Omvärldsbevakning Nov Benchmark av tillväxt och innovation i 16 europeiska storstadsregioner

Transkript

1 Omvärldsbevakning Nov 2007 Benchmark av tillväxt och innovation i 16 europeiska storstadsregioner

2 Omvärldsbevakning Nov 2007 Benchmark av tillväxt och innovation i 16 europeiska storstadsregioner 1

3 Sammanfattning I syfte att få en bättre förståelse över hur väl Göteborgsregionen står sig i den internationella konkurrensen har Business Region Göteborg genomfört en benchmark av tillväxt och innovation i 16 europeiska regioner. Analysen visar att Göteborg/Västsverige utmärker sig när det gäller tillväxt. Både ekonomisk tillväxt (BRP) och produktivitetstillväxt har varit den näst högsta av samtliga jämförda regioner ( ). Det är främst företag inom den nya ekonomin samt traditionella tillverkningsföretag som växt snabbt under perioden och bidragit till utvecklingen. Samtidigt visar analysen att nivån på BRP per capita och produktivitet ligger runt snittet för västra Europa. Eftersom det tar relativt lång tid att förändra denna nivå är det än viktigare med en hög tillväxt. Tillväxt är ett uttryck för hög ekonomisk aktivitet i regionen och visar att Göteborg/Västsverige förbättrat sin relativa konkurrensposition. När det gäller innovationsaspekter kan vi konstatera att Göteborg/Västsverige står sig väldigt bra när det gäller satsningar på FoU och antal tagna patent. Regionen placerar sig i mittskiktet av jämförda regioner när det gäller universitetens kvalitet enligt rankinglistor. Det är i nivå med förväntan. Göteborg/Västsveriges relativa fördel är snarare förmågan att praktiskt tillämpa kunskap än att skapa ny akademisk kunskap. En ytterligare slutsats är att de stora företagen i regionen är mycket viktiga för regionens kunskapsskapande. Regionens i särklass svagaste länk är tillgängligheten till andra stora regioner. Här hamnar vi sämst av samtliga jämförda regioner. Svag tillgänglighet innebär dels högre transportkostnader för våra företag men även att regionen har svårare att konkurrera om etableringar av nya företag. Henrik Einarsson Chef Analys och Omvärldsbevakning Business Region Göteborg AB 2

4 Bakgrund Under hela 2000-talet har tillväxten varit mycket god i Göteborgsregionen. År 2005 hamnade regionen på första plats i affärsvärldens årliga ranking av Sveriges regioner och 2006 toppar regionen fortfarande tillväxtliga i det mer långsiktiga perspektivet ( ). Det är glädjande att konstatera att tillväxten med svenska mått varit så pass god. En mer relevant fråga att ställa sig är dock hur väl Göteborgsregionen står i ett internationellt sammanhang. I denna rapport presenteras därför en benchmark av Göteborgsregionens tillväxt och innovationspotential. Syftet är att på ett lättförståligt sätt visa hur Göteborgsregionen står sig gentemot 15 andra jämförbara regioner i Europa. Vilka är våra starka respektive svaga sidor? De regioner vi valt att jämföra oss med är huvudstäder i norden, hamnstäder i Europa eller andra regioner med liknande industrisammansättning som Göteborgsregionen. I en benchmark mellan olika regioner i olika länder bör man vara medveten om att det alltid finns svårigheter i jämförbarhet i underliggande data och avgränsningar. Trots detta är det relevant att försöka jämföra utvecklingen i Göteborg/Västsverige med utvecklingen i andra regioner. Analysen görs utifrån tre perspektiv: 1. tillväxt 2. innovation 3. övergripande innovationsmiljö Statistik och regioner Statistiken som presenteras i rapporten kommer från det Schweiziska konsultföretaget BAK Basel Economics. Företag är specialiserat på att bygga upp stora databaser med jämförbara data över regioner i Europa. De regioner som ingår i analysen är: Edingbourgh Helsingfors - - Köpenhamn - Göteborg Regionerna är definierade som storstadsregioner enligt EUs NUTS2 klassificering. I graferna benämns de för enkelhets skull med den största stadens namn i respektive region. 3

5 Tillväxt och välstånd Ekonomisk tillväxt mäts i rapporten med tre mått, BruttoRegionalProdukt (BRP), produktivitet och sysselsättning. Sammantaget visar analysen att tillväxten hittills under 2000-talet varit hög i samtliga svenska storstadsregioner. Högst har tillväxten varit i Göteborg/Västsverige 1. Det första måttet, BRP, mäter värdet av alla varor och tjänster som produceras i en region. Västsverige har haft den näst högsta BRP-tillväxten av alla 16 jämförda regioner mellan 2000 och Den årliga tillväxten har uppgått till drygt tre procent. Högst tillväxt har haft och tätt efter tvåan Göteborg/Västsverige följer regioner som och. På sjätte plats hamnar och återfinns på tolfte plats, i nivå med snittet för Europas regioner. När det gäller regionernas ekonomiska styrkefaktor, kan den mätas med BRP per invånare. Med detta mått framträder som den rikaste regionen. Göteborg/Västsverige placerar sig på en tionde plats, strax över europasnittet. Av de svenska regionerna har högst BRP per capita. BRP-tillväxt samt BRP/capita, Fasta priser 4.0% 3.5% Real årlig BRP-tillväxt % 2.5% 2.0% 1.5% 1.0% 0.5% Western Europe (17) 0.0% -0.5% Real BRP per capita, 2005 (i 1'000 USD) Förklaringen till Göteborg/Västsveriges höga tillväxt mellan är till stor del att företag inom den nya ekonomin har gått mycket bra (se nästa sida). I sektorn den nya ekonomin ryms främst IT- och telekommunikationsföretag. Sektorn har den klart högsta årliga tillväxten, ca 7,5 procent. En ytterligare förklaring till Göteborgs höga tillväxt är att även företag i den mer traditionella tillverkningssektorn har haft god tillväxt. Här ligger tillväxten på cirka 4 procent per år. Båda dessa sektorer har växt snabbare än regionen som helhet och kan därför ses som drivande i uppgången. För övriga sektorer, avancerad tillverkning, urbana sektorn och politiska sektorn, har tillväxten varit över EU-snittet men under regionens totala tillväxt. 1 Avses Västragötaland samt Halland (Nuts II) 4

6 Tabell 1. Olika sektorers bidrag till BRP-tillväxt , reala priser i US dollar 2000 samt PPP 1997 Nya ekonomin (Telekommunikation, IT, Data, etc) Avancerad tillverkningsindustri (Kemi och läkemedel, bilindustri, precisionsutrustning) Real årlig tillväxt i sektorn Nya ekonomin. Real årlig tillväxt i den traditionella sektorn 8% 7% 6% 5% WE 17 4% 3% 2% 1% 0% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 10% 11% 12% 13% Andel av Nya ekonomin i nominell BRP % 4% 3% 2% 1% 0% -1% -3% Traditionella ekonomin (Bygg och tillverkningsindustri) -2% WE 17-4% 9% 12% 15% 18% 21% 24% 27%.Andel Traditionell sektor i nominell BRP % Politiska ekonomin Offentlig sektor, FoU, Energi Real årlig tillväxt i sektorn Avancerad tillverkning. Real årlig tillväxt i den Urbana sektorn % 7% 4% -2% WE 17 1% -5% 1% 3% 5% 7% 9% 11% 13% Andel av Avancerad tillverkning i nominell BRP % 6% 5% 4% 3% 2% 1% Urbana ekonomin (Handel, Finans, transporter, personliga tjänster ) WE 17 0% 35% 40% 45% 50% 55% 60% 65% Andel Urban sektor i nominell BRP Real årlig tillväxt i den Politiska sektorn % 3% 2% 1% 0% -1% 15% 18% 21% 24% 27% 30% Andel Poliktisk sektor i nominell BRP WE 17 Contribution to growth % 2% 1% 0.5% 5

7 Som en följd av den goda ekonomiska tillväxten i Göteborg/Västsverige så har antalet sysselsatta ökat med nästan en procent per år. Det placerar Göteborg/Västsverige på en femte plats av alla jämförda regioner. Både och har haft en något lägre sysselsättningsökning. Högst sysselsättningstillväxt har följt av. Årlig procentuell ökning av antal sysselsatta % 2.5% 2.0% Årlig tillväxt % 1.0% 0.5% 0.0% -0.5% -1.0% Western Europe (17) Ett tredje tillväxtmått är produktivitetsutvecklingen i regionen. Produktivitetsmåttet ger oss en uppfattning om hur effektiva olika regioner är i sin produktion, dvs hur stort värde som skapas per arbetad timma. Högst produktivitet per arbetad timma har. Nivån är nästan dubbelt så hög som Europasnittet. De svenska storstadsregionerna ligger alla runt Europasnittet. ligger strax över medan Göteborg och ligger strax under. Produktivitetstillväxten är däremot mycket hög i Göteborg/ Västsverige. Det är ett viktigt mått eftersom det säger något om i vilken riktning regionen förändrar sin konkurrensposition. Ju effektivare en region blir desto mer konkurrenskraftig är den. Högst produktivitetstillväxt har tätt följt av. Därefter följer Göteborg/Västsverige. återfinns på en fjärdeplats medan hamnar på plats 10. Notera särskilt att Göteborg/Västsverige samtidigt haft en relativt god sysselsättningstillväxt. Det innebär att produktivitetsökningen inte har skett genom personalrationalisering, utan främst genom ökad produktion. 6

8 Produktivitet 2005 och produktivitetstillväxt (baserat påusd i 2000 års priser och 1997 PPP) 3.0% Real årlig produktivitetstillväxt, % 2.0% 1.5% 1.0% 0.5% Western Europe (17) 0.0% Timproduktivitet, 2005 (i USD) Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Göteborgsregionen stått sig förvånansvärt bra de senaste fem åren. Nivån på BRP och produktivitet ligger runt europasnittet. När det gäller förändringstakten i ekonomin, dvs tillväxten, sticker däremot Göteborg/Västsverige ut väsentligt. Göteborg har haft den näst högsta tillväxten i såväl BRP som produktivitet. Det är ett uttryck för att det sker en snabb förändring i ekonomin. En fortsatt hög tillväxt innebär att regionen i framtiden även klättrar i nivå. Innovation En regions innovationsförmåga handlar i princip om två processer. Den ena är förmågan att skapa kunskap. Den andra processen är förmågan att applicera kunskap på produkter och tjänster. För att skapa kunskap krävs bla en välutbildad arbetskraft och universitet av hög klass samt finansiella satsningar på forskning. Inom alla dessa områden hamnar Göteborg/Västsverige mycket bra till. Göteborg/Västsverige är den region där det satsas mest på forskning och utveckling i förhållande till BRP satsades cirka 6,5 procent av regionens BRP på forskning, vilket är en ökning med 1 procentenhet sedan På andra plats hamnar med drygt 4 procent. På tredje plats hamnar med cirka 4 procent, vilket är en minskning med drygt en procentenhet sedan Göteborg/Västsveriges framskjutna position förklaras främst av de privata företagens satsningar. Enligt en internationell benchmark mellan 125 av världens främsta kunskapsregioner hamnar Göteborg på plats 5 när det gäller privata FoU satsningar 2. Enligt samma källa har regionen bland de lägsta nivåerna på offentliga investeringar i FoU. En rimlig slutsats är att de stora företagen är en viktig motor för regionens kunskapsutveckling. 2 World Knowledge Competitiveness Index 2005, Robert Huggins Associates WKCI 7

9 Andel FoU-utgifter av BRP % 6% 5% Andel FoU 2000 Andel FoU % 3% 2% 1% 0% Western Europe (17) En ytterligare förutsättning för att skapa kunskap är att universiteten i regionen håller hög klass. Hur vet vi då hur väl våra universitet står gentemot omvärlden? Ett svar på denna fråga ges av Shanghai index. Detta index rankar världens 1000 främsta universitet efter deras forskningskvalitet enligt sex uppsatta kriterier 3. Enligt Shanghai index har Göteborgsregionen två universitet som kvalar in på listan. Det är Chalmers på plats 205 och Göteborgs universitet på plats 215 (2007). Vid en jämförelse med våra utvalda bechmark-regioner placerar detta Göteborgsregionen på en nionde plats, i nivå med och. En vanlig kritik mot Shanghai-index är att det lägger stor tonvikt på matematik och naturvetenskap 4. Det finns även andra index som tex THES-listan som använder andra kriterier. Här hamnar Göteborgs Universitet som helhet på plats 190 och Chalmers som helhet på plats 166. Ser man bara till IT-Teknik hamnar Chalmers dock på plats 59. Även om det finns svårigheter med att mäta universitets kvalitet på detta sätt anser vi att det ger en fingervisning om ungefär hur väl en regions universitet står sig i den internationella konkurrensen. Sammantaget verkar Göteborg/Västsverige placera sig mellan plats 150 och 200 i denna typ av listor. Med tanke på att Göteborgsregionen är en relativt liten region i Europa och världen verkar det vara en rimlig bedömning av universitetens sammantagna position. Samtidigt är det viktigt att universiteten har några strategiska nyckelområden där regionen har spetskunskap i världsklass. Ett exempel på sådant område i Göteborg är sannolikt biomaterial inom medicinsk teknik. 3 Anm: Shanghai Jiao Tong University world rankings - Universities ranked by several indicators of academic or research performance, including alumni and staff winning Nobel prizes and Fields Medals, highly cited researchers, articles published in Nature and Science, articles indexed in major publications and the per capita academic performance of an institution (The Times 21 maj 2007). 4 Se Cavallin M., Lindblad S., Världsmästerskap i vetenskap, Göteborgs Universitet,

10 Universitetens forskningskvalitetet 2006 Shanghai index, Antal universitet inom perantes sum of scores top (7) (4) (3) (3), (2) (2) (3) (1) (2) (1) (2) (2) (1) (2) (1) (1) En regions förmåga att producera kunskap kan mätas med antal vetenskapliga publikationer under perioden Mätt i antal publikationer hamnar Göteborg/Västsverige på plats åtta med runt publikationer. Även när man tar hänsyn till regionens storlek uppvisar Göteborg/Västsverige en relativt låg effektivitet i kunskapsproduktionen. 5 Antal publikationer per region samt befolkning '000 45'000 40'000 35'000 30'000 publications in total population in '000 7'000 6'000 5'000 Publikationer 25'000 20'000 15'000 10'000 4'000 3'000 2'000 Befolkning 5'000 1' , Thomson Scientific Hur står sig då Göteborg när det gäller den andra innovationsprocessen, dvs förmågan att tillämpa den producerade kunskapen? En indikator på denna process 5 Även här finns kritik kring sättet att mäta publikationer enligt Thomson ISI. En återkommande kritik är att källan inte är heltäckande och att mätningen främst fångar upp naturvetenskapliga ämnen 9

11 är antalet patent i en region. Regioner med många patent kan ses som snabba på att använda kunskap i form av nya produkter. När det gäller denna mer action -inriktade innovationsprocess hamnar Göteborg/Västsverige mycket bättre till. Patentlistan toppas av följt av Göteborg/Västsverige och därefter följer. Patent per region Antal patent , befolkning, ' patents in total population in '000 6' '000 Patent '000 3'000 2'000 Befolkning 50 1' Ovan har vi försökt att beskriva viktiga komponenter i en regions förmåga att skapa respektive tillämpa kunskap. Resultatet visar sammantaget att Göteborgsregionen placerar sig ganska väl. Vi kan dock se skillnader vad gäller regionens förmåga att skapa kontra tillämpa ny kunskap. En slutsats är att vi är relativt sett bättre på att praktiskt tillämpa kunskap medan vi är något sämre på att skapa ny akademisk kunskap. En ytterligare slutsats är att de stora företagen i regionen är mycket viktiga för regionens kunskapsskapande. Anledningen är att de stora företagen står för en stor del av regionens FoU och patent. Övergripande innovationsmiljö När det gäller den övergripande innovationsmiljön så som regleringar, skatter och tillgänglighet så är bilden generellt något mer negativ för Göteborg/Västsverige. Sverige får ofta kritik för att vi har en hårt reglerad arbetsmarknad. Data från BAK Basel visar dock att den svenska arbetsmarknaden med europeiska mått är normalreglerad och att produktmarknaden till och med är något mer avreglerad. Samtidigt kan vi konstatera att konkurrensen om jobben snarare är global än bara europeisk (som denna benchmark). Men även inom västeuropa finns några länder som anses ha en mer avreglerad och därmed mer flexibel arbetsmarknad. 10

12 Regleringar på produkt- och arbetsmarknaden (1 liberal, 6 starkt reglerad) 2.0 product market regulation Western Europe (17) När det gäller skattetrycket på höginkomsttagare hamnar dock Sverige som helhet högt upp på listan. Bara Finland har högre skatteuttag på höginkomsttagare. I gengäld har vi dock den näst lägsta företagsskatten. Bara Irland har lägre företagsskatt än Sverige. Marginalskatteuttag på höginkomsttagare samt företagsskatt labour market regulation 58% 56% 54% manpower taxation 52% 50% 48% 46% 44% 42% Western Europe (17) 40% 38% 12% 14% 16% 18% 20% 22% 24% 26% 28% 30% 32% 34% 36% 38% company taxation En synnerligen viktig faktor för det övergripande innovationsklimatet i Göteborg/Västsverige är tillgängligheten till andra stora regioner. Det handlar konkret om företagens tillgänglighet till kunder, underleverantörer, samarbetspartners och specialistkompetenser runt om i hela världen. I en allt mer globaliserad och kunskapsdriven ekonomi har kontaktbehov mellan dessa aktörer ökat. IT-revolutionen har ännu inte minskat kontaktbehovet utan snarare ökat det 11

13 genom att den främst bidragit till att hjulen i ekonomin snurrar allt snabbare. Vårt geografiska läge i norra Europa medför att vi hamnar nästan sist både vad gäller den globala och kontinentala tillgängligheten för persontrafik 6. Låg tillgänglighet medför höga transaktionskostnader och försämrad konkurrenskraft för Göteborg/Västsverige Global och kontinental tillgänglighet Index, genomsnittlig US/European tillgänglighet 2002 = 100 (tillgänglighet för personresor) continental accessibility global accessibility Göteborg Source: IVT, BAK Basel Economics 6 Indexet mäter tillgängligheten till 400 europeiska samt 120 regioner utanför Europa. Indexet bygger på kortaste restid till slutdestination baserat på väg, järnväg, och flyg. Tillgänglighetsvärdet viktas till samtliga 520 regioner efter respektive regions BRP. 12

14 Norra Hamngatan Göteborg Telefon Telefax