans med Rachel Volberg, har gjort större delen av de databearbetningar som presenteras i denna skrift. För steg 2 finns ett pågående samarbete med en grupp hos Statistiska Centralbyrån i Stockholm. Under hela projektet samarbetar vi också nära med personal på Lotteriinspektionen och på Folkhälsoinstitutet. 14

8 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH %LOG. International Gambling Research Team of Sweden. (QSLORWXQGHUV NQLQJ För att pröva om en undersökning av det här slaget skulle kunna genomföras som vi planerat och för att pröva och eventuellt kunna revidera de i undersökningen tänkta ingående instrumenten gjordes under tiden maj till juni en provundersökning. Undersökningen gjordes med hjälp av Statistiska Centralbyrån i Örebro i maj och juni Samplet utgjordes av personer som var representativa för den svenska befolkningen år. Hälften intervjuades per telefon och hälften fick frågeformuläret per post. Frågeformuläret innehöll 45 frågor om spel och problem i samband med spel, men endast de 432 personer som uppgivit att de spelat under senaste året och spelat för mer än 50 kronor under en normal vecka fick frågor om problem som hade upplevts i samband med deras spelande. 70% svarade på frågeformuläret som skickade ut per post. På telefonintervjun var svarsprocenten högre, nämligen 80%. Jämfört med liknande studier som gjorts i USA, Kanada, Nya Zeeland, m. fl. länder var dessa svarsprocenter tillfredsställande. Undersökningen mottogs väl av dem som intervjuades. Mycket få personer vägrade att delta och många av dem som intervjuades sade att det var intressant att vara med i studien. På grundval av resultaten från pilotstudien kunde vi alltså konstatera att det var möjligt att genomföra en studie i Sverige av det planerade slaget och att acceptabel svarsprocent kunde förväntas. När det sedan gällde valet mellan att använda den billigare formen av data-insamling som ett frågeformulär per post är eller att använda telefonintervju för att undersöka art och grad av spel och spelberoende i Sverige pekade erfarenheterna på att den dyrare telefonintervjuformen hade betydande fördelar. Den innebar högre svarsprocent, jämförbarhet med prevalensstudier i andra länder, 15

9 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH större möjligheter att ge undersökningen till personer med läs- och skrivsvårigheter och till personer med problem med svenska språket, större möjligheter till bättre kontakt (s. k. rapport) genom telefonintervju större möjligheter till en individuell anpassning av frågesättet genom telefonintervju. Beträffande metoden att skicka ut formulär per post konstaterade vi ett antal nackdelar: Oaktat det initialt var billigare med postenkät än telefonintervju så fanns det anledning anta att betydande kostnader senare skulle vara förknippade med kodning och rättning av kodfel i postenkäter. Problem med bedömning av reliabilitet och validitet kunde förväntas i postenkäter, huvudsakligen därför att erfarenheter härvidlag var sparsamma i internationella studier, medan frågor om reliabilitet och validitet i studier från andra länder var väl undersökta beträffande telefonintervjuer. Risken var också större beträffande postenkäter att frågor skulle kunna spridas via massmedia och skapa negativa attityder till undersökningen och därmed omöjliggöra dess genomförande. På grundval av pilotstudien och den i studien ingående6rxwk2dnv*dpeolqj6fuhhq5hylvhg(sogs- R) bedömde vi att mellan 1,2 till 2,0% ( ) av den svenska befolkningen mellan 15 och 74 år skulle ha haft eller ha problem med spelande. Det noterades också att problemen var mer vanliga bland dem som spelade regelbundet, 6,3%. Vi var emellertid helt klara över att dessa siffror måste tolkas med största försiktighet, alldenstund de nog innebar kraftiga underskattningar av problemen eftersom frågorna om problem med spelande endast gavs till ett urval av spelare. Om ett större sampel användes och ett mer omfattande frågande gjordes av samtliga, borde det ge till resultat säkrare och förmodligen högre skattningar. Vi konstaterade från pilotstudien att en telefonintervju om spelande borde kunna ge pålitliga data om spel och spelberoende i Sverige. Uppskattningen att mer än 1,2% av befolkningen hade haft eller har problem med spelande var tillfredsställande från undersökningsmetodisk utgångspunkt. Det betyder att det skulle gå att finna tillräckligt antal personer med spelproblem att intervjua för den andra fasen i undersökningen, den som mera i detalj skulle beskriva de spelberoende och deras situation i jämförelse med en normalbefolkning som inte hade några problem med spelandet. 'HWDOMSODQHULQJDYKXYXGXQGHUV NQLQJHQ I augusti 1997 höll vi en veckolång konferens i Strängnäs med hela forskargruppen. På detta forskargruppmöte var också personer från Statistiska Centralbyrån, Lotteriinspektionen samt en företrädare för Folkhälsoinstitutet respektive Socialdepartementet med. Där drogs riktlinjer och detaljer för genomförandet av huvudstudien upp. På begäran från finansiären Social-departementet inlämnades i anslutning till konferensen en kompletterande ansökan om pengar för genomförande av undersökningen. Svar på denna ansökan dröjde, vilket hade till följd att den planerade starten av undersökningen försköts framåt i tiden så att undersökningen inte som planerats i augusti 1997 kunde genomföras före jul- och nyårsuppehållet. Fördröjningen hade förmodligen till följd att svarsprocenten i huvud-undersökningen blev lägre än den skulle varit om undersökningen kunnat genomföras som ursprungligen planerats. Svaret på ansökan från Socialdepartementet var också sådant att det inte framgick klart att hela fas 1 skulle finansieras. För att inte åstadkomma ytterligare fördröjning sattes undersökningen igång i november Först i maj 1998 kom regeringens beslut om full finansiering av fas 1 av undersökningen. Samtidigt hade ansökan om finansiering av den till fas 1 intimt förknippade fas 2 inte behandlats. Följden av detta blev att fas 2 av undersökningen inte kunde genomföras som planerats i nära anslutning till fas 1 av undersökningen. Fas 2 av undersökningen kunde dock, mer än ett år försenad, påbörjas. 16

10 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH Oklarheten med finansering av undersökningen har inneburit påfrestningar för de deltagande forskarna. Det här är ju vuxna personer med försörjningsplikt som naturligtvis måste kunna planera sitt arbete med forskning, ta tjänstledigt från annan tjänst, etc. Samtidigt bör framhållas att om vi beslutat att vänta till full finansiering av undersökningen tillförsäkrats, skulle vi fömodligen ha suttit och väntat än. Det verkar svårt att fatta beslut om finansiering av epidemiologiska undersökningar om spel och spelberoende. Sådana kostar mycket pengar och det kanske också finns de som, med ett alltför kortsiktigt perspektiv för ögonen, helst ser att sanningen inte kommer fram, därför att den kan uppfattas som ett hot mot egna ekonomiska intressen. I längden torde dock alla parter gagnas av att bästa möjliga underlag av fakta från forskningen finns tillgängligt. Insikten därom är förhoppningsvis i ökande. Ett problem som, förutom finansieringen, har försinkat slutförandet av fas 1 av under-sökningen har varit Statistiska Centralbyråns i Örebro svårighet att leverera en korrekt fil för vidare databearbetning av forskargruppen. Arbetet med konstruktion av det intervju- och enkätformulär som skulle styra telefonintervjuerna avslutades i september-oktober Datainsamlingen pågick november 1997 februari När datainsamlingen var avslutad var det meningen att vi skulle få data i SPSS-format från SCB för att själva kunna göra vidare bearbetningar. Dock visade det sig att detta mål av olika skäl inte kunde nås förrän i december De filer som levererades dessförinnan, liksom de utskrivna tabeller vi fick från februari och framåt från SCB innehöll felaktigheter och oklarheter som omöjliggjorde strikt tolkning och databearbetning av det slag som vi önskade i forskargruppen. Problemen löstes dock så småningom, nödvändiga men komplicerade tillägg och kompletteringen kunde så småningom göras, men mycket tid och kraft fick spillas i arbete som med facit i hand skulle ha kunnat undvikas. Det kan möjligen vara någon tröst att sådana här problem tillhör vanligheterna i olika forskningsprojekt. Vår kompetens, liksom SCB:s, att undvika sådana här problem vid en upprepning av undersökning har dock ökat avsevärt. Man lär sig mycket av misstag. Datainsamlingen för fas 2 pågår och den kommer att drivas intensivt under resten av år Resultaten kommer att presenteras i början på hösten I den ursprungliga undersökningen hade vi också med en tredje fas, som skulle fokusera på utvärdering av behandling av problemen. Denna del har vi ännu inte fått finansierad. Dock står denna tredje del av vår ursrpungliga ansökan högt på vår önskelista för framtida projekt (Rönnberg, Volberg, Abbott & Munck 1999). 17

11 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 18

12 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH %DNJUXQG,QOHGQLQJ En undersökning sker alltid i ett sammanhang. En viktig del av sammanhanget är tidigare forskning. Genom att kunskapen från undersökningen sätts in i sammanhanget av tidigare forskning kan undersökningens resultat bättre tolkas och kunskapen från undersökningen läggas till tidigare vetande. I detta kapitel tecknas kortfattat en bild av forskning om spel och spelberoende i världen utanför Sverige. En genomgång av den lilla forskning och de många ansatser till kartläggning av spel, spelproblematik och spelberoende som är gjord i Sverige görs inte här. Detta är ett arbete som inte varit möjligt att genomföra inom de knappa tids- och kostnadsramar som existerarat för det forskningsprojekt som denna skrift redvisar. 6SHOlUHQYDQOLJIRUPDYUHNUHDWLRQLROLNDNXOWXUHU Spel är en gammal form av rekreation. Arkeologiska och andra historiska fynd vittnar om att spel förekommit i många olika kulturer under lång tid i olika delar av världen. Det verkar som om spel utvecklats oberoende i olika kulturer. Men det finns också dokumentation att spel spritts som andra kulturföreteelser mellan olika länder och kulturområden (Abbott, Volberg, Baines & Taylor 1999). Inställningen till spel och graden av kontroll som staten och lokalsamfundet utövat har varierat i olika kulturer och tider. Många länder verkar ha alternerat mellan perioder av liberaliseringar och restriktioner. Ett intressant exempel på denna variation ges av Carpenter (1988) som visar hur staten reglerade spel i Spanien under 1200-talet. Avsikten med regleringarna var att minska den sociala oordning som spel ansågs bidra till samtidigt som staten kunde ges inkomst av verksamheten. Under de senaste två årtiondena har spel ökat i omfattning i de flesta av världens länder. De flesta muslimska stater utgör dock undantag. Liksom i tidigare historiska perioder, finns det nu en växande oro hos allmänheten och ländernas politiska ledning rörande uppfattade och faktiska sociala skadeverkningar av spel. Krav på strängare regleringar reses på många håll.,qwhuqdwlrqhoowvdppdqkdqj I stort sett två metoder har använts att uppskatta hur stort deltagande i spel är i befolkningen. Den första innebär insamling av data hos spelindustrin och staten om hur mycket som satsats på spel (både totalomsättning och vad spelarna förlorat, dvs. spelarnas nettoutgifter för spel). Oaktat att denna typ av information ofta finns tillgänglig på både regional och nationell nivå för de viktigaste slagen av spel, så är informationen varierande och pålitligheten i informationen osäker. Den andra metoden utgörs av undersökningar om spel hos den allmänna befolkningen, oftast som i den studie som beskrivs här inriktad på problem med spel. I den här typen av undersökningar frågar man oftast människor om vilka former av spel som de har deltagit i under en viss period (någon gång i livet, sista året, månaden eller veckan), hur ofta de har deltagit i spel och hur mycket de satsat på spel. Informationen från sådana s.k. survey-undersökningar är dock behäftade med mätfel och samplingsfel. Metoder att minska sådana fel till ett minimum är en viktig del av den här typen av undersökningar. De två metoderna att bedöma art och grad av spel och spelproblem i samhället ger oftast i stort sett liknande result samtidigt som de kompletterar varandra. Den förra metoden ger oftast högre uppskattningar av hur mycket folk spenderar på spel än den senare metoden, även om det förekommer stora variationer från en form av spel till en annan (Abbott, Volberg, Baines & Taylor 1999). Frågornas formulering kan oftast ha en avsevärd betydelse för de svar man får och de uppskattningar som görs på grundval av svaren i survey-undersökningar (Blaszcznski, Dunlao & Lange 1997). Oaktat att deltagandet i spel och hur mycket man satsar på spel har ökat i större delen av världen under de senaste årtiondena, är skillnaderna stora mellan olika länder. I några länder finns dessutom en 19

13 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH stor variation mellan olika regioner eller mellan storstäder och mindre städer eller landsbygd. Skillnader finns oftast mellan socioekonomiska eller andra grupperingar, exempelvis ålder, kön, yrkesverksamhet, etnisk tillhörighet, civilstånd och religion. Några exempel från olika länder som illustrerar det internationella samband som den svenska studien bör bedömas i ges på de följande sidorna. För den som är intresserad av ytterligare detaljer om den internationella och som vill få referenser på området hänvisas till Abbott, Volberg, Baines & Taylor (1999). 2 86$ Totalomsättningen av spel var 1997 US$ 639 miljarder (drygt miljarder svenska kronor), medan nettoutgifterna för spelarna var i runda tal US$ 51 miljarder (drygt 400 miljarder svenska kronor). 3 Det är en ökning på över sex procent av nettoutgifter i jämförelse med året tidigare (Christiansen 1998) och motsvarar i medeltal US$ 255 (drygt kr) för varje vuxen amerikan. I en rangordning av fritidsaktiviteter att spendera pengar på kom spel på andra plats efter tekniska produkter och före såväl dagligvaror som kapitalvaror. Kasinoomsättningen överträffade alla andra former av spel tillsammans. Dessa andra former av spel var i fallande rangordning främst följande: Spel som sköttes av indianer, lotterier, hästspel, videolotterier, välgörenhetsspel och hundkapplöpningar. I den nyligen genomförda studien av spel och spelproblem i hela USA fann man att 85% av den vuxna befolkningen sade sig någon gång i sitt liv ha satsat pengar på spel, medan 63% hade gjort så under det senaste året (National Opinion Research Center 1999). Under-sökningar som gjorts i olika delstater visar att det finns en stor variation i deltagande i spel såväl mellan olika delstater som inom samma stat vid olika tidpunkter. Att någon gång i sitt liv ha satsat pengar på spel varierar i olika undersökningar under och 1990-talen mellan 64 och 96%. Att ha spelat under det senaste året varierar från 49 till 89% av den vuxna befolkningen. Prevalensen är vanligen högre i de nordöstra delarna av USA och sydstaterna i mellanvästern. $XVWUDOLHQ Den totala omsättningen av spel i Australien var 1997 A$80 miljarder (drygt 400 milliarder svenska kronor). Nettoomsättningen (spelarförlusterna) var ungefär A$10 miljarder (drygt 50 miljarder svenska kronor). 4 Detta motsvarar utgifter på spel för varje vuxen australiensare på i medeltal A$736 (i runda tal drygt kronor) troligen den högsta satsningen på spel per vuxen invånare i något land i världen. De här utgifterna för spel skall jämföras med ungefär A$9 miljarder på hushållsartiklar, A$6 miljarder på elektricitet, gas och bränsle. Nästan hälften av omsättningen kan hänföras till automatspel, följt av spel i kasinon, hästspel, lotterier, bingo och välgörenhetsspel i nämnd ordning. I tre delstater (New South Wales, Nothern Territory och Victoria) var vuxnas satsning på spel i medeltal över A$800, medan man i delstaten Tasmanien satsade mindre än A$ De följande sidorna som är en bearbetning av Rönnberg et al. (1999) bygger i avsevärd grad på den omfattande litteraturgenomgång på området som gjorts av Max Abbott, Rachel Volberg, James Baines and Nick Taylor för New Zealand Gaming Survey comissioned by the New Zealand Department of Internal Affairs. Författarna till denna rapport vill uttrycka sin tacksamhet av att ha fått ta del av och att tillåtas använda denna grundliga och omfattande litteraturgenomgång i denna skrift. 3 Eftersom USA i befolkning är c:a 29 gånger större än Sverige, så kan man dela siffrorna för USA med 29 och få en ungefärlig uppskattning av vad omsättning och spelförluster skulle vara i Sverige om vi vore lika USA. Man finner då att vi i Sverige skulle ha haft en totalomsättning på ungefärligen 172 milliarder kronor och nettoutgifter för spelare (spelförluster) på ungefärligen 14 milliarder). Att totalomsättningen är så hög i USA i jämförelse med Sverige hänger främst samman med den stora förekomsten av spelmaskiner och bättre utdelning till spelarna till spelarna jämfört med vad som gäller i Sverige. 4 Eftersom Australien har ungefär dubbelt så många invånare som Sverige, kan man leka med tanken att om svenskar spelade lika mycket som australiensare så skulle vi ha en totalomsättning på 200 milliarder kronor, och förluster för spelarna på 25 milliarder kronor. Att totalomsättningen i Australien blir så hög beror en hel del på den stora mängd av automatspel som förekommer där sådana spel ger ibland över 95% av satsat belopp tillbaka till spelarna (dock inte samma som satsat pengarna oftast, bör kanske tilläggas.). Spelförlusterna säger därför mer i en internationell jämförelse. 20

14 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH Det har inte gjorts någon undersökning om speldeltagande och spelutgifter för hela Australien. Ett antal undersökningar om spel i de sex olika delstaterna har dock genomförts under 1990-talet. Från resultaten av de här undersökningarna verkar över 90% av de vuxna australiensarna ha spelat någon gång i sitt liv. Under senaste året hade enligt resultaten från fem delstater mellan 65 och 89% satsat pengar på spel. Fyra av fem undersökningar redovisade prevalenser över 78%. 1\D=HHODQG Den totala omsättningen av spel i Nya Zeeland var 1997 ungefär NZ$6,5 milliarder (drygt 30 miljarder svenska kronor) och nettoutgifterna för spelarna var i NZ$966 miljoner (ungefär 5 miljarder svenska kronor). 5 Vuxnas per capita satsningar på spel var i medeltal NZ$358 (ungefär svenska kronor) alltså mindre än hälften så mycket som man spenderade per invånare i Australien. På Nya Zeeland svarar lotterier, inklusiv skraplotter, för nästan 30% av spelutgifterna för spelarna, följt av kasinon (25%), automatspel (23%) och spel på hästar (22%). Två nationella undersökningar som gjordes under 1990-talet har funnit att 90% av invånarna på Nya Zeeland har satsat pengar på spel under det senaste året.. En tredje undersökning som gjordes 1991 visade att samma procentuella andel av de vuxna befolkningen hade spelat under de senaste 6 månaderna och att 95% rapporterade att de hade spelat någon gång under sina liv. Man fann inga större skillnader mellan olika regioner på Nya Zeeland i deltagande i spel och spelutgifter i dessa tre undersökningar. En nyligen genomförd studie av två större städer visar dock på att introduktionen av internationella kasinon på Nya Zeeland 1994 och 1996 verkar ha medfört att påtagliga geografiska skillnader i spelande och spelproblem har utvecklats. 7UHQGHURFKWHNQRORJLHUSnJnQJ Det finns flera interrelaterade trender som kommer att påverka utvecklingen i världens länder på området spel under de första årtiondet av 2000-talet. Dessa trender innefattar den ökande acceptansen av spel, den ömsesidiga påverkan mellan den elektroniska teknologin använd på finansmarknaden och spelindustrins användning av liknande teknologi att få in och flytta pengar och uppgifter, den ökande betydelsen av Internet för alla typer av spel, den snabbt pågående globaliseringen på spelområdet och spridandet av spel till förut spelfria miljöer. bqgudghdwwlw\ghuwloovsho Överklassens spelande - vare sig det handlat om spel på hästar, kortspel, spel i kasinon, spelliknande satsningar på fastigheter eller aktier har man oftast sett genom fingrarna med i de flesta västländer. Trots att många sökt att genom reformer få arbetarklassen och de fattiga att hålla sig borta från spel, kan man dock påstå att spel har accepterats och setts som något positivt av de lägre samhällsklasserna i de flesta västländer. Som kontrast härtill kan konstateras att medelklassen ända fram till mitten på 1900-talet haft en negativ syn på spel (Rosencrane 1988). Det är möjligt att tillväxten av medelklassen tillsammans med urbanise-ringen och kvinnornas frigörelse spelade en viktig roll i det sena 1800-talets och det tidiga 1900-talets folkrörelser att stävja missbruket av alkohol, liksom spel (Grant 1994, Phillips 1987). Den ökande medelklassen och acceptansen av spel i denna grupp har otvivelaktigt varit en avgörande faktor för den ökade legitimiteten av spel över hela världen (Rosecrane 1988). Det finns numera åtskilliga sätt på vilket legalt spelande når olika kulturer och samhällen och hur det ökar legitimiteten i satsningar av pengar på spel. När spel blir legalt, blir också hanterandet och kontrollen av spel en rutinverksamhet för staten. Övervakningsorgan för spel etableras, spelintäkter 5 Nya Zeeland har ungefär halva antalet invånare som Sverige. Nya zeeländare satsar alltså mer på spel än svenskar men förlorar mindre. 21

15 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH fördelas och organ för konsumenter, arbeten och organisationer med ankytning till spel skapas. Staten blir beroende av intäkter från spel för att finansiera viktiga verksamheter. På samma sätt har i flera länder kyrkan och andra religösa sammanslutningar, liksom frivillig organisationer, t. ex. idrottsrörelsen, massmedia, och nyligen en del forskning och behandlingsverksamhet för spelare, gjorts beroende av intäkter från spel. Kritiken mot spel har därför minskat från viktiga grupper i samhället. Jurister, ekonomer, arkitekter, reklamfolk och experter på säkerhet och finanser utökar sin verksamhet och sysselsätts alltmer av spelindustrin. Butiker, restauranger, hotell och klubbar av olika slag blir alltmer beroende av intäkter från spel för att kunna fortsätta sin verksamhet. Oaktat att det har funnits en ökande acceptans av spel och ett ökat deltagande i spel i alla delar av samhället i de flesta av jordens länder, har det också utvecklats en ökad medvetenhet och oro för spelberoende och de sociala och psykologiska skador tänkta eller verkliga som spelandet för med sig. Denna utveckling har i en del länder kopplats samman med den växande oppositionen mot spel som särskilt inriktat sig på att förhindra ökad förekomst av automatspel och kasinon. Även om det verkar som att spel har accepterats i de flesta delar av världen, återstår att se vilken roll den växande anti-spelrörelsen kommer att få i framtiden. 6DPVSHOHWPHOODQVSHORFKILQDQVWHNQRORJLHU Även om det inte alltid syns tydligt, har den elektroniska teknologin redan en påtaglig inverkan på kommersen i spelindustrin över hela världen. Samspelet mellan finansiella institutioner och legalt spelande leder till sådant som kontantfritt spelande, genom vilket man kan spela i kasinon lika väl som att köpa lotter med hjälp av kreditkort eller kontantkort. Både kasino- och lotteriindustrin satsar väsentliga resurser på teknologiska lösningar som skall underlätta hanteringen, göra det lättare för spelare att följa lopp, matcher och dragningar, snabba på ekonomiska transaktioner och göra spelen själva mer attraktiva (Bivins & Hahnke 1998). Dessa utvecklingar har redan åstadkommit det man på engelska kallar spread betting som innebär att man kan satsa pengar på en händelse per telefon till och med under det att händelsen äger ru och använda ett förarrangerat konto eller kreditkort som betalning (Griffiths 1998a). 6SHOSn,QWHUQHW Vid horisonten skymtar utsikterna till spel kring sporthändelser, kasinospel och olika lotterier på Internet. För bara några år sedan satsades pengar på spel online på dator endast genom spelbutiker. Idag finns finns flera hundra ställen tillgängliga att satsa pengar på för den som har tillgång till en dator med koppling till Internet. I Sverige har numera över halva be-folkningen tillgång till Internet. Det är numera möjligt att satsa pengar på många olika sorters spel via Internet: Blackjack, automatspel, bingo, keno, tärningsspel, hästspel, hundkapp-löpningar, sporthändelser, lotterier, etc. Spel på Internet är särskilt lockande för en ny typ av spelare, nämligen barn och ungdomar som har datorvana och som kan utnyttja det faktum att åldersrestriktioner är svåra att vidmakthålla i cyberrymden (Griffiths 1998b). Den potentiella marknaden för Internet är enorm. Enligt en analytiker har antalet ställen som erbjuder kasinospel ökade från 10 år 1996 till Ökningstaken fortsätter. Online-spel internationellt beräknas nå US$8 miljarder (över 60 miljarder svenska kronor) vid millenie-skiftet om inte utvecklingen hindras genom lagstiftning. Det är särskilt två huvudfaktorer som torde påverka tillväxten: Säkerheten i penningtransaktioner via Internet och den planerade lagstiftningen i USA som om den genomförs kan medföra att den största marknaden i världen för hemkasinon via Internet kraftigt reduceras (Sinclair 1997, 1998). 22

16 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH De här frågorna om Internet diskuteras nu livligt internationellt. När Internet-användare känner sig mera hemma med krypteringsteknologin som kan säkra finansiella transaktioner, kommer troligen spel på Internet att öka. Vidare, i kontrast till vad som sker i USA, har flera länder givit tillstånd till och reglerar spel på Internet. Regeringarna i Finland och Lichtenstein har öppnat statskontrollerade lotterier på Internet (McQueen 1998). I Australien har delstaten Victoria beslutat att öppna en spel-sajt och Australiska huvudstadsprovinsen gav nyligen tillstånd till sitt första tillstånd till bookmaking på Internet (Kelly 1998). I Sverige erbjuder numera både Svenska Spel och Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG) möjligheter att via Internet satsa pengar på deras spel. *OREDOLVHULQJ Den utveckling som har beskrivits ovan kan ses som en del av en globaliseringsprocess som har pågått sedan tidigt 1980-tal och som nu utgör en mycket viktig kraft i ekonomisk och social förändring över hela världen. Andra aspekter på globaliseringen innefattar internationella finansmarknader, multinationella företag, den transnationella teknologiska utvecklingen, internationella rörelser och en skymtande global kulturell homogenisering. Globaliseringen har medfört en förändring av samhällsdebatten från sociala till ekonomiska mål och har lett till framväxten av en mycket konkurrenskraftig multinationell industri (McMillen 1996). En möjlig effekt av globaliseringen på spelområdet är spels hopkoppling med populärkultur och nöjesindustri och omorganisationen av spelindustrin att mer likna traditionellt företagande (Austrin 1998). 6SHOLWLGLJDUHVSHOIULDPLOM HU En påtaglig förändring under senare år är att man nu spelar i fler och mer varierande miljöer än man gjorde tidigare. Dessutom så har numera i många länder många olika spel gjorts tillgängliga i offentliga lokaler såsom pubar, caféer och restauranger som tidigare erbjöd bara en högst begränsad form av aktiviteter. Det är faktiskt så att många sådana ställen har blivit en sorts mini-kasinon och också ibland saluförs som sådana. Den här utvecklingen har på engelska getts namnet "convenience gambling" (Goodman 1995). Konsekvenserna att detta spelandets spridning och inträngande i nya miljöer har hittills inte utforskats. Det är emellertid troligt att barn och ungdomar observerar och deltar i spel av olika slag i allt yngre åldrar än som var fallet när spel i huvudsak var förlagt till lokaler dit tillträde endast gavs om man uppnått viss ålder. För att till fullo förstå den mångfald förändringar som kanske följer av denna utveckling, kommer det att bli nödvändigt att man i spelforskningen vidgar undersökningsområdena, liksom forskningsmetoderna. 5HJOHULQJDYU UOLJDPnO Snabba förändringar i legalt spelande, inklusive teknologiska förändringar och intensivt konkurrenstryck, har suddat ut gränserna mellan olika former av spel och gjort dem svåra att reglera. Den viktigaste legislativa och reglerande reaktionen har varit att erbjuda en likartad spelplan för alla delar av spelindustrin (t. ex. välgörenhetsspel och spellänkning, s. k. "pari-mutuel wagering") (Rose 1999). Exempel på en likartad spelplan för spelindustrin var skattereduktion för inrättande av travbanor i USA och utökningen av spellänkning i många amerikanska delstater innefattande satsningar på hästspel utanför travbanorna, vadslagning per telefon, introduktion av automat-spel och kortspelsrum vid travbanorna. Som svar på den snabba expansionen av kasino-liknande spel i amerikanska 23

17 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH indiandreservat, har de som haft välgörenhetsspel tillåtits att länka ihop sina spel i stora gemensamhetsspel, såsom i bingo eller i speciella kortrum som har länkat spelen till hela husets spel. En annan svårighet i regleringen av legalt spel är att många av de lagar som nu styr lotterier, spellänkning och kasinospel skapades under tidigt 1900-tal. Så är till exempel vissa element i "United States Wire Communication Act" ursprungligen skrivna för att hindra att information från hästspel skickades per telegraf från en delstat till en annan. Denna lag är självfallet olämplig att hantera problem kring överföring via Internet. Det finns ytterligare frågor att ta hänsyn till vid spel på Internet. Förutom de faror som konsumenten löper med bedrägerier i samband med användingen av kreditkort, finns också juridiskt olösta frågor, t. ex. Var placerar man egentligen ett vad i cyberrymden? Är aktiviteten laglig och hemma i det land där den är utförs, i det land den är registrerad eller i det land där medlen förvaltas? Vad händer i andra länder när den autraliensiska staten tillåter och utfärdar regler för spelbolag på Internet? Vad betyder enskilda länders agerande för relationerna mellan olika regeringar och för de olika ländernas politik mot främmande länder? Vad betyder lagstiftningen i USA, t. ex. "Gambling Prohibition Act" från 1997 för spel-industrin, för spelare och för medborgarna i andra länder? 6SHOXWYHFNOLQJHQL6YHULJH Historiska källor visar att spel, t. ex. tärningsspel, fanns med som en liten del i nordbornas dagliga liv redan under vikingatiden. Under medeltiden minskades acceptansen av spel. Det finns flera exempel från 1300-talet på landskapslagar som reglerar spelandet, även om åtlydandet av det dessa lagar inte verkar ha varit särskilt stort. På 1500-talet finns det tecken på att kortspel hade blivit populära samtidigt som mera traditionella slump- och skicklighetsspel också förekom. Statliga lotterier etablerades redan 1772 av Gustav III. På 1800-talet och det begynnande 1900-talet kritiserades spel i Sverige, liksom i många andra länder, av kyrkan, frikyrkorna och nykterhets- och arbetarrörelsen. Det statliga nummerlotteriet stängdes 1841 och andra slag av spel förbjöds av staten. Det är uppenbart att Sverige har en lång historia av spel före skapandet av de legala statliga spelformerna under 1900-talet (Lundström 1989, Jerremalm, Lundström & Wiséhn 1993). Det första stora spelbolaget i Sverige var 7LSVWMlQVW som startades 1934 och som från början gavs monopol på spel kopplade till idrott. Intäkterna skulle gå till staten och till idrottrörelsen skapades det andra stora spelbolaget 3HQQLQJORWWHULHW. Från 1943 till 1997, när det sammanslogs med Tipstjänst, var Penningslotteriet ägt av staten förenades Penningslotteriet och Tipstjänst till ett statskontrollerat bolag, 6YHQVND6SHO. Ett andra svenskt stort spelbolag är nu $NWLHERODJHW7UDYRFK *DORSS$7* som bildades ATG är delvis ägt av staten och har monopol på hästspel. En del av dess intäkter går till stöd till hästavel och hästsport. Under de senaste årtiondena av 1900-talet har folkrörelserna fått tillstånd till lotterier, bingo och bingo-lotto. Som det nu är, är en stor del av folkrörelserna, särskilt idrottsrörelsen, beroende av de intäkter som dessa spel ger. Lagligt spel som privat verksamhet i Sverige är numera förekommande i stort sett endast i kaféer och restauranger, där spelmaskiner ofta hyrs av Svenska Spel. Endast spel som har godkänts av Lotteriinspektionen eller av kommunala organ är tillåtna i Sverige. Precis som i andra länder, har det i Sverige skett en stadig tillväxt av spelandet sedan mitten på talet. Ökningen i disponibel inkomst som satsats på spel har dock inte varit så stor. Under de senaste årtiondena har det rört sig om mellan 2 och 3 procent av hushållens disponibla inkomst som har satsats på spel (Wicklin 1992). I tabell 1 visas omsättningen för olika former av spel under 1990-talet (Lotteriinspektionen 1999). 24

18 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 7DEHOO2PVlWWQLQJHQDYVSHOLPLOOLRQNURQRU 6SHOERODJ ATG Svenska Spel RWDOW )RONU UHOVHVSHO Bingo-Lotto Bingo Landsomfattande lotterier (682) (800) Lokala lotterier (200) (200) (180) Regionala lotterier (40) 7RWDOW Restaurangkasinos (500) (620) (723) (812) (1 100) Varuspelsautomater (700) 7RWDOWDOOWVSHODQGH Konsumentprisindex = 100 () = Uppskattade värden Om man anpassar siffrorna för inflation genom konsumentprisindex, är det tydligt att det har skett en stadig ökning av spelandet i Sverige under 1990-talet och att denna ökning är särskilt påtaglig under den senare hälften av 1990-talet. En möjlig förklaring till de senaste årens ökning är nya spelformer som introducerats, särskilt automatspel. Det finns för närvarande mer än 35 olika spel som säljs i spelbutiker i Sverige. Omsättningen ger dock inte mer än en del av sanningen om spelandet. Viktigare är kanske de pengar som spelarna förlorar. Detta anses av en del forskare som ett bättre mått på spelandet i ett land än totalomsättningen (Christiansen 1998). Viktiga är också de pengar staten och andra organ tjänar på spelandet. Variationerna i spelförluster och inkomster för staten och välgörande ändamål är stor mellan olika länder. I Sverige drar staten in drygt 5 milliarder kronor från spel varje år. Hästsporten får ungefär 1,2 miljarder och folkrörelserna ungefär 2 miljarder kronor från spel. I tabell 2 görs en uppskattning av omsättningen sedan spelarnas vinster har betalts ut (Lotteriinspektionen 1999). 25

19 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 7DEHOO8SSVNDWWDGRPVlWWQLQJHIWHUXWEHWDOGDYLQVWHU Uppskattad omsättning efter utbetalda vinster i miljoner kronor SUHO Tipstjänst Penninglotteriet ATG XPPDVWDWVlJGDVSHOERODJ Bingolotto Bingo Rikslotterier Lokala lotterier Regionala lotterier XPPDIRONU UHOVHGULYQDVSHO RFKORWWHULHU Kasino Varuspel XPPDNRPPHUVLHOOD LQWUHVVHQ 7RWDOW 6SHODUQDVI UOXVWHUVDQGHODY GLVSRQLEHOLQNRPVW È È È È È È È È Det finns inga pålitliga data om prevalens och incidens av patologiskt och problematiskt spelande i Sverige före den här redovisade undersökningen. Den enda relevanta studien gjordes av Kühlhorn och hans medarbetare i början på 1990-talet (Kühlhorn et al. 1995). Denna studie är en samling av mindre studier som bygger på diskutabla teoretiska antaganden. Resultaten var en uppskattning av prevalensen av spelproblem som var lägre än man funnit i något annat land. Inte heller diskuterades resultaten i ett internationellt perspektiv. Även om studien i övrigt var väl gjord är den inte tillräcklig som underlag för åtgärder på området. Forskningen om spel och spelberoende i Sverige har varit mycket liten och för det mesta av mindre relevans eller diskutabel kvalitet. Det finns bara en handfull artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Det mesta består i uppsatser för grundutbildningen, påbyggnads-utbildningen eller masterutbildningen vid våra universitet och högskolor. Förhoppningsvis skall en genomgång av den samlade svenska forskningen om spel och spelberoende kunna göras av vår forskargrupp under år 2000, om medel härtill ställs till förfogande. 'HILQLWLRQDYDQYlQGDWHUPHU Vetenskapliga begrepp undergår ständig revision och utveckling. De är, lika litet som vetenskapliga teorier och resultat, rätt eller fel i absolut mening. De bedöms bäst utifrån sin användbarhet, däribland sin förmåga att organisera den existerande kunskapen och att kunna göra användbara prediktioner om möjlig behandling, ny forskning som behöver göras, etc. Vetenskapliga begrepp innehåller ofta ideologiska komponenter som har att göra med aspirationer forskarna själva har och kulturell förankring som forskarna och dem som forskning vänder sig till har. Vetenskap och arbete med vetenskap som grund är del av det sociala system som de verkar i. Under 1900-talet har psykiatrisk och psykologisk diagnostik kommit att innefatta en stor mängd problem och besvär som människor har. Denna diagnostik har spelat en viktig roll i medikaliseringen av människors upplevelser av besvär. Många besvärliga, "galna" och/eller "dåliga" mänskliga beteenden skulle i andra tider och kulturer ha klassificerats annorlunda (Abbott, Volberg, Baines & Taylor 1999). 26

20 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 6SHO Legalt spel innefattar internationellt numera lotterier, kasinon, hästspel, hundkapplöpningar, välgörenhetsspel och spel på automatspel i kaféer, restauranger och barer. Det gemensamma för alla dessa spelformer är att de innefattar risker att förlora någonting av värde i utbyte mot möjligheterna att vinna någonting av större värde (Thompson 1997). Spel är ett brett begrepp som innefattar en mängd olika aktiviteter, genomförda i många olika miljöer med lockelser för många slags människor och uppfattade på många olika sätt av deltagare och observatörer. Oförmåga att förstå denna mångsidighet i begreppet begränsar allvarligt den vetenskapliga förståelsen av spel. Ett annat skäl till att man bör söka förstå det mångfasetterade i spel är den ackumulerande kunskapen att vissa former av spel bidrar mer till att skapa spelproblem än andra. Spelande kan klassificeras på mångahanda sätt på grundval av många olika karakteristika. En viktig dimension är i klassificeringen i en skala av skicklighet-slump (Volberg & Banks 1994, Walker 1992). Rena slumpspel är de flesta lotterier och bingo liksom de flesta traditionella kasinospel, exempelvis routlette. Spel som är blandning av slumpspel och skicklighetsspel innefattar kortspel som poker, blackjack och baccarat. Schack är exempel på ett spel som är nästan helt och hållet ett skicklighetsspel på kontinuet skicklighet-slump. En del spel, t. ex. hästspel och spel kopplade till fotboll, kräver att spelaren konstruerar subjektiva sannolikheter om utfallet av några händelser Det har sagts att spel som stimulerar en blandning av skicklighet och slump med större sannolikhet leder till spelproblem bland regelbundna spelare än andra former av spel (Walker 1992). Dessa former av spel innefattar tillräckligt mycket skicklighet för att påverka utfallet men otillräckligt med skicklighet för att övervinna de odds som främjar ägaren av spelen. För spelare med problem medför dessa former av spel risker för att öka insatsen, jagande av spelförluster och att både satsa och förlora mer än planerat. Flera kasinospel och hästspel faller i den här gruppen av spel mitt emellan skicklighet och slump. En del automatspel, t. ex. videopoker innefattar element av "upplevd" skicklighet, fastän de flesta automatspelen är rena slumpspel. Antalet möjligheter att spela under en bestämd tid eller frekvens av händelser under en viss tid är andra viktiga karakteristiska som skiljer olika spelaktiviteter åt (Griffiths 1998a). En del spel är snabba och ger spelare intensiv upplevelse innebärande snabba satsningar, spel och beslut, medan andra spel är mera långsamma och främjande av passivitet hos spelaren (Dickerson 1993b). Spel i den förra kategorin kallas ofta för kontinuerliga, spel av den senare kategorin för diskontinuerliga (Abbott & Volberg 1992). Spelande kan rangordnas på en skala som sträcker sig från mycket snabbt till långsamt eller infrekvent spelande. Forskning från flera länder antyder att händelsefrekvensen är viktig för utvecklande av spelproblem hos spelare (Abbott, Volberg, Baines & Taylor 1999). Med den snabba utvecklingen av legalt spelande har många traditionella antaganden om spel fått revideras. Ett exempel är den distinktion som ofta gjordes under 1980-talet mellan "mjuka" spel (t. ex. lotterier) och "hårda" former av spel (t. ex. kasinospel). Den här distink-tionen har alltmer suddats ut, eftersom lotterier numera erbjuder elektroniska spel såsom videopoker och videokeno, likaväl som skraplotter använder kasinospelens kännemärken och travbanor erbjuder automatspel och kortspel och kasinon erbjuder sina produkter som "familjeunderhållning". Alla typer av legala spel erbjuder nu snabbare spel med ökande grad av "action", och den framtida teknologiska utvecklingen kan förväntas ytterligare accentuera dessa trender (Griffiths 1998b). 6SHOUHODWHUDGHSUREOHP Det är möjligt att en del deltagande i spel kan medföra personligt välbefinnande och ökad mental hälsa. Detta har dock föga undersökts. Men liksom de flesta goda saker i livet, har också spel ett Janus-ansikte. För den stora majoriteten verkar upplevelserna med spel närmast vara positiva och ickeproblematiska. För en minoritet är spel förknippat med svårigheter av varierande svårighetersgrad och långvarighet. En del utvecklar uppenbarligen problem som resulterar i skador på dem själva, på 27

21 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH människor i deras närmaste omgivning och på samhället i stort (Abbott, Volberg, Baines & Taylor 1999). Det finns en mängd historiska och litterära vittnesbörd om problem med spel och de personliga och sociala skadorna av spel (Wildman 1998). Medvetenhet hos folk i allmänhet om problemen med spel har troligen spelat en stor roll för framväxten av de mått och steg som tagits vid olika tidpunkter för att förbjuda eller reglera spelandet. Ända tills helt nyligen sågs problematiskt spelande i huvudsak som en karaktärsbrist eller en moralisk svaghet snarare än en psykisk störning eller ett psykiskt besvär. Det finns tydliga paralleller till hur man tidigare såg på bruk av alkohol- och drogmissbruk, som numera dock betraktas som psykiatrins område. På samma sätt som skedde med alkoholmissbruk och alkoholberoende uppmärksammades problemen med spelberoende först av lekmän snarare än av dem som hade som yrke att arbeta med problemen. Anonyma spelare (Gambler Anonymous, GA) grundades 1957 i USA med Anonyma Alkoholister som förebild. Precis som AA såg på alkoholism, betraktade GA "tvångsmässigt spelande" som en sjukdom som inte kunde botas men väl hejdas och hållas i schack. GA och dess självhjälpsprogram var uppbyggt på samma sätt som AA:s 12-stegsprogram och spreds till många länder utanför USA under och 1970-talen. Termen SUREOHPVSHODQGH har har använts på olika sätt. Termen används ibland för att hänvisaa till individer som inte når upp till kriterierna för patologiskt spelande men antas vara i ett tidigt stadium av progessiv psykisk störning (Lesieur & Rosenthal 1991). Termen har också använts för att hänvisa till individer som har förlorat stora mängder pengar genom spelande i förhållande till sina inkomster utan att det hänvisas till några andra problem eller svårigheter som de upplevt (Rosecrane 1988). The National Council on Problem Gambling i USA använder termen för att beteckna DOODEHWHHQGHP QVWHU LVSHODQGHWVRPSnQnJRWVlWWVNDGDUXW YDUHQLVLQSHUVRQOLJDIDPLOMHUHODWHUDGHHOOHU\UNHVPlVVLJYD YHUNVDPKHW(Cox, Lesieur, Rosenthal & Volberg 1997). De tidiga psykoanalytikerna ägnade spelproblem en del uppmärksamhet. Men huvuddelen av dem som arbetade inom missbruksvård och psykiatri ägnade mycket liten uppmärksamhet åt området före talet fick termen SDWRORJLVNWVSHODQGH plats i den 9:e upplagan av International Classification of Diseases. Kort därefter, 1980, togs den också med i Diagnostic and Statistical Manual of the American Psychiatric Association (DSM-III) (American Psychiatric Association 1980). Även om kriterierna för patologiskt spelande var mycket lika de som fanns för alkohol- och drogberoende, klassificerades patologiskt spelande som en impuls-kontrollstörning. Med varje ny revision av DSM, nämligen DSM III-R (1987) och DSM-IV (1994), har de diagnostiska kriterierna ändrats en smula. Alldeles som vid andra psykiatriska problem och besvär, är det troligt att kriterierna för allvarlig spelberoende kommer att fortsätta att ändras till följd av nya slutsatser som kan komma att dras av ny forskning på området. ) UQlUYDUDQGHlUGHYLNWLJDVWHLQJUHGLHQVHUQDLSDWRORJLVNWVSHODQGHHQNRQWLQXHUOLJHOOHU SHULRGLVNI UOXVWDYNRQWUROO YHUVSHOHWHQ NQLQJLVSHODQGHWVIUHNYHQVRFKGHSHQJDUVRP VDWVDVHQEHVDWWKHWPHGVSHORFKDWWHUKnOODSHQJDUDWWVSHODPHGRFKDWWVSHODUHQ IRUWVlWWHUDWWKnOODSnPHGVSHOWURWVGHQHJDWLYDNRQVHNYHQVHUVRPI OMHUSnVSHODQGHW (American Psychiatric Association 1994). Oaktat att spelberoende (patologiskt spelande och problemspelande) numera är förklarat som en psykiatrisk åkomma ("mental disorder"), har en del forskare och kliniker, liksom en del psykoterapeutiska skolor, ifrågasatt användbarheten och nyttan av konventionella psykiatriska diagnoser och behandling, inklusive spelberoendes klassifikation som en psykiatrisk åkomma (Allcock 1998, Orford 1984, Wakefield 1997). De här uppfattningarna har åtskilligt som talar för sig, men de kan också betecknas som till stora delar en kamp mellan olika intressegrupper på den mycket konkurrensutsatta amerikanska marknaden (Abbott, Volberg, Baines & Taylor 1999). Vad som är de 28

22 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH grundläggande dimensionerna för olika former av missbruk är en fråga som den samlade forskningen ännu inte har helt säkra svar på. Författarna till denna rapport delar den syn som Abbott, Volberg, Baines och Taylor (1999) uttrycker att den psykiatriska diagnostiken av spelberoende är värdefull, men även att det ligger en hel del i de alternativa sätten att betraka spelberoende. Som kunskapsläget nu är, ser vi det som särskilt viktigt att öka precisionen i DSM-IV- och ICD-diagnoserna genom att försöka mäta de olika dimensioner som ingår och att försöka koppla resultaten av mätningarna till teori och vetande i allmän och klinisk psykologi. 0lWQLQJDYVSHOSUREOHP Den första fasen i den studie som den här rapporten handlar om är en landsomfattande prevalensundersökning om deltagande i spel och om spelproblem. Det är den tredje landsomfattande studien som har gjorts i världen. De tidigare studierna har gjorts på Nya Zeeland (Abbott & Volberg 1991, 1992, 1996; Volberg & Abbott 1994) och i USA (National Opionon Research Center 1999) Datainsamlingen för en andra landsomfattande undersök-ning på Nya Zeeland har just avslutats. En landsomfattande undersökning gjordes tidigt i USA på 1970-talet, men den gjordes innan spelproblem hade beskrivits som en psykiatrisk diagnos och metoder hade utvecklats för att mäta problematiken (Kallick, Suits, Dielman & Hybels 1979). Även om det alltså är få landsomfattande studier av spel och spelproblem som har gjorts i världen, finns det en mängd befolkningsstudier inriktade på delstater i USA, Kanada och Australien sedan början på 1980-talet. Det är sparsamt med befolkningsundersökningar från andra delar av världen. I en nyligen genomförd litteraturgranskning fann man inga studier från Europa, frånsett en undersökning i Spanien och en studie av ungdomar i England and Wales (Abbott, Volberg, Baines & Taylor 1999). Denna brist på befolkningsstudier i Europa är förvånande med tanke på hur mycket man nu spelar i olika länder i Europa och vad man nu vet om möjliga sociala och psykologiska effekter av spelandet. Nyligen gjorda litteraturgranskningar om prevalensen av spelande och spelproblem hos den allmänna befolkningen har påpekat att den vetenskapliga kvalitén i de flesta studier är låg (Abbott, Volberg, Baines & Taylor 1999; Shaffer, Hall & Vander Bilt 1997). Huvuddelen av de relevanta rapporterna har inte granskats av oberoende forskare för publicering i veten-skapliga tidskrifter (s. k. peer review), sampelstorleken och samplingen är i regel inte bra, och svarsprocenten när den överhuvud har rapporterats är oftast låg. De flesta studierna har använt sig av telefonintervjuer. Nästan alla prevalensundersökningarna har också haft komplexa urvalsdesigner men inte använt statistiska beräkningsmetoder som tar hänsyn till den använda komplexiteten i urval. Huvuddelen av de här befolkningsstudierna har mätt spelproblem med formulär grundade på DSM:s kriterier. Framför allt har man använt 6RXWK2DNV*UDPEOLQJ6FUHHQ62*6 (Lesieur & Blume 1987) eller en senare version, 62*65 (Abbott & Volberg 1991, 1992, 1996) som är en reviderad version av ursprungliga skalan. SOGS ger endast mått på spelproblem som kan ha förekommit någon gång i spelarens liv, medan SOGS-R ger mått på både problem någon gång i livet och problem under det senaste året den senare kallas då aktuell prevalens i befolkningsstudierna. Även om SOGS har visat sig ha god reliabilitet och validitet i många studier i många olika miljöer, så har inte den diagnostiska effektiviteten av SOGS och SOGS-R blivit fastställd för användning i befolkningsstudier. Ett undantag är den stora studien på Nya Zeeland Det här är naturligtvis en stor brist i forskningen om spel och spelproblem i hos befolkningen. Vi vet således inte säkert att de prevalensmått som vi får med användning av SOGS och SOGS-R är samma som vi skulle erhållit om vi hade gjort grundliga psykiatriska intervjuer med användande av DSM:s och ICD:s kriterier. $QYlQGQLQJDY62*6LEHIRONQLQJVVWXGLHU Efter den snabba expansionen av legalt spelande i USA på 1980-talet började den amerikanska staten att ge stöd till individer med spelproblem. När sådant stöd skulle bestämmas ville politiker och 29

23 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH tjänstemän veta antalet personer som var "patologiska spelare" i befolkningen och hur många av dessa som kunde tänkas söka hjälp för sina problem. Det var frågor som krävde epidemiologiska undersökningar för att kunna identifiera antalet patologiska spelare, bestämma hur gruppen av patologiska spelare tedde sig i demografiska karakteristika och kunna bestämma sannolikheten för att de skulle söka behandling eller annan hjälp för sina problem, om sådan gjordes tillgänglig. Även om patologiskt spelande har varit erkänt som psykiskt problem sedan 1980, har det funnits få hjälpmedel för att kunna mäta spelrelaterade svårigheter. 1985, när epidemiologiska studier kom igång på allvar i USA, fanns det endast ett instrument som möjligen kunde användas, nämligen SOGS, som var utvecklat för att studera spelproblem hos en klinisk population (Lesieur & Blume 1987). SOGS kom snart att användas i många epidemiologiska undersökningar. Först användes SOGS i en prevalensstudie i staten New York (Volberg & Steadman 1988) hade det ursprungliga SOGS och den reviderade versionen SOGS-R använts i undersökningar i 45 olika stater eller länder i Nordamerika, Asien och Europa (Shaffer, Hall & Vander Bilt 1997, Volberg & Dickerson 1996). Den stora spridningen och användingen av SOGS förklaras åtminstone delvis med den stora fördelen som följer av att ha ett standardinstrument som grund för jämförelser mellan olika stater och provinser (Walker & Dickerson 1996). Även om det fanns grund för kritik av hur SOGS fungerade i befolkningsstudier, så förblev SOGS en GHIDFWR standard på området ända fram till mitten på talet, när de nya DSM-IV-kriterierna publicerades (Volberg & Banks 1990). Formulär för att upptäcka spelproblem är, precis som alla mått för att upptäcka fysiologiska och psykologiska problem, behäftade med brister. Sådana brister för emellertid med sig olika konsekvenser i olika miljöer. (QIHONODVVLILFHULQJNDQVNHLQQHElUDQGHDWWHQSHUVRQVRPLQWHKDU SUREOHPHWVMXNGRPHQEHVYlUHQHWFIHODNWLJWGLDJQRVWLVHUDVDWWKDSUREOHPHWVMXNGRPHQEHVYlUHQ HWFDetta är den typ av klassifikationsmisstag som brukar kallas IDOVNWSRVLWLYD (QDQQDQVRUWV NODVVLILNDWLRQVPLVVWDJlUQlUHQSHUVRQVRPKDUSUREOHPHQHWFEHG PVLQWHKDSUREOHPHW Den här formen av klassfikationsmisstag kallas IDOVNWQHJDWLYD Medan många formulär för att upptäcka psykiska problem fungerar bra i psykiatriska och psykologiska kliniker där prevalensen av den undersökta sortens problem är förutsägbart hög, minskar träffsäkerheten avsevärt med sådana formulär när de används på en normalbefolkning där prevalensen av problemen är mycket lägre (Dohrenwend 1995). De som arbetar kliniskt är oftast mest bekymrade över problem med falskt positiva, eftersom den typen av klassifikationsfel påverkar deras arbete med diagnos och behandling eftersom det ju är bortkastade resurser att behandla en person som inte behöver behandling. Men i vissa miljöer kan problemet med falskt negativa vara viktigare, eftersom en inte korrekt diagnos-ticerad sjukdom kan resultera i sjukdom och död för patienten och ansvar för vållandet för behandlaren. Vid befolkningsstudier, där det viktigaste är att kunna identifiera antalet som har eller inte har störningen, problemet, sjukdomen, etc., blir båda typerna av fel viktiga, eftersom vart och ett av klassfikationsfelen har betydelse för hur bra formuläret fungerar. Särskilt frekvensen av falskt negativa är betydelsefulla i befolkningsstudier, eftersom även en mycket låg frekvens av falskt negativa kan ha ett stort inflytande på effektiviteten hos formuläret. Tabell 3 nedan ger ett hypotetiskt exempel på en grupp på individer av vilka 5% klassificerats som patologiska spelare och 95% klassificerats som icke patologiska. Låt oss anta att 25% är falskt positiva. Då blir 12 av de 50 patologiska spelarna felaktigt klassi-ficerade. Även om antalet falskt negativa var mycket lägre, säg 5% av samtliga, skulle 47 av 950 icke-patologiska spelare ha klassificerats felaktigt. Alltså kan en mycket låg frekvens av falskt negativa alstra en grupp som är nästan fyra gånger så stor som gruppen av falskt positiva. 30

24 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 7DEHOO+\SRWHWLVNWH[HPSHOSnHIIHNWHUDYNODVVLILNDWLRQVIHO.ODVVLILNDWLRQ 9LOONRU 9LOONRU 7RWDOW 3DWRORJLVN,FNHSDWRORJLVN Patologisk Sant positiva 38 Falskt positiva Icke patologisk Falskt negativa 47 Sant negativa RWDOW 9DOLGHULQJDY62*65 Den landsomfattande studien på Nya Zeeland i början på 1990-talet gjorde det möjligt att studera hur South Oaks Gambling Screen fungerade för undersökning av spelandet hos den allmänna befolkningen i ett land (Abbott & Volberg 1992, 1996). Den möjligheten yppade sig genom användandet av en tvåstegs-design. En sådan design ger forskaren möjligheter att identifiera VDQWSDWRORJLVNDVSHODUH i en särskild grupp av de svarande. I den nyazeeländska studien identifierades sant patologiska spelare i var och en av de fyra grupper av personer med spelproblem som undersöktes: 1) Troliga patologiska spelare, 2) Problemspelare, 3) Regelbunda kontinuerliga spelare (för definition av "kontinuerliga spelare", se sid. 55), 4) Regelbunda icke kontinuerliga spelare. För spelare som inte medgav att de spelade regel-bundet bestämdes i den nyazeeländska studien dock ingen felfrekvens. Prevalensen korrigerades med användning av en effektivitetsmätningsmetod som innebar kalkylerande av frekvensen sant patologiska spelare i varje grupp och dividering av detta antal med totala antalet som man hade data från i samplet. Den här effektivitetsmätningsmetoden resulterade i att uppskattningen av den prevalensen av spelproblem under det senaste året på Nya Zeeland var 0,1% högre än den okorrigerade prevalensen av nuvarande spelproblem. Den reviderade uppskattningen om prevalensen på Nya Zeeland byggde på det försiktiga antagandet att det inte fanns några falskt negativa bland dem som spelade regelbundet.. Även om felfrekvensen i var och en av de fyra grupperna har betydelse för den totala prevalensen, så har storleken på felfrekvensen för varje grupp olika betydelse beroende på den olika storleken på var och en av dessa grupper i populationen. Även om antalet falskt negativa i den icke patologiska gruppen eller bland de svarande som inte spelade regelbundet var mycket litet, skulle den relativt större mängden i dessa grupper bidra avsevärt till en påtagligt högre total prevalens. Om exempelvis en stor del av populationen av spelare som spelar mindre än en gång i veckan antas omfatta ett mycket litet antal patologiska spelare (1%), så kommer prevalensuppskattningen av hela samplet att öka med 0,7%. Forskarna på Nya Zeeland drog slutsatsen att måttet någon gång i livet ha haft spelproblem (lifetime) enligt South Oaks Gambling Screen var mycket bra för att upptäcka patologiskt spelande bland dem som vid undersökningstillfället hade problem med spelande. Emellertid, identiferade formuläret som väntat personer med risk för att vara patologiska spelare på bekostnad av skapandet av ett ansenligt antal falskt positiva. Det mått på aktuell prevalens (current) enligt South Oaks Gambling Screen producerade färre falskt positiva än livstids-spelarproblemmåttet, men mera falskt negativa och ger således ett sämre formulär för att identifiera patologiska spelare i klinisk bemärkelse. Den högre effektiviteten av nuvarande problemmåttet i South Oaks Gambling Screen gör det till ett mera användbart instrument för att upptäcka förändringar i prevalensen av problemspelande och patologiskt spelande över tid (Abbott & Volberg 1996). 31

25 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 1HGJnQJHQI U62*6 I början av 1990-talet restes en mängd metodologiska frågor om den SOGS-baserade forskningen om spelproblem hos den allmänna befolkningen (Culleton 1989, Dickerson 1993a, Lesieur 1994, Volberg 1994a, Walker 1992). En del av dessa frågor, t. ex. den ökande proportionen av folk som vägrar svara i dylika undersökningar, var gemensamma för all survey-forskning. Andra frågor hörde samman med problemet om hur man bäst bör studera spelrelaterade svårigheter. Det gällde invändningar om reliabilitet och validitet av SOGS vid användning i olika kulturer och i olika subkulturer och kritik man hade av antagandena om vad spelproblem egentligen består av och den grund som det ursprungliga SOGS-instrumentet var skapat från. Vad var det som ledde till det ökande missnöjet med SOGS? En viktig förändring var den snabba expansionen av legalt spel. Denna expansion ledde många som förut inte hade spelat att pröva på att spela. Allt eftersom spelandet expanderade till nya marknader och allt efter-som nya typer av spel salufördes till nya grupper, blev de som sökte hjälp för problem med spel alltmer heterogena. Prevalensundersökningar som gjordes tidigt på 1990-talet påvisade att ett ökande antal kvinnor och personer från medelklassen hade utvecklat spelproblem (Volberg 1992, 1996b, Volberg & Silver 1993). Många av de enskilda frågorna i SOGS verkade konstiga för dessa nya grupper och till den behandlingspersonal som arbetade med dem. Frågor om att låna pengar från lånehajar, exempelvis, eller att ta ut pengar från aktiefonder för att få pengar till att betala spelskulder var mer relevanta för medelålders, medelklassmän som sökte hjälp på 1970-talet och tidigt 1980-tal än för de unga vuxna och medelålders kvinnor som började uppleva spel som ett problem under 1990-talet. Frågor om andra hade kritiserat ens spelande och om man kände sig orolig över sitt spelande mötte med större sannolikhet positiva reaktioner från låginkomsttagare och minoriteter än från andra grupper i befolkningen (Volberg & Steadman 1992). Frågor om att låna pengar från hushållskassan för att få pengar att spela med tolkades olika av individer från etniska grupper där hushåll kunde definieras som hela storfamiljen eller släkten man levde med. På slutet av 1990-talet finns det en växande grupp av forskare och behandlingspersonal inom området spelproblem och ett ökande antal instrument för att mäta spelproblem. Före 1990 fanns det bara tre instrument för att identifiera personer med spelproblem inklusive SOGS och dess modifieringar (Abbott & Volberg 1996; Lesieur & Blume 1987). Sedan 1990 har nio instrument för vuxna och tre instrument för ungdomar utvecklats, inklusive två baserade på SOGS och åtminstone fem baserade på DSM-IV:s kriterier. Trots den här mängden på instrument är de psykometriska egenskaperna av flertalet av de här nya instrumenten inte undersökta. Och vad som är ännu viktigare: Få av dessa instrument har prövats vad beträffar sin användbarhet i kliniska sammanhang, i befolkningsundersökningar och för utvärdering av åtgärdsprogram. Ett annat bekymmer är hur man skall jämföra resultaten av undersökningar som använt sig av dessa nya instrument med resultaten från mer än ett decenniums forskning som grundats på SOGS. Trots bristerna i prevalensstudierna till dags dato, konstaterades i en litteraturgranskning nyligen (Shaffer, Hall & Vander Bilt 1997) att spelproblem är ett robust fenomen i det att i stort sett likartade resultat har erhållits från sudier som har gjorts av olika forskare som använt olikartade forskningsmetoder av växlande kvalitét. Frånsett en mycket hög uppskattning i en australisk studie, så har bedömningarna av nuvarande trolig procent patologiska spelare i den vuxna normalbefolkningen varierat mellan 0,5 och 2,8% (Abbott, Volberg, Baines & Taylor 1999). Risfaktorer som genomgående har samband med den högre prevalensen i nordamerikanska studier är manligt kön, ungdom, att vara i 32

26 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH college, ha en personlig historia av antisocialt beteende och ha erfarit andra psykiatriska problem (s. k. komorbiditet). I några studier, inklusiv de som gjorts i Australien och på Nya Zeeland, har följande identifierats som ytterligare riskfaktorer: Regelbundet deltagande i kontninuerligt spelande, t. ex. automatspel och hästspel, Arbetslöshet, Lägre utbildningsnivå, Tillhörande en marginaliserad etnisk grupp (t. ex. Maorier och Pacific Inlanders på Nya Zeeland, Arboriginer i Australien, Indianer i USA), Föräldrar med spelproblem, Att börja spela i unga år. Med tanke på att flera av de här prediktionsvariablerna samverkar vore det bra om framtida forskning använde sig av multivariata analyser för att bestämma den relativa prediktiva och förklaringsmässiga kapaciteten i varje variabel. Det vore också till hjälp om prevalens-forskningen om spel använde metoder som är gängse inom den mesta epidemiologiska forskningen. Ett sådant arbetssätt kunde inkludera prediktorvariabler som en relativ kvot- och egenskapsriskfaktor (ratios and attrtibutable risk factor). 33

27 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 34

28 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 8QGHUV NQLQJVPHWRGHU Huvuddelen av de undersökningar om spelproblem som har gjorts internationellt har varit s.k. baslinjeundersökningar (baseline surveys) innebärande att man undersökt dessa beteenden i befolkningen för första gången. Den i denna rapport redovisade svenska studien är också en baslinjeundersökning som gjordes i flera steg. I det första steget planerades undersökningen av det primära forskarlaget varpå det primära och sekundära forskarlaget möttes i Strängnäs för att diskutera och göra färdigt en engelsk version av frågeformuläret. I det andra steget översattes det engelska formuläret till svenska och dess användbarhet prövades innan det översattes tillbaka till engelska. I det tredje steget drog Statistiska Centralbyrån (SCB) tre slumpmässiga och representativa sampel ur registret över totalbefolkningen (RTB): En grupp på personer år, en grupp på personer i åldrarna år och en grupp på 500 personer födda utomlands. I det fjärde steget försökte man göra intervjuer med alla dessa personer. I det femte steget granskades datakvalitén och datafiler arbetades fram som kunde användas för fortsatta analyser av SCB och medlemmar av forskargruppen, särskilt Anders Andrén och Ingrid Munck. Slutligen gjorde professor Rachel Volberg och hennes medarbetare i Gemini Research, Ltd., analyser av data och gjorde ett utkast till rapport som sedan granskats och reviderats ett flertal gånger i samarbete med forskargruppen. Tidigare undersökningar om spelproblem i olika länder har använt komplexa designer: flerstegsdesigner, stratifierade klusterdesigner och kvotsampel. Detta betyder att de slutliga samplen har avvikit från vad man skulle ha erhållit med obundna slumpmässiga urval ur populationerna. När man dessutom i dessa studier oftast inte har använt sig av korrekta statistiska metoder för att behandla de använda komplexa designerna, är det troligt att de statistiska analyser som gjorts i dessa studier oftast inte är helt korrekta. Problemen som följer med komplexa designer och krävande statistiska analyser har undvikits i den här redovisade svenska studien. Dessutom har användandet av registerdata gjort det möjligt att göra en mängd analyser som inte varit möjliga i tidigare studier. Det gäller framför allt möjligheterna att analysera samband mellan spelproblem och sociala och ekonomiska variabler hos befolkningen. Det kan också noteras att den här redovisade svenska studien använde en blandad metod för datainsamling (telefonintervju plus ett frågefomulär sänt per post till dem som inte gick att få tag i per telefon) vilket gjorde att man kunde få bättre täckning av personer som inte hade telefon än i de flesta tidigare studier. Effekterna av bortfallet kunde också reduceras genom användande av registerdata för viktning, även om endast en del av de möjliga beräkningarna med användning av vikter redovisas i denna rapport. 3LORWVWXGLH I april 1997 gav socialdepartementet klartecknen för stöd till en pilotstudie om spel och spelberoende i Sverige. Pilotstudien gjordes för att utröna om det var möjligt med en studie av det slag som gjorts i andra länder. Skulle en sådan studie accepteras och förstås av de som deltog, skulle man få in tillräckligt med svar från de undersökta, var det några frågor som behövde ändras eller tilläggas, skulle ett samarbete mellan Statistiska Centralbyrån och forskargruppen fungera tillfredsställande, fanns det nog spelberoende för en stor undersökning av det slag som planerats, behövde urval, design eller bearbetningsmetoder ändras? Dessa och liknande frågor är alltid bra att få belysta i en pilotundersökning, innan man offrar pengar och möda på en stor undersökning. Pilotstudien omfattade ett slumpmässigt urval på personer, som var representativa för den svenska befolkningen på år. Hälften intervjuades per telefon och hälften fick sig en frågeformulär tillsänt per post. Frågeformuläret omfattade 45 frågor som handlade om olika aspekter på spelande, inklusive 20 SOGS-frågor. Dock gavs endast 432 personer i samplet alla frågor. Dessa 432 personer var alla personer som hade spelat för mer än 50 kronor den senaste veckan. En sådan 6 Se också sidorna där också pilotundersökningen beskrivs men från en annan utgångspunkt. 35

29 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH selektion i början av intervjun/frågefomuläret uteslöt förmodligen en stor grupp av spelare som inte spelade regelbundet men kanske ändå haft eller hade problem, förutom att en fråga av detta slag fick för stor vikt i sammanhanget. Resultatet blev förmodligen en underskattning av antalet spelberoende. Data från pilotstudien samlades in av Statistiska Centralbyrån i Örebro i maj och juni Svarsprocenten på frågeformuläret som sändes per post var 70% och på telefonintervjun var det 80%. Den höga svarsprocenten kan delvis förklaras av uteslutningen av individer som spelat för mindre än 50 kronor den senaste veckan. På grundval av resultaten från pilotstudien konstaterade forskargruppen att livstids-prevalensen (att någon gång i sitt liv ha haft spelproblem) för problemspelande och patologiskt spelande var mellan 1,2% och 2,0% av den vuxna befolkningen. Den aktuella prevalensen för problemspelande eller patologiskt spelande, dvs. att man hade haft spelproblem under det senaste året, konstaterade ligga mellan 0,3 och 0,5%. Inga skillnader fanns i pilotstudien mellan prevalensen av spelproblem mellan den telefonintervjuade gruppen och den grupp som fått svara per frågeformulär. Detta resultat visade att det skulle vara möjligt att använda antingen frågefomulär som sändes ut per post eller telefonintervju för att få in data om spel eller spelberoende i Sverige. Efter grundlig diskussion i forskargruppen konstaterades att fördelarna med telefonintervju vida översteg nackdelarna med denna metod i jämförelse med postenkät. Fördelarna innefattar sannolikheten för en högre svarsprocent, möjligheter för jämförelser med andra länder och stater som har undersökts med telefonintervjuer, möjligheter att ställa frågorna till individer med språkproblem och svårigheter att läsa och möjligheterna att kunna ge ett mera sofistikerat frågeformulär per telefon än per postenkät. Andra fördelar med telefonintervju innefattade undslippande av en del av de reliabilitets- och validitetsproblem som vidlåder postenkäter, undvikande av de fel som ofta insmyger sig vid kodandet av data från postenkäter, det möjliga inflytande som en postenkät kan ha på resten av personerna i hushållet och risken för negativ publicitet som kan följa med att någon som fått en postenkät överlämnar den till massmedierna. Den låga prevalensen av prolemspelande och patologiskt spelande som konstaterades i pilotstudien, ledde forskargruppen till övertygelsen att ett betydligt större sampel än det som pilotstudien gjorts på behövdes för huvudstudien om denna skulle kunna ge precisa nog resultat. Ett större sampel var också nödvändigt för att kunna estimera prevalensen hos särskilda grupper av stort intresse, framför allt ungdomar och invandrare, men också skillnader mellan olika regioner i Sverige och personer med låga inkomster. )UnJHIRUPXOlU Vid utvecklandet av frågeformuläret upplevde forskargruppen påtagligt vikten av att slå vakt om jämförbarheten med internationell forskning om spel och spelberoende. Forskarlaget var överens om att det var av yttersta vikt att använda 6RXWK2DNV*DPEOLQJ6FUHHQ62*65för att få fram resultat som kunde jämföras med resultat från Nya Zeeland, Kanada och USA. Forskarlaget var också överens om att det vore värdefullt att inkludera också ett andra frågeformulär baserat på de nyaste kriterierna för bedömning av spelproblem. Fishers DSM-IV-formulär valdes för detta (Fisher 1996). 7 Även om det fanns flera andra formulär baserade på DSM-IV tillgängliga, så var Fishers formulär det enda som hade granskats för använding i urval på hela vuxna befolkningar (Volberg & Moore 1999a). Ett förslag till formulär som innefattade det reviderade South Oaks Gambling Screen (SOGS-R) och Fishers DSM-IV-formulär tillställdes den övriga forskargruppen av Rachel Volberg. Det här formuläret bestod av fyra avdelningar (Bilaga 1). Den första avdelningen innehöll frågor om 17 olika 7 En strikt översättning och anpassning till svenska av Fishers DSM-IV-skala gjordes inte för denna undersökning. Vid anpassningen till svenska av Fishers DSM-IV-frågor tog vi också intryck av formuleringar i Sean Sullivans liknande DSM- IV-skala för undersökning av spelproblem hos en allmänbefolkning. Så strängt taget är det inte Fishers DSM-IV-skala vi har använt utan en Fisher-Sullivan-variant, vilken dock i denna rapport i fortsättningen kallas Fishers DSM-IV-skala, eftersom innehållet främst överensstämmer med Fishers DSM-IV-skala. 36

30 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH grupper av spel. Under arbetet med förslaget grupperades likartade spel tillsammans. Den här grupperingen gjordes utifrån erfarenheter från liknande undersökningar i andra länder, där man hade gjort erfarenheten att det var viktigt att begränsa antalet spel i formuläret för att undvika att de som skulle svara tröttades ut och lät bli att svara. För varje slag av spel frågades om den tillfrågade någonsin hade prövat på detta slag av spel, om vederbörande hade satsat på den här typen av spel under det senaste året och hur ofta han/hon gjort det under den senaste månaden. De svarande ombads också att uppskatta hur mycket de lagt ut senaste månad på det här spelet som de spelat under det senaste året. Den andra delen av frågeformuläret bestod av ett reviderat South Oaks Gambling Screen (SOGS-R). Den tredje avdelningen av formuläret bestod av Fischers DSM-IV-formulär. Den andra och tredje avdelningen av formuläret roterades i telefonintervjun så att hälften av de intervjuade svarade på SOGS-R-frågorna först och hälften av de intervjuade svarade på DSM-IV-frågorna först. Den fjärde och avslutande avdelningen innehöll några frågor om den svarande som inte kunde fås genom SCB:s registerdata, $QSDVVQLQJDYIRUPXOlUHWWLOOVYHQVNDI UKnOODQGHQ Anpassningen av formuläret från engelska till svenska var inte enkel. Det finns kulturella skillnader för hur ord, ordvändningar och fraser används och som gör det svårt med direkta och även lätt anpassade översättningar. Stor möda las ned vid översättningen från engelska för att göra en anpassning till svenska som tar hänsyn till de kulturella och lingvistiska olikheterna. Den sekundära forskargruppen konstruerade frågeformuläret på grundval av instruktioner givna per e- mail och grundformuläret sänt per brev. Var och en av medlemmarna i det sekundära forskarlaget granskade noga ordval och frasering av varje uppgift i formuläret. Den slutliga svenska versionen skulle vara så trogen mot det engelska orginalet som möjligt samtidigt som den skulle vara maximalt anpassad till en svensk publik. Hela forskargruppen - det primära och sekundära forskarlaget möttes i Strängnäs i augusti Där diskuterades alla översättningsproblem och formuläret justerades ytterligare. När så alla i forskargruppen hade enats om alla uppgifter, överlämnades formuläret till Mätnings- och evalueringslaboratoriet för Statistiska Centralbyrån, som analyserade frågorna och gjorde en liten provundersökning. Flera ändringar gjordes sedan av forskargruppen på grundval av resultaten av laboratoriets arbete och rekommendationer. När den svenska versionen av formuläret var klar gjordes som ett sista steg en översättning av hela det svenska formuläret tillbaka till engelska. Översättningen gjordes av Anne Berman, som är amerikansk akademiker som kan flytande svenska. Även om Anne Berman är väl utbildad (en amerikansk mastersexamen och svensk psykologexamen), hade hon ingen direkt kännedom om denna studie eller någon specialkunskap om spel och spelberoende, och kan därför sägas vara "blind" om målen för forskningen, vilket är högst önskvärt för den som skall göra översättningar av det här slaget. Även om det är vanligt att ha översättningar och översättningar tillbaka gjorda flera gånger när man skall konvertera en skala från ett språk till ett annat, är detta en process som kräver mycken tid och pengar. Med de begränsningar som vi hade i tid och resurser i det här fallet gjordes endast en översättning tillbaka. 5HJLVWHUEDVHUDGHXQGHUV NQLQJDU±HQVYHQVNP MOLJKHW I den här undersökningen demonstreras tydligt värdet av den långa svenska traditionen av tillgänglighet till officiella register och hur dessa register kan användas för att styrka datainsamling och tolkningar av resultaten. En del av de i denna undersökning använda metoderna för att utnyttja registerdata för att göra undersökningens resultat säkrare är ganska nyligen utvecklade. De tekniska detaljerna i detta arbete beskrivs av Asplund och Lundström (1998) som också rekommenderar den intresserade läsaren litteratur för ytterliga fördjupning i ämnet. 37

31 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH Två officiella register användes i studien: 57% 5HJLVWUHW YHUWRWDOEHIRONQLQJHQ, som var den population som samplet drogs ur och som också användes för stratifiering i variablerna kön, ålder, utbildning och födelseland. /28,6( /RQJLWXGLQHOODRIILFLHOODXSSJLIWHURPLQNRPVWRFKVRFLRHNRQRPLVNDI UKnOODQGH, som omfattar hjälpinformation vilken användes för att anpassa urvalet så att icke svar kunde förklaras tydligare, liksom att sambanden med LOUISE-varibler kunde bidra till en djupare beskrivning av spelproblematiken. Såsom krävs av den svenska datalagen informerades alla som undersöktes om användadet av registerdata och vilka variabler som skulle kunna finnas med för databehandlingen. När väl datainsamlingen var avslutad, parades data från registren med svaren från varje individ för att ingå i den slutliga datafilen. Informationen från registren är synnerligen värdefull för att kunna förklara de variationer man finner i spelbeteenden hos det svenska folket. I analysen av resultaten så är alla register avidentifierade så att det är omöjligt att spåra uppgifter från registren till någon enskild person. 6DPSHOGHVLJQ Populationen för den här studien var alla individer år som bodde i Sverige den 1 november Denna population finns förtecknad i RTB, som omnämnts ovan. Vid den här tiden fanns det personer i registret. Mindre än 0,1% av befolkningen som finns i Sverige finns inte förtecknad i registret. I internationell jämförelse kan vi anses ha mycket god kunskap om våra medborgare (att de finns, vilka de är, var de bor, etc.). Tre separata slumpmässiga sampel drogs från totalregistret över befolkningen. Det första bestod av ett proportionellt stratifierat sampel på personer, för vilka strata bestod av kön fem klasser av ålder och tre klasser av utbildning. Detta resulterade i ett 2 x 5 x 3 stratifierat slumpmässigt sampel. Stratifieringen gjordes för att tillförsäkra samplet populationens proportioner av kön, ålder och utbildning, eftersom det var faktorer som ett flertal utländska undersökningar visat var relaterade till spel och spelberoende i befolkningen. I vår korta översikt av forskningen om spelproblem tidigare i denna skrift, noterade vi att det finns skäl att förvänta sig att problem med spel är mera frekventa bland ungdomar och bland invandrare. För att vara säker på att vi skulle få tillräckligt med personer av dessa kategorier för att kunna göra mer djupgående analyser, drogs ett slumpmässigt sampel av personer år och ett ytterligare sampel av 500 personer födda utomlands som tillägg till de personerna i huvudsamplet. Den önskvärda storleken på det slutliga totalsamplet var alltså personer. Men registret över totalbefolkningen görs aktuellt bara en gång per år. Under de månader som gått sedan data samlats in för registret och data samlades från samplet hade 83 personer av de hunnit dö eller emigrera. Det slutliga totalsamplet kom således att bestå av personer som skulle ingå i undersökningen. 6YDUVIUHNYHQVRFKLFNHVYDU Under tiden 17 november 1997 till 6 februari 1998 samlades data in från personer. Det ger en svarsfrekvens på 72% från totalsamplet på personer. Tabell 4 nedan visar katego-rierna för svar och icke svar i studien. I jämförelse med vad som varit vanligt i tidigare undersökningar utomlands måste den erhållna svarsfrekvensen i den här svenska studien betraktas som mycket god. Det är synnerligen glädjande att svarsfrekvensen kunde bli så god trots att frågeformuläret var omfattande och användningen av register som komplettering av data tilläts av alla som svarade. 38

32 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 7DEHOO5HVXOWDWDYGDWDLQVDPOLQJ.DWHJRULDYVYDU )UHNYHQV 3URFHQW.XPÈ Postenkät utan svar 14 0,1 0,1 Postenkät retunerad av posten 27 0,3 0,4 Postenkätintervju 366 3,7 4,1 Telefonintervju ,3 72,4 Partiell telefonintervju ,4 Inte möjligt att svara 161 1,7 74,1 Ingen kontakt möjlig 759 7,7 81,8 Vägrar svara ,4 93,2 Emigrerat eller dött 57 0,6 93,8 Missat 627 6, RWDOW Av de individer som ingick i undersökningen var telefonkontakt möjlig med individer (89,2% av totalsamplet). De återstående personerna (10,8% av totalsamplet) kunde inte nås per telefon och fick sig ett frågeformulär tillsänt per post, vilket innehöll samma frågor som ställdes per telefon till de som gick att nå per telefon och ville delta (se bilaga 1 för en datorkopia av det frågeformulär som sändes per post). Svarsfrekvensen var avsevärt lägre för postenkäten (31%) jämfört med telefonintervjun (77%). Av de 28% i totalsamplet som inte svarade, förklarade nästan hälften att de inte ville delta, medan den återstående dryga hälften inte gick att nå, trots 10 eller fler telefonsamtal liksom ett flertal påminnelser till dem som fått postenkäten men inte svarat. Postenkät användes för att få svar från personer som inte återfanns i telefonkatalogen eller hade sin telefon avstängd av någon anledning. Det här är grupper av befolkningen som vanligen inte nåtts i telefonintervjustudier om spel i andra länder än Sverige. I framtida studier i Sverige menar vi att ansträngningar för att få svar genom telefonintervjuer och postenkäter bör följas av direktintervjuer (ansikte mot ansikte) med de undersökta med de här synnerligen svåra att få tag på personerna. Deras bidrag till en grundlig beskrivning av spel och spelberoende är förmodligen mycket viktiga. %DODQVHULQJDYVDPSHOPRWSRSXODWLRQ Som nämndes ovan består totalsamplet av tre skilda sampel. Det första samplet var ett proportionellt stratifierat slumpmässigt sampel från hela befolkningen som är förtecknad i registerat över totalbefolkningen (RTB). Det andra samplet var ett enkelt slumpmässigt sampel av individer i åldern år och det tredje ett likaledes slumpmässigt sampel av personer födda utanför Sverige. Båda samplen drogs ur RTB. Det här sättet att göra urval innebär att vissa personer hade högre sannolikhet än andra att komma med i totalsamplet. En person i åldern år exempelvis hade en större chans att komma med i samplet än en person som var äldre. Totalsamplet kommer på det här sättet att innehålla en större proportion yngre i åldern år och en mindre proportion av personer som är äldre än vad som är det faktiska förhållandet i befolkningen. Den här effekten av översampling kan hanteras genom att vikta sampelvärdena med en vikt dk, som definieras som populationsvikten. När den här populationsvikten används ger den en uppskattning av antalet personer med vissa karakteristika i den totala befolkningen i Sverige ( individer). Utan den här korrigeringen med hjälp av vikter skulle skattning av populationsvärdena bli missvisande. Man kan emellertid förbättra de här vikterna genom att använda information från register som hjälp. Den här proceduren brukar man kalla NDOLEUHULQJGenom att lägga till och multiplicera med vikter för olika kategorier i registervariablerna kan man generera samma proportionella antal i samplet av män och kvinnor, fördelning i ålder, etc., som finns i popu-lationen. De här nya vikterna g k balanserar 39

33 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH också fördelningen och dess marginaler i samplet så att den blir likadan som fördelningen i populationen. Om data i registervariablerna korrelerar med tänkbara förklaringar för dem som inte svarat, inte gått att få tag på eller som vägrat att delta i undersökningen, då kan de här vikterna användas för att korrigera för samplingsfel och snedhet i dessa grupper som inte svarat. I undersökningar där man inte använder sig av kalibrering för dem som inte svarat är det vanligt att visa att de som inte svarat inte skiljer sig från dem som svarat i proportioner av ålder, kön, hur stor del som bor i stad-land, etc. Om de här två grupperna skiljer sig åt, är det troligt att detta förrycker våra resultat beroende på att vi har ett biased (snett, icke fullt korrekt) sampel. Det är sådant som måste redovisas i rapporteringen av studien. Risken för det här slaget av snedhet har reducerats kraftigt i den här studien genom användande av kalibrering i jämförelse med befolkningsstudier gjorda i andra länder. Den här redovisade svenska studien har mer pålitliga data, vilket vi kanske bör hålla i minnet när vi senare skall jämföra resultaten från den svenska studien med resultaten från befolkningsstudier i andra länder. I den här undersökningen har vi använt statistikpaketet SPSS, vilket tillåter analyser som använder sig av vikter, men dock inte kan hantera komplexa designer för att räkna ut medelfel, t-värden och konfidensintervall. Följaktligen skall de konfidensintervall som redovisas i denna rapport betraktas som approximationer, oaktat de nog är precisa nog att visa på storleken av felen i uppskattningen av medelvärden, procent och totalsiffror. I några analyser är det mer ändamålsenligt att arbeta med relativa vikter i stället för populationsvikter. Relativa vikter används för att ange antalet personer i samplet av svarande (dvs. n = 7.139). Eftersom den kalibrerade vikten ges i populationsvärden (N = ) kan vi definiera den UHODWLYD vikten på följande sätt: rg k = g k 7.139/ Alla möjligheter att använda vikter (och permutationer) för att på bästa sätt estimera populationsvärden har dock inte använts i denna rapport. De registerbaserade vikterna (g k och rg k ) som har räknats ut för hela samplet har använts genomgående för analysen. När analysen rör bara en del samplet så behövs optimalt en vikt som är avsedd för just denna del av samplet. Det har inte varit möjligt att använda sådana domänspecifika vikter med statistisk-programmet SPSS i denna rapport. För framtida analyser hoppas vi dock kunna finna statistikprogram som kan hantera komplexa undersökningsdesigner av det här slaget och därmed göra det möjligt att räkna ut medelfel och konfidensintervall för alla värden. 3UHSDUHULQJDYGDWDI UDQDO\VRFKUDSSRUWHULQJ För att i den här rapporten lättare kunna göra jämförelser med undersökningar i andra länder indelades våra data i färre klasser. Därmed skulle vi få färre värden att arbeta med för våra analyser och jämförelser. Ålder reducerades från en kontinuerlig variabel till fem kategorier (15-17, 18-24, 25-44, och 65-74). Civilstånd reducerades från nio värden till fem (Ogift, gift, skild eller separerad, änka/änkling och boende med minderåriga i hushållet). Svar som karakteriserats partiellt bortfall består av icke svar och svar som inte var logiska (särskilt i postenkäten förekom ibland svar som inte hängde ihop med tidigare avgivna svar i samma enkät). Där sådana partiella bortfall har förekommit har s. k. imputering tillämpats, som i det här fallet har inneburit att de partiella bortfallen har ersatts med ett svar som valts slumpmässigt ur svaren som getts av personer inom samma strata (kön, ålder, utbildning). Alla dataanalyser (tabeller, chi-2, variansanalyser, logitanalyser) är viktade. Medelfel, konfidensintervall och signifikanstest är approximationer, eftersom det använda statistiska programmet SPSS inte kunnat användas för exakta beräkningar av den typen på grund av den komplexa statistiska design som använts i den här undersökningen. Signifikanstestningarna för approximativa värden har gjorts med hjälp av chi-2 och variansanalys. 40

34 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 6SHODQGHWL6YHULJH I det andra kapitlet "Bakgrund" gavs en översikt av internationella trender i utvecklingen av legalt kommersiellt spelande i världen. Fokus i det här kapitlet är på resultat av den första delen av den svenska undersökningen, särskilt vad avser mönster av deltagande i spel och pengar spenderade på spel i Sverige. Även om det numera finns omkring 40 olika spel som man kan satsa sina pengar på i våra spelbutiker och andra ställen där man spela, innehöll det frågeformulär som användes i undersökningen endast information om 17 olika typer av spel. Skälet till denna reducering av antalet spel som man frågade om är dels att svarsfrekvensen skulle kunna påverkas negativt av alltför många spel (det är tråkigt med den sortens upprepningar) och dels att vi i den svenska studien ville utforma studien så att jämförelser med andra länder underlättades (man hade använt liknande kategorier för indelning av spel i flera andra viktiga befolkningstudier). I den svenska studien frågades den som undersöktes om han/hon någonsin hade satsat pengar på någon eller några av följande kategorier av spel: Snabblotterier (Lotto- Express, Keno, skraplotter) Nationella lotterier Lokala lotterier Bingo Bingolotto Tips, oddset och sportvadslagningsspel Hästspel Kasinospel på restaurang (blackjack, poker, tärning, roulette) Automatspel ("enarmade banditer" och vinstgivande spelautomater, t. ex. pokermaskiner och Jack Vegas som finns i restauranger, bingohallar, ho-tell, etc.) Kortspel för pengar (illegalt spel) Tärningsspel för pengar (illegalt) Förströelsespel ("spelmaskiner som ger poäng för uppnådd spelnivå där poängtalet sedan går att växla in i pengar eller på automater som ger utdelning i form av varor som går att växla in") Skicklighetsspel (illegalt), (Vadslag-ning /privat/ i samband med s. k. skicklighetsspel) Tips och sportvadslagning utanför Sverige (illegalt) Aktier och optioner Andra typer av spel i Sverige Andra typer av spel utanför Sverige (inklusive Internetspel) 6SHOLGHQDOOPlQQDEHIRONQLQJHQ I varenda undersökning från senare år om spel och spelproblem har majoriteten av de svarande medgivit deltagande i ett eller flera spel som har varit upptagna i frågeformulären. I Sverige är siffran för deltagande hög. 95% av befolkningen säger sig någon gång ha satsat pengar på spel i en eller flera av de kategorier av spel som listas ovan. Denna frekvens av livstidsdeltagande i spelaktiviteter är jämförbar med frekvensen deltagare i spel på Nya Zeeland, i Australien och i Kanada, medan deltagandet i spel tenderar att vara lägre i USA. I figur 1 på nästa sida visas deltagande i spel under livstiden respektive under det senaste året för de olika formerna av spel som frågats om i undersökningen. Det bör då noteras att livstidsdeltagandet också inbegriper deltagande senaste året. Det kan konstateras att snabblotterier och Bingo-Lotto är de former av spel som de i Sverige boende deltagit mest i någon gång i livet. Också deltagandet någon 41

35 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH gång i livet i olika slags lotterier och tips är mycket vanliga. Mellan 61 och 73% av de svarande angav att de hade prövat på den sortens spel någon gång i livet. Mellan en fjärdedel till hälften av alla personer som bor i Sverige hade prövat på att spela på hästar, automatspelsmaskiner, på restaurangkasinon och kortspel för pengar någon gång i livet. Livstidsdeltagandet är under 15% för alla andra typer av spel som frågas efter i den här undersökningen och deltagandet under det senaste året är ännu lägre. )LJXUH'HOWDJDQGHLVSHOXQGHUOLYVWLGHQRFKXQGHUVHQDVWHnUHW Lifetime Past Year 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Sbabblotterier Bingo-Lotto Nationella lotterier Tips Lokala kotterier Spelmaksiner Restaurangkasinon Kortspel Aktier/optioner Bingo Varuspelsmaskiner Vacslagning 0 QVWHULVSHOGHOWDJDQGHW För att förstå vad som kännetecknar deltagandet i spel i vårt land, har man god hjälp av att undersöka demografiska karakteristiska hos dem som satsar på spel i olika grad. För att analysera nivåer av speldeltagande indelade vi de svarande i fyra grupper:,fnhvshoduh som aldrig hade deltagit i någon form av spel (5% av samtliga i vårt totalsampel);,qiuhnyhqwdvshoduh som hade deltagit i en eller flera olika slag av spel men inte hade gjort det under det senaste året (6% av samtliga i vårt totalsampel); 6HQDVWHnUHWVVSHODUHsom hade deltagit i en eller flera typer av spel under det senaste året, dock inte under den senaste veckan (47% av samtliga i vårt totalsampel); 6HQDVWHYHFNDQVVSHODUHsom hade deltagit i en eller flera typer av spel under den senaste veckan (42% av samtliga i vårt sampel). I tabell 5 visas att det finns en säkerställd skillnad mellan olika grupper av spelare. Även om det finns en liten signifikant skillnad mellan icke spelare och infrekventa spelare, är dessa två grupper mera lika varann än de liknar senaste årets och senaste veckans spelare. Det finns inte någon signifikant skillnad mellan icke spelare och infrekventa spelare vad gäller ålder, kön, bostättning storstad-land eller civilstånd. Infrekventa spelare är med signifikant större sannolikhet födda i Sverige och har en universitetsutbildning än icke spelare. De små skillnaderna mellan icke spelare och infrekventa 42

36 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH spelare, liksom de mindre antalet i dessa grupper, har motiverat oss att slå samman de två grupperna till en för att underlätta våra analyser. 7DEHOO'HPRJUDILVNEHVNULYQLQJDYROLNDVODJVVSHODUHL6YHULJH 7RWDO,FNHRFK 6HQDVWH 6HQDVWH 6DPSOHW LQIUHNYHQWD nuhwv YHFNDQV 6LJ VSHODUH VSHODUH VSHODUH È È È Summa av vikter (n=7.139) (n=796) (n=3.341) (n=3.002) (rvikt) Kön Män 50,3 41,6 46,2 57,1 *** Kvinnor 49,7 58,4 53,8 42,9 Ålder ,7 9,9 6,1 1, ,7 13,2 14,3 8, ,8 31,9 41,2 35,6 *** ,8 29,5 29,1 40, ,0 15,5 9,3 14,1 Utbildning Grundskola 33,7 43,3 31,7 33,4 Gymnasium 43,5 30,7 42,5 47,9 *** Universitet/högskola 22,9 26,0 25,9 18,8 Födelselans Sverige 87,4 72,4 89,3 89,3 *** Utanför Sverige 12,6 27,6 10,7 10,7 Bostadsort Storstad 16,6 23,0 18,7 12,5 *** Annan 83,4 77,0 81,3 87,5 Civilstånd Ogift 33,0 27,8 36,8 30,4 Gift 47,2 43,8 42,9 52,8 Separerad/skild 10,2 11,1 9,4 10,9 *** Änka/änkling 3,3 4,6 2,6 3,6 Med minderåriga 6,3 12,7 8,3 2,5 Livtidsspelaktiviteter i medeltal 5,8 1,8 5,8 6,7 *** Pearson Chi-Square * p<.05 ** p<.01 *** p<.001 Anova * p<.05 ** p<.01 *** p<.001 Tabell 5 visar att icke spelare och infrekventa spelare i Sverige med större sannolikhet är kvinnor, med mindre sannolikhet är i åldrarna år och med mindre sannolikhet är födda i Sverige än senaste årets och senaste veckans spelare. Icke spelare och infrekventa spelare är signifikant mindre sannolika att ha antingen grundskola eller universitet som högsta utbildning än senaste veckans spelare och mindre sannolika att ha gymnasium som högsta utbildning än senaste årets spelare. Det kan också konstareras att icke spelare och infrekventa spelare med mindre sannolikhet är gifta än senaste veckans spelare och de lever med större sannolikhet tillsammans med minderåriga barn än senaste årets och senaste veckans spelare. Det finns signifikanta skillnader mellan senaste årets och senaste veckans spelare. Senaste veckans spelare är med signifikant större sannolikhet man och över 45 år än senaste årets spelare är. Även om den senaste veckans spelare med signifikant större sannolikhet är gift, lever den senaste veckans spelare också med mindre sannolikhet i hushåll med barn. Den senaste veckans spelare har också med mindre sannolikhet gått på universitet eller högskola och lever i storstad jämfört med det senaste årets spelare. Slutligen så visar tabell 5 att antalet spel som man någon prövat på någon gång i livet tenderar att öka signifikant ju oftare och mer regelbundet man spelar. När man granskar skillnader mellan olika slag av spelare, är det till god hjälp om man särskilt granskar demografiska kännetecken liksom mönster för speldeltagande hos dem vars spelande är begränsat till 43

37 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH endast ett fåtal spel. Det finns exempelvis en stor grupp (n = motsvarande 19% av totalsamplet) som under sitt liv bara deltagit i en, två eller tre av de 17 kategorierna av spel. Dessa OLYVWLGV OnJIUHNYHQVVSHODUH är signifikant mer sannolikt än personer i hela totalsamplet kvinnor, över 65 år och har fötts utomlands. De här lågkonsumenterna av spel är också i jämförelse med totalsamplet signifikant sannolikt i mindre utsträckning gifta och att ha gått i gymnasium eller universitet/högskola. De har också med större sannolikhet satsat på Bingo-Lotto, lotterier, tips och automatspel. De här långtids lågspelande identiferar också med större sannolikhet lotterier, särskilt skraplotter och Bingo- Lotto som sina favoritspel. Över en fjärdedel av de här låg-frekvensspelarna rapporterar att de spelat under den senaste veckan. På liknande sätt finns det en ansenlig grupp av de svarande (n = eller 24% av total-samplet) som rapporterar sig regelbundet delta i endast ett slags spel. Dessa VHQDVWHYHFNDQVOnJIUHNYHQVVSHODUH är signifikant mera sannolikt än andra senaste veckans spelare att vara av kvinnligt kön, under 25 år och att ha gått på universitet eller högskola. De här lågkon-sumenterna av spel under senaste veckan lever också i jämförelse med andra senaste veckans spelare i större utsträckning med minderåriga barn i hushållet. De har också med större sannolikhet satsat pengar på Bingo-Lotto, lotterier och tips. Livstidsdeltagandet för den här gruppen är också ansenligt för automatspel och hästspel. Den här lågtspelande gruppen identifierar med större sannolikhet Bingo-Lotto, snabblotterier och tips som sina favoritspel. 6SHOXWJLIWHU Uppskattningarna av hur mycket spelarna ger ut på spel in den här liksom i andra liknande befolkningstudier är baserade på självrapporter. Det finns en fundamental osäkerhet om vad människor menar med sina uppskattningar av hur mycket pengar de lägger ner på olika spel (Blaszcynski, Dumlao & Lange 1997). Det är alltså fråga om vilken betydelse den sociala acceptansen av olika slag av spel kan ha i rapporteringen om spelutgifter. Det finns också forskningsmetodologiska problem förknippade med att det endast finns små grupper av storspelare i befolkningstudierna. Men de här problemen att uppskatta beteenden hos storkonsumenter är vanliga också för andra undersökningsområden, t. ex. marknadsunder-sökningar, undersökningar om alkoholkonsumtion och undersökningar av sexuellt beteende (Baldridge, Moore, Sylvester & Volberg 1999; Volberg, Moore, Christiansen, Cummings & Banks 1998). 3nJUXQGDYDOODGHVVDVNlOVnE UGDWDVRPUDSSRUWHUDVRP VSHOXWJLIWHUDQYlQGDVI UDWWDQDO\VHUDGHQUHODWLYDEHW\GHOVHQDYROLNDVODJDYVSHOLROLNDOlQGHUV EHIRONQLQJDUVQDUDUHlQDQYlQGDVVRPPnWWSnDEVROXWDVSHOXWJLIWHUI UROLNDIRUPHUDYVSHO För att bestämma spelutgifterna har de totala satsningarna på spel under den senaste månaden för varje spel räknats fram genom att summera den rapporterade mängden pengar som var och en av dem som svarat att de gett ut på varje spel. Den totala mängden pengar spenderade på spel under den senaste månaden har sedan räknats ut. Proportionen av den senaste månadens utgifter för spel för varje spel har beräknats genom att dela mängden pengar på varje spel under den senaste månaden med den senaste månadens totala spelutgifter. De totala spelutgifterna under senaste månaden har delats med antalet svarande i undersökningen för att erhålla ett medeltal på spelutgifterna för var och en under den senaste månaden. -XVWHULQJDYVSHOXWJLIWVVLIIURUQD Satsningar på aktier och optioner betraktas inte av alla som spelutgifter. Det finns emellertid människor som upplever svårigheter till följd av sådana satsningar. Sådana svårigheter saknar inte likheter med spelberoende. Därför inkluderas numera oftast frågor om aktier och optioner i undersökningar om spel och spelberoende. När emellertid den senaste månadens utgifter för spel beräknas är det vanligt att utgifter för aktier och optioner exkluderas. Så också i denna undersökning. I varje land, där liknande undersökningar som den här har gjorts, har de summor som getts ut på aktier och optioner återspeglat förhållandet att en liten del av befolkningen spenderat förhållandevis stora 44

38 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH summor på aktier och optioner. De summor som personerna i Sverige spenderat på aktier och optioner utgjorde 91% av den ojusterade totala summan för spelutgifter den senaste månaden, medan endast 16% av samplet hade satsat på aktier och optioner det senaste året. Det var exempelvis få (n=53 eller 0,7%) som satsade stora belopp ( kronor) på aktier och optioner under senaste månaden. 9DULDWLRQHULVSHOXWJLIWHU Genom att använda oss av det sätt att räkna som beskrivs ovan kunde vi beräkna att invånarna i Sverige satsat i medeltal 194 kr på spel. Om detta räknas om till andra valutor (ungefärligen Euro 21, US$ 24 eller NZ$ 39), kan konstateras att beloppet är mindre än vad man i medeltal satsar i USA, Australien eller Nya Zeeland. Tabell 6 visar den totala satsningen i samplet under senaste månaden på olika spel jämte hur stor andel av de totala satsningarna som gjorts för varje spelkategori. Bara de utgifter som överstiger 1% av den senaste månadens utgifter visas. 7DEHOO7RWDODVDWVQLQJDUSnVSHOLVDPSOHWXQGHUVHQDVWHPnQDGHQ Totalt satsningar % of totalt under den senaste månaden i kronor (n=7.139) Bingo-Lotto ,6 Hästspel ,1 Tips Nationella lotterier ,9 Snabblotterier ,0 Lokala lotterier ,5 Restaurangkasinon ,4 Kortspel Bingo ,7 Atuomatspelmaskiner ,7 7RWDOW Tabell 6 visar att den senaste månadens satsningar på Bingo-Lotto, hästspel och tips står för över 55% av de totala satsningarna på spel som har rapporterats under den senaste månaden. Den senaste månadens satsningar på lotterier, exklusive Bingo-Lotto, täcker ytterligare 29% av de totala satsningarna. Satsningarna på andra typer av spel är mycket lägre. Precis som i andra länder rapporteras här också att det är ganska små summor som man gett ut på spel under den senaste månaden. En majoritet (58%) rapporterar att de gett ut 100 kronor eller mindre på spel under den senaste månaden. Ytterligare 33% anger att de spenderat kronor under den senaste månaden. 6% angav att de satsat kronor på spel under den senaste månaden och 3% rapporterade att de gett ut kronor eller mer på spel under den senaste månaden. Den lilla gruppen som gav ut mer än kronor på spel under den senaste månaden stod för 30% av den totala satsningen och den större gruppen som spelat för mer än 500 kronor under den senaste månaden stod för över hälften (52%) av allt man i undersökningen rapporterat att man satsat under den senaste månaden. De spelare som satsat över 500 kronor under den senaste månaden är jämfört med de som satsats mindre än så sannolikt mest män, i åldern år, ogifta och lever i hushåll med barn. De har också med mindre sannolikhet universitet eller högskola som högsta utbildning. Liksom i andra länder finns det en statistiskt säkerställd skillnad mellan olika demografiska grupperingar för hur mycket man satsat pengar på spel under den senaste månaden. Tabell 7 visar 45

39 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH några säkerställda skillnader i medeltal rapporterade satsningar i kronor under den senaste månaden för olika demografiska grupperingar. 7DEHOO6DWVQLQJDUSnVSHOXQGHUGHQVHQDVWHPnQDGHQI UROLNDGHPRJUDILVNDJUXSSHULQJDU Satsningar på spel i kronor i Sig. medeltal under den senaste månaden (n=7.139) Kön Män 274 *** Kvinnor 112 Ålder *** Utbildning Grundskola 193 *** Gymnasium/yrkesskola 229 Universitet/högskola 128 Födelseland Sverige 193 NS I annat land 199 Bostadsort Storstäder 214 NS Mindre städer/landsbygd 190 Civilstånd Ogift 234 *** Gift 176 Separerad/skild 231 Änka/änkling 176 Bor med minderåriga 63 Anova * p<.05 ** p<.01 *** p<.001 Tabell 7 visar att män satsat mer än dubbelt så mycket på spel som kvinnor under den senaste månaden. Ungdomar i åldern år anger att de satsat ungefär en tredjedel så mycket på spel under den senaste månaden som personer i ålder år. De som har gått på universitet eller högskola uppskattar att de satsat signifikant mindre än de som har lägre utbildning. De som är ogifta, separerade eller skilda uppskattar att de satsar säkerställt mer på spel under den senaste månaden än de som är gifta, änka/änkling eller lever med minderåriga i hushållet. De finns ingen säkerställd skillnad i de undersöktas bedömningar vad gäller skillnader i den senaste månadens spelsatsningar bland personer födda i Sverige respektive utomlands eller om man lever och bor i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö eller utanför dessa tre största städer i Sverige. 6SHOSUHIHUHQVHU Vi frågade i undersökningen de som spelat under det senaste året om preferanserna för några olika typer spel och spelställen. Dessa frågor handlade framför allt om vad man tyckte om snabblotterier, nationella lotterier, lokala lotterier, tips och restaurangkasinon. 6QDEEORWWHULHU De som hade sagt sig ha satsat pengar på snabblotterier under det senaste året, fick frågan om vilka spel de föredrog. Bland dessa (n=4.095, 57%) angav 82% att skraplotter (Tia, Triss, Triss-Bingo) var vad de föredrog. Andra typer av snabblotterier inkluderande Keno och Lotto-Express var betydligt mindre populära med bara 3 respektive 2% som angav dessa som sina favoritspel bland snabblotterierna. En rätt stor del (13%) av de som hade spelat snabblotterier under det senaste året angav att de inte hade någon starkt preferens för något av spelen i snabblotterigruppen. 46

40 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH Det finns en stor skillnad i medeltal kronor satsade på snabblotterier under de senaste året om man jämför vilka spel som föredragits som favoritspel. De som angav att de hade Keno och Lotto-Express som sina favoritspel uppskattade att de hade spenderat signifikant mer på alla typer av spel under den senaste månaden än de som föredrog andra typer av snabblotterier. Keno-spelare bedömde att de gav ut i medeltal 758 kronor på spel, Spelare med Lotto-Express som favoritspel satsade i medeltal 444 kr den senaste månaden. Detta skall jämföras med 264 kr som snabblotteripreferensspelare i medeltal satsat under det senaste året. 1DWLRQHOODORWWHULHU De som svarat att de spelat på nationella lotterier under det senaste året tillfrågades om vilka spel de föredrog. Bland de som satsat pengar på nationella lotterier under det senaste året (3.223, 45%) angav 49% att Lotto var deras favoritspel och 17% sade att Joker var vad de helst föredrog. Andra nationella lotterier, inklusive Penninglotter (11%), Tipsbingo (7%) och Viking-Lotto (2%) var mindre populära. Också här, liksom i fallet snabblotterier som ovan beskrivits, angav en stor del (20%) av dem som spelat på nationella lotterier under senaste året, att de inte hade någon stark preferens för något enskilt spel. Skillnaderna i vad man i medeltal gett ut på spel bland de här nationella lotterispelarena är mindre än skillnaderna mellan snabblotterispelarna inbördes. Spelare som svarade att Vinking-Lotto eller Tipsbingo var deras favoritspel angav att de gav ut signifikant mer pengar på spel under den senaste månaden än de som föredrog andra nationella lotterier. Spelare med Vinking-Lotto som favoritspel bedömde att de spenderade i medeltal 490 kronor och Tipsbingospelare 383 kronor på alla former av spel under den senaste månaden, vilket skall jämföras med de 292 kronor i medeltal som senaste årets spelare på nationella lotterier spenderat på nationella lotterier under den senaste månaden. /RNDODORWWHULHU De som svarat att de satsat pengar i lokala lotterier under det senaste året tillfrågades om vilka spel de föredrog. Bland dem som sade sig ha satsat på den här formen av spel (n=2.851, 40% av samtliga), angav 36% att de föredrog lotterier som hade anknytning till ideella ändamål. 31% nämnde Föreningslotter som sitt favoritspel och 11% angav Tombolalotter som sitt favoritspel. Precis som för nationella lotterier och snabblotterier fanns det en stor del av dem som spelat under det senaste året som inte hade något favoritspel. I kontrast till vad som gällde för snabblotterier och nationella lotterier fanns ingen signifikant skillnad på spelutgifter i medeltal hos spelarna på lokala lotterier vad gäller vilka spel man föredrog. I medeltal spenderade de som spelade på lokala lotterier under den senaste månaden 238 kronor. 7LSVRFKDQGUDVSRUWVSHO De som sagt att de spelat på tips och andra sportspel under det senaste året tillfrågades om vilket spel de föredrog. Av dem som satsat på den sortens spel under det senaste året (n=2.575, 36% av alla som svarat i undersökningen) hade 44% angett stryktipset och alla dess varianter som favoritspel. 25% angav att måltipset var deras favoritspel, 13% Oddset och 16% hade inget favoritspel framför alla andra i denna grupp av spel. Medeltalet spelutgifter hos dem som satsat på tips och andra sportspel var 375 kronor under den senaste månaden. Detta är signifikant högre än vad man i medeltal satsat på alla former av spel under den senaste månaden (194 kronor). Det är också signifikant högre än spelutgifterna i medeltal hos dem som inte satsat på sportspel alls under det senaste året (101 kronor). 5HVWDXUDQJNDVLQRQ De som angav att de satsat pengar i restaurangkasinon under det senaste året, fick frågan om vilket kasinospel de föredrog. Av dem som spelat i restaurangkasinon under det senaste året (n=884, 12% av 47

41 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH alla som svarat) angav 69% att deras favoritspel var Black-Jack och 31% angav att deras favoritspel var Roulette. Det finns en avsevärd skillnad i medeltal av spelutgifter hos den här gruppen. De som svarade att deras favoritspel var Black-Jack bedömde att de satsade säkerställt mindre under den senaste månaden jämfört med dem som föredrog Roulette. De som hade Black-Jack som favorit gav i medeltal ut 385 kronor på alla typer av spel under den senaste månaden, vilket skall jämföras med de 449 kronor i medeltal som restaurangkasinospelare totalt i medeltal satsade. Som kontrast kunde konsterars att de som hade Roulette som sitt favoritspel gav ut 631 kronor i medeltal på alla typer av spel under den senaste månaden. 48

42 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 3UREOHPVSHODQGHRFKSDWRORJLVNWVSHODQGH Patologiskt spelande ses i allmänhet av den psykiatriska professionen som en kronisk åkomma, på samma sätt som man ser på alkoholism och drogmissbruk. Individer som lider av en kronisk åkomma kan ofta ha perioder då de är mer eller mindre fria från åkomman, sjukdomen, besvären, störningen ifråga, vad man nu än vill kalla den. Men den här symptomfriheten behöver inte nödvändigtvis betyda att personen ifråga är fri från åkomman. Vid sådana tillfällen brukar man säga att det är fråga om en förbättring som kan vara tillfällig. Även om psykiatriska diagnoser av patologiskt spelande inte kräver att specifika symptom grupperas tätt ihop i tid, så har det blivit vanligt under de senaste åren att införskaffa en beskrivning av symptom och problem under senaste året för att man skall kunna avgöra om personen eller gruppen av personer som ingår i undersökningen har erfarit ett bestämt kluster av symptom eller problem under det senaste året. I allmänhet så har befolkningsstudier om spel och spelberoende från de senaste åren gjort så (National Opinion Research Center 1999, Volberg 1998b). I prevalensstudier kategoriseras på basis av resultaten från South Oaks Gambling Screen personer med spelproblem som endera SUREOHPVSHODUHeller WUROLJHQSDWRORJLVNDVSHODUH. I diskussionen av resultat som erhållits med South Oaks Gambling Screen markerar orden WUROLJHQ att klassifikationen bygger på svar på telefonintervjuer eller postenkäter till skillnad från en regelrätt klinisk psykiatrisk diagnos. De som svarat 3 eller 4 av 20 möjliga poäng på South Oaks Grambling Screen klassificeras som "problemspelare", medan de som får 5 eller fler poäng klassificeras som "troligen patologiska spelare". I prevalensstudier som baseras på den reviderade South Oaks Gambling Screen (SOGS-R), som utvecklades av Abbott och Volberg i samband med den stora studien om spel och spelberoende på Nya Zeeland 1991, gjordes en distinktion mellan "livstids-"(lifetime) och "nuvarande" (current) problemeller patologiska spelare. Livstids problemspelare och troliga patologiska spelare är individer som någon gång i sina liv har levat upp till kriterierna i South Oaks Gambling Screen på problemspelare eller troliga patologiska spelare.. Nuvarande problemspelare eller troliga patologiska spelare är individer som har levt upp till dessa kriterier under det senaste året. Långt ifrån alla livstids problemspelare eller troliga patologiska spelare når upp till kriterierna för att klassas som nuvarande problemspelare eller troliga patologiska spelare. Ett exempel är den medelålders individ som rapporterade spelproblem under tonåren, men som nu inte har några aktuella spelproblem, och som därför nu klassificeras som livstids problemspelare eller livstids trolig patologisk spelare. Som noterats tidigare i denna skrift under rubriken validering av SOGS-R (s. 26) har forskning under 1990-talet visat, att livstidsskalan i South Oaks Gambling Screen är bra på att upptäcka patologiskt spelande också bland dem som nu har spelproblem. Som väntat identifierar skalan dock individer med risk för spelberoende genom att samtidigt producera en ansenlig mängd falskt positiva (s. 25f). Skalan för nuvarande spelberoende i SOGS-R producerar färre falskt positiva och ger således en svagare skala för att identifiera patologiska spelare i klinisk mening. Men den större effektiviteten i nuvarande SOGS gör instrumentet till ett användbart instrument för att upptäcka förändringar i prevalensen av problemspelare och patologiska spelare över tid. Detta gör instrumentet särskilt användbart om baslinjestudien upprepas i framtiden. 3UHYDOHQV Prevalensberäkningarna grundas på proportionen av samtliga svarande i samplet som ges poäng i en skala. Skalan utgörs av den reviderade South Oaks Gambling Screen som är en skala för spelproblem med poäng från Tabell 8 visar poäng och procent enligt SOGS-R och hur dessa klassificerats i olika grader av spelproblematik. För spelproblem någon gång i livet har individer med 12 poäng eller mer grupperats ihop och för spelproblem under det senaste året har individer med 8 eller fler poäng slagits ihop. Detta gjordes på grund av det lilla antalet personer med dessa höga poängtal. 49

43 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH Klassificeringen i livstids- och aktuell spelproblematik i form av problemspelande och troligt patologiskt spelande har gjorts på grundval av internationellt etablerade kriterier för att klassa personer i olika grader av spelberoende (Abbott & Volberg 1966, Lesieur & Blume 1987). 8 7DEHOO6SHOSUREOHPHQOLJWSRlQJSn62*65 Antal poäng på SOGS-R Någon gång i livet Senaste året Viktad summa (n=7139) (n=7139) Icke spelare 4,7 11,1 0 75,5 79,2 1 11,7 5,8 2 4,2 2,0 Spelare utan spelproblem 91,4 87,0 3 1,9 1,0 4 0,8 0,4 Problemspelare 2,7 1,4 5 0,4 0,1 6 0,3 0,1 7 0,1 0,1 8 or more (current) 0,1 0,2 9 0,1 10 0,1 11 0,1 12 or more (lifetime) 0,1 Troligt patologiska spelare 1,2 0,6 Alla med spelproblem 3,9 2,0 Befolkningen år i Sverige 1997 var personer. På basis av dessa siffror kan vi beräkna att det fanns mellan (2,3%) och (3,1%) av dem som var i dessa åldrar och bodde i Sverige som kan klassificeras som livstidsproblemspelare. Ytterligare mellan (0,95%) och (1,45%) av personerna boende i Sverige i åldern år kan klassificeras som troliga patologiska spelare någon gång i livet. Notera dock att livstidsmåttet inkluderar också de som har haft spelproblem under senaste året. För att få en bild av året 1997 kan vi använda resultaten för senaste året. Vi bedömer att mellan (1.1%) och (1,7%) av personer som bodde i Sverige och var år kan klassificeras som aktuella problemspelare. Ytterligare mellan (0,4%) och (0,8%) sverigeboende i åldern år kan klassas som aktuella troliga patologiska spelare. 3UHYDOHQVHQLROLNDGHPRJUDILVNDJUXSSHU Spelproblemen varierar i Sverige, liksom i andra länder, beroende på vilken undergrupp av populationen som individen tillhör. Tabell 9 visar att det finns en väsentlig skillnad i preva-lensen av livstids- och aktuella spelproblem mellan dem som intervjuades per telefon och dem som tillfrågades per postenkät. Signifikanta skillnader visas också i tabellen mellan män och kvinnor, mellan olika åldersgrupper, mellan personer födda i Sverige och utomlands och mellan grupper med olika 8 Det finns en liten grupp av individer i samplet (n=147) som inte svarade på några av frågorna i SOGS-R-formuläret. Majoriteten av dessa (n=115 eller 78%) fick frågorna genom postenkäten. Även om nu prevalens av spelproblem skulle vara signifikant högre bland dem som svarat per post än per telefon, är det föga sannolikt att prevalensen av spelproblem i Sverige är mycket högre än den som presenteras i tabell 8, eftersom proportionen av samplet som undersöktes genom postenkät är så litet. Möjligen kan en förnyad analys med utnyttjande av möjligheterna till viktning och imputering för att reducera effekterna av bortfallet särskilt i postenkäten ge andra och något högre siffror. Frågan är dock fortfarande föremål för diskussion i gruppen. För att inte denna fråga skall störa diskussionen i denna rapport har dessa 147 individer i bearbetningarna för denna rapport getts poängen "0" för spelproblem i livstidsskalan och skalan för nuvarande problem. 50

44 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH civilstånd. Även om det finns en signifikant skillnad i livstids-spelproblemprevalens i utbildning och boende storstad övriga landet, så når denna skillnad inte signifkans för aktuell prevalens (senaste året). 7DEHOO3UHYDOHQVDYVSHOSUREOHPLROLNDGHPRJUDILVNDJUXSSHU Livstidsprevalens Sig. Aktuell prevalens (n=7.139) (n=7.139) Probl. Pat. Probl. Pat. Hela samplet 2,7 1,2 1,4 0,6 Datainsamling gm Telefon 2,6 1,1 *** 1,3 0,5 Postenkät 4,9 3,4 2,3 1,6 Kön Män 4,2 2,0 *** 2,1 0,9 Kvinnor 1,2 0,5 0,6 0,2 Ålder ,8 2,4 4,2 0, ,3 2,5 2,0 1, ,7 1,5 *** 1, ,4 0,6 0,7 0, ,2 0,4 0,4 --- Utbildning Grundskola 3,5 1,3 1,5 0,5 Gymnasium 2,5 1,4 ** 1,5 0,7 Universitet/högskola 1,9 0,8 0,9 0,4 Födelseland Sverige 2,5 1,2 ** 1,3 0,5 Utomlands 4,2 1,4 2,1 1,1 Hemvist De tre största städerna 4,1 1,8 *** 1,7 0,7 Elsewhere 2,4 1,1 1,3 0,5 Civilstånd Ogift 4,2 2,3 2,2 1,1 Gift 1,4 0,4 0,6 0,1 Separerad/Skild 2,6 1,1 *** 1,6 0,8 Änka/änkling Minderåriga i hushållet 6,6 2,4 3,5 0,9 Sig. *** *** *** NS ** NS *** Pearson Chi-Square * p<.05 ** p<.01 *** p<.001 3UHYDOHQVI UROLNDW\SHUDYVSHO Ett annat sätt att förstå relationen mellan spelande och spelproblemrelaterade aktiviteter är att undersöka prevalensen av spelproblem hos individer som har deltagit i olika slag av spel. På grund av olika frekvens av klassifikationsfel i livstids- och aktuell prevalens är det senare måttet bäst lämpat för detta ändamål. Tabell 10 visar den aktuella prevalensen i problemspelande och troligt patologiskt spelande för hela samplet för dem som svarade att de hade spelat under det senaste året och för dem som hade deltagit i olika typer av spel under det senaste året. Tabellen är organiserad i rangordning för adderade aktuella prevalensen av problemspelande och troligt patologiskt spelande. Många spelaktiviteter, inklusive tärningsspel, satsningar på sportspel utomlands och "andra" former av spel i Sverige och utomlands, ingår inte i denna tabell, därför att antalet svarande som hade deltagit i dessa spel under det senaste året var alltför få för att tillåta en meningsfull analys. 51

45 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 7DEHOO$NWXHOOSUHYDOHQVI UROLNDW\SHUDYVSHO Spelande under senaste året Gruppstorle k Aktuella problemspelare % Aktuella troliga patologiska spelare % Totaltakt aktuella % Conf. Interval Hela samplet ,4 0,6 2,0 ±0,3 Spelare senaste året ,5 0,6 2,1 ±.0,3 Lokala lotterier ,5 0,5 2,0 ±0,5 Börsen ,7 0,5 2,2 ±0,9 Bingo-Lotto ,6 0,7 2,3 ±0,5 Nationella lotterier ,8 0,8 2,6 ±0,5 Snabblotterier ,9 0,8 2,7 ±0,5 Tips ,8 1,2 4,0 ±0,8 Hästspel ,7 1,3 4,0 ±0,9 Spelautomater ,6 1,7 5,3 ±1,3 Bingo 327 2,5 2,8 5,3 ±2,4 Restaurangkasino 884 5,9 2,6 8,5 ±1,8 Kortspel 582 5,9 3,0 8,9 ±2,3 Förströelsespel/spelmaskiner 461 6,3 2,8 9,1 ±2,6 Vadslagning i samband med skicklighetsspel 410 6,4 2,8 9,2 ±2,8 Tabell 10 visar att den aktuella prevalensen av problemspelande och patologiskt spelande bland det senaste årets spelare på alla slags lotterier är lika stor eller en smula högre än prevalensen bland alla det senaste årets spelare. Prevalensens hos dem som under det senaste året satsat pengar på tips, hästspel, spelautomater och bingo är ungefär dubbla den aktuella prevalensen bland det senaste årets spelare totalt. Den aktuella prevalensen bland det senaste årets spelare i restaurangkasinon, kortspel utanför kasinon, "förströelsespel eller spelmaskiner som ger poäng som går att växla in i pengar eller på automater som ger utdelning i form av varor som går att växla in" och privat vadslagning i samband med skicklighetsspel är ungefär fyra gånger så hög som för det senaste årets spelare i allmänhet. Även om den ringa storleken av en del av grupperna för det senaste årets spelare ger anledning till en viss försiktighet i tolkandet av resultaten, pekar nog ändå resultaten i tabell 10 på vikten av att ansträngningarna för folkupplysning och prevention fokuseras på ställen där spel saluförs: spelbutiker, kapplöpningsarenor, bingo-hallar, restaurangkasinon och spelställen för automatspel i olika former. Om man också kan nå ställen där privat vadslagning och kortspel förekommer är det naturligtvis också bra. 6WDWLVWLVNDNDUDNWHULVWLVNDI U62*65 Det är viktigt för vår bedömning av hur många som har spelproblem i Sverige att vi också fastställer de psykometriska egenskaperna hos SOGS-R. Det finns här, liksom i alla andra former av data, två slags fel: Samplingsfel och mätningsfel. Medan samplingsfelen kan hanteras med statistiska tekniker för att kalkylera medelfel, förkasta nollhypotelsen eller räkna ut sannolikheten för att ett visst resultat är signifikant, är mätningsfelen litet svårare att bestämma. Korrektheten i varje instrument fås genom att bestämma reliabiliteten och validiteten hos det använda instrumentet (Litwin 1985). Reliabiliteten för varje instrument syftar på instrumen-tets förmåga att upprepa samma resultat vid en förnyad användning av instrumentet. Valditeten hos ett instrument syftar på dess förmåga att mäta vad det är avsett att mäta. Reliabiliteten av SOGS-R kan vi fastställa genom att undersöka den interna konsistensen eller homogeniteten i instrumentets olika frågor. Validiteten fastställer vi genom att undersöka beteenden som har samband med spelproblem men som inte ingår i instrumentet SOGS-R. 52

46 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 5HOLDELOLWHWL62*65 Det finns tre vanliga test för att bestämma reliabilitet i survey-instrument: Test-re-test, alternativa test eller intern konsistens. Vid test-re-test får den undersökta svara på samma frågor två gånger och vid olika tillfällen i tiden. Vid alternativa test är frågorna om samma företeelse utformade olika språkligt men är avsedda att mäta samma saker. Vid intern- konsistensmätning söker man bestämma hur väl en grupp av frågor mäter samma företeelse. I den här studien var intern konsistens den enda reliabilitetsbestämmningsmetod som var möjlig att använda. Reliabiliteten i SOGS-R i den här undersökningen är utmärkt bra. Cronbachs alpha är 0,90 för både aktuell prevalens och livstidsprevalens av spelproblem, vilket är avsevärt högre än de minst 0,70 som brukar krävas för att resultaten från en undersökning av det här slaget skall accepteras av det internationella vetenskapssamhället. 8SSJLIWVDQDO\V När man skall fundera över prevalensen av spelproblem i Sverige, är det till god hjälp att man funderar över proportionerna av dem som svarat vad på varje fråga. South Oaks Gambling Screen kan indelas i två distinkta avdelningar. Den första avdelningen består av 11 frågor och fastställer kognitioner och beteenden som har samband med individernas attityder till sitt spelande. Den andra avdelningen består av nio frågor som har samband med individers ansträningar att skaffa resurser för att spela och kunna betala spelrelaterade skulder. Tabell 11 på nästa sida visar proportionerna i samplet som svarade positivt (dvs. på en nivå som gav den svarande poäng på uppgiften ifråga) på var och en av uppgifterna som ingick i South Oaks Gambling Screen. Positiva svar på dessa frågor är avsevärt lägre i jämförelse med svaren som vanligen fås i undersökningar från andra länder. Svaren på de enskilda uppgifterna i SOGS-R varierar i denna undersökning från som högst 13% för livstidsmätningen "Har du någon gång satsat mer tid eller pengar på spel än du avsett?" till en som lägst 0,1% för de två av de livstidsmått på lån av pengar, inklusive lån från lånehajar och överskridande av chequekontot. 7DEHOO3RVLWLYDVYDUSnXSSJLIWHUQDL62*65 Uppgifter i SOGS-R Livstid % Senaste året % Gå tillbaka en annan dag för att vinna tillbaka pengar (jaga förluster) 0,7 0,4 Påstå sig ha vunnit fast man i verkligheten förlorat 1,3 0,7 Spelat mer än avsett 13,0 5,3 Har kritierats för sitt spelande 4,9 2,6 Känt sig skyldig för sitt spelande 3,9 2,1 Ville sluta men kände sig inte kunna 1,0 0,6 Gömt bevis på spelande för andra 1,0 0,7 Grälat om spelande 0,7 0,5 Förlorat tid i arbetet på grund av spelandet 0,8 0,3 Inte betalt tillbaka lån som kommit till för spelande 0,6 0,4 Känt att jag har spelproblem 0,6 0,3 Lånat från hushållskassan för att betala spelskulder 2,2 1,1 Lånat från make/maka, sambo, partner 2,1 1,0 Lånat från släktingar 2,0 1,0 Lånat fråm banker och andra finansinrättningar 0,8 0,3 Lånat på kreditkort 1,0 0,5 Lånat från lånehajar 0,1 0,04 Sålt aktier 0,4 0,2 Sålt personliga ägodelar 0,4 0,2 Överskridit cheque-/bankkonto för att få pengar till att spela 0,1-53

47 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 9DOLGLWHWHQL62*65 Det finns flera sätt att mäta validiteten hos ett instrument. Innehållsvaliditet är ett subjektivt mått på hur lämpliga uppgifterna i instrumentet ter sig för en grupp granskande experter som har god kunskap på området. SOGS-R har redan av flera olika grupper med stora kunskaper på området spel och spelberoende befunnits ha god innehållsvaliditet. Dessa grupper har inkluderat självidentifierade patologiska spelare, behandlingsproffs och forskare på området (Lesieur & Blume 1987, Volberg & Banks 1990). En annan form av validitet som kan kontrolleras i SOGS-R är begreppsvaliditet. Begreppsvaliditet grundas på hur väl instrumentet fungerar med hänsyn till beteenden som är förknippade med det man mäter med instrumentet, oaktat sådana beteenden inte inkluderas i instrumentet. I den här redovisade undersökningen kan vi granska skillnader mellan SOGS-definierade personer utan spelproblem och personer som klassats som problemspelare eller troligt patologiska spelare och se hur skillnaderna återkommer i den senaste veckans spelande, medelutgifter på spel, största beloppet förlorat under en enda dag, tid som ägnats åt spel per tillfälle, ålder när spelandet började och om man hade känt sig orolig över sitt spelande. I tabell 12 på nästa sida visas (se också -lpi UHOVHPHOODQVSHODUHPHGRFKXWDQSUREOHPVLGDQ att alla de nämnda beteendena ger stöd för begreppsvaliditeten hos South Oaks Gambling Screen. Problemspelare och troligt patologiska spelare har med signifikant större sannolikhet än personer utan spelproblem satsat på ett eller flera spel och tillbringat sex eller flera timmar på spel vid ett och samma tillfälle. Problemspelare och troligt patologiska spelare satsar signifikant mer pengar på spel än de som inte har spelproblem, och de har signifikant med större sannolikhet förlorat kronor eller mer under en enda dag. Problemspelare och troligt patologiska spelare erkänner sig också ha börjat spela vid en signifikant yngre ålder än de som inte har spelproblem och de har också med större sannolikhet känt sig oroliga över sitt spelande någon gång i sitt liv. 7DEHOO%HJUHSSVYDOLGLWHWL62*65 Personer utan spelproblem % Problemspelare % Troligt patologiska spelare % (n=6.860) (n=193) (n=86) Sista veckans deltagande 41,6 51,3 53,5 Vanligt antal timmar per speltillfälle (6 timmar eller mer) 3,7 12,0 18,6 Förlorat kr eller mer under en enda dag 3,5 27,1 44,5 Någonsin känt sig orolig över sitt spelande 5,2 36,3 66,3 Ålder när spelandet började 19,9 15,8 15,0 Median av total satsning på spel i kronor DWXUOLJnWHUKlPWQLQJ De flesta undersökningar som har genomförts efter 1990 har samlat information om såväl aktuell- som livstidsprevalens av problemspelande och troligt patologiskt spelande. Skillna-den mellan livstidsprevalens och aktuell prevalens motsvaras av individer som har har spel-problem någon gång under sitt liv, men inte har haft spelproblem under det senaste året. Eftersom det finns få behandlingsmöjligheter tillgängliga på de flesta håll, har forskare kallat dessa personer med tidigare spelproblem för personer under naturlig återhämtning eller på väg mot spontanläkning (Abbott & Volberg 1991; Wynn, Smith & Volberg 1994). 54

48 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH Liksom i undersökningar gjorda i andra länder finns också i Sverige ett antal individer som har klassats som att ha haft spelproblem men som inte har några nu. Ungefär hälften av dem som haft spelproblem någon gång i sitt liv anger att de inte just nu (dvs. under det senaste året) har spelproblem. Ett annat sätt att uttrycka det här är att säga att av två individer som haft spelproblem någon gång i sitt liv så har en det just nu. Mer forskning och särskilt longitudinella studier behövs för att undersöka fenomenet med naturlig återhämtning (tillfrisknande) bland personer med spelproblem. Preliminära resultat från den första longitudinella studien av problemspelare antyder att livstidsuppgifterna i South Oaks Gambling Screen flukturerar en hel del över tid (Abbott, personlig kommunikation). Det är möjligt att livstidsmåttet fångar in "periodare", tillfälliga storspelare och patologiska spelare bättre än måttet på aktuell, dvs. det senaste årets spelande. Det är också möjligt att de som svarar i sådana här befolkningsundersökningar känner sig mera tillfreds med att erkänna sig någon gång i sitt liv ha haft spelproblem än att erkänna att man haft det nyligen. 3UREOHPVSHODQGHLROLNDOlQGHU Fram till publiceringen av DSM-IV (American Psychiatric Association 1994) var South Oaks Gambling Screen i sin ursprungliga och reviderade form det mest använda instrumentet både i kliniskt-terapeutiska sammanhang och befolkningsstudier (Volberg 1998b, Volberg & Banks 1990). Den ursprungliga formen av SOGS användes i sex survey-undersökningar i USA mellan 1986 och 1990 (Volberg 1994b, Volberg & Steadman 1988). Efter 1990 har den reviderade versionen av SOGS använts i ett flertal delstater och provinser i Nord-Amerika och i befolkningsstudier i provinser på Nya Zeeland och i Spanien, liksom i delstater i Australien. Vår jämförelse i detta avsnitt är begränsad till studier i Nord-Amerika gjorda under de senaste åren, sedan Detta för att prevalensen av spelproblem har klart ökat sett över tid (Shaffer, Hall & Vander Bilt 1997). Vid en meta-analys av 120 befolkningsstudier gjorda i Nord-Amerika fann Shaffer, Hall & Vander Bilt (1997) att hälften av studierna hade genomförts 1993 eller tidigare, medan den andra hälften hade gjorts efter Livstidsprevalensen av problemspelande i studier genomförda efter 1993 var två tredjedelar högre än livstidsprevalensen i studier genomförda tidigare. Den aktuella prevalensen av troligt patologiska spelare i befolkningsstudier genomförda efter 1993 var 54% högre än den aktuella prevalensen i tidigare studier. I figur 2 visas prevalensen för livstids problemspelande och troligt patologiskt spelande i några stater och provinser i Nord-Amerika, i vilka undersökningar grundade på South Oaks Gambling Screen har gjorts efter Prevalensresultaten från baslinjeundersökningen 1991 på Nya Zeeland är med som jämförelse. Figur 2 visar att livstidsprevalensen av problem-spelande och troligt patologiskt spelande är lägre i Sverige än i de under de senaste åren undersökta staterna i Nord-Amerika, liksom i jämförelse med resultaten från den nya-zeeländska studien Stater, provinser och länder med den högsta livstidsprevalensen tenderar att vara etniskt heterogena, medan jurisdiktioner med lägre livstidsprevalens tenderar att vara etniskt homogena vad gäller personer med personer med spelproblem. 55

49 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH )LJXU/LYVWLGVSUHYDOHQVLQnJUDGHOVWDWHURFKSURYLQVHUL1RUG$PHULNDRFKL1\D=HHODQG Lifetime Problem Lifetime Probable Pathological 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% SW 1998 QE 1996 OR 1997 NB 1996 MI 1997 CT 1996 MT 1998 CO 1997 MS 1996 NZ 1991 NY 1996 AL 1998 BC 1996 Figur 3 på nästa sida visar prevalensen för aktuella spelproblem i några delstater i USA och provinser i Canada som undersökts efter 1996 med hjälp av South Oaks Gambling Screen. Prevalenssiffrorna 1991 för Nya Zeeland är inlagda som jämförelse. Figur 3 visar att också den aktuella prevalensen av problemspelande och troligt patologiskt spelande är lägre i Sverige än i de nordamerikanska stater och provinser som undersökts nyligen. Också i jämförelse med Nya Zeeland ligger vi lägre. Den aktuella prevalensen tenderar att vara högst i jurisdiktioner där kasinospelande och elektroniska spelmaskiner nyligen introducerats, såsom i Mississippi, Alberta och New Brunswick. Å andra sidan är dock inte trenden entydig därför att Montana och Oregon har spelmaskiner mycket tillgängliga sedan början på 1990-talet och invånarna i Connecticut har nära åtkomst till två stora kasinoanläggningar. 56

50 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH )LJXU$NWXHOOSUHYDOHQVLQnJUDXWYDOGDMXULVGLNWLRQVRPUnGHQ Current Problem Current Probable Pathological 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% SW 1998 CO 1997 CT 1996 NZ 1991 OR 1997 MI 1997 MT 1998 NY 1996 BC 1996 NB 1996 AL 1998 MS

51 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 58

52 -lpi UHOVHDYVSHODUHPHGRFKXWDQ VSHOSUREOHP 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH När vi diskuterar diskuterar förebyggande insatser och åtgärder för personer med spelproblem är det viktigt att det man gör på området har mesta möjliga positiva effekt. En viktig del av insatserna för prevention och behandling bör inriktas på individer som riskerar att drabbas av spelproblem. I detta kapitel undersöker vi skillnader mellan personer som spelar utan problem och sådana som har spelproblem. På detta sätt kan vi få en uppfattning om vilka personer som riskerar att få spelproblem. Vi fokuserar i det här kapitlet endast på personer som någonsin spelat. Vi begränsar också vår analys till skillnader mellan spelare utan problem och spelare som är livstidsproblem-spelare eller livstids troliga patologiska spelare. Båda måtten i South Oaks Gambling Screen på livstids spelproblem eller aktuella spelproblem är viktiga, men de har ganska olika använd-ningsområden. Av skäl som hänger samman med de klassifikationsfel som finns i båda måtten, är livstidsmåttet bättre än det aktuella måttet på att upptäcka patologiska spelare bland dem som just nu har spelproblem. Eftersom livstidsmåttet på spelproblem i SOGS är en mera korrekt metod för att identifiera individer som riskerar att vara eller bli spelberoende, använder vi informationen om karakteristiska hos dem som klassats som livstids problemspelare eller troligt patologiskt spelande, när vi söker bedöma karakteristiska hos de individer som mest behöver hjälp med sina spelproblem. De som klassificerats som livstids problemspelare och de som klassi-ficerats som livstids troligen patologiska spelare slås i detta kapitel ihop till en grupp som kallas spelberoende. Denna sammanslagning grundas på diskriminantanalys 9 som har visat på en stark och signifikant skillnad mellan å enda sidan spelare med problem och å andra sidan dem som klassats som problemspelare och troligt patologiska spelare (Volberg & Abbott 1994). Även om endast jämförelse mellan livstids icke spelare utan problem och spelberoende presenteras i det här kapitlet, har analyser gjorts för att jämföra aktuella spelare utan problem och aktuella spelberoende. Resultaten av den jämförelsen stämmer i stort sett med den som presenteras i det här kapitlet. Aktuella spelberoende lever med litet mindre sannolikhet i de tre storstäderna än de livstids spelberoende. De är också med litet större sannolikhet skilda eller separerade. Senaste veckans deltagande i spel är högre bland aktuella spelberoende än bland livstids spelberoende och medeltalet för satsningar på spel under den senaste månaden är högre likaså för aktuella spelberoende. Det finns dock inga andra väsentliga skillnader mellan nuvarande spelberoende och de som varit spelberoende någon gång i sitt liv. 'HPRJUDIL Tabell 13 visar att de spelberoende i Sverige, liksom i andra länder, skiljer sig demografiskt från spelare utan spelproblem. Spelberoende i Sverige är med större sannolikhet än spelare utan problem män, under 45 år, är födda utomlands, bor i någon av de tre största städerna och är ogifta eller bor med minderåriga barn i hushållet. Med mindre sannolikhet än spelare utan problem har de spelberoende genomgått högre utbildning innefattande gymnasium, universitet eller högskola. Den här demografiska profilen av de spelberoende stämmer med vad man funnit i undersökningar i andra jurisdiktionsområden. En liten skillnad är dock att de svenska spelberoende tenderar att vara något äldre, men vi är ju en nation av folk som lever rätt länge, vilket kanske är förklaringen. 9 Diskriminantanalys är en klassifikationsmetod som mäter vikten av faktorer som ingår i en grupp. Den lämpliga modellen skalll kunna identifiera två eller flera faktorer som skiljer sig åt. En bra diskriminantanalys minimerar graden av övertäckning (overlap) mellan grupperna av faktorer (Bijlevald & van Der Kamp 1998). Även om diskriminantanalys kan göras för att bestämma ett flertal viktiga skillnader i resultat för olika grupper i den här undersökningen, rapporteras i denna rapport endast användingen vad gäller skillnader mellan spelproblem i Sverige jämfört med andra länder. 59

53 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 7DEHOO'HPRJUDILVNDVNLOOQDGHUPHOODQVSHOEHURHQGHRFKVSHODUHXWDQSUREOHP Kön Ålder Utbildning Födelseland Bostad Spelare som icke är spel-beroende % (n=6.525) Män 49,7 78,5 Kvinnor 50,3 21, ,2 11, ,3 20, ,5 49, ,8 16, ,2 2,1 Grundskola 32,6 40,9 Gymnasium/yrkesskola 44,1 43,4 Universitet/högskola 23,3 15,8 Sverige 89,0 81,7 Utomlands 11,0 18,3 De tre största städerna 16,0 25,1 Annorstädes 84,0 74,9 Civilstånd Ogift 32,5 53,9 Gift 48,3 21,8 Separerad/skild 10,2 9,6 Änka/änkling 3,3 --- Minderåriga i hushållet 5,7 14,6 Pearson Chi-Square * p<.05 ** p<.01 *** p<.001 Spelberoende % Sig. (n=279) Informationen om demografiska karakteristiska hos de spelberoende är till hjälp för att kunna bestämma sig för vad man skall satsa på i prevention och behandling. Politiker och samhällets kontrollorgan över spel behöver kunskapen för att kunna arbeta på att minska möjliga negativa effekter av spel i framtiden. Men informationen är också viktig grund-läggande kunskap för att kunna förstå skillnaderna mellan spelare med problem och de som inte har problem. Informationen om beteenden och karakteristika hos spelberoende kan vara till hjälp för personal i vård och behandling när de skall identifiera personer som riskerar att utveckla spelberoende, när de redan har spelberoende och när de vill kunna utveckla behandlingsprogram och andra åtgärder för att förebygga och behandla problemen. *** *** ** *** *** *** 'HQVHQDVWHYHFNDQVVSHODQGH Beteenden som har samband med spelberoende är bland annat regelbundet spelande och spelande av slag som kan betraktas som kontinuerliga (Dickerson 1993b; Ladouceur, Gaboury, Dumont & Rochette 1988, Walker 1992). Regelbundet spelande definieras som spelande varje vecka eller oftare på ett eller flera spel. Kontinuerligt spelande karakteriseras av snabba spelcykler och möjligheter för spelaren att snabbt satsa sina vinster på nytt spel. Exempel på legala former av kontinuerligt spelande i Sverige är olika sportspel, hästspel, snabblotterier, restaurangkasinospel och spelmaskiner i olika former. Exempel på illegala former av kontinuerliga spel i Sverige är kortspel, tärningsspel och vadslagning i samband med skicklighetsspel. 60

54 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH Spelberoende har med större sannolikhet än spelare utan problem prövat på de flesta typer av spel som ingår i den här undersökningen med undantag av lotterier och Bingo-Lotto. Skillnaderna i livstidsdeltagandet mellan spelberoende och spelare utan problem är störst för kortspel, restaurangkasinon, vadslagning i samband med skicklighetsspel och förströelsespel eller spelmaskiner. Det finns få skillnader i senaste veckan speldeltagande för de spelberoende och för spelare utan problem. Det finns ingen väsentlig skillnad i deltagande för lotterier eller Bingo-Lotto. Men spelare utan problem har faktiskt med större sannolikhet satsat på Bingo-Lotto under den senaste veckan. Tabell 14 redovisar några signifikanta skillnader i speldeltagande mellan de två huvudgrupperna. 7DEHOO'HOWDJDQGHXQGHUVHQDVWHYHFNDQDYVSHOEHURHQGHRFKVSHODUHXWDQSUREOHP Spel spelade varje vecka Spelare utan problem % (n=6.525) Spelberoende % (n=279) Sig. Tips 13,3 32,1 *** Hästspel 9,2 19,4 *** Snabblotterier 10,2 14,3 * Restaurangkasinon 0,8 8,6 *** Enarmade banditer 0,8 6,1 *** Kortspel 1,0 5,0 *** Förströelsespel 0,8 4,7 *** Bingo 0,8 3,2 *** Vadslagning i skicklighetspel 0,6 2,5 *** Utländska sportspel 0,3 1,8 *** Aktiviteter under senaste veckan (1+ ) 0,79 1,42 *** Pearson Chi-Square * p<.05 ** p<.01 *** p<.001 Tabell 14 visar att spelberoende i Sverige är signifikant mer troligt för för dem som har spelat under den senaste veckan på olika former av kontinuerliga spel såsom sportspel, hästspel, restaurangkasinon och enarmade banditer eller andra vinstgivande spelautomater t. ex. pokermaskiner eller Jack Vegas. Oaktat att skillnaden är mindre så har spelberoende också med större sannolikhet spelat på snabblotterier under den senaste veckan. Utöver dessa legala spel och de skillnader som där noterats, har spelberoende med större sannolikhet under senaste veckan ägnat sig åt privat kortspel för pengar och illegal vadslagning i skicklighetsspel. Tabell 14 visar också att spelberoende erkänner sig under senaste veckan ha satsat på mer än dubbelt så många spel som spelare som inte har spelproblem. Utöver speldeltagande frågades vårt urval av svenska folket om vilka spel de föredrog. Hälften av spelarna utan problem svarade att lotterier, inklusive Bingo-Lotto var deras favoritspel, medan endast 23% av de spelberoende nämnde dessa spel som sina favoritspel. Nästan en fjärdedel av de spelberoende (22%) angav sportspel som sina favoritspel vilket skall jämföras med de 15% av spelarna utan problem som angav sportspel som sina favoritspel. På samma sätt identifierade 18% av de spelberoende och 10% av spelarna utan problem hästspel som sina favoritspel. 15% av de spelberoende och bara 4% av de icke spelberoende spelarna angav restaurangkasinon och enarmade banditer eller andra vinstgivande spelautomater som sina favoritspel. 6DWVQLQJDUSnVSHO Utöver att spela regelbundet på kontinuerliga spel, är en viktig grupp av beteenden som hänger samman med spelproblem stora förluster på spel (Dickerson 1993b). Även om spelförluster bör relateras till inkomster, ger skillnaderna i rapporterade spelsatsningar för de spelberoende och för spelarna utan spelproblem en antydan om den betydelse speldeltagandet kan ha på ekonomin för spelare och deras familjer. Tabell 15 visar skillnader i rapporterade satsningar under senaste månaden 61

55 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH på olika typer av spel för de spelberoende i jämförelse med de icke spelberoende i Sverige. Även om satsningarna på spel är signifikant högre för de spelberoende, visas här endast de typer av spel där de spelberoende satsat mer än 10 kr under den senaste månaden. 7DEHOO6DWVQLQJDULPHGHOWDONURQRUI UVSHOEHURHQGHRFKVSHODUHXWDQSUREOHPXQGHUVHQDVWHPnQDGHQ Spelare utan spelproblem Spelberoende Sig. (n=6.525) (n=279) Hästspel *** Tips *** Restaurangkasinon *** Kortspel *** Nationella lotterier *** Enarmade banditer/ 2 46 *** spelautomater Snabblotterier *** Bingo 2 30 *** Medeltal kronor i totala spelutgifter *** Anova * p<.05 ** p<.01 *** p<.001 Tabell 15 visar att den största differensen mellan spelare utan problem och de spelberoende återfinns satsningarna på hästspel, sportspel, restaurangkasinospel och privata kortspel under den senaste månaden. Tabell 15 visar också att de totala utgifterna för var och en av de spelberoende är betydligt högre än för spelarna som inte har spelproblem. Liksom vad gäller deltagande, finns det inte någon större skillnad mellan spelare utan problem och de med problem i rapporterade utgifter för Bingo- Lotto och lokala lotterier. Även om de spelberoende bedömer att de spenderar signifikant mera på snabblotterier och nationella lotterier, är den rapporterade skillnaden mycket mindre än för andra typer av spel. I vår diskussion om spelutgifter i det totala samplet, identifierade vi en liten grupp av svarande (9%) av hela samplet som rapporterade att de gett ut 501 kronor eller mer på spel under den senaste månaden. Denna lilla grupp av spelare stod för hela 52% av de rapporterade spelutgifterna i Sverige. När det gäller bedömningen av riskfaktorer som kan bidra till spelberoende, är det värt att notera att 35% av de spelberoende i Sverige faller i den här högtspelande gruppen. 3UHYDOHQVRFKW\SDYVSHO Den fråga som oftast ställs om förhållandet mellan spel och problemspelande är: Vilka slags spel ökar mest troligt antalet spelberoende i den allmänna befolkningen? Informationen vi har i den här undersökningen om deltagande i den senaste veckans spelande och den senaste månadens utgifter för spel kan användas för att något besvara den frågan. Vårt angreppssätt är att räkna ut kvoten mellan den senaste veckans involvering i spelande och den senaste månadens utgifter för spelare utan spelproblem och för de spelberoende för olika typer av spel. Det numeriska värdet av en rangordning för deltagandekvoten och en rangordning för utgiftskvoten ges för varje spelaktivitet och värdena adderas sedan till en samlad rangordning. Bara de spelslag för vilka signifikanta differenser identifierades för både deltagande och utgifter gavs en poäng på basis av kvoterna. Tabell 16 visar att restaurangkasinon är den största risken för spelberoende, eftersom denna spelaktivitet har rang nr 1 för deltagande (med en kvot på nästan 11:1) och också rankas nr 1 för utgifter (med en kvot på nästan 28:1). Enarmade banditer eller andra vinstgivande spelautomater som t. ex. pokermaskiner eller Jack Vegas rangordnas nr 2 för deltagande (med en kvot på nästan 7:1) och nr 2 för utgifter (med en kvot 23:1) och således utgör en stor risk också. 62

56 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 7DEHOO5DQJRUGQLQJDYVSHOGHOWDJDQGHRFKVSHOXWJLIWHU Spelaktiviteter Deltagandekvot Utgiftskvot Kvotpoäng Restaurangkasinon Spelautomater Utländska sportspel 3 Förströelsespel 4 Kortspel Vadslagning 6 Bingo Tips Hästspel Snabblotterier Nationella lotterier 7 Resultaten av den här analysen stämmer väl med den analys som gjordes ovan under rubriken Prevalens i olika typer av spel, vilken visade att den aktuella prevalensen var fyra gånger högre bland det senaste årets restaurangkasinospelare och två gånger högre bland det senaste årets spelare på enarmade banditer och andra vinstgivande spelautomater än bland spelare i allmänhet. Prevalensen bland senaste årets kortspelare utanför kasinon och bingo, liksom det senaste årets spelare på sportspel och hästspel, är också klart högre än bland det senaste årets spelare i allmänhet. $QGUDVLJQLILNDQWDVNLOOQDGHU Utöver demografiska karakteristiska och spelengagemang finns det andra viktiga skillnader mellan spelare utan problem och de spelberoende. Dessa skillnader inkluderar skillnader i de svarandes uppfattning om sitt involverande i spel, den tid de vanligen ägnar åt spelande och den största summan som de rapporterat sig ha förlorat under en enda dag. En viktig skillnad mellan spelare utan problem och spelberoende är den ålder vid vilken de började spela. Medan medelåldern vid vilken spelare i allmänhet började spela är 19,9 år, är medelåldern för dem som är spelberoende betydligt yngre, 15,5 år. Detta resultat är liknande det man funnit i många befolkningsstudier i Nord-Amerika, liksom i studier från Nya Zeeland (Abbott & Volberg 1996; Volberg 1996b). Tabell 17 på nästa sida visar mer om de signifikanta skillnaderna mellan spelare utan spelproblem och de spelberoende i Sverige. $QGUDVLJQLILNDQWDVNLOOQDGHUPHOODQVSHODUHXWDQRFKPHGVSHOSUREOHP Spelare utan spelproblem % Spelberoende % Sig. (n=6.525) (n=279) Känt mig orolig över mitt spelande 4,9 45,3 *** Föräldrar hade spelproblem någon gång 1,4 5,7 *** Vanliga skäl till spelande *** Alltid eller vanliga som fritidsaktivitet 99,6 95,2 Ibland/ofta/alltid som flykt 0,4 4,8 Känslor i samband med spel *** Bekväm, väl till mods 75,0 88,9 Varken väl eller illa till mods 23,9 10,0 Illa till mods 1,1 1,1 Vanligt spelsällskap *** Alltid ensam 16,9 11,1 För det mesta ensam 9,7 20,1 Ibland ensam 18,4 26,2 63

57 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH IRUWVlWWQLQJ$QGUDVLJQLILNDQWDVNLOOQDGHUPHOODQVSHODUHXWDQRFKPHGVSHOSUREOHP För det mesta med andra 20,7 21,1 Alltid med andra 34,3 21,5 Tid vanligen ägnad åt spel *** < 1 till 2 timmar 92,3 73,6 3 till 5 timmar 4,0 12,7 6 eller fler timmar 0,3 2,9 Speltillfällenas längd 3,4 10,9 Största belopp förlorat under en dag *** kr 89,2 39, kr 7,2 28, kr eller mer 3,5 32,6 Har socialt stöd 91,3 87,3 NS Tillgång till finansiellt stöd 83,2 71,5 *** Orolig för hushållet 15,3 38,3 *** Orolog om egen hälsa 18,7 28,3 *** Orolig om den internationella situationen 20,3 29,0 ** Känner sig inte frisk 7,6 10,9 * Pearson Chi-Square * p<.05 ** p<.01 *** p<.001 Tabell 17 visar att spelberoende är signifikant sannolikt mer troliga att ha känt sig oroliga över sitt spelande och att ha upplevt att en eller båda föräldrarna har haft spelproblem. Tabell 17 visar också att det finns en signifikant skillnad mellan spelare utan spelproblem och spelberoende i vad de anger som orsaker till att de spelar (som fritidsnöje eller flykt), det obehag de upplever när de spelar, tendensen att spela ensam, hur lång tid de ägnar åt spel vid varje speltillfälle och det största belopp de förlorat under en enda dag. Tabell 17 demonsterar också att de spelberoende med större sannolikhet känner sig oroliga över sin hälsa och sitt hushåll, liksom för den internationella situationen och att de känner sig ha dålig hälsa. De spelberoende tenderar också med mindre sannolikhet att ha en nära vän, även om denna skillnad inte är statistiskt säkerställd. Det är värt att notera att många personer som klassats som spelberoende inte vill medge att de har spelproblem. Bara 14% av de som hade livstids spelproblem gav ett postivt svar på denna fråga, som är en av frågorna i SOGS. Majoriteten av dessa svarande antydde att de hade haft problem som kunde klassas som svårare, dvs. troligt patologiskt spelande, i skalan för spelberoende. 64

58 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH. QRFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH Det finns en del forskning som pekar på skillnader mellan män och kvinnor i speldeltagande, spelutgifter, attityder till spel och till spelrelaterade problem. I USA exempelvis fann man under talet att kvinnor sannolikt mindre spelade på kasinon eller på lotterier men att de med större sannolikhet ägnade sig år spel för välgörande ändamål, exempelvis bingo och välgörenhetslotterier (Kallick et al. 1979). Under 1990-talet i USA har man funnit att kvinnor med lika stor sannolikhet som män spelar på kasinon och på vanliga lotterier, även om män med större sannolikhet satsar på skicklighetsspel och hästspel (Volberg & Banks 1994). Annan sentida forskning antyder att medan det numera är få skillnader mellan män och kvinnor i spelfrekvens och satsningar i pengar på spel, så är antalet olika spel i vilka kvinnor deltar betydligt färre än de männen deltar i (Hraba & Lee 1996). I det här kapitlet presenterar vi information om speldeltagande, spelutgifter och spelberoende hos män och kvinnor. Vårt mål är att finna om det finns bestämda mönster av spelinvolverande och spelspenderande som hör ihop med kön. 'HPRJUDIL Tabell 18 jämför de demografiska karakteristika för män och kvinnor i vårt sampel. Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor i ålderfördelningen, i utbildningsnivån, i födelseland eller i boende i de tre stora städerna. Kvinnorna är mindre sannolikt än män ogifta och sannolikt mer separerade, skilda och änkor/änklingar. Vårt sampel ser således ut som den svenska populationen som det är draget ur ( personer). 7DEHOO-lPI UHOVHDYPlQRFKNYLQQRU Ålder Utbildning Födelseland Bostad Civilstånd Men % Women % Sig. (3.588) (3.551) ,8 4, ,8 11, ,3 37, ,8 33, ,2 12,8 Grundskola 34,3 33,1 Gymnasium 43,3 43,6 Universitet/högskola 22,4 23,4 Sverige 87,3 87,5 Annorstädes 12,7 12,5 Tre största städerna 15,8 17,3 Annorstädes 84,2 82,7 Ogift 36,6 29,4 Gift 46,7 47,6 Skild, separerad 8,8 11,7 Änka/änkling 1,4 5,1 Med minderåriga 6,5 6,2 Pearson Chi-Square * p<.05 ** p<.01 *** p<.001 6SHORFKN Q Tabell 19 visar skillnader i mönster av speldeltagande för män och kvinnor. Denna tabell visar klart att män med större sannolikhet än kvinnor spelat under den senaste veckan. NS NS NS NS *** 65

59 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 7DEHOO6SHOGHOWDJDQGHI UPlQRFKNYLQQRU Män Kvinnor % % (3.588) (3.551) Icke spelare 3,6 5,8 Infrekventa spelare 5,7 7,3 Spelat under senaste året 43,0 50,6 Spelat under senaste veckan 47,8 36,3 Pearson Chi-Square * p<.05 ** p<.01 *** p<.001 Sig. *** Tabell 20 visar på skillnader i deltagande i olika typer av spel för män och kvinnor under det senaste året. Även om det finns en skillnad i nästan varje spelslag, har endast de där det är 5% eller fler i endera gruppen tagit med i tabellen. 7DEHOO6HQDVWHnUHWVVSHODQGHI UPlQRFKNYLQQRU Senaste årets spelande Män Kvinnor Sig. % % (3.588) (3.551) Snabblotterier 54,9 60,2 *** Bingo-Lotto 52,6 56,4 ** Nationella lotterier 49,5 41,0 *** Tips 49,4 22,7 *** Lokala lotterier 38,8 41,2 NS Hästspel 33,3 19,2 *** Restaurangkasinon 19,1 5,7 *** Spelautomater 17,7 12,6 *** Kortspel 12,2 4,1 *** Förströelsemaskiner 9,0 3,9 *** Vadslagning 8,7 2,8 *** Bingo 3,9 5,3 * Pearson Chi-Square * p<.05 ** p<.01 *** p<.001 Tabell 20 visar att kvinnor med större sannolikhet än män under det senaste året har satsat på snabblotterier, Bingo-Lotto och bingo. Medan män med signifikant större sannolikhet än kvinnor under senaste året har spelat mera på varje annan spelform, så är skillnaderna störst i spelkategorierna sportspel och hästspel. I tabell 21 på nästa sida visas skillnaderna i den senaste månadens medelutgifter för olika typer av spel för män respektive kvinnor. Den här tabellen visar tydligt att kvinnorna anger sig ha spenderat klart mindre än män på spel. Detta gäller också för de typer av spel som kvinnor med större sannolikhet föredrar, exempelvis snabblotterier, nationella lotterier och Bingo-Lotto. Kvinnor är mer återhållsamma i sina utgifter för spel. 66

60 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 7DEHOO6SHOXWJLIWHULPHGHOWDONURQRUI UPlQUHVSHNWLYHNYLQQRU 6SHOSUREOHPRFKN Q Spelslag Män Kvinnor Sig (n=3.588) (n=3.551) Hästspel *** Tips 52 7 *** Bingo-Lotto NS Nationella lotterier *** Snabblotterier *** Kortspel 16 1 * Restaurangkasinon 15 2 *** Lokala lotterier 9 8 NS Spelautomater 3 3 NS Bingo 2 5 * Mean Total Expenditures *** Anova * p<.05 ** p<.01 *** p<.001 I vår analys av prevalensen av spelproblem i allmänhet visade vi tidigare i denna rapport att både livstidsprevalens och aktuell prevalens av spelproblem var signifikant högre bland män än bland kvinnor. I tabell 22 visas skillnaderna mellan män och kvinnor i svaren på de enskilda frågorna i SOGS för dem som svarat positivt, dvs. att de haft något av de uppräknande problemen. Det kan då konstaterars att det finns en betydande skillnad mellan män och kvinnor i beteenden och uppfattningar som har samband med spel. Kvinnor är exempelvis sannolikt mindre villiga att medge spelproblem. För uppgifter som hör ihop med lån av pengar visar tabellen att det finns en signifikant skillnad mellan män och kvinnor i hur de får pengar till att spela med och hur de betalar spelskulder. Kvinnor lånar med lika stor sannolikhet som män från hushållskassan för att spela och de överskrider med lika stor sannolikhet sitt bankkonto. Men män har med större sannolikhet än kvinnor utnyttjat alla andra former av medel att låna eller skaffa pengar till att spela. 7DEHOO3RVLWLYDVYDUDYPlQRFKNYLQQRUSnXSSJLIWHUQDL62*65 Frågor i SOGS-R Män % Kvinnor % Sig. (n=3.588) (n=3.551) Återvända en annan dag för att vinna tillbaka det förlorade 1,3 0,4 *** Påstå att man vunnit när man i verkligheten förlorat 2,3 0,5 *** Spelat mer än avsett 19,3 8,4 *** Blivit kritiserad för sitt spelande 8,0 2,3 *** Känt sig skyldig för sitt spelande 5,8 2,5 *** Velat sluta med inte kunnat 1,3 0,9 ** Gömt bevis på spelande för andra 1,6 0,5 *** Grälat om spel 1,2 0,2 *** Förlorat tid från arbete eller utbildning på grund av spelande 1,4 0,2 *** Inte betalat tillbaka lån på grund av spelande 0,9 0,3 * Känt sig ha spelproblem 1,1 0.2 *** Pearson Chi-Square * p<.05 ** p<.01 *** p<

61 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 7DEHOO)RUWVlWWQLQJ3RVLWLYDVYDUDYPlQRFKNYLQQRUSnXSSJLIWHUQDL62*65 Frågor i SOGS-R Män Kvinnor Sig. % % (n=3.588) (n=3.551) Lånat från hushållet för att spela eller betala tillbaka skulder 2,8 2,1 NS Lånat från make/maka/sambo eller partner 3,1 1,5 *** Lånat av släktingar 3,0 1,3 *** Lånat i banker och finansieringsinstitut 1,5 0,1 *** Lånat på kreditkort 1,9 0,3 *** Lånat hos lånehajar 0,2 --- NS Sålt aktier eller optioner 0,8 --- *** Sålt personlig egendom 0,7 0,1 *** Överskridit chequekonto/bankkono för att kunna spela 0,1 0,1 NS Pearson Chi-Square * p<.05 ** p<.01 *** p<.001 6SHOEHURHQGHN QRFKROLNDVODJDYVSHO För att bestämma om det finns skillnader i de olika slagen av spel på så sätt att de skapar mer eller mindre problem, är det värt att jämföra den senaste veckans speldeltagande för kvinnliga och manliga spelare. Tabell 23 visar skillnaderna i den senaste veckans deltagande i olika former av spel av män och kvinnor som klassats som livstids spelberoende i någon grad, alltså både problemspelare och troligt patologiska spelare någon gång i livet. 7DEHOO-lPI UHOVHDYNYLQQOLJDRFKPDQOLJDVSHODUHLROLNDVSHOIRUPHU Spelslag under senaste veckan Manliga spelberoende % Kvinnliga spelberoende % (n=60) (n=216) Tips 38,2 6,8 *** Hästspel 22,8 6,7 ** Nationella lotterier 20,2 11,6 NS Bingo-Lotto 18,2 21,7 NS Snabblotterier 11,6 20,0 NS Restaurangkasinon 10,5 3,3 NS Lokala lotterier 5,5 5,0 NS Spelautomater 5,5 8,3 NS Bingo 0,9 8,3 *** Pearson Chi-Square * p<.05 ** p<.01 *** p<.001 Tabell 23 visar att manliga spelberoende med större sannolikhet än kvinnliga spelberoende under den senaste veckan har spelat sportspel och hästspel. Kvinnliga spelberoende är signifikant mer sannolika att ha spelat bingo den senaste veckan. Även om skillnaderna inte är signifikanta så kan noteras att kvinnliga spelberoende tenderar att ha spelat mer på snabblotterier och spelautomater än sina manliga likar. De spelberoende männen tenderar att ha spelat mera på nationella lotterier och restaurangkasinon än de spelberoende kvinnorna under den senaste veckan. Sig. 68

62 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 6SHORFKVSHOEHURHQGHEODQGXQJGRPDU Tonåren är en tid när individen går från barndom till vuxenliv. Liksom experimenterandet med sex och bruket av alkohol, tobak och droger, kan spel bli ett uttryck för tonåringens strävan att skapa sig sammanhängande och bestående identiteter (Erikson 1963). Majoriteten av ungdomarna som spelar gör det som en hobby bland många och för att umgås. Men, liksom bland de vuxna, erfar en minoritet svårigheter som har samband med spelandet. I detta kapitel skall vi granska speldeltagande och spelrelaterade problem bland ungdomar. Undersökningen innefattade en översampling av individer i åldrarna år. Medan denna översampling medförde att vi fick ungdomar i åldern år, så medförde en viktning för att få de korrekta proportionerna av ungdomar i totalsamplet att vi då fick en grupp på 336 individer i åldern år i totalsamplet. I den diskussion som följer i det här kapitlet används populationsvikter för att jämföra ungdomar och äldre i totalsamplet. I framtida analyser - som vi hoppas få resurser nog att göra - av vårt material kommer det att vara intressant att analysera skillnader i speldeltagande och svårigheter inom gruppen år. Översamplingen är för detta ändamålsenlig eftersom den ger ökad statistisk styrka (power) för analyserna med en stor grupp. 'HPRJUDIL Det finns flera skillnader i demografiska karakteristiska mellan ungdomar och vuxna i vår undersökning. Som man kan förvänta, har alla ungdomar gått i grundskola men inte i någon högre utbildning och alla utom några få bor i hushåll med minderåriga. En signifikant mindre andel av ungdomar än vuxna är födda utomlands. Även om skillnaden inte är signifikant är det en intressant tendens att en mindre proportion av ungdomar än vuxna bor i de tre storstäderna. 7DEHOO-lPI UHOVHLGHPRJUDILPHOODQXQJGRPDURFKYX[QDLVDPSOHW Ungdomar15 to 17 % (m=336) Kön Män 51,3 50,2 Kvinnor 48,7 49,8 Utbildning Grundskola 100,0 30,4 Gymnasium ,6 Universitet/högsko ,0 la Födelseland Sverige 93,2 87,1 Annorstädes 6,8 12,9 Bostad De tre storstäderna 13,4 16,7 Annorstädes 86,6 8,3 Civilstånd Ogift 0,6 34,6 Gift ,5 Separerad/skild ,7 Änka/änkling --- 3,4 Med minderåriga 99,4 1,7 Pearson Chi-Square * p<.05 ** p<.01 *** p<.001 Vuxna 18 och över % Sig. (n=6.803) 6SHOEODQGXQJGRPDU Ungdomar i allmänhet spelar mindre än vuxna. Tabell 25 visar att nästan en fjärdedel av ungdomarna aldrig har spelat eller har spelat mycket sällan, medan motsvarande siffra för vuxna är runt 11% (4,5 + NS *** *** NS *** 69

63 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 6,1). Medan 43% av de vuxna säger sig ha spelat under senaste veckan, säger sig bara 16% av ungdomarna ha spelat under senaste veckan. Liksom i andra länder, så är också de svenska spelande ungdomarna företrädesvis pojkar. 7DEHOO6SHOGHOWDJDQGHI UXQJGRPDURFKYX[QD Ungdomar 15 to 17 % (n=336) Vuxna 18 och över % (n=6.803) Sig. Icke spelare 9,5 4,5 Infrekventa spelare 14,0 6,1 Senaste årets spelare 60,4 46,1 Senaste veckans spelare 16,1 43,3 Pearson Chi-Square * p<.05 ** p<.01 *** p<.001 *** Tabell 26 visar skillnader i det senaste årets speldeltagande i olika typer av spel för ungdomar och vuxna. Ungdomar har med större sannolikhet under det senaste året spelat på snabblotterier, spelautomater och lokala lotterier. Det finns flera spelaktivitetet som ungdomar sannolikt mer än vuxna har prövat på under det senaste året. Det gäller spelautomater, förströelsespel, kortspel och vadslagning. 7DEHOO'HWVHQDVWHnUHWVVSHODQGHEODQGXQJGRPDURFKYX[QD Senaste årets spelaktiviteter Ungdomar 15 till 17 % Vuxna 18 och över % Sig. (n=336) (n=6.803) Snabblotterier 38,1 58,7 *** Spelautomater 33,7 14,2 *** Lokala lotterier 30,1 40,8 *** Förströelsespel 27,8 5,4 *** Bingo-Lotto 26,6 56,0 *** Tips 24,2 36,8 *** Kortspel 24,2 7,4 *** Vadslagning 23,3 4,9 *** Nationella lotterier 10,4 47,1 *** Hästspel 9,0 27,2 *** Restaurangkasinon 6,3 12,7 *** Bingo 4,8 4,6 NS Pearson Chi-Square * p<.05 ** p<.01 *** p<.001 Det finns signifikanta skillnader i ungdomars och vuxna preferenser för olika slag av spel. Medan 28% av de vuxna identifierar Bingo-Lotto eller nationella lotterier som sina favorit-spel, är det bara 12% av ungdomarna som nämner dessa som sina favoritspel. Nästan samma andel ungdomar som vuxna (21 respektive 23%) säger att snabblotterier är deras favoritspel. Ungdomar är signifikant mer troliga att identifiera spelmaskiner och förströelsespel som sina favoritspel. Tabell 27 på nästa sida jämför medeltalen för den senaste månadens utgifter för flera olika typer av spel. Man kan konstatera att ungdomar satsat betydligt mindre i allmänhet på spel under den senaste månaden än vad vuxna gjort. Bara utgifter i medeltal för satsningar på spelautomater, förströelsespel och vadslagning är högre bland ungdomar än bland vuxna. 70

64 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 7DEHOO8WJLIWHULPHGHOWDONURQRUXQGHUVHQDVWHPnQDGHQI UXQJGRPDURFKYX[QD Ungdomar 15 till 17 Vuxna 18 och över Sig. (n=336) (n=6.803) Tips *** Vadslagning 8 1 *** Kortspel 7 9 NS Bingo-Lotto 6 42 *** Snabblotterier 5 22 *** Förströelsespel 5 1 *** Hästspel 4 41 * Restaurangkasinon 4 9 NS Spelautomater 4 3 NS Nationella lotterier 2 28 *** Lokala lotterier 2 9 *** Medeltal i totala utgifter *** Anova * p<.05 ** p<.01 *** p<.001 Liksom i andra länder rapporterar pojkarna att de satsar signifikant mer pengar än vad flickorna gör. Pojkarna säger att de satsar signifikant mer på sportspel, kortspel och förströelsespel än vad flickorna gör. Det är intressant att ungdomar födda utomlands spenderar signifikant mer på spel än vad ungdomar födda i Sverige gör. Ungdomar som fötts utomlands anger sig satsa signifikant mer pengar på snabblotterier, nationella lotterier, restaurangkasinon och vadslagning. 6SHOSUREOHPEODQGXQJD Trots att speldeltagandet är mindre bland ungdomar än bland vuxna, är ungdomarna mer benägna att medge spelproblem än de vuxna. I vår analys av prevalensen av spelberoende tidigare, visade vi att livstids och aktuell prevalens av problemspelande och troligt patologiskt spelande är högre bland ungdomar i åldern än bland äldre åldersgrupper. Bara unga vuxna (18-24 år) visade på en prevalens av spelberoende som liknande den man funnit hos ungdomarna. Precis som i andra länder är livtids och aktuell prevalens av problemspelande och troligt patologiskt spelande högre bland pojkar än bland flickor. Prevalensen är högre bland ungdomar födda utomlands än bland ungdomar som är födda i Sverige. Den är också högre för ungdomar som bor i de tre största städerna jämfört med dem som bor på andra ställen i landet. På grund av den ringa storleken av dessa grupper i det populationsviktade samplet är det dock svårt att finna signifikanta skillnader även när det är stora sådana. Vid en fortsatt analys av vårt material kommer en granskning av det översamplade materialet för ungdomar ensamt att ha hög prioritet för att kunna identifiera skillnader mellan ungdomar med problem och ungdomar utan problem. Tabell 28 visar på skillnader i proportionen av det populationsviktade samplet för de ungdomar och vuxna som gav positiva svar (dvs. svarade så att de kunde klassas som spelberoende) till de olika frågorna i skalan för livstidsprevalens av spelberoende i South Oaks Gambling Screen. För uppgifter som är relaterade till lån finns det bara två uppgifter som ger signifikanta skillnader mellan ungdomar och vuxna. Ungdomarna är signifikant sannolikt mer än vuxna benägna att svara att de har lånat pengar för att spela eller att betala spelskulder från en flick- eller pojkvän eller från släktingar. För frågor som hänför sig till andra beteenden eller uppfattningar är ungdomar signifikant mer än vuxna böjda att medge en variation av olika svar. Skillnaderna är störst för frågor om den svarande har spelat mer än avsett och om vederbörande känt sig skyldig på grund av sitt spelande. 71

65 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 7DEHOO-lPI UHOVHDYXQJGRPDUVRFKYX[QDVVYDUSnGHHQVNLOGDIUnJRUQDL62*65 Frågorna i SOGS-R Ungdomar 15 till 17 % Vuxna 18 och över % Sig. (n=336) (n=6.803) Vända tillbaka en annan dag för vinna tillbaka det man förlorat 1,5 0,7 NS Påstå sig ha vunnit när man faktiskt förlorat 3,3 1,2 *** Spelat mer än avsett 24,1 12,5 *** Har kritiserats för sitt spelande 7,1 4,8 * Känt sig skyldig för sitt spelande 7,7 3,7 *** Velat sluta men inte kunnat 3,0 0,9 *** Gömt bevis på spelande för andra 1,2 1,0 NS Grälat om spel 1,8 0,7 * Förlorat tid från arbete eller studier på grund av spelandet 2,4 0,7 *** Inte betalt tillbaka pengar på grund av spelandet 3,0 0,5 *** Känt sig ha problem till följd av spelandet 0,6 0,6 NS Lånat pengar från hushållskassan för att spela eller betala 1,8 2,3 NS spelskulder Lånat från make/maka/sambo eller partner 7,1 1,9 *** Lånat från släktingar 7,4 1,7 *** Lånat från banker eller finansinstitut --- 0,8 NS Lånat på kreditkort 1,5 1,0 NS Lånat av lånehajar 0,3 0,1 NS Sålt aktier eller optioner --- 0,4 NS Sålt personlig egendom 0,9 0,4 NS Överskridigt chequekonto/bankkonto --- 0,1 NS Pearson Chi-Square * p<.05 ** p<.01 *** p<.001 -lpi UHOVHDYLFNHVSHOEHURHQGHRFKVSHOEHURHQGHXQJGRPDU Spelberoende ungdomar är signifikant mera sannolikt än ungdomar utan spelproblem män, har fötts utomlands och bor i någon av de tre största städerna. Även om bara könsskillnaderna är statistiskt signifikanta när vi använder det populationsviktade samplet, så är alla de här skillnaderna statistiskt signifikanta när vi bygger analysen på enbart det översamplade samplet. Spelberoende ungdomar är signifikant mer villiga att medge satsningar under den senaste veckan på sportspel, kortspel, snabblotterier och förströelsespelmaskiner än ungdomar som inte har några spelproblem. Spelberoende ungdomar är också signifikant sannolikt mera troliga att ha deltagit i en flera spelaktiviteter under den senaste veckan än ungdomar som inte har spelproblem. I kontrast till de många skillnader som fanns mellan icke spelberoende och spelberoende hos ungdomar och vuxna, så är det få skillnader mellan spelberoende hos ungdomar jämfört med spelberoende hos vuxna. På grund av sin ålder är det signifikant fler ungdomar än vuxna som bor med minderåriga i hushållet. Av samma skäl är ungdomar signifikant mindre sannolika att ha gått på gymnasium, universitet eller högskola. Spelberoende ungdomar är dock med lika stor sannolikhet som vuxna spelberoende födda utomlands och boende i de tre stora städerna. 72

66 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 6SHORFKVSHOEHURHQGHEODQGSHUVRQHUERHQGHL 6YHULJHVRPlUI GGDXWRPODQGV När vi planerade den här undersökningen såg vi det som viktigt att vi skulle kunna få in pålitliga data om skillnader mellan personer som var födda i Sverige och sådana som var födda utomlands. I många utländska undersökningar har man nämligen funnit att personer med minoritetsstatus i landet hade högre andel personer som spelade och hade spelrelaterade svårigheter (Volberg 1996b; Volberg & Abbott 1997; Volberg, Reitzes & Boles 1997). Följaktligen gjorde vi så att vi översamplade 500 personer som inte var födda i Sverige. Det slutliga viktade samplet innehöll 899 personer födda utanför Sverige. I det här kapitlet granskar vi speldeltagande och spelrelaterade problem bland personer födda utomlands. 'HPRJUDIL Tabell 29 visar att det finns många signifikanta skillnader i demografiska karakteristiska hos personer födda i Sverige och personer födda utomlands. Personer som är födda utomlands är med större sannolikhet mellan 25 och 44 år och bor i de tre största städerna jämfört med personer födda i Sverige. Individer som icke är födda i Sverige är också med större sannolikhet gifta, skilda eller separerade. Personer födda utomlands har också mindre sannolikt gått igenom gymnasium eller yrkesskola. 7DEHOO'HPRJUDILVNMlPI UHOVHDYSHUVRQHUI GGDL6YHULJHRFKXWRPODQGV Kön Ålder Utbildning Bostadsort Civilstånd Födda i Sverige % (n=6.240) Män 50,2 50,5 Kvinnor 49,8 49, ,0 2, ,4 6, ,3 48, ,9 33, ,4 9,2 Grundskola 33,3 36,6 Gymnasium/yrkesskola 44,0 39,7 Universitet/högskola 22,8 23,7 Tre största städerna 15,1 26,7 Annorstädes 84,9 73,3 Ogift 34,5 22,1 Gift 45,8 56,5 Separerad/skild 9,6 14,7 Änka/änkling 3,3 3,1 Minderåriga i hushållet 6,7 3,6 Pearson Chi-Square * p<.05 ** p<.01 *** p<.001 Födda utomlands % (n=899) Sig. NS *** * *** *** 6SHOGHOWDJDQGH Tabell 30 visar skillnader i spelinvolvering för personer födda i Sverige i jämförelse med utomlandsfödda personer. De som är födda utanför Sverige är signifikant mer sannolika att inte ha 73

67 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH någonsin spelat än de som är födda i Sverige och de har med större sannolikhet inte spelat alls under senaste året eller senaste veckan. 7DEHOO'HOWDJDQGHLVSHOI USHUVRQHUI GGDL6YHULJHUHVSHNWLYHXWRPODQGV Födda i Sverige % (n=6.240) Födda utomlands % (n=899) Sig. Icke spelare 3,2 14,7 Infrekventa spelare 6,0 9,7 Senaste årets spelare 47,8 39,8 Senaste veckans spelare 42,9 35,9 Pearson Chi-Square * p<.05 ** p<.01 *** p<.001 *** Tabell 31 visar skillnader i senaste årets deltagande i olika slag av spel av personer som är födda i Sverige respektive utomlands. De som är födda utomlands har signifikant mindre sannolikt än de som är födda i Sverige satsat under det senaste året på lotterier och Bingo-Lotto. De som är födda utomlands har också med mindre sannolikhet under det senaste året spelat sportspel, hästspel, spelautomater, restaurangkasinospel, bingo, kortspel och vad-slaging. Även om det gäller få personer, så har de som är födda utomlands mera sannolikt satsat pengar på spel utanför Sverige. 7DEHOO'HWVHQDVWHnUHWVVSHODQGHDYSHUVRQHUI GGDL6YHULJHUHVSHNWLYHXWRPODQGV Senaste årets spelande Födda i Sverige % Födda utomlans % Sig. (n=6.240) (n=899) Bingo-Lotto 56,1 44,0 *** Snabblotterier 59,8 43,3 *** Nationella lotterier 46,5 37,2 *** Tips 37,0 30,5 *** Lokala lotterier 43,2 20,1 *** Hästspel 27,5 18,4 *** Spelautomater 15,5 12,8 * Restaurangkasinon 12,8 9,6 ** Bingo 4,4 6,0 * Förströelsespelmaskiner 6,7 5,1 NS Kortspel 8,8 3,9 *** Vadslagning 6,1 3,1 *** Spel utomlands 0,5 1,6 *** Pearson Chi-Square * p<.05 ** p<.01 *** p<.001 Trots det låga deltagandet så är de utomlands födda med litet större sannolikhet benägna att identifiera nationella lotterier och Bingo-Lotto som sina favoritspel. De här svarandena är med mindre sannolikhet benägna att välja snabblotterier och hästspel som sina favoritspel. Tabell 32 på nästa sida jämför medeltalet i kronor för senaste månadens utgifter för spel av personer födda i Sverige respektive utomlands för olika slag av spel. Tabellen visar att personer födda utomlands ger ut signifikant mindre pengar på lokala lotterier och Bingo-Lotto än de som är födda i Sverige. De totala spelutgifterna är emellertid dock nästan likadana för de två grupperna. 74

68 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 7DEHOO0HGHOWDOLNURQRUDYVSHOVDWVQLQJDUVHQDVWHPnQDGHQI USHUVRQHUI GGDL6YHULJHUHVSHNWLYHI GGD XWRPODQGV Födda i Sverige Födda utomlands Sig. (n=6.240) (n=899) Hästspel NS Tips NS Bingo-Lotto ** Nationella lotterier NS Snabblotterier NS Restaurangkasinon 9 6 NS Lokala lotterier 9 5 *** Kortspel 9 4 NS Bingo 3 3 NS Spelautomater 3 2 NS Totala utgifter i medeltal NS Anova * p<.05 ** p<.01 *** p<.001 6SHOSUREOHPEODQGSHUVRQHUI GGDL6YHULJHUHVSHNWLYHXWRPODQGV Liksom gruppen ungdomar, spelar de som är födda utomlands mindre än de som som är födda i Sverige, men de har också med större sannolikhet fler spelberoende. I vår analys av prevalenssiffrorna i allmänhet fann vi att spelberoende (både livstids och aktuellt problem-spelande och troligt patologiskt spelande) är signifikant högre bland personer födda utomlands än bland alla andra grupper. Livstidsprevalensen av spelberoende är signifikant högre bland icke Sverige-födda män än bland kvinnor som fötts utomlands. Även om gruppen är liten och siffrorna därför måste tolkas med försiktighet, kan noteras att livstidsprevalensen av spelberoende är väsentligt högre bland ungdomar som är födda utomlands än bland ungdomar som är födda i Sverige. 20,8% av ungdomarna år som är födda utomlands och 8,3% av ungdomarna år kan klassificeras som livstids problemspelare eller troligt patologiska spelare. Livstids spelberoende är också högt bland personer födda utomlands och som är ogifta. separerade eller skilda. Fortsatta studier för att verifiera de här tentativa resultaten och följa utvecklingen och tillskapa åtgärder för att hjälpa dessa grupper är mycket angelägna. Tabell 33 på nästa sida visar differenser i proportioner av Sverige-födda och utlandsfödda svaranden som gav positiva svar (dvs. svarade så att de klassificerades som spelberoende) på var och en av frågorna i SOGS-R. För frågor som har att göra med lån finns det bara en signifikant skillnad mellan spelberoende födda i Sverige och utomlands. De som är födda i Sverige är signifikant mer sannolika än de som är födda utomlands att ange att de har lånat pengar från banker och och finansinstitut för att spela och betala spelskulder. Kanske inte så konstigt med tanke på att det kan vara svårt för en invandrare att låna pengar på sådana ställen. När det gäller andra noterade frågor om beteenden och uppfattningar, kan nämnas att personer födda i Sverige med större sannolikhet medger att de har spelat mer än de avsett. De som inte är födda i Sverige är signifikant med större sannolikhet än de som fötts i Sverige beredda att medge att de har känt sig skyldiga över sitt spelande, att de har önskat sluta spela med inte varit mäktiga att sluta, att de har gömt bevis på sitt spelande för andra och att de har förlorat tid från arbete eller skola till följd av spelandet. 75

69 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 7DEHOO-lPI UHOVHPHOODQSHUVRQHUI GGDL6YHULJHRFKSHUVRQHUI GGDXWRPODQGVLVYDUHQSn62*65 IUnJRU Frågor i SOGS-R Födda i Födda Sig. Sverige % utomlands % (n=6.240) (n=899) Återvända en annan dag för att vinna tillbaka det man förlorat 0,7 1,0 NS Påstå sig ha vunnit när man i själva verket förlorat 1,3 1,9 NS Spelat mer än avsett 13,4 10,6 * Har kritiserats för sitt spelande 4,7 6,1 NS Känt sig skyldig för sitt spelande 3,7 5,6 ** Önskade sluta man kände sig inte kunna 0,8 2,6 *** Gömt undan bevis som spelande för andra 0,9 1,9 ** Grälat om spelandet 0,6 1.9 *** Förlorat tid från arbete eller studier genom spelandet 0,7 1,3 * Inte betalat tillbaka pengar på grund av sitt spelande 0,6 0,6 NS Känt sig ha problem med sitt spelande 0,5 1,0 NS Lånat pengar från hushållskassan för att spela 2,2 2,8 NS Lånat pengar från en make/maka/sambo eller partner 2,1 2,2 NS Lånat från en släkting 1,9 2,4 NS Lånat från banker eller finansinstitutet 0,9 0,1 * Lånat på kreditkort 1,1 0,7 NS Lånat från lånehajar 0,1 0,2 NS Sålt aktier eller optioner 0,4 0,1 NS Sålt personlig egenomdom 0,4 0,4 NS Överskridit chequekonto/bankkonto för att kunna spela 0,1 --- NS Pearson Chi-Square * p<.05 ** p<.01 *** p<.001 -lpi UHOVHPHOODQVSHOEHURHQGHRFKLQWHVSHOEHURHQGH Spelberoende personer som är födda utomlands är med större sannolikhet än de som är födda i Sverige män, ogifta, skilda eller separerade och boende i hushåll med minderåriga. Spelberoende bland de som är födda utomlands är signifikant mer sannolika att ha spelat sportspel, snabblotterier, nationella lotterier och hästspel under den senaste veckan än de som är födda i Sverige. 76

70 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH -lpi UHOVHPHOODQWYnPHWRGHUDWWPlWD VSHOSUREOHP En serie av metodologiska frågor har kommit upp under senare år om forskning om spel och spelproblem i den allmänna befolkningen (Dickerson 1993a, Lesieur 1994, Walker 1992). En viktig fråga rör de förändrade kriterier för att identifiera patologiska spelare som har accepterats av den amerikanska psykiaterföreningen. South Oaks Gambling Screen var ju baserad på DSM-III-kriterier som hade publicerats 1980 och hade testats i kliniska försök mot DSM-III-R-kriterier som publicerats I DSM-III krävdes för diagnosen patologiskt spelande att fyra av sju kriterier var uppfyllda, dock med uteslutande av anti-social personlig-hetsstörning. I DSM-III-R krävde samma diagnos att individen mötte fyra av nio kriterier och anti-social personlighetsstörning som exklusionskriterium hade tagits bort. I DSM-IV, behövdes för diagnosen patologiskt spelande att individen mötte fem av tio kriterier med den reservationen att beteendet inte bättre kunde beskrivas som en manisk episod. Denna reservation var på sätt och vis lagd till som en tanke i efterhand, eftersom maniska episoder inte var någon del av den forskning som DSM-IV-kriterierna byggde på (Lesieur & Rosenthal 1991, 1998). Eftersom så många undersökningar har genomförts med använding av South Oaks Grambling Screen 10, medger detta instrument jämförelser över olika jurisdiktionsområden liksom över tid (Walker & Dickerson 1996). Med de nyligen genomförda förändringarna i kriterierna för patologiskt spelande har man emellertid börjat diskutera huruvida South Oaks Gambling Screen skall förbli det bästa instrumentet för att mäta prevalensen av patologiskt spelande i samhället under 2000-talet. Flera nya instrument baserade på DSM-IV-kriterier håller nu på att utvecklas. Bara ett av dessa, the Diagnostic Interview for Gambling Severity (DIGS) har hittills testats för användning på icke kliniska populationer (Stinchfield 1997, Winter, Specker & Stinchfield 1997). Forskare från Minnesota har administrerat en version med 19 frågor av DIGS och SOGS-R (med ett sex månaders fönster för frågor om aktuellt spelberoende) till tre olika sampel, inklusive en population ur den allmänna befolkningen. ett sampel av dem som ringde till hjälptelefonnummer för spelare och ett sampel av individer som kom för behandling av sina spelproblem. Precis som i studier på Nya Zeeland, fann Stinchfield att noggrannheten i SOGS-R var mycket hög bland individer som ringde till telefonhjälplinjen för spelare och för dem som kom för behandling av sina spelproblem, men att instrumentet inte fungerade lika bra för användning i den allmänna befolkningen. Stinchfield drog slutsatsen att SOGS bäst passar för att identifera individer med risk att utveckla patologiskt spelande, medan DIGS är mera användbart för prevalensstudier i den allmänna befolkningen. Även om det finns vissa problem med Stincfields analys 11, stöder hans arbete vår syn att SOGS-R är ett användbart instrument för forskningen för att mäta spelberoende i såväl kliniska som 10 Baslinjestudier med använding av South Oaks Gambling Screen hade i maj 1999 gjorts i mer än 30 stater och provinser i USA och Kanada samt i Australien, på Nya Zeeland och i Spanien. Replikationsstudier med användande av South Oaks Gambling Screen hade gjorts i 14 jurisdiktionsområden. 11 Det är exempelvis inte klart om analysen av hur SOGS fungerar är grundad på livstidsuppgifterna eller på uppgifter som fastställer beteenden under de senaste sex månaderna. Inte heller är det klart varför de fyra individer i den allmänna populationen som fick fem eller flera poäng på SOGS bedömdes vara icke patologiska spelare. Vidare är det inte tydligt om de DSM-IV-kriterier, som användes för att klassificera de svarande, var använda separat eller om svaren på de 19 DIGSfrågorna (fortsättning av not 11 från föregående sida) användes. Om det senare var fallet, hur poängsattes de svarande i relation till kriterierna? Måste de bara ange ett eller två frågor som som mätte de flesta kriterierna eller måste de uppfylla kraven på båda frågrna för att möta kriteriet. Slutligen är att märka att de individuella frågor som utgör DIGS använder en tidsram och en delning av en del DSM-IV-kriterier i två uppgifter, som nog bör betraktas som litet påtvingad. 77

71 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH allmänna populationer. Hans undersökning stöder ytterligare vår tro att när nya instrument för att identifiera problemspelare och patologiska spelare ser dagens ljus behövs forskning för att förstå det nya instrumentets funktion i förhållande till SOGS-R. Avsikten med en sådan jämförelse är att kalibrera resultat baserade på dessa nya verktyg med de resultat som finns från användningen av South Oaks Gambling Screen. Det här sättet att arbeta kommer att föra spelforskningen framåt på ett evolutionärt snarare än ett revolutionärt sätt. (QXQGHUV NQLQJPHGWYnPlWLQVWUXPHQW I den här undersökningen användes också )LVKHUV'60,96FUHHQ förutom 6RXWK2DNV*DPEOLQJ 6FUHHQSOGS-R användes för att få data som är jämförbara med andra länder. Fishers DSM-IVinstrument användes för att kunna mäta prevalensen av patologiskt spelande med de mest aktuella kriterierna och därmed kunna bidra en smula till forskningen på området. Vid administrationen av frågeformulären så roterades de två frågeformulären i telefonintervjun så att hälften av samplet fick besvara SOGS-R först och den andra hälften Fishers DSM-IV-frågeformulär först. Vår studie och liknande studier som gjorts i andra länder hittills kan dock inte besvara frågorna om validitet och reliabilitet av Fishers DSM-IV-formulär med hänsyn till klinisk bedömning. För detta skulle krävts direkta kliniska intervjuer utförda av kvalificerad behandlingspersonal som var väl tränade i intervjuer enligt DSM-IV. Men användningen av Fishers DSM-IV-formulär i den här studien ger oss en viktig möjlighet att förstå hur två av de mest använda kriteriegrunderna (DSM-III-R och DSM-IV) för att identifiera problemspelande och troligt patologiskt spelande fungerar i förhållande till varandra; och studien i den här delen kan därmed utgöra ett viktigt bidrag till bedömning av innehållsvaliditeten i båda formulären. )LVKHUV'60,96FUHHQ South Oaks Gambling Screen är en skala bestående av 20 frågor som bygger på DSM-III:s diagnostiska kriterier (American Psychiatric Association 1980). Viktade uppgifter i South Oaks Gambling Screen innefattar att man gömmer bevis på att man spelat, använder mer tid och pengar till spel än man avsett, att man argumenterar om spel till familjemedlemmar och att man lånar pengar för att spela eller för att betala spelskulder. Under utvecklandet av South Oaks Gambling Screen testades såväl enskilda frågor som hela formuläret för reliabilitet och validitet på en mängd olika grupper. Dessa grupper omfattade sjukvårdspersonal, univer-sitetsstudenter, fångar och personer som var inne för behandling av alkohol- och drogproblem (Lesieur & Blume 1997; Lesieur, Blume & Zoppa 1986, Lesieur & Klein 1985). Den reviderade South Oaks Gambling Screen (SOGS-R) lade till en ytterligare fråga för varje viktad fråga för att fastställa beteendet under de senaste sex månaderna eller i senare versioner under det senaste året (Abbott & Volberg 1991, Volberg 1996b). Fishers DSM-IV-formulär är en skala med 10 frågor som baseras på de senaste diagnostiska kriterierna för patologiskt spelande (American Psychiatric Association 1994). För utveck-landet av DSM-IV-kriterierna prövades de enskilda frågorna på 222 självidentifierade patologiska spelare och 104 missbrukare av alkohol och droger som också spelade (Lesieur & Rosenthal 1991, 1998). Diskriminantanalys användes för att identifera the uppgifter som bäst differentierade mellan patologiska och icke patologiska spelare. Fast resultaten från dessa sampel pekade på att en gräns på 4 poäng var den lämpliga, bestämde American Psychiatric Association (1994) en diagnostisk gräns på 5 poäng för att klassa den undersökta som trolig patologisk spelare. De individuella DSM-IV-kriterierna innefattar följande beteenden: 12 Såsom påpekats i tidigare i not 6 sid. 32 är det vi benämner Fishers DSM-IV-formulär en blandning av Sean Sullivans DSM-IV-frågor och Fishers DSM-IV-frågor. Vi kallar ändå detta blandade fomulär för Fishers DSM-IV-skala eftersom Fishers formuleringar av frågorna är de mest använda. 78

72 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH Besatt av spel Tolerans Abstinenssymptom Flykt Jagar förluster Lögner Kontrollförlust Illegala handlingar Riskerat viktig relation Räddning Mycket sysselsatt med spel (t. ex. upptagen av berätta om tidigare spelerfarenheter, upptagen av att planera för nästa speltillfälle eller att tänka på sätt att få pengar för att kunna spela) Behöver spela med ökande mängd pengar för att nå den önskade graden av spänning Orolig och irriterad när han/hon försöker dra ner på spelandet eller sluta helt att spela Spelar som ett sätt att fly från problem eller för att lindra svårmod (t. ex. känslor av hopplöshet, skuld, ångest eller depression) Efter att förlorat pengar på spel återvänder han/hon ofta en annan dag för att vinna tillbaka det förlorats Ljuger för familjemedlemmar, behandlingspersonal och andra för att dölja omfattningen av sin sysselsättning med spel Har gjort upprepade misslyckade försök att kontrollera, minska eller sluta spela Begått olagligheter som förfalskning, bedrägeri, stöld eller förskingring för att finansiera sitt spelande Förlorat eller satt en viktig nära relation på spel eller riskerat arbete, utbildning eller möjligheter till yrkeskarriär på grund av spelandet Litar på att andra skall hjälpa med pengar för att rädda sig ur en desperat situation som uppstått till följd av spelande DSM-IV-kriterierna anpassades lätt för användning i en undersökning om besökare på några olika brittiska kasinon (Fisher 1996). Detta Fishers DSM-IV-formulär har nu också använts för undersökningar i flera amerikanska delstater, såsom Colorado, Louisiana, Montana, New York, Oregon och Washington State (Polzin, Baldridge, Doyle, Sylvester, Volberg & Moore 1998; Volberg 1996a, 1997b; Volberg & Moore 1999a, 1999b). Vid utvecklandet av formuläret gjorde Fisher smärre anpassningar av formuleringarna av DSM-IV-kriterierna och hon ökade antalet svarkategorier från "Ja/Nej" till "Aldrig", "En eller två gånger", "Ibland" och "Ofta". Fisher gav också olika namn till grupper som fick poäng på olika nivåer i skalan. Fisher identifierade dem som fick ihop tre till fyra poäng som "problemspelare", medan de som fick fem eller fler poäng identifierades som "svåra patologiska spelare". Vi har behållit denna kategorisering när vi diskuterar resultaten från Fishers DSM-IV-skala. I undersökningarna i Colorado, Louisiana, Montana, New York, Oregon, Washington State och nu Sverige fick de svarande en poäng på vart och ett av de Fisher DSM-IV-uppgifter som de gav ett positivt svar på ("En eller två". "Ibland" eller "Ofta"). 13 Den totala poängen ficks genom att addera de positiva uppgifterna för varje svarande. Tabell 34 visar resultaten. 13 Den metod för poängsättning som använts i den svenska studien är en smula annorlunda från den metod för poängsättning som Fisher (1996) använde. I Fishers metod fick de första sju uppgifterna poäng endast om svaren var "Ofta", medan de sista tre uppgifterna gavs poäng för varje svar. Denna vår nu använda metod antogs för att något öka den låga svarsfrekvensen i Fishers DSM-IV-frågor i jämförelse med den hon fick vid undersökningar med besökare på kasinon. 79

73 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 7DEHOO3RlQJSn)LVKHUVVNDOD $QWDOSRlQJL'60,9VNDODQ 3URFHQWLVDPSOHW (n=7.139),fnhvshoduh 0 83,9 1 8,7 2 1,8 6XPPDVSHODUHXWDQVSHOSUREOHP 3 0,4 4 0,2 3UREOHPVSHODUH 5 0,1 6 0,1 7 or more 0,1 6SHODUHPHGVWRUDSUREOHP Som angetts ovan så var populationen år i Sverige 1997 totalt individer. Grundade på dessa siffror uppskattar vi utifrån data från svaren på Fishers DSM-IV-formulär att mellan (0,425%) och (0,775%) av den svenska vuxna befolkningen är problemspelare. Därtill uppskattar vi att mellan (0,18% och (0,42%) av den svenska befolkningen mellan 15 och 74 år kan klassificeras som svåra troliga patologiska spelare. De här siffrorna är som synes något lägre än dem vi presenterade tidigare idenna rapport som vår uppskattning utifrån aktuellt spelberoende enligt South Oaks Gambling Screen Revised. 6WDWLVWLVNDNDUDNWHULVWLNDDY)LVKHUV'60,9VNDOD I den här avdelningen skall vi med data från vår studie granska de psykometriska egenskaperna i Fishers DSM-IV-formulär. Dessa psykometriska egenskaper är viktiga för att bedöma funktionen av två olika metoder att identifera problemspelare och patologiska spelare i den allmänna befolkningen. På samma sätt som vi i diskussionen om fastställande av psykometriska egenskaperna av SOGS-R framhöll att reliabiliteten i vårt fall endast kunde uppskattas genom att beräkna ett reliabilitetsmått baserat på intern konsistens, måste vi här också basera vår reliabilitetsberäkning av Fishers DSM-IVformulär på mått på intern konsistens. Som kontrast till vad som gällde för SOGS-R i vår undersökning, kan vi fastställa validiteten hos Fishers DSM-IV-formulär att skilja mellan spelare med problem och sådana utan problem genom att använda SOGS-skalan som en "standard" som vi kan jämföra Fishers formulär med. 5HOLDELOLWHW Det mest accepterade måttet för reliabilitetsberäkningar för den här sortens skalor är som nämnts ovan intern konsistens (internal consistency). Liksom för SOGS-R i vårt 144 frågor stora undersökningsformulär är reliabiliteten på Fishers DSM-IV-skala utmärkt i vår undersökning med en Cronbach alpha på 0,89, vilket är avsevärt högre än de 0,70 som oftast krävs för god reliabilitet. 8SSJLIWVDQDO\V Den procent av befolkningen som svarade positivt (fick poäng) på de olika DSM-IV-frågorna varierade från som högst 6,3% för besatthet med spel till 0,1% som lägst för uppgifterna om olagligheter och att bli räddad av andra. Tabell 35 visar rangordningen för svaren på DSM-IVfrågorna i Sverige. Den här rangordningen är liknande den som funnits i andra undersökningar, oaktat 80

74 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH proportionen som svarat positivt på frågorna är avsevärt lägre i Sverige än i andra med detta instrument undersökta länder. 7DEHOO-lPI UHOVHDYVYDUSn)LVKHUVIUnJRULQnJUDXQGHUV NQLQJDU Sverige % Oregon % Colorado % New York % (n=7.139) (n=1.502) (n=1.810) (n=1.829) Besatthet 6,3 12,4 17,3 15,7 Tolerans 1,3 2,8 2,5 2,1 Abstinenssymptom 0,9 1,8 1,6 1,5 Flykt 1,1 3,7 3,2 3,2 Jagande av förluster 4,4 7,8 6,5 5,7 Lögner 0,6 1,0 0,9 1,1 Kontrollförlust 1,2 2,0 1,4 1,7 Bortom det lagliga 0,1 0,5 0,6 0,1 Riskerat viktig relation 0,2 0,7 0,2 0,3 Räddning 0,1 0,9 0,4 0,3 Det är också lärorikt att jämföra positiva svar på enskilda uppgifter bland spelare. En jämförelse av svaren på DSM-IV-frågorna av spelare med spelproblem och spelberoende ger oss möjlighet att se hur väl de olika frågorna skiljer mellan de två grupperna. För den här analysen har vi använt oss av SOGS- R-klassifikationen av spelare utan spelproblem och spelberoende för att därmed undvika förvirring mellan metoden att klassificera de svarande och frågorna genom vilka de klassificerades. Eftersom alla Fishers DSM-IV-frågor har satts inom ramen för det senaste året, användes aktuellt spelberoende som grund för denna analys. Tabell 36 på nästa sida visar att alla DSM-IV-frågorna diskriminerar effektivt mellan SOGS-Rdefinierade spelproblem och icke spelproblem i denna vår svenska undersökning. Den mest effektiva diskriminatorn bland alla DSM-IV-frågorna är jagande av förluster med 47,8% av de spelberoende som får poäng på denna fråga som kontrast till bara 3,8% av icke spelberoende med positivt svar. Den därnäst bästa diskriminationsfrågan är besatthet och ansträngningar att sluta. Över en tredjedel av de spelberoende gav positivt svar på frågan om besatthet som kontrast till 6% av de icke spelberoende spelarna. Nästan en tredjedel av av de spelberoende gav ett positivt svar på frågan om att ansträngningar att sluta i kontrast till 1% av de icke spelberoende som svarade positivt på denna fråga. Tabell 36 visar också att det finns en signifikant skillnad i medeltalet poäng för spelberoende och icke spelberoende spelare på Fishers DSM-IV-skala, på detta sätt stödjande uppfattningen att skalan mäter något liknande som SOGS-R 9DOLGLWHW Det finns flera olika slag av validitet som kan mätas för att fastställa hur bra ett instrument fungerar. Det är främst vad man brukar kalla innehållsvaliditet, kriterievaliditet, samtidig validitet och begreppsvaliditet. Innehållsvaliditet är ett subjektivt mått på hur bra frågorna ter sig för en grupp experter som kan anses ha goda kunskaper och erfarenheter på området. Som nämndes tidigare, har Fishers DSM-IV-formulär visat sig ha god innehållsvaliditet som den bedömts av självidentifierade patologiska spelare, behandlingsproffs av spelberoende och forskare på området (Fisher 1996; Lesieur &Rosenthal 1998)..ULWHULHYDOLGLWHW Med kriterievalidtet mäter man funktionen av ett nytt instrument genom att korrelera det med ett annat instrument som är betraktat som en gyllene standard för att fastställa fenomenet. I fallet problemspelande och patologiskt spelande har SOGS blivit betraktat som en sådan standard sedan 81

75 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 1980-talet (Volberg & Banks 1990). För att fastställa kriterievaliditeten för Fishers DSM-IV-formulär beräknade vi en korrelationskoefficient mellan Fishers skala och SOGS-R. Resultaten av denna analysen visade att korrelationen var statistiskt signifikant (r=0,592, sig.< 0,001). För att bättre förstå hur SOGS-R och Fishers DSM-IV-formulär fungerar i relation till varandra, är det fruktbart att undersöka hur man i detalj svarat på dessa formulär. Som nämnts ovan är prevalensen för den mindre allvarliga DSM-IV-kategorin (3-4 poäng) 0,6%, medan prevalensen i den mer allvarliga kategorin (5 poäng eller mer) är 0,3% för hela samplet. De här siffrorna skall jämföras med 1,4% och 0,6% för aktuell prevalens i SOGS-R. Tabell 37 visar antalet personer i samplet som fick poäng på olika nivåer på SOGS-R och Fishers DSM-IV-formulär i samplet. 7DEHOO-lPI UHOVHDYSRlQJSn62*65RFK)LVKHUV'60,9IRUPXOlUI UDQWDOSHUVRQHULVDPSOHWI U ROLNDVYDUVNDWHJRULHU Fishers DSM-IV SOGS-R Total Total Tabell 37 visar att Fishers DSM-IV-formulär fungerar rätt bra i relation till SOGS-R. Å ena sidan tenderar svarande som får låg poäng på Fishers DSM-IV-formulär också att ha låg poäng på SOGS-R. Å andra sidan så har 82% av den lilla grupp som har höga poäng på Fishers DSM-IV-skala (5 eller fler, n=22) 3 eller fler poäng på SOGS-R. Tabell 38 på nästa sida visar differenser i funktionen av SOGS-R i förhållande till Fishers DSM-IVformulär i fyra olika jurisdiktionsområden där båda formulären har använts. För att inte komplicera slutsatsdragandet har de som fått 3-4 poäng på aktuellt SOGS-R och de som fått 3-4 på Fishers DSM- IV-skala uteslutits från den här analysen. "Lågt SOGS-R" och "Lågt DSM-IV"syftar på dem som fått poängen 0, 1 eller 2 på dessa skalor. "Högt SOGS-R" och "Högt DSM-IV" syftar på dem som fått 5 eller högre på dessa skalor. 7DEHOO-lPI UHOVHDYIXQNWLRQHQKRV62*65RFK)LVKHUV'60,9IRUPXOlULQnJUDROLND MXULVGLNWLRQVRPUnGHQ Sverige % (n=7.139) Oregon % (n=1.502) Colorado % (n=1.810) '60,9VRPVWDQGDUG Lågt SOGS-R Lågt DSM-IV (TN) 98,5 98,4 98,2 97,7 Högt SOGS-R Lågt DSM-IV (FN) 0,2 0,1 0,2 0,5 Högt SOGS-R Högt DSM-IV (FP) 18,2 30,0 11,1 33,3 Högt SOGS-R Lågt DSM-IV (TP) 72,7 55,0 66,7 40,0 62*65DV*ROG6WDQGDUG Lågt DSM-IV Lågt SOGS-R (TN) 99,5 98,3 98,6 98,7 Högt DSM-IV Lågt SOGS-R (FN) 0,06 0,4 0,06 0,3 Lågt DSM-IV Högt SOGS-R (FP) 36,6 10,0 30,8 43,5 Högt DSM-IV Högt SOGS-R (TP) 39,0 55,0 46,1 26,1 New York % (n=1.829) I klassifikationstermer kan både SOGS-R och Fishers DSM-IV-formulär sägas fungera bra för att identifera individer som inte har spelrelaterade problem, även om prevalensen av "falskt negativa" verkar vara en smula högre för DSM-IV-formuläret än för SOGS-R över de här olika undersökta befolkningsområdena. Å andra sidan verkar prevalensen av "falskt positiva" vara högst varierande 82

76 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH över de fyra olika jurisdiktionsområdena med en variation från 11% till 33% när Fishers DSM-IVformulär används som standard och mellan 10% och 43% när SOGS används som standard. 6DPWLGLJYDOLWLWHW Eftersom flera av frågorna i SOGS-R och Fishers DSM-IV-formulär är likartade, är det möjligt att kolla om man svarat olikartat på liknande frågor i samma undersökning. Tabell 39 visar hur man svarade på flera liknande frågor från aktuella SOGS-R och Fishers DSM-IV-formulär. 7DEHOO-lPI UHOVHDYSRlQJSnOLNQDQGHIUnJRUL62*65RFK)LVKHUV'60,9IRUPXlU Frågor i SOGS-R eller Fishers DSM-IV skala % Positiv (n=7.139) JAGA Vända tillbaka en annan dag för att finna tillbaka förlorade pengar (SOGS-R) 0,4 FÖRLUSTER Ofta vända tillbaka en annan dag för att komma ut jämnt (Fisher) 4,4 LÖGNER TOLERANS Påstå sig ha vunnit när man i verkligheten förlorat (SOGS-R) 0,7 Gömma bevis på man spelat (SOGS-R) 0,7 Ljuger för andra för att dölja omfattningen av sitt spelande (Fisher) 0,6 Använder mer pengar till spel än som avsetts (SOGS-R) 5,3 Behöver spela med ökande belopp för att nå önskat result (Fisher) 1,3 KONROLL- Vill sluta spela men kan inte (SOGS-R) 0,6 FÖRLUST Har gjort upprepade försök att kontrollera eller sluta med spelandet (Fisher) 1,2 Tabell 39 visar att de svarande med större sannolikhet ger positiva svar på DSM-IV-frågor än på aktuell SOGS-R-frågor när det gäller "Jaga förluster" och "Kontrollförlust". De svarande ger med mindre sannolikhet positiva svar på DSM-IV-frågorna än till de aktuella SOGS-R-frågorna när det gäller "Tolerans". Dessa skillnader är av samma slag som man funnit i andra undersökningar för dessa samma frågor. I framtiden kommer det att vara viktigt att göra en noggrann s. k. kognitiv testning, dvs. hur de enskilda frågorna uppfattas, tolkas och förstås, av frågorna, liksom för hela skalan, för att förstå skillnaderna i svaren på dessa frågor. %HJUHSSVYDOLGLWHW Begreppsvaliditet (som ibland kallas teorivaliditet, eng. "construct validity") definieras vanligen som ett teoretiskt mått på hur väl ett undersökningsinstrument fungerar i olika miljöer och inom olika populationer (Litwin 1995). I det här sammanhanget fastställs denna validitet på ett preliminärt sett genom att undersöka skillnaderna mellan klassificerade grupper med tanke på de beteenden som är förknippade med spelproblem men inte ingår i skalan för mätning. Liksom med South Oaks Gambling Screen kan vi undersöka skillnader i medelpoäng mellan DSM-IVdefinierade icke problem, problem och svåra problem. Vi kan också undersöka skillnader i andra mått som har samband med spelproblem, t. ex. spelande per vecka, tid som används till spel vid varje speltillfälle, totala utgifter för spel, största belopp förlorat under en dag, föräldrars spelproblem och ålder vid vilken spelandet började. På så sätt får man en validering på värdet i de teorier och begrepp mätningen av spelproblemen bygger på. Tabell 40 visar på resultaten av våra försök att fastställa begreppsvaliditeten på antydda sätt. 83

77 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 7DEHOO%HJUHSSVYDOLGLWHWI U)LVKHUV'60,9IRUPXOlU Spelare utan spelproblem % Problemspelare % Svåra patologiska spelare % (n=6.737) (n=46) (n=22) Senaste veckans deltagande 44,0 54,3 66,7 * Tid vanligen ägnad åt spel (6+ tim.) 4,0 20,0 13,6 *** Förlorat kr eller mer på en dag 4,5 31,1 47,4 *** Föräldrar hade spelproblem 1,5 7,9 9,5 *** Orolig 6,1 50,0 72,7 *** Ålder vid start av spelande 19,7 17,9 18,6 NS Median för utgifter per månad i kr *** Medelvärde DSM-IV-poäng 0,13 3,32 6,32 *** Pearson Chi-Square * p<.05 ** p<.01 *** p<.001 Anova * p<.05 ** p<.01 *** p<.001 Det finns som framgår av tabell 40 många beteenden som ger stöd för begreppsvaliditeten i Fishers DSM-IV-skala. Exempelvis är problemspelare och svåra patologiska spelare som dom definieras i Frishers skala med signifikans mera sannolika än spelare utan spelproblem att ha spelat under den senaste veckan, att ha spelat mer än sex timmar vid ett och samma tillfälle, att ha förlorat, att ha förlorat kronor eller mer på en enda dag, att känt sig nervös och orolig om sitt spelande och att ha föräldrar sig hade spelproblem. Problemspelare och svåra patologiska spelare har också satsat betydligt mer pengar på spel under den senaste månaden än spelare som inte har spelproblem. Det är intressant att notera vid en bearbetning utifrån Fishers DSM-IV-formulärs data att spelare utan spelproblem med störst sannolikhet noterar Bingo-Lotto och snabblotterier som sina favoritspel. Problemspelare anger med största sannolikhet preferanser för att satsa på restaurangkasinon, och sportspel, medan svåra patologiska spelare med största sannolikhet anger att de föredrar hästspel och automatspelmaskiner som sina favoriter. -lpi UHOVHDYSUREOHPVSHODUHHQOLJW62*65)LVKHUV'60,9 Prevalensen av problemspelare och svåra patologiska spelare mätta med Fishers DSM-IV-skala är lägre än den prevalens som identifierats med hjälp av SOGS-R. Medan 0,6% av totalsamplet (n=7.139) fick poängen 3-4 på Fishers DSM-IV-skala, hade 1,4% av det hela samplet poängen 3-4 på South Oaks Gambling Screen. Medan 0,3% av det totala samplet hade 5 eller fler poäng på Fishers formulär, var det dubbelt så många eller 0,6% av de totala samplet som klassades som troligt patologiskt spelande av SOGS-R. Tabell 41 jämför demografiska karakteristiska hos problemspelare och svåra problemspelare enligt Fishers skala med problemspelare och troligt patologiska spelare enligt SOGS-R. Eftersom båda grupperna av SOGS-R och DSM-IV är små och eftersom majoriteten av DSM-IV-gruppen är del av DSM-IV-gruppen har vi inte gjort något försök att testa signifikansen. Tabell 41 visar dock att problemspelare i Sverige, som de definieras av Fishers DSM-IV-skala, med större sannolikhet än problemspelare som definierats genom SOGS-R är kvinnor och födda utomlands. Problemspelare i Sverige som de definieras av DSM-IV är mindre sannolika än de som definierats som problemspelare av SOGS-R att vara mellan 25 och 45 år och att ha gått genom gymnasium/yrkesskola eller universitet/högskola. Sig. 84

78 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 7DEHOO-lPI UHOVHDYSUREOHPVSHODUHHQOLJW)LVKHUVVNDODRFK62*65 Kön Ålder Utbildning Födelseland Bostadsort Civilstånd SOGS-R problem-spelare % (n=139) Män 79,1 70,6 Kvinnor 20,9 29, ,3 10, ,3 25, ,1 39, ,1 23, ,2 1,5 Grundskola 36,0 50,0 Gymnasium/yrkesskola 48,9 35,3 Universitet/högskola 15,1 14,7 Sverige 79,7 73,1 Annorstädes 20,3 26,9 Tre största städerna 20,3 22,4 Annorstädes 79,7 77,6 Ogift 55,4 56,7 Gift 18,0 19,4 Separerad/skild 12,9 10,4 Änka/änkling Boende med minderårig 13,7 13,4 Fishers problem-spelare % (n=68) Sedan tidigt 1990-tal har resultat från ett flertal prevalensstudie visat att ett ökande antal kvinnor och personer ur medelklassen har utvecklat spelproblem (Polzin et al. 1998; Volberg 1992, 1996b; Volberg & Moore 1999a, 1999b; Volberg & Silver 1993). Flera av uppgifterna som fanns med i den ursprungliga och reviderade versionen av South Oaks Gambling Screen verkar ha liten mening för dessa nya grupper av spelberoende och för behandlingspersonal som arbetar med de här problemen. Frågor om att låna från lånehajar exempelvis eller att sälja aktier och optioner för att få pengar att spela för eller för att betala spelskulder är troligen mera relevanta för medelålders medelklassmän som var de som mest troligt sökte behandling under 1970-talet och början på 1980-talet, men de är mindre lämpliga för de unga vuxna och medelklasskvinnor som har börjat få spelberoendeproblem under 1990-talet. Frågor om att andra har kritiserat ens spelande och att känna sig skyldig över sitt spelande har befunnits ge mera positiva reaktioner från låginkomsttagare och minoriteter än andra i populationerna (Volberg & Steadman 1992). Frågor om att låna från hushållet för att få pengar att spela för kan tolkas olika av individer från olika etniska grupper, där hushåll exempelvis kan ibland definieras som hela storfamiljen. Det är möjligt att formulär baserade på DSM-IV-kriterier är mera lämpliga än kriterierna i SOGS för att identifiera spelrelaterade problem bland kvinnor och möjligen också bland människor från andra kulturer än den i USA dominerande. Ytterligare forskning behövs dock för att klargöra dessa frågor och utveckla lämpliga instrument att använda i olika kulturer. Användningen av Fishers DSM-IV-skala i Sverige gav en värdefull möjlighet att öka vår förståelse av Fishers DSM-IV-formulär i förhållande till SOGS. Därtill så gav användningen av Fishers formulär en grund för framtida undersökningar av spel i Sverige, ifall Fishers DSM-IV-formulär eller något annat formulär baserat på DSM-IV blir instrumentet par preferance för att identifiera personer med spelproblem i den allmänna befolkningen. 85

79 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 86

80 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH $QDO\VDYULVNI UVSHOSUREOHP De flesta som bor i Sverige satsar pengar på spel. Frågan som vi skall ägna oss åt i detta kapitel är: Vilka är riskerna för att grupper av dem som lever i Sverige skall uppleva spelproblem? Fram till nu i vår rapport har vi sökt att besvara frågor om risker för spelproblem genom att granska vilka faktorer som är förknippade med högre prevalens av spelproblem. Uppslag till sådana faktorer har vi också fått från undersökningar som är gjorda i andra länder. Exempelvis är sambanden mellan spelberoende och kön, utbildning och ålder belagda från många studier. Genom att undersöka sambanden mellan spel av olika slag och spelproblem för en faktor i taget har det varit möjligt att identifiera vissa demografiska grupper i Sverige som har högre risk att erfara spelproblem än andra. Emellertid är många av de här faktorerna relaterade till varandra inbördes. Den här interrelationen mellan faktorer som har samband med spelproblem gör det nödvändigt att använda s. k. multivariat analys för att undersöka den relativa prediktiva och förklaringsmässiga kapaciteten i varje möjlig orsaks- och påverkans-faktor till spelberoende 6WDWLVWLVNPRGHOOHULQJ Den stora fördelen med statistiska modeller som regressionsanalys är dess förmåga att sammanfatta data och testa hypoteser. Vår uppgift här är att granska sambandet mellan den beroende variabeln som mäter spelproblemen och en serie av oberoende variabler och prediktiva variabler. Det slag av statistisk modell som vi använder för detta är ORJLOLQHDUDQDO\VSådan analys är mest användbar när utfallet eller den beroende variabeln bara har två möjliga tillstånd (spelproblem eller icke spelproblem) i kombination med en situation där sannolikheten för att visa eller avslöja det problematiska tillståndet är mycket låg. Logilinjära modeller är användbara därför att de tillåter oss att avslöja förhållanden mellan variabler i flervägs korstabulering. De är särskilt användbara när den oberoende variabeln innehåller många kategorier, eftersom den grundläggande korstabuleringsmetoden blir i ökande grad svår att använda när antalet observationer per cell går ner eller när det finns ett antal tomma celler. Under det att logilinjära modeller är lika i många hänseenden till multipla regressionsmodeller, så är alla variabler som används för klassificering i logilinjära modeller oberoende variabler, medan de beroende variablerna är antalet fall i varje cell i korstabellen (Norusis 1994). 'DWDSUHSDUHULQJ De variabler som valdes för multivariat analys var kodade för logit analys som kunde göras med 6366 /RJLW/RJOLQHDU$QDO\VLV. Den allmänna riktlinjen för använding av logilinjär analys är att beroende variabler är ½-variabler med den intressanta gruppen kodade "1" medan "2" står för "Annat". De oberoende variablerna i den loglinjära analysen är alla kategoriska variabler. När analysen skall tolkas så utgör gruppen med det högsta värdet referensgrupp. Delar av imputationsarbetet för att skapa en så korrekt datasamling som möjligt i under-sökningen krävde att de som inte hade svarat alls på frågorna om spelberoende i SOGS R isolerades. För att stärka den multivariata analysen och för att åstadkomma en korrektare uppskattning av spelvanorna, togs de här missade svaren bort helt och hållet. Detta gjordes hellre än att göra ett antagande som varit det vanliga tidigare i denna rapport, nämligen att dessa icke-svarsvärden står för icke problematiskt spelande. Till följd av den här uteslutning så är antalet personer i det analyserade samplet reducerad från till Alla analyser är grundade på användning av r-vikter, den relativa vikt som ger ett medeltal av 1 när den kalkyleras för hela samplet. Summan av vikter i det analyserade samplet med de multivariata modellerna är

81 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH %HURHQGHYDULDEOHU Det aktuella SOGS-R fokuserar på det senaste årets beteenden i kontrast till beteenden under den svarandes livstid. Tabell 42 visar på utfall när både livstidsmåttet och aktuella spelberoendemåttet ses i sammanhang. Bland de 87 som klassificerades som livstids troligt patologiska spelare med en poäng på 5 eller mer, fanns det 24 som hade tappat klassificering som spelberoende och hade poängen för 0-2 och således inte hade några aktuella spelproblem. 40 hade fortfarande klassificeringen aktuell troligt patologiskt spelande i aktuell spelprob-lematik, medan 23 andra hade gått ner från troligt patologiskt spelande till aktuellt problemspelande med svaren 3-4 på aktuell SOGS-R. Av de 193 som hade mellanstatus som livstids problemspelare hade hela 61% (n=117) under det senaste året inte haft några spelproblem, medan 76 stannat kvar i samma kategori av kroniskt problemspelande. 7DEHOO.RUVWDEXOHULQJI UOLYVWLGVRFKDNWXHOOD62*6SRlQJ Livstidsprevalens Aktuell prevalens Total Total Code 1: SOGS score 0-2 Code 2: SOGS score 3-4 Code 3: SOGS score 5 or more De tre alternativa beroende variablerna definierades utifrån den kategorisering av spelproblem som gjordes vid tiden för undersökningen: Poängen för "SOGS livstids" ger oss en risken för att någon gång i livet ha haft spelproblem antingen så att man varit problemspelare eller att man varit troligt patologisk spelare. Den beroende variabeln här etiketteras: SOGSLIFE ±62*6/LIHORQJ Kod 1 för poängen 3 eller mer, kod 2 för poängen 0-2 (referensgruppen) "SOGS aktuellt" ger oss risken för att ha varit problemspelare eller troligt patologisk spelare under det senaste året. Den här bereonde variabeln ges följande etikett i vår analys: SOGSCURR 62*6&XUUHQW<HDU Kod 1 för poängen 3 eller mer, kod 2 för poängen 0-2 (referensgruppen) En kombination av "SOGS livstids" och "SOGS Aktuellt") definierar en mera specifik kategori som inkluderar de individer som inte längre är problemspelare eller troligt patologiska spelare. De har aktuella SOGS-poäng på 0-2 medan deras livstids SOGS-poäng är 5 eller mer. Den här beroende variabeln noteras på följande sätt: SOGSLEFT 62*6/HIW*DPEOLQJ Kod 1 för kvar spelfri detta år, kod 2 annat (referensgruppen),ghqwlilhulqjdyrehurhqghyduldeohurfkprghoovwudwhjl Innan vi beskriver i detalj de variabler som används i modelleringsprocessen, bör ni notera att i viktningen av analysen, kan stratifieringsvariablerna (kön, ålder och utbildning) betraktas som kontrollvariabler av två skäl. För det första innebär införlivandet av designvariablerna explicit i modellen, här också kombinerade med effektiva vikter, "rweight", att vi får korrekt (unbiased) estimation av modellparametrarna. För det andra är dessa variabler kända från andra studier att vara viktiga riskfaktorer för spelberoende och därför utgör de några av våra viktigaste prediktiva variabler. För att erhålla aproximativa medelfel för parameter-estimationerna, används samma modell också utan vikter ett förfarande som rekommende-ras i den statistiska litteraturen. Det här arbetssättet kan valideras genom att använda det tekniska programmet :HV9DU&RPSOH[6DPSOHV. 88

82 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH Det första steget i logistisk multivariat analys var att skapa en basmodell som också skulle innefatta de oberoende stratifieringsvariablerna. Detta första steg definierades sålunda: GENDER *HQGHU, referensgrupp "Kvinnor" Kod 1 för män och kod 2 annat YOUTH <RXWK, referensgrupp "25 år eller äldre" Kod 1 ålder 15-24, kod 2 annat NONSWE %RUQDEURDG, referensgrupp "Född i Sverige" Kod 1 född utomlands, kod 2 annorstädes EDUC (GXFDWLRQDOOHYHO, referensgrupp "Universitet/högskola" 3ULPDU\ kod 1 för grundskola, kod 2 annat 6HFRQGDU\, kod 1 för gymnasium/yrkesskola, kod 2 annat Nästa steg i modelleringsarbetet var att ett och ett införliva delar i ett andra block av variabler, medan de oberoende variablerna från basmodellen, inklusive de fem ålders-kategorierna, hålls som kontrollvariabler. Det här sättet att arbeta gör det möjligt att bedöma om ytterligare prediktorer utöver huvudprediktorerna som kön, ålder, födelseland och utbildning har något signifikant förklaringsvärde. Det andra steget i vår logistiska multivariata analys definieras så här: SINGLE 6LQJOHFLYLOVWDWXV, referensgruppen "Inte ensamstående" Kod 1 för ensamstående, 2 för annat CIVILS &LYLOVWDWXV. referensgrupp "Familj med barn" 6LQJOH, kod 1 för ensamstående, kod 2 för annat &RXSOHZLWKRXWFKLOGUHQ, kod 1 för par utan barn, kod 2 annat CITY %LJFLW\OLYLQJ, referensgrupp "Icke boende i någon av de tre största städerna" Kod 1 boende i någon av de tre största städerna", 2 annat UNEMP 8QHPSOR\HG, referensgrupp "Arbete" Kod 1 för arbetslös, kod 2 annat SOCWEL 6RFLDOZHOIDUH, referensgrupp "Icke socialbidrag" Kod 1 socialbidrag, 2 annat När resultaten av den logistiska modelleringen skall tolkas, bör man hålla i minnet att, även om alla prediktorerna som används bygger på registerdata och är av hög kvalitet, så är en del av dessa data inte helt färska. Följande variabler är de mest aktuella i november 1997 från Registret över totalbefolkningen (RTB): Kön, ålder, civilstånd, födelseland och bostadsort (boende i Stockholm, Göteborg, Malmö respektive i övriga landet). Utbildning, arbetslöshet eller inte och socialbidrag eller inte är tilläggsinformation som vi med de undersöktas tillstånd fått tillgänglig från LOUISE-registret som innefattar information från varje år mellan 1991 och Resultaten som rapporteras nedan är baserade på 1995 års data. I framtida analyser av materialet hoppas vi kunna länka 1997 års data från LOUISE-registret till våra undersökningsdata. Vår uppfattning är att det kommer att vara särdeles viktigt att analysera sambandet mellan socialbidrag, inkomst och arbetslöshet och spelproblem i en framtida studie. 89

83 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 5HVXOWDWDYORJLVWLVNPRGHOOHULQJ *UXQGPRGHOOHQ Grundmodellen undersöker riskerna för problemspelande och troligt patologiskt spelande för tre beroende variabler SOGSLIFE, SOGSCURR och SOGSLEFT med de oberoende variablerna GENDER, YOUTH, NONSWE och EDUC. 6366$GYDQFHG6WDWLVWLFV/RJLW/RJOLQHDU$QDO\VLV användes för att få resultaten och den specificerade logistiska analysen omfattade bara huvudeffekterna. Resultaten som rapporteras i tabell 43 innefattar parameter- estimat, odd-ratioestimat och signifikanstestning. Eftersom de engelska etiketterna förklarats ovan och alla beräkningar för den här sortens arbete är starkt bundna till engelska språket återges nedanstående och följande tabeller i detta kapitel i sin engelska form. 7DEHOO3DUDPHWHU(VWLPDWHV2GGV5DWLR(VWLPDWHVDQG]9DOXHVIRUWKH%DVLF0RGHO Variable SOGSLIFE SOGSCURR SOGSLEFT Reference Group Est. OR z Est. OR z Est. OR z Gender: Men Women *** *** Youth Age 25 and Up *** *** *** Born Abroad Born in Sweden *** *** *** Education: Primary College and Up NS NS NS Secondary NS NS NS College and Up Varje estimation kan signifikanstestas genom att använda z-värden. De z-värden som redovisas i tabell 44 är tagna från analysen för populationsvikter. Om samma modell används utan populationsvikter, såsom rekommenderats ovan, blir det mycket små skillnader i medelfel för körningen med och utan populationsvikter, vilket pekar på att z-värdena är ganska stabila. Estimeringen testades för signifikans som en vanlig regressionsestimering och den ger ett signifikans på z=1.64 och approximativ 10%-nivå (*), z=1.96 på approximativ 5%-nivå (**) och z=2.58 på approximativt 1%-nivå (***). Tolkningen av resultaten är lättast om vi ser på odds-ratio-estimaten. Varje riskfaktor har en referensgrupp såsom angetts tidigare i det här kapitlet. Så har exempelvis kön som referensgrupp "kvinna". Tolkningen av odds-ratios (OR=3.71) för variabeln "Gender: Men" i modellen för SOGSLIFE är att män har 271% högre risk än kvinnor att uppvisa livstids problemspelande eller troligt patologiskt spelande med alla andra faktorer konstanta (dvs. ålder, födelseland och utbildning). Den därnäst viktigaste risken för livstidsprevalens är Youth. Personer som är i åldern år har 151% högre risk än personer 25 år och äldre att uppvisa problematiskt spelande eller troligt patologiskt spelande någon gång under sin livstid. Också här gäller att vi har hållit stratifieringsvariablerna kön, födelseland och utbildning under kontroll för att kunna göra en bästa möjliga prediktion med vår grundmodell. Att vara född utomlands är också viktig som riskfaktor med en odds-ratio på 2,08, därmed visande att invandrare har ungefär 108% högre risk än personer födda i Sverige att drabbas av livstids problemspelande eller troligt patologiskt spelande. Detta mönster av odds-ratios är mycket likartat för de andra två beroende variablerna "SOGS Current Year" och "SOGS Left Gambling". Detta är knappast att förvånas över, eftersom de svarande vars aktuella poäng var 90

84 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH lägre än deras livstidspoäng och de rekryteras från samma grupper som rapporterade högre risker för livstids- och aktuell prevalens. Det samband som finns mellan utbildningsnivå och spelproblem och som rapporterats tidigare i denna rapport (Tabell 13, sidan 55) förklaras i den mutivariata analysen genom skillnaderna i utbildning som har göra med kön, ålder och etnisk bakgrund (född utomlands) (se tabell 44). Detta betyder, exempelvis, att det inte finns någon utbildningsnivå som ökar risken för högriskgruppen "unga män födda utomlands". ) UNODULQJVNDSDFLWHWLVRFLDOYlOIlUGVRPSUHGLNWRU Vi kan undersöka betydelsen av ytterligare prediktorvariabler som valts för vår första analys av riskgrupper för spelberoende. Det är första gången som flera av den här sortens sociala variabler, inklusive civilstånd och socialbidragtagande, har granskats som en del i forskning om prevalensen av spelberoende i den allmänna befolkningen. Eftersom de tre beroende variablerna i grundmodelln gav mycket likartade resultat, så har vi begränsat vår analys här till SOGSLIFE som beroende variabel. De signifikanstest som rapporteras i tabell 45 visar de ökade riskerna som kommer från medlemskap i någon särskild grupp. Om z-värdena är positiva som i fallet "Single" (z=5.06), så medför tillhörigheten till denna grupp jämfört med referensgruppen att signifikant högre risk finns att uppvisa livstids problemspelande eller patologiskt spelande. Alternativt, om z-värdet är negativt, som i fallet "Civil status Couples without children" (z=-2,46), då betyder tillhörigheten till referensgruppen "Family with children" en signifikant högre risk för livstids spelberoende. 7DEHOO([SODQDWRU\&DSDFLW\RI$GGLWLRQDO6RFLDO:HOIDUH3UHGLFWRUV Variable Added SOGSLIFE Significance Test Reference Group Single vs non-single z = 5.06 *** Non-single Civil status: Single z = NS Family with children Couple without children z = ** Family with children Big city residence z = 4.00 *** Non-big city residence Unemployed z = NS Not unemployed Social welfare z = 2.41 ** Not on Social welfare Tolkningen av det icke signifikanta samband som har funnits i tabell 44 är för det första, att vara ensamstående jämfört med att ha en familj med barn gör ingen skillnad i risken att uppvisa livstids spelberoende. För det andra att vara arbetslös jämfört med att ha arbete gör inte heller någon signifikant skillnad i risker att uppvisa livstids spelproblem. Som tidigare påpekats är det viktigt att notera att den underliggande modellen för dessa result bara omfattar huvudeffekterna och bara innehåller kontrollvariablerna kön, ålder, född utomlands och utbildning). En annan viktig synpunkt är som också tidigare påpekats att informationen om arbetslöshet är två år äldre än vår surveyundersöknings data. Resultaten av denna analys skulle bli mera kraftfull om de svarandes arbete eller inte vid tiden för datainsamlingen kunde tas med i analysen, vilket vi hoppas kunna göra i ett framtida forskningsprojekt. Om allting annat hålls konstant i grundmodellen, är de två största riskfaktorerna att utveckla spelberoende att vara enstamstående jämfört med att icke ensamstående och att bo i någon av de tre största städerna jämfört med att bo någonannanstans i landet. Resultaten visar också detta, att ha tagit emot socialbidrag två år före undersökningen gjordes, är en viktig riskfaktor (z=2,41**). Liksom med arbetslöshet, är riskfaktorn förmodligen underskattad, på grund av tiden när registerdata insamlades och data i vår survey-undersökning insamlades. Det skall också noteras, att mellan 1995 och 1998 hade Sverige en hög arbetslöshet. Det bör också noteras att de som börjat som socialbidragstagare i stor utsträckning blivit kvar som sådana under en längre tid under denna period. De grupper som tar 91

85 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH emot socialbidrag är i stor utsträckning personer som karakteriseras av multi-problematik, och våra result tyder på att spelproblem kan medverka till ytterligare marginalisering av dessa personer. )RUWVDWWDQDO\VRFKGHVLJQI UXSSI OMQLQJ Den här svenska survey-undersökningen är den första internationella studie av spel och spelberoende som länkar information från flera källor. Den multivariata analys som beskrivs här visar att denna strategi inte bara ökar kvalitén av survey-data utan också kan bidra väsent-ligt till vår förståelse av orsakerna till spelproblem. Denna design där survey-data och registerdata kombineras och där nya registerdata kan adderas med tiden ger en unik möjlighet att spåra den sociala och ekonomiska karriären för invånarna i Sverige vad gäller deras spelvanor. Utslagningsprocessen ur samhället kan följas och personliga och sociala kostnader för problemspelande och patologiskt spelande kan bedömas med hjälp av en ansenlig mängd LOUISE-registerdata. Råden för framtiden handlar om att detta rika datamaterial som samlats in i den här undersökningen bör analyseras vidare på ett systematiskt sätt för att undersöka riskfaktorer för spelberoende. Vi menar också att instrumentet SOGS-R, liksom de varianter för mätning med DSM-IV som grund som nu börjat användas, bör ytterligare valideras och förbättras för att vi skall kunna göra återkommande reliabla och valida mätningar av spelproblem hos den svenska befolkningen. En särskilt kraftig uppföljningsdesign vore att bygga på denna vår här presenterade undersökning med den förankring i registerdata den har och lägga till nya kohorter av svenska vuxna i upprepade undersökningar om spel och spelberoende. Det kommer att vara särskilt viktigt att genom longitudinell design följa individers utveckling genom olika stadier från barn till vuxen till aktiv familjemedlem och äldre. 92

86 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 5HIHUHQVHU Abbott, M.W Refugees and Immigrants. In S. Collins & P. Ellis (eds), Mental Health in New Zealand from a Public Health Perspective. Wellington: Ministry of Health. Pp Abbott, M. W. & R. A. Volberg Gambling and Problem Gambling in New Zealand: Report on Phase One of the National Survey. Research Series No. 12. Wellington: New Zealand Department of Internal Affairs. Abbott, M. W. & R. A. Volberg Frequent Gamblers and Problem Gamblers in New Zealand: Report on Phase Two of the National Survey. Research Series No. 14. Wellington: New Zealand Department of Internal Affairs. Abbott, M. W. & R. A. Volberg "The New Zealand National Survey of Problem and Pathological Gambling," Journal of Gambling Studies 12 (2): Abbott, M. W., R. A. Volberg, J. Baines & N. Taylor Gambling Participation, Problems and Social and Economic Impacts: A Critical Review. Draft report to the New Zealand Department of Internal Affairs. Allcock, C The Diagnosis of Problem Gambling. In Compulsive Gambling Society of New Zealand. Proceedings of the National Workshop on Treatment for Problem Gambling. Auckland: Compulsive Gambling Society of New Zealand. Pp American Gaming Association Update: An Industry-wide Effort to Combat Problem Gambling," International Gaming & Wagering Business 19 (6): 10. American Psychiatric Association Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Third Edition. Washington, DC: American Psychiatric Association. American Psychiatric Association Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fourth Edition. Washington, DC: American Psychiatric Association. Asplund, A. & S. Lundström Statistics Sweden Report from the Survey of Pathological Gambling Prevalence. Report to the International Gambling Research Team of Sweden (June 16, 1998). Austrin, T Retailing Leisure: Local and Global Developments in Gambling. In C.C. Perkins & G. Cushman (eds.), Time Out? Leisure, Recreation and Tourism in New Zealand and Australia. Auckland: Longman. Pp Baldridge, J., J. T. Sylvester, R. A. Volberg & W. L. Moore Error in Respondent Estimates of Gambling Expenditures. Working Paper, Gemini Research, Ltd. Bivins, J. & J. Hahnke The New Path to Profits: Technology Strategies for the Gaming Industry. Special supplement to International Gaming & Wagering Business (June 1998). Blaszczynski, A., V. Dumlao & M. Lange How Much Do You Spend Gambling? Ambiguities in Survey Questionnaire Items, Journal of Gambling Studies 13 (3): Carpenter, D.E Fickle Fortune: Gambling in Medieval Spain, Studies in Philology 85 (3): Christiansen, E. M The United States 1997 Gross Annual Wager: A New Entitlement, International Gaming & Wagering Business 19 (8). Supplement. Cox, S., H. R. Lesieur, R. J. Rosenthal & R. A. Volberg Problem and Pathological Gambling in America: The National Picture. Columbia, MD: National Council on Problem Gambling. Culleton, R. P "The Prevalence Rates of Pathological Gambling: A Look at Methods," Journal of Gambling Behavior 5: Dickerson, M. G. 1993a. "A Preliminary Exploration of a Two-Stage Methodology in the Assessment of the Extent and Degree of Gambling-Related Problems in the Australian Population." 93

87 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH In Eadington, W. R. & J. A. Cornelius (eds), Gambling Behavior and Problem Gambling. Reno: University of Nevada Press. Pp Dickerson, M.G. 1993b. Internal and External Determinants of Persistent Gambling: Problems in Generalizing from One Form of Gambling to Another, Journal of Gambling Studies 9 (3): Dohrenwend, B. P The Problem of Validity in Field Studies of Psychological Disorders, Revisited. In Ming, T. Tsuang, Mauricio Tohen & Gwendolyn E. P. Zahner (eds), Textbook in Psychiatric Epidemiology. New York: Wiley-Liss. Pp Erikson, E Childhood and Society. New York: Norton. Fisher, S. E Gambling and Problem Gambling Among Casino Patrons. Report to the British Casino Industry Consortium. Gamblers Anonymous Gamblers Anonymous. Los Angeles, CA: Gamblers Anonymous National Service. Goodman, R The Luck Business: The Devastating Consequences and Broken Promises of America's Gambling Explosion. New York: Free Press. Grant, D On a Roll: A History of Gambling and Lotteries in New Zealand. Wellington: Victoria University Press. Griffiths, M.D. 1998a. Gambling into the Millennium: Issues of Concern and Potential Concern. Paper presented at the National GamCare Conference. Adelaide, 6 May, Griffiths, M.D. 1998b. The Way Ahead: Internet, Technology and Problems - What Can We Expect? Paper presented at the National GamCare Conference. Adelaide, 6 May, Hraba, J., & Lee, G Gender, Gambling and Problem Gambling, Journal of Gambling Studies 12 (1): Jerremalm, A., Lundström, I. & Wiséhn, I Trumf på hand. En historia om svenska spelkort. Stockholm:Kungl. Myntkabinettet och Chartophilia Suecia. Kallick, M., Suits, D. Dielman, T. & J. Hybels A Survey of American Gambling Attitudes and Behavior. Research Report Series, Survey Research Center, Institute for Social Research. Ann Arbor: University of Michigan Press. Kelly, J Australia: Two States Tackle Internet Games, International Gaming & Wagering Business 19 (4): 11. Kühlhorn, E., Ahren, U.-B., Berg, C., Björ, J., Helenius, K., Leifman, H. & Lundegård, Å Spelandet i Sverige. Brå-rapport 1995:1. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Ladouceur, R., A. Gaboury, M. Dumont & P. Rochette "Gambling: Relationship Between the Frequency of Wins and Irrational Thinking," Journal of Psychology 122: Lesieur, H. R "Epidemiological Surveys of Pathological Gambling: Critique and Suggestions for Modification," Journal of Gambling Studies 10 (4): Lesieur, H. R. & S. B. Blume "The South Oaks Gambling Screen (SOGS): A New Instrument for the Identification of Pathological Gamblers," American Journal of Psychiatry 144: Lesieur, H. R. & R. Klein Prisoners, Gambling and Crime. Paper presented at the Meetings of the Academy of Criminal Justice Scientists. Lesieur, H. R. & R. J. Rosenthal "Pathological Gambling: A Review of the Literature (prepared for the American Psychiatric Association Task Force on DSM-IV Committee on Disorders of Impulse Control Not Elsewhere Classified)," Journal of Gambling Studies 7 (1): Lesieur, H. R. & R. J. Rosenthal Analysis of Pathological Gambling. In Widiger, T. A., A. J. Francis, H. A. Pincus, R. Ross, M. B. First, W. Davis & M. Kline (eds), DSM-IV Sourcebook, Volume 4. Washington, D.C.: American Psychiatric Association. Pp Lesieur, H. R., S. Blume & R. M. Zoppa "Alcoholism, Drug Abuse, and Gambling," Alcoholism: Clinical and Experimental Research 10:

88 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH Litwin, M. S How to Measure Survey Reliability and Validity. Thousand Oaks: Sage Publications. Lotteriinspektionen Rapport till regeringen om utvecklingen på spel- och lotterimarknaden i Sverige. Strängnäs: Lotteriinspektionen. Lotteriinspektionen Lotteriinspektionen informerar, nr 1, mars Lundström, I. (Ed) Tärningen är kastad: Spel genom tiderna. Börstorps slott sommaren Börstorps slott. McMillen, J The State of the Play: Policy Issues in Australian Gambling. In Tolchard, B. (ed), Towards 2000: The Future of Gambling. Adelaide: National Association for Gambling Studies. McQueen, P. A "North American Gaming at a Glance," International Gaming & Wagering Business 19 (9): 20-22, 109. National Opinion Research Center Gambling Impact and Behavior Study. Report to the National Gambling Impact Study Commission. (April 1, 1999). Norusis, M. J SPSS Advanced Statistics 6.1. Chicago, IL: SPSS Inc. Orford, J Excessive Appetites: A Psychological View of Addictions. Chichester: UK: Wiley. Phillips, J A Man's Country? The Image of the Pakeha Male: A History. Auckland: Penguin Books. Polzin, P. E., J. Baldridge, D. Doyle, J. T. Sylvester, R. A. Volberg & W. L. Moore From Convenience Stores to Casinos: Gambling Montana Style, Montana Business Quarterly 36 (4): Rose, I. N The Myth of the Level Playing Field, Casino Executive 49. (Accessed April 26, 1999). Rosecrance, J Gambling Without Guilt: The Legitimation of an American Pastime. Belmont, CA: Wadsworth. Rönnberg, S., Abbott, M. & Volberg, R Swedish pathological gambling prevalence study proposals. Report No. 1 of the National Institute of Public Health Series on Gambling. Stockholm: Folkhälsoinstitutet. Rönnberg, S., Volberg, R., Abbott, M., Moore, L., Andrén, A., Munck, I., Jonsson, J., Nilsson, T. & Svensson, O GAMBLING AND PROBLEM GAMBLING IN SWEDEN. Report No. 2 of the National Institute of Public Health Series on Gambling Stockholm: Folkhälsoinstitutet Rönnberg, S., Volberg, R., Abbott, M. & Munck, I A Program for Research on Gambling and Gambling Problems in Sweden Stockholm: International Gambling Research Team of Sweden. Schachter, T., & Nathan, P.E But Is It Good for the Psychologists? Appraisal and Status of DSM-III, American Psychologist 32: Shaffer, H. J., M. N. Hall & J. Vander Bilt Estimating the Prevalence of Disordered Gambling Behavior in the United States and Canada: A Meta-analysis. Boston, MA: Harvard Medical School Division on Addictions. Sinclair, S By the Numbers: Internet Casino Growth Predicted, International Gaming & Wagering Business 18 (3): 17. Sinclair, S By the Numbers: Cybergaming's Limited Market, International Gaming & Wagering Business 19 (3): 12. Stinchfield, R Reliability, Validity and Classification Accuracy of the South Oaks Gambling Screen (SOGS). Paper presented at the 10 th International Conference on Gambling and Risk Taking. Montreal, CANADA. 95

89 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH Thompson, W. N Legalized Gambling: A Reference Handbook. Santa Barbara, CA: ABC-CLIO. Volberg, R. A Gambling Involvement and Problem Gambling in Montana. Report to the Montana Department of Corrections and Human Services. Volberg, R. A. 1994a. "Assessing Problem and Pathological Gambling in the General Population: A Methodological Review." In Campbell, C. (ed), Gambling in Canada: The Bottom Line. Vancouver: Simon Fraser University Press. Volberg, R. A. 1994b. "The Prevalence and Demographics of Pathological Gamblers: Implications for Public Health," American Journal of Public Health 84 (2): Volberg, R. A. 1996a. Gambling and Problem Gambling in New York: A 10-Year Replication Survey, 1986 to Report to the New York Council on Problem Gambling. Volberg, R. A. 1996b. "Prevalence Studies of Problem Gambling in the United States," Journal of Gambling Studies 12 (2): Volberg, R. A. 1997a. Gambling and Problem Gambling in Colorado. Report to the Colorado Department of Revenue. Volberg, R. A. 1997b. Gambling and Problem Gambling in Oregon. Report to the Oregon Gambling Addiction Treatment Foundation. Volberg, R. A. 1998a. Testimony: Research on Problem Gambling. Testimony before the National Gambling Impact Study Commission. Expert Panel on Pathological Gambling, Atlantic City, NJ. (January 22, 1998). Volberg, R. A. 1998b. Methodological Issues in Research on Problem Gambling. Report to the National Research Council, National Academy of Sciences. Volberg, R. A. & M. W. Abbott "Lifetime Prevalence Estimates of Pathological Gambling in New Zealand," International Journal of Epidemiology 23 (5): Volberg, R. A. & M. W. Abbott Gambling and Problem Gambling Among Indigenous Peoples. Substance Use and Misuse 32 (11): Volberg, R. A. & S. M. Banks "A Review of Two Measures of Pathological Gambling in the United States," Journal of Gambling Behavior 6(2): Volberg, R. A. & S. M. Banks A New Approach to Understanding Gambling and Problem Gambling in the General Population. Paper presented at the Ninth International Conference on Gambling and Risk Taking. Las Vegas, NV. Volberg, R. A. and M. G. Dickerson (eds) Journal of Gambling Studies, Special Issue on Prevalence Studies of Problem and Pathological Gambling. Vol. 12, No. 2. Volberg, R. A. & W. L. Moore. 1999a. Appendix D: Gambling and Problem Gambling in Louisiana: A Replication Study, 1995 to In Ryan, T. P. & J. F. Speyrer, Gambling in Louisiana: A Benefit/Cost Analysis. Report to the Louisiana Gaming Control Board. Volberg, R. A. & W. L. Moore. 1999b. Gambling and Problem Gambling in Washington State: A Replication Study, 1992 to Report to the Washington State Lottery. Volberg, R. A. & E. Silver Gambling and Problem Gambling in North Dakota. Report to the North Dakota Department of Human Services, Division of Mental Health. Volberg, R. A. & H. J. Steadman "Refining Prevalence Estimates of Pathological Gambling," American Journal of Psychiatry 145: Volberg, R. A. & H. J. Steadman "Accurately Depicting Pathological Gamblers: Policy and Treatment Implications." Journal of Gambling Studies 8 (4): Volberg, R. A. & R. M. Stuefen Gambling and Problem Gambling in South Dakota. Report to the Governor's Office of South Dakota. Volberg, R. A., D. C. Reitzes & J. Boles Exploring the Links Between Gambling, Problem Gambling and Self-Esteem, Deviant Behavior 18:

90 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH Volberg, R. A., W. L. Moore, E. M. Christiansen, W. Cummings & S. M. Banks Unaffordable Losses: Estimating the Proportion of Gambling Revenues Derived from Problem Gamblers, Gaming Law Review 2 (4): Wakefield, J. C Diagnosing DSM-IV: Part 1 DSM-IV and the Concept of Disorder, Behavior, Research and Therapy, 35, Walker, M. B The Psychology of Gambling. Oxford: Pergamon Press. Walker, M. B. & M. G. Dickerson The Prevalence of Problem and Pathological Gambling: A Critical Analysis, Journal of Gambling Studies 12 (2): Wicklin, B Facts and Figures on Gambling and Lotteries in Sweden, Stockholm: Statistiska Centralbyrån. Wildman, R. W Gambling: An Attempt at an Integration. Edmonton: Wynne Resources. Winters, K. C., S. Specker & R. Stinchfield Brief Manual for Use of the Diagnostic Interview for Gambling Severity. Minneapolis, MN: University of Minnesota Medical School. Winters, K. C., R. D. Stinchfield & J. Fulkerson "Toward the Development of an Adolescent Gambling Problem Severity Scale," Journal of Gambling Studies 9 (1): Wynne, H. J., G. J. Smith & R. A. Volberg Gambling and Problem Gambling in Alberta. Report to the Alberta Lotteries and Gaming Commission. 97

91 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 98

92 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH 99

93 6SHORFKVSHOEHURHQGHL6YHULJH )RONKlOVRLQVWLWXWHW Beställningsadress: Folkhälsoinstitutets distributionstjänst Stockholm Fax , E-post 100