Dingtuna. Västerås stad. Inventering av kärlväxter
|
|
- Maj Olofsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dingtuna Västerås stad Inventering av kärlväxter Västerås stad Tekniska kontoret September
2 2
3 Inledning Västerås stad har gett Linnea Natur och Ekologi uppdraget att undersöka kärlväxtfloran och identifiera värdekärnor i ett hagmarksområde vid Dingtuna skola. Inventeringen har utförts av Hans Rydberg i maj och juli Området ligger i anslutning till Dingtuna tätort och det är av intresse för kommunen att väga naturvårdsaspekterna mot andra intressen, vilket är skälet till denna undersökning. I området finns också arkeologiska värden. Rapporten har skrivits av Hans Rydberg, Linnea Natur och Ekologi, som också tagit samtliga i rapporten förekommande foton. Sammanfattning Ett område norr om Dingtuna skola har inventerats med avseende på kärlväxter. Syftet har varit att bedöma områdets botaniska värden eftersom det fått klass 2 i Länsstyrelsens naturvårdsplan. Området är ett hagmarkslandskap med stora öppna f.d. åkrar i mosaik med skogsholmar. På grund av svag hävd har stora delar av hagmarken vuxit igen. Rik flora uppträder i bryn och intill berghällar. Inventeringen skedde i maj och juli Totalt påträffades 240 arter kärlväxter, varav 7 rödlistade. Dessa är alm och ask (vanliga i Västmanland), toppjungfrulin, backsippa, backtimjan, klasefibbla och backsmörblomma den senare på åtskilliga växtplatser i området samt svampen tallticka. För att de botaniska värdena ska öka och minskningen av arter upphöra bör området öppnas upp så att mer ljus når ned till marken. Samtidigt måste hävdtrycket och markstörningen öka så att fröbanken väcks till liv och att den gamla floran på nytt kan blomstra upp. Exploatering bedöms olämplig på grund av många rödlistade arter, inte minst förekomsten av backsippa och toppjungfrulin, på antikvariska värden (kulturspår) samt områdets närhet till Dingtuna skola och dess möjlighet att fungera som skog för lek och naturstudier. Fig. 1. Vy över området från Dingtuna skola. 3
4 Områdets läge Det undersökta området ligger i Västerås kommun, Dingtuna församling, strax sydost om Dingtuna tätort, nära kyrkan och rakt norr om kyrkskolan. Området är markerat med röd figur på kartan nedan. Fig. 2. Översiktskarta Detaljkarta Röd linje markerar det inventerade området (karta i N-Sriktning) Fig. 3. Detaljkarta 4
5 Beskrivning av området Geologi & klimat Det undersökta området är en del av Mälarslätten som ursprungligen utgjordes av en gammal havsvik med kobbar och skär. Berggrunden består av gnejsiga bergarter med en ålder av 1,7 1,8 miljarder år och är en del av det svenska urberget (SGU, geologiska kartan). Topografiskt är området flackt med små höjdskillnader. Några urbergshällar går i dagen. De är mjukt slipade som ett resultat av havsvågornas inverkan. Berggrunden är täckt av såväl morän som leror. En del av moränen visar sig som ryggar, vilka är ändmoräner. De avsattes då isen under sin rörelse gjorde uppehåll. Vid dessa stillestånd avsattes morän längs isranden, i detta område i SV-NO-riktning. Som framgår av jordartskartan nedan är moränen sandig, mot vägen i öster med inslag av stora block. Områdets lerjordar är både glaciala och postglaciala. Dingtuna ligger i ett varmt klimatområde där många värmekrävande arter av växter (t.ex. mistel) och insekter har en ovanligt stor utbredning. Detta präglar också vegetationen i det undersökta området där flertalet arter har en sydlig till sydöstlig utbredningstendens i landet. Fig. 4. Utsnitt av SGU, jordartskartan. Röd färg = berg i dagen, ljusblå färg = sandig morän, Mörkgul färg = glacialleror och ljusgul färg = postglaciala leror. De mörkblå linjerna är ändmoräner. Markhistorik Det ligger utanför ramen för denna undersökning att analysera markhistoriken i området. Den har dock väsentlig betydelse om man vill förklara vegetationens sammansättning och ge riktlinjer för den skötsel som är nödvändig för att bevara arter knutna till ett äldre odlingslandskap. Följande viktiga slutsatser bör vägas in vid diskussion om områdets framtida markanvändning. 5
6 Området är sannolikt tidigt bebyggt. Spår av två boplatsgropar med skärvor av keramik från förhistorisk tid samt enstaka mynt från 1600-talet har hittats i nordöstra delen av området. Därutöver har ett torpläge upptäckts samt omfattande spår av förhistorisk odling (Svensson Hennius 2000). Det finns skäl att tro att åkermarkerna under och 1800-talen utgjorde vidsträckta slåttermarker och att de skogklädda moränholmarna ingick i efterbete av gårdarnas djur. Slåtterängarna dikades sedan och odlades upp till åker. Hagbackarna stängslades och betades med djur. Troligen var de förr mer öppna eller bevuxna med gles skog. Rikedomen på hävdgynnade arter i området och artrikedomen (ca 240 arter) tyder på att hävden pågått under lång tid. Än idag betas området, om än extensivt. Det nutida betet är extensivt och har inte kunnat stävja igenväxningen. Fig 5. Karta ur Svensson Hennius undersökning 2010 som bl.a. visar spår av äldre boplatser (Nyfynd 2 på kartan). Vegetation Landskapet norr om skolan präglas av öppna gräsmarker som i östra delen är gamla vallar med inslag av ängsvegetation och som idag betas extensivt av kreatur. Längre åt norr och väster uppträder sädesfält. I det öppna landskapet finns ett antal skogsdungar, vilka tidigare ingått i betesarealen. Stora delar av området betas idag extensivt, andra är på väg att helt växa igen. Närmast skolan finns en slänt med en påfallande rik torrängsflora. Denna backe mäter högst några tiotal kvadratmeter och är på väg att växa igen. Här hittar vi flera ovanliga och för naturtypen karaktäristiska arter som toppjungfrulin, säfferot, backsmultron, flentimotej, brudbröd, ängshavre, darrgräs och småfingerört. Cirka hundra meter västerut finns en klippäng med backtimjan, backsippa och knölsmörblomma. I området är det gott om daggkåpor och inte mindre än sju arter observerades. Längst i väster finns en ändmorän med tallar och enbuskar. Den är igenväxande men rikedomen på ängshavre tyder på tidigare mer artrika förhållanden. I den norra delen av ändmoränen växer täta slånbuskage som nästan kväver all växtlighet. 6
7 Fig. 6. Ändmorän nära Dingtuna skola Mot Kyrkvägen i öster finns stora ytor med friskängar där ängskavle och hundkäx dominerar. Mot vägen finns en mager tallbevuxen backe med blåbär och smalbladiga gräs. Förändringar Det är naturligtvis vanskligt att bedöma vegetationsförändringar utifrån en enda inventeringsinsats. Den mest drastiska förändringen inträffade säkert då slåtterängarna uppodlades till åker. Mängder av ängsarter försvann och ersattes med odlade grödor och åkerogräs. Många arter lyckades överleva på hagmarksholmarna, särskilt sådana som var knutna till torra steniga biotoper, särskilt torrängarnas växter. Hagmarksholmarna kan tidigare varit öppnare och det finns skäl att tro att många hävdgynnade arter haft större populationer än de har idag. Lägg därtill decennier av luftburet kvävenedfall, vilket ökat jordarnas nitrathalt och påverkat floran i negativ riktning. Det finns många skyddsvärda arter kvar i området, men de lever hopträngda på små ytor där lokalklimatet är gynnsamt och solljuset når marken. En annan förändring är också det ökade inslaget av främmande arter i vegetationen. Av områdets 240 kärlväxter är 28 inkomlingar från odling, vilket utgör ungefär 12% av floran. Idag förekommer de företrädesvis i kanterna och mot bebyggelsen men det befaras att många av dem på längre sikt kommer att konkurrera med den inhemska 7
8 växtligheten över större arealer. I Dingtuna-området är det dock ingen av de 28 arterna som i dagens läge är påtagligt expansiv. Tidigare undersökningar Området har tidigare bara undersökts vid ett tillfälle, nämligen vid ängs- och betesinventeringen, vilken gjordes i Jordbruksverkets regi. I databasen TUVA har objektet nummer 547-B00. Det inventerades den 25 juni Det var då välhävdat till 70% och svaghävdat till 30%. Naturtypen angavs som kultiverad fodermark med 100% frisk vegetation. I artlistan för området fanns dock många torrängsarter. Här angavs backnejlika, bockrot, gulmåra, älggräs, prästkrage och ärenpris som rikliga därutöver noterades brudbröd, hundkäx, jungfrulin, rödkämpar och tjärblomster. Ingen av de fem rödlistade arterna som hittades 2016 angavs i undersökningen. Tre av dem fanns dock inte med i 2000 års rödlista som var den då gällande. I länets naturvårdsplan (Strömvall 2015) redovisas Dingtuna-området som objekt Vä 62. Området fick klass 2 med beskrivningen Rik torrängsflora på nötkreaturbetade backar, välutvecklade ändmoräner i betesmark samt landskap med varierad topografi och en vegetation med bland annat öppna beteshagar. Inga botaniska uppgifter finns inlagda i Artportalen före 2016 och området vekar heller inte ha uppmärksammats i Malmgren (1982). Inventeringen Fältundersökningen genomfördes vid två tillfällen, 31 maj och 25 juli 2016, totalt cirka 8 timmar. Under majbesöket registrerades 165 arter, varav sju rödlistade. Vid julibesöket tillkom ytterligare 75 arter, varav en ny rödlistad. Korta noteringar om vegetationen skrevs ned och vissa områden fotograferades. Karaktäristiska arter noterades vid varje stopp, vilket innebar att många arter noterades mer än en gång, ibland upp till gånger. Totalt sett finns 891 observationer av kärlväxter registrerade och inlagda i Artportalen. Beskrivning av naturvärden Kartan nedan över växtplatserna för de rödlistade arterna ger en fingervisning av var de befintliga värdena finns. Mellan dessa punkter finns också partier med artrik hagmarksvegetation eller torrängsfragment med många hävdgynnade arter. Flera av dem kan mycket väl komma in på rödlistan på sikt och miljöerna bör därför inte glömmas bort. Om hävden i området ökar finns goda möjligheter att skyddsvärda arter kan öka sina populationer och återta biotoper som genom åren förstörts genom igenväxning. 8
9 Fig. 7. Karta över förekomsterna av rödlistade arter. Gul ring = backsmörblomma (NT), svart ring = tallticka (NT), orange ring = backtimjan(nt) + backsippa (VU), röd ring = toppjungfrulin (VU) + säfferot + klasefibbla (NT). Kommentarer Ängshavre, Avenula pratensis Karaktärsart för det s.k. ängshavre-samhället, som betecknar den artrika torrängen vilken utbildas i områden med mycket sol, lång beteskontinuitet och låg årsnederbörd (Sterner 1922). Arten bildar idag restbestånd i odlingslandskapets refugier som i skogsbryn, kring blocksamlingar och i ännu betade solbelysta backar. I inventeringsområdet noterades ängshavre på 21 skilda lokaler. Flentimotej, Phleum phleoides Flentimotej är ett gräs i ängshavre-samhället. Det är betydligt ovanligare än ängshavre och uppträder nästan alltid på artrika torrbackar där det också finns andra skyddsvärda arter som backsippa och säfferot. Gräset noterades på tre platser i området. Backsippa, Pulsatilla vulgaris Backsippan har på kort tid blivit en sällsynthet i vårt odlingslandskap till följd av minskat bete, ökad igenväxning och tidigare gödsling. Den är idag rödlistad i kategorin VU 9
10 (=sårbar). Den växer i området med ett fåtal stjälkar i en bergbunden backe och är mycket utsatt. En hel del talar för att backsippan i det inventerade området tidigare haft en betydligt större utbredning. Backsmörblomma, Ranunculus polyanthemos Denna högväxta smörblomma har minskat sedan förr och är nu rödlistad i kategorin NT (=nära hotad). Den är ännu ganska vanlig i Västeråstrakten, men i stora delar av landet är den nu på stark tillbakagång. Den påträffades på inte mindre än 15 platser i området och kan här anses som något av en karaktärsart. Ängsrödklöver, Trifolium pratense var. pratense På ett par håll sågs rödklöver med små blomhuvuden och ett något krypande växtsätt, vilket indikerar att det är den ursprungliga formen av rödklöver knuten till det gamla odlingslandskapets ängar och hagmarker. Det mesta vi ser idag är foderrödklöver, som växer i vallar och som förvildats därifrån ut i naturliga biotoper. Genom korsningar mellan ursprunglig och odlad rödklöver försvinner långsamt urformen. Toppjungfrulin, Polygala comosa Toppjungfrulin är områdets sällsyntaste och mest skyddsvärda art. Den är rödlistad och klassad som sårbar (=VU, sårbar). Fig. 8. Toppjungfrulin strax norr om Dingtuna skola. Förutom lokalen vid Dingtuna är arten i landskapet idag bara känd från Ängsö och Fagerön samt på tre platser i norra Västmanland. Även Malmgren (1982) anger blott ett fåtal lokaler men också att arten sannolikt fram till 1920-talet varit spridd tämligen 10
11 allmän på östra Mälarslätten. Lindberg (1980) beskriver artens tillbakagång i Mälarområdet med många exempel. Eftersom den föredrar torra-friska, ogödslade betesbackar i solbelysta lägen har den drabbats hårt av igenväxning genom upphärd hävd. I området förekommer arten i ett mindre bestånd i en solexponerad backslänt nära skolan och sågs i 21 exemplar. På grund av det vikande betestrycket är arten hotad på sin växtplats. Daggkåpor, Alchemilla spp. Rika daggkåpslokaler brukar tyda på lång hävdkontinuitet i kombination med att arter kommit in med vallfoder. I området påträffades inte mindre än sju arter, vilket är mycket för ett så litet område. Inga ovanliga arter påträffades emellertid. Valldaggkåpan har dock en mycket ojämn utbredning i landet. Fig. 9. Valldaggkåpan en av sju arter i området lätt att känna igen på att bladets basflikar är överlappande och på stjälkarnas nedåtriktade hårighet. Brudbröd, Filipendula vulgaris Brudbröd är typisk för varma, artrika torrbackar och är liksom ängshavre en mycket god representant för det s.k. ängshavre-samhället, vilket är en av odlingslandskapets mest skyddsvärda naturtyper med en klar hotbild på grund av minskat bete och igenväxning. Brudbröd antecknades från 10 platser i området. Backnejlika, Dianthus deltoides Backnejlika räknas som en art som ökar vid igenväxning. Den är visserligen något beteskänslig men på grund av sin kortvuxenhet minskar den snabbt när den ohävdade grässvålen förbuskas eller utsätts för gödande ämnen. I ett längre perspektiv kan backnejlikan mycket väl hamna på listan över missgynnade/hotade arter. I området sågs den på två lokaler. 11
12 Backtimjan, Thymus serpyllum Denna kryddoftande växt finns mest i kortbetade backar där den pryder små kullar och marknära stenblock med sina violettblommande mattor. Arten är mycket känslig för igenväxning och har numera parkerat sig som rödlistad inom kategori NT (=nära hotad). I det inventerade området finns den kvar på 5 platser men kräver fortsatt betesdrift för att få finnas kvar. Fig. 10. Backtimjan en numera rödlistad art på berghällar och torrängsfläckar. Klasefibbla, Crepis praemorsa Arten är inte särskilt vanlig i Västerås kommun och hittad på ett 20-tal fyndplatser. Klasefibblan växer ofta i ängsgläntor, bryn etc, gärna där det också finns andra ovanliga arter. I inventeringsområdet växte ett 20-tal plantor intill den intressanta torrängen strax norr om kyrkskolan. Arten är rödlistad inom kategorin NT (=nära hotad). Säfferot, Seseli libanotis Denna art har en i Sverige begränsad utbredning (se kartutdrag för Artportalen nedan) och är knuten till varma, ofta något kalkrika, artrika torrängsmiljöer i odlingslandskapet. Den växer ofta på lokaler där det finns andra ovanliga växter som backsippa och flentimotej. Här vid Dingtuna växer den på samma lokal som toppjungfrulin. Den sågs bara i två exemplar och hotas av igenväxning. 12
13 Fig. 11. Nationell utbredning av säfferot (Artportalen ) Övriga noteringar Av övriga rödlistade arter i området hör de båda ädla lövträden ask och alm. De är rödlistade i kategorierna starkt hotad (EN) respektive CR (akut hotad). Bedömningen är gjord på arternas totalpopulationer i stort, vilka minskat drastiskt beroende på sjukdomar, främst i södra Sverige. I Västerås kommun har dessa träd klarat sig bra och är ännu vanliga, såväl i Dingtuna-området som i övriga delar av kommunen. En annan rödlistad art, tallticka, Phellinus pini, med kategori NT (nära hotad) påträffades på en ändmorän på en gammal tall ett par hundra meter VNV om Dingtuna kyrka. I sydslänten mot skolan påträffades också ett par skalbaggar, dels skogsfrölöpare, Harpalus laevipes, från kommunen tidigare endast känd från Tornudden och flugbaggen Cantharis figurata, känd från 5 lokaler i Västerås kommun. Fig 12. Skogsfrölöpare en ovanlig skalbagge i Västmanland. 13
14 Bedömning av naturvärden Denna bedömning baseras i huvudsak på en undersökning av kärlväxtfloran i området. 1. Värdefullt mosaiklandskap med åkrar, hagmarker och ändmoräner. 2. Restmiljöer av stort botaniskt värde, främst torrbacksfragment. 3. Relativt hög artrikedom. 4. Förekomst av toppjungfrulin och backsippa två sällsynta och hotade arter i sårbara bestånd. Särskilt förekomsten av toppjungfrulin är anmärkningsvärd. 5. Åtta rödlistade arter (inkl. alm och ask), varav många lokaler för backsmörblomma. 6. Lång kontinuitet av bete och en hagmark med många värdefulla strukturer som block, gamla träd, död ved, myrstackar, rester av boplatser m.m. 7. Värdefullt område för lek och naturstudier nära skola och förskola Synpunkter på framtida markanvändning Områdets naturvärden är ett resultat av månghundraårig, kanske tusenårig hävd. De naturvärden som finns i området idag är ett resultat av denna hävdhistorik. Dagens igenväxning bör stävjas genom röjning och ökad betesintensitet. Därigenom kan de botaniska värdena utvecklas. Exploatering bedöms inte lämplig med hänsyn till förekomsten av flera rödlistade arter, varav två klassade som sårbara. Referenser Artdatabanken 2015: Rödlistade arter i Sverige Artdatabanken SLU. Uppsala. Artportalen uttag Adress: Ingelög, T. m.fl. Floravård i jordbrukslandskapet. Skyddsvärda växter. Databanken för hotade arter. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. Lindberg, P.S. 1980: Toppjungfrulin, Polygala comosa, en växt på tillbakagång. Svensk Bot. Tidskr. 74: Malmgren, U. 1982: Västmanlands flora. Lund. Sterner, R. The continental element in the flora of south Sweden. Geografiska annaler Strömvall. L. 2015: Naturvårdsplan för Västmanlands län. En kartläggning av oskyddade naturvärden. Länsstyrelsen i Västmanland, rapport 2015:18. Svensson Hennius, Jonas 2010: Nybyggen vid Dingtuna kyrka. Boplatser och sentida odling. Särskild arkeologisk utredning. SAU rapport 2010:21. Sveriges Geologiska Undersökning. Geologiska kartan, skala 1: Sveriges Geologiska Undersökning. Jordartskartan, skala 1: TUVA Jordbruksverkets databas över ängs- och betesmarksinventeringen. Uttag
15 ARTFÖRTECKNING KÄRLVÄXTER (240 TAXA) Vanlig åkerfräken Equisetum arvense subsp. arvense.ekbräken Gymnocarpium dryopteris (L.) NEWMAN.Majbräken Athyrium filix-femina (L.) ROTH.Träjon Dryopteris filix-mas (L.) SCHOTT.Lärk Larix decidua MILL. Vanlig gran Picea abies subsp. abies Vanlig tall Pinus sylvestris var. sylvestris Vanlig en Juniperus communis var. communis.liljekonvalj Convallaria majalis L..Getrams Polygonatum odoratum (MILL.) DRUCE.Veketåg Juncus effusus L..Knippfryle Luzula campestris (L.) DC..Vårfryle Luzula pilosa (L.) WILLD..Vårstarr Carex caryophyllea LATOURR..Tuvstarr Carex cespitosa L..Plattstarr Carex disticha HUDS..Harstarr Carex leporina L. Liten hundstarr Carex nigra var. nigra.piggstarr Carex spicata HUDS..Rödven Agrostis capillaris L. Vanlig ängskavle Alopecurus pratensis subsp. pratensis.sydvårbrodd Anthoxanthum odoratum L. Vanlig knylhavre Arrhenatherum elatius subsp. elatius Vanlig kruståtel Avenella flexuosa subsp. flexuosa (L.) DREJER.Ängshavre Avenula pratensis (L.) DUMORT..Luddhavre Avenula pubescens (HUDS.) DUMORT..Darrgräs Briza media L..Hundäxing Dactylis glomerata L. Vanlig tuvtåtel Deschampsia cespitosa subsp. cespitosa.kvickrot Elytrigia repens (L.) DESV. EX NEVSKI.Fårsvingel Festuca ovina L. Vanlig rödsvingel Festuca rubra subsp. rubra.engelskt rajgräs Lolium perenne L..Flentimotej Phleum phleoides (L.) H. KARST. Vanlig timotej Phleum pratense subsp. pratense.vass Phragmites australis (CAV.) TRIN. EX STEUD..Vitgröe Poa annua L..Berggröe Poa compressa L..Lundgröe Poa nemoralis L..Sengröe Poa palustris L. Smalgröe Poa pratensis subsp. angustifolia (L.) GAUDIN Vanligt ängsgröe Poa pratensis subsp. pratensis Vanligt kärrgröe Poa trivialis subsp. trivialis.ängssvingel Schedonorus pratensis (HUDS.) P. BEAUV..Skelört Chelidonium majus L..Jordrök Fumaria officinalis L..Häckberberis Berberis thunbergii DC..Akleja Aquilegia vulgaris L..Backsippa Pulsatilla vulgaris MILL. 15
16 Vanlig smörblomma Ranunculus acris subsp. acris.knölsmörblomma Ranunculus bulbosus L. Vanlig backsmörblomma Ranunculus polyanthemos subsp. polyanthemos NT.Revsmörblomma Ranunculus repens L..Majsmörblomma Ranunculus auricomus L. AGG..Måbär Ribes alpinum L..Trädgårdsvinbär Ribes rubrum L..Krusbär Ribes uva-crispa L. Vanlig kärleksört Hylotelephium telephium subsp. maximum (L.) H. OHBA.Kaukasiskt fetblad Phedimus spurius (M. BIEB.) `T HART Stor getväppling Anthyllis vulneraria subsp. carpatica (PANT.) NYMAN.Gulvial Lathyrus pratensis L. Vanlig käringtand Lotus corniculatus var. corniculatus.blomsterlupin Lupinus polyphyllus LINDL..Humlelusern Medicago lupulina L..Vit sötväppling Melilotus albus MEDIK..Harklöver Trifolium arvense L..Gullklöver Trifolium aureum POLLICH Vanlig alsikeklöver Trifolium hybridum subsp. hybridum.skogsklöver Trifolium medium L. Ängsrödklöver Trifolium pratense var. pratense Foderrödklöver Trifolium pratense var. sativum SCHREB..Vitklöver Trifolium repens L..Kråkvicker Vicia cracca L..Häckvicker Vicia sepium L..Sparvvicker Vicia tetrasperma (L.) SCHREB..Toppjungfrulin Polygala comosa SCHKUHR VU.Småborre Agrimonia eupatoria L. Späddaggkåpa Alchemilla filicaulis var. filicaulis Vindaggkåpa Alchemilla filicaulis var. vestita (BUSER) ROTHM..Glatt daggkåpa Alchemilla glabra NEYGENF..Sammetsdaggkåpa Alchemilla glaucescens WALLR..Glansdaggkåpa Alchemilla micans BUSER.Betesdaggkåpa Alchemilla monticola OPIZ.Valldaggkåpa Alchemilla subglobosa C. G. WESTERL..Svensk häggmispel Amelanchier confusa HYL. Vanlig gåsört Argentina anserina subsp. anserina.trubbhagtorn Crataegus monogyna JACQ..Älggräs Filipendula ulmaria (L.) MAXIM..Brudbröd Filipendula vulgaris MOENCH.Smultron Fragaria vesca L..Backsmultron Fragaria viridis WESTON.Nejlikrot Geum urbanum L..Humleblomster Geum rivale L..Apel Malus domestica BORKH..Vildapel Malus sylvestris (L.) MILL. Vanlig femfingerört Potentilla argentea var. argentea.vårfingerört Potentilla crantzii (CRANTZ) BECK EX FRITSCH.Blodrot Potentilla erecta (L.) RAEUSCH..Stor femfingerört Potentilla neglecta BAUMG..Revfingerört Potentilla reptans L. 16
17 .Småfingerört Potentilla verna L..Sötkörsbär Prunus avium (L.) L..Surkörsbär Prunus cerasus L. Plommon Prunus domestica subsp. domestica L. Vanlig hägg Prunus padus subsp. padus L..Slån Prunus spinosa L..Päron Pyrus communis L. Hårig nyponros Rosa dumalis subsp. coriifolia (FR.) P. FOURN. Kal nyponros Rosa dumalis subsp. dumalis.daggros Rosa glauca POURR..Kanelros Rosa majalis HERM..Hartsros Rosa mollis SM..Stenbär Rubus saxatilis L..Hallon Rubus idaeus L. Vanlig rönn Sorbus aucuparia subsp. aucuparia L..Oxel Sorbus intermedia (EHRH.) PERS..Skogsalm Ulmus glabra HUDS. CR Ogräsnässla Urtica dioica subsp. dioica var. dioica L..Skogsek Quercus robur L..Vårtbjörk Betula pendula ROTH Vanlig glasbjörk Betula pubescens subsp. pubescens.hassel Corylus avellana L..Revormstörel Euphorbia helioscopia L..Balsampoppel Populus balsamifera L..Asp Populus tremula L. Vanlig sälg Salix caprea subsp. caprea Vanligt gråvide Salix cinerea subsp. cinerea Äkta ängsviol Viola canina subsp. canina.buskviol Viola hirta L..Luktviol Viola odorata L..Styvmorsviol Viola tricolor L..Fyrkantig johannesört Hypericum maculatum CRANTZ.Äkta johannesört Hypericum perforatum L..Vit dunört Epilobium ciliatum RAF..Skogslönn Acer platanoides L..Myskmalva Malva moschata L..Löktrav Alliaria petiolata (M. BIEB.) CAVARA & GRANDE.Backtrav Arabidopsis thaliana (L.) HEYNH..Pepparrot Armoracia rusticana G. GAERTN., B. MEY. & SCHERB..Ryssgubbe Bunias orientalis L..Lomme Capsella bursa-pastoris (L.) MEDIK. Äkta ängsbräsma Cardamine pratensis subsp. pratensis L..Nagelört Draba verna L..Hesperis Hesperis matronalis L..Vattenpilört Persicaria amphibia (L.) DELARBRE.Trampört Polygonum aviculare L. Vanlig ängssyra Rumex acetosa var. acetosa Äkta bergsyra Rumex acetosella subsp. acetosella Vanlig krusskräppa Rumex crispus var. crispus.gårdsskräppa Rumex longifolius DC..Sandnarv Arenaria serpyllifolia L. 17
18 Hårig hönsarv Cerastium fontanum var. vulgare (HARTM.) M. B. WYSE JACKS..Backnejlika Dianthus deltoides L..Knytling Herniaria glabra L..Studentnejlika Lychnis chalcedonica L..Skogsnarv Moehringia trinervia (L.) CLAIRV..Krypnarv Sagina procumbens L..Såpnejlika Saponaria officinalis L. Tuvknavel Scleranthus annuus subsp. polycarpos (L.) BONNIER & LAYENS Vanlig backglim Silene nutans var. nutans.grässtjärnblomma Stellaria graminea L. Vanlig våtarv Stellaria media var. media.tjärblomster Viscaria vulgaris BERNH..Vägmålla Atriplex patula L. Vanlig svinmålla Chenopodium album var. album.penningblad Lysimachia nummularia L..Gullviva Primula veris L..Ljung Calluna vulgaris (L.) HULL.Blåbär Vaccinium myrtillus L..Lingon Vaccinium vitis-idaea L. Vanlig snärjmåra Galium aparine var. aparine.vitmåra Galium boreale L..Stormåra Galium mollugo L. Vanlig gulmåra Galium verum subsp. verum Gräddmåra Galium mollugo subsp. erectum x verum.vintergröna Vinca minor L..Blåeld Echium vulgare L..Åkerförgätmigej Myosotis arvensis (L.) HILL.Ask Fraxinus excelsior L. EN.Liguster Ligustrum vulgare L..Småsporre Chaenorhinum minus (L.) LANGE.Svartkämpar Plantago lanceolata Åkergroblad Plantago major subsp. intermedia (GILIB.) LANGE.Rödkämpar Plantago media L..Åkerveronika Veronica agrestis L..Fältveronika Veronica arvensis L..Teveronika Veronica chamaedrys L..Ärenpris Veronica officinalis L..Majveronika Veronica serpyllifolia L..Ljust kungsljus Verbascum thapsus L..Toppdån Galeopsis bifida BOENN..Hampdån Galeopsis speciosa MILL..Pipdån Galeopsis tetrahit L..Vitplister Lamium album L..Mjukplister Lamium amplexicaule L..Flikplister Lamium hybridum VILL..Rödplister Lamium purpureum L..Brunört Prunella vulgaris L..Knölsyska Stachys palustris L..Backtimjan Thymus serpyllum L. NT Vanlig backtimjan Thymus serpyllum subsp. serpyllum NT.Stor blåklocka Campanula persicifolia L. 18
19 .Knölklocka Campanula rapunculoides L. Backblåklocka Campanula rotundifolia subsp. rotundifolia Vanlig röllika Achillea millefolium subsp. millefolium.ullkardborre Arctium tomentosum MILL. Vanlig gråbo Artemisia vulgaris var. vulgaris.rödklint Centaurea jacea L..Åkertistel Cirsium arvense (L.) SCOP..Vägtistel Cirsium vulgare (SAVI) TEN..Klasefibbla Crepis praemorsa (L.) WALTHER NT.Sumpnoppa Gnaphalium uliginosum L..Flockfibbla Hieracium umbellatum L..Hagfibblor Hieracium sect. Vulgata (GRISEB.) WILLK. & LANGE.Taggsallat Lactuca serriola L. Vanlig harkål Lapsana communis subsp. communis.prästkrage Leucanthemum vulgare LAM..Kamomill Matricaria chamomilla L. Vanlig gråfibbla Pilosella officinarum subsp. officinarum Vanlig höstfibbla Scorzoneroides autumnalis var. autumnalis.klibbkorsört Senecio viscosus L. Vanligt gullris Solidago virgaurea subsp. virgaurea Vanlig åkermolke Sonchus arvensis var. arvensis.svinmolke Sonchus asper (L.) HILL.Kålmolke Sonchus oleraceus L. Vanlig renfana Tanacetum vulgare f. vulgare.ängshaverrot Tragopogon pratensis L..Baldersbrå Tripleurospermum inodorum (L.) SCH. BIP..Hästhov Tussilago farfara L..Druvfläder Sambucus racemosa L..Äkta kaprifol Lonicera caprifolium L..Rosentry Lonicera tatarica L..Ängsvädd Succisa pratensis MOENCH.Snöbär Symphoricarpos albus (L.) S. F. BLAKE.Kirskål Aegopodium podagraria L..Hundkäx Anthriscus sylvestris (L.) HOFFM..Kummin Carum carvi L. Vanlig bockrot Pimpinella saxifraga subsp. saxifraga.säfferot Seseli libanotis (L.) W. D. J. KOCH 19
Bildflora över en lund nära Grimstaskogen. Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin
Bildflora över en lund nära Grimstaskogen Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin FÖRORD Intresset för att förbättra kunskapen om växter dykte upp då jag gjorde en bildflora tillsammans
Läs merArtlista över kärlväxter inom HNF s skötselområde
Artlista över kärlväxter inom HNF s skötselområde TOTALT ARTANTAL 112 Listan redovisar samtliga arter som någon gång hittats inom HNF s skötselområde. Huvuddelen av inventeringen gjordes tidigt efter det
Läs merSammanställning av Inventering på Vallentuna kyrkogård; Vallentuna Församling 2013
Sammanställning av Inventering på Vallentuna kyrkogård; Vallentuna Församling 2013 Följande dokument utgör för den inventering som gjordes på Vallentuna kyrkogård mellan juli och oktober 2013 som ett led
Läs merPlantor för markmiljöer
86 Sveriges bredaste sortiment Vi odlar örtpluggplantor från frö och moderplantor med svenska provenienser som visat god odlingssäkerhet i Sverige. Örtpluggplantorna levereras i krukset om 40 plantor med
Läs merEpifytiska växter i Sverige. Epiphytic vascular plants in Sweden
Epifytiska växter i Sverige Epiphytic vascular plants in Sweden Iwarsson, M. 2015. Epifytiska växter i Sverige. Fauna och Flora. 110: 26 40 Mattias Iwarsson (text & photo) Centrum för biologisk mångfald
Läs merSTATENS NATURVÅRDSVERK Naturvårdsbyrån 1975 SNY PM 601
STATENS NATURVÅRDSVERK Naturvårdsbyrån 1975 SNY PM 601 Ö Ä Ö Ö EN FLORISTISK INVENTERING MED FÖRSLAG TILL SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET VALÖN, ORUST KOMMUN. Av Christer Olsson Föreliggande rapport grundar
Läs merVegetationsundersökning av Bräcke ängar och Ränsliden.
Vegetationsundersökning av Bräcke ängar och Ränsliden. 3-betygsarbete i systematisk botanik av Inger Almgren och Birgitta Gelang Fältstudier utförda år 1971. - I - Innehållsförteckning Sid. Inledning 2
Läs merNaturvärdesinventering Väg 157 Marbäck
Datum 2014-09-29 Rapport Naturvärdesinventering Väg 157 Marbäck Trafikverket distrikt väst EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon 031-771 87 40 Telefax
Läs merFenologimanual. instruktioner för växtfenologiska observationer
Fenologimanual instruktioner för växtfenologiska observationer Introduktion Svenska fenologinätverket samlar in observationer av naturens kalender via hemsidan www.naturenskalender.se, appen Naturens kalender
Läs merNaturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun
Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Uppdraget På uppdrag av förvaltningschef Birgitta Johansson, miljö- och byggförvaltningen på Gagnefs kommun, utfördes den 7 juli
Läs merBiodiversitetstak i Ekostaden Augustenborg
Biodiversitetstak i Ekostaden Augustenborg Bakgrund Ekostaden Augustenborg har sedan början av 2000-talet varit ett föredöme i hållbar stadsutveckling av befintligt bebyggelse och drivs av MKB. Miljöarbetet
Läs merÄngstak om 80 kvadratmeter på Augustenborgs botaniska takträdgård
Ängstak om 80 kvadratmeter på Augustenborgs botaniska takträdgård Bakgrund Augustenborgs botaniska takträdgård är en av världens största demonstrationsanläggningar av gröna tak. På takträdgården finns
Läs merKärlväxtinventering i Femöre naturreservat 2011. Stätta i den södra hagmarken. Svinrot o blomkrabbspindel
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0157-506 05, 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: adoxa.elmhag@one.se Janne Elmhag Kärlväxtinventering i Femöre
Läs merUppföljning av flora i gräsmarker
Uppföljning av flora i gräsmarker ny metodik, flora och skötselförslag i 2 objekt En rapport från ÖGA-projektet Jan Bergsten, december 2007 MILJÖFÖRVALTNINGEN Innehåll Inledning 3 Beskrivning av metodik
Läs merFörfattare: Maria Pettersson
Rapport December 2001:01 2009 Bevarande av stor tofsäxing på Rådmansö 2007-2009 Författare: Maria Pettersson December 2009 Bevarande av stor tofsäxing på Rådmansö 2007-2009 Utgivningsår: 2009 Mer information
Läs merA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z AA AB AC AD AE AF AG AH AI AJ AK AL AM AN AO AP AQ AR AS AT AU svenskt namn latinskt namn
0 0 0 0 0 0 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z AA AB AC AD AE AF AG AH AI AJ AK AL AM AN AO AP AQ AR AS AT AU svenskt namn latinskt namn v 0 0 v 0 v s 0 silvergran Abies alba asklönn Acer
Läs merPlantor för markmiljöer
82 Skandinaviens bredaste sortiment Vi odlar örtpluggplantor från frö och moderplantor med svensk proveniens. Med örtpluggplantor kan du skapa, återskapa eller bevara naturliga miljöer. Man kan komponera
Läs merGranskning av kärlväxtfynd i Västmanlands län Studiecirkel våren 2012 Träff 3
Granskning av kärlväxtfynd i Västmanlands län Studiecirkel våren 2012 Träff 3 Deltagare Mål Rapportering i Artportalen Vilka ska koordinatsättas Arter att dokumentera Kända taxa Vattenklöverväxter Korgblommiga
Läs merPLANTOR FÖR MARKMILJÖER
84 Plantor för markmiljöer PLANTOR FÖR MARKMILJÖER Skandinaviens bredaste sortiment Vi odlar örtpluggplantor från frö och moderplantor med svensk proveniens. Med örtpluggplantor kan du skapa, återskapa
Läs merSaltsjöbadens golfbanas högre växter. Kompletterande inventering 2010.
Saltsjöbadens golfbanas högre växter. Kompletterande inventering 2010. 2010-08-17 Anders Svenson Grangärde, 59040 Kisa tel 0494-37022 mobil 0702-928140 0 Sammanfattning Fjolårets inventering av växter
Läs merSå fungerar det i praktiken- MKBs gröna takresa. Maria Nilsson
Så fungerar det i praktiken- MKBs gröna takresa Maria Nilsson 2015-05-27 MKBs gröna tak Totalt 164 tak äldsta ca 15 år -miljöhus, cykelgarage, bostadshus Mycket begr. underhåll över tid -Ca hälften inventerades
Läs merVårinventering av beteshagen på Södra hällarna 2014
Vårinventering av beteshagen på Södra hällarna 2014 Marcus Lewin, Uppsala Universitet Campus Gotland. marlev03@student.hgo.se Foto: Jimmy Holpers Bakgrund Detta är ett resultat av en inventering av kärlväxtfloran
Läs merEffekter av naturvårdsåtgärder på kalkhällmarkerna en uppföljande växtinventering 2013
Fjärilarnas Marker i Stora Vika 2009-24 Effekter av naturvårdsåtgärder på kalkhällmarkerna en uppföljande växtinventering 2013 Göran Palmqvist och Tore Söderqvist En del av det röjda område i vilket inventeringen
Läs merÄngsvegetation. Fördelar med ängsvegetation. Med våra system för ängsvegetation kan en naturlig miljö snabbt skapas.
76 Torräng anlagd med ängsfrö 8 år efter sådd. Var kan ängsvegetation användas? kan användas i flera olika miljöer. Det finns ängstyper för allt från torra och branta slänter till fuktiga och flacka ytor.
Läs merBävern utrotades från Sverige i slutet av
En bäverpopulations förändring I Sunnemo socken i Värmland inventerades hela bäverstammen under somrarna 1976 och 1977. Biotopval, populationstäthet, födoval och relationer till andra ryggradsdjur undersöktes.
Läs merUrtica dioica Galium verum Lotus corniculatus Medicago satival Planlago lanceolata Veronica chamaedrys Thymus serpyllum Phragmites communis Rosa
138 Edvard Sylvin Tab. l..fynduppgifter frin Sverige fiir gallmyggor. med pavisad ftirekomst pfl-olands alvar. - OA : Olands alvar. OB : 6tanO exkl. alvar. A = publicerad(e) uppgift(er), inget material
Läs merNaturvärdesinventering av Klövsjö 5:262
Naturvärdesinventering av Klövsjö 5:262 - med fokus på kärlväxter och fåglar utförd av Ulrika Nordin & Fredrik Jonsson på uppdrag av Bergs kommun, i juni 2016 Inventeringsområdet allmän beskrivning Inventeringsområdet
Läs merInventering av kulturväxter inom delar av det blivande naturreservatet Grimsta
STOCKHOLMS STADSMUSEUM Kulturmiljöavdelningen Arkeologisk rapport 2002:9 Inventering av kulturväxter inom delar av det blivande naturreservatet Grimsta Anna-Lena Anderberg, Ingrid Dyhlén-Täckman & Ann-Marie
Läs merNyckelelement Frekvens Diameter
94. Igenväxningsmark sgrupp Visst naturvärde - naturvärdesklass 4 Igenväxningsmark känd förekomst Natura 2000 : Icke Naturanaturtyp Gräsmark med stark igenväxning med ekbuskar. Blomrik med vanliga örter
Läs merblomstrande gobeläng växtlista
Projektet Towards sustainable lawns bedrivs med medel från SLU Klimatfond blomstrande gobeläng För närvarande utgör konventionalla gräsmattor en dominerande del av utomhusmiljön på campus Ultuna. Skötseln
Läs merBILAGA 5 stråk svenskt namn vetensk namn
BILAGA 5 Förekomst av resp. kärlväxt angivet som närvaro i antal rutor av de tio provrutorna. Dvs i stråk 1.1 förekommer björnbär i sju av de tio rutorna. asp Populus tremula 1 1 1 axveronika Veronica
Läs merGranskning av kärlväxtfynd i Västmanlands län
Granskning av kärlväxtfynd i Västmanlands län Studiecirkel våren 2012 Träff 2 Deltagare Mål Kända taxa Resedaväxter- Gentianaväxter Rapportering i Artportalen Vilka ska koordinatsättas Arter att dokumentera
Läs merRanunkelväxter. Violväxter. Klockväxter. Många ståndare, många pistiller. Vissa arter saknar foderblad.
Ranunkelväxter Många ståndare, många pistiller. Vissa arter saknar foderblad. Blommor oftast med klart färgade kronblad, ofta gula (hylleblad) Smörblomma, Ranunculus acris Violväxter Hjärtlika blad Blomman
Läs merBilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg
Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg Herrljunga kommun, Västra Götalands län Järnvägsplan 2017-05-30 Projektnummer: 146181 I denna bilaga beskrivs ingående de naturvärdesobjekt
Läs merGräsröjarens effekt på floran i en artrik slåttermark
Gräsröjarens effekt på floran i en artrik slåttermark Svensson, R., Pihlgren, A. och Wissman, J. SLU Centrum för Biologisk Mångfald Uppsala Inledning Att använda gräsröjare med plastlina som slåttermetod
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merInventering av hasselmus på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun
på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun Rapport den 21 juli 2013 Reviderad den 12 mars 2014 På uppdrag av Söderberg & Ask Arkitektkontor AB Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72,
Läs merPM - Inventering av strandnära naturvärden Tillståndsprövning Toresta. NCC Roads AB Reviderad
PM - Inventering av strandnära naturvärden Tillståndsprövning Toresta NCC Roads AB 2014-10-08 Reviderad 2015-06-07 NIRAS Sweden AB Fleminggatan 14 Box 703 75 107 24 Stockholm Org.nr: 556541-2532 Upplaga:
Läs merFörslag på kompensationsåtgärder och uttalande om naturvärden
Datum 2014-10-20 PM Förslag på kompensationsåtgärder och uttalande om naturvärden Detaljplan Håffrekullen 1:6 m fl Kungälvs kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla
Läs merSLUTRARAPPORT ODLING + VATTENHANTERING GRÖNA FASADER VAJERSYSTEM + FÖNSTER. hauschild+siegel Klippern 3 BiodiverCity LÄGENHET RADHUS FÖRKLARINGAR
BET ANT BET ANT ÄNDRINGEN AVSER ÄNDRINGEN AVSER DATUM DAT SLUTRARAPPORT FÖRKLARINGAR ALLA MÅTT I MM OM EJ ANNAT ANGES +00.0 PLUSHÖJD I METER ÖVER H FG +00.0 FÄRDIGT GOLV BRANDCELLSGRÄNS +16.48 +16.63 +16.68
Läs merNaturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Läs merNaturvärdesinventering av småbiotoper vid Slagsta, Eskilstuna kommun
Naturvärdesinventering av småbiotoper vid Slagsta, Eskilstuna kommun Naturföretaget 2016 Inventering och rapport: Karolin Ring, Naturföretaget Foto: Karolin Ring Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum
Läs merAquilegia vulgaris Ulmus glabra. Malus domestica Populus tremula. Thalictrum simplex ssp. simplex Thlaspi caerulescens ssp.
Akleja Alm Amerikansk dunört Andmat Apel Asp Backnejlika Backruta Backskärvfrö Berberis Bergdunört Bergklint Bergslok Bergsyra Betesdaggkåpa Björnloka Blekfryle Blekstarr Blodrot Blåbär Blåsippa Blåsuga
Läs merKV PROSTEN. Landskapsåtgärder rev Landskapsarkitektur
& Stadsbyggnad Peter Myndes Backe 12 118 46 Stockholm +46 8 442 48 20 info@landskapslaget.se www.landskapslaget.se KV PROSTEN Landskapsåtgärder 2015-01-29 rev 2015-05-29 Innehåll KV PROSTEN 13:580 2015.01.29
Läs merBiotopkartering vattendrag Löt 20141124 FRIMAN EKOLOGIKONSULT AB
Biotopkartering vattendrag Löt 20141124 FRIMAN EKOLOGIKONSULT AB 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Konsulter Sonia Wallentinus - Conec konsulterande ekologer Hans-Georg Wallentinus - Conec
Läs merNaturvärdesinventering Fridhem, Höviksnäs, Tjörns kommun
Naturvärdesinventering Fridhem, Höviksnäs, Tjörns kommun Beställare: Beställarens representant: Konsult: Tjörns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 471 80 Skärhamn Kristina Stenström Norconsult AB Box
Läs merGräsröjaren bättre än sitt rykte!
Gräsröjaren bättre än sitt rykte! Att använda gräsröjare med plastlina som slåttermetod har under lång tid setts med oblida ögon av naturvårdare och är oftast förbjudet när det gäller skötseln av värdefulla
Läs merTilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni
Läs merNaturvärdesinventering till ansökan om tillstånd enligt miljöbalken i ärende om täktverksamhet.
CONRAD NISSER BERGTÄKT, KARLSTADS KOMMUN Naturvärdesinventering till ansökan om tillstånd enligt miljöbalken i ärende om täktverksamhet. 2016-11-13 Nr 340-01 1 (11) Innehåll 1 INTRODUKTION...3 1.1 UPPDRAG...3
Läs merTrädinventering & okulär besiktning. Brandstegen Midsommarkransen,
Trädinventering & okulär besiktning Brandstegen Midsommarkransen, 2015-03-31 Ansvarig för utförd trädinventering är Anders Ohlsson Sjöberg,, telefon: 0733-14 93 10, e-post: anders@arborkonsult.se 2 av
Läs merNaturvärdesinventering vid Finngösa, Partille
Naturvärdesinventering vid Finngösa, Partille Underlag för stabilitetsförstärkande åtgärder På uppdrag av Golder Associates AB 2015-11-11 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund
Läs merNyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor
Läs merFärdig Ängsmatta Örtpluggplantor Ängsfröblandningar SIDAN 76 SIDAN 78 SIDAN 80
74 Ängsvegetation ÄNGSVEGETATION Var kan ängsvegetation användas? Ängsvegetation kan användas i flera olika miljöer. Det finns ängstyper, allt från torra och branta slänter till fuktiga och flacka ytor.
Läs merNaturvärdesinventering Otterbäcken
Datum Rev 2013-10-30 Rapport Naturvärdesinventering Otterbäcken Korsningsåtgärd Väg 26, Gullspångs kommun Trafikverket Investering distrikt väst EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg Besöksadress
Läs merBager, Helena & Persson, Anette (2009). Skånes rikkärr. Malmö: Miljöavdelningen, Länsstyrelsen i Skåne län
Källförteckning Litteratur Bager, Helena & Persson, Anette (2009). Skånes rikkärr. Malmö: Miljöavdelningen, Länsstyrelsen i Skåne län Ekstam, Urban & Forshed, Nils (1992). Om hävden upphör: kärlväxter
Läs merFärdig Ängsmatta Örtpluggplantor Ängsfröblandningar. Sidan 74 Sidan 76. Sidan 78
72 Var kan ängsvegetation användas? kan användas i flera olika miljöer. Det finns ängstyper för allt från torra och branta slänter till fuktiga och flacka ytor. Ängar kan anläggas på exempelvis torra och
Läs merNaturvärdesinventering vid Turistgården i Töcksfors, Årjängs kommun
2013-07-11 Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering vid Turistgården i Töcksfors, Årjängs kommun Uppdrag och syfte På uppdrag av Turistgården i Töcksfors har Ecocom genomfört en sinventering i detaljplaneområdet
Läs merPer-Jansängen (Lillhammarn) i Idenor
Hudiksvall den 16 december 2010, Magnus Andersson Per-Jansängen (Lillhammarn) i Idenor Sedan 2002 har jag och min familj skött om ängen nedanför Per-Jansgården i Idenor (på kommunens mark). De skötta ytorna
Läs merVEGETATIONSBESKRIVNING AV VÄLENOMRÅDETS VÄSTRA DELAR
VEGETATIONSBESKRIVNING AV VÄLENOMRÅDETS VÄSTRA DELAR SYFTE OCH METOD I samarbete och på uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborg och Västra Frölundas naturvårdsförening har undertecknad under våren och
Läs merEn översiktlig inventering av floran efter Häsboån. Samt bedömning av konsekvenser vid ändrat flöde. Augusti 2014
En översiktlig inventering av floran efter Häsboån. Samt bedömning av konsekvenser vid ändrat flöde. Augusti 2014 Gamla åfåran Utförd av Biolog Jens Hansen, Järvsö för Ovanåkers kommun genom Fiskevårdstjänst-Peter
Läs merFlorainventering och naturvärdesbedömning av fyra områden i Stenkullen
Florainventering och naturvärdesbedömning av fyra områden i Stenkullen Datum: 23 maj 2012 Beställare: Tyréns (Kontaktperson: Jonas Petersson) Konsult: Melica (Kontaktperson: Åsa Röstell) Text, foton och
Läs merNär jag var liten pojke på 1940-talet
Leka med växter I femtio år har Gösta Olsson samlat på växtlekar. Här är några av dem. Text och foto: GÖSTA När jag var liten pojke på 1940-talet var naturen den självklara lekplatsen. Glasbrukssamhället
Läs merMakrobotanisk analys. Jens Heimdahl. Inledning. Metod och källkritik. Bilaga 5
Bilaga 5 Makrobotanisk analys. Jens Heimdahl. Inledning Den arkeologiska undersökningen av kvarteret Lyckan genomfördes integrerat med en geologisk och arkeobotanisk undersökning redan i fält. Från kvartärgeologiskt
Läs merRapport Gruvstadsparken, Kiruna stad
Gruvstadsparken Kiruna 1 (11) Rapport Gruvstadsparken, Kiruna stad Sundsvall 2008-10-28 Reviderad 2008-11-03 Projektnamn: Gruvstadsparken Uppdragsnummer: 218629 Tyréns AB Infra Nord Granskad av Andreas
Läs merNATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
Läs merBilaga 10. Makrofossilanalys
Bilaga 10. Makrofossilanalys Av Håkan Ranheden, UV Makrofossilanalyser Under fältarbetet vid Björkgärdet insamlades makrofossilprover som en del i ett försök att ge en bild av närmiljön och vilka resurser
Läs merBilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig
Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).
Läs merÅlsätter Ruda holmar
Ålsätter Ruda holmar Vingåkers kommun NATURVÄRDESBEDÖMNING 1 Linnea Natur och Ekologi Augusti 2015 2 Ärendet I anslutning till Ålsätters fritidshusområde vid östra änden av sjön Kolsnaren i Vingåkers kommun
Läs mer7.5.2 Lyngby - Hässleberga
7 och analys Lyngby by, sedd från väster 7.5.2 Lyngby - Hässleberga Naturförhållanden Området består av ett kuperat, öppet landskap med sandiga marker och många småvatten. Byarna Lyngby och Hässleberga
Läs merPå väg upp mot Kilsbergen i kanten av. Ett blomsterrike på Latorpsplatån
Ett blomsterrike på Latorpsplatån Inför ombyggnaden av E18 väster om Örebro fälldes skogen och under några korta månader tog växtligheten fart i en sista blomstring innan sprängsten och asfalt fick täcka
Läs merKärlväxter i och vid Sörfjärden 1 (12)
Kärlväxter i och vid Sörfjärden 1 (12) Lopplummer Huperzia selago M Revlummer Lycopodium antinum M O Styvt braxengräs Iëtes lacustris I Åkerfräken Equisetum arvense A B C D E F G H I J L M N O Sjöfräken
Läs mer7.4.9 Veberöd, sydväst
7 och analys Björkhage söder om Spången. 7.4.9 Veberöd, sydväst Naturförhållanden På Romeleåsens östsluttning väster om Veberöd finns ett varierat odlingslandskap med flera skogklädda bäckraviner som bryter
Läs merNATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Läs merInventering av kärlväxtfloran i Västmanlands län Årsrapport 2009 Bengt Stridh. Revision
Botaniska Föreningen i Västmanlands län (BFV) 1 Inventering av kärlväxtfloran i Västmanlands län Årsrapport 2009 Bengt Stridh. Revision 2010-03-21 Exkursioner Under året har utflykter gjorts för gemensam
Läs merUNDERLAG FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄMPERSVIK
HYDROGIS AB Kämpersviks samhälle med del av planområdet avgränsat med rött BIOLOGISK INVENTERING UNDERLAG FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄMPERSVIK TANUMS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV KÄMPERSVIKS HAMN AB NOVEMBER 2004
Läs merEftersök av tidigare rapporterad förekomst av vit kattost. Fynd av skär kattost i närheten av inventeringsområdet. Kärrtorp, Stockholm stad
Eftersök av tidigare rapporterad förekomst av vit kattost. Fynd av skär kattost i närheten av inventeringsområdet. Kärrtorp, Stockholm stad November 2015 Beställare:Exploateringskontoret, Avdelningen Miljö
Läs merÄNGSFRÖER & ÄNGSPLANTOR. Vildinsamlade och odlade i Sverige. Pratensis AB
ÄNGSFRÖER & ÄNGSPLANTOR Vildinsamlade och odlade i Sverige Pratensis AB 1 2 4 3 5 6 3 Välkommen till PRATENSIS! Svenska ängsfröer, ängsplantor och ängsrådgivning En blomsteräng blommar, doftar och lever.
Läs merInventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06
Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se
Läs merSKÖTSELPLAN ÅRSTASKOGENS BÄCKRAVIN OCH STORÄNGSPARKEN
SKÖTSELPLAN ÅRSTASKOGENS BÄCKRAVIN OCH STORÄNGSPARKEN Årstaviken Bäckravinen Storängsparken Svärdlångsvägen 2007-12-05 1 Bakgrund Årstabäcken har efter restaureringen 2007, då vattenframrinningen i bäckravinen
Läs merUppland Vattholma längd Bangyllen - Barbarea vulgaris var. vulgaris Kärrvial - Lathyrus palustris
Uppland Vattholma längd Bangyllen - Barbarea vulgaris var. vulgaris Kärrvial - Lathyrus palustris Gästrikland Ockelbo 6753107 1549722 Bangyllen - Barbarea vulgaris var. vulgaris (bild finns) 6753334 1549776
Läs merNaturinventering av detaljplaneområdet för Vikarholmen i Larsmo kommun
Naturinventering av detaljplaneområdet för Vikarholmen i Larsmo kommun Mattias Kanckos September 2015 Huvudsjövägen 411 GSM: 050-5939536 68840 Lappfors info@essnature.com Finland Innehållsförteckning 1.
Läs merBengt Stridh. Revision 2011-02-26
Botaniska Föreningen i Västmanlands län (BFV) 1 Inventering av kärlväxtfloran i Västmanlands län Årsrapport 2010 Bengt Stridh. Revision 2011-02-26 Mål Styrgruppen (Bengt Stridh, Christina Flint Celsing
Läs merRAPPORT. Inventering och bedömning av naturvärde detaljplan vid Östmarkskorset UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB TORSBY KOMMUN
TORSBY KOMMUN Inventering och bedömning av naturvärde detaljplan vid Östmarkskorset UPPDRAGSNUMMER 13006646 INTERNGRANSKAT SWECO ENVIRONMENT AB KIRSI JOKINEN, INVENTERING, BEDÖMNINGAR OCH ANNELI NILSSON,
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk
Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att
Läs merlönn röllika nysört desmeknopp kirskål vildpersilja krypven rödven vårtåtel svalting klibbal kärrkavle ängskavle oxtunga vitsippa gulsippa strätta
Latinskt namn Acer platanoides Acer pseudoplatanus Achillea millefolium Achillea ptarmica Adoxa moschatellina Aegopodium podagraria Aethusa cynapium Agroistis stolonifera Agrostis capillaris Aira praecox
Läs merInfo om Herbariet 2015
Info om Herbariet 2015 I det här hä et hi ar du informa on om Herbariet. Mera info på skolans hemsida h p://www.kokkola.fi/donnerska klicka där på Länkar Från hemsidan kan du ladda ner en miniflora med
Läs merHans Göransson hade redan analyserat
Florans förändring i södra Östergötland 1972 1998 Alf Oredsson och hans medarbetare har inventerat trakten kring Striern i Kindabygden i södra Östergötland med 26 års mellanrum. Många arter har blivit
Läs mer911. Trädklädd betesmark
Sida: 1 911. Trädklädd betesmark Naturvärdesklass Naturtypsgrupp Naturtyp Högsta naturvärde - naturvärdesklass 1 Äng och betesmark Trädklädd betesmark Skyddsstatus Inventerare Ingen Okänt Områdesbeskrivning
Läs merNaturinventering av delgeneralplaneområdet för Kackur-Sämskar i Larsmo kommun
Naturinventering av delgeneralplaneområdet för Kackur-Sämskar i Larsmo kommun Mattias Kanckos Oktober 2013 Huvudsjövägen 411 GSM: 050-5939536 68840 Lappfors info@essnature.com Finland Innehållsförteckning
Läs merAxamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Läs merINVENTERING AV SVAMPAR I
INVENTERING AV SVAMPAR I ÅSBARRSKOGAR PÅ SWEDAVIAS MARKINNEHAV VID ARLANDA MED FOKUS PÅ RÖDLISTADE ARTER OCH SIGNALARTER 2010-12 - 16 Beställning Beställarens namn Swedavia Framställt av: Ekologigruppen
Läs merhöstfibbla Leontodon autumnalis jungfrulin Polygala vulgaris jättegröe Glyceria maxima kabbeleka Caltha palustris 1 3
Bilaga 4 Förekomst av resp. kärlväxt angivet som närvaro i antal rutor av de tio provrutorna. Dvs i stråk 1.1 förekommer björnbär i sju av de tio rutorna. stråk 1 2 3 4 5 6 7 9 10 11 12 13 14 16 17 19
Läs merApotekaren Knut Fr. Thedenius skriver
Nyupptäckt florainventering i Lillhärdal från 1819 När Sune Zachrisson gick igenom linnélärjungen Carl Peter Thunbergs brevsamling i Uppsala hittade han en lista med växter som noterats i Lillhärdal. Det
Läs merSkogar norr om Öjaby, kompletterande inventering 2017.
Skogar norr om Öjaby, kompletterande inventering 2017. Av Tobias Ivarsson, saperda@spray.se Inledning Under hösten 2017 gjordes några besök i skogarna norr om Öjaby då det finns planer på bebyggelse och
Läs merNaturvärdesbedömning vid Görla
Naturvärdesbedömning Görla Sida 1 av 15 2012-11-29 Naturvärdesbedömning vid Görla Sammanfattning En naturvärdesbedömning har gjorts för att verka som ett underlag inför arbetet med att ändra detaljplanen
Läs merArtutredning gällande arter kopplade till hassel och asp, Skridskon i Norrtälje kommun 2016
Artutredning gällande arter kopplade till hassel och asp, Skridskon i Norrtälje kommun 2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Uppdrag... 3 Området... 3 Allmänt om naturvärdesinventeringen... Fel! Bokmärket
Läs merPrinciper för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.
Principer för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Inledning Denna text är den grund på vilken den framtida skötseln kommer att baseras. Så länge området inte är projekterat
Läs merFlintabacken. En skyddsvärd sandstäpp. Inventeringsmetodik 15 hp HT Studenter som inventerat och författat rapporten
Flintabacken En skyddsvärd sandstäpp Studenter som inventerat och författat rapporten Nilsson, Caroline Paulsson, Ramona Welin, Catarina Nilsson, Joakim Paulsson, Christian Hessel, Rebecca Handledare Ola
Läs merINFORMATION OM FINSKA VILDA VÄXTERS ANVÄNDNINGSHISTORIA SOM LIVSMEDEL (18.6.2014, uppdaterad 22.6.2015)
INFORMATION OM FINSKA VILDA VÄXTERS ANVÄNDNINGSHISTORIA SOM LIVSMEDEL (18.6.2014, uppdaterad 22.6.2015) I denna tabell har sammanförts information om de viktigaste finska vilda växterna och växtdelarna
Läs merNaturvärdesinventering
Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten
Läs mer