Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Vaxö Skola

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Vaxö Skola grundskolan, fritidshemmet Vaxholm Vaxholm

2 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för grundskolan och fritidshemmet Vaxö Skola Vision Vaxö Skola skall vara en miljö fri från förekomst av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagtext Sedan 1 januari, 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk; Lagen innehåller två delar: Diskrimineringslagen, 3 kap. 16 Skollagen, 14a kap. 16 Förbud mot diskriminering inklusive trakasserier i enskilda fall Krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Ansvar Mål Huvudmannen för verksamheten har det formella ansvaret för att det aktiva arbetet bedrivs enligt likabehandlingsplanen. Enligt skollag och läroplan har alla som arbetar i skolan och förskolan ansvar för att barnens miljöer skall vara fria från diskriminering. De vuxna ska stå för ett förhållningssätt som förmedlar inlevelse, insikt, tolerans, förståelse och solidaritet med andra människor. Att skolan utgör en sådan miljö att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling inte förekommer. Samverkan Vid höstterminsstart diskuteras likabehandlingsarbetet som ligger till grund för likabehandlingsplanens utformning med elever, vårdnadshavare och personal. Planen tillgängliggörs också på skolans hemsida. Likabehandlingsarbetet Upptäcka diskriminering, trakasserier, kränkande behandling All personal har skyldighet att rapportera misstanke om all form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rastvärdarna är observanta på elevernas beteende. Utvecklingssamtal med elever hålls regelbundet av mentor. 2

3 Arbetsgång på Vaxö Skola vid kränkande behandling och mobbning Utövarna måste inse att de har ett personligt ansvar för sina handlingar och lära sig se konsekvenser av sitt beteende. Insatserna genomförs i så många steg som visar sig nödvändigt. Den negativa handlingen av den utsatte ska upphöra. Kännedom och första åtgärd Personal som märker/får veta att mobbning eller annan kränkande behandling pågår meddelar först elevens mentor. Alternativt lyfter det i arbetslagens regelbundna möten där trygghetsgruppen har en stående punkt. Samtal med eleven förs om situationen. Vårdnadshavare informeras och kallas ev. till ett gemensamt samtal med elev och mentor och vid behov den person som uppmärksammat ärendet. Elev och vårdnadshavare skall få information om skolans handlingsplan i liknande ärenden. Utreda Om mentors åtgärd inte ger önskvärt resultat görs en anmälan till Trygghetsgruppen, skolans antimobbningsgrupp. Anmälan görs till någon av medlemmarna i gruppen. Gruppen sammankallas skyndsamt. Ärendet kartläggs utifrån information från elev, mentor, ev. föräldrar, annan personal. Åtgärda En handlingsplan upprättas utifrån fört samtal med inblandade elever och information till berörda föräldrar. Vårdnadshavare hålls informerade efter den överenskommelse som gjorts med dem. Uppföljning Efter en vecka har Trygghetsgruppen ett första uppföljande samtal med den som utsatt och ett samtal med den utsatte. Vid fortsatta trakasserier eller kränkande behandling efter vidtagna åtgärder återkallas Trygghetsgruppen. Den som utsatt och vårdnadshavare kallas till samtal tillsammans med ansvarig för Trygghetsgrupp och representant för skolans ledningsgrupp, då ett handlingsprogram upprättas. Dokumentation Dokumentation sker fortlöpande av mentor och Trygghetsgruppen. Dokumentationen arkiveras av ansvarig för Trygghetsgruppen. Vid fall av kränkande behandling skickas även anmälan till förvaltningen. 3

4 Delaktighet Trakasserier, kränkande behandling, vuxen elev Om elev känner sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av personal på skolan skall alltid rektor meddelas. Eleven vänder sig till mentor eller någon ur Trygghetsgruppen, som meddelar rektor. En intern utredning görs, som ligger till grund för ev. åtgärd. All personal på Vaxö skola är enligt skollag och läroplan skyldiga att arbeta förebyggande samt ingripa vid alla former av mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling. Vi arbetar kontinuerligt för att öka kunskapen kring hur den upptäcks, motverkas och förebyggs. I detta arbete är både personal, elever och vårdnadshavare delaktiga, bl.a. genom att skolan lyfter likabehandlingsarbetet för alla elever och föräldrar vid skolstart. Elevernas delaktighet Reflektioner kring demokratiska frågor, hur vi påverkar andra och önskvärda förhållningssätt/ställningstagande är något som ständigt diskuteras med eleverna, både i undervisningen men också på alla ställen utanför där vi möts såsom matsal, korridorer, kapprum, bibliotek m.m. Mentorstid är en fast tid på alla elevers scheman, där eleverna tillsammans med läraren kan arbeta med olika typer av frågor rörande likabehandlingsarbete. Detta ger utrymme för t.ex. värderingsövningar, diskutera nedsättande tillmälen, ryktesspridning, negativa kommentarer om utseende, hudfärg eller sexuell läggning m.m. Även möjlighet till enskilda samtal eller gruppsamtal kan erbjudas på denna tid. Vid elevrådsmötena och klassråden lyfts frågor om kamratskap och arbetsro i grupperna. Personalens delaktighet Vi vuxna på skolan har ett ständigt pågående samtal om hur vi ska arbeta för att skapa en arbetsmiljö där både elever och personal trivs och mår bra och samarbetar för att uppnå bästa möjliga klimat på skolan utifrån ett trivselperspektiv. De flesta lärare på skolan är mentorer i en elevgrupp och en av uppgifterna som mentor är att ha en dialog med sina elever kring trygghet och trivsel och ingripa i situationer där elever utsätts för kränkande behandling. Mentorerna har också ett särskilt ansvar att diskutera Likabehandlingsplanens intentioner på mentorstiden. Flera ur personalen ingår i skolans Trygghetsgrupp. All personal på skolan arbetar utefter inställningen att alla barn är allas barn. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna får information kring skolans arbete med värdegrunden på föräldramöten, skolsamråd och Unikum samt fortlöpande från mentor/vuxenteamet vid eventuella händelser då deras barn är inblandade. I de kommunövergripande enkäterna i år 2 och 5 får vårdnadshavarna svara på frågor bland annat rörande trygghet och trivsel. Resultaten används sedan i skolans arbete med mobbning och annan kränkande behandling. 4

5 Till dig som vårdnadshavare! Om du som vårdnadshavare misstänker att ditt barn blir utsatt eller utsätter någon för mobbning, diskriminering eller annan kränkande behandling och du funderar över om skolan har vetskap om detta kan du: Ta reda på så mycket information som möjligt genom att tala med ditt barn. Kontakta mentor/kurator. Tveka inte att ta kontakt med skolan, även om ditt barn har invändningar. Samarbete mellan hem och skola är alltid en underlättande faktor att lösa konflikter. Utvärdering av likabehandlingsarbetet under 2016 Likabehandlingsplanen utvärderas en gång om året, i november, av hela verksamheten. Däremellan aktualiseras och utvärderas planen även vid föräldrasamrådet, två gånger årligen samt av eleverna på klassråd och elevråd. Synpunkter tas löpande emot av personal, föräldrar och elever. Trygghetsgruppen på skolan ser årligen över och ger förslag på revidering av planen. Gruppen är sammansatt av lärare på skolan och rektor. Trygghetsgruppen har också ett tätt samarbete med skolans elevhälsogrupp, där även skolsköterska och skolpsykolog ingår. Grundskolan: Vaxö skola har under 2016 arbetat mycket med olika temadagar som varit både ämnesövergripande och årskursövergripande. Genom dessa temadagar har lärarna tillsammans med eleverna fokuserat på några viktiga ämnen att diskutera och arbeta med utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Skolan har också systematiskt genomfört olika gruppstärkande lekar, som i sin tur blir ett förebyggande arbete för likabehandling. Skolan har under 2016 även haft en rosenvecka, där det under hela veckan fokuserades på likabehandlings- och värdegrundsfrågor. Skolan har genomfört en trygghetskartläggning tillsammans med eleverna och tagit fram en plan för hur vi ska arbeta med de områden som eleverna upplever som mest otrygga. Skolan har också haft en aktiv fadderverksamhet samt ett kontinuerligt och systematiskt arbete i klassråd och elevråd, för att fånga upp elevernas synpunkter och tankar kring skolans verksamhet utifrån olika perspektiv. Utöver detta arbetar varje lärare med att se över exempelvis placeringar i klassrummet och val av högläsningslitteratur utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Fritidshemmet: Vaxö fritidshem har under 2016 ägnat mycket tid över att se över sina arbetssätt och årshjul för att hitta goda rutiner för likabehandlingsarbetet på skolan. Fritidspersonal är representerad i skolans Trygghetsgrupp och tar med sig åsikter och tankar från fritidshemmet kring arbetet med likabehandling. Fritidshemmet har gjort både organisatoriska förändringar och verksamhetsförändringar för att på ett bättre sätt möta upp mot de styrdokument och lagkrav som vi styrs av och för att på ett tydligare sätt påvisa ett systematiskt arbetssätt som utgår från elevens perspektiv. 5

6 Ärenden i Trygghetsgruppen: Under 2016 har några få ärenden anmälts. Det har då handlat om att någon elev blivit utstött från gruppen eller upprepade gånger blivit retad för något. Trygghetsgruppen har vid dessa tillfällen agerat skyndsamt enligt sin handlingsplan. Åtgärderna inför nästa läsår har grund i arbetet år Kartläggning Enkätundersökning Varje år genomförs en enkätundersökning (i åk 2 och åk 5) om elevernas/föräldrarnas upplevelse av skolans arbetsmiljö. Resultatet av årets enkäter visar att skolan av de flesta elever och föräldrar upplevs som en trygg plats. Trygghetskartläggning Vaxö skola 2016 Innemiljön Tryggast är det i: - Klassrummen - Fritids - Paviljongen När det är tryggast: - Överallt om när man är med en vuxen. Otryggast är det i: - Kapprum - Omklädningsrum - Områden runt vissa toaletter på skolan Bråk/konflikter uppstår lättast: - I kapprummen - Utanför toaletterna. Åtgärder: Gemensamma regler, vuxna i kapprummen, se över rastvakternas ansvarsområden, Se över att alla elever kan få hjälp i omklädningsrummet. Utemiljön Tryggast är det: - Stora delar av skolgården - Vid kompisträdet 6

7 När det är tryggast: - Under skoldagen, när vuxna är med. Otryggast är det: - Vid fotbollsplanen, en del är rädda för att få bollar på sig och ibland används fula ord. - I skogen - Vid klätterställningen. Bråk/konflikter uppstår lättast: - På fotbollsplanen - I Gula parken - Vid stängerna Åtgärder: Gemensamma regler och att vuxna cirkulerar på skolgården. Se över rastvakternas ansvarsområden. Åtgärder inför 2017: Se över rastvaktsschema, se över möjlighet att utöka rastvakterna. Vuxna i omklädningsrummen. Vuxna i kapprummen Främjande insatser under 2016: I skolan ges utrymme att kontinuerligt arbeta med vårt förhållningssätt genom t.ex. etiska samtal, diskussioner och faktainhämtande. Mindre grupper av elever diskuterar på olika sätt värdegrundsfrågor under ledning av respektive mentor, t ex tjej- och killsnack Arbeta med attityder och värdegrundsfrågor i åldersblandade grupper för att stärka VI-känslan och skapa samhörighet mellan yngre och äldre elever. På elevrådet som äger rum varannan vecka deltar elever från F-klass till år 6. Temaveckor- Rosenveckor med tema antimobbning med gruppstärkande aktiviteter. Diskussioner, övningar, lekar mm genomförs i mindre elevgrupper. Varje termin genomföra utvecklingssamtal, då elevens situation både kunskapsmässigt och socialt diskuteras med elev och dennes föräldrar/vårdnadshavare På fritidshemmet ges utrymme att kontinuerligt arbeta med olika uttrycksformer och värdegrundsfrågor genom att: Särskilt beakta och stödja elevernas estetiska och sociala utveckling. Ibland diskutera olika värderingsfrågor under ledning av fritidspedagogerna. Regelbundet hålla fritidsråd med eleverna enligt demokratiska principer. Personal ska arbeta för en god relation till elever och föräldrar. 7

8 Fritidshemsvistelsen beaktas vid utvecklingssamtalet varje termin. Förebyggande insatser under 2017 Personal ska genast ta itu med konflikter. Dåligt/kränkande språkbruk ska alltid bekämpas. Nolltolerans mot svordomar, kränkningar och kommentarer som skapar konflikter. Alla arbetar regelbundet med värdegrundsfrågor, bl.a. på mentorstid. Analysera och vidta åtgärder utifrån elevenkät och kartläggning av skolans miljö. Rastvakter bär orange väst för att synas bra. Förtydliga för eleverna var rastvakterna finns placerade. Eleverna erbjuds varierande och meningsfulla aktiviteter på fritidshemmet. Personal finns alltid med bland eleverna då skolan/fritidshemmet har gemensam utevistelse 8

9 Begrepp och definitioner Diskriminering När skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder mm. Direkt och indirekt diskriminering Direkt diskriminering: en elev missgynnas och det har direkt koppling till elevens kön (en flicka nekas en specifik uppgift med motiveringen att uppgiften endast erbjuds pojkar). Indirekt diskriminering: När skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet mm. (Att alla elever serveras samma mat kan indirekt diskriminera elever som pga. religiösa skäl behöver annan mat.) Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. T.ex..: Fysiskt (slag, knuffar) Verbalt (hot, svordomar, öknamn) Psykosocialt (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier) Nätkränkningar, kränkande meddelanden eller bilder av olika slag i sociala medier eller olika chatfunktioner. Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. T.ex. Retas Knuffas Mobba Frysa ut Rycka någon i håret Kalla någon för ord som kan tolkas kränkande och nedlåtande Bristande tillgänglighet 9

10 Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Det är den berörda personens individuella upplevelse som är utgångspunkt och den måste alltid tas på allvar. Befogade tillsägelser: Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven kan uppleva det som kränkande. 1 0