HANDBOK OM EMPOWERMENT FÖR ESF

Transkript

1 HANDBOK OM EMPOWERMENT FÖR ESF ESF:s lärande nätverk om Empowerment & Inclusion September 2012

2 HANDBOK OM EMPOWERMENT FÖR ESF ISBN: Text: The ESF Learning Network on Empowerment and Inclusion Svensk översättning: Camilla Dahrén Grafisk form: Erik Davidsson Första upplagan Arbetsmiljöforum i Norden AB / Tema Likabehandling Distribution:

3 Att sörja för de fattiga är det sanna testet på civilisation. Samuel Johnson, 1770 Empowerment innebär att öka förmågan och möjligheten för fattiga människor att delta i, förhandla med, kontrollera, och hålla de myndigheter och institutioner, som påverkar deras liv, ansvariga... Eftersom fattigdomen är flerdimensionell behöver fattiga människor en rad förmågor och möjligheter på individuell nivå (som hälsa, utbildning och boende) och på kollektiv nivå (som förmågan att organisera och mobilisera för att gemensamt agera för att lösa sina problem). Världsbanken, 2002

4

5 FÖRORD - BILDANDET AV NÄTVERKET Efter utlysningar som gjordes av Europeiska kommissionen 2008 och 2009, skapades 13 lärandenätverk inom ESF för att stärka ESF:s transnationella utbyte och samverkan genom nätverkande för kapacitetsuppbyggnad, och ömsesidigt lärande mellan ESF:s förvaltande myndigheter, genomförandeorganisationer och strategiska intressenter. Lärandenätverket om empowerment & inclusion består av partner från sex medlemsstater: Nordirland: Departementet för arbetsmarknad och utbildning, som är förvaltande myndighet för ESF och ledande partner i lärandenätverket, PROTEUS (NI) Ltd ESF:s nationella stödstruktur och Belfast kommunfullmäktige. Belgien Flandern: ESF-byrån ESF:s förvaltande myndighet. Spanien: Departementet för arbetsmarknad och immigration ESF:s förvaltande myndighet. Grekland: Departementet för arbetsmarknad, socialförsäkring och välfärd Särskild service för social inkludering och social ekonomi ESF:s förvaltande myndighet. Sverige: Tema Likabehandling/Arbetsmiljöforum, en organisation utnämnd av ESF:s förvaltande myndighet i Sverige. Slovenien: Statligt kontor för lokalt självstyre och regionalpolitik ESF:s förvaltande myndighet. Tillsammans har dessa partner genomfört aktiviteter sedan programperioden EQUAL. Nätverket har arbetat med tre områden: 1. Att ta fram en handbok om empowerment utformad för att hjälpa ESF:s förvaltande myndigheter, genomförandeorganisationer och projektägare att använda sig av empowerment som ett arbetssätt för att uppnå sina mål. 2. Empowerment för individer framtagning och utprovning av verktyg för

6 att ESF-projekt ska kunna mäta graden av empowerment hos sina deltagare och för att kunna göra jämförelser mellan projekt. 3. Etablering av inkluderande arbetsplatser skapandet av ett diagnostiskt verktyg och belöningssystem, som ger erkännande åt arbetsgivare som utmärker sig i skapandet av inkluderande arbetsplatser. 1 Den här handboken bygger på erfarenheter och råd från representanter från en rad ESF-projekt. Dessa projekt har bidragit till utvecklingen av denna text genom en workshop, och efterföljande dialog. Kontaktuppgifter till projekten och deras kontaktpersoner finns i bilaga B. Det hade inte varit möjligt att ta fram den här handboken utan deras engagemang och stöd. Lärandenätverkets alla partner vill därför tacka dessa personer och organisationer. 1 Rapporter om det individuella empowerment-verktyget och det diagnostiska verktyget för arbetsgivare finns tillgängliga på nätverkets webbsida Alla rättigheter är reserverade. Ingen del av detta dokument får reproduceras eller överföras, i någon form eller på något sätt, elektroniskt, mekaniskt, fotokopieras, avbildas eller liknande, eller förvaras i någon form av söksystem utan skriftligt tillstånd av upphovsrättsinnehavaren. Ansökan måste göras till upphovsrättsinnehavaren.

7 INNEHÅLL SAMMANFATTNING...10 Sammanfattning av kapitel 1: Vad är egentligen empowerment? Sammanfattning av kapitel 2: Empowermentprocessen Sammanfattning av kapitel 3: Förstärka empowerment-dimensionen inom ESF Mål 1: Främja sysselsättning och stödja arbetstagarnas rörlighet Mål 2: Investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande Mål 3: Främja social inkludering och bekämpa fattigdom Mål 4: Förbättra institutionernas kapacitet och effektivisera den offentliga förvaltningen Sammanfattning av kapitel 4: Förslag och nästa steg Förbättrad problemanalys Att se socialt utestängda individer som nyckeln till att angripa socialt exkluderande Öka effekter genom att fokusera på makthavare Stärka partnerskapsprincipen Främja social innovation Lyfta fram makt som centralt inom ESF Använda systematiska metoder för jämlikhet Att vara tydlig om nivån på empowerment och inkludering En vision för framtiden Inledning Europeiska socialfondens roll Framtagning av handboken Tack Vad är egentligen empowerment?... 32

8 1.1 Begreppet empowerment Förstärka empowerment inom ESF Empowerment-processen en fallstudie av ESF-projekt Utgångspunkter för Empowerment-aktiviteter Individer som är exkluderade har liten makt och inflytande över sin situation på arbetsmarknaden Brist på kontakt mellan makthavare och individer som är socialt exkluderade Utbildnings- och sysselsättningsåtgärder grundar sig inte på empowerment-principer Stödåtgärder på arbetsmarknaden är inte anpassade efter de exkluderades verklighet Brist på rättigheter och demokrati Erfarenheter av social exkludering leder till inlärd hjälplöshet Människor kan vara aktiva och kapabla om de ges rätt förutsättningar Lösningar Alla kan om de har rätt förutsättningar Öva på att vara aktiv och att släppa inlärd hjälplöshet Fokusera på rättigheter och ansvar lämna skamkänslorna Ökad kompetens genom utbildning och information Skräddarsytt arbetsmarknadsstöd utifrån behoven hos individer i social exkludering Ökad makt och inflytande över arbetsmarknaden Empowerment genom riktigt arbete Sammanföra makthavare med personer i social exkludering Ändrad lokal förvaltning Stärkandet av individer och organisationer för att främja empowerment Arbete för jämlikhet och jämställdhet Är Empowerment-metoder framgångsrika? Mer kapabel med rätt förutsättningar Från inlärd hjälplöshet till att aktivt påverka sitt liv och sin omgivning Från skamkänslor till stolthet inom ett rättighetsperspektiv... 68

9 2.3.4 Individer som är socialt exkluderade har fått ökat inflytande och makt över sin situation Nya jobb, utbildning och steg mot arbetsmarknaden Förbättrade analyser, lösningar och kapacitet genom att sammanföra makthavare med individer som är socialt exkluderade Stödstrukturer eller organisationer som arbetar för grupper som är socialt exkluderade förbättras eller skapas genom inblandning av målgruppen Empowerment för medborgarna genom förbättrad organisatorisk kapacitet Främja empowerment i ESF Analys Strategi och prioriteringar Främja sysselsättning och stödja arbetstagarnas rörlighet Investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande Stödja social inkludering och bekämpa fattigdom Genomförande FÖRSLAG OCH STEG FRAMÅT Förstärka problemanalysen Socialt marginaliserade är nyckeln till att bekämpa utestängning Förstärkt effekt genom att fokusera på dem som har makt att förändra Främja partnerskapstanken Främja social innovation ESF kan bidra till maktfördelning Använda systematiska åtgärder för jämlikhet Tydlighet kring graden av empowerment och delaktighet Sammanfattning KÄLLFÖRTECKNING Bilaga A: PROJEKT OCH ORGaNISATIONER SOM har DELTAGIT I WORKSHOPEN OM EMPOWERMENT

10 10 SAMMANFATTNING socialt exkluderande skulle vara ett av dess sju flaggskepp inom EU2020- strategin. I meddelandet står det att: Deltagandet av personer som upplever fattigdom är av yttersta vikt för att uppnå målen med inkluderingspolitiken, både som ett verktyg för individuell empowerment och som styrningsmekanism. Europa har blivit illa tilltygat av kreditkrisen 2008 och lågkonjunkturen som följde i dess spår. Den stigande arbetslösheten är huvudproblemet. I juli 2012 låg arbetslösheten i EU27-länderna på 10,4 procent, eller 23,5 miljoner personer. De unga har drabbats särskilt hårt, i juli 2012 var nästan fem och en halv miljon, eller 22,5 procent av de unga i EU27-länderna arbetslösa. Utöver det beräknas över 80 miljoner invånare i Europa leva under fattigdomsgränsen ungefär 16 procent av befolkningen. I en sådan situation är det lätt att se varför det är så fundamentalt viktigt med sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor. Som en del i sin respons utfärdade Europeiska kommissionen ett meddelande [KOM(2010) 758 slutlig], där man föreslog att bildandet av en europeisk plattform mot fattigdom och Meddelandet pekar också ut ESF som Europas viktigaste finansiella instrument för att främja arbete och motverka socialt exkluderande. Mot den bakgrunden har denna handbok tagits fram av ESF:s lärandenätverk om empowerment & inclusion. Den ska bidra till att ESF:s förvaltande myndigheter, genomförandeorganisationer och ansvariga för ESF-projekt kan använda metoder för empowerment i sitt arbete. Lärandenätverket anser att: Empowerment och inkludering är intimt sammanlänkade. Sysselsättningsåtgärder som innefattar metoder för empowerment är mycket effektivare när mottagarna ska få och behålla arbete. Det utgör också den mest pålitliga vägen ut ur fattigdom och socialt exkluderande. Handboken visar hur metoder för empowerment kan bidra till att uppnå ESF:s mål och i synnerhet

11 de fyra tematiska målen och de 18 prioriterade investeringarna som har fastställts för programperioden Den ger också en översikt över aktiviteter eller åtgärder som kan finnas med i nationella eller regionala operativa program eller gemensamma handlingsplaner för nästa period. Handboken avslutas med förslag på hur empowerment kan användas för att förbättra implementeringen av socialfondsprogrammen och socialfondsprojekten. 11

12 12 SAMMANFATTNING AV KAPI- TEL 1: VAD ÄR EGENTLIGEN EMPOWERMENT? Detta kapitel börjar med en kort översikt över internationell litteratur om empowerment. Utifrån översikten har lärandenätverket tagit fram följande definition: Empowerment handlar om de processer där utestängda individer och grupper ökar sin personliga makt att ta kontroll över de beslut som påverkar deras liv, på personlig nivå, grupp och samhällsnivå. Detta i sin tur knyter an till Europeiska kommissionens definition av socialt exkluderande, som är: En process som gör att vissa individer trycks ut i samhällets utkant och förhindras från att delta fullt ut på grund av fattigdom, genom brist på grundläggande kompetenser och möjligheter till livslångt lärande, eller som ett resultat av diskriminering. Detta distanserar dem från möjligheten till jobb, inkomst och utbildning liksom sociala och samhälleliga nätverk och aktiviteter. De har liten tillgång till makt och beslutsfattande organisationer, och känner sig därför ofta maktlösa och oförmögna att ta kontroll över de beslut som påverkar deras vardag. Det finns flera metoder för empowerment, däribland: Stärka individer på olika sätt, för att ge dem mer makt och kunskap (fler starka aktörer). Öka möjligheten för individer och grupper att kunna välja och ta självständiga beslut (förbättra möjlighetsstukturerna). Framhålla hur individer, grupper

13 13 och samhällsstrukturer är sammanlänkade. Empowerment förändrar situationen för grupper som står utanför samhället, vilket också innebär förändringar i samhälleliga strukturer som begränsar utsatta gruppers förmåga att använda makt (institutionell reform). Empowerment är både en process och ett mål som ser olika ut i olika sammanhang och situationer. Gemensamma drag är att empowerment innehåller åtgärder som ökar kunskap, självförtroende, kompetens och förmåga hos individer i samband med att man försöker öka deras inflytande över organisationer och program som påverkar deras liv. Användningen av empowerment inom ESF förstärktes under EQUALprogrammet, mellan 2000 och Empowerment var en av EQUALs fem byggstenar och hade som syfte att stärka kapacitetsuppbyggnad genom att få alla relevanta aktörer, inklusive målgruppen, att arbeta tillsammans på jämlik grund. I de fall man lyckades fick målgrupperna för EQUAL-projekten högre självkänsla och egenvärde, förbättrade sin kompetens och makt och blev mer proaktiva. Utvecklingspartnerskapen ökade också kontakten mellan svårnådda grupper och beslutsfattare, vilket möjliggjorde en bättre utformning och leverans av åtgärder och service. Lärandenätverket om empowerment & inclusion har byggt på sådana erfarenheter från EQUAL och ESF-projekt från programperioden Det har bidragit till ett grundläggande antagande, som stöder lärandenätverkets aktiviteter: Sysselsättningsåtgärder fungerar bäst när målgruppen är inblandad i utformningen, genomförandet och utvärderingen av dem. Detta gör att empowerment-perspektivet bör stå i centrum i ansatser för att fler ska ha arbete. SAMMANFATTNING AV KAPI- TEL 2: EMPOWERMENT- PROCESSEN Handboken, och särskilt kapitel 2 och 3, bygger på erfarenheter och råd från representanter från ett antal ESF-projekt. Dessa projekt har bidragit till handboken genom en workshop och efterföljande dialog. De har också lämnat in fallstudier som används för att åskådliggöra arbetssätt för empowerment som finns sammanfattat i detta kapitel. Det övergripande målet för projekten var att underlätta den sociala inkluderingen av grupper som lever,

14 14 eller riskerar att hamna, i social exkludering, samt att påverka de strukturer som cementerar exkluderingen. Man arbetade både med stöd för grupperna men också på de system som möjliggör eller hindrar deras handlingsutrymme. Projektdeltagarna var exempelvis människor som lever i fattigdom, personer med drogproblem, psykiskt sjuka, unga som saknar utbildning, romer, före detta kriminella, eller helt enkelt personer som har det svårt att ta sig in på en arbetsmarknad med mycket få arbetstillfällen. Projekten identifierade begränsningarna och hindren för personer som är socialt exkluderade, och gjorde sedan en översikt över de metoder för empowerment som de använde för att övervinna problemen. Alla kan om de har rätt förutsättningar. Projekten utgick från en positiv syn på alla individer, som förutsätts vara kompetenta, aktiva och vet vad som är bäst för dem, givet rätt förutsättningar. Öva på att vara aktiv och att släppa inlärd hjälplöshet. Upplevelser av att känna sig oförmögen att påverka sin egen livssituation kan ofta leda till en känsla av inlärd hjälplöshet. Därför har det varit viktigt i projekten, både för individerna och organisationerna, att öva på att vara aktiv, att ta ansvar och att ta små steg för att förbättra situationen. Fokusera på rättigheter och ansvar lämna skamkänslorna. Många projekt har i sitt arbete utgått ifrån FN:s formuleringar om att alla har rätt till arbete, tillfredsställande ersättning och respekt. Gemensamt för projekten var att de med den utgångspunkten arbetade med att få individerna att inte känna skam för sin situation utan att istället uppleva att de har samma värde som alla andra. Ökad kompetens genom utbildning. En hörnsten i arbetet för empowerment är att öka kompetensen och det livslånga lärandet hos personer som är socialt exkluderade. Skräddarsytt arbetsmarknadsstöd utifrån behoven hos individer som är socialt exkluderade. Många av projekten identifierade svagheter i arbetsmarknaden och dess stödstrukturer. Alla projekten arbetade därför med att utveckla nya former av stöd och aktiviteter som skulle göra det möjligt för målgrupperna att komma in på arbetsmarknaden. Ökad makt och inflytande över arbetsmarknaden. Projekten utgår ifrån att personer med erfarenhet av socialt exkluderande är experter på sin egen situation. De involverades

15 15 därför i arbetet med att beskriva och förändra sin situation. Empowerment genom riktigt arbete. Att ha ett jobb, eller tillfredsställande sysselsättning, är viktigt för social inkludering. Arbete är både mål och medel i empowerment-projekten. Som en del i ett integrerat synsätt har projekten antingen erbjudit riktiga arbeten, arbetsplatsträning eller tagit fram praktikplatser som ett komplement till utbildning. Sammanföra makthavare med personer som är socialt exkluderade. Att kombinera metoderna uppifrån och ner respektive nerifrån och upp, kan få positiva resultat. Projekten underströk att det är viktigt att involvera makthavare i försöken att sprida makt neråt till dem som har lite. Forskningen visar också att beslutsfattare behöver involveras för att arbetssätt och förfaranden inom organisationer och sociala strukturer ska kunna förändras. Ändrad lokal förvaltning. Projekten undersökte nya förvaltningsmetoder. De baserades på direkt deltagande av målgrupperna i arbetet med att identifiera lokala problem och behov, i definitionen av prioriteringar och i genomförandet av projekt, men också i övervakning och utvärdering av dessa. Stärkandet av individer och organisationer för att främja empowerment. Projekten underströk att när man öppnar upp för ökat deltagande behöver man möta upp med kompetensutveckling. De utbildar alltså medarbetarna i konventionella organisationer och stödstrukturer för att öka deras kompetens att arbeta med grupper i social exkludering på ett sätt som främjar empowerment. Arbete för jämlikhet och jämställdhet. För många som står utanför arbetsmarknaden är ojämlikhet och diskriminering en av anledningarna till deras begränsade möjligheter att få arbete. Empowerment handlar om att utmana ojämlika maktrelationer och skapa rättvisare villkor för alla i samhället och på arbetsmarknaden. Projekten menar att metoder för empowerment kan bidra till jämställdhet mellan kvinnor och män, samt jämlikhet i övrigt. Metoder som att öka makt och

16 16 inflytande hos de individer som har lite, att belysa rättighetsperspektivet, ökat medvetandegörande och individuella metoder sågs som viktiga. En del projekt har också använt sig av mer systematiska arbetssätt i arbetet med jämlikhet, och kombinerat jämställdhetsintegrering med särskilda insatser för jämställdhet mellan kvinnor och män. Detta kapitel sammanfattas med en rad exempel, fakta och siffror från projekten för att visa att dessa metoder för empowerment har fungerat och varit framgångsrika. Generellt rapporterade projekten positiva resultat: På individnivå, i form av nyfunnen stolthet, förbättrad förmåga att delta på arbetsmarknaden, kompetens att delta i eller driva ESF-projekt, förmåga att utveckla nya projekt, vilja att engagera sig i politiken och att kräva sina medborgerliga rättigheter. Ett exempel: Under de senaste 10 åren har fokuseringen på deltagande och empowerment möjliggjort uppkomsten av en generation som nu ansvarar för projekten. Detta vittnar det ökande antalet ungdomsorganisationer som har vuxit fram inom programmet om, och även antalet tidigare deltagare som numera är medarbetare i lokala projekt och organisationer. På organisationsnivå, eftersom ESF-projekt som anammat metoder för empowerment blev effektivare, mer mottagliga för målgruppens rättigheter och behov. Man har också blivit mer medvetna om andra frågor, till exempel jämställdhet mellan kvinnor och män. Genom att man har använt sig av samrådsgrupper har organisationen blivit flexibel och lyssnar på ungdomarnas åsikter. Denna förmåga att lyssna innebär att vi har större chanser att lyckas med att engagera de unga som vi arbetar med. Ungdomarna är också inblandade i rekryteringen av medarbetare och volontärer. På samhällsnivå, eftersom makthavare utmanades och hölls ansvariga genom att de som upplever social exkludering fick en tydligare röst, genom att hävda medborgerliga rättigheter och till och med genom att omarbeta förvaltningen. Till exempel: Dessa myndigheter var inte utformade för medborgarinflytande. Strukturerna var mycket formella och hierarkiska och var inte utformade för att hantera medborgarmedverkan i skapandet och hanteringen av lokalpolitik.

17 17 SAMMANFATTNING AV KAPI- TEL 3: FÖRSTÄRKA EMPOW- ERMENT-DIMENSIONEN INOM ESF Detta kapitel är huvudsakligen riktat till de som är ansvariga för att ta fram eller implementera operativa program eller handlingsplaner för ESF:s nästa programperiod. Här poängteras att programperioden kommer att vara annorlunda jämfört med den föregående. Under 2007 lanserades Europeiska socialfondsprogrammet i vad som verkade vara en period av oöverträffad högkonjunktur, medan sannolikt blir en period av blygsam återhämtning från den djupaste lågkonjunkturen på 70 år, där vissa ekonomier kämpar för att klara av sina skuldåtaganden. En utmaning kommer att vara att behålla inkludering som ett viktigt politiskt mål i en värld med dålig (eller negativ) ekonomisk tillväxt och finanspolitiska åtstramningar där vikten av att återställa den europeiska ekonomin kan komma att marginalisera fokuseringen på social sammanhållning. Det avgörande testet för ESF kommer att bli svaret på de utmaningarna att förstå situationen, hur den utvecklats och vilka nya utsattheter som har uppstått i de fattigas vardag; att utforska alla möjligheter att uppnå maximal effekt i det som kommer att vara en mycket svår ekonomisk situation; att realisera de transformativa möjligheterna ESF står för, och det faktum att empowerment har blivit mer, inte mindre, betydelsefullt att betona. Detta kapitel illustrerar hur metoder för empowerment kan hjälpa till med måluppfyllelsen av var och ett av ESF:s fyra tematiska mål och dess 18 investeringsprioriteringar för nästa period. De viktigaste budskapen finns nedan. Mål 1: Främja sysselsättning och stödja arbetstagarnas rörlighet 1. Tillgång till sysselsättning för arbetssökande och ickeförvärvsarbetande, inklusive lokala sysselsättningsinitiativ, samt stöd till arbetstagarnas rörlighet. Genom empowerment-insatser har deltagare i ESF-projekt fått större självförtroende och motivation, vilket hjälpt dem att övervinna många hinder på vägen till arbete. 2. Varaktig integration på arbetsmarknaden för ungdomar som inte arbetar eller studerar. Metoder med nya vägar in ger en

18 18 lokal ingång, med låg tröskel, till en integrationsprocess i flera steg och på flera nivåer. Här länkas och matchas behov och intressen hos unga personer till hittills åtskilda tjänster och erbjuds individanpassat stöd och uppföljning. 3. Egenföretagande, entreprenörskap och företagsgrundande. Några av ESFs empowerment-projekt har framgångsrikt experimenterat med att utbilda personer för att starta egna företag eller bli egenföretagare. 4. Jämställdhet och åtgärder för att göra det lättare att kombinera arbete och privatliv. Empowerment-projekten som har arbetat med jämställdhetsintegrering med särskilda insatser för jämställdhet mellan kvinnor och män har visat att detta systematiska arbetssätt har förbättrat kvaliteten på analyser, åtgärder och resultat, och har visat på hur insatser för att förbättra kvinnor och mäns situationer kan behöva utformas på olika sätt. 5. Anpassning till förändringar för arbetstagare, företag och entreprenörer Lärandenätverket om empowerment & inclusion arbetar också med en arbetsplatscertifiering, som ger erkännande till arbetsgivare som utmärker sig i att utforma inkluderande arbetsplatser (se www. empowermentandinclusion.eu). 6. Aktivt och sunt åldrande. Det finns avsevärd outnyttjad potential hos äldre personer som i egenskap av erfarenhetsexperter kan erbjuda sin samlade visdom och kunskap som mentorer till deltagarna i ESFprojekt. 7. Åtgärder för att modernisera och stärka arbetsmarknadsinstitutionerna, även för att öka arbetstagarnas rörlighet över gränserna. Metoder för empowerment har hjälpt individer till anställning genom att man har erbjudit existerande institutioner förbättrad information, rådgivning, utbildning, nätverksmöjligheter och praktisk hjälp. Mål 2: Investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande 8. Minska andelen elever med enbart grundskoleutbildning och främja lika tillgång till bra förskole-, grundskole- och gymnasieutbildning. Arbetssätten i empowerment-projekt möjliggör för individer att söka, och förhandla om, bästa möjliga form av utbildning. 9. Höja kvaliteten och öka effektiviteten och öppenheten

19 19 inom universitets- och högskoleutbildningen för att öka deltagandet och förbättra resultaten. Många av empowerment-projekten agerar som kanaler till högre utbildning eftersom de utvecklar individers självförtroende och kompetens, och öppnar upp nya horisonter som man tidigare inte ens drömde om, som att gå på universitet. 10. Stärka lika tillgång till livslångt lärande, höja arbetskraftens kompetens och förbättra utbildningens relevans för arbetsmarknaden. ESF:s erfarenhet har visat att empowerment och ägarskap är kärnan till livslångt lärande, för ökad kompetens att delta på ett ekonomiskt, samhälleligt och personligt plan. Mål 3: Främja social inkludering och bekämpa fattigdom 11. Aktiv inkludering. Användningen av strategier för empowerment är oerhört viktigt för att främja en aktiv arbetsmarknadspolitik och aktiva arbetsmarknadsprogram. Att ha inflytande och valmöjligheter bidrar till en ökad förmåga att vara proaktiv. 12. Integration av marginaliserade grupper som t.ex. romer. Det finns viktiga arbetssätt som kan ge effektiv integration för dessa grupper, inklusive uppskattningen och erkännandet av deras färdigheter och erfarenheter, utbildning som innehåller språk och grundläggande livskunskap, som IKT, samt att tillvarata deras kultur, kontakter och språkfärdigheter för att skapa nya arbetsmöjligheter. 13. Åtgärder som har samband med kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Operativa program bör understryka vikten av att projekten fokuserar på rättighetsperspektivet och att arbeta med individer som upplevt social exkludering. Det är också viktigt att ändra strukturer och institutionell praxis (såsom rekrytering) för att förhindra diskriminering på arbetsmarknaden. 14. Ökad tillgång till kvalitativa och hållbara tjänster till rimlig kostnad, inbegripet hälso- och sjukvård och sociala tjänster av allmänt intresse. ESF:s operativa program bör stimulera förbättrad samordning och nätverkande mellan alla relevanta regionala myndigheter och aktörer för att tillhandahålla ett sammanhållet utbud av tjänster som kan möta behoven hos grupper i social exkludering.

20 Främjande av den sociala ekonomin och socialt entreprenörskap. Företagsinkubatorer kan startas också i områden med svag ekonomisk utveckling om långsiktiga planer utvecklas, som bygger på individuell och kollektiv empowerment. Här krävs att bredare sociala frågor kopplas till ekonomisk aktivitet. 16. Lokalt ledda strategier för lokal utveckling. Centralt för detta koncept är att målgruppen och medborgarna i området är delaktiga i en empowerment-process. Att samråda på riktigt ger ett högt åtagande och ägarskap. På samma sätt resulterar bristen på äkta samråd i cynism och desillusion. Mål 4: Förbättra institutionernas kapacitet och effektivisera den offentliga förvaltningen 17. Investeringar i institutionernas kapacitet och de offentliga förvaltningarnas och tjänsternas effektivitet med sikte på reformer, bättre lagstiftning och god förvaltning. ESF-projekt har kunnat bidra till förändringar av policy och praxis inom offentlig förvaltning. 18. Kapacitetsuppbyggnad för aktörer som ansvarar för genomförandet av åtgärder som rör arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik samt sektoriella och territoriella pakter för att skapa stöd för reformer på nationell, regional och lokal nivå. Ett begrepp som har vuxit fram ur ESF:s empowerment-initiativ är ingenting för oss, utan oss. Ny kompetens och kapacitet behövs bland medarbetarna på myndigheter och organisationer som arbetar med att stärka individers empowerment, för att göra det möjligt för målgrupperna att ta kontroll över sin egen väg till integration. Kapitlet avslutas med exempel från tre medlemsstater på samrådsprocesser som gjort att erfarenheter hos projekt och projektdeltagare bättre återspeglas i ESF:s operativa program. SAMMANFATTNING AV KAPI- TEL 4: FÖRSLAG OCH NÄSTA STEG I detta kapitel följer lärandenätverkets förslag på hur empowermentansatser kan användas för att förbättra implementeringen av socialfonden och dess projekt. Förbättrad problemanalys En viktig lärdom från projekten är att förståelsen förbättras genom att

21 21 koppla ihop informell och formell kunskap. Genom att involvera personer som har direkt erfarenhet av problemet deltar en ny och viktig kategori av experter i analys och beskrivning av den aktuella frågan. Genom att koppla ihop dessa erfarenhetsexperter med andra experter och förändringsagenter, förbättras analysen. På så sätt kan ESF skapa bättre förutsättningar för att de nya åtgärder som man kommer fram till blir hållbara. Att se socialt utestängda individer som nyckeln till att angripa socialt exkluderande Om man inser att de personer som vanligtvis kallas målgruppen är med Choices-projektets egna ord vår största resurs, innebär det att de bör äga utvecklingen och implementeringen av insatser och lösningar för de aktuella frågorna. De utestängda är en outnyttjad resurs som ESF behöver se som en del av lösningen istället för som ett problem som ska lösas. Öka effekter genom att fokusera på makthavare Utgångspunkten för empowermentprojekt är att personer i social exkludering behöver tillgång till förbättrade arbetsmarknadsstrukturer och sociala strukturer för att kunna använda sina kapaciteter fullt ut och få samma rättigheter som alla andra i samhället. För att detta ska hända måste det ske förändringar i hur stödstrukturer och arbetsmarknader fungerar. Detta innebär att ESF-projekt kan få större effekt genom att lägga mer vikt vid att påverka makthavare att åstadkomma förändringar. Stärka partnerskapsprincipen Man behöver förstå och använda sig av kopplingen mellan bra styrning och framgångsrik utveckling. Det har visat sig vara viktigt att upprätta en effektiv ledningsstruktur som ger en sammanhållen politik, och lämpliga genomförande- och utvärderingsmekanismer. Men inte ens de bästa strukturer räcker om de inte stöds av rätt samverkanskultur. Denna nya kultur handlar främst om att skapa möjligheter för samverkansmetoder inom, och mellan, en rad myndigheter och målgrupper. Främja social innovation Social innovation är ett nyckelområde för ESFs kommande programperiod och detta har en stark koppling till empowerment. För att uppnå social innovation och öka den sociala och ekonomiska hållbarheten

22 22 i samhället är det viktigt att marginaliserade grupper är aktiva i de konventionella ekonomiska, sociala och kulturella institutionerna. Detta deltagande bör inte vara som enbart mottagare, utan som aktiva deltagare och bidragsgivare. Lyfta fram makt som centralt inom ESF ESF har en viktig roll i empowerment-arbetet för grupper som är exkluderade, genom att fortsätta sitt stöd för kapacitetsuppbyggnad. Empowerment handlar om att individer som är exkluderade får mer makt att göra saker, men också om att organisationer i mindre utsträckning utövar begränsande makt över dem. På så sätt innebär empowerment också att arbeta för större ansvar och jämlikare representation inom organisationer som har makt över invånarna. Använda systematiska metoder för jämlikhet Forskningen visar att ojämlika maktrelationer inte ändrar sig per automatik. Att börja erkänna ojämlikheter är ett viktigt första steg. Nästa steg är att identifiera hur saker och ting kan göras annorlunda. Erfarenheter från jämställdhetarbete mellan könen, kan bidra med den lång erfarenhet av systematiska, utvärderade arbetsmetoder när man vill förändra ojämlika maktstrukturer. Ett av ESF:s skallkrav är att jämställdhet ska ingå i allt socialfondsarbete. Bara några få projekt i studien arbetar med jämställdhet, men många säger att de är intresserade av att utveckla sina aktiviteter genom att arbeta med jämställdhetsintegrering och särskilda insatser för jämställdhet mellan kvinnor och män. Att kombinera empowermentmetoder med systematiska arbetssätt för jämlikhet skulle kunna medföra en intressant utveckling för båda perspektiven. Att vara tydlig om nivån på empowerment och inkludering Det är också viktigt att vara tydlig angående syftet med empowerment och se till att nivån på det ökade ägarskapet och inkluderingen är meningsfull för alla berörda. Ofta behöver personer ur målgruppen och medarbetare på organisationer och myndigheter få utbildning för att öka effekten av denna typ av inkludering. En vision för framtiden I arbetet med att undersöka fallstudierna var lärandenätverket i första hand ute efter att ta fram rekommendationer för att stärka

23 23 social inkludering i den nya programperioden, särskilt relevansen av empowerment för de 18 investeringsprioriteringarna som redan har satts upp i ESF:s regelverk. EU:s program behöver dock vara mottagliga för, och kunna anpassas till, de turbulenta ekonomiska och sociala förhållandena som troligen fortsätter under resten av detta årtionde. flaggskeppsprogrammen. Att uppmuntra risktagande och experiment inom ESF möjliggör för EU, och dess medlemsstater, att ta fram program som får maximal positiv effekt på deltagarna och samhället. Även med begränsade resurser kan uppfinningsrikedom och fantasi leda till positiva förändringar. ESF:s roll är särskilt relevant i detta avseende, då det ger relativt små projekt resurserna och utrymmet att testa nya sätt att angripa social utestängning, nya sätt att säkerställa medborgerliga rättigheter och nya sätt för de relativt maktlösa att ta kontroll över sina liv. Några av dessa experiment kommer att misslyckas, men genom att de verkar i liten skala kan de lära sig av dessa misslyckanden utan att riskera

24 24 INLEDNING Europa har blivit illa tilltygat av kreditkrisen 2008 och lågkonjunkturen som följde i dess spår. Speciellt de ekonomier som kännetecknas av höga skuldnivåer, både offentligt och privat, och relativt låga produktivitetsnivåer har drabbats hårdast av krisen. Euro-skeptiker har hävdat att det är euron i sig som är en del av problemet en enda valuta över en enhet med olika nivåer av konkurrenskraft som skapar avvikande, snarare än överensstämmande, utveckling. 2 Sedan 2008 har Greklands ekonomi varit särskilt hårt drabbad med ett tvåsiffrigt BNP-ras på bara tre år, men både Portugals och Irlands regeringar kräver räddningsaktioner. Samtidigt har lånekostnaderna för Spanien och Italien varit farligt höga. Samordnade aktioner av Europa och Internationella valutafonden har (hittills) förhindrat att någon har dragit sig ur euro-samarbetet, men de sociala och ekonomiska kostnaderna för de svagare ekonomierna har varit enorma, samtidigt som kärnekonomierna oroar sig för att behöva betala oändligt understöd. 2 I det globala konkurrenskraftsindexet rankas Finland, Sverige, Nederländerna och Tyskland på plats 3 6, jämfört med Spanien som har plats 36, Italien 42 och Portugal 49. Global Competitiveness Report , Genève, World Economic Forum. Vid slutat av 2012 förväntade sig elva medlemsstater att ligga kvar på BNP-nivåer som låg under dem som föregick krisen. Som Reuters ( ) säger: 3 De flesta ekonomer tror att eurozonen, som genererar 16 procent av den globala produktionen, krymper med minst 0,3 procent i år (2012). En upphämtning kan tidigast komma i mitten av Ökningen av arbetslösheten är dock det stora problemet. I juli 2012 var lite drygt 18 miljoner människor arbetslösa inom eurozonen 11,3 procent av befolkningen i arbetsför ålder (EU27-nivån var 10,4 procent eller 25,3 miljoner arbetslösa). Dessutom är skillnaden mellan arbetslöshetssiffrorna i de olika medlemsstaterna ovanligt hög 4,5 procent i Österrike och 25,1 procent i Spanien. Den aggregerade arbetslösheten har inte bara ökat, den blir allt mer koncentrerad till ungefär hälften av medlemsstaterna. 4 De unga har drabbats särskilt hårt av den ökade arbetslösheten. I juli 2012 var nästan fem och en halv miljon människor i EU27 arbetslösa (22,5 procent), av vilka tre och en halv miljon fanns inom eurozonen Eurostat-pressmeddelande ( ), www. europa.se

25 25 (22,6 procent). I vissa länder har ungdomsarbetslösheten överstigit 50 procent (53,8 procent i Grekland och 52,9 procent i Spanien). Dessutom uppskattas att ungefär 80 miljoner människor lever under fattigdomsgränsen i Europa ungefär 16 procent av den totala befolkningen. Precis som vad gäller arbetslöshet är fattigdomen koncentrerad till vissa grupper och vissa platser. Nästan 20 procent av alla barn inom EU27 beräknas leva i fattigdom. För ensamstående föräldrar med minderåriga barn ligger fattigdomsnivån på över 30 procent. 40 procent av de arbetslösa är fattiga jämfört med 8 procent av dem som arbetar. I Sverige, Danmark och Österrike lever under 12 procent av befolkningen i fattigdom jämfört med över 20 procent i Grekland, Spanien, Portugal och Irland. 5 Lågkonjunkturens fulla effekt på fattigdomen har för övrigt inte kartlagts fattigdo- men är utan tvivel större än vad dessa siffror visar. Det finns dessutom allt mer bevis för att officiell, övergripande data inte fångar upp kvinnors och minderåriga barns utsatthet i den rådande lågkonjunkturen. Under det andra kvartalet 2012 till exempel var kvinnors anställningsnivå i EU27 59 procent jämfört med 70 procent för männen (58 % jämfört med 70 % i eurozonen), trots att kvinnors arbetslöshet bara är marginellt högre än mäns i en stor del av medlemsstaterna. 6 Ett avsevärt antal kvinnor klassas därför som ickeförvärvsarbetande eller helt utanför arbetsmarknaden och syns inte i arbetslöshetsstatistiken. Individer som är beroende av bidrag har drabbats då bidragsregimer har bantats ner på grund av besparingsprogram. En OECD-studie 2008 fann att barnfattigdomen stadigt har ökat under årtiondet. 7 Hushåll med ensamstående föräldrar med minderåriga barn, som i huvudsak består av kvinnor, har stadigt haft den högsta fattigdomsrisken inom EU (se ovan) EOCD, (2008), Growing Unequal: income distribution and poverty in OECD countries, Paris 5

26 26 Landvinningar inom jämställdheten riskerar dessutom att gå förlorade. 8 Ett exempel är att kvinnor inom EU:s offentliga sektor i högre grad än männen riskerar att bli arbetslösa. 9 En djupgående studie av arbetsmönster hos kvinnor och män inom EU visar en minskning av kvinnors betalda arbetstimmar och en ökning av osäker sysselsättning bland kvinnor. 10 I en sådan situation är det lätt att se varför sociala frågor och sysselsättningsfrågor är så fundamentala. Som en del i sitt svar utfärdade Europeiska kommissionen ett meddelande KOM(2010) 758 slutlig 11 som föreslog att man skulle bilda en europeisk plattform mot fattigdom och socialt exkluderande som ett av sina sju flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin. 12 I detta meddelande konstaterar man att Delaktighet för människor som upplever fattigdom erkänns som det viktigaste målet för inkluderingspolitiken, både som en väg till empowerment och en form för förvaltning där de berörda parterna involveras. Man talar också om den 8 KOM(2009) 694 slutlig s.3. 9 ILO/Europeiska kommissionen (augusti, 2012), Public Sector Adjustment in Europe, Genéve 10 Se EP, 2010/2018(INI) barroso 007_-_europe_2020_-_en_version.pdf viktiga roll som icke-statliga organisationer och stiftelser spelar i främjandet av empowerment och delaktighet i samhället för människor som står inför fattigdom och social utestängning. Slutligen uppmanar man till inkluderande, målinriktade nättjänster på viktiga områden (sysselsättning, boende, hälso- och sjukvård m.m.) som underbygger användarnas och de utsatta gruppernas empowerment. Sedan toppmötet i Lissabon har den europeiska visionen varit ett globalt konkurrenskraftigt område som förbinder sig att uppnå en hög nivå av social inkludering. Det är nödvändigt att kriser och lågkonjunkturer inte får denna vision att spåra ur. För att behålla social inkludering som en prioritet inom EU-programmen har Europeiska socialfonden (ESF) en avgörande roll. EUROPEISKA SOCIALFOND- ENS ROLL I meddelandet anförtror man ESF nyckelrollen som Europas finansiella verktyg för att stödja sysselsättning och social inkludering. Här framgår att 5 miljoner arbetslösa och cirka 1 miljon personer från utsatta grupper får direkt stöd varje år, och att det under programperioden fanns mer än 10 miljarder euro

27 27 öronmärkta till projekt som bekämpar socialt exkluderande. 13 Kommissionen betraktar ESF som hörnstenen i kampen mot fattigdom och socialt exkluderande. ESF bildades ursprungligen för att främja sysselsättning men har dock utvecklats till ett högeffektivt verktyg för att minska risken för fattigdom. ESF utvecklades då arbetsmarknadsstrategier alltmer förvandlades från passiva (stödja de arbetslösa genom socialförsäkringsutbetalningar) till aktiva (bistå de arbetslösa i att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden) som svar på de växande skattekostnaderna och rädslan för långsiktigt bidragsberoende en process som har tagits till sin ytterlighet i USA under parollen a hand-up rather than a hand-out (ungefär: hjälp till självhjälp istället för bidrag ). Viktig i denna process var övertygelsen att de huvudsakliga hindren till full sysselsättning ligger på utbudssidan (arbetsmarknadsreglering, uppdelad arbetsmarknad och bristfälligt utbildad och orörlig arbetskraft) och att den enda säkra vägen ut ur fattigdom är sysselsättning. Det har förekommit intensiv ekonomisk debatt om sanningen bakom 13 The European Social Fund: a cornerstone in the fight against poverty and social exclusion at offset=5&catid=3&langid=en#opt2 sådana antaganden, men kraschen 2008 testade båda antagandena till det yttersta. Produktionskollapsen över hela Europa och den åtföljande ökningen i arbetslöshet antyder att även de mest flexibla arbetsmarknader inte har lyckats försäkra sig om full sysselsättning. Vad gäller fattigdom så finns det påfallande bevis för att antalet fattiga som arbetar växer, och cirka 60 procent av alla fattiga barn lever i hushåll med en arbetande förälder 14, främst som ett resultat av omstruktureringar på arbetsmarknaden och ökningen av korttids- eller deltidssysselsättning. Trots att risken för fattigdom är mindre för sysselsatta än för arbetslösa, innebär den första gruppens mycket större omfattning att det totala antalet fattiga som arbetar är mycket stor. Det är därför ingen garanti för att undvika fattigdom att man lyckas sysselsätta de arbetslösa. Det finns dessutom en växande andel forskning som visar att effekten på fattigdomen är marginell även där man lyckats uppnå nationella kompetensutvecklingsmål. 15 Kort sagt är det svårt att hitta bevis på att 14 Se Lansley, S. (2012), The Cost of Inequality, London, Gibson Square. 15 Se till exempel, The Joseph Rowntree Foundation (2012), Can improving UK skills levels reduce poverty and inequality by 2020? York, som uppskattar att man genom att fullborda högt ställda mål för utbildning/kompetens för hela befolkningen i arbetsför ålder bara skulle minska fattigdomen med en procentenhet.

28 28 program som främjar anställningsbarhet ensamma kan åstadkomma någon påtaglig minskning av fattigdomen. För att bli ett effektivt fattigdomsbekämpningsverktyg måste ESF gå bortom paradigmen av att hjälpa människor att hjälpa sig själva. På basnivå hjälper det medlemsstaterna att förstärka den sociala inkluderingen av missgynnade individer med utsikt till hållbar integration via sysselsättning och bekämpning av alla former av diskriminering på arbetsmarknaden. Det är en nödvändig men otillräcklig process inom fattigdomsbekämpning. Precis som fallstudierna som analyseras nedan kommer att demonstrera, har ESF-projekt tagit radikalare steg mot sysselsättning och social inkludering, som bäst sammanfattas som ett arbetssätt som baseras på de mänskliga rättigheterna. (Se kapitel 2 för detaljer om projekt som använder ett arbetssätt som baseras på de mänskliga rättigheterna.) Detta definierades av en FN-högkommissarie som: 16 Det rättighetsbaserade arbetssättet innebär att inte beskriva situationen utifrån mänskliga behov eller utvecklingsområden, utan istället utifrån skyldigheten att tillvarata individers rättigheter. Detta ger individerna makten att kräva rättvisa som en rättighet, inte som välgörenhet (och) innebär direkt inblandning av individer i beslut som relaterar till deras egen utveckling. 16 Mary Robinson förord till A human rights conceptual framework for UNICEF, Santos, M. UNICEF, Paris 1999

29 29 Dess principer är: 17 Tydlig, noggrann användning av det internationella ramverket för mänskliga rättigheter. Empowerment som en förutsättning för effektivt deltagande som en rättighet. Deltagande i utvecklingsbeslut som rättighet. Icke-diskriminering och prioritering av grupper som ofta får sina mänskliga rättigheter kränkta. De som har skyldigheter ska hållas ansvariga för dem som har rättigheter. I verkligheten har ESF-projekt blivit mer än aktiva ingripanden i arbetsmarknaden. Såsom programmet har skrivits och speciellt som det tillämpas i praktiken har ESF blivit ett ramverk för att förbättra deltagarnas kompetens inom ramen för empowerment och mänskliga rättigheter. ESFs möjligheter att förändra uppnås bara till fullo om empowerment står i centrum för programmet. ESF håller på att anpassas till den nya Europa 2020-strategin så att fonden i så hög grad som möjligt kan öka människors förmågor och minska 17 fattigdom. En del i anpassningen har varit etableringen av tematiska mål för nästa programperiod, 2014 till Dessa är: Främja sysselsättning och stödja arbetstagarnas rörlighet Investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande Främja social inkludering och bekämpa fattigdom Förbättra institutionernas kapacitet och effektivisera den offentliga förvaltningen Dessutom kommer ökad jämställdhet mellan kvinnor och män att även fortsättningsvis vara ett viktigt mål under perioden. Meddelandet KOM(2010) 758 pekar slutligen på att EU har föregått med gott exempel och kommer att fortsätta att sprida kunskap och bra lösningar om delaktighet. Som en del i denna satsning vill denna handbok visa hur metoder för empowerment och medbestämmande kan användas för att uppnå de tematiska mål och investeringsprioriteringar som har satts upp inför kommande programperiod inom ESF. Handboken innehåller en rad metoder och arbetssätt, som har

30 30 tagits fram av ESF-finansierade projekt i nuvarande och föregående programperiod. Precis som i några av de nivåer och situationer som nämns ovan tittar handboken på främjandet av empowerment för individer, grupper och inom organisationer och offentlig verksamhet. Den visar också hur empowerment kan skapa effektivare styrning, inte bara för ESF utan också för offentliga myndigheter. FRAMTAGNING AV HANDBOKEN Syftet har varit att fokusera på arbetssätt och resultat från projekt som med ESF-medel utvecklat arbetssätt som baseras på empowermentprinciper. I slutet av februari 2012 bjöds tretton av dessa projekt eller program in till en workshop i Bryssel för att dela sina erfarenheter och berätta om vad som gjorde dem framgångsrika. De fick också identifiera hur deras empowerment-arbete kunde bidra till de fyra övergripande tematiska mål som har tagits fram för ESF:s nästa programperiod. Efter sin medverkan i workshopen fick de skicka in skriftliga kompletteringar. 18 Handboken sammanställer de viktigaste erfarenheterna och lärdomarna från projekten och tidigare arbeten 18 Listan på projekt och ytterligare innehåll och kontaktuppgifter för respektive projekt finns i bilaga A. om empowerment som har gjorts inom ESF på europeisk nivå. Handboken presenteras i fyra delar: Kapitel 1: Utforskande av empowermentkonceptet Kapitel 2: Sammanfattning av erfarenheter och resultat från nitton projekt Kapitel 3: Förslag på aktiviteter eller åtgärder som kan ingå i nationella eller regionala operativa program i ESF:s nästa programperiod 2014 till 2020 Kapitel 4: Sammanfattning med förslag på hur empowerment kan användas för att förbättra genomförandet av ESF:s operativa program och ESF-projekt.

31 31 TACK Nätverket vill tacka följande för deras bidrag till denna handbok. -- Mike Morrissey som arbetade med Anna och Allen för att revidera utkasten och producera en slutlig version. -- Först och främst de tretton projekt som deltog i workshopen i Bryssel och övriga som därefter bidrog med viktiga fallstudier. Nätverket uppskattar verkligen den tid, de ansträngningar och de bidrag som lagts ned av dem som dagligen arbetar med empowerment-processer och kampen mot social exkludering. -- Nätverkets partners som har föreslagit omarbetningar av handboken. -- Anna Tengqvist och Allen Mercer som skrev handboken och verkställde alla omarbetningsförslag från våra partners.

32 32 1. VAD ÄR EGENT- LIGEN EMPOWER- MENT? 1.1 BEGREPPET EMPOWER- MENT Användningen av begreppet empowerment har blivit allt vanligare. Det har använts i en rad olika sammanhang, däribland medborgarrättsrörelsen i USA, lokal samhällsutveckling, inom vården och i managementlitteratur. Det har använts av politiker på både vänsteroch högerkanten och av EU, Världsbanken, fackförbund och icke-statliga organisationer. En risk med att ett begrepp används så flitigt är att det börjar sakna innebörd och inriktning. För att undersöka om empowerment är mer än ett populärt begrepp och om det kan bidra till att skapa ett mer socialt inkluderande EU till 2020 är det viktigt att: utarbeta en detaljerad förståelse för begreppet undersöka på vilka sätt det kan användas som en grundprincip inom ESF kartlägga hur ESF-projekt har byggts upp kring, och använt, empowerment i sitt arbete dra lärdomar från dessa erfarenheter formulera dessa lärdomar som riktlinjer för ESF:s nästa programperiod Kapitel 1 täcker de första två punkterna, resterande behandlas i kapitel 2, 3 och 4. I en översikt av internationell litteratur om empowerment har forskarna dragit slutsatsen att empowerment handlar om att missgynnade individer eller grupper utan makt och inflytande rör sig till en position med mer makt och inflytande i samhället. Empowerment handlar också om ansatser som tittar på, och ifrågasätter, hur makten fungerar, hur makt används och vilka konsekvenser det får, orättvisor i samhället, förtryck och utnyttjande 19. Whitmore 20 menar att nästan all användning av empowerment innehåller fyra grundläggande faktorer: 1. Individer förutsätts förstå sina egna behov bättre än någon annan och bör därför ha makten både att definiera och åtgärda dem. 19 Askheim, O. P. och Starrin, B. (2007). Empowerment ett modeord? I: O. P. Askheim och B. Starrin (Eds.), Empowerment i teori och praktik (s. 9 17). Malmö: Gleerup. 20 Whitmore, E. (1988). Participation, empowerment and welfare, Canadian Review of Social Policy, 22,

33 33 2. Alla människor besitter styrkor som de kan utveckla. 3. Empowerment är en livslång strävan. 4. Personliga kunskaper och erfarenheter är giltiga och användbara för att fungera väl. Moser 21 föreslår att empowerment är nyckeln till fattigdomsbekämpning: individer är medborgare med rättigheter (rättigheter och kapaciteter) snarare än förmånstagare med behov; regeringen, med dess skyldigheter till sina medborgare, har en viktig roll i den rättighetsbaserade utvecklingen; det är nödvändigt att få gräsrötterna att delta för att se till att 21 Moser, M. (2004), Rights, Power and Poverty Reduction i: Alsop, R. (red.), Power, Rights and Poverty: Concepts and Connections, Washington, Världsbanken, s.35. de fattigas röster hörs. Empowerment handlar alltså om mer än att utrusta individer och grupper för att bättre kunna engagera sig i arbetsmarknaden (aktörskap). Det handlar också om att utmana ojämlikheter, orättvisor och den ojämna fördelningen av makt ett empowerment-perspektiv tittar också på att förändra institutioner. Världsbanken tog fram en omfattande rapport om empowerment och fattigdomsbekämpning 2002, som är inriktad på genomgående förändringar av samhällets institutioner. De fyra grundläggande delarna av empowerment som bidrar till sådana förändringar är: Världsbanken, (maj, 2002), Empowerment and Poverty Reduction: a source book, Washington, s.vi

34 34 Tillgång till information. Information är makt. Informerade medborgare är bättre rustade att dra nytta av möjligheter, få tillgång till service, utöva sina rättigheter och hålla statliga och icke-statliga aktörer ansvariga. Kritiska områden där information är mycket viktigt är statlig och privat sektor, finansiella tjänster och marknader, och regler och rättigheter för grundläggande service. Informationsoch kommunikationsteknik spelar ofta en väsentlig roll i att öka tillgången till information. Inkludering/deltagande. Möjligheten för fattiga och andra grupper i exkludering att delta i att fatta beslut är avgörande för att användandet av offentliga resurser ska bygga på lokala kunskaper och prioriteringar. Det bidrar också till bättre förutsättningar för förändring. Att arbeta för inkludering och ökat deltagande kräver förändringar av regler så att utrymme skapas för människor att debattera frågor, att delta i prioriteringar på lokal och nationell nivå, i budgetutformning och i hur leverans av grundläggande tjänster. Ansvarstagande. Statstjänstemän, offentligt anställda, och privata aktörer måste hållas ansvariga för sin politik, sina ageranden och hur finansiella resurser används. Myndigheter, både administrativa och politiska, och företag måste ha mekanismer för horisontellt och internt redovisningsansvar, och de måste också ha ett resultatansvar inför medborgarna och sina kunder. Förmåga till lokal organisering. Detta innebär människors förmåga att arbeta tillsammans, organisera sig, och mobilisera resurser för att lösa gemensamma problem. Organiserade grupper har större möjlighet att göra sina röster hörda och att få sina krav tillgodosedda. Utifrån dessa fyra punkter har lärandenätverket arbetat med följande definition: Empowerment handlar om de processer där exkluderade personer och grupper ökar sin makt att ta kontroll över de beslut som påverkar deras liv, på individ-, grupp- och samhällsnivå. Definitionen kan kopplas till Europeiska kommissionens definition av social exkludering: Eurostat, (2011), Combating poverty and social exclusion: a statistical portrait of the European Union, 2010, Luxemburg: EUs Publikationsbyrå, s.7.

35 35 En process där vissa individer knuffas längst ut i samhället och förhindras från att delta fullt ut på grund av fattigdom, brist på grundläggande kompetens eller möjligheter till livslångt lärande, eller som resultat av diskriminering. Detta distanserar dem från möjligheter till arbete, inkomst och utbildning samt sociala och samhälleliga nätverk och aktiviteter. De har dålig tillgång till makt och beslutsfattande organ och känner sig därför ofta maktlösa och oförmögna att ta kontroll över beslut som påverkar deras vardag. Empowerment är viktigt för att förändra situationen för utestängda grupper, då det innebär att bygga på och stärka deras förmågor så att de kan bli förändringsaktörer i arbetet mot ett mer inkluderande samhälle. Empowerment innebär också att utmana organisatoriska och samhälleliga strukturer för att möjliggöra användningen av dessa förmågor på ett bättre sätt. Det finns olika empowermentmetoder. Översikter av dessa metoder visar att de ofta fokuserar på: att stärka individer på olika sätt, vilket ger dem mer makt och

36 36 kompetens (kraftfullare aktörer). att öka möjligheten för individer och grupper att göra självständiga val (förbättra möjlighetsstrukturerna). att betona hur individer, grupper och samhälleliga strukturer är kopplade. Empowerment förändrar situationen för grupper som är exkluderade, som är svaga och maktlösa. Detta medför att de samhälleliga strukturer som begränsar utsatta grupper att utöva makt (institutionell reform) behöver förändras. Empowerment är nödvändigt eftersom makt är ojämlikt fördelat i samhället. Detta betyder att inte bara individer och grupper behöver stärkas, utan även att man bör försöka se till att alla har inflytande och kan påverka de institutioner och organisationer som påverkar deras liv. Om empowerment bara går ut på att förbättra individer kan det leda till påståenden om att förtryckta grupper har makten att ändra sina materiella omständigheter genom psykologisk omstrukturering. 24 Världsbanken 25 understryker att empowerment innebär att man inom utvecklingsarbete sammanför utbud och efterfrågan man förändrar livsmiljön för fattiga personer och hjälper dem att bygga på och utnyttja sina egna egenskaper. Ett efterfrågestyrt sätt att förbättra förvaltningen fokuserar på att utbilda, informera och möjliggöra fattiga individers organisering så att de kan interagera med regeringen. Ett utbudstyrt sätt fokuserar på institutioner på makronivå och det rättsliga ramverket, som avgör hur fattiga personer kan få tillgång till utvecklingsmöjligheter. En empowerment-styrd metod ser till att de två agerar i synergi. Empowerment är således både en process och ett mål, som även om det ser annorlunda ut i olika situationer består av åtgärder som ökar kunskapen, självförtroendet, kompetensen och kapaciteten för individer samtidigt som man försöker öka inflytandet över institutioner och program som påverkar livet för individer som är socialt exkluderade NAL/TOPICS/EXTPOVERTY/EXTEMPOWERMENT 24 Morley, L. (1995), Empowerment and the New Right. Youth and Policy, 51, s. 1 10

37 FÖRSTÄRKA EMPOWER- MENT INOM ESF Användningen av empowermentbegreppet inom ESF förstärktes av gemenskapsinitiativet EQUAL som pågick mellan 2000 och Empowerment var en av EQUALs fem byggstenar 26 och tanken var att det skulle stärka kapacitetsbyggandet genom att alla relevanta aktörer, inklusive deltagarna, arbetade tillsammans på jämställda villkor. När de lyckades stärkte EQUALprojekten (utvecklingspartnerskapen) grupper och individer för att hitta sina egna vägar att ta sig in på arbetsmarknaden och skapa sig tillfredsställande liv. Deras mål var också att ge dessa grupper ett verkligt inflytande över stödstrukturer och beslutshavare på olika nivåer. Resultaten visade hur målgrupperna gick från en upplevd maktlöshet och lågt värde till högre självkänsla och värde, ökad kompetens och större proaktivitet och makt. Utvecklingspartnerskapen ökade kontakten mellan grupper som är svåra att nå och beslutsfattare för att möjliggöra bättre utformning och leverans av aktiviteter och tjänster. Lärandenätverket om empowerment & inclusion har byggt på sådana 26 about/index_en.cfm erfarenheter inom EQUAL och ESF-projekt från programperioden Dessa har påverkat de grundläggande antagandena, som styrker deras arbete: Sysselsättningsprogram fungerar bäst när mottagarna är involverade i utformningen, genomförandet och utvärderingen av dem. Detta lyfter upp tanken med empowerment högt på anställningsbarhetens dagordning. Inom ESF kan man väva in ansatser till empowerment i programmen genom att tillhandahålla en struktur där ESF-projekt: Ses som utvecklingsprojekt som utgår ifrån en rättighetsbaserad konstruktion (medan en behovsbaserad konstruktion framhåller beroende och lägger ansvaret för exkluderingen på individerna själva). Utformas och organiseras för att utmana det tillstånd som kallas inlärd hjälplöshet, vilket är tron att ingenting kan göras för att ändra situationen för personen i exkludering vilket också är en nyckelaspekt i social exkludering. Tillhandahåller möjligheter för att bygga upp kompetenser och färdigheter (inklusive egenvärde och självförtroende).

38 38 Underlättar för medverkan i projektstyrningen detta är ett centralt kännetecken för ett empowerment-projekt. Tillåter ägarskap i projektet, som är ett ännu bättre verktyg för empowerment. Visar nya sätt att hantera problem som bekräftar värdigheten och ökar inflytandet hos individer i exkludering i alla aspekter av deras dagliga liv. Sammanför deltagarna med samhället i stort och uppmuntrar till kollektiv organisering och mobilisering. Uppmuntrar deltagarna att engagera sig i påverkansarbete och kampanjarbete för politisk förändring/institutionella reformer. Strävar efter att koppla ihop människor som upplever social exkludering med de beslutsfattare som är ansvariga för att arbeta med problemet. Tillhandahåller mekanismer som låter projektdeltagarna få en roll i utformningen och organiseringen av själva socialfonden. I kapitel två exemplifierar några ESF-projekt ovan nämnda aspekter av empowerment. 2. EMPOWERMENT- PROCESSEN EN FALLSTUDIE AV ESF- PROJEKT Detta kapitel sammanfattar erfarenheterna från de tretton empowerment-projekten som deltog i workshopen i Bryssel, och ytterligare sex som har försett oss med material till fallstudien. Kapitlet försöker visa varför projekten har valt att arbeta på det sätt de gör vad de anser inte fungerar bra i nuvarande försök att bekämpa social exkludering, och vad de föreslår som bättre lösningar. Kapitlet börjar med en beskrivning

39 39 av projektens utgångspunkter begränsningarna och problemen som de har identifierat och även några av de ansatser som de baserar sitt arbete på. Den andra delen fokuserar på de lösningar som projekten har använt. Den sista delen är en översikt av de resultat som de har identifierat som ett led i empowerment-arbetet. 2.1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR EMPOWERMENT-AKTIVITETER Ett övergripande mål för projekten var att underlätta den sociala inkluderingen för grupper som befinner sig, eller riskerar att hamna, i social exkludering, samt att påverka de strukturer som bevarar och upprepar exkluderingen. De strävade alltså både efter att arbeta med utsatta grupper och att förändra existerande sociala, ekonomiska och politiska strukturer. De individer som var med i projekten var till exempel människor som lever i fattigdom, missbrukare, individer med psykisk ohälsa, unga utan utbildning, romer långt från arbetsmarknaden, f.d. kriminella eller individer som helt enkelt kämpar för att komma in på en arbetsmarknad med mycket få

40 40 arbetstillfällen. Projekten hade två slags utgångspunkter: Den första var att de identifierat begränsningar och hinder som påverkar människor som lever i social exkludering. Den andra var den grundläggande synen att människor, oavsett hur exkluderade de är, kan med rätt insatser och lämpliga åtgärder, återta kontrollen över sina liv. Projekten beskrev dessa två faktorer som orsaker till deras empowerment-arbete Individer som är exkluderade har liten makt och inflytande över sin situation på arbetsmarknaden Projekten beskrev att huvudanledningen till att arbeta med empowerment var det faktum att exkluderade individer har liten makt att påverka de åtgärder som riktas mot dem eller att förändra den begränsande situation de lever i. De behandlas ofta som ett problem som ska lösas och all diskussion om deras situation sker ofta över huvudet på dem. Detta innebär att

41 41 deras kompetens och expertis förblir outnyttjad, man värderar inte deras åsikter och erfarenheter, och mycket av arbetet riktat mot marginaliserade grupper görs för dem, inte med dem. Ett projekt från Nordirland angav ytterligare en dimension till maktlösheten, som man kopplade till effekten av politiska konflikter de historiska politiska och väpnade konflikterna har gjort att de mest marginaliserade grupperna har fått försämrad socioekonomisk ställning att delta i samhällets återuppbyggnad Brist på kontakt mellan makthavare och individer som är socialt exkluderade Politiker, högt uppsatta tjänstemän och andra som har makt och möjlighet att ta initiativ till förändring kommer sällan i kontakt med, eller har kunskap om, de individer som faktiskt är socialt exkluderade. Detta leder till ofullständiga analyser, bristfälliga åtgärder och dåliga resultat. Medan en av anledningarna till den socioekonomiska uppdelningen är avståndet mellan maktlösa och makthavare, är en annan anledning den kunskap som används i utformningen av politiken. I bästa fall tar politikerna beslut grundat på formell kunskap och fakta (i värsta fall grundat på egennytta och egenintressen). Under 2010-talet har man dock börjat intressera sig mer för att kunskapen ska vara ett samspel av formell och informell kunskap. Det faktum att program för fattigdomsbekämpning ofta har liten mätbar effekt är bara delvis beroende på att fattigdom är ett strukturellt tillstånd som kräver ekonomiska, sociala och politiska reformer. Programmens ineffektivitet beror också på bristande deltagande från målgruppen i utformningen och genomförandet. ESF-projekt som arbetar med empowerment vill integrera formell och informell kunskap i utformningen och genomförandet. Detta bygger inte bara upp en bättre kunskapsbas, utan främjar engagemang mellan individer i exkludering och dem som har i uppgift att förbättra deras situation Utbildnings- och sysselsättningsåtgärder grundar sig inte på empowerment-principer Åtgärder för utbildning och praktik ses som hörnstenar i empowermentprojekten. Enligt projekten, blir det ofta problem med åtgärder för social inkludering eftersom de sällan bygger på berörda individers inflytande och styrkor. De utarbetas

42 42 utan inblandning av målgruppen, de har terapeutisk inriktning (hanterar problemindivider istället för arbetsmarknadsproblem), och de är indirekta och i slutänden omänskliga. Det nordirländska projektet STEP anser att den fortsatta motviljan att förändra strukturer, processer och attityder som förstärker exkludering av de personer som arbetar med att återuppbygga samhället är ett av huvudproblemen Stödåtgärder på arbetsmarknaden är inte anpassade efter de exkluderades verklighet De flesta projekten gav uttryck för att de strukturer som ska förse målgruppen med samma rättigheter och möjligheter som andra, saknades eller var ineffektiva. I Grekland fanns inget stöd för invandrare. Andra projekt identifierade ineffektivitet eller luckor i existerande stödstrukturer. I Nordirland uppstod projektet Include Youth som ett svar på bevis och forskningsresultat som lyfter fram det utbildningsmässiga underläge och de hinder som finns för att uppnå utbildningsresultat, som upplevs av många unga som riskerar att bli exkluderade. Ett projekt som drivs av SOVA i Storbritannien studerade kvinnor som satt i fängelse, eller precis hade kommit ut. Det gav en översikt av situationen för kvinnor när de kommer ut från fängelse, och erbjöd lösningar för att anpassa det tillgängliga stödet för dem i ett så avgörande skede i livet Brist på rättigheter och demokrati Projekten poängterade vikten av mänskliga rättigheter och demokrati, då detta ofta saknas i arbetet med att avhjälpa social exkludering. Flera jämförde bristen på relevant stöd till målgrupperna med deras rätt till mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati. Spanska FSG anser att för att romer som grupp ska kunna uppleva empowerment måste de ges tillgång till ekonomiska och sociala rättigheter på samma villkor som övriga medborgare. WAW-projektet i Belgien anser att fattigdom är en orättvisa medan det grekiska projektet försökte tackla invandrares begränsade utövande av rätten till arbete. Projektet har försökt ta bort relevanta hinder genom att skapa en miljö som främjar empowerment där invandrarna kan utöva sina rättigheter. Ett annat exempel är projektet Restore från Storbritannien som visar hur stödet i projektet till individer som lider av psykisk ohälsa skiljer sig från andras stöd. Restore finns för att

43 43 hjälpa individer att övervinna de hinder som orsakas av stigmatisering och diskriminering. Include Youth arbetar i Nordirland med att se till att de (unga) har likvärdig tillgång till arbetsmarknaden. Portugisiska In loco association kopplar sitt arbete till den demokratiska krisen och människors icke-deltagande i politiken. Projektet STEP rapporterade att den värdegrund som ligger bakom arbetet med empowerment är nyckeln. Vårt huvuddokument är FN:s stadga om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Vi definierar inte människor utifrån religion, medborgarskap, hudfärg eller deras bidrag till landets ekonomi utan utifrån deras lika rätt till skydd och rättigheter och deras kollektiva ansvar att skydda och respektera andra människors rättigheter. Det finns ett motsvarande behov att ändra existerande diskriminerande antaganden om målgrupperna målgrupperna anses ofta inte veta vad som är bäst för dem, vilket innebär att någon annan utarbetar lösningar för deras situation, vilket urholkar deras demokratiska rättigheter Erfarenheter av social exkludering leder till inlärd hjälplöshet Att vara socialt exkluderad betyder ofta att man inte har någon möjlighet att använda sina kunskaper och kompetenser. Många har försökt men lever med en känsla av att vara oförmögen att påverka sin livssituation och har gått in i en inlärd hjälplöshet. Andra har skamkänslor för att de är exkluderade, vilket minskar deras känslomässiga energi avsevärt. Därför understryker projekten att det är viktigt att vara proaktiv och utöva sin makt, och att bygga på inneboende styrkor. Det gör att individerna kan börja uppleva små framgångar, och med tiden börjar de se hur de kan använda makt och inflytande för att påverka sin livssituation Människor kan vara aktiva och kapabla om de ges rätt förutsättningar Trots de många begränsningar i möjligheterna för målgrupperna att ha kontroll över sina livssituationer, delade alla projekten den grundläggande tron på att människor och situationer kan förändras. Projekten delade en positiv syn på alla individer, såg alla som kapabla, aktiva och medvetna om vad som är bäst för dem, om de ges rätt förutsättningar. De som upplever social exkludering skiljer sig inte från andra människor. De har, som alla andra, styrkor och

44 44 förmågor som bör utvecklas i, och bidra till, hållbara samhällen och arbetsmarknader. Projekten anser att denna syn ofta saknas i åtgärder för social inkludering. Fokus ligger istället ofta på att ändra på människor och att avlägsna det som är fel, istället för att stärka deras redan befintliga förmågor och skapa rätt förutsättningar för alla. 2.2 LÖSNINGAR Ansatserna för att förändra de begränsningar som lyfts fram ovan har tagit sig många olika uttryck, till exempel: nya former av individanpassat stöd, startandet av en tidning, en ny form av universitetsutbildning, skapandet av organisationer för empowerment, skapandet av nya representativa organ och engagerandet av medborgarna i regional utveckling och förvaltning. Projekten delar många utgångspunkter i hur de tänker när det gäller människor och deras förhållande till samhället och arbetsmarknaden. Dessa utgångspunkter har sedan materialiserats till de metoder de använder, de organisationer de har startat eller de allmänna arbetssätt de har utvecklat. Följande underavsnitt beskriver de former som empowerment-metoderna har tagit Alla kan om de har rätt förutsättningar Projekten grundar sitt arbete på en positiv syn på alla individer, där alla ses som kapabla, aktiva och vet vad som är bäst för dem, om de ges rätt förutsättningar. Ett citat från utvärderingen av EU-programmet Choices i Portugal sammanfattar tanken som ligger till grund för vad empowerment-projekten har försökt åstadkomma. De beskriver programmet som baserat på: Förmågan att tro på dessa personer, deras resurser, deras förmåga att förändras och deras motståndskraft. Genom att inte se dem som offer utan aktörer, fokuserar ingripandet på själva uppbyggnaden, stärkandet av positiva identiteter, att övervinna olika typer av sårbarhet och återskapa starka sociala band.

45 Öva på att vara aktiv och att släppa inlärd hjälplöshet Målgruppens erfarenheter av känslan att vara oförmögen att påverka sin livssituation leder ofta till en känsla av inlärd hjälplöshet. Att träna på att vara aktiv, att ta ansvar och att ta små steg för att förbättra situationen har därför varit centralt i projekten, både för individerna och för organisationerna. I det svenska sociala kooperativet Villa Vägen Ut var en av huvudmetoderna att delta i problemlösningen: Från början var det svårt att finansiera Villan och alla som var med från början fick lov att delta i diskussionerna med politikerna för att hitta en lösning. Vi personalen har inte lösningen. Vi har funnit att det tar längre tid och kräver mer arbete, men det är ett bra sätt att få människor att växa och ger en känsla av empowerment. Detta arbetssätt är en viktig organisationsprincip. Det är inte bara upp till individerna att ta kontroll över sitt eget öde och vara proaktiva, det är också någonting som medarbetare och institutioner behöver lära sig att uppmuntra medverkan och att släppa taget om en del av sin makt och sitt inflytande. Restore: Organisationens medlemmar får större möjlighet medverka i takt med sina framsteg, inte utifrån vad organisationen anser vara bäst för dem. Många projekt beskrev också hur viktigt det var att bygga på de positiva förmågorna, styrkorna, initiativen och erfarenheterna hos exkluderade individer. Eller som Restore förklarar: Människor har sina egna styrkor och sina egna lösningar, och man bör lita på dem. Varje individ som lider av psykisk ohälsa har egna förmågor, talanger och ett eget värde och de bör bedömas utifrån dessa egenskaper och inte sin medicinska bakgrund, eller diagnos. Varje individ har rätt att få ta risker i försök att ta sig ifrån det terapeutiska gettot till det vanliga samhället. SOVA: Både manliga och kvinnliga kamratstödjare har varit inblandade i att upprätta och underhålla projekten och att stötta och ge råd till deltagarna, från jobb- och praktikansökningar till arbete. Alla kamratstödjare har deltagit i aktiviteter för personlig utveckling som sträcker sig från kompetensutveckling till att söka jobb. De har arbetat tillsammans med SOVA:s personal och hjälpt till med att organisera evenemang. De har kunnat ta steget från mentor till avlönat arbete i en icke-hotfull miljö, vilket visade sig vara svårt för en del. De har tyckt om sin arbetsroll och har upptäckt att anställningen har minskat frestelsen att återfalla.

46 46 ansvar att bidra till en större helhet. Trots att valmöjligheter och sociala strukturer är begränsade vilket kan bidra till att vissa personer måste kämpa hårdare understryker projekten behovet av att alla tar ansvar för de val som finns, trots begränsningarna. Erfarenheten av social exkludering kan innebära att människor fastnar i en känsla av maktlöshet och tar på sig rollen som offer. Vi måste komma ihåg att ta av oss offerkoftan, som en deltagare i workshopen sa. Fire Works anser att: Det verkar mycket viktigt för individer i utsatta grupper att ha stödmetoder som ger dem mer än de redan har i form av styrkor, livserfarenhet och drömmar om ett bättre liv. Det är viktigt för människor att ta ansvar, och projekt bör vara utformade så att ansvaret inte tas ifrån dem det verkar vara mycket viktigt att utgå från tanken att varje individ har rätt till hjälp från samhället, samtidigt som man har ett Fokusera på rättigheter och ansvar lämna skamkänslorna Många projekt baserar sitt arbete på FN:s formuleringar om att alla har rätt till arbete, skälig ersättning och respekt. En av projektens gemensamma erfarenheter var hur de arbetade för att hjälpa individerna att släppa skamkänslorna och att känna att de hade samma värde som alla andra. Ett sätt att göra detta på var att utmana uppfattningen att människor som ofta blir exkluderade är annorlunda än andra och att de har sig själva att skylla för den situation de befinner sig i. Det italienska projektet Ristretti arbetar inifrån ett fängelse för att bekämpa fördomarna om att de som sitter i fängelse praktiskt taget föds med kriminell DNA. Vår idé är att producera en tidning som kan skapa kontakt mellan människor i fängelse och samhället utanför, för att göra det lättare för individer som suttit i fängelse att komma tillbaka till arbetsmarknaden och samhällslivet. Ett rättighetsperspektiv lägger tonvikt på hur alla har rätt till ett utbildningssystem, stödstrukturer och en arbetsmarknad som ger alla rättvisa

47 47 möjligheter. Fokus flyttas från att ändra på, eller lägga skulden på, dem som har liten makt, till att förändra dem som har makt. Detta innebär att man tittar på hur organisationer och strukturer gör saker och ting, istället för att bara koncentrera sig på att stärka dem som befinner sig utanför. Projekten understryker också rättighetsperspektivet i hur man förhåller sig till andra. Empowerment är till stor del ett relationellt koncept och den nuvarande chefen för Basta gav ett exempel från ett möte med socialtjänsten när hon fortfarande använde droger: Jag kände verkligen att jag blev respektlöst bemött. Så jag sa till socialsekreteraren att under andra omständigheter hade det kunnat vara ombytta roller. Hon svarade att nej, det skulle aldrig hända. Jag skulle aldrig kunna bli narkoman. Det fick mig att känna mig som någon annan, jag kände mig inte ens som en människa Ökad kompetens genom utbildning och information Att öka kompetensen hos dem som befinner sig i social exkludering genom utbildning och fortsatt lärande är en av hörnstenarna i arbetet med empowerment i projekt. Alla projekt innehåller någon dimension av utbildning eller kapacitetsuppbyggnad. Include Youth beskriver att deras utbildningar har formen av individuella handlingsplaner, medan SOVA Yorkshire och Humber Offender Partnership pratar om att anpassa och skräddarsy utbildningar för varje individ. Den huvudsakliga innovativa sidan av dessa arbetssätt ligger i att man på lokal nivå tillhandahåller en ingång, med låg tröskel, till en integrerad process med flera etapper, länkar till och matchar individernas behov och intressen till olika, hittills åtskilda tjänster. De erbjuder också individanpassat stöd och uppföljning. Dessa arbetssätt med vägar in använder sig av ett brett spektrum av resurser som kan mobiliseras lokalt eller regionalt och kan erbjuda flexibla lösningar på vitt skilda grupper och individers behov. FSG ser att romers låga akademiska nivå har en djupgående effekt på deras anställning och sysselsättning som t.ex. lågkvalificerat arbete, osäkra anställningar, undersysselsättning och arbetslöshet. För att öka romers akademiska framgångar, tillhandahåller FSG specifika utbildningsåtgärder. Deras utbildningsprogram Promociona, har som syfte att öka intresset för utbildning hos romska studenter. Programmet söker aktivt upp familjer och arbetar

48 48 med medvetandegörande för att fler romer ska uppnå sin utbildningspotential och fullvärdigt medborgarskap och inkludering. Romer är i hög grad involverade i utformningen och utvecklingen av programmet och dess aktiviteter. Romerna är således både målgrupp och ansvariga för implementeringen av projektet. Att arbeta med integrerade och individanpassade vägar in till anställning, gör det möjligt för dem att ta hänsyn till behoven och åsikterna hos varje familj och barn inom målgruppen. Nyckelfaktorer som bidrar till programmets framgångar är familjernas och skolornas inblandning genom en formell överenskommelse. Romska studenter som har lyckats och fungerar som förebilder för andra. Främjandet av flickors utbildning är ett huvudmål med programmet. Bakgrundsorsaker är ojämställdhet mellan könen och flickors benägenhet att gifta sig och få barn i tidig ålder. Programmet arbetar med både studenternas mammor och pappor, och arbetssättet har varit ganska framgångsrikt. Läsåret var 52 procent av programmets deltagare flickor, och detta ökade till 57 procent under Detta arbetssätt bidrog till en ökning i romska flickors utbildningsprestation. Under fullföljde 46,3 procent av studenterna sin grundskoleutbildning med godkända betyg, varav 34,78 procent av flickorna och 54,84 procent av pojkarna. Under ökade andelen till 68,22 procent, varav 75,71 procent av flickorna och 59,32 procent av pojkarna. I Italien kommer ett individuellt framgångsexempel från Elton, en före detta intern, som efter att ha spenderat flera år i fängelse i närheten av Padua nu driver Ristretti Orizzonti, eller Begränsade horisonter, en nyhetsbyrå som inifrån ett fängelse producerar en nationell tidning som heter Ristretti Orizzonti och en dagstidning med prenumeranter, varav de flesta är medarbetare inom rättsväsendet och universitetsforskare. När jag började arbeta med Ristretti Orizzonti-projektet hade jag aldrig använt en dator. Vi i redaktionen organiserade en rad datakurser. Efter de första kurserna fortsatte jag att studera datorer. Jag förbättrade mina kunskaper och efter några månader blev jag ansvarig för att skriva ledaren. När jag insåg att jag klarade av att göra viktiga saker på jobbet bestämde jag mig för att fortsätta. Jag bestämde mig för att studera och började på universitetet. När jag slutade arbetet i min cell, gick jag till badrummet för att hitta lite lugn och ro, och pluggade

49 49 där. På så sätt lyckades jag ta examen i statskunskap och sedan gick jag den tvååriga kursen Institutioner och politik för mänskliga rättigheter och fred. är tillgången till information. Flera projekt i studien använder på samma sätt information som ett viktigt verktyg i sitt arbete med empowerment. I STEP-projektet i Nordirland var information en viktig beståndsdel för att bidra till huvudsyftet att bygga ett fredligt och framgångsrikt samhälle i ett av områdena som var värst drabbade av konflikten, som också är en av de mest fragmenterade och segregerade regionerna. Ett av projektets mål var att arbeta direkt med dem som står längst ifrån samhället och ge dem information, råd och handledning. Syftet med detta var ett rättvist deltagande i beslutsprocesser som påverkar deras vardag. Detta stärkte dem också att involvera sig i socioekonomiska och kulturella aktiviteter i samhället och i det gemensamma ansvaret för att skydda andras rättigheter. Att tillhandahålla information är också viktigt för ökad kapacitet. I kapitel 1 finns en referens till Världsbankens rapport om empowerment som fokuserar på institutionell reform. En av de fyra viktigaste beståndsdelarna som empowerment och institutionell reform bygger på En inledande fas i STEP var att se till att alla hade lika tillgång till information om fredsprocessen och fredsfonderna, och hade möjlighet att identifiera problem och möjliga lösningar. Möten hölls i städer och byar, utifrån vilka arbetet med projektet utvecklades. Samhällsstödjare utbildades sedan för att informera andra om vad de lärt sig och fungera som specialister på olika nivåer.

50 50 Information, råd, handledning och opinionsbildning erbjöds på en basnivå och specialister på frågor som sysselsättning, praktik, bostäder, familjevälfärd, utbildning, social omsorg, hälsa, ekonomisk rådgivning, missbruk, personlig utveckling, rapportering av hatbrott, diskriminering, missbruk av rättigheter. Samhällsstödjarna bistår också med representation och opinionsbildning på informell nivå i förhandlingar om stöd med myndigheter och leverantörer av sociala tjänster av allmänt intresse, och på formell nivå vid hearingar om invandring och arbetsrättsliga förhandlingar. Information var också centralt i det italienska projektet Ristretti Orizzonti. Huvudidén var att tillhandahålla information om fängelser från insidan och att övervinna den klyfta som finns mellan internerna och samhället som brott orsakar en klyfta som ibland underblåses av media, som bidrar till rädsla och hat. Internerna skriver i självbiografisk form när de vänder sig till samhället utanför, vilket projektet beskriver som ett tålmodigt arbete av att väva en slags kollektiv medling. Internerna har vuxit i sin yrkesmässiga roll genom att arbeta med information, genom kurser i skrivande, datorkunskap och digital grafik. De två webbplatser de sköter ökar deras förmåga att kommunicera med den fria världen; informera människor på utsidan om rättssystemet och fängelser, sett ur deras perspektiv. Representanter för projektet åker också ut till skolor och pratar med elever, gör filmer och dokumentärer, och anordnar studiebesök på fängelser. Genom att återta diskursen om vilka som är lagbrytare, använder man empowerment som ett verktyg. Som projektledaren Elton Kalica säger: Att skriva ärligt är ett bra sätt att bryta cirkeln av hat i ett samhälle som har ett stort behov av att sluta hata Skräddarsytt arbetsmarknadsstöd utifrån behoven hos individer i social exkludering Genom sitt arbete har många av projekten identifierat svagheter på arbetsmarknaderna och i stödstrukturerna. Dessa svagheter kan bidra till att hålla kvar människor i socialt exkludering. Därför jobbade alla projekten med att utveckla former av stöd och aktiviteter som skulle göra det lättare för målgruppen att komma in på arbetsmarknaden. Restore beskriver hur: Vi litar på människor och bedriver alla våra tjänster utifrån deras önskemål, och kommentarerna och förslagen från

51 51 dem som använder sig av tjänsterna. Medlemmarna är också involverade i organisationens förvaltarskap och är alltid välrepresenterade och gör sina röster hörda på våra stämmor. Ungefär 40 procent av våra medarbetare har personlig erfarenhet av psykisk ohälsa och många av dem är tidigare deltagare i Restores med insikt i det positiva och negativa med våra tjänsteutbud. I Grekland har deras Center för sysselsättning av invandrare och flyktingar bättre information, rådgivning, praktik, nätverksmöjligheter och praktiskt stöd för att invandrarna ska kunna utöva sina rättigheter, tack vare målgruppens inblandning. En annan metod för att förbättra stödet är att utbilda personer i social exkludering så att de kan ge råd och vara mentorer till sina likar. I projektet SOVA erbjuder mentorerna, efter utbildning, enskilt stöd till interner om ekonomiska frågor och ger råd och vägledning i förberedelserna inför ett liv utanför fängelset. I projektet Bruksvärde införde man en särskilt kurs i social mobilisering på Lunds universitet, där individer som upplevt social exkludering och marginalisering har möjlighet att påverka framtida socialarbetare. Under femveckorskursen studerar de blivande socialarbetarna med personer från olika målgruppsorganisationer. Några av lärarna har också egna erfarenheter från att leva

52 52 i social exkludering så utbildningen bidrar till ökad empati och bättre kvalitet på de blivande socialarbetarnas insatser. På Basta tillhandahålls det förbättrade stödet till missbrukare av det sociala företaget själv. Rehabiliteringen på Basta bygger på arbetet och företaget vi driver tillsammans. Genom att uppleva riktigt arbete i en miljö som erbjuder empowerment och med stöd av sina kamrater i företaget, förflyttar de sig från missbruk till arbete. I Storbritannien har programmet Women into Work som drivs av SOVA tittat på sätt att bekämpa den diskriminering och ojämlikhet som missgynnade kvinnor har upplevt, särskilt de med erfarenheter från kriminalvården. Kvinnliga interner var inblandade i programmets alla steg, inklusive kamratforskningsfasen. Några gick vidare till anställning inom SOVA som en del av pilotprojekten. Forskningsresultaten gynnade förståelsen för de kvinnliga internernas erfarenheter och gav SOVA en solid grund att utveckla sina tjänster utifrån. Många av projekten säger att det är viktigt att kombinera traditionella experter och experter på social

53 53 exkludering. WAW menar att i alla våra arbetsgrupper blandar vi personer med och utan erfarenhet av fattigdom. Detta gör att vi kan utgå från reell kunskap om fattigdom och kombinera det med perspektivet från personer som inte upplevt fattigdom, och som utgår från en annan kunskap Ökad makt och inflytande över arbetsmarknaden Projekten anser att individer med erfarenhet av social exkludering är experter på sin egen situation och ser därför till att de är inblandade i alla försök att beskriva och förändra situationen. Som Basta säger: Oavsett vad man vill göra, eller vem man vill hjälpa, börjar man med att fråga dem som berörs eftersom de är experter på sin egen situation. STEP: I ett första skede utformades lösningarna i sin helhet med målgruppen Genom hela STEP-processen ligger val, beslut och ansvar hos deltagaren. Val, möjliga beslut och eventuella konsekvenser av varje beslut förklaras och deltagarna stöttas i alla besluten. STEP gör dock ingenting för individerna, vi gör det med dem. Makten, oavsett hur begränsad, ligger kvar hos individen och växer i processen i takt med att individen ökar sin empowerment, ökar också dennas kapacitet att dela ansvaret med andra. Projekten ser till att individerna och grupperna får mer makt och inflytande över sina olika situationer. Deltagarna stärks också genom att man ser till att organisationerna drivs, eller påverkas, av dem som berörs och även genom styrningen som flyttar inflytandet och makten till marginaliserade grupper. Ofta riktar sig projekten till flera av dessa nivåer på samma gång. I projektet Include Youths ge och ta -program, påverkar de unga det stöd de får och förbättrar utformningen av den löpande. När de har gått med i programmet påverkar de unga utformningen, genomförandet och utvärderingen av den individanpassade handlingsplanen som ska möta deras behov och på så vis övervinna de hinder som finns för utbildning, anställning och praktik. De unga har också möjlighet att lägga fram sina synpunkter på strukturen och utvecklingen av projektet genom en samrådsgrupp, lokalt och centralt. På organisatorisk nivå varierar inflytandet från målgrupperna från att man tar hänsyn till deras synpunkter, till att målgruppen själv driver organisationen. Vissa organisationer drivs av individer med erfarenhet av det sociala problem man arbetar

54 54 för att förändra tillsammans med individer utan personlig erfarenhet av det. I FSG är över 40 procent av medarbetarna romer. På Basta är 95 procent av de personer som driver företaget före detta missbrukare. WAW, som arbetar med fattigdomsbekämpning i Belgien, berättar: Människor i fattigdom ägde hela processen, var inblandade på lika villkor när man definierade problemen, lösningarna, fastställde tidsplanen för de olika stegen i processen, definierade prioriteringarna etc. I den meningen hade de kontroll över sina liv och processen. Ju längre in i projektet vi kom, desto mer ägde de processen. Organisationen och dess partner gjorde det möjligt, skapade förutsättningarna och bidrog med välbehövlig expertis för individerna i fattigdom, men det balanserades av vad de själva bidrog med. Vi gjorde en resa tillsammans, där alla lärde sig mycket, både projektet och de fattiga individerna. I Grekland etablerades Observationscentrum för sysselsättning av invandrare och flyktingar med sju understödjande center i fem av landets största städer. Målgruppen var inblandad i utformningen av projektets handlingsplan, och så småningom drevs hela centret av och för personer som hade invandrat. Man hittar empowerment på samhällsnivå i programmet Choices, ett statligt program i Portugal som skapades för att främja inkluderingen av barn och unga från de mest utsatta grupperna, särskilt barn till personer som hade invandrat och etniska minoriteter. Målet är att främja jämlika möjlig-heter och att förstärka den sociala sammanhållningen genom att ge stöd till lokala aktiviteter inom områdena integration i skolan, ickeformell utbildning, yrkesutbildning och behörighet, samhällsdeltagande, digital inkludering, entreprenörskap och empowerment. Utgångspunkten för Choices är att de betraktar målgruppen som sin största resurs. Detta reflekteras i den uppmärksamhet de lägger på arbetet med ungas empowerment. Under den senaste ansökningsomgången till programmet var målgruppen inblandade i analysen, definitionen av handlingsplanen, genomförandet och utvärderingen av alla föreslagna aktiviteter. Alla förslag måste valideras av målgruppen i utformningsfasen. Några exempel på de ungas inblandning: Obligatoriska ungdomsmöten som, minst var sjätte månad,

55 55 validerar rapporterna och handlingsplanerna som personalen och projekten levererar. Direktstöd till ungas projekt där 50 procent av medlen ges till projekten som utvecklas av unga. Resterande 50 procent måste de själva skaffa fram, vilket hjälper dem i deras empowerment- och entreprenörsprocess. Stöd till ungdomsföreningar och samhällsdeltagande. Programmets utvärderare beskriver ingripandet som baserat på denna filosofi. De senaste 10 årens fokus på deltagande och empowerment har gjort att det har vuxit fram en generation som nu tar kontroll över projekten. Detta visar sig tydligt genom det ökande antal ungdomsföreningar som har vuxit fram inom programmet, men även av antalet före detta deltagare som nu är medarbetare i lokala projekt och organisationer och som, numera, speglar empowermentstrategin som inleddes för tio år sedan. Dessa exempel demonstrerar hur man kan involvera människor i social exkludering i arbetet med att förbättra sin egen situation, om man förser dem med rätt stöd och möjligheter Empowerment genom riktigt arbete Att ha ett jobb eller en meningsfull sysselsättning är centralt för social inkludering. Inom empowermentprojekt är jobb både mål och medel. Som en del av arbetet med integrerade vägar in har projekten antingen erbjudit arbetsplatsplacerad utbildning eller förhandlat arbetspraktik för att komplettera en utbildning. Den direkta inblandningen av arbetsgivare eller arbetsgivarorganisationer är också ofta nyckeln till framgång för många projekt som har arbetat med utsatta grupper. Basta, ett socialt företag i Sverige, började med att erbjuda bättre stöd till personer med missbruksproblem, hemlösa eller långtidsarbetslösa. I dag är Basta ett företag på den öppna marknaden med en årsomsättning på 5 miljoner euro, där 95 procent av medarbetarna och ledningen kommer från målgruppen. Företaget och det arbete de utför är formen som gör det möjligt att arbeta med empowerment-processer på Basta. Basta började sitt arbete som en reaktion på existerande strukturer som ansåg att målgruppen inte var kapabel att veta vad som var det bästa stödet för dem själva ett arbetssätt som bidrar till passivitet och marginalisering istället för

56 56 integrering. Basta driver olika företag som erbjuder allt från snickeri, bygg, städtjänster och turridningar till en småskalig djuruppfödning. Genom detta verkliga arbete kan före detta missbrukare få en ny identitet och skapa sin egen version av Bastas vision om ett bättre liv. Rehabiliteringen på Basta är uppbyggd runt arbete och det företag vi driver tillsammans. Vi bedriver inte traditionell terapi, bara stödet av vänner här på Basta. Basta är som en stödstruktur för empowerment där man själv gör det möjligt. Empowerment är känslan att man kan kontrollera sitt liv och ta beslut som påverkar ens liv, att ha makten över sitt eget öde. Men för att få den makten måste man även få ta ansvar för sina val. Vi tror att människor har mycket kompetenser, så mycket att vi driver ett företag på den öppna marknaden som vi bara rekryterar missbrukare att arbeta inom. Med dessa medarbetare har vi en årsomsättning på runt 5 miljoner euro. För nykomlingar är det inspirerande att se att företaget i huvudsak drivs av före detta missbrukare: Det är väldigt mäktigt att inse att alla på Basta, inklusive högsta chefen, en gång har stått där på tröskeln med en plastpåse i hand, precis som nykomlingen. Flera projekt vänder negativa erfarenheter av social exkludering till någonting som man kan bygga ett yrkesmässigt liv på. Ett exempel är Le Mat, ett hotellfranchisingsystem som startade i Italien som ett svar på en reform inom psykiatrin. Här omvandlade man det som då kallades dårhus till en bar och ett hotell som personer med psykisk ohälsa drev i ett kooperativ. En framgångsfaktor sägs vara att personer som levt i social exkludering vet hur det är att inte känna sig välkommen. Så Le Mat ser till att alla gäster får ett varmt

57 57 välkomnande. FSG i Spanien tänkte ut Accederprogrammet för att skapa jobb som ett program där hela det romska samhället är inblandat, istället för ett program för romerna. Aktiviteterna drivs av romer och icke-romer medan vissa positioner, som förmedlare, i huvudsak innehas av romer. Detta ger organisationen löpande förstahandsinformation och feedback från det romska samhället, vilket gör att de kan anpassa programmet till särskilda behov eller omständigheter. Det individuella stödet följer samma mönster där behoven och synpunkterna från varje deltagare styr stödaktiviteterna en diagnos följt av utformningen av lämpliga åtgärder, handledningsträffar, och individanpassade vägar in till anställning som kontrolleras i olika steg. FSG menar att arbetssättet där romerna har makt att påverka hela programmet, samt de individanpassade vägarna in till anställning, innebär att Acceder kan erbjuda det lämpligaste stödet för inkluderingen av romer på den spanska arbetsmarknaden. Sedan år 2000 har närmare individer dragit fördel av programmet, och närmare har fått ett anställningsavtal, varav 55 procent av dessa är kvinnor. Dessa positiva anställningsresultat har också förändrat många åsikter som romska familjer hade om avlönat arbete, och också fördomar som offentlig sektor, näringslivet och samhället i stort hade om romer. Det finns, tack vare programmet, nu också många romska kvinnor och män som kan vara empowerment-förebilder för andra. Andra projekt har med framgång experimenterat med att utbilda utsatta grupper att starta sina egna företag. Associação In Loco, en ideell organisation som skapades av en grupp engagerade medborgare, drivs i Serra do Caldeirão i Portugal, ett ganska bergigt område som har avfolkats sedan slutet på 1950-talet. För att hejda utvecklingen kom projektet tillsammans med lokalbefolkningen på ett antal lösningar, varav en var att främja kvinnors egenföretagande. Efter flera möten visade det sig att kvinnorna var intresserade av traditionella aktiviteter som vävning eller bakning, samtidigt som de var medvetna om den magra inkomst sådana produkter genererar. Lösningen låg i en omfattande omformulering av aktiviteterna genom att försöka inlemma innovativa särdrag i dessa gamla traditioner, gällande produktionsprocesser, hantering, ut-

58 58 formning eller hur man marknadsför eller säljer produkterna. Samtidigt hittade man på och utvecklade nya ekonomiska aktiviteter för kvinnorna som en del i processen att blåsa liv i samhället och länkade detta till andra sociala, ekonomiska och kulturella initiativ som skedde i samhället. Kvinnorna genomgick en lång och mycket intensiv utbildningsprocess. Utbildningsgruppen bestod av en lokal kontrollant som var expert på traditionen och den lokala kulturen, externa yrkesmän som bidrog med modern kunskap inom design, produktionstekniker och -hantering, samt marknadsföringssystem, och en koordinator från In Loco. Vid kursens slut hade gruppen en god grund. Det fanns tillräckligt med råvaror i lagret och en kundstock hade etablerats. Dessutom hade gruppen lagt undan tillräckligt med pengar för att klara den riskabla övergången mellan utbildning och normal produktion. Den deltagarmedverkan som projektet testade med dessa kvinnor har sedan dess kopierats av ett EU-finansierat nätverk med lokala utvecklare. Hundratals personer, icke-statliga organisationer, företag och lokala myndigheter har fått hjälp med att sjösätta sina sysselsättningsprojekt Sammanföra makthavare med personer i social exkludering Empowerment kan inte skapas åt individer, de behöver själva ta sig dit. Detta innebär att en uppifrån och ner -metod inte fungerar och att alla sätt att arbeta för empowerment måste engagera individerna som saknar makt och inflytande. Att kombinera metoderna uppifrån och ner respektive nerifrån och upp kan också få positiva resultat (Världsbankens idé om att man, inom utvecklingsarbete, för samman utbud och efterfrågan). Projekten underströk att det är viktigt att involvera makthavare i försöken att sprida makt neråt till dem som har lite. Forskningen visar också att beslutsfattare behöver involveras för att arbetssätt och förfaranden inom organisationer och sociala strukturer ska kunna förändras.

59 59 WAW beskriver hur den lokala kommunen och flera allmännyttor var inblandade från början. Det är viktigt att man börjar med att få med de politiska aktörerna det kan vara mycket svårt och utmanande att arbeta på det sättet men det gör att stora förändringar kan komma till stånd. Projekten kan bara garantera framgång om vi får åtagande och engagemang från alla. Det innebär att politiska makthavare, experter och medborgare involveras. I Choices och projektet In Loco har kombinationen av att använda empowerment-metoder på lokal förvaltningsnivå tillsammans med ökningen av kapaciteten hos marginaliserade grupper för att öka deras inflytande och makt, visat sig effektiv. I korthet har projekten försökt organisera sina ansträngningar för att öka makten och inflytandet över resurser och institutioner och har inte lämnat över empowermentprocessen enbart till de individer som upplever social exkludering. En utmaning för alla som arbetar med dessa frågor är att vara medveten om de existerande maktskillnaderna bland dem som arbetar för empowerment. Man kan inte ta för givet att man genom att sammanföra makthavare med individer med mindre makt automatiskt ger önskat resultat. Att arbeta för jämställdhet eller maktfördelning är en komplicerad, utmanande process.

60 Ändrad lokal förvaltning Ett exempel på empowerment på lokal förvaltningsnivå är den portugisiska organisationen In Loco som har arbetat fram en metodik där deltagarna får medverka vid budgetarbetet på lokal myndighetsnivå. Organisationen ser denna budgetmedverkan som en ny förvaltningsmetod, baserad på medborgarnas direkta medverkan i identifieringen av lokala problem och behov, i definitionen av prioriteringar genom omröstning av hur projekten och offentliga medel ska fördelas och i genomförandet av projekten, samt kontroll och utvärdering av dem. In Loco erbjuder samrådsverksamhet i utformning, genomförande och utvärdering av budgetmedverkan, utbildning för experter, politiker och medborgare och organiserar även workshopar och seminarier i ämnet. In Loco anser att lokala myndigheter i allmänhet inte är utformade för inblandning av medborgarna och inte förberedda för medborgarmedverkan i utformningen och förvaltningen av lokalpolitiken. Men genom metodiken där deltagarna får medverka vid budgetarbetet är det möjligt att introducera sådan medverkan. Många projekt understryker vikten av att förena socialt exkluderade grupper och beslutsfattare, för att få positiva förändringar. Ristretti-projektet har haft möjlighet att kommunicera med beslutsfattare om lagar som gäller interner, och kunde påverka den faktiska formuleringen på några av de slutliga lagförslagen. På Nordirland bidrog Include Youth till att Nordirlands Arbetsmarknads- och utbildningskommitté lämnade in en motion om att bredda tillgången till ett särskilt underhållsbidrag för studier och praktik för unga personer, inom sina egna och liknande ESF-projekt. Det är tydligt att vissa projekt vill gå från deltagarmedverkan i projektstyrningen till medborgar-

61 61 medverkan i lokal förvaltning. Detta understryker också tankesättet att målgruppen är medborgare med rättigheter, inte bara med behov Stärkandet av individer och organisationer för att främja empowerment Projekten arbetar för att se till att målgrupperna och organisationerna kan engagera sig i, och påverka sin egen situation. De understryker att när man öppnar för deltagande och inblandning behöver man möta upp med kompetensutveckling hos de berörda, och även stärka det civila samhället för att denna typ av inblandning ska bli meningsfull. De är också inblandade i hur medarbetare i organisationer och stödstrukturer ska öka sin kapacitet att arbeta med grupper i social exkludering på ett sätt som främjar empowerment. I Grekland utbildade experter med med annan etnisk tillhörighet än grekisk multietniska medarbetare från målgruppen. Detta ökade deras kapacitet att tillmötesgå olika behov och språkkrav genom sina egna erfarenheter av de komplexa frågor som personer med annan etnisk tillhörighet än grekisk ställs inför. Individer med olika etniska tillhörigheter utbildades också till att arbeta som rådgivare inom respektive organisation. Denna rådgivning har hjälpt organisationer att lösa sina interna konflikter och förbättra sin funktion. Invandrarorganisationer har också utbildats i hur de ska organisera och

62 62 leda sitt arbete effektivt. FSG har erbjudit kurser för romska ledare, och investerat i kompetensutveckling för yrkesutbildade romer. FSG agerar också som en katalysator för romers sociala deltagande, och har underlättat deltagande i och kapacitetsuppbyggnad för grannföreningar, föräldraföreningar samt kvinnoföreningar. RESTORE erbjöd utbildning för sina medlemmar i att hålla tal inför publik, läsa offentlig sektors upphandlingsdokument, anbudsskrivning för finansieringsansökningar, ekonomiska budgeteringstekniker, grupparbete och besök till konferenser om initiativ som leds och drivs av målgruppen. Dessa kunskaper kunde sedan användas i bildandet av samhällsgrupper där praktikanterna kunde spela en central, ledande roll. Syftet var att dessa medlemmar skulle: (a) Vara inblandade i, och ha kontakt med, lokala grupper i sina roller och inte i huvudsak som patient med psykisk ohälsa eller brukare utan som styrelseordförande, kassör eller sekreterare. SOVA utbildade en grupp unga kamratforskare som har deltagit i projektutvärderingar. Detta har fört in ett målgruppsperspektiv i organisationen och har också gjort det möjligt för unga personer att prata med utvärderare i sin egen ålder som har liknande erfarenheter. Utvärderingarna har delats med hela organisationen och där det har varit relevant har man tillämpat det man har lärt sig. (b) Omprogrammera sin självbild och utveckla självförtroende som ett resultat av utbildningen och ta steg mot sin nya roll. (c) Få kontakt med allmänheten på jämlika villkor, som kollegor istället för att de friska arbetar med de sjuka. In Loco-projektet har utbildat medarbetare till kommuner med sin metodik där deltagarna får medverka vid budgetarbetet för att främja empowerment.

63 63 STEP erbjuder information, rådgivning, handledning och påverkansarbete av medarbetare på allmän nivå eller på specialistnivå inom sysselsättning, praktik, boende, familjevälfärd, utbildning, social omsorg, hälsa, ekonomisk rådgivning, missbruk, personlig utveckling, rapportering av hatbrott, diskriminering och brist på rättigheter. Dessa medarbetare bistår också med representation och påverkansarbete på informell nivå gentemot myndigheter och leverantörer av sociala tjänster av allmänt intresse. Specialister erbjuder representation och påverkansarbete på formell nivå, t.ex. hearingar om invandring och arbetsrättsliga förhandlingar. STEP har nyligen lyckats få dispens, vilket har gjort det möjligt för dem att erbjuda viktiga juridiska tjänster på en icke-vinstdrivande basis Arbete för jämlikhet och jämställdhet För dem som står utanför arbetsmarknaden begränsar ojämlikhet och diskriminering deras tillgång till arbetsmarknaden ytterligare. Empowerment handlar om att utmana ojämlika maktrelationer, och att skapa mer rättvisa förhållanden för alla i samhället och på arbetsmarknaden. Fallstudierna antyder att empowerment-metoder kan bidra till jämställdhet mellan kvinnor och män och jämlikhet inom andra områden. Centralt i projektens jämlikhetsarbete är också att flytta makt och inflytande till dem som har mindre, att betona rättighets- och ansvarsperspektivet, öka medvetenheten i samhället och individanpassa arbetssätten. Vissa projekt har använt sig av mer systematiska arbetssätt i sitt arbete för jämlikhet såsom jämställdhetsintegrering kombinerat med särskilda insatser för jämställdhet mellan kvinnor och män. Detta innebär att ha särskilda åtgärder för jämställhet mellan könen som en del av projekten, men också att integrera frågan om kön i alla steg i projektarbetet. I ESF:s förordning är det tydligt att ESF ska bidra till EU:s åtagande att minska ojämställdhet mellan kvinnor och män och att förebygga diskriminering. Där framgår att medlemssta-

64 64 terna ska kombinera jämställdhetsintegrering med särskilda insatser för jämställdhet mellan kvinnor och män och icke-diskriminering. 27 Flytta makt och inflytande till dem som har mindre Projekten utmanar den systematiska bristen på möjligheter för exkluderade grupper att få makt och inflytande över sina livssituationer en ojämlikhet i sig själv som också bidrar till att upprätthålla mönster av ojämlikhet. Några projekt anser att man genom att använda sig av metoder där alla har någonting att säga till om bidrar till rättvisare förhållanden. I In Loco-projektet menar man att metodiken där deltagarna får medverka vid budgetarbetet ska ge män och kvinnor, unga och gamla och invandrare etc. lika tillträde. Vi vill utveckla hur man tar del av tillgängliga platser med särskilt fokus på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar och på tider som fungerar för de flesta medborgare Utgå från ett rättighetsoch ansvarsperspektiv FSG i Spanien har arbetat med antidiskriminering och främjandet av likabehandling för romer, en heterogen befolkning av vilka många fortfarande blir diskriminerade dagligen. FSG har arbetat för att uppdaga fall av diskriminering, ge råd och stöd till de drabbade, utbilda nyckelspelare i kampen mot diskriminering och främja politik som påskyndar likabehandling genom kontroll av lagstiftning och åtgärder för socialt medvetande om diskriminering och likabehandling. Individer som står långt från arbetsmarknaden behandlas ofta som offer, eller som problem som behöver lösas. Men empowerment-projekten betonar att det är upp till individer med mer makt att se till att utbildningssystemen, arbetsmarknaden och stödstrukturerna fungerar på ett sätt som gör det möjligt för alla att bli resurser åt sig själva och på arbetsmarknaden. Fokus flyttas då från att ändra på de individer som har lite makt, till att ändra på dem som har mycket makt, vilket innefattar att titta på hur organisationer och strukturer gör saker istället för att enbart fokusera på att stärka dem som lever i exkludering, eller riskerar att hamna i exkludering.

65 65 Projekten balanserar också rättighetsperspektivet med fokus på ansvar och betonar att alla har ansvar för att göra de val som är hållbara för individen och samhället. Använda systematiska arbetssätt för att ändra ojämlika maktpositioner Empowerment kan stödja jämlikhet men systematiska arbetssätt för jämlikhet kan också förbättra kvaliteten på empowerment-metoder. FSG arbetar med jämställdhetsintegrering med särskilda insatser för jämställdhet mellan kvinnor och män som Europeiska kommissionen efterfrågar. Detta innebär att de strävar efter att inkludera jämställdhetsdimensionen i alla delar av sitt arbete såsom datainsamling, analys och studier. De har också särskilda åtgärder och program för jämställdhet mellan könen. Arbetet utförs ofta med stöd av experter från Spanska kvinnoinstitutet. FSG menar att detta arbetssätt har bidragit till balansen i antalet kvinnor och män som får anställningsavtal 55 procent av kvinnorna och 45 procent av männen. Efter studier med genusperspektiv om unga kvinnors situation har man i Choices-projektet nu adresserat flickors högre risk för att lämna skolan på grund av graviditet. Man har utvecklat former för dem att fortsätta studierna efter att ha fött barn, och arbetar med förebyggande åtgärder för att minska antalet oplanerade graviditeter. Restore-projektet insåg att män oftare behöver längre rehabiliteringsperioder. Statistiken visar att män inte söker eller får vård för psykisk ohälsa i samma utsträckning som kvinnor. Samhällets normer bidrar till att män väntar längre innan de ber om stöd, och att vården har svårare för att se signalerna från män. Eftersom psykisk ohälsa som behandlas i ett tidigt skede har bättre prognos har denna situation blivit kritisk. Det har fått verkan och nu arbetar projektet med män och kvinnor på olika sätt. Normalt innebär det att mäns tillfriskningsprocess, framsteg och återgång till arbete förlängs. I samband med en utvärdering på Basta undersökte man om kvinnor diskriminerades vad gäller tillgång till resurser och möjligheter, då de är i minoritet inom organisationen. Man fann att så inte var fallet utan beskrev istället Basta som en organisation där det var lätt för kvinnor att nå chefspositioner. På Basta tror man att deras sätt att arbeta med empowerment bidrar till detta.

66 66 Andra projekt arbetar för jämställdhet mellan könen genom att ta bort hindren för kvinnors deltagande och tillhandahåller barnomsorg och transporter vid behov. Det fanns också exempel på hur projekten strävar efter att uppnå jämlik representation av män och kvinnor i sina styrelser och andra beslutsfattande organ. Man bör notera att inte alla försök att öka inblandningen av grupper i social exkludering garanterar att alla är inkluderade och hörda. Blindhet när det gäller ojämlikheter i maktförhållanden existerar inom alla grupper och det kan påverka möjligheterna att arbeta med empowerment. Män och kvinnor kan till exempel ha olika utbildning i, eller erfarenhet av, att göra sina åsikter hörda och maktskillnader kan göra det svårt för människor att säga emot det som framstår som den allmänna åsikten. Samhällsnormer, som påverkar vad människor förväntas göra och vara, är osynliga och kan begränsa människor på olika sätt. Genusforskning visar att de sällan kan adresseras utan särskilda systematiska insatser, vilket också gäller för andra ojämlikheter. Många av empowermentprojekten sa att de var intresserade av att arbeta mer med systematiska arbetssätt för jämställdhetsintegrering, och att de behövde mer kompetens inom jämställdhet och likabehandling hos sina medarbetare, och/eller mer hjälp i att använda sig av systematiskt stöd. Ytterligare forskning om hur empowermentmetoder kan stärkas av systematiska arbetssätt för jämställdhetsintegrering och likabehandling i allmänhet kan förbättra kvaliteten på aktiviteter inom båda dessa områden. En annan sak som bör noteras är att alla grupper inte är homogena när det gäller önskningar, erfarenheter och synpunkter. Det finns skillnader när det gäller t.ex. ålder, kön, klass,

67 67 etnicitet och hur de kategorierna samverkar påverkar vad människor kan göra eller vara. Ett starkt fokus på en grupps särskilda kategorier och beteenden gör ofta att man upprätthåller ojämlikheter mellan grupper. Man bör komma ihåg att de flesta grupper är heterogena. Det kan vara viktigt att dela liknande erfarenheter, men det finns fortfarande skillnader mellan dem som delar erfarenheter. 2.3 ÄR EMPOWERMENT- METODER FRAMGÅNGSRIKA? Vilka resultat har man fått genom att använda arbeta med empowerment? Det är ju självfallet inte alltid möjligt att isolera resultatet av arbetet med empowerment från andra faktorer som har bidragit till projektetens framgångar. Här följer dock resultat som projekten tillskriver sitt arbete med empowerment Mer kapabel med rätt förutsättningar Individer som upplevt social exkludering blir både mer kapabla och aktivare när rätt förutsättningar finns. Att ses som någon med potential och kapacitet, istället för ett problem som måste lösas, verkar spela en nyckelroll i hur individer uppfattas. Basta beskriver hur deras framgång har bidragit till att förändra de begränsande förväntningarna om sin målgrupp: Basta som organisation har genom företagets goda resultat visat samhället att grupper i social exkludering har ett värde och inte är en börda, som man ofta anser Från inlärd hjälplöshet till att aktivt påverka sitt liv och sin omgivning För dem som lever i social exkludering har inflytande och påverkansmöjligheter bidragit till en ökad förmåga att vara proaktiv och att kunna påverka sin livssituation och detta beskrivs som ett nyckelresultat för projekten. Erfarenheter av att vara värderad och betrodd och att kunna bidra till riktigt arbete har också ökat individernas självförtroende och egenvärde. Andra rapporterade resultat är deltagarnas ökade tro på att de faktiskt kan påverka sin livssituation positivt. Många projekt beskriver hur målgrupperna växte i sitt medvetande om hur de, med sina egna erfarenheter av olika typer av exkludering, besitter en expertis som behövs för att förbättra begränsande situationer och arbetsmarknadens system. Projektet Vägen Ut anger att: Kvinnorna som bor i huset växer och kän-

68 68 ner sig mer stärkta på en individuell nivå och som grupp inser de att de kan lösa sina egna problem och ta ansvar för sina egna liv. Människor växer och kan ta hand om sig själva istället för att någon annan tar hand om dem. Vi har bidragit till hela processen, från idé till där vi är i dag. Och det är vår idé och ingenting som någon annan har sagt åt oss att göra. Genom Fire Works har praktikanter åter kommit i kontakt med sina egna talanger och sin egen inspiration. De lär sig att göra val baserade på personlig makt och att bygga den framtid de vill ha. De lär sig att på ett uppskattande sätt titta på de steg de redan tagit, och att utveckla ett perspektiv på sitt eget liv och händelser som utgår från möjligheter, istället för problem. Restore: Individer som kommer till oss lär sig att betrakta sig själva som en del av projektet, inte bara som mottagare. På detta sätt växer självförtroendet och egenvärdet och individen upptäcker ofta att den upplevda oförmågan vad gäller makt eller beslutsfattande utmanas och visar sig vara felaktig. Och slutligen i Grekland: Fram till nu har målgruppen bara lyckats reagera på de problem de ställs inför, medan empowerment förväntas öka deras proaktivitet samt att de får ett långsiktigt perspektiv när de hanterar komplexa frågor. Dessutom förväntas Grekiska invandrarforumet spela en viktig roll i att få fler invandrar- och flyktinggrupper till att äga sin egen situation. Andra resultat på individuell nivå är utveckling av sociala färdigheter, som att känna sig bekvämare på arbetsplatsen eller i andra sociala sammanhang Från skamkänslor till stolthet inom ett rättighetsperspektiv Att arbeta med ett rättighetsperspektiv innebär att se att social exkludering har strukturella orsaker och bekräfta att alla har rätt till stöd som anpassas efter deras situation. Detta har bidragit till en medvetandeförändring. Restore: I allmänhet lämnar människor projektet efter att ha insett sina egna styrkor och förmågor och sin rätt att förvänta sig samma möjligheter som dem som har haft turen att inte påverkas av psykisk ohälsa. Restore erbjuder också utbildning för medarbetare, volontärer och andra organisationer som träffar på psykisk ohälsa varje dag, såsom polisen och frivården: Utbildningen har en praktisk grund i verkligheten

69 69 bakom psykisk ohälsa, symtomen, behand-lingar och fokuserar på att motverka stigmatisering. Kursdeltagarna rapporterar enhälligt att det har fått positiv verkan på deras förståelse för sin egen psykiska hälsa och en mycket bättre förståelse för hur dessa tillstånd faktiskt påverkar människor, i motsats till de myter som omgärdar dem. Ristretti håller seminarier för journalister som skriver om brott och rättsfrågor. De har nått 200 journalister som ett led i arbetet med att se till att interner presenteras på ett rättvist sätt i pressen. Ristretti har också träffat skolungdomar. När eleverna träffar interner ansikte mot ansikte inser de att de är verkliga människor, och de förstår också hur enkelt det kan vara att hamna i fängelse. En sådan förståelse kan hjälpa till att interner möter mindre fiendskap från samhället, när de kommer ut från fängelset.

70 70 Spanska FSG har noterat ett ökat antal rapporterade fall av diskriminering och tror att detta är ett tecken på romers ökade medvetande om sina rättigheter Individer som är socialt exkluderade har fått ökat inflytande och makt över sin situation Projekten hade för avsikt att involvera individer i social exkludering i beskrivningen och analysen av deras situation på arbetsmarknaden, och också att formulera lösningar på problemen som de beskrev. Detta har gjorts i varierande grad i alla projekten, från en nivå där man lyssnat på dem till en nivå där de berörda själva tar itu med frågorna, påverkar stöd, skaffar fram sin egen finansiering eller deltar i lokala budgetprocesser precis som alla andra. Detta ökade inflytande kan ses mest på individuell och gruppnivå, men också på organisatorisk och annan strukturell nivå. In Loco: Ett direkt resultat är att det i dag finns mer än 30 initiativ till budgetmedverkan i Portugal som använder sig av vår metodik. Vi försökte ändra människors medvetande vad gäller hur de uppfattar vad som utgör, och som borde utgöra, en demokrati. Vi vill bekämpa denna kris i demokratin med större medborgardeltagande. STEP: Alla som kommer till STEP får hjälp med att formulera sin egen utgångs-punkt, var de behöver/vill vara. Och de uppmuntras att formulera vad som hindrar dem från att ta sig dit, hur problemet kan lösas på sikt. Detta gör att stödarbetaren kan identifiera kort- och långsiktiga behov, ge information, råd eller hänvisa individen vidare, internt eller externt, för lämpligt stöd och hjälp Nya jobb, utbildning och steg mot arbetsmarknaden Projekten har bidragit till att tillhandahålla nya jobb, utbildning och andra värdefulla erfarenheter för individer som närmar sig arbetsmarknaden. Några exempel är: Restore: 92 av 946 personer har påbörjat avlönat eller ideellt arbete.

71 71 FSG: personer har haft nytta av programmet. Närmare personer har fått anställning, varav 55 procent är kvinnor. WAW: 7 av 17 arbetssökande arbetar, 5 går utbildning. Include Youths program Ge och ta i Nordirland: 60 procent av de unga gjorde positiva framsteg. Runt 70 procent av de unga uppnådde godkända räknefärdigheter, 67 procent uppnådde godkända läs- och skrivfärdigheter, 78 procent av de unga uppnådde godkända resultat i mer än ett ämne och över 80 procent av de unga uppvisade en ökning i självförtroende och självkänsla. STEP: under 2011 kom över individer till STEP för stöd. Alla som kom fick stöd och handlingsplan. För vissa är resan mot empowerment kort, för andra är den lång och krokig men med stöd tar sig de flesta framåt. Nyckelresultat inkluderar förändrad attityd mot sig själv och andra, personlig utveckling samt att en stor andel av deltagarna fullföljer och avslutar programmet, och gör framsteg i de utbildningar de deltar i. Detta är direkt kopplat till deras syn på individen som en hel person. STEP:s arbetssätt värdesätter kollektiv makt och påverkansarbete. Genom att utveckla grupper av brukare och klienter (t.ex. hemlösa brukare och grupper för migrerande arbetstagares rättigheter) ökar självförtroendet och kapaciteten hos individerna. Beslutsfattare och leverantörer av sociala tjänster av allmänt intresse har direkta ingångar för att följa upp om programmen faktiskt får effekt eller om de skapar nya problem. Grupperna som utvecklas genom STEP ses som partner i social förändring, istället för sociala problem i sig själva. Projekten har också ökat kapaciteten hos dem som lever, eller riskerar att hamna, i social exkludering. Att lära sig hur de lokala budgetprocesserna fungerar och faktiskt kunna påverka

72 72 dem bygger upp medborgarkapaciteten hos dem som får möjligheten. I Choices fick målgruppsorganisationer ledningskompetens och deras representanter leder nu nyligen etablerade organisationer och lokala konsortier. I Restore har utbildning i föreningsverksamhet inneburit att deltagarna kan arbeta som styrelseordföranden, kassörer eller sekreterare. Ristretti beskriver hur de har skapat en av de mest heltäckande webbplatserna om situationen i italienska fängelser. Redaktörerna bakom dess innehåll är interner, varav de flesta aldrig tidigare har använt internet. På den svenska universitetskursen Bruksvärde får individer från målgrupperna nya erfarenheter av hur man startar och driver olika projekt inom sina egna organisationers ramverk. Många projekt beskriver också hur deltagare har blivit öppnare för att närma sig arbetsmarknaden. För Include Youths unga: Först och främst har deltagandet märkbart ökat deras självkänsla och kompetens, vilket gör det möjligt för dem att påbörja praktik och slutligen en anställning något som hade varit otänkbart i början. De långsiktiga effekterna av vårt arbete med empowerment kommer att vara ökat självförtroende och ökad självkänsla hos de unga. De unga kommer att ha fått godkänt i upp till sju ämnen och fått arbetserfarenhet från en rad olika områden, vilket förser dem med överförbar kompetens som kommer att förbättra deras långsiktiga möjligheter till anställning. De kommer att känna sig mer kopplade till de formella systemen för utbildning och anställning, och de kommer att ha förbättrat sin syn på hur de kan bidra till samhället. Med anda ord en ökad känsla av medborgarskap. En sista kommentar om resultat från arbete med empowerment kommer från Elisabeth Lindgren, från Vägen Ut: När vi arbetar med empowerment skapar vi diamanter. Människor växer och bär huvudet högre. De börjar ringa telefonsamtal och slutar be om ursäkt för sin existens. Människor börjar tro på sig själva och att de har makt att förändra sina liv.

73 Förbättrade analyser, lösningar och kapacitet genom att sammanföra makthavare med individer som är socialt exkluderade Genom att försäkra sig om en koppling mellan dem som lever i social exkludering och dem som har makt att förbättra den situationen kan man få förbättrade analyser av frågor och man kan få bättre förslag på lösningar. Alla inblandade kan också öka sin kapacitet genom en sådan koppling. Bruksvärde: I vårt exempel får brukardrivna organisationer nya kunskaper, vilket kan hjälpa dem att klara mer än de tror inom nya och olika områden. För de mer traditionella studenterna inom socialt arbete och deras universitet finns en möjlighet att utveckla nya kontaktpunkter inom de grupper i social exkludering som de antingen kommer att arbeta med eller fortsätta att studera i framtida forskning. Sammanfattningsvis är det viktigt att alla olika grupper, i vårt fall akademiker och brukare och före detta brukare har sina egna tydliga fördelar med att arbeta tillsammans, som innebär att alla olika grupper verkligen ser fördelen av att arbete tillsammans i ett projekt. Det de gör tillsammans är på riktigt. att göra sina röster hörda och forma sina egna liv. Genom vårt politiska arbete ändrar vi regeringens regler och lagar för att bekämpa fattigdom och genom dialog med samhället och leverantörer av sociala tjänster av allmänt intresse förändrar vi synen på de berörda och visar dem hur de oavsiktligt tvingar in människor i fattigdom. Att sammanföra ungas kunskaper med beslutsfattare har visat sig framgångsrikt i Include Youth: Include Youth har, med de unga i centrum, blivit stärkta i arbetet att utmana politiken som gör att unga inom programmet nekas särskilt underhållsbidrag för studier och praktik, som deras kamrater inom statligt finansierade program har rätt till. Vi har med framgång engagerat våra lokala representanter och ministern och har skapat debatt om vår motion i Nordirlands parlamentariska församling, och vi har fått stöd från Arbetsmarknads- och utbildningskommittén. WAW: Vi stärker fattigas kapacitet

74 Stödstrukturer eller organisationer som arbetar för grupper som är socialt exkluderade förbättras eller skapas genom inblandning av målgruppen Genom projekten är de som upplever social exkludering inblandade i att leverera och förbättra stödet för andra i deras situation, och de är också inblandade i driften av organisationer som arbetar med frågor som berör dem direkt. Projekten har pekat på ett antal existerande tjänster som stärkts, liksom ett antal nya organisationer som skapats för att förbättra målgruppernas situation. Dessa organisationer drivs delvis, eller helt, av grupper som tidigare sågs som problem. Ristretti i Italien startade en tidning med två kontor för att förbättra situationen för interner i fängelse. Tre av deras redaktörer är före detta interner och en sitter frihetsberövad i hemmet. I Grekland fanns inget existerande stöd för invandrade. Nu är Grekiska invandrarforumet en juridisk person och en av deras center drivs av de invandrade själva: Kulmen av denna empowerment-process var omvandlingen av vad som innan projektet var ett informellt nätverk till den juridiska personen Grekiska invandrarforumet, som inte bara lyckades svara upp till målgruppens behov utifrån deras egna idéer om hur dessa behov borde mötas, utan också blev en referenspunkt för alla som har invandringsfrågor på sin agenda. Grekiska invandrarforumet representerar i dag 24 invandrarorganisationer. De håller regelbundna möten för sina medlemmar och representanter från olika etniska grupper för att planera och besluta om lämpliga handlingsplaner. De bedriver också dialog med departementen, oberoende myndigheter, centrala och regionala förvaltningsorgan och andra institutionella organ som tillämpar invandrarpolitik eller hanterar frågor som rör invandring. Inom detta ramverk uttrycker de åsikter och presenterar förslag som målgruppen har formulerat. Forumet samarbetar också med offentliga och privata organisationer och deltar i andra forum med målet att höja medvetenheten hos dem som formar allmänhetens åsikter och driver på nödvändiga åtgärder för att stärka positionen för de som invandrat. SOVA beskriver hur deras arbete med empowerment har bidragit till utvecklingen av kvalitativa tjänster för deltagarna, vilket lett till att de är bättre rustade för att nå arbete.

75 75 Deras arbetssätt hjälper dem även att hålla sig uppdaterade med frågor som påverkar deltagarna och bästa sättet att jobba med dem, vilket slutligen leder till att deltagarna kan få och behålla lämpligt och meningsfullt arbete och i förlängningen kan leda fullvärdiga liv fria från kriminalitet Empowerment för medborgarna genom förbättrad organisatorisk kapacitet Projekten har lyckats med att öka kapaciteten hos organisationer, stödstrukturer och lokalsamhällen för att flytta makten och kontrollen över resurser och institutioner till dem som tidigare varit utestängda från den typen av inflytande. Organisationerna informeras om principen ingenting om oss utan oss som gäller deras praxis och aktiviteter, och det sker ofta i samarbete med dem som i dag har mest makt och inflytande. Choices: Under de senaste 10 åren har fokuseringen hos programmet för deltagande och empowerment gjort att en generation som nu tar över projekten har vuxit fram. Det syns tydligt genom det ökande antalet ungdomsorganisationer som har uppstått inom programmet och också av det antal före detta deltagare som nu är medarbetare i lokala projekt och organisationer som, numera, tydligt reflekterar empowerment-strategin som började för 10 år sedan. SOVA: Fortlöpande konsultation och deltagande som en del i SOVA:s kvalitetscykel ger alla möjlighet att forma det sätt vi arbetar på och kamratstödjarna har varit mycket delaktiga i hur vi kan ta detta initiativ vidare. Include Youth: Genom de lokala och centrala samrådsgruppernas verk är organisationen flexibel och svarar upp till den unga målgruppens syn. Denna lyssnande förmåga innebär att vi har större möjligheter att engagera de unga som vi arbetar med. Unga är också inblandade i rekryteringen av medarbetare och volontärer, vilket är ett annat exempel på hur vi värderar de ungas åsikter. In Loco bidrar till kapacitetsuppbyggnaden av Portugals kommunala myndigheter då: dessa organisationer inte är utformade för delaktighet från medborgarna. Med en metodik där deltagarna får medverka vid budgetarbetet kan myndigheterna införa medborgarmedverkan, som inte är begränsad budgetmedverkan. Strukturerna var mycket formella och hierarkiska och var tidigare inte förberedda för medborgarmedverkan i lokalpolitiken.

76 76 som ojämställdhet mellan könen. På samhällsnivå, där makthavare utmanades och hölls ansvariga genom att individer som är exkluderade fick en starkare röst, utövades medborgerliga rättigheter i högre utsträckning, och arbetssätt förändrades. Projekten rapporterade positiva effekter från arbetet med empowerment: På individuell nivå med avseende på nyfunnen stolthet, nya kompetenser, förmågan att engagera sig bättre på arbetsmarknaden, förmågan att delta i och driva ESF-projekt, kapaciteten att utveckla nya projekt, att engagera sig politiskt och att göra anspråk på sina medborgerliga rättigheter. På organisatorisk nivå, ESFprojekt som använde sig av empowerment som arbetssätt var effektivare, mottagligare inför målgruppens rättigheter och behov, och mer kapabla att se kopplingarna till andra frågor, 3. FRÄMJA EMPOW- ERMENT I ESF Projekten från de två tidigare kapitlen visar arbete med empowerment-metoder i ESF-projekt från programperioden Empowerment-dimensioner skulle kunna förstärkas ytterligare om nationella och regionala operationella program för programperioden ger projektägare ett större utrymme och uppmuntran till att använda sådana metoder. 3.1 ANALYS Programperioden kommer att vara annorlunda jämfört med tidigare programperiod lanserades ESF-programmet i vad man trodde skulle bli en period av oöverträffat välstånd, medan troligen blir en period av blygsam

77 77 återhämtning från den djupaste lågkonjunkturen på 70 år, där några av medlemsländerna kommer att få kämpa för att klara sina skuldåtaganden. De flesta framtidsanalyser visar (med undantag av några av de nordligaste ekonomierna som Tyskland och Sverige) att återhämtningen från kraschen 2008 kommer bli trög, kanske med fler av de svaga ekonomierna som begär stöd från Europeiska stabilitetsmekanismen. För att rädda många av Europas banker kommer återfinansiering och nya regleringar att krävas. Det debatteras om åtstramning är den rätta vägen till konkurrenskraft och tillväxt och det finns betydande opposition mot åtstramningsprogrammen. I Tyskland har författningsdomstolen varit tvungen att slå fast att stabilitetspakten inte motsäger den tyska konstitutionen. I vissa länder i eurozonen (i till exempel Nederländerna och Finland) finns det en växande opposition mot Euro-projektet. Utanför eurozonen finns motsvarande känslor, i Storbritannien till exempel har regeringen inte uteslutit en folkomröstning om EU-medlemskapet. Vissa påstår att det dominerande ekonomiska paradigmet sedan 1970-talet har imploderat och skapat ett behov av att ompröva utformningen av europeisk kapitalism. Wood, till exempel, hävdar att: 28 nyliberalismen har spårat ur på grund av den finansiella krisen och den efterföljande recessionen. Löftena har visat sig vara illusioner inte bara för de fattigaste, utan för den stora majoriteten av arbetare. Trots denna oro är det betydelsefullt att EU antog ett nytt tillväxtperspektiv (Europa 2020) som kombinerar strategier för smart, hållbar och inkluderande tillväxt. För inkludering sattes målet att minska den europeiska fattigdomen med 20 miljoner människor. Man definierar fattigdom och utestängning med hjälp av tre indikatorer: risk för fattigdom (efter sociala transfereringar), ett index över materiella brister samt antal personer i procent som lever i hushåll med väldigt låg arbetsintensitet. Beviset för att EU prioriterar inkludering i den nya tillväxtstrategin visade sig genom starten av plattformen för att bekämpa fattigdom och social exkludering 29, som återigen betonade vikten av anställningsbarhet för att bekämpa fattigdom: 28 Wood, S. ( ), The God that Failed, New Statesman, s Se Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: Det europeiska ramverket för territoriell och social sammanhållning, Luxemburg, EUs publikationsbyrå, 2011.

78 78 Arbetslöshet är den största orsaken till fattigdom för den arbetsföra befolkningen. Risken för fattigdom för arbetslösa är mer än fem gånger så hög än för dem som har ett jobb (44 procent mot 8 procent). Fattigdom och utestängning från arbetsmarknaden går hand i hand och det är särskilt tydligt för kvinnor och unga. Att få ett jobb är det tryggaste sättet att lämna fattigdom för dem som kan arbeta. Det här är ett svårt budskap att förmedla när vi har ekonomisk kris, men när våra ekonomier återigen har tillväxt måste vårt främsta fokus vara att säkerställa hållbar jobbintensiv tillväxt. Plattformen har beslutat att kalla till ett årligt konvent för att dra nytta av framsteg, se över genomförandet och ge förslag till framtida initiativ. För dem som är engagerade i att bekämpa social exkludering i Europa är det uppmuntrande att se den centrala placeringen av inkludering i tillväxt- och konkurrensstrategin. I ett stort antal länder har reaktionen på krisen varit finansiell åtstramning trots växande bevis på dess oproportionella påverkan på de fattigaste. 30 Därför är det viktigt att Europa som 30 Se, t.ex. Jenkins, S. P., Brandolini, A., Micklewright, J. och Nolan, B. The Great Recession and the Distribution of Household Income, London. Presenterat vid den XIII:e europeiska konferensen för Rodolfo Debenedetti Foundation, Palermo, 10 september helhet inte försummar att sätta social inkludering på dagordningen. Utmaningen är att hålla fast vid social inkludering som ett centralt politiskt mål i en värld med låg (eller negativ) ekonomisk tillväxt och finansiell åtstramning en värld som av nödvändighet tvingas återställa den europeiska ekonomins hälsa kan komma att marginalisera den sociala sammanhållningen på dagordningen. I vissa medlemsländer har arbetslösheten och fattigdomen samtidigt nått aldrig tidigare skådade nivåer. I Grekland till exempel har nästan en miljon jobb i den offentliga sektorn skurits ned i successiva åtstramningsprogram. Den genomsnittliga hushållsinkomsten har fallit med över 50 procent och delar av den grekiska befolkningen har blivit beroende av soppkök för att överleva vanliga greker, som innan krisen hade bland Europas lägsta lönenivåer, tänjs nu till bristningsgränsen, något som är för uppenbart för att ignorera. 31 En icke-statlig organisation i Grekland beräknar att fattigdomsnivån (beräknad till 20 procent år 2009 av Eurostat) redan är över 30 procent och kan nå 40 procent om arbetslösheten fortsätter att öka i år, som förutspåtts The Observer, ( ), Despairing Greeks say: We can t take any more of this s Volunteers step in as Greek Poverty Soars, ( ),

79 79 Även metoderna för att mäta fattigdom kan göra att den nyuppkomna situationen missbedöms. I perioder av ekonomisk tillväxt är det viktigt att använda relativa indikatorer för fattigdom och utestängning. Annars finns risk att förbättringar i levnadsförhållanden för fattiga halkar efter alla andras därför är det viktigt med indikatorn 60 procent av medianhushållsinkomsten. Om medianinkomsten ökar, ökar även nivån vid vilken vi anser hushåll som fattiga. Målet är att även de mest missgynnade grupperna ska kunna ta del av tillväxten. Men i en lågkonjunktur finns det ett annat problem. När medianinkomsten tenderar att minska, vilket betyder att även dem längst ned på skalan får minskade inkomster, förblir fattigdomsnivån oförändrad. I relativa termer kan fattiga ha exakt samma procent av medianhushållsinkomsten som de hade innan. De fattigas inkomster kanske inte ens räcker till att täcka kostnader för basförnödenheter (absolut fattigdom) utan att en ökning av fattigdomsnivån registreras. Absolut fattigdom oförmågan att kunna betala för mat, uppvärmning och boende är ett gemensamt drag för en långfristig lågkonjunktur. Grekland, Portugal och Spanien har sett en dramatisk tillväxt i andelen av befolkningen vars inkomst fallit till så låga nivåer att den inte räcker till att betala räkningar. Även kärnekonomierna har börjat se en ökning av absolut fattigdom i Storbritannien har 42 procent av granskade välgörenhetsorganisationer börjat se en ökning av efterfrågan på mat det senaste året då matpriserna har skjutit i höjden och lågkonjunkturen tilltagit, vilket har ökat bördan på familjer och människor med låga inkomster. 33 Den största prövningen för nästa programperiod kommer att vara hur man svarar upp till dessa utmaningar: För det första behöver man ha en grundförståelse för situationen, hur den utvecklats och vilken ny utsatthet fattiga lever under. ESF-projekt bör ha tillgång till detaljerad kunskap om hur deras lokala arbetsmarknad fungerar, vem som är mest utsatt för ekonomiska omstruktureringar och finansiella åtstramningar och hur man kan nå dem längst från arbetsmarknaden Pressmeddelande ( ).

80 80 För det andra bör dessa projekt undersöka alla möjligheter att uppnå största effekt, i vad som kommer att vara krävande omständigheter med varaktig resursbrist. Under programperioden investerade ESF 10 miljarder euro i projekt för att bekämpa social exkludering, som med hänsyn till storleken på det aktuella problemet kan tyckas vara en blygsam summa. Under decenniet som följde återföreningen överförde Tyskland cirka 90 miljarder euro per år till öst, som fortfarande är dess mest utsatta område. Slutligen visar arbetet som gjorts av lärandenätverket att ESFs möjligheter till förändring bäst kan förverkligas i projekt som är baserade på rättigheter och som är till fullo engagerade i empowerment-processer. Empowerment har blivit ännu mer, inte mindre, viktigt i den aktuella situationen. 3.2 STRATEGI OCH PRIORITERINGAR Regelverket för nästa programperiod inom ESF innefattar fyra tematiska målsättningar och 18 investeringsprioriteringar enligt nedan. Empowerment-metoder kan bidra till uppfyllandet av de fyra tematiska målen. Här nedan sammanfattas hur de kan bidra till de flesta av de 18 investeringsprioriteringarna, som är underordnade dessa fyra mål.

81 FRÄMJA SYSSELSÄTTNING OCH STÖDJA ARBETSTAGARNAS RÖRLIGHET Tillgång till sysselsättning för arbetssökande och icke-förvärvsarbetande, inklusive lokala sysselsättningsinitiativ, samt stöd till arbetstagarnas rörlighet Fallstudierna har använt olika begrepp såsom individanpassade vägar, handlingsplaner eller skräddarsydda lösningar för att beskriva de åtgärder som har lyckats öppna upp nya vägar till sysselsättning för arbetssökande och icke-förvärvsarbetande. Genom dessa arbetssätt har deltagare fått större självförtroende, högre motivation och en stärkt känsla av empowerment. Detta har gjort det möjligt för dem att övervinna många hinder i vägen mot sysselsättning. Stöd i olika former såsom handledning, rådgivning och mentorskap har getts till deltagare. Några faktorer har identifierats som särskilt viktiga när man stödjer deltagare att överkomma hinder, till exempel: Visa deltagare förtroende och respekt samt delegera ansvar. Fokusera på individernas förmågor och möjligheter och inte deras begränsningar. Främja personlig utveckling som ska skräddarsys efter individens egna behov. Viktigt att erkänna deras många identiteter såsom att vara kvinna, mamma och anställd med olika förmågor/funktionsnedsättningar och att vara medveten om deras mångfacetterade problem. Detta bidrar till att erkänna företrädet för människors grundläggande rättigheter och förmågor framför deras behov. Där det har varit som mest framgångsrikt har man gått från medverkan och acceptans av individens rättigheter, till att utveckla lärande och sysselsättningspraxis. Detta har möjliggjort för människor att utveckla sina talanger och förmågor och att använda dem för att hitta arbete.

82 82 Målsättningar för programperioden och investeringsprioriteringen FRÄMJA SYSSELSÄTTNING OCH STÖDJA ARBETSTAGARNAS RÖRLIGHET 1 Tillgång till sysselsättning för arbetssökande och icke-förvärvsarbetande, inklusive lokala sysselsättningsalternativ, samt stöd till arbetstagarnas rörlighet. 2 Varaktig integration på arbetsmarknaden för ungdomar som inte arbetar eller studerar. 3 Egenföretagande, entreprenörskap och företagsgrundande. 4 Jämställdhet och åtgärder för att göra det lättare att kombinera arbete och privatliv. 5 Anpassning till förändringar för arbetstagare, företag och entreprenörer. 6 Aktivt och sunt åldrande. 7 Åtgärder för att modernisera och stärka arbetsmarknadsinstitutionerna, även för att öka arbetstagarnas rörlighet över gränserna. INVESTERA I UTBILDNING, KOMPETENS OCH LIVSLÅNGT LÄRANDE 8 Minska andelen elever med enbart grundskoleutbildning och främja lika tillgång till bra förskole-, grundskole- och gymnasieutbildning. 9 Höja kvaliteten och öka effektiviteten och öppenheten inom universitets- och högskoleutbildningen för att öka deltagandet och förbättra resultaten. 10 Stärka lika tillgång till livslångt lärande, höja arbetskraftens kompetens och förbättra utbildningens relevans för arbetsmarknaden.

83 83 FRÄMJA SOCIAL INKLUDERING OCH BEKÄMPA FATTIGDOM 11 Aktiv inkludering. 12 Integration av marginaliserade grupper, som t.ex. romer. 13 Åtgärder mot diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. 14 Ökad tillgång till kvalitativa och hållbara tjänster till rimlig kostnad, inbegripet hälso- och sjukvård och sociala tjänster av allmänt intresse. 15 Främjandet av den sociala ekonomin och socialt entreprenörskap. 16 Lokalt ledda strategier för lokal utveckling. FÖRBÄTTRA INSTITUTIONERNAS KAPACITET OCH EFFEKTIVISERA DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN 17 Investeringar i institutionernas kapacitet och de offentliga förvaltningarnas och tjänsternas effektivitet med sikte på reformer, bättre lagstiftning och god förvaltning. 18 Kapacitetsuppbyggnad för aktörer som ansvarar för genomförandet av åtgärder som rör arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik samt sektoriella och territoriella pakter för att skapa stöd för reformer på nationell, regional och lokal nivå.

84 84

85 85 Varaktig integration på arbetsmarknaden för ungdomar som inte arbetar eller studerar Fallstudierna har också visat värdet av en vägar in -metod för att stödja integration av unga både socialt och yrkesmässigt. Metoden skapar en låg tröskel, på lokal nivå, som ingång till en integrationsprocess i flera steg som också kan ske på olika nivåer. Den länkar och matchar ungas behov och intressen mot olika, hittills uppdelade, tjänster och erbjuder individualiserat stöd och uppföljning. Vägar in -metoden erbjuder flexibla lösningar som svar på gruppens behov och använder olika resurser som mobiliseras lokalt eller regionalt. Varje deltagare är delaktig i utformningen och genomförandet av den individuella handlingsplanen och har ofta också stöd av en mentor. Detta gör att deltagaren känner ett ägarskap över handlingsplanen och blir stärkt i att arbeta mot de uppsatta målen. Egenföretagande, entreprenörskap och företagsgrundande Några av ESFs empowerment-projekt har framgångsrikt experimenterat med att kompetensutveckla personer i utsatta grupper till att starta företag eller att bli egenanställd. Avsnitt ger ett exempel på en metod som nu har kopierats på nationell nivå. Jämställdhet och åtgärder för att göra det lättare att kombinera arbete och privatliv

86 86 Europeiska kommissionen ser jämställdhet som en grundläggande rättighet, en gemensam europeisk värdegrund och en nödvändig förutsättning för att uppnå EUs mål för tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning. Empowermentprojekt som har använt jämställdhetsintegrering med särskilda insatser för jämställdhet mellan kvinnor och män har visat att detta systematiska arbetssätt har förbättrat kvaliteten på analyser, åtgärder och resultat. Det har också visat att män och kvinnors situationer kan kräva olika åtgärder i förbättringen av deras livssituationer. Många projekt framhåller också att empowerment-metoder i sig själva, bidrar till jämlikhet, genom att de förändrar maktobalanser och möjligheten för utsatta att kunna påverka sin situation. Denna punkt skulle kunna utvecklas ytterligare. ESF:s regelverk betonar att mainstreaming-åtgärder behöver kombineras med särskilda åtgärder i arbetet för att nå jämställdhet och icke-diskriminering. Fortsatt forskning för att stärka empowerment genom jämställdhetsarbetets dubbla ansats (jämställdhetsintegrering och särskilda insatser) vore intressant, likväl som hur empowermentmetoder kan bidra till jämställdhetsarbete En annan sak som bör noteras är att alla grupper inte är homogena när det gäller önskningar, erfarenheter och synpunkter. Det finns skillnader när det gäller t.ex. ålder, kön, klass, etnicitet och hur de kategorierna samverkar påverkar vad människor kan göra eller vara. Ett starkt fokus på en grupps särskilda kategorier och beteenden gör ofta att man upprätthåller ojämlikheter mellan grupper. Man bör komma ihåg att de flesta grupper är heterogena. Det kan vara viktigt att dela liknande erfarenheter, men det finns fortfarande skillnader mellan dem som delar erfarenheter. Empowerment-metoder kan bidra till jämställdhet mellan kvinnor och män och även till jämlikhet inom andra områden. När man flyttar makt och påverkansmöjligheter till dem som har lite makt är det viktigt att lyfta fram deras rättigheter och skyldigheter, att medvetandegöra samt att skapa individuella lösningar. Därför kan empowerment vara ett viktigt bidrag för denna prioriterade investering. Anpassning till förändringar för arbetstagare, företag och entreprenörer Trots att denna prioriterade investering knappt är synlig i fallstudierna,

87 87 arbetar lärandenätverket om empowerment & inclusion med att skapa ett belöningssystem för arbetsgivare som utmärker sig i att tillhandahålla inkluderande arbetsplatser. Som en del i arbetet har man tagit fram ett diagnostiskt verktyg som indikerar områden där förbättringar kan göras för att säkerställa att arbetsplatserna blir mer inkluderande. Aktivt och hälsosamt åldrande Inget av fallstudieprojekten arbetade specifikt mot äldre personer. Men i den elfte målsättningen, aktiv inkludering, beskrivs hur påverkans- och valmöjligheter bidrar till en större förmåga att vara proaktiv, vilket är sant oberoende av ålder. Projekten har angett att stöd och uppbackning från personer som är i, eller har varit i, liknande situationer kan bli en vändpunkt för många människor. Termen som projekten använde för dessa personer var mentorer, kamrater, förebilder, eller helt enkelt vänner. Det finns betydande outnyttjad potential hos äldre människor. Som erfarenhetsexperter kan de bidra med sin samlade visdom och erfarenhet, särskilt till unga människor som för tillfället varken arbetar eller studerar, unga som behöver stöd i att utveckla en positiv bild eller rytm i sitt liv. Åtgärder för att modernisera och stärka arbetsmarknadsinstitutionerna, även för att öka arbetstagarnas rörlighet över gränserna Utsatta människor eller människor i fattigdom stöter ofta på utestängningsmekanismer och andra hinder i livet som gör det svårt att hitta ett långsiktigt och bra arbete. Den handledning som finns är oftast inte anpassad till deras behov. Fokus på kortsiktiga lösningar fungerar helt enkelt inte då de har problem inom flera områden av sina liv, till exempel: låg inkomst, låg utbildningsnivå, familjeproblem, boende och hälsa. Arbete är en viktig hävstång för att komma ur denna onda cirkel. Avsnitt beskriver hur några av fallstudierna har hjälpt människor till sysselsättning via förbättrad information, rådgivning, kompetensutveckling, nätverksmöjligheter samt genompraktiskt stöd.

88 INVESTERA I UTBILDNING, KOMPETENS OCH LIVSLÅNGT LÄRANDE Minska andelen elever med enbart grundskoleutbildning och främja lika tillgång till bra förskole-, grundskole-, och gymnasieutbildning Det finns ingen direkt länk mellan empowerment-projekten och denna investeringsprioritering förutom att arbetssätten i dessa projekt ökar individernas kunskap om och förmåga att ta del av sociala tjänster, oavsett om det gäller vård och hälsa, boende, socialbidrag, eller utbildning. Särskilt kvinnor kan dra nytta av detta, då de oftare är hemma med barn och därmed oftare är icke-förvärvsarbetande eller lever i fattigdom. Det är alltid svårt

89 89 politiska rättigheter innebär rätten till utbildning också en skyldighet att erbjuda lika tillgång till högre utbildning, helst genom en gradvis ökning av gratis högre utbildning. Många av empowerment-projekten fungerar som en kanal till högre utbildning då de utvecklar människors självförtroende och förmågor och öppnar upp för nya mål, som till exempel möjligheten att studera på universitet som man tidigare inte kunnat drömma om. att kombinera familjeliv och arbete, särskilt om man är ensamstående förälder. Empowerment-projekt har hjälpt både kvinnor och män att hitta de bästa lösningarna för sig själva och för sina barn vad gäller förskole-, grundskole-, och gymnasieutbildning. Höja kvaliteten och öka effektiviteten och öppenheten inom universitets- och högskoleutbildningen för att öka deltagandet och förbättra resultaten Rätten till utbildning är en allmän rättighet som också är erkänd som en mänsklig rättighet. Enligt FNs internationella konvention om civila och Stärka lika tillgång till livslångt lärande, höja arbetskraftens kompetens och förbättra utbildningens relevans för arbetsmarknaden ESF:s erfarenheter visar att empowerment och ägarskap är viktiga för livslångt lärande. Livslångt lärande innebär bland annat att man utvecklar förmågan att erövra färdigheter för att fullt ut kunna delta i ekonomiska aktiviteter, i samhället och privat. Deltagarna bygger upp sitt självförtroende, får ny kunskap och färdigheter samt utövar val allt inom ramen för organiserat lärande. För att försäkra sig om utbildningssystemens relevans för arbetsmarknaden är det viktigt att etablera samarbeten med arbetsgivare och arbetsgivarorganisationer och att involvera dem i beslut, utformning och genomförande av yrkesutbildningar.

90 90 Arbetsplatsförlagd praktik är också ett bra sätt att stärka arbetssökande, då de kan visa upp sina färdigheter för möjliga framtida arbetsgivare. Det är också en möjlighet för dem att se om det erbjudna jobbet passar dem STÖDJA SOCIAL INKLUDERING OCH BEKÄMPA FATTIGDOM Då empowerment är så nära kopplat till social inkludering och att bekämpa fattigdom, förtjänar var och en av dessa prioriterade investeringar ett eget omnämnande om hur de kan användas i kommande operationella program för att främja fortsatt empowerment av ESF-deltagare. Prioriterad investering 11 Aktiv inkludering Att integreras, eller återintegreras, på arbetsmarknaden kan vara en lång process och ju längre tid den tar, desto större risk att människor blir passiva. Att vänta på att systemet ska lösa problemen skapar endast en ökad grupp av passiva potentiella arbetstagare. Att använda empowerment-strategier är väldigt viktigt för att skapa förhållanden som främjar aktiv arbetsmarknadspolitik och arbetsmarknadsprogram. Avsnitt förklarar hur möjligheten att påverka och att ha valmöjligheter ökar förmågan att vara proaktiv. Det ska också nämnas att aktiv inkludering inte sker av sig självt. Det är beroende av att det operativa programmet och den gemensamma handlingsplanen tillgodoser flera av de andra prioriterade investeringarna, inte bara dem som nämnts under det tematiska målet Främja social inkludering och bekämpa fattigdom. Prioriterad investering 12 Integration av marginaliserade grupper, som t.ex. romer Det finns några nyckelmetoder som kan introduceras och implementeras i ESF:s operationella program för att utveckla effektiva integrationsvägar för personer med olika etniska tillhörigheter, t.ex. romer samt för att stärka deras empowerment. Dessa omfattar att: Erbjuda lämpliga verktyg och tjänster för att validera och erkänna meriter och erfarenheter hos människor i utsatta grupper.

91 91 Erbjuda yrkesutbildning som innefattar språk och grundläggande livskunskaper inklusive IKT. Och för nyanlända: yrkesutbildning som är kopplat till introduktion av den lokala arbetskulturen, användning av relevant yrkesterminologi och stöd i att utveckla personliga nätverkskontakter. Dra nytta av kultur, kontakter och språkfärdigheter för att utveckla nya sysselsättningsmöjligheter i näringsliv, handel, socialtjänst och inom den tredje sektorn, samt att också ta tillvara alla tillfällen för egenanställning. Prioriterad investering 13 Åtgärder mot diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning Det finns två typer av aktiviteter som kan stärka empowerment för personer i dessa grupper. Den första relaterar till aktiviteter som höjer medvetandet och förändrar attityder om värdet av mångfald, och metoder som kan användas för att utnyttja denna resurs. Den andra är att främja rättvis rekrytering som värdesätter mångfald och tar hänsyn till potentialen hos de sökande. Inom empowerment-projekt är arbetet ofta grundat på FN:s formuleringar om rätten att arbeta med skälig ersättning och respekt. Prioriterad investering 14 Ökad tillgång till kvalitativa och hållbara tjänster till rimlig kostnad, inbegripet hälso- och sjukvård och sociala tjänster av allmänt intresse För att fungera effektivt som praktikant eller anställd kan individer behöva hjälp med överhängande problem och stöd i flera områden av livet. Utifrån detta har projekt arbetat inom olika områden såsom hälsa, boende och rättighetsfrågor. Individer har också fått hjälp med att inse vilka slags tjänster som de har rätt till. De har också gradvis utvecklat förmågan och färdigheten att använda sig av dessa tjänster på ett effektivt sätt. Medan de flesta institutioner, myndigheter och leverantörer av sociala tjänster av allmänt intresse delar gemensamma övergripande mål så arbetar många av dem parallellt och verkar i olika målgruppsspecifika strukturer samt med olika finansiering. Detta minskar chanserna till smidig integration och för möjligheten att utveckla nya metoder och verktyg. Här kan de operationella program-

92 92 men föreslå en förbättrad koordinering och ökat nätverkande mellan alla relevanta lokala förmedlingar och aktörer. Genom ett sammanhållet utbud av tjänster kan de bättre svara upp mot utsatta individers mångsidiga behov. Prioriterad investering 15 Främjandet av den sociala ekonomin och socialt entreprenörskap ESF:s aktiviteter har visat att entreprenörskap inte beror på utbildningsmeriter, social status eller etnicitet. Även de mest utsatta stads- och landsbygdsområden kan bli företagsinkubatorer men det betyder att man måste utforma långsiktiga integrerade strategier som stödjer både individuell och kollektiv empowerment och som kan länka bredare sociala frågor till ekonomisk aktivitet. ESF-projekt betonar vikten av att starta med småskaliga aktiviteter som kommer direkt från personer på lokal nivå och att använda dessa till att skapa positiva exempel och förebilder, vilket är fröet för entreprenörskap. Att bygga förtroende genom familj och sociala nätverk är livsviktigt liksom användningen av IKT. människor som har problem med droger och alkohol. På många sätt är rehabiliteringen uppbyggd kring arbete där rehabiliteringen och företagandet samverkar. Genom empowerment-arbetet skapas förutsättningar för riktigt arbete. Detta tillsammans med stöd från kollegor i företaget gör att människor går från missbruk till arbete. Även här skulle de operationella programmen kunna stödja fortsatt utveckling inom social ekonomi. Prioriterad investering 16 - Lokalt ledda strategier för lokal utveckling ESF-deltagare och personer från lokala grupper kan ses som erfarenhetsexperter, då de själva har upplevt problemen eller själva levt i de utsatta områdena. Startpunkten för ett riktigt samråd med åtföljande förslag för att lösa gruppens behov, är att det finns en samarbetsstrategi. Den kan ta sig flera uttryck men bör innefatta en organisatorisk medvetenhet av vikten av behovsstyrda, individualiserade åtgärder. Bastas och Villa Vägen Uts aktiviteter visar hur sociala företag kan göra vinst på samma gång som de stödjer

93 93 operationella programmen för nästa programperiod borde bestämma hur deltagare ska involveras i att sätta mål för sina ESF-projekt och för uppföljningen och utvärderingen av projektresultaten. Denna aspekt är beaktad till viss del i avsnittet om genomförande nedan. Centralt för detta begrepp är att medborgare, också de med erfarenhet av social exkludering, är delaktiga i empowerment-processer. Projekt som arbetar med detta tema har fokuserat på tydlig information, flexibilitet, individualiserade behov, deltagande av berörda intressenter, lyhördhet för förändringar och att använda samhället och den ideella sektorn som en slags mäklare. Äkta samråd skapar engagemang och ägarskap som annars inte kunde ha uppnåtts. Omvänt gäller att vid frånvaro av äkta samråd blir resultatet cynism och besvikelse. Att involvera invånare och projektdeltagare i samråd, där de är aktivt involverade och respekterade som erfarenhetsexperter, har haft en betydande effekt på kvaliteten och lämpligheten på de föreslagna lösningarna. Det samma stämmer i hög grad med ESF:s förslag och projekt. De som är ansvariga för att skriva utkast för de Prioriterad investering 17 Investeringar i institutionernas kapacitet och de offentliga förvaltningarnas och tjänsternas effektivitet med sikte på reformer, bättre lagstiftning och god förvaltning Avsnitt till ger några indikationer på hur ESF-projekt har kunnat bidra till att förändra regler och praxis inom offentlig förvaltning. Nästa prioriterade investering, som även är den sista, är mest relevant för att stärka empowerment i programperioden

94 94 Prioriterad investering 18 Kapacitetsuppbyggnad för aktörer som ansvarar för genomförandet av åtgärder som rör arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik samt sektoriella och territoriella pakter för att skapa stöd för reformer på nationell, regional och lokal nivå Ett begrepp eller slogan som har utvecklats utifrån arbete med empowerment är inget om oss, utan oss. Även om många professionella och de som arbetar med integration håller med om detta i teorin, är det sällan de använder det själva i sitt praktiska arbete. Traditionella hjälpmetoder som man finner i utbildnings- och kompetensutvecklingssystem, hos förmedlingstjänster samt hos sysselsättnings- och jobbcoachinitiativ tenderar att föreviga beroendet. Det är större sannolikhet att deltagare som tillåts att fatta egna beslut över sina vägar in till sysselsättning håller fast vid sitt deltagande och tar steg mot sysselsättning. Därför behöver medarbetarna inom vissa myndigheter som arbetar med integration nya förmågor och färdigheter. Även om dessa organisationer inte stimulerar eller stärker individens

95 95 empowerment, måste de åtminstone respektera den för att vara säker på att han eller hon verkligen kan ta sitt ansvar för integrationsprocessen. Kapacitetsuppbyggnad behövs på två nivåer och dessa kan komma att inkluderas i de operationella programmen: För det första ska stöd ges, i form av kapacitetsuppbyggnad och genom att skapa formella strukturer för samråd på lokal, regional och nationell nivå, för att möjliggöra för deltagare att påverka beslutsfattare. För det andra ska kompetensutveckling eller något slags experimentellt lärande ges till personal i ESF-projekt samt i offentlig och frivillig sektor. Denna kompetensutveckling ska stimulera ett större behov av förändringar i organisationskulturen. Detta kan bidra till ett mer direkt och aktivt deltagande av brukare eller brukarorganisationer. Delar av de aktiviteter som beskrivits ovan under de olika prioriterade investeringarna kan återfinnas i nationella och regionala operationella program för att stärka befintliga, eller för att främja nya, empowerment-metoder. 3.3 GENOMFÖRANDE Några av ESF:s förvaltande myndigheter har haft samråd inför sina operationella program och också inför kommande programperiod. Detta har visat sig involvera projektägare som bäst känner till deltagarnas rättigheter, behov och förväntningar. Storbritannien Nordirland Under ett stort PR-evenemang för ESF som hölls i juni 2011 erbjöds samtliga ESF-projekt att bli mer involverade i arbetsgruppen för innovation och spridning, som Nordirlands förvaltande myndighet från departementet för arbetsmarknad och utbildning hade bildat. Projekten fick dela in sig i grupper och påbörja preliminära diskussioner i det öppna forumet under eftermiddagen. Nästa möte för arbetsgruppen för innovation och spridning hölls i december 2011 när ordföranden förklarade att den nya programperioden innehåller två huvudteman som är direkt länkade till arbetsgruppens arbete och som kan bidra mycket till den tredje sektorn. Dessa teman var sociala innovationer och transnationalitet. Han poängterade att det var viktigt att fortsätta arbetet

96 96 med undergrupper för att identifiera och visa upp innovation och att en samrådsprocess skulle initieras med representanter för projekt för att höra deras åsikter om innehållet i det operationella programmet, för perioden Fem grupper med projektägare fortsatte sitt arbete under olika teman: Unga Funktionsnedsättning Kvinnor Transnationalitet Förvaltning och redovisningsansvar PROTEUS, ESF:s tekniska stödstruktur på Nordirland, faciliterade flera workshops med ESF-projekt mellan februari och mitten av maj Efter detta presenterades ESF-projektens åsikter vid en EU-konferens i Belfast den 30 maj De som fanns på plats för att höra projektens åsikter var bland annat dr Stephen Farry, Nordirlands minister ansvarig för departementet för arbetsmarknad och utbildning och Peter Stub Jørgensen, direktör för Europeiska kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och inkludering, som är ansvarigt för ESF. Arbetet har fortsatt och ännu ett seminarium organiserades i oktober 2012 som samlade Nordirlands ESFprojekt tillsammans med experter från hela EU. Grekland När det operationella programmet för programperioden nådde första utkaststadiet, så laddades det upp på den ansvariga myndighetens webbplats. Detta var början på en öppen samrådsprocess som gav intresserade aktörer möjlighet att komma med synpunkter på förslagen. På en mer formell nivå hölls en konferens där ett brett samråd genomfördes med deltagande från olika sociala aktörer. Deltagarlistan innehöll alla myndigheter, icke-statliga organisationer och föreningar som representerade ESF:s målgrupper tillsammans med andra organisationer som arbetar med frågor som berör målgrupperna. Dessa inkluderade FNs flyktingorgan UNHCR och IOM, universitet och statliga myndigheter, inklusive OAED, generalsekretariatet för jämställdhet samt generalsekretariatet för unga. Efter konferensen hölls också möten med den förvaltande myndigheten

97 97 på arbetsmarknadsdepartementet med utgångspunkt från de sociala aktörernas individuella synpunkter. Informationen från denna samrådsprocess bidrog till revisionen av det operationella programmet. Ett exempel på målgruppernas viktiga bidrag gavs av det grekiska handikappförbundet som representerar föreningar med personer med funktionsnedsättningar och deras familjer. Förbundet tyckte att det föreslagna kriteriet i det operationella programmet för funktionsnedsättningar var alltför generellt och de lämnade in ett detaljerat förslag på hur dessa kriterier kunde specificeras för att passa människor med funktionsnedsättningar. Det grekiska handikappförbundet är nu även medlem i det operationella programmets styrgrupp, som godkänner utvärderingskriterier för projekt inom det operationella programmet. Belgien Flandern Under programperioden , hade ESF i Flandern något som kallades resultatorienterade utlysningar som avsåg projekt som syftar till att uppnå övergripande policyrelevanta mål. De faktiska lösningarna inom det relevanta policyområdet var inte fastställda av utlysningen och projektägare hade tid att tänka på och besluta om hur de skulle bidra till policymålet. Detta gav också tid att engagera målgruppen i projektplaneringen. Till exempel, manualen för dessa resultatorienterade utlysningar indikerade att: En bra arbetsmetod är att inleda med att presentera temat för representanter för slutmålgruppen. Empowerment genom målgruppsdeltagande vid utformning och genomförande av projekt försäkrar att projektet bättre svarar upp mot deras behov. Denna form av empowerment ökar chanserna för ett effektivt användande av projektets tjänster. Slutmålgruppen och intermediärerna måste involveras så mycket som möjligt. Detta kan uppnås genom att ge formell beslutsmakt eller genom samråd. Den starkaste formen kallas formellt deltagande som ger målgruppen möjlighet att blockera ett projektförslag eller ett projektgenomförande, det blir heller

98 98 inte möjligt att fortsätta utan att ta hänsyn till deras synpunkter och förslag En svagare form består av endast samråd. I detta fall kan ett projekt inte formellt blockeras. Det betyder att projektansökan kan skickas in av projektägaren, även om det har förkastats av målgruppen och/eller intermediär under ett samråd. Deltagande måste garanteras både i utformningen och i genomförandet av projektet. Det gäller alltid för hela projektet, det räcker inte att slutmålgruppen endast blir tillfrågad att bidra till en viss del av projektets genomförande när ansökan redan är skriven. Alla intermediärer eller individer ur slutmålgruppen måste självklart inte involveras, representanter för dessa borde räcka. Men det måste vara tydligt vilka representanterna är med hänsyn till organisationen de tillhör och/ eller den roll/position de innehar. för representanter för ESF-projekt och deras deltagare. Målgruppens deltagande i projektutformning och genomförande har blivit ett återkommande tema i denna handbok, men man kan också fundera på hur de kan ges större möjlighet att påverka de formella arrangemangen eller strukturerna för styrning, uppföljning och utvärdering av ESF-projekt och operationella program. 4. FÖRSLAG OCH STEG FRAMÅT Handboken har hittills främst fokuserat på lärdomar från den grupp av ESF-projekt som säger sig ha gett stöd åt sina strategier och arbetsprogram genom att använda arbetssätt och värdegrunder för empowerment, samt på deras relevans för de investeringsprioriteringarna. Nätverket menar att empowermentmetoder ska användas för att förbättra genomförandet av ESF generellt. Förhoppningsvis ger ovanstående exempel vägledning till ESF:s förvaltande myndigheter och genomförandeorganisationer om hur de kan öppna upp implementeringen

99 FÖRSTÄRKA PROBLEM- ANALYSEN En viktig lärdom från de olika fallstudierna är att vi når ökad förståelse genom mötet mellan informell och formell kunskap. Genom att involvera dem som har direkt erfarenhet av problemet blir en ny och viktigt grupp experter involverade i att analysera och beskriva den aktuella frågan. Analysen blir ännu bättre genom att länka dessa erfarenhetsexperter med andra experter och förändringsaktörer. Situationen på Europas arbetsmarknad är instabil och situationen för de fattiga är allt mer bekymmersam. Program som ansvarar för social inkludering behöver vara flexibla och anpassningsbara till snabbt förändrade situationer. Ett huvudproblem med systemet för formell kunskap, som i grunden är pålitlig, är att informationen alltid har en tidsförskjutning då data ska samlas in och verifieras. Informell kunskap är inte bara mer direkt, utan de inblandade går från att vara forskningsobjekt till erkända aktörer i kunskapsskapandet. Hopkopplingen och syntesen mellan dem som deltar i det formella kunskapsskapandet och förståelsen för erfarenhetsexperter, leder till bättre programresultat. På detta sätt kan ESF förbättra sin kapacitet att lägga en bättre grund för hållbart arbete inom varje relevant åtgärd som de finansierar. 4.2 SOCIALT MARGINALIS- ERADE ÄR NYCKELN TILL ATT BEKÄMPA UTESTÄNGNING Att inse att personer som vanligtvis beskrivs som målgruppen, för att använda Choices-projektets uttryck, är dess största resurs innebär att de bör ges ägarskap över utvecklingen och genomförandet av metoder och lösningar på problemet. Människor är experter på sina egna problem och bör finnas med i lösningen. Syftet med ESF är att tillhandahålla information, rådgivning, stöd och kompetensutveckling för att möjliggöra för människor att ta sig an sina egna problem och att visa förståelse för andras. Detta maximerar inte bara effekten av program, utan förlänger dess räckvidd och kopplar ihop det med allt annat som händer

100 100 i samhället. Insatser måste gå från att vara programstyrda till människostyrda. Marginaliserade är en outnyttjad resurs som kan användas av ESF, om de ses som en del av lösningen, istället för problemet som ska lösas. 4.3 FÖRSTÄRKT EFFEKT GENOM ATT FOKUSERA PÅ DEM SOM HAR MAKT ATT FÖRÄNDRA Forskning visar att effekten av projekt går bredare och djupare när strukturer och sättet att organisera arbetet och arbetsplatser förändras, snarare än när man försöker förändra individer. 34 Empowerment-pro- 34 Brulin, G. & Svensson, L., (2011). Att äga, styra och utvärdera stora projekt, Studentlitteratur AB, Lund, s. 210 jekt fokuserar både på att stödja individer och på att systemen måste förändras. Utgångspunkten är att om social exkludering ska lyftas fram tillräckligt inom ESF måste människor kunna vara aktörer för sitt eget förändringsarbete. Arbetsmarknader och samhällsstrukturer måste dessutom förändras för att skapa en struktur som inte missgynnar människor utan makt. Ramverket för en sådan metod är en utveckling baserad på mänskliga rättigheter, vilket är centralt i FN:s arbete. Marginaliserade har samma rättigheter som alla andra i samhället. De borde egentligen ha ännu fler det sägs att testet för alla samhällen är hur de behandlar sina mest utsatta. För att åstadkomma detta måste

101 101 stödstrukturer och arbetsmarknader förändra hur de arbetar och fungerar genom insatser för att öka kontrollen över resurser och lagstiftande institutioner, för dem som har blivit utestängda från att ha en sådan kontroll FRÄMJA PARTNER- SKAPSTANKEN Partnerskap är en visionär idé men svår att genomföra i praktiken. Huvudförslaget här är att empowerment endast kan uppnås genom en omvärdering av befintlig programoch projektstyrning och genom att fokusera på relationer och utbyten, i stället för formella strukturer eller centraliserat beslutsfattande. Detta lägger större vikt vid socialt kapital än på social byråkrati. Den europeiska modellen för partnerskap som en form för demokratisk och lokal styrning har historiskt sett inte haft några problem med begrepp som empowerment och jämlikhet. EQUAL-modellen valde partnerskap som programmets organiseringsprincip tillsammans med fullt deltagande. Fördelarna med ett sådant upplägg har visat sig vara många. Kopplingen mellan god förvaltning 35 Stielfel, M. och Wolfe, M. (1994) A voice for the excluded: Popular participation in development: utopia or necessity? London, Zed Press, s.? och framgångsrik utveckling måste erkännas och användas. Det är viktigt att införa rätt organisationsstruktur som tillåter ett sammanhållet beslutsfattande och användandet av lämpliga genomförande- och utvärderingsmetoder. Men den bästa av strukturer behöver förstärkas av rätt kultur. En sådan kultur handlar om att öppna upp för samarbeten mellan och bland olika myndigheter och målgrupper. Flexibelt nätverkande säkerställer att mervärdet av allt utvecklingsarbete är större än vad som kan uppnås genom enskilda initiativ. Utmaningen är att gå bortom en process med uppdelade initiativ för att istället finjustera utvecklingsinsatser i en mer koordinerad och fokuserad strategi. Partnerskap förutsätter att jämlikhet finns parallellt med ekonomi och effektivitet som måttstock på verkligt utfall. God förvaltning innebär inte en återgång till gammeldags avlägsna offentliga byråkratier, inte heller kan medborgares välfärd särskilt för de mest utsatta utelämnas till företag eller tredje sektors begränsningar. Det innebär att en enda sektor inte har alla resurser eller alla svar. Det innebär att man i beslutsfattande måste samarbeta med de som berörs av besluten. Det för med sig att människor kommer att uppskatta de aktiviteter som de själva har varit en

102 102 del av att utveckla. När man samlar människor med olika erfarenheter och åsikter skapas möjligheter för nya tankar, för nya tider. Vad som kan uppnås av sektorer som samarbetar är större än summan av vad som kan uppnås genom enskilt arbete. En effektiv partnerskapsstruktur kan dessutom hjälpa till att lösa den omstridda frågan om ägarskap. I denna struktur ägs ett program av alla parter, och alla har lika möjligheter och skyldigheter. Det betyder att de lokala aktörerna inte kan hävda att de har full kontroll. Det betyder även att andra parter, som exempelvis offentliga aktörer, har ett ansvar för programmets resultat. Vad som är intressant är att de flesta av de här undersökta projekten fungerar som partnerskap. 4.5 FRÄMJA SOCIAL INNOVATION Ett prioriterat område i ESFs nästa programperiod är social innovation, vilket har ett starkt samband med empowerment. För att uppnå social innovation och för att öka samhällets sociala och ekonomiska motståndskraft, är det viktigt att utsatta grupper engageras i samhällets ekonomiska, sociala och kulturella institutioner. Detta bör inte bara vara som mottagare, men som aktiva deltagare och bidragare. När dessa grupper utestängs, går deras synpunkter, mångfald och möjlighet att bidra förlorade. 36 Samma författare poängterar hur förmågan i alla samhällen att skapa ett stabilt flöde av sociala innovationer, särskilt de som innefattar utsatta grupper, är en viktig bidragande faktor till övergripande social och ekologisk motståndskraft. 4.6 ESF KAN BIDRA TILL MAKTFÖRDELNING Empowerment har blivit ett populärt begrepp som används av många, men som kanske inte alltid tolkas på samma sätt. På grund av detta bestämde sig nätverket tidigt för att gå från generella termer till specifika definitioner och till att skapa verktyg för att mäta hur empowerment används i praktiken. Nätverkets synpunkt är att det är viktigt att betona att empowerment handlar om makt. De som upplever social exkludering har mindre makt än andra över beslut som berör deras liv, på grund av den ojämlika maktfördelningen i samhället. Dessa orättvisor är inbyggda i sättet som människor 36 Westley, F. och Antadze, N. (2010), Making a difference: strategies for scaling social innovation for greater impact, The Innovation Journal: The Public Sector Innovation Journal, Vol. 15(2), 2010, artikel 2. Sid.?

103 103 interagerar med varandra, hur arbetsmarknader är organiserade samt i tankegångarna som avgör hur man ska stödja utsatta gruppers tillträde till arbetsmarknaden. Genom att fortsätta stödja och bidra till ökad kapacitetsuppbyggnad har ESF en viktig roll att spela för utvecklingen av makt för utsatta grupper. ESF kan också stödja organisationer som arbetar för ett samhälle där alla individer och grupper kan delta och bidra till arbetsmarknaden och till samhället som helhet. På detta sätt kan hållbar social inkludering uppnås. Ett fortsatt fokus på maktfrågan är viktig, för annars finns risk att fokus stannar vid att stärka individer och ingen verklig effekt uppnås inom de sociala strukturerna. Makt och maktförhållanden diskuteras sällan, men det är väldigt viktigt att förstå hur makt fungerar och den roll som makt har för social inkludering. I maktdiskussioner handlar debatten ibland om makten gäller makt över (att få människor att göra saker, till och med mot deras vilja) eller makt att (att ha möjlighet att uppnå och göra saker). Empowerment-arbete handlar om att utsatta får mer makt att göra saker, men också om att institutioner ställs till svars för sitt maktutövande. Empowerment innefattar därför också ett arbete för större ansvar och en mer jämlik representation inom institutioner som har makt över medborgare. ESF kan skapa en form av makt över som är mer representativ och öppen genom att försäkra sig om deltagarnas projektägarskap och delaktighet i programmet som helhet. 4.7 ANVÄNDA SYSTEMATISKA ÅTGÄRDER FÖR JÄMLIKHET Forskning visar att ojämlika maktförhållanden inte ändrar sig automatiskt. Att börja med att erkänna orättvisor är ett viktigt steg. Nästa steg är att identifiera hur saker kan göras annorlunda. Erfarenheter från jämställdhetsarbetet, som har den längsta, systematiska erfarenheten av utvärdering av förändring av ojämlikhet, kan vara till hjälp när man vill förändra ojämlika maktförhållanden. Kommissionens och ESF:s regelverk säger att jämställdhetsintegrering är centralt för ESF:s arbete. Några

104 104 projekt använder jämställdhetsintegreringsmetoder i sitt arbete, men många är också intresserade av att utveckla dessa aktiviteter genom att använda särskilda insatser för jämställdhetsarbetet. Att kombinera empowerment-metoder med systematiska åtgärder för jämställdhet skulle vara en intressant utveckling för båda perspektiven. 4.8 TYDLIGHET KRING GRADEN AV EMPOWERMENT OCH DELAKTIGHET En vanlig kritik mot empowermentarbete är att den är symbolisk. Många grupper som upplever social exkludering har blivit inbjudna till möten för att uttrycka sina åsikter, men sedan har dessa diskussioner ingen verklig effekt på det efterföljande arbetet. Det är viktigt att vara tydlig med vilken slags makt målgruppen kan ha, eller inte ha, i projekt och organisationer. Som föreningen Bruksvärde säger vi har alltid en pågående diskussion kring makt och maktlöshet. Vem har makten i olika situationer och varför har han eller hon makt? Organisationens maktsystem måste hela tiden öppet ifrågasättas. ägarskap och delaktighet medför en meningsfull utveckling för alla berörda. Där det är nödvändigt ska personer ur målgruppen och personal i organisationer och institutioner få kompetensutveckling för kapacitetsuppbyggnad för att öka effekten av denna typ av delaktighet. Att endast fokusera på att stärka individer och deras valmöjligheter är också en risk. Att endast inrikta sig på att stärka individer för att öka deras möjligheter på en begränsad arbetsmarknad är något eller i viss mån orealistiskt, med tanke på det ekonomiska nuläget. Fokus bör ligga på de strukturella orsakerna till den höga arbetslösheten. Vissa av projekten har involverat marginaliserade grupper i diskussioner om hur gemensamma resurser kan användas. De har också engagerat dem i att skapa fler jobb och i att förbättra arbetsmarknader genom att göra dem mer inkluderande. Det är också viktigt att vara tydlig med syftet med empowerment och att säkerställa att graden av ökat

105 SAMMANFATTNING När nätverket analyserade relevansen av arbetet med fallstudierna tittade man främst på rekommendationer för att stärka den sociala inkluderingen i ESF:s kommande programperiod, då särskilt relevansen av empowerment för investeringsprioriteringarna. I det avslutande kapitlet är påståendena mer ambitiösa särskilt att ESF och andra EU-program bör vara mottagliga och anpassningsbara inför de turbulenta ekonomiska och sociala villkoren som troligen kommer att bestå under resten av årtiondet. Det behövs nya arbetssätt för att lösa de nya problemen. ESF:s roll är särskilt viktig här då man erbjuder relativt småskaliga projekt resurser och utrymme att testa nya sätt att ta sig an social inkludering, nya sätt att förverkliga medborgares rättigheter samt nya sätt för de relativt maktlösa att ta kontrollen över sina liv. Några av dessa kommer att misslyckas, men den småskaliga operativa nivån betyder att lärande kan göras utan att riskera flagskeppsprogrammen. Att uppmuntra risk och experimenterande inom ESF gör att EU:s, och

106 106 medlemsstaternas, program kan utformas och genomföras med största effekt. Om offren för ekonomiska förändringar ses som ansvariga för sina egna öden och som ytterligare ett problem som måste lösas, pekar allt fler bevis för att detta inte kommer fixa ekonomin. Det kommer i stället att förstöra den sociala strukturen och drabba dem som är minst an-svariga för krisen. 37 Men även med begränsade resurser och fantasi kan förändring ske. 37 Se Krugman, P. (2012), Bankrutt?: den stora vanföreställningen om krisens orsaker och hur den ska lösas, London, W Norton & Co.

107 KÄLLFÖRTECKNING Askheim, O. P. och Starrin, B. (2007). Empowerment ett modeord? I: O. P. Askheim & B. Starrin (Eds.), Empowerment i teori och praktik (s. 9 17). Malmö: Gleerup. Eurostat-pressmeddelande ( ), Eurostat, (2011), Combating poverty and social exclusion: a statistical portrait of the European Union, 2010, Luxemburg: EUs publikationsbyrå, s.7. Global Competitiveness Report , Geneva, World Economic Forum :SV:NOT 007_-_europe_2020_-_en_version.pdf

108 108 Jenkins, S. P., Brandolini, A., Micklewright, J., och Nolan, B. The Great Recession and the Distribution of Household Income, London. Presenterat vid den XIII europeiska konferensen för Rodolfo Debenedetti Foundation, Palermo, 10 september Krugman, P. (2012), Bankrutt?: den stora vanföreställningen om krisens orsaker och hur den ska lösas, London, W Norton & Co. Lansley, S. (2012), The Cost of Inequality, London, Gibson Square. Moser, M. (2004), Rights, Power and Poverty Reduction. I: Alsop, R. (red.), Power, Rights and Poverty: Concepts and Connections, Washington, Världsbanken, s.35. Robinson, M (1999) förord till A human rights conceptual framework for UNICEF, Santos, M. UNICEF, Paris. Stielfel, M, och Wolfe, M. (1994) A voice for the excluded: Popular participation in development: utopia or necessity? London, Zed Press Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: Det europeiska ramverket för territoriell och social sammanhållning, Luxemburg, EUs publikationsbyrå, The European Social Fund: a cornerstone in the fight against poverty and social exclusion på: offset=5&catid=3&langid=en#opt2

109 109 Joseph Rowntree Foundation (2012), Can improving UK skills levels reduce poverty and inequality by 2020? York, som uppskattar att man genom att fullborda högt ställda mål för utbildning/kompetens för hela befolkningen i arbetsför ålder bara skulle minska fattigdomen med en procentenhet. Listan med projekt med extramaterial och kontaktuppgifter för varje projekt finns i Bilaga A. The Observer, ( ), Despairing Greeks say: We can t take any more of this s Volunteers step in as Greek Poverty Soars, ( ), Westley, F. och Antadze, N. (2010), Making a difference: strategies for scaling social innovation for greater impact, The Innovation Journal: The Public Sector Innovation Journal, Vol. 15(2), 2010, artikel 2. Whitmore, E. (1988). Participation, empowerment and welfare, Canadian Review of Social Policy, 22, s Wood, S. ( ), The God that Failed, New Statesman, s. 45 Världsbanken, (maj, 2002), Empowerment and Poverty Reduction: a source book, Washington, s. vi

110 Pressmeddelande ( ).

111 111 BILAGA A: PROJEKT OCH ORGANISATIONER SOM HAR DELTAGIT I WORKSHOPEN OM EM- POWERMENT Kontaktuppgifter WAW Trajectory Fourth World Group Aalst Heidi Degerickx heidi@vierdewereldgroepaalst.be Fire Works Stebo Griet Bouwen griet.bouwen@stebo.be The Strengthening of Immigrants and Refugees in the Job Market Land Belgien, Nederländerna Belgien, Nederländerna Grekland Greek Forum of Migrants Moawia Ahmed ingreece@hotmail.com

112 112 Kontaktuppgifter Acceder Programme Promociona Programme Equality Area and Anti-Discrimination line of action Land Spanien Fundación Secretariado Gitano (FSG) Andreas Tsolakis Journal of Prisoners and Volunteers in Prison Italien Ristretti Orizzonti Elton Kalica / / / Participatory Budget Initiative Portugal In Loco Association Vanessa Sousa/Nelson Dias (President)/Priscila Soares sousavanessa@sapo.pt/nelson.dias@in-loco.pt/priscila. soares@in-loco.pt /

113 113 Kontaktuppgifter Choices Programme Land Portugal Programa Escolhas Paulo Vieira / programaescolhas.pt Basta Sverige Basta Namu Nambiar Bruksvärde Sverige Bruksvärde Cecilia Heule Villa vägen ut! Sverige Villa vägen ut! Susanne Elisabeth Grankvist

114 114 Kontaktuppgifter Potential At Work Leadership Training Programme Land Storbritannien Restore Pat Wood YHOP Home Grown Project Women into Work Storbritannien SOVA Sophie Wilson Give and Take Scheme Campaign to extend the provision of Education Maintenance Allowance Storbritannien Nordirland Include Youth Paddy Mooney STEP STEP Bernadette McAlliskey Storbritannien Nordirland

115 SVENSKA ESF-RÅDET Svenska ESF-rådet finansierar Tema Likabehandling och är en statlig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet, med uppgift att förvalta Europeiska socialfonden i Sverige. Socialfonden är EU:s viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. I Sverige satsas det, under perioden , över 12 miljarder kronor på att hjälpa kvinnor och män att stärka sin kompetens och förbättra sina utsikter till arbete. Läs mer på ARBETSMILJÖFORUM Arbetsmiljöforum är projektägare till Tema Likabehandling och är ett medieoch utbildningsbolag som vänder sig till både privat och offentlig sektor. Målet är att vara ett ledande forum för information, kunskap och debatt för ett hållbart arbetsliv. Arbetsmiljöforum står bakom: Tidningen Du&jobbet Utbildningar WorkingLife en arbetslivsdag Nätverk för arbetsmiljöengagerade Läs mer på och

116 Handbok om empowerment för ESF Empowerment handlar om processer där personer från grupper som ofta exkluderas stärker sin makt för att ta kontroll över besluten som påverkar deras liv, på individ-, grupp- och samhällsnivå. I den här handboken, tas erfarenheter upp från 13 ESF-projekt från Sverige, Storbritannien (Nordirland), Belgien, Spanien, Grekland och Portugal. Handboken är skriven av ESF:s lärande nätverk om Empowerment & Inclusion, där Tema Likabehandling ingår. Den riktar sig till projekt som vill använda ett empowermentperspektiv i sitt arbete och alla med ett intresse för empowermentarbete. Den är översatt från engelska till svenska av Tema Likabehandling.