Väglednings- och informationsmaterial om den svenska arbetsmarknaden LÄRARHANDLEDNING - TALMANUS FÖR PEDAGOGER, STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE

Transkript

1 Väglednings- och informationsmaterial om den svenska arbetsmarknaden LÄRARHANDLEDNING - TALMANUS FÖR PEDAGOGER, STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE

2 Sida: 2 av 131 Välkommen! Att hjälpa ungdomar att få ett jobb och komma in på arbetsmarknaden är en av Arbetsförmedlingens högsta prioriteringar. Samtidigt är det viktigt att på ett tidigt stadium ge unga en god kunskapsbas om jobb och studier så att de kan göra medvetna och aktiva val för att förverkliga sina drömmar om arbete, utveckling och framtid. Vi har därför tagit fram ett omfattande informations- och vägledningsmaterial som med hjälp av modern teknik ger ungdomar en nyanserad bild av arbetsmarknaden, yrkesval och studier. Materialet kan användas av lärare, studie- och yrkesvägledare och arbetsförmedlare, men även av föräldrar och ungdomar. Ett särskilt kapitel i materialet tar upp de tjänster som Arbetsförmedlingen erbjuder ungdomar. De ska veta att de kan vända sig till oss om de behöver stöd. Med vänlig hälsning Mikael Sjöberg Generaldirektör Arbetsförmedlingen

3 Sida: 3 av 131 Innehåll Materialet består av sju fristående avsnitt på vardera cirka 40 minuter. Presentationen kan användas i helklass, i mindre grupper eller tillsammans med enskilda elever. Till varje avsnitt finns ett talmanus och en efterföljande uppgift. I varje avsnitt finns också en eller flera diskussionsfrågor. Introduktion Drömmar och mål Arbetsmarknaden Yrke och framtid Plugga Jobba utomlands Rättigheter och skyldigheter i arbetslivet Om Arbetsförmedlingen Presentationerna som hör till det här talmanuset når du från arbetsformedlingen.se, antingen online direkt via webben eller som nedladdningsbara versioner, som du kan ladda ner i din pc. Om du laddar ner dem kan du sedan visa dem i lokaler utan internetuppkoppling.

4 Sida: 4 av 131 Introduktion Avsnittet innehåller 3 bilder. Beskriver väglednings-och informationsmaterialet i sin helhet och består av en intresseväckande film och en överblick av de olika kapitlen. Introduktionsfilm till materialet Vad ska jag jobba med? Har du frågat dig det? Det är en stor fråga. Kanske vet du precis vad du vill jobba med, kanske dyker det upp fler frågor än svar. Tänk om jag inte får något bra jobb! Tänk om jag inte får något jobb alls! Jag vet inte nu vad jag vill göra resten av mitt liv! Jag vet vad jag vill göra men inte hur jag tar mig dit! Räcker mina betyg? Jag vet inte ens vilka olika yrken som finns! Tänk om jag väljer fel! Klarar jag det där? Hur mycket pengar behöver man tjäna? Det verkar så svårt att få jobb. Ditt yrke kommer att bli en stor del av ditt liv. Det ger dig inte bara en lön utan också ett sammanhang, värdefulla kontakter, vänner, förtroende, ansvar och utmaningar. Det blir till och med en del av din identitet. Jobbet påverkar var du bor, kanske till och med när du bildar familj, hur du klär dig och hur du pratar. Du kommer förmodligen att lägga mer tid, fokus, energi och få mer mätbara resultat gjorda på jobbet än i något annat sammanhang i livet.

5 Sida: 5 av 131 Du kan välja att jobba med något som du verkligen brinner för eller något som ger pengar och tid till en önskad livsstil. Du kan förverkliga dig själv på jobbet eller jobba för att kunna förverkliga dig själv på din fritid. Men du kommer förmodligen inte bara att ha ett jobb. Dina behov, prioriteringar och intressen kommer att förändras genom livet. Extrajobbet som gav välbehövda pengar under studietiden passar kanske inte lika bra när du vill utvecklas och göra karriär eller när du skaffar barn. Jobbet formar livet och livet formar var du helst jobbar. För att hitta rätt jobb gäller det att välja med både hjärtat och hjärnan, skaffa sig kunskap om både sig själv och arbetsmarknaden. Ta reda på vad du vill och har talang för och därefter vilka utbildningar, yrken och karriärvägar som troligen skulle passa dig. Visar det sig att du valt fel, eller att omständigheterna förändrats, kan du alltid välja på nytt. Kort om de olika kapitlen 1. Drömmar och mål Tar upp vikten av att göra medvetna val baserade på fakta, intresse och förutsättningar. Det behandlar även vilka mekanismer som styr oss när vi väljer, samt visar på strategier för att sätta upp mål och stegen för att nå målen. 2. Arbetsmarknaden Beskriver hur den svenska arbetsmarknaden har förändrats över tid och innehåller också spännande fakta och statistik om bland annat befolkningen och gymnasieskolans program. Avsnittet avslutas med information om olika yrkesområden och varför det ibland blir en så kallad missmatch på arbetsmarknaden.

6 Sida: 6 av Yrke och framtid Information och stöd för diskussioner om yrken och yrkesliv. Vi presenterar också var man kan hitta information om var jobben finns i framtiden, framtidsutsikter och prognoser för olika yrken. 4. Plugga Vi presenterar olika utbildningsalternativ. Ska du välja att plugga utifrån intresse eller utifrån hur framtidsutsikterna för olika yrken ser ut? Vill du gå på högskola, Folkhögskola eller väljer du hellre en praktisk yrkesutbildning? Vi visar på möjligheterna för alla att plugga och lyckas och att det lönar sig att plugga. Många byter jobb flera gånger under sitt yrkesliv och det är aldrig försent att byta bana och välja nytt. 5. Jobba utomlands Handlar om att ta fram de möjligheter som finns att hitta jobb utomlands. Vi berättar om olika typer av jobb för ungdomar: på nöjesfält i Norge, på Disneyland i Paris och på callcenter i Barcelona. Lärlingsutbildning i Danmark och Tyskland är en annan möjlighet. Vid erbjudande om jobb utomlands går det att söka ersättning för flytt och bosättning via Arbetsförmedlingens EU-projekt Your first EURES job 6. Rättigheter och skyldigheter i arbetslivet Både när du söker jobb och när du får ett jobb så finns det vissa rättigheter och skyldigheter som är bra att känna till. I det här kapitlet går vi igenom några av dem. Det kan till exempel handla om vad du får i lön, att du får ett anställningsavtal när du börjar jobba och din skyldighet att betala skatt. 7. Om Arbetsförmedlingen Handlar om Arbetsförmedlingen och hur myndigheten utvecklats under de senaste 100 åren. Vi går igenom vilka olika stöd Arbetsförmedlingen kan erbjuda ungdomar idag, att platsbanken är Sveriges största jobbsajt och visar på olika kreativa sätt att söka jobb på.

7 Sida: 7 av 131 Drömmar och mål Avsnittet innehåller 27 bilder. Några bilder har text eller grafik som kommer in stegvis vid musklick eller klick på piltangenten. Det har vi illustrerat i talmanuset som A, B, C och så vidare. Bild 1 Att tänka på framtiden kan vara både roligt och skrämmande. Måste man bestämma sig redan? Vad händer om man väljer fel? Hur gör man för att få grepp om vad man vill? Ska man välja med hjärtat eller hjärnan? Arbeta för pengar eller intresse? Eller kanske både och? Framtiden. Den börjar ju nu. Dörren står lite på glänt.

8 Sida: 8 av 131 Bild 2 Yrkesfilm: Operationssjuksköterska (Filmen startar automatiskt)

9 Sida: 9 av 131 Bild 3 Hur ska du veta var du är på väg? Hur tar man reda på vad man ska göra i framtiden? Det finns ju tusentals vägar att gå! Det var annorlunda förr, då man ofta hade sin framtid utstakad eftersom jobb, samhällspositioner och rörelser gick i arv. Men hur ska du veta idag när världen ligger för dina fötter och ingenting är omöjligt? Genom att börja fundera över dina mål, stora som små, och så småningom formulera målbilder, hittar du ett sätt att röra dig i rätt riktning och steg för steg jobba dig fram mot dina mål. Av dessa tusentals vägar finns det vägar för dig, du ska bara hitta dem. Du kan till och med rita din egen karta, bana nya vägar.

10 Sida: 10 av 131 Bild 4 Knep när du letar efter ditt mål Hur gör du då för att ta reda på vad du vill? Jo, det finns några knep du kan använda dig av. Det krävs förstås tankemöda, men det är det värt. 1. Fundera på vad du drömde om att bli när du var liten och varför. 2. Fundera över vem som väljer. Är det verkligen du? Eller är du påverkad av andra? Väljer du med hjärtat eller hjärnan? 3. Se din kapacitet lär känna dig själv och dina starka sidor, samt dina drivkrafter 4. Ta reda på fakta och hitta förebilder. Genom att lära dig mer om olika yrken lägger du en grund för ett väl genomtänkt val. Vi kikar lite närmare på dessa punkter i följande bilder.

11 Sida: 11 av 131 Bild 5 Fundera på drömjobbet. Vad ville du bli när du var liten? Kommer du ihåg varför du ville det? Har din dröm förändrats? Vad känner du för att göra nu? Varför? Svaren kan du använda som utgångspunkt när du letar vidare efter ett yrke som passar dina ambitioner och drömmar. Det är viktigt att känna efter vad du vill och veta varför.

12 Sida: 12 av 131 Bild 6 Visste du att: Undersökningar visar att ungefär en tredjedel jobbar med det de drömde om som barn. Många andra jobbar faktiskt med yrken som ligger nära det yrke de drömde om. Hur då? Jo, så här till exempel: Om du alltid drömt om att bli musiker kanske du blir musiklärare eller fritidspedagog för att få utöva ditt musikintresse och ändå kunna försörja dig på det. Har du drömt om att bli pilot kan du börja jobba på flygplats om pilotdrömmen inte kan uppfyllas. Gillar du att stå på scen? I vilka andra sammanhang än som skådespelare kan du få utlopp för detta som lärare kanske? Drömmer du om att bli veterinär, men inte kommer in på utbildningen? Kanske du då väljer ett annat omvårdnadsyrke som till exempel sjuksköterska, blir djurvårdare eller startar ett hunddagis?

13 Sida: 13 av 131 Bild 7 En god idé, ett intresse, en motivation kan skapa drömjobbet: Många idéer till uppfinningar, appar och så vidare kommer från att det finns ett behov. Saknar du en butik som bara säljer hårda, salta karameller? Kanske finns ditt drömjobb att hitta i en god idé? Ett intresse du har är något du verkligen brinner för, som en hobby till exempel. När du håller på med den glömmer du bort tiden och vet inte om du hållit på i tio minuter eller två timmar. Vad är det du gör när du har flyt och tiden bara rinner iväg? Hur känns det? Svaren på dessa frågor är en bra utgångspunkt när du letar efter ett framtida yrke. Kan DU använda DITT intresse i ett jobb? Med motivation menas drivkraft. Vi har alla olika drivkrafter som påverkar våra yrkesval, orsaker till att vi går till jobbet och trivs med det. Det kan vara att tjäna mycket pengar, bestämma, ha roligt, bli känd, vårda djur, jobba utomhus, jobba natt, eller att få jobba med sin hobby. Ställ dig frågan: vad driver mig att vilja gå till jobbet varje dag?

14 Sida: 14 av 131 Bild 8 Visste du att: Minecraft-skaparen Marcus Persson är en av Sveriges 15 rikaste personer sålde han dataspelet Minecraft till Microsoft för 18 miljarder kronor. skaparna av World of Warcraft (WoW) byggde spelet av eget intresse. Idag har WoW nästan tolv miljoner abonnenter.

15 Sida: 15 av 131 Bild 9 Diskussion Vilket var ditt drömjobb när du var liten? Varför? Vad drömmer du om idag? Har din dröm ändrats? Bild 10 Känn efter vem väljer? Ofta påverkas man, medvetet eller omedvetet, av sin omgivning när man ska välja. Men vad vill DU? Känn efter vem väljer EGENTLIGEN?

16 Sida: 16 av 131 Bild 11 Dina val och mål kan påverkas av föräldrar, kompisar, tradition, förväntningar, media, med mera. Personer runt omkring dig kan ha stort inflytande. Det kan kännas tryggt att välja samma skola som ett syskon eller bästa kompisen. Det kanske finns förväntningar från din omgivning på att du ska välja ett speciellt yrke. Det du ser runt omkring dig är det du känner till. Baserat på gammal tradition anser vissa att somliga yrken är typiskt manliga eller kvinnliga. Men det stämmer inte längre. Kan en kille jobba som sjuksköterska, en tjej som maskinförare, på bilfabrik eller som IT-konsult? Självklart! Det kan till och med vara så att man har lättare att få jobb som tjej i en mansdominerad bransch, och tvärtom. Vissa blir sugna på ett yrke som de ser i en tv-serie. Men tv-serier skildrar sällan hela verkligheten. Det är viktigt att det är du som väljer och inte låter dig påverkas för mycket av andra. Däremot kan det vara värdefullt att fråga föräldrar, kompisar och andra i din närhet om vad de tycker att du är bra på. Det kan vara stärkande och nyttigt.

17 Sida: 17 av 131 Bild 12 Diskussion: Vad påverkar dina val och mål? Bild 13 Lär känna dig själv och dina förmågor! För att kunna välja behöver du lära känna dig själv. Ju mer du vet om dig själv desto lättare har du att välja något som passar dig. Dessutom kommer din blivande arbetsgivare troligen att fråga dig om dina egenskaper, intressen och motivation. Speciellt om du inte har någon tidigare arbetslivserfarenhet. Därför är det bra om du känner dig själv bra och kan klä det i ord.

18 Sida: 18 av 131 Bild 14 Se dina förmågor och starka sidor! Det är spännande att kartlägga sina egenskaper, intressen och motivation alltså drivkraft. Det blir ju mycket lättare att välja när du ser vad du passar för. Så ta reda på vilka dina starka sidor är? Vad är DU bra på? Hur fungerar DU? Är du till exempel en som tycker om att arbeta i grupp, eller trivs du bäst att arbeta ensam? Förutom att själv kartlägga dina egenskaper är det bra att prata med några i din omgivning som känner dig väl, och be dem beskriva dig och dina starka sidor. Kom ihåg! En egenskap som du har kan i vissa sammanhang vara bra att ha, i andra inte. Att vara pratig till exempel, kan vara en nackdel om jobbet kräver mycket tystnad, men till fördel i andra sammanhang, som i vissa serviceyrken. Har du spring i benen kan ett stillasittande yrke bli svårt, men nästan en förutsättning inom rörliga yrken. Vilka intressen har du? Vad tycker du är så roligt att du glömmer bort tiden? Vad driver dig och vad får dig att vilja gå till jobbet varje morgon? Är det att få jobba utomhus? Att vårda och ta hand om? Att stå på scen? Att tjäna mycket pengar? Att få jobba med djur? Hur långt är du beredd att gå, vilken ambitionsnivå ska du ha? Är du till exempel beredd att ta studiemedel eller vill du ha ett jobb där det räcker med gymnasiekompetens?

19 Sida: 19 av 131 Bild 15 Uppgift Klä i ord vem du är. Beskriv dig själv med tre egenskaper som du tycker passar, ett intresse du har och vad som driver dig och ger dig motivation.

20 Sida: 20 av 131 Bild 16 Ta reda på fakta kring det mål du funderar på att sätta upp. Stämmer målet med dina starka sidor, intressen och din motivation, det vill säga din drivkraft? Är lönen tillräckligt bra? Kräver det lång utbildning? Får du jobba utomhus? Var passar alla dina egenskaper in på arbetsmarknaden? Kom ihåg det du inte känner till kan du inte välja. Så samla ihop så mycket fakta du kan.

21 Sida: 21 av 131 Bild 17 Bra källor till information Ta hjälp av nätet när du samlar fakta, det är enkelt. Använd din fantasi och kreativitet när du letar. Titta på yrkesfilmer på arbetsformedlingen.se. Kanske hittar du drömjobbet där? Läs om olika yrken i Yrken A-Ö, samt kolla Yrkeskompassen på Arbetsförmedlingens webbplats. Gör intressetest. (Kanske blir tjejen i följande film en förebild för dig?)

22 Sida: 22 av 131 Bild 18 Yrkesfilm: Fordonsmontör (Filmen startar automatiskt) Bild 19 Mål kan ju vara både långsiktiga och kortsiktiga. Ett kortsiktigt mål kan vara att skaffa körkort eller sommarjobb. Långsiktigta mål kan vara att hitta jobb, bostad, skaffa familj och ta examen från högskolan. Kom ihåg att du kan ändra dina mål. Det är inte säkert att det mål du sätter just idag ser likadant ut om några år. Du kanske provar ett jobb som du har drömt om, och

23 Sida: 23 av 131 sedan visar det sig att du inte trivs. Se inte det som ett misstag, det är helt ok att välja om - ibland måste man pröva sig fram. I takt med att drömmar och mål förändras byter de flesta bana flera gånger under sin yrkeskarriär,. Du kan dela upp ett mål i delmål. Det kan till exempel vara så att du först måste ta körkort för bil för att kunna ta körkort för buss. Ett delmål är då att skaffa körkort för bil. Bild 20 Smart mål Vilket är ditt mål? Oavsett om ditt mål är stort eller litet, ligger nära eller långt fram i tiden så är det bra att formulera det. Då har du gjort en målbild. Det finns ett bra knep för hur ditt mål ska se ut för att det ska kännas bra att jobba mot. Målet ska vara: Specifikt det vill säga noga formulerat (till exempel att ta körkort). Mätbart för att du ska kunna veta när du nått ditt mål (körkortet i din hand). Accepterat det måste vara något du verkligen vill, det vill säga målet ska vara accepterat av dig. Realistiskt målet måste gå att uppnå. Vill du bli pilot men har dåligt färgseende behöver du hitta ett annat mål som är realistiskt. Tidsatt när ska målet vara uppnått? Genom att tidsätta ditt mål jobbar du mer koncentrerat mot det än om du inte sätter en bortre tidsgräns.

24 Sida: 24 av 131 Bild 21 A. När du har formulerat ett mål är det lättare hitta vilka steg du behöver för att nå ända fram. Och genom att tidsätta målet kan du avgöra hur snabbt du skall gå framåt. Vad som absolut alltid måste ingå i en planering är FÖRSÖRJNING. Hur klarar du dig ekonomiskt medan du jobbar mot ditt mål? Har du studiemedel eller tar du vilket jobb som helst för att försörja dig medan du jobbar mot ditt mål. Troligen kommer du fram till att du behöver titta på försörjning som ett av dina allra första steg i trappan. B. Vi kan titta på ett exempel där målet är körkort. Vad behöver du göra först om ditt mål är att ta körkort?

25 Sida: 25 av 131 Bild 22 A. Ta reda på vad det kostar B. Spara pengar Bild 23 A. Hitta någon att övningsköra med B. Skaffa körkortstillstånd

26 Sida: 26 av 131 Bild 24 A. Undersök olika körskolor B. Kontakta en körskola Bild 25 A. Börja övningsköra och läs teori B. Gör teoriprov och uppkörning

27 Sida: 27 av 131 Bild 26 A. Målet är nått körkortet är klart! Bild 27 Yrkesfilm: IT-tekniker

28 Sida: 28 av 131 Bild 28 Alla människor drömmer och drömmar förändras i takt med att intressen kommer och går, i takt med åldern och att livet förändras. Fortsätt att drömma! Bild 29 Uppgift: 1. Formulera ett mål för dig. Stort eller litet, det spelar ingen roll, så länge det är SMART, det vill säga Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt. 2. Beskriv vilka steg du behöver för att komma närmare ditt mål.

29 Sida: 29 av 131 Om du vill, kan du skriva ett brev till dig från framtiden, där du beskriver hur du gjorde. Du kan rita, göra ett kollage av bilder, eller på annat sätt illustrera ditt mål och vägen dit. Allt är tillåtet, så länge du själv förstår din målbild. Bild 30 Kom ihåg! En sammanfattning av viktiga kom-ihåg för det här kapitlet.

30 Sida: 30 av 131 Arbetsmarknaden Avsnittet innehåller 16 bilder. Några bilder har text eller grafik som kommer in stegvis vid musklick eller klick på piltangenten. Det har vi illustrerat i talmanuset som A, B, C och så vidare. Bild 1 A. Arbetsmarknaden B. Vad betyder det? C. Den marknad där arbetsgivare erbjuder anställning och köper arbetskraft av de som vill jobba. Arbetsmarknaden består av arbeten, människor som arbetar eller vill arbeta och företagen som anställer. Tänk på att arbetsmarknaden förändras hela tiden, precis som världen runt omkring oss. Nya företag skapas, andra avvecklas, nya yrken uppstår och gamla försvinner.

31 Sida: 31 av 131 Bild 2 A. Då och nu Jag vill plugga! För dyrt. Jobba på! Förr var det vanligt att ungdomar valde samma yrke som sina föräldrar, eller rättare sagt föräldrarna valde yrke åt sina barn. Bondsonen blev bonde, läkarsonen läkare och pigans mamma var också piga. Det hängde naturligtvis samman med möjligheten att välja och de allra flesta hade inte så mycket att välja på. Den som föddes i ett arbetarhem med föräldrar som arbetade i tunga industriarbeten hade själv ofta inget annat val. Utbildning krävde pengar och för inte så länge sedan hade bara ett fåtal råd att låta sina barn gå till högre utbildning. Idag är läget ett annat. Det finns bra möjligheter till utbildning för alla, oavsett föräldrarnas inkomster. Det ger fler valmöjligheter. Källa: Samhällskunskap B, Frank Lundberg, Lars Olsson. Interskol. B. För vi har tagit studenten! Trots att gymnasiet är frivilligt börjar praktiskt taget alla ungdomar en gymnasieutbildning. 98,5 procent av alla elever börjar gymnasieskolan direkt efter grundskolan. Läsåret 2013/14 gick totalt elever i gymnasieskolan. Våren 2013 fick elever slutbetyg från gymnasieskolan. 73 procent av alla elever går i kommunala skolor. 26 procent av alla elever går i fristående skolor.

32 Sida: 32 av procent går i landstingskommunala skolor. Av eleverna i årskurs 1 på gymnasiet läser 29 procent ett yrkesprogram. Av eleverna i årskurs 1 på gymnasiet läser 53 procent ett högskoleförberedande program. Av eleverna i årskurs 1 på gymnasiet läser 18 procent något av de fem introduktionsprogrammen. Källa: Skolverket Elever i gymnasieskolan 2013/14 (pdf) Bild 3 Många yrken har försvunnit Arbetsmarknaden förändras hela tiden. Gamla yrken försvinner och nya tillkommer. Känner du igen namnet på några av yrkena på bilden? Ingen av dem finns kvar idag.

33 Sida: 33 av 131 Bild 4 A. Vad gjorde en amma, gladiatrix, gråterska, rackare, korv, färjeman? Känner du exempelvis till vad en amma, gladiatrix, gråterska eller rackare är för yrke? Eller skulle du kunna tänka dig att anlita en korv? Eller varför inte ta hjälp av en färjeman när du är ute till sjöss? Amma - var en kvinna som ammade spädbarn utan att vara barnets biologiska mor. Gladiatrix - var benämningen på en kvinnlig gladiator, en slagskämpe under antikens Rom, som i underhållningssyfte tvingades kämpa på liv och död mot andra gladiatorer eller vilda djur inför publik. Gråterska - var en kvinna anställd för att gråta på begravningar. Rackare - Rackaren var bödelns dräng. Korv (vakt) - kallades under och 1700-talet de större städernas stadsvakter i Sverige. Färjeman - transporterade människor, vagnar, djur och gods till sjöss och över vattendrag. Transportmedlen var segelbåt, roddbåt, linfärja eller helt enkelt en flotte. Källa: Wikipedia

34 Sida: 34 av 131 Bild 5 Många yrken har tillkommit Samtidigt som gamla yrken försvinner tillkommer hela tiden nya. Samhället utvecklas och tekniken likaså. Många av de här yrkena fanns inte för tio år sedan. Bild 6 Vad gör en nanognuggare, barista, mötesillustratör, marknadsförare, projektledare, copywriter?

35 Sida: 35 av 131 Vet du vad en nanognuggare, barista, mötesillustratör eller marknadsförare gör? Du har säkert hört talas om en projektledare, men vad gör en sådan egentligen? Och vad skriver en copywriter egentligen? Diskussion: Låt eleverna gissa eller berätta om de vet mer om yrkena. Nanognuggare - genom att gnugga på en film med nanopartiklar kan friktion halveras, vilket på ett enkelt och billigt sätt ger bättre glid åt ytor som rör sig mot varandra. Ett företag som sysslar med det här ligger trea på Affärsvärldens lista över snabbväxande företag. Barista en barista arbetar med kaffe i olika former. Den vanligaste drycken innehåller espresso och mjölk. Med tekniken latte art ger man kunden det lilla extra genom att skapa mönster på mjölkskummet. Mötesillustratör - kan visualisera konferenser och mötens huvudpoänger och beslut för deltagarna genom illustrationer, ord och bilder. Marknadsförare - marknadsförarens huvuduppgift är att från en idé skapa och sjösätta en marknadsplan för produkter eller tjänster åt ett företag eller en organisation. Marknadskampanjer genomförs ofta i samarbete med en reklambyrå. Målet kan vara att öka försäljningen och stärka varumärket. Eller så kan det handla om att marknadsföra en idé eller ett beteende. Projektledare - en projektledare planerar, leder och styr projekt. Projektledaren ska skapa ett kreativt arbetsklimat bland deltagarna i projektet och stimulera nytänkande. I arbetet ingår att samordna de olika uppdrag och arbetsuppgifter som hör till projektet. Copywriter - en copywriter jobbar med idéer och texter i kommunikations- och informationsmaterial. Det är ett arbete som kräver att man kan formulera sig intresseväckande och medryckande så att folk tar till sig budskapet, oavsett om det handlar om att sälja en idé, vara eller tjänst. Källa: Metro

36 Sida: 36 av 131 Bild 7 Vilka yrken tror ni är framtidsyrken? Yrken som inte finns idag, men som är självklara om 50 år? Om 50 år har säkert fler nya yrken tillkommit på arbetsmarknaden, medan andra har försvunnit eller förändrats. Diskussion: Låt eleverna diskutera fritt. Skriv gärna upp deras förslag på tavlan eller på ett blädderblock eller låt dem diskutera i mindre grupper och skriva upp framtidsyrken på post-it lappar för att sedan redovisa inför hela gruppen.

37 Sida: 37 av 131 Bild 8 Till arbetsmarknaden hör också en hel del annat Kortfattat kan man beskriva arbetsmarknaden så som vi gjorde i början av bildspelet: den marknad där arbetsgivare erbjuder anställning och köper arbetskraft av de som vill jobba. Arbetsmarknaden handlar om arbeten, människor som arbetar eller vill arbeta och företagen som anställer. Här ska vi inte gå så djupt in på andra delarna av arbetsmarknaden, men det är bra att känna till att arbetsmarknaden består av många olika delar. Titta på orden tillsammans i klassen. Är det något av orden de känner igen. I vilket sammanhang har de hört ordet. Vill klassen fördjupa sig i området Arbetsmarknaden kan eleverna få var sitt ord och ta reda på mer om just detta exempelvis arbetsgivaravgift, löner, ungdomsarbetslöshet, rekryteringar, semesterdagar, arbetskraftsinvandring, vakanser, befolkningsstruktur, privat och offentlig sektor, arbetslöshet, ungdomsarbetslöshet, arbetsgivaravgift, löner, löneutveckling, lönespridning, sektorer, arbetare och tjänstemän, avtalsförhandlingar, arbetstid, semesterdagar, sjukfrånvaro, åldersfördelning, arbetskraftsinvandring, regionalt, internationellt, yrken, jobb, arbete och sedan redovisa.

38 Sida: 38 av 131 Bild 9 A. Visste du att? B. I Sverige bor det 9,6 miljoner människor Den 31 december 2013 hade Sverige en befolkning på personer. Under 2013 föddes barn och personer dog människor flyttade under 2013 till Sverige och flyttade härifrån. C. Var femte person är under 20 år personer i Sverige är under 20 år. D. Flest är 23-åringarna till antalet är 23-åringar i Sverige. Om vi tittar på befolkningsstatistik för Sverige kan vi se att det finns en stor andel personer i åldrarna år. Det beror på ett högt barnafödande under sent 1980-tal. Det finns femtonåringar i landet, tjejer och killar personer är äldre än 100 år. E. Medelåldern är 41 år Medelåldern i Sverige är 41,2 år. Källa bild A-E: SCB Befolkningsstatistik

39 Sida: 39 av 131 F. Det finns 1,1 miljoner företag. Totalt fanns det företag registrerade hos SCB (Statiska centralbyrån) under Allt från små enmansföretag till stora företag med tusentals anställda. Källa: SCB:s Företagsdatabas. G. 4,7 miljoner har en anställning. Antal förvärvsarbetande i åldersgruppen år var år var det personer med en funktionsnedsättning som var sysselsatta. Källa: SCB RAMS Bild 10 Yrkesområden i Sverige Diagrammet visar inom vilka yrkesområden svenskarna år arbetar. Omsorg, hälsa och biologi Kontors- och servicearbete Service- och försäljningsarbete Pedagogiskt arbete Industri- och gruvarbete

40 Sida: 40 av 131 Tekniskt arbete Transport- och maskinarbete Bygg- och anläggning Okänd inriktning Säkerhetsarbete Kultur-, hantverk- och idrottsarbete Jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Källa: SCB Sysselsättningsstatistik. Bild 11 Exempel på yrken Här ser vi några exempel på yrken inom de olika yrkesområdena. Det finns såklart betydligt fler. Kanske kan eleverna komma på några.

41 Sida: 41 av 131 Bild 12 Vad gör de som inte har en anställning? De som inte har en anställning kan antingen vara småbarn eller barn och ungdomar i grundskolan och gymnasiet. Det kan också vara studenter vid högskolor, universitet eller annan vuxenutbildning. Pensionärer, arbetslösa, sjukskrivna och föräldralediga räknas inte heller med i sysselsättningsstatistiken.

42 Sida: 42 av 131 Bild 13 Arbetslösheten Just nu är personer arbetslösa. Det motsvarar 8 procent av de som vill jobba. Arbetslöshet är när en person i arbetsför ålder (mellan år) saknar (betalt) arbete. Ungdomsarbetslösa är personer mellan 16 och 24 år som varken studerar eller har arbetsinkomst, och därmed saknar egen försörjning. Ungdomsarbetslösheten är en viktig fråga för samhället och något som politikerna debatterar inom landets arbetsmarknadspolitik.

43 Sida: 43 av 131 Bild 14 Missmatch Arbetstillfällen och arbetskraft. Enligt arbetsgivarna är det svårt att få tag på rätt arbetskraft, trots arbetslösheten. Obalansen på arbetsmarknaden kallas för missmatch och just nu har många svenska företag och organisationer svårt att få tag i folk med rätt kunskap, utbildning och erfarenhet. Samtidigt går många arbetslösa. Det går inte jämnt ut. Arbetsmarknaden är inte i balans och den så kallade missmatchen på arbetsmarknaden har sällan varit så stor som just nu. För vissa företag är det nästan omöjligt att hitta rätt kompetens. Då kan ibland det enda alternativet vara att lägga utvecklingsarbete och produktion i ett annat land.

44 Sida: 44 av 131 Bild 15 Vad tror du denna missmatch beror på? Vad kan en person göra för att få rätt kunskaper och erfarenheter för anställning? Väljer människor fel utbildning? Eller ställer företagen för höga krav? Diskutera missmatchen i klassen. Väljer människor fel utbildning eller ställer företagen för höga krav? För att nå en balans är det viktigt att vi ser på utbildning som en investering. Tyvärr utbildar sig alltför många både på gymnasie- och universitetsnivå till yrken som inte leder till jobb eller företagande. Utbildningen i sig kan vara bra, men finns inte behovet av just den kompetensen är det ofta bättre att satsa på ett annat yrke. Det finns många utbildningar som ger kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden och får fler rätt kompetens tidigt i livet minskar missmatchen. Exempel på yrken där det är svårt att få jobb är till exempelvis informatör och journalist. Det finns många som har utbildning inom dessa yrken, men det är svårt att hitta jobb. Exempel på yrken där det finns för få utbildade, men många lediga jobb är förskollärare och undersköterska. Få ungdomar söker till vård- och omsorgsprogrammet på gymnasieskolan idag. Varför tror ni att det är så?

45 Sida: 45 av 131 Bild 16 Uppgift 1. Fundera på ett intressant yrke du vill jobba med. 2. Hur många lediga jobb finns det inom det yrket i Platsbanken idag? 3. Kan personalbehovet inom ett yrke påverka vad du vill jobba med i framtiden? Denna uppgift kan fungera som en hemuppgift eller dylikt som kan återkopplas på nästa lektionstillfälle.

46 Sida: 46 av 131 Bild 17 Kom ihåg! Arbetsmarknaden består av arbetsgivare och arbetstagare, du kan bli båda. Det är lättast att få jobb i branscher och yrken där det är stor brist. Man kan vara arbetslös av olika anledningar, de flesta arbetssökande hittar snart ett jobb. Sista bilden är en sammanfattning av de punkter som Arbetsförmedlingen tycker är extra viktiga att eleverna tar med sig från detta lektionstillfälle.

47 Sida: 47 av 131 Yrke och framtid Avsnittet innehåller 23 bilder. Några bilder har text eller grafik som kommer in stegvis vid musklick eller klick på piltangenten. Det har vi illustrerat i talmanuset som A, B, C och så vidare. Bild 1 Yrke och framtid Många av er försöker kanske komma på vad ni ska bli när ni blir stora. Vad ni ska jobba med? Att välja yrke är inte lätt, det är ett kliv mot vuxenlivet och en obekant framtid som väntar. Det finns väldigt många yrken att välja bland och just därför kan valet kännas extra svårt. För många är yrkesvalet självklart. För andra är det inte lika enkelt. Och hur fattar man egentligen ett sådant beslut? Hur vet man om förskollärare är ett bättre yrke än lärare? Eller, borde man följa sin dröm och arbeta med något man älskar, men som är väldigt svårt att få jobb inom eller borde man ta den säkra vägen istället? Kanske handlar det om att hitta en slags balans! Hur svårt det än verkar så finns det information som underlättar valet. Ett sätt är att ta reda på mer om vilka olika yrken som finns, ett annat är att ta reda på hur framtidsutsikterna ser ut för olika yrken. I det här avsnittet får du veta mer om olika vägar som underlättar ditt val.

48 Sida: 48 av 131 Och kom ihåg det handlar sällan om att hitta det enda rätta yrket. Numera byter de flesta yrke flera gånger i livet, antingen genom att gå vidare till något liknande eller byta till något helt annat. Ofta talar man om det livslånga lärandet och menar med det att man hela livet samlar kunskap och erfarenhet som kan leda till nya val. Bild 2 A. Vad ska du bli när du blir stor? B. Prinsessa

49 Sida: 49 av 131 Bild 3 Film: Jag vill bli prinsessa (filmen startar automatiskt) Filmen visar en kort sekvens där komikern Karin Adelsköld frågar sina barn om vad de ska bli när de blir stora. Bild 4 Lev för idag, men tänk framåt!

50 Sida: 50 av 131 Flickan i filmen berättar utan att tveka att hon vill bli prinsessa, en dröm för många barn som lever i nuet. Och självklart ska man drömma och leva här och nu, men det klokt är klokt att tänka lite framåt också. Vad tänker ni om lillebror som ger samma svar. Tror ni han ser upp till sin storasyster? Bild 5 Diskussion Vilka yrken känner du till? Här kan hela klassen tillsammans eller i mindre grupper prata om olika yrken de känner till. Förslag på kort diskussionsuppgift: Skriv upp alla yrken ni kan komma på under fem minuter (dela ut post-it lappar och låt sedan eleverna skriva upp yrkena på tavlan). Hur många yrken kommer klassen på? (Här brukar eleverna nämna mellan olika yrken). Diskutera i klassen varför dessa yrken finns på er lista. Är det yrken som syns i media, som vänner, grannar, föräldrar har?

51 Sida: 51 av 131 Bild 6 Diskussion Det finns tusentals yrken! Hur många fler yrken finns det egentligen? I Statistiska centralbyråns (SCB) Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) finns totalt 8417 olika yrkeskoder. (Många av dessa yrken benämns dock olika, men innebär samma sak och därför är det svårt att säga exakt hur många yrken som finns).

52 Sida: 52 av 131 Bild 7 Det finns 450 yrken att läsa om på Arbetsförmedlingens webbplats. Kolla Yrken A-Ö på arbetsformedlingen.se På Arbetsförmedlingens hemsida finns mängder av information om yrken. Yrken A-Ö innehåller 450 olika yrkesbeskrivningar. I dem kan du läsa mer om var man jobbar, vilka arbetsuppgifter som ingår i olika yrken, vilka arbetstider man har. Du kan också läsa om olika inriktningar och om utbildningar. Där finns även 160 olika artiklar att läsa om människor som berättar hur det är att jobba i just deras yrke.

53 Sida: 53 av 131 Bild 8 A.Visste du att B. Det vanligaste yrket är undersköterska Nästan personer arbetar inom det yrket. Källa: SCB, Yrkesregistret med yrkesstatistik. C. Det ovanligaste yrket är körsnär 18 personer arbetar som körsnär i Sverige. Källa: SCB, Yrkesregistret med yrkesstatistik. D. En körsnär arbetar med att konstruera och tillverka plagg av päls eller skinn.

54 Sida: 54 av 131 Bild 9 Antal anställda per yrke Det finns stora och små yrken. Diagrammet visar exempel på detta och ger en jämförande bild mellan olika yrken. Bild 10 De 20 vanligaste yrkena Diagrammet visar de 20 vanligaste yrkesområdena i Sverige. Som tidigare bild visade är undersköterska det största yrket. Det näst vanligaste yrket är vårdbiträde och personlig assistent. Kanske känner ni någon som jobbar eller har jobbat som personlig assistent. Vad gör en sådan?

55 Sida: 55 av 131 (personliga assistenter arbetar med att ge stöd i vardagen åt personer som har en funktionsnedsättning). Hur många jobbar som lastbils- och långtradarförare? Grundskollärare är också ett vanligt yrke. Källa: Arbetsförmedlingen, Yrken A-Ö. Källa: SCB, Yrkesregistret med yrkesstatistik. Bild 11 A. De 10 vanligaste yrkena för ungdomar Det vanligaste yrket för ungdomar mellan år är försäljare i fackhandel och dagligvaruhandel. Drygt ungdomar arbetar inom handeln. Källa: SCB. B. Vissa yrken är populära

56 Sida: 56 av 131 Bild 12 Till exempel de som syns på TV Bild 13 Vilka tv-serier är populära nu? Vilka yrken möter du i serierna? Tror du att beskrivningarna speglar verkligheten? I filmer och tv-serier möter ni mängder av yrken. Låt eleverna ge exempel på yrken i tv-serier som är populära och yrken som finns där? (Nedanstående lista är exempel på tv-serier, säkert har eleverna andra förslag).

57 Sida: 57 av 131 Pretty little liars lärare The vampire diary - bartender Gossip girl - modedesigner Greys anatomy - läkare Modern family - mäklare Awkward - kurator One tree hill - coach Suits - advokat Life unexpected - radiopratare Prison break - polis Yrken framställs ibland annorlunda i media, tv-serier och på film än i verkligheten. Vi kanske påverkas mer än vad vi tror om bilden av yrket är cool eller glamourös. Kanske påverkas även vår bild av vad som är typiskt manliga eller kvinnliga yrken? Låt eleverna diskutera frågan. Bild 14 Vilket är ditt yrke? Se 160 yrkesfilmer på Arbetsförmedlingens Youtube-kanal! Vad gör andra på jobbet? På Arbetsförmedlingens Youtube-kanal eller under fliken Yrken A-Ö på Arbetsförmedlingens hemsida hittar du drygt 160 olika yrkesfilmer. Filmerna ger en bra bild av hur det är att jobba inom olika yrken.

58 Sida: 58 av 131 Bild 15 Några av de mest sedda yrkesfilmerna Undersköterska, lastbilsmekaniker, marknadsförare och drifttekniker är några av de mest visade filmerna. Det finns många andra yrkesfilmer också, som tandhygienist, industrilackerare, fordonsmontör och SPA-terapeut. Titta på yrkesfilmerna tillsammans i klassen. (Öppnas vid klick). Det kan inspirera till fortsatt tittande eller rent av kunskap om ett yrke du inte visste fanns. Bild 16 A. Vad är viktigast för dig i ditt yrkesval? B. Så här svarade ungdomar 2013:

59 Sida: 59 av 131 Ungdomsstyrelsen frågade unga i åldern år; Hur viktiga är följande egenskaper i ett arbete för att du ska vara intresserad av det? Källa: Ungdomsstyrelsen, Attityd- och värderingsstudien Bild 17 Diskussion Vad tycker du gör ett arbete intressant? Vad menas med status och bidrar för andra i ett jobb? Sätter du internationella kontakter lägst på listan? Här kan eleverna tillsammans i klassen eller i mindre grupper diskutera vad just de tycker är intressant i ett arbete. Alternativt kan de utgå från listan på bild 14 och göra sin egen rangordning Vad menas med status i ett jobb? Svaret på frågan blir olika beroende på vem man frågar. Vad som är hög status skiljer sig åt beroende på kultur, ålder, kön osv. En 20-åring kanske svarar idrottsproffs, medan en 50-åring kanske svarar domare. I en stor svensk yrkesstatusstudie som genomförts av Göteborgs universitet rangordnas yrken efter vilken status de anses ha. Generellt kan man konstatera kanske föga förvånande att stillasittande och tänkande jobb rankas högre än fysiska arbeten. Högst på listan finns ambassadör. Även läkare, domare, professor och advokat är jobb som hamnar högt i rangordningen. Mellanhög status har hantverkaryrken som snickare och guldsmed, men även yrken som sjuksköterska och

60 Sida: 60 av 131 bibliotekarie som kräver universitetsutbildning. Diskare, gatuköksbiträde, städare och sophämtare anses ha lägst status. Frågar man vilken status som människor anser att yrken borde ha, blir svaren annorlunda. Lärare, sjuksköterskor, förskollärare yrken som har viktiga samhällsfunktioner borde ha högre status, menar många. Vad tycker eleverna? Källa: Yrkesstatus Erfarenhet, identitet och erkännande (Ylva Ulfsdotter Eriksson, Marita Flisbäck) Bidrar för andra kan innebära att man i ett arbete känner att man gör nytta för andra människor, till exempelvis som undersköterska hjälper man människor som av olika anledningar är i behov av vård, omsorg, stöd eller service. Säkert kan eleverna ge fler exempel. Internationella kontakter hamnade lägst på listan. Internationella kontakter betyder oftast att man i sitt arbete samarbetar med människor i andra länder. Det kan kräva goda språkkunskaper och även resor till andra länder i sitt arbete. Det är inte samma sak som att arbeta utomlands under en kortare period, något som många ungdomar lockas av. Vad tycker eleverna i klassen? Låter det intressant att ha ett arbete där man har internationella kontakter? Bild 18 Välja jobb = välja framtid För 18 år sedan trodde vissa att internet var en fluga publicerades en artikel med politikern Ines Uusman. Artikelns rubriksattes med citatet Internet är en fluga. Många tycker att hon blev felciterad. Det Ines egentligen sa var: "Jag vågar inte ha någon alldeles bestämd uppfattning, men jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på

61 Sida: 61 av 131 nätet. Det kanske är så att det är något som vuxit upp nu. Alla pratar om internet, men kanske är det övergående och sedan blir inriktningen mer specificerad". Fluga eller ej, svensken i genomsnitt är idag online 15,5 timmar per vecka. Källa: SvD Bild 19 Diskussion Vad är framtidens fluga? Internet var ingen fluga utan blev en förutsättning för utveckling för många företag. Diskutera dagens trender och vilka fenomen som skulle kunna bli stora i framtiden. Kan man skapa sitt eget arbete utifrån egna intressen och förmågor? Facebook och Instagram är exempel på sociala medier som de flesta känner till. Mark Zuckerberg byggde Facebook utifrån en idé om att skapa ett socialt nätverk på det universitet han gick på i USA. Som alla vet blev Facebook en succé. I mars 2013 hade Facebook mer än 1.1 miljard aktiva användare. Låt eleverna ge exempel på arbeten som skapats utifrån egna intressen och förmågor. Exempel du som pedagog kan ge är egenföretagare. Kanske känner eleverna till någon som startat ett eget företag. Vilka jobb kommer efterfrågas i framtiden? Vad tror eleverna? Kommer människor arbeta mer hemifrån när den digitala utvecklingen hela tiden går framåt? Eller kanske till och med bo i Sverige, men ha sin

62 Sida: 62 av 131 arbetsplats i ett annat land utan att behöva resa? Kommer digitala möten ersätta fysiska möten i framtiden? Bild 20 A. Var finns jobben i framtiden? Arbetsförmedlingen tar fram prognoser för framtidens arbetsmarknad. Vad är en prognos? Prognos betecknar ett förutspått framtida händelseförlopp. Ordet härleds från grekiskans pro = förut och gnosis = kunskap. Prognoser om arbetsmarknaden tar bland annat hänsyn till demografi, det vill säga statistik om befolkningen. Det kan handla om hur många som går i pension och hur stor del av befolkningen som kan jobba. Annat som påverkar prognoser är hur olika branscher förväntas utvecklas. B. I Yrkeskompassen finns prognoser för 200 olika yrken Arbetsförmedlingens yrkesprognoser publiceras i Yrkeskompassen två gånger om året. De beskriver var jobben finns om ett, fem och tio år och baseras på intervjuer med arbetsgivare runt om i landet. Arbetsgivarna får svara på frågor om hur de ser på företagets framtid, kommande rekryteringar och eventuell expansion av företaget. Förutom dessa intervjuer baseras prognoserna på statistik och olika beräkningar. Kom ihåg! En prognos ska i första hand användas som vägledning.

63 Sida: 63 av 131 Bild 21 Just nu är det lättast att få jobb som: Listan baseras på Arbetsförmedlingens långsiktiga prognoser på tio års sikt. Bild 22 Det är svårare att få jobb som: Listan baseras på Arbetsförmedlingens långsiktiga prognoser på tio års sikt.

64 Sida: 64 av 131 Bild 23 Uppgift Denna uppgift kan fungera som en hemuppgift eller dylikt som kan återkopplas på nästa lektionstillfälle. 1. Gör intressetestet på Arbetsförmedlingens hemsida. Det ger förslag på olika jobb som passar din personlighet. 2. Prata med klasskompisar om resultatet. 3. Hur ser en arbetsdag ut i ett av yrkena som passade dig? (Tips! Kika på Yrken A-Ö) 4. Vilken lön har man? (Tips! Kika på SCB:s lönedatabas) 5. Undersök hur lätt eller svårt det är att få jobb inom det yrket. (Tips! Kika på Yrkeskompassen)

65 Sida: 65 av 131 Bild 24 Uppgift Sista bilden är en sammanfattning av de punkter som Arbetsförmedlingen tycker är extra viktiga att eleverna tar med sig från detta lektionstillfälle.

66 Sida: 66 av 131 Plugga Avsnittet innehåller 17 bilder. Några bilder har text eller grafik som kommer in stegvis vid musklick eller klick på piltangenten. Det har vi illustrerat i talmanuset som A, B, C och så vidare. Bild 1 Plugga Behöver du mer kunskap för att få jobbet du vill ha? Ska du välja att plugga utifrån intresse eller utifrån hur framtidsutsikterna för olika yrken ser ut? Vill du gå på högskola, folkhögskola eller väljer du hellre en praktisk yrkesutbildning? Väljer du utifrån hur dina intressen eller hur framtidsutsikterna för olika yrken ser ut? Ingen vet exakt hur arbetsmarknaden kommer att se ut i framtiden, men dina möjligheter att jobba med det du vill i framtiden ökar om du har lite koll på framtidsyrken och prognoser på arbetsmarknaden. Och kom ihåg att det är aldrig är för sent att byta bana och välja nytt.

67 Sida: 67 av 131 Bild 2 A. Visste du att B. Det finns många olika kurser på universitetet Det finns många olika kurser som du kan läsa på universitet och högskola och många kurser som är anpassade efter just dina intressen. Om du är fotbollsintresserad kanske en kurs i fotbollens historia kan passa. Kursen erbjöds på Umeå universitet 2013 och behandlar den moderna fotbollens historia, hur den växte fram i slutet av 1800-talet i England och spreds till övriga världen. Tyngdpunkten ligger emellertid på den svenska fotbollshistorien ur olika perspektiv Du kan även läsa om bokfiguren Harry Potter på Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö. Utbildningen är en distanskurs som ger 7,5 högskolepoäng. I kursen får studenterna fördjupa sig i allt om Harry Potter och författaren J. K. Rowling. Kursen ger kunskap om J. K. Rowlings författarskap samt intermediala perspektiv på Harry Potter och hans världar, särskilt film och litteratur. I kursen ingår litteraturvetenskaplig terminologi, samt studier av fantasygenren. Kursen examineras genom ett självständigt fördjupningsarbete. C. De vanligaste valen på gymnasiet är Samhälle och Natur Det finns 18 nationella program i gymnasieskolan, varav tolv är yrkesprogram och sex högskoleförberedande program. Av samtliga elever i årskurs 1 hösten 2012 gick 29 procent på yrkesprogram och 52 procent på högskoleförberedande program. Cirka läste på samhällsvetenskapliga programmet och på naturvetenskapliga programmet.

68 Sida: 68 av 131 Bild 3 Du kan alltid ändra ditt val Det är aldrig för sent att ångra dig när du börjat ett program och vill byta till ett annat. Om du under terminens gång känner att du vill byta eller börja om under din gymnasietid skall du vända dig till din studie- och yrkesvägledare så att ni tillsammans kan komma fram till en bra lösning. Oavsett vilken linje du väljer så ska du tänka på att välja det du själv vill och försöka att inte bli alltför påverkad av din omgivning. Det är ett viktigt val du står inför, men kom ihåg att det inte är livsavgörande och du har många år på dig att byta bana och börja om på nytt Enligt Skolverkets rapport hade var tjugonde elev som började i årskurs , börjat om i årskurs 1 på ett nytt program året senare. Totalt byter 10 procent mellan olika program under det första året.

69 Sida: 69 av 131 Bild 4 Alla kan plugga och lyckas Ingvar Kamprad (grundare av IKEA), John Lennon (medlem i The Beatles), Steve Jobs (grundare av Apple) och John F Kennedy (f.d. president i Amerika) är eller var dyslektiker.

70 Sida: 70 av 131 Bild 5 Film: Drömyrke som barn (Filmen startar automatiskt) Det blir inte alltid som man har tänkt sig. Många byter karriär flera gånger under sitt yrkesliv. Du kan välja och välja om, hur många gånger du vill. Vissa jobbar med de som de drömt om som barn, medan andra testar sig fram.

71 Sida: 71 av 131 Bild 6 Diskussion Diskussionsuppgift i klassen, diskutera två och två, i grupp, helklass eller på annat sätt. Redovisa sedan svaren i helklass Fråga: Vad gör egentligen en? De olika yrkena klickas fram en och en SVAR: Concierge Ger gästerna extra service! Bokar biljetter, går ärenden, hanterar bagage och bilar. Hundpsykolog Har kunskaper om hundens kroppsspråk och hur stress påverkar hundar. Forensiker Tänk tv-serien CSI om ett gäng kriminaltekniker i USA. En forensiker analyserar och dokumenterar bevis vid brottsutredningar. Korrekturläsare Har känsla för språk, öga för stavfel och grammatik. Hortonom Expert på sådant som växer, grönsaker, bär och frukt men även prydnadsväxter och träd. Konservator En konservator bevarar djur. Förr sa man att man "stoppade" upp djur men det gör ingen i dag

72 Sida: 72 av 131 Dofttestare Med sina flera miljoner luktceller är människans näsa överlägen all apparatur. Hos många djurarter är luktsinnet ännu mer komplext och specialiserat. En dofttestare har näsan som arbetsredskap. Exempel: Torgny Ljungberg är kemist och har arbetat på lukt- och smaklaboratoriet på Iggesunds pappersbruk i 20 år. Här testar han och hans kollegor de kartongsorter som ska användas för förpackning av livsmedel och cigarretter. Tre gånger i veckan kommer en luktpanel till laboratoriet. Det är 25 personer från trakten, vars luktsinnen har tränats upp för att känna skillnad på olika kartonglukter och om varor har påverkats av dem. De får först "kalibrera", ställa in, sina näsor och sedan sitta i små bås, där de luktar på kartong och smakar på chokladbitar. Även om det i livsmedelsförpackningar bara används ren cellulosa och aldrig returfiber kan kartongen ändå avge lukt och smak. På gott och ont för ibland kan kartonglukten ha en positiv effekt på varan. Bild 7 Det finns många olika skolformer. Hitta den som passar dig bäst! HÖGSKOLOR OCH UNIVERSITET Du kan välja att läsa en enskild kurs, ett ämne under en termin, eller ett program som kan ta flera år. Du kan läsa på hel-, halv- eller trekvartsfart och på vissa kurser kan du läsa på distans. På Högskoleverkets sajt studera.nu kan du läsa det mesta om antagningsprov, poäng, studentbostäder och studiefinansiering.