Konstruktionsbränder

Transkript

1 NR I FOKUS: Konstruktionsbränder» Man måste förbereda sin kropp för oförutsedda händelser. Det får inte börja tummas på kvalitet eller hälsa. Där går gränsen.vi är bäst i världen på att släcka rumsbränder.«artikel: Friskvård inom räddningstjänsten, SID 31 ARTIKEL: Fler fordon ökar flexibiliteten i Eskilstuna, SID 26 ARTIKEL: Nenne Hagman om sitt engagemang. SID 35 ARTIKEL: Tyst minut värmde i hjärtat i allt elände, SID 20 ARTIKEL: Lasse Nelson från MSB på Skadeplats 2012, SID 10

2 Har du planerat för det värsta? innehåll Räddningsledaren # Räddningsledaren Föreningen Sveriges Brandbefäl, Stockholm Telefon Årgång 28 Räddningsledaren är medlemstidning för Föreningen Sveriges Brandbefäl och utkommer med fyra nummer per år. Tryckupplaga: ex. Ansökan om medlemskap och adressändringar gör du via hemsidan Att ha tillgång till en fungerande insatsplan vid bränder och andra olyckor kan vara helt avgörande för att räddningstjänsten ska kunna genomföra en snabb, säker och effektiv insats. En väl utförd insatsplan är ett bra hjälpmedel vid alla typer av byggnader, men speciellt vid det stora antal mycket komplexa anläggningar som finns runt om i Sverige. Vid dessa anläggningar kan en insatsplan vara helt avgörande för resultatet av räddningsinsatsen. Riktlinjer för standardiserad utformning av insatsplanerna Fram tills nu har det saknats riktlinjer för en standardiserad utformning av insatsplanerna. Denna rekommendation kommer därför underlätta för räddningstjänsten för en snabbare och effektivare insats med ökade möjligheter att rädda både liv och egendom. Det är bakgrunden till att Brandskyddsföreningen skapat denna rekommendation. Förhoppningen är att den ska fungera som en gemensam plattform för utformningen av framtidens insatsplaner. Vem kan ha användning av denna rekommendation Rekommendationen riktar sig till fastighetsägare, nyttjanderättshavare, kommunala räddningstjänster, brandkonsulter, brandskyddsansvariga och andra som berörs vid arbete med framtagande av insatsplaner. Läs mer och beställ på telefon eller fax Brandskyddsföreningens Service AB Stockholm Telefon Best nr ISBN Mallar och symboler för en insatsplan på webben För att säkerställa att insatsplanerna blir tydliga, likvärdiga och användbara, innehåller denna rekommendation konkreta och detaljerade beskrivningar av hur en insatsplan bör struktureras upp och hur informationen ska presenteras. Köpare av rekommendationen får även tillgång till aktuella mallar och symboler på Brandskyddsföreningens webb. Pris: 595 SEK (medlem 536 SEK) exkl. moms. Beställningsnr: Utbilda med film I filmen Vad gör jag nu? får vi träffa personer från både räddningstjänst och företag som arbetar med insatsplanering i olika verksamheter. Filmen ger olika infallsvinklar på varför det är viktigt med insatsplanering. Syftet med filmen är att i utbildningssammanhang vara ett komplement till muntlig information för att skapa förståelse för behovet av insatsplanering. Pris: SEK (medlem SEK) exkl. moms Beställningsnr: Insatsplan Brandskyddsföreningens rekommendation Insatsplan Kjell Fallqvist Anders Klippberg Björn Björkman Insatsplaner_omslag 5 mm rygg_ny.indd :08:41 Ansvarig utgivare: Ulf Lago ulf.lago@brandbefal.se Telefon Redaktion: Ulf Lago, ulf.lago@brandbefal.se Cecilia Uneram, cecilia.uneram@svbf.se Per-Ola Malmqvist, po@utkiken.net Evelina Edström, evelina_em@hotmail.com Anders Jönsson, aj900525@hotmail.com Annonser & material: Dennis Sandström, Adviser. dennis@adviser.se Grafisk produktion: Mattias Sjöstedt, mattias@figur.se För riktigheten i signerade inlägg/artiklar svarar respektive författare. Texter och bilder är skyddade enligt upphovsrätten. Omslagsbild: Peter Markstedt Nästa nummer utkommer 4 mars Manusstopp 3 februari Tryckt av Accidenstryckeriet i Sundsvall på Svanen-godkänt papper. Tidningen görs i samarbete med Utkiken I ORDFÖRANDES HUVUD 6 FÖRENINGSNYTT: Nytt i föreningen korta nyheter 8 I FOKUS: Konstruktionsbränder ett alltmer uppmärksammat problemområde 9 I FOKUS: Räddningstjänsten frias från ansvar 10 I FOKUS: Att släcka rumsbränder:»vi är bäst i världen«11 I FOKUS: Fram gångsrikt men komplicerat restvärdesarbete 12 I FOKUS: Brandskyddsförbättrande åtgärder i radhus 13 I FOKUS: 4 brandbefäl tycker till 14 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Brand i flerbostadshus 17 LEDARSKAPSSKOLA: Vad innebär det att vara lojal med ledningsgruppen? 18 PORTRÄTTET:»Jag är orädd, rak, känslosam«20 I RÄDDNINGSLEDARENS HUVUD: Dagen ingen vill uppleva 22 STUDIENYTT: Utmaningar med utbildning på distans 22 STUDIENYTT: 3 kursdeltagare tycker till 24 ÖVNING: Så övar vi konstruktionsbränder i Revinge 25 ÖVNING: Så övar vi i Norrtälje 26 TAKTIK OCH TEKNIK: Fler fordon ökar flexibiliten i Eskilstuna 27 ARBETSMILJÖ: Rannsaka din utryckningskörning 28 BYGGNADSTEKNISKT BRANDSKYDD: Ny vägledning för brandteknisk dimensionering av Br0-byggnader 29 KÅSERI: I huvudet på en eldsjäl 30 NYA RISKER: Solceller ger nya utmaningar 31 FRISKVÅRD: Plan med träningen avgör 32 KONFERENSNYTT 34 PERSONLIGT: När allt förstörs i en brand! 35 PERSONLIGT: Till minne av Egon Staberyd 35 PERSONLIGT: Drivkraft och engagemang 12 RÄDDNINGSLEDAREN NR

3 i ordförandes huvud ECO is a high performance thermal imager that s affordable and built Bullard Tough! Equipped with advanced features, ECO offers firefighters the highest performance, quality, and durability in a lightweight design :- exkl. moms GREAT PERFORMANCE SMALLEST AND LIGHTEST LOWEST PRICE ECO THERMAL IMAGER SYSTEM For more information visit: 32 C SOFTWARE SYSTEM ECO Thermal Imager ships with the mybullard Software, a personal control panel for you to register, inventory, maintain, service, and enhance your thermal imaging products and accessories. BETTER UNDER FIRE. södra sverige norra sverige Brinab AB Box 3005 BRINAB AB 321 C Sundsvall Tel: +46(0) Brissmans Brandredskap AB Skyttevägen Halmstad Tel: +46(0) Konstruktionsbränder en stor utmaning! NU HAR DU ÄNNU ETT NUMMER av Räddningsledaren i din hand. Arbetet med att utveckla tidningen i riktning mot att vara ännu mer lärande fortsätter. Den enorma kompetens som finns hos alla medarbetare inom räddningstjänsten och vårt samarbete med PO Malmqvist på Utkiken, gör arbetet mycket angenämt för oss i redaktionen. Tack vare er kommer vi kunna fortsätta göra tidningen än mer positivt lärande för brandbefäl och räddningstjänsten. I detta nummer sätter vi fokus på konstruktionsbränder. Detta ämne har helt befogat kommit att diskuteras mer och mer den senaste tiden. Många av de bränder som idag rinner räddningstjänsten ur händerna är just konstruktionsbränder. Det är inte så svårt att inse att det byggnadstekniska brandskyddet och räddningstjänsternas insatsförmåga går i otakt. En dom i hovrätten i Umeå slår fast att det inte var oaktsamt av räddningstjänsten att inte kontrollera en vind efter en brand i en lägenhet i ett fler bostadshus. På vinden fanns brännbar isolering, som av någon anledning hamnat för nära imkanalen och antändes. Hovrätten slår fast att brandspridningen som skedde var unik och att brandpersonalen inte kunde ha förutsett denna risk. En brand i en lägenhet i översta våningsplanet i Luleå (som bland annat drabbade flertal brandingenjörsstudenter), medförde en totalskada i hela huset. Båda dessa bränder har inträffat i ganska okomplicerade byggnadskonstruktioner, men ändå blir skadorna omfattande. Ser vi framtiden an ser vi ännu större utmaningar. An - vändandet av brännbara byggnadsmaterial ökar och det blir svårare och svårare för räddningstjänsten att vid en brand bedöma om det är brännbart. Fler väldokumenterade erfarenheter från hela världen vittnar om fruktansvärda brandförlopp i brännbar isolering. Ingen räddningstjänst är idag förberedd eller tränad på att möta sådana brandförlopp. Flera försäkringsbolag tvekar idag att försäkra vissa typer av byggnader där brännbar isolering används. Jag upplever tyvärr en passivitet från reglerande myndigheter i frågan. Som tur är pågår en del arbete för att minska riskerna ur ett såväl förebyggande perspektiv som ett operativt. Uppsala brandförsvar har visat att det genom tillsynsföreläggande går ett ställa retroaktiva krav på brandskyddsförbättrande åtgärder i befintliga byggnader. Teknik och metoder för att släcka konstruktionsbränder utvecklas hela tiden. Allt detta kan du läsa mer om i tidningen. Vid sidan av att utveckla teknik och metoder, behöver även räddningspersonalens kompetens utvecklas. Den tiden då det du lärde dig på brandskolan var livslång kunskap är förbi. Idag måste du hela tiden (och ofta) fylla på din kunskap. Här ser jag en stor brist idag, och jag befarar att brandförloppen fortsättningsvis kommer rinna räddningstjänsterna ur händerna. Vad spelar det för roll hur stora styrkor och hur många brandmän vi är, om vi inte har utrustning och kompetens att förstå brandförloppen? Det hann gå drygt ett år innan ännu en tragisk olycka inträffade där en brandman omkom under utryckningskörning. Ännu en gång drabbas anhöriga och medarbetare av det hemska en nära vän och familjemedlem rycks bort alltför tidigt. Mitt i denna tragiska händelse måste vi orka tänka framåt på hur vi kan arbeta ännu hårdare för att förhindra liknande händelser. En självklarhet är att utryckningsfordon utan bilbälte inte används. En annan självklarhet är att bältena används. En undersökning vid årets Skadeplatskonferensen visade att hela 35 procent inte använder bälten under utryckningskörning. För oss i säkerhetsbranschen måste det vara självklart att använda bälten. Jag önskar dig en trevlig läsning! Ulf Lago Ordförande Föreningen Sveriges Brandbefäl RÄDDNINGSLEDAREN NR

4 föreningsnytt Nytt i föreningen korta nyheter Handledarutbildning i ledarskap Den december genomför irl en handledarutbildning för brandbefäl i ledarskap. Målet är att ge deltagarna så mycket kunskap att man kan genomföra enklare ledarskapsutbildningar med sin egen personal på arbetsplatsen. Kursen genomförs i Norr köping och åtta personer är anmälda till denna premiäromgång. Remisser Vi har fått en revidering av Boverkets byggregler på remiss. Peter Arnevall skriver vårt yttrande och har du synpunkter, ta kontakt med honom på: peter.arnevall@uppsala.se Vi arrangerar Nordiska Studieveckan 2014 Den nordiska studieveckan genomförs i år i Finland. Det innebär att arrangörsskapet kommer tillbaka till Sverige Då får vi möjlighet att visa upp det goda arbete som görs i svensk räddningstjänst, samtidigt som vi möjliggör personliga möten och erfarenhetstutbyte mellan nordiska brandbefäl. Kongress 20 maj 2014 Vi deltar i MSB-projekt SBB medverkar i två stora MSB-projekt, nämligen projektet Ledning och samverkan samt Effektiva räddningsinsatser. Vilka personer som ingår kan du se på hemsidan under fliken SBB deltar. Projekten i sig kan du läsa mer om på Den 20 maj har vi ordinarie kongress. Den sker i samband med Brand2014 i Helsingborg. Vid kon - gressen ska både föreningens vision och mål för de kommande tre åren beslutas och ledamöter till det verkställande utskottet väljas. Alla medlemmar får närvara på kongressen, men rösträtter för delas per länsförening med en röst per 75 medlemmar. Följ oss på Facebook och Twitter Tidningen Räddningsledaren i all ära, men de snabbaste nyheterna får du på Facebook och Twitter. Följ oss där så blir du snabbt uppdaterad på vad som händer i föreningen. facebook.com/sbbsverige Våra deltagare i Brandforsk SBB representerar sveriges brandbefäl och räddningstjänster i Brandforsks styrelse. Ordinarie ledamot är Kristina Lindfeldt, Räddningstjänsten Storgöteborg. Suppleant är Samuel Nyström, Räddningstjänsten Jönköping. F 32 TLK Försäljning, Service, Reservdelar och Utbildning F 22 RL Brandbefälsmötet januari Årets Brandbefälsmöte äger rum i Helsingborg januari och arrangeras av Helsingborgs Brandförsvar, sbb Skåne/Blekinge, msb samt Informationsbolaget som är teknisk arrangör. Programmet består av fem delblock: Framtidens alarmeringstjänst, Inträffade händelser, Social oro hur påverkas räddningstjänsten?, Utveckling av kommunal räddningstjänst samt Ledning vid större olyckor och kriser. Mer information och anmälan: 6 RÄDDNINGSLEDAREN NR Nu finns Räddningsledaren på nätet Nu kan du läsa tidigare nummer av Räddningsledaren digitalt. På hemsidan ligger alla nummer från 2011 och 2012 tillgängliga för nedladdning. Ännu ett sätt för att sprida kunskap till dig som medlem och även för den som vill bli medlem. F 42 RLXER Bronto Skylift AB Okvistavägen Vallentuna Tel Fax

5 I fokus: KONSTRUKTIONSBRÄNDER Byggreglerna I fokus: KONSTRUKTIONSBRÄNDER Räddningstjänstens ansvar Konstruktionsbränder ett alltmer uppmärksammat problemområde Räddningstjänsten frias från ansvar Problemet och utmaningar med bränder i konstruktioner, det vill säga bjälklag och väggar, uppmärksammas mer och mer. Trots att antalet bränder i byggnader i stort sett är oförändrat och allt fler bränder släcks i ett tidigt skede, ökar egendomsskadorna! Text: Cecilia Uneram. Foto: Patrick D Imporzano, Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund Boverkets byggregler är funktionsbaserade och anger inte hur en konstruktion ska utformas, bara vilken funktion den ska ha. När det gäller brandskyddskrav för konstruktioner handlar det om bärighet och avskiljning. Lite förenklat innebär det att bygg nader med brandteknisk byggnadsklass Br0 eller Br1 har krav på bärighet vid brand i minst 60 minuter, Br2 har krav på minst 30 minuter och bo - städer i Br3 har krav på minst 15 minuter. Övriga verksamheter i Br3 har inga krav alls på bärighet vid brand. Krav på den av - skilj ande konstruktionen följer kraven på brandcellsgränser, som utgår från vilken verksamhet det är och brandteknisk byggnadsklass. Lägenhetsavskiljande byggnadsdelar har till exempel alltid krav på minst 60 minuters avskiljning vid brand. Brännbart i bärande konstruktion Samhället tar ansvar för och har fokus på personskydd, men lagar och regler tar inte höjd för ett fullgott egendomsskydd. Det är upp till ägaren själv att lägga den ambitionsnivån. Det är alltså helt tillåtet att en byggnad brinner ner, bara det sker efter den tid som anges i bbr. Utifrån dagens byggregler är det tillåtet att Många timmars övning har gjort oss duktiga. Byggreglerna reglerar inte brandspridning i själva konstruktionen. använda sig av brännbara material även i bärande konstruktioner, bara de är godkända och uppfyller föreskrivna funktionskrav. Sverige har varit världsledande i rumsbrandsläckning, men det har vi också alla övningstimmar i släckcontainrar att tacka för. Helt klart finns inte samma rutin och förmåga att begränsa bränder inne i konstruktioner. Här har vi inte heller lagt ner samma övningstid. Brist på kvalitetssäkring Andra orsaker är kunskapsbrist i hela kedjan av byggnation och brist på kvalitetssäkring, och till viss del också brister i byggreglerna. Byggreglerna reglerar brandspridning inne i och mellan brandceller, i fasader och mellan byggnader, men inte brandspridning inne i själva konstruktionen. Om en brand startar inne i en vägg finns inga direkt utskrivna krav på att den ska begränsas, förutom i ytterväggar. Det har tidigare inte funnits behov av byggregler för att begränsa bränder inne i konstruktioner, eftersom byggmaterialen helt enkelt inte varit brännbara i den utsträckning som vi ser idag. Vi ser idag helt andra konstruktionslösningar med stor variation av byggteknik och helt andra byggmateriel än för år sedan. Det går inte längre att läsa av en byggnad och förutsätta vilken konstruktionslösning och vilka materiel som döljer sig bakom fasaden. Exempelvis ser vi trä både som fasadmaterial och i bärande stomme i såväl villabebyggelse som i höghus. Lättmetallstommar är också vanliga och isoleringen i konstruktioner är ofta brännbar, till exempel cellplast i olika former. Viktigt att delta i byggprocessen Det är viktigt att räddningstjänsten är med i byggprocessen och bidrar med sakkunskap samt hämtar hem kunskaper om byggnaden till organisationen. Kunskap om byggnadsteknik blir en avgörande faktor för ett lyckat och säkert insatsresultat. Det gäller framförallt att veta vilka minimikraven är för olika byggnader. Så som nya byggnader uppförs idag så byggs det ofta på minikrav och de marginaler som följde med de mer robusta konstruktionslösningarna är borta. Tyvärr kan vi anta att antalet byggnadskollapser i samband med brand kommer att öka. Umeå kommun stämdes av ett försäkringsbolag på fem miljoner kronor efter en brand. Men såväl tingsrätt som hovrätt ogillade stämningen. Resonemanget som förs i domskälen ger en fingervisning om vilka krav man kan ställa på räddningstjänsten att göra kontroller efter bränder. Text: Ulf Lago, ordförande SBB På julafton 2008 fick Umeå brandförsvar larm om en köksbrand på Geografigränd i Umeå. Brandförsvaret släckte branden på spisen, kontrollerade med värmekamera och lämnade kvar ett mobilt brandlarm med rökdetektorer i lägenheten. På natten kom ett nytt larm om rökutveckling i fastigheten och kort efter att räddningstjänsten hade anlänt till platsen övertändes hela vinden. Branden blev omfattande och hela fastigheten totalskadades. Den första branden spred sig upp till vinden via en samlingslåda för imkanalerna i huset. Brandspridningen kunde ske eftersom det runt samlingslådan på vinden fanns träspån som fungerade som isoleringsmaterial. Det fanns en springa mellan isoleringen och samlings lådan, där träspånen har kunnat an tändas. Detta skapade en glödbrand som blossade upp först cirka åtta timmar senare. Denna brand orsakade skador för omkring 300 miljoner kronor. Stämningen Folksam yrkade ersättning främst för skadat lösöre och saneringskostnader för sina kunder. Försäkringsbolaget menade att räddningstjänstens agerande varit både felaktigt och försumligt. Det borde varit uppenbart för räddningstjänsten att det fanns risk för fara att skadan skulle bli omfattande och att räddningstjänsten haft stor möjlighet att enkelt förebygga den. Umeå kommun menade dock att 2011 byggdes fyra hus med tre till fem våningar och sammanlagt 137 lägenheter upp efter branden. branden orsakades av ett konstruktionsfel vilket brandpersonalen inte kunde känna till. Saknas handlingsnormer Hovrätten menar, efter hörande av experter, att det inte finns några specificerade handlingsnormer i lagstiftning, praxis eller sedvana för hur brandpersonal ska agera vid bränder. Handlingssätten är istället individualiserade och situationsberoende. Därmed finns det inte någon norm som skulle förpliktigat brandpersonalen att kontrollera vinden i det aktuella fallet. Därför blir det istället en fråga om förhållanden vid den aktuella branden, borde ha fått brandpersonalen att inse att vinden borde kontrollerats. Flera experter har hörts i fallet. Ingen av dem har kunnat erinra sig om något tidigare fall med motsvarande brandspridning. Detta tolkar hovrätten som att risken för sekundärbrand av det aktuella slaget är lågt. Även om brandpersonalen borde vetat att ventilationssystem i dessa typer av byggnader har brandtekniska brister, finns inget som pekar på att den aktuella byggnaden skulle haft större brister än normalt. Därmed saknade brand- personalen indikationer på att risken för brandspridning var högre än vad som kan förväntas. Vid en sammanvägd bedömning anser hovrätten att brandpersonal - ens möjligheter att förutse vindsbranden var små, varför dess bedömning att inte undersöka vinden var rimlig. Slutsats Hovrättens resonemang ger några in - tressanta reflektioner. Det saknas lagstiftning, praxis eller sedvanor för hur räddningstjänsten ska agera vid olyckor. Därför sker rättsliga bedömningar av räddningstjänstens agerande utifrån hur varje situation tolkas av individerna på plats. Kravet på det enskilda brandbefälets kompetens blir då ännu tydligare och viktigare. Djup kunskap om hur byggnader är konstruerade är avgörande för om både släckinsatser och juridiska ärenden blir lyckade. Läs mer på utkiken.net/ dom_ume i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. 8 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

6 I fokus: KONSTRUKTIONSBRÄNDER Så släcker vi husen I fokus: KONSTRUKTIONSBRÄNDER Restvärdesräddning Att släcka rumsbränder»vi är bäst i världen«framgångsrikt men komplicerat restvärdesarbete Branden i studentboendet i Luleå drabbade 65 lägenheter och gjorde 70 studenter utan bostad. Konstruktionen komplicerade både släckinsatsen och restvärdesarbetet. Text: Lars-Ingvar Lampa, Peter Markstedt och Morgan Palmquist, restvärdesledare. Foto: Peter Markstedt Intilliggande byggnad som liknar den som brann. På konferensen Skadeplats 2012 i Katrineholm pratade Lasse Nelson från MSB, om hur duktiga vi i Räddningstjänstsverige är på att släcka rumsbranden. Ja, han stack till och med ut hakan och sa att vi är bäst i världen på att hantera denna typ av brand. Vi känner nog alla runt omkring i landet att vi är duktiga på detta. Bakgrunden till det är att SRV:s utbildningsenheter erbjöd bra utbildningsmöjligheter för brandmän till att öva denna typ av brand. Text: Dan Johansson, insatsledare, Räddningstjänsten Storgöteborg Vad som däremot inte har hängt med är kunskapen i att släcka bränder i byggnadskonstruktioner, detta menar man beror på att Sveriges räddningstjänsts utbildningsenheter inte har haft några bra övningsmöjligheter att erbjuda brandpersonalen. Även msb har sett denna brist och har i dagsläget vidtagit åtgärder som ska förbättra utbildningen gällande konstruktionsbränder. Vårt projektarbete ska förhoppningsvis fylla den teoretiska kunskapen om byggnadskonstruktioner. Sedan kvarstår en del praktiska moment som också måste övas in. Att följa upp och lära av insatser är en källa till ökad kunskap för alla. Vill öka kunskapen Vi på Räddningstjänsten i Storgöteborg (rsg) beslutade att ta oss an uppgiften med att öka kunskapen kring konstruktionsbränder bland vår operativa personal. I december 2012 startade vi ett projekt med inriktningen att öka kunskapen om hur byggnader är konstruerade och därmed öka kunskapen om hur bränder kan sprida sig i konstruktionen. Projektgruppens mål har varit att ta fram ett utbildningspaket som kan användas av styrkorna ute på station erna. Vi skapade nio utbildningsblock: brandspridning, brandskydd, byggmateriel, brand i villor och radhus, brand i flerbostadshus, brand i industrier, taktik o metodik, taktiska spel samt information om projektet. Så brinner husen Brandspridning Brand i villor och radhus Taktik och metodik Brandskydd Brand i flerbostadshus Taktiska spel Byggmaterial Brand i industrier Information om projektet Övn.nr: 1121 ( ) Projektet har i huvudsak använt sig av två böcker Så byggdes husen och Så byggdes villan. Författarna till dessa böcker samt förlaget har gett sitt godkännande till det, vilket vi tackar för då vi anser att dessa är mycket bra att använda sig av för att lära om olika huskonstruktioner. Tack! Besök vid Revinge Vi besökte även Lasse Nelson och Dennis Göransson på msb Revinge för att ta del av den nya utbildningsenhet man skaffat där och som är helt inriktad på konstruktionsbrand. Det såg riktigt bra ut, verkligen ett steg i rätt riktning. De har även fått ta del av vårt arbete. Rsg har för avsikt att under hösten 2013 presentera utbildningsmaterialet för våra styrkor inom förbundet. På skadeplatskonferensen som hölls i Karlstad i september presenterade Lars Nelson vårt arbete. Efter det har vi fått förfrågningar från flera håll runt om i Räddningstjänstsverige, som vill ta del av vårt arbete. Arbetet kommer att vara åtkomlig från vår externa hemsida samt i vår utbildningsportal på rsg:s intranät. Vi som jobbat med projektet är: Kristoffer Wahter, Andreas Linder, Magnus Thompson, Johan Helsing samt Dan Johansson. Räddningstjänstens försök att släcka från höjdfordonen var fruktlösa. Ett komplicerat släckningsarbete väntade med omfattande vattenskador som följd. Byggnadskonstruktionen bestod av byggmoduler som monterats i sektioner och staplats på varandra. Branden kunde spridas nedåt via hålrummen mellan dem, och var väldigt svårsläckt. Troligtvis var fastigheten byggd och kontrollerad enligt gällande byggnadsregler, men i praktiken visade sig denna lösning inte fungera som det var tänkt när det väl brann. Efterarbetet med restvärdesräddning En komplicerad restvärdesinsats genomfördes. I samråd med räddningsledaren fick vi klartecken att använda rökdykare för att göra en snabb första genomgång av lägenheterna, där vi plockade ut det viktigaste. Vi hade fortlöpande samtal med fastighetsbolaget om främst korridorerna som var upphängda i modulernas ytterväggar. De hinner rensa plan 1 och 2 innan arbetet stoppas på grund av att det är för farligt att vara i byggnaden. Under kommande dygn utfördes eftersläckning och kontakter togs med försäkringstagare och -givare. Listor skapades över studenternas behov av boende både på kort och lång sikt, värdefulla lösören och var i lägenheterna man kan finna sakerna. Mycket gick att rädda Det kom att bli ett stort arbete inledningsvis även då man tömde lägenheterna. Många var raserade och högfordon användes för att arbeta säkert då korridoren inte kunde användas på grund av rasrisk. En del föremål hittades där man i stort sett inte kunde tro att det gick att hitta något. Man hittade till exempel ett bankkort, en plånbok och ett pass i massorna längst ner i en lägenhet. Det visade sig komma från en lägenhet på plan 5. Positiv kontakt Kontakten med de drabbade studenterna var positiv hela tiden, trots att många hade låga förväntningar att det skulle gå att rädda något. Studentkårens insats hade stor påverkan och bör berömmas. Via de listor som skapades kunde man finna mycket som har stor betydelse för de drabbade studenterna. Erfarenheter från RVR-ledarna Bra med ett tidigt larm från räddningsledaren via SOS Alarm och inre befäl Luleå. Samarbete med restvärdeledaren och räddningsledaren möjliggjorde en akuttömning av lägenheterna i två plan. En tidig kontakt med försäkringsbolagen möjliggjorde utskick av boendelistor. Samlingsträffar var mycket värdefulla för att skapa en bred förståelse för den vidare skadehanteringen. Listor där studenterna har beskrivit var deras värdeföremål fanns blev mycket värdefullt i vårt arbete. Kommunens representanter som deltagit i denna krissituation har också fått upp ögonen för restvärderäddningen. Vad gör vi med den här kunskapen? Vill vi ha det så här? De som kan svara bäst på det är förmodligen de som ska bo där och vem är det som har frågat dem? Brandspridningen från våning 5 och tak till våning 1 sker troligtvis i dolda utrymmen. Korridorerna bedömdes vara för farliga för att vistas i under restvärdesarbetet. Här syns konsekvensen av en liten brand i en egen brandcell i den här typen av byggnadskonstruktion. 10 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

7 I fokus: KONSTRUKTIONSBRÄNDER Åtgärder i radhus I fokus: KONSTRUKTIONSBRÄNDER Brandbefäl om konstruktionsbränder Brandskyddsförbättrande åtgärder i radhus Uppsala Brandförsvar har inventerat brandskyddet på vindarna i över 600 radhuslängor med totalt cirka lägenheter. Resultatet är nedslående, cirka 44 procent har brister i brandskyddet. I våras förelades en radhuslänga om åtgärder, ett beslut som senare fastställdes av länsstyrelsen. Text: Johan Svebrant, brandingenjör Uppsala Brandförsvar Inventeringen av radhusvindarna i Uppsala visar att de vanligaste bristerna i brandskyddet är: avskiljande väggar på vindarna saknas helt eller är otätt anslutna mot yttertaket otäta genomföringar i avskiljande väggar ventilerad takfot lätt konstruktion i takstolar och bjälklag En kombination av dessa brister gör att en brand mycket snabbt kan sprida sig till flera andra lägenheter via vinden, avsevärt fortare än konstruktionens föreskrivna 60 minuters avskiljande förmåga. Krav på förbättringar Uppsala Brandförsvar har valt att inledningsvis förelägga en radhuslänga om brandskyddsförbättrande åtgärder. Framöver kommer även resterande radhus med brister att föreläggas om åtgärder. Förelagda åtgärder är: säkerställa att avskiljande väggar på vinden mellan lägenheterna minst har 30 minuters avskiljande förmåga genomföringar i väggar ska tätas på ett brandtekniskt godkänt sätt motsvarande minst ei30 Täta takfoten på varje sida om väggen. Avskiljande vägg i EI30 med täta genomföringar. väggar ska ansluta tätt mot yttertaket takfoten ska tätas minst en meter på vardera sidan om avskiljande väggar Resultat av åtgärder Att väggarna ansluter tätt mot yttertaket är en förutsättning för att kunna uppnå en fungerande brandavskiljning på vinden. Ofta ansluter väggarna mot en plastduk eller tunn träfiberboard, istället för exempelvis råspont. Det innebär att en brand snabbt kan sprida sig via de springor mellan väggen och takpannorna som uppstår då plastduken/träfiberboarden brinner igenom. Tätning av dessa springor kan exempelvis göras genom att takpannorna ovanför väggen lyfts bort och hålrummen mellan läkten tätas med tvärsgående råspont. Tätning av takfoten på vardera sidan om avskiljande vägg syftar till att förhindra att en brand sprider sig från ett fönster direkt till intilliggande lägenhets vindsutrymme, samt förhindra spridning från brandutsatt vindsutrymme till icke brandutsatt vindsutrymme runt väggen via takfoten. Säkerställa fungerade avskiljning Uppsala Brandförsvar har, som många andra räddningstjänster i landet, erfarenheter av radhusbränder som sprider sig mycket snabbt och orsakar onödigt stora skador. Åtgärderna syftar till att säkerställa att det finns en fungerande avskiljning på minst 30 minuter på vinden mellan lägenheterna. Detta gör att möjligheterna för räddningstjänsten att bryta ett brandförlopp innan flera radhuslägenheter in - volveras ökar avsevärt. Att vi inte förelagt om 60 minuters avskiljning beror på att det skulle innebära alltför kostsamma och omfattande ingrepp i konstruktionen. Föreläggandet överklagades till länsstyrelsen som har gjort samma bedömning som räddningstjänsten. Detta beslut är nu i sin tur överklagat till förvaltningsrätten. Läs mer på net/radhus i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. Täta anslutningen mellan vägg och yttertak. 4brandbefäl tycker till 1. Hur tycker du räddningstjänstens kunskap är generellt kring konstruktionsbränder? 2. Hur arbetar ni med att bli bättre på konstruktionsbränder på din räddningstjänst? 3. Vilken utveckling skulle du vilja se i området konstruktionsbränder? Elisabeth Samuelsson, brandingenjör, Uppsala brandförsvar 1. Jag tror den är ganska ojämn, och att den till stor del byggs på egna erfarenheter. 2. Vi försöker bland annat bli bättre på att använda värmekamera och skärsläckare. 3. Att vi blir bättre på att lära från inträffade bränder och att vi blir bättre på att sprida erfarenheter från de utvärderingar vi gör. Alldeles för sällan undersöker vi också hur det byggnadstekniska brandskyddet fungerade Gör vi fler undersökningar och utvärderingar kan vi bli bättre både på att förebygga och att släcka bränder! Michael Nilsson, brandinspektör, Nerikes Brandkår 1. Jag tror att kunskapen om konstruktionsbränder är väldigt varierande här på Nerikes Brandkår. Vi övar inte särskilt mycket på just detta, utan de kunskaper vi har bygger till största delen på erfarenhet. 2. Jag kan inte påstå att vi arbetar med detta särskilt mycket. 3. Som inom många andra områden så behöver vi naturligtvis arbeta mera med detta både teoretiskt och praktiskt. Virtual Incident Response Training info@skyskol.com RescueSim är en övningsmjukvara som förbereder räddningspersonal för verkliga incidenter i en virtuell miljö. RescueSim ger insatspersonal möjligheten att uppleva olyckor precis som de skulle i verkliga livet. De får bedöma situationen och avgöra den bästa strategin för insats, implementera det och sedan observera konsekvenserna av deras beslut. RescueSim erbjuder viktiga fördelar: Öva personal, närsomhelst och varsomhelst utan tidskrävande planering och förberedelse Förbättra operationell beredskap i insatsorganisationer Inlärning av nya färdigheter i en säker miljö Öva er ledningsfunktion i över 30 olika miljöer Öva alla typer av olyckor, närsomhelst! Förberedelse för Säkert och kostnadseffektivt alla tänkbara olyckor! Malin Holm, styrkeledare, Sörmlandskustens räddningstjänst 1. Jag tror att vi har en del att lära vad det gäller konstruktionsbränder. Det är inte ett av de ämnen vi naturligt övar på. Tycker det är positivt att det är på tapeten så vi kan ta hjälp av varandra i detta komplexa arbete. 2. Vi har skaffat oss bra verktyg, exempelvis skärsläckare, CAFSdimspikar och vi har en arbetsgrupp som jobbar med metodutveckling där bland annat konstruktionsbränder ingår. 3. Jag skulle vilja att det fanns ett forum där vi kan utbyta erfarenheter och idéer. Där vi kan se om utrustningen och metoder fungerar eller om vi måste gå åt annat håll. Behöver vi kanske vara ännu mer insatta i byggnadskonstruktioner? Vi borde också bli bättre på utvärdering efter insatser, vad gick snett/vad funkade. Ronnie Lindberg, brandingenjör, Räddningstjänsten Luleå 1. Jag har svårt att ge något generellt svar. Jag tror att kunskapen varierar mycket, dels mellan olika organisationer men också mellan olika individer. Men ska jag ändå ge ett generellt svar så tror jag inte att detta är vår starkaste sida. 2. Vi har ny utrustning och bra tekniska hjälpmedel som kommer att ge oss ännu bättre förutsättningar för att bekämpa den här typen av bränder. Tidigare har vi arbetat mycket med värmekamera i kombination med skärsläckare. Nu har vi också tillgång till CAFS. 3. Jag skulle gärna se att vi jobbade mer med att följa upp olika insatser där vi haft brand i konstruktionen, med fokus på arbetsätt, metodik, utrustning och vilket resultat man fått. Även att sprida best practice till andra. Vi uppfinner många hjul på olika håll i landet. Det vore också intressant att se en utveckling kring att nyttja aerosoler som släckmedel, motsvarande det som finns i släckgranater. Det skulle minska följdskadorna avsevärt om man inte behövde blöta ned konstruktionen. Emergency Airports Ports Railways Industrial Offshore Tunnels Highways Highrise Wildfires Shipboard 12 RÄDDNINGSLEDAREN NR RescueSim.indd 1 04-Feb-13 14:09:05 RÄDDNINGSLEDAREN NR Digitally signed by Amal DN: cn=amal, o, ou, =amal@vstep. nl, c=nl Date: :10:00 +01'00'

8 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Konstruktionsbränder LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Konstruktionsbränder Takkonstruktionens svaga punkt. Fastigheten efter avslutat släckningsarbete. Modell av takkonstruktionen. Brand i flerbostadshus Fördjupad olycksutredning Brand i flerbostadshus, Räddningstjänsten södra Hälsingland Tid: kl. 03:09 Plats: Öjollasbacken, Edsbyn Olycksutredare: Per Ringqvist, Gästrike Räddningstjänst Text: Evelina Edström, brandingenjör Mitt i natten den 28 april 2012 inkom samtal till sos Alarm om brand i lägenhet vid Smedsstigen i Edsbyn. Vid framkomst visade det sig att det brann i flerbostadshuset på Öjollasbacken som ligger intill Smedsstigen. När räddningstjänsten kom fram var det en fullt utvecklad brand i en lägenhet på översta våningen. Fastigheten ligger i de centrala delarna av Edsbyn och är uppförd under 1970-talet. Delar av fastigheten ligger i suterräng och den är byggd i betong. Det var samanlagt 28 lägenheter fördelat på tre våningsplan, inklusive källarutrymmen. Framkomst Initialt larmades enligt larmplan deltidskår från Edsbyn och Alfta samt insatsledare från Bollnäs. Vid framkomst beordrar Edsbyns styrkeledare livräddning genom rökdykning i brandlägenheten. Då rökdykarna kommer upp till våning två träffar de personal från hemtjänsten som tagit ut en brännskadad kvinna från lägenheten. Rökdykarna tror då att det finns fler i lägenheten och säger till hemtjänstens personal att bära ner personen till ambulansen. Inledande insats Rökdykarna går in i lägenheten och påbörjar genomsök, rökdykarledaren tvingas sätta på sig sin mask utanför lägenheten pga. dålig miljö. Masken saknar radio så han tappar då radiokontakten med rökdykarna i lägenheten. När lägenheten är genomsökt påbörjas släckning av branden i vardagsrummet och i taket ovan balkongen. Rökdykarna får information om att hela vinden brinner, den invändiga rökdykningen avbryts och istället påbörjas utrymning av samtliga lägenheter med hjälp av hemtjänstens personal. Avbrott Ungefär en halvtimme in i insatsen blir samtliga enheter utan vatten då brandposten inte går att öppna. Avbrottet varar cirka 15 minuter och löses genom en motorspruta i ett närliggande vattendrag. Det tar tid att få igång motorsprutan på grund av handhavandefel. Fortsatt insats Ungefär en timme efter larmet anländer insatsledaren till platsen och först nu organiserades arbetet på platsen. En sektorindelning genomfördes där Edsbyn ansvarar för utrymning och vattenförsörjning och Alfta ansvarar för att skydda närliggande flerbostadshus. Styrkan från Bollnäs har nu också anlänt och de ansvarar för att skydda en närliggande industri. I samband med att insatsledaren anländer rasar balkongtaket ner och in i lägenheterna på tredje våningen vilket leder till att alla lägenheter på översta planet och vinden brinner. Beslut om utrymning av kringliggande bostadsfastigheter tas i samband med detta. Räddningstjänsten avslutas vid tiotiden på förmiddagen. Skaderesultatet var då en avbränd vind, en helt utbränd tredjevåning samt svåra rök- och vattenskador på övriga delar av byggnaden. Konstruktion Fastighetens tak var ett pulpettak täckt med tjärpapp och eternitplattor. Den bärande konstruktionen i taket är av trä på en helgjuten betongplatta. Balkongtaket var integrerat i takkonstruktionen vilket medför att taket inte hade en egen konstruktion och rasade ner när taket brann av. Balkongtaket var helt i trä och enbart infäst med spik i takkonstruktionen. I övergången mellan byggnadstaket och balkongtaket fanns avluftning till vinden. Tak och vind hade inga inbyggda brandavgränsningar eller tändskyddande beklädnader, hela vinden var en stor öppen yta. Olycksförlopp Branden har troligen startat i vardagsrummet och brandgaserna har spridits till vindsutrymmet, till en början genom balkongdörren som stått på glänt. Därefter spreds brandgaserna via de fönster som gått sönder pga. hettan i vardagsrum och kök. Vindens högst belägna del är ovan balkongen och det är även i denna punkt som balkongtaket är infäst. Försvagningen i denna punkt var det som ledde till att balkongtaket rasade in. Ingen brandspridning skedde mellan lägenheterna eller nedåt i fastigheten. Problem under insatsen En stor och komplicerad insats för en deltidskår. En brandpost som inte fungerar vilket resulterar i avsaknad av vatten i cirka 15 minuter. Ett mycket snabbt brandförlopp på grund av byggnadskonstruktionen. Kommunikationsproblem i inledningsskedet vilket leder till missförstånd. Avsaknad av radio i rökdykarledarens mask vilket är en allvarlig säkerhetsbrist. Erfarenheter En brand av denna dignitet är inte bara en uppgift för räddningstjänsten i kommunen utan kräver även samordning mellan alla samhällets krishanteringsorgan. Det är inte rimligt att lägga ansvaret för ledningen av skadeplatsen på en deltidstyrkeledare under så lång tid som det gjordes. Beredskapen inom räddningstjänsten måste ses över för att snabbt kunna växlas upp vid större händelser. Sammarbetet mellan olika aktörer bör inte bara övas i katastrofövningar utan även i denna typ av vardagshändelser. Läs mer på utkiken.net/konstruktionsbrand i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. 14 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

9 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Konstruktionsbränder ledarskapsskola Ledningsgruppens lojalitet Skolbrand Västerås Tid: kl. 20:14 Olycksorsak: Troligtvis anlagd Utredare: Cecilia Fager, Mälardalens brand- och räddningsförbund Larmet går som litet automatlarm och en styrka från station 10 larmas ut. Under framkörning får styrkeldaren information om att personer ringer in och bekräftar att det brinner. Larmet skalas upp och station 11 tillsammans med insatsledare larmas ut. Vid framkomst konstateras att det är brand i ett klassrum och lågor slår ut genom ett trasigt fönster. Branden har spridits till takfoten och det trycker ut rök från en trolig krypvind. Utförande av insats Första styrkan på plats släcker utvändigt för att hindra att mer brandgaser går upp på vinden. Dimspikar sätts i taket samtidigt som håltagning påbörjas. När andra styrkan är på plats genomförs invändig brandsläckning och ventilering med PPV-fläkt. När branden är släckt och vinden ventilerad kontrolleras taket med IR-kamera. Delar av styrkan lämnar vid 22-tiden och en enhet stannar kvar och bevakar. En timma senare uppmärksammas glödbränder i takkonstruktion och styrkan larmas tillbaka. Bränderna släcks och taket kontrolleras åter med IR-kamera. Ansvaret lämnas över till fastighetsägare. På morgonen inkommer ett nytt larm om brand i yttertaket. Det är återigen glödbränder som uppstått innanför begränsningslinjerna. En grävskopa rekvireras för att riva taket innanför begränsningslinjerna. Erfarenheter Bränder som sprider sig i takkonstruktioner med isolering av cellplast kan bli svårsläckta på grund av materialegenskaper. Cellplasten i samband med takelement av trämaterial kan ge svårupptäckta glödbränder. Tillgång till byggnadsritningar för att lättare besluta om begränsningslinjer, saknades under denna insats. Skolor som denna som utsatts tidigare för brand bör förbättra sitt egendomsskydd med fler brandskyddande åtgärder. Brand i flerbostadshus Tid: kl. 05:06 Olycksorsak: Okänd Utredare: Jan Bergström, Räddnings - tjänsten Storgöteborg Brandstyrkor från Mölnlycke (deltid) och Öjersjö (heltid) larmas till fullt utvecklad lägenhetsbrand. Även styrkor från Mölndal och insatschef larmas ut. Under framkörning får styrkorna veta att det är oklart om det finns personer kvar i lägenheten. Utifrån information om att lägenheten ligger på plan två, larmas även en skärsläckare då man vill ha den i ett tidigt skede av insatsen. Första styrkan möts av en fullt utvecklad brand som spridits upp till taket via takfoten. Utförande av insats Branden i lägenheten släcks genom invändig rökdykning och när detta är gjort evakueras intilliggande lägenheter. Utrymningsvägen går via utvändiga loftgångar, de personer som måste utrymma genom att passera brandlägenheten får hjälp med andningsskydd. I ett tidigt skede beslutas om håltagning. I samband med att arbetet ska påbörjas anländer skärsläckaren och man avbryter håltagning. Genom en taklucka konstateras att vinden är cirka 50 cm djup och att rökutvecklingen är kraftig och svart. Avvaktar håltagningen medan brandgaserna kyls med hjälp av skärsläckare. För att få bra effekt med kylvattnet skjuts skärsläckaren i vinkel vilket snabbt ger ett gott resultat. Efter cirka tio minuters arbete har färgen på brandgaserna förändrats och blivit mer vitaktiga. Håltagningen återupptas för att ventilera ut de kylda brandgaserna. Resultatet av arbetet blev att branden begränsades till startlägenhet och yttertaket. De angränsande lägenheterna fick små rök- och vattenskador. Erfarenheter Viktigt att återkoppla och lära av denna typ av insatser på takbränder då det finns mycket att lära och utveckla. Organisationen på plats har fungerat väl vilket påverkat utgången av insatsen. Lyssna på personal med specialkompetens, i detta fall skärsläckare. Brand i skola Tid: kl. 03:26 Olycksorsak: Ej fastställd, startplats ventilationsrum plan 2 Utredare: Bertil Nilsson, Räddningstjänsten Syd Räddningstjänsten larmades av personal från en byggnad intill som kände röklukt. Väktare kallades till platsen och larmade sedan räddningstjänsten. Vid framkomst var det kraftig rökutveckling från andra våningens ventiler och taksprång. Brand och brandgaser hade även spridits till byggnadens krypvind. Byggnaden är uppförd i slutet av 1800-talet och byggd som vårdanläggning, ombyggd i slutet av 1990-talet till skola. Utförande av insats Första insats blev invändig rökdykning för att släcka branden i startutrymmet på plan två. Samtidigt påbörjades släckning på vinden genom att utvändigt sätta ett strålrör i en ventil. Tidigt i insatsen skedde en backdraft, explosionen ledde till att taket lyfte och släppte från infästningarna. Styrkorna togs då ut från byggnaden. Skärsläckare kallades till adressen och beslut fattades om att skärsläckaren skulle ersätta strålröret i ventilationsventilen samt att ingen håltagning skulle genomföras på taket. För att kunna fortsätta med invändig rökdykning sattes en skyddsgrupp in. Målet var att göra inre kontroll och fortsätta med släckningen. Styrkeledaren gör efter en tid kontroll av byggnaden och resultatet är nästan rökfria plan ett och två samt små bränder på vindsplanet. Inriktningen blir nu att hantera branden på vinden vilket görs med två skärsläckare och IR-kamera. Efter vidare kontroller och ventilering avslutas räddningsinsatsen. Erfarenheter Kunskapen och erfarenheten på plats har varit avgörande vid val av metod och arbetssätt. Skumvätska i skärsläckaren kunde eventuellt ha gett bättre effekt. Fler skärsläckare inom organisationen för bättre spridning och större driftsäkerhet. Fler borde utbildas i metodik och koncept. Läs mer på utkiken.net/ erfarenhet134 i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. Vad innebär det att vara lojal med ledningsgruppen? En frågeställning som ofta är aktuell för många chefer, är vad det innebär att vara lojal med ledningsgruppens uppfattning, när den egna uppfattningen inte är den samma. När det sker förändringsprocesser på en arbetsplats är det inte ovanligt att det finns olika uppfattningar om förändringen. Text: Ola Mårtensson, verksamhetsansvarig för IRL Några exempel från räddningstjänsten där det kan finnas olika uppfattningar är: införande av flexibla arbetstider för bered skapen, mindre enheter eller att bättre ta vara på arbetstiden. I en sådan process prövas oftast lojaliten till chefens drivkraft att förändra verksamheten. Det är därför väsentligt att på djupet reflektera över lojalitetsperspektivet. En frågeställning som är viktig är; Hur ska vi i ledningen hantera att det finns olika uppfattningar i ledningen om kommande förändringar? Vi kan börja med att slå fast att ordet lojalitet betyder att man står på någons sida och hjälper till. Hur långt når lojaliteten? Vi kan börja med att slå fast att ordet lojalitet betyder att man står på någons sida och hjälper till. Arbetsrättsligt är vi skyldiga till att vara lojala med organisationens beslut och verka för dess målsättning. Där finns det inga undantag för någon. Hur ska jag som medlem i ledningsgruppen förhålla mig när jag uppfattar att det finns allvarliga negativa konsekvenser med högsta chefens beslut? Jag har varit med om en ledningsgrupp som har uppvaktat politikerna och ställde ultimatumet, antingen slutar högsta chefen eller vi! Ledningsgruppen riskerade sin egen anställning och lojalitet till sin egen chef. En frågeställning som kan behöva reflekteras över: Finns det en bortre gräns för lojaliteten? Ledningens syfte viktigt Förvaltningsmässigt har inte ledningsgruppen rätt att fatta kollektiva beslut, utan det är den enskilda befattningshavaren som fattar beslut utifrån dennes uppdrag och mandat. Styrkan med att veta vem som har fattat beslutet är att ledarskapet blir tydligt och man får stå upp för sitt eget mandat som chef. Vidare kan det finnas risk för att ledningsgruppens beslut skapar fantasier att alla och inga står bakom beslutet. Ovanstående resonemang leder till vikten av att klargöra ledningsgruppens syfte, beslutsmandat och hur vi ska förhålla oss till innebörden av lojalitetsbegreppet. Olika syn skapar bredd. Tre frågor för ledningsgruppen att reflektera över: 1. Vilket syfte och mandat har lednings gruppen? 2. Hur ska vi i ledningen hantera olika uppfattningar/lojaliteter och ändå stå bakom förändringsprocessen? 3. Vem är jag egentligen lojal med, när lojaliteter kolliderar med varandra? 16 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

10 porträttet Ida Texell porträttet Ida Texell» Jag är orädd, rak och känslosam«intervju: Evelina Edström, brandingenjör Varför valde du att arbeta inom räddningstjänsten och vad är det som fått att dig att stanna kvar? Jag har alltid trivts inom räddningstjänsten och är stolt över att få skapa skillnad. För mig handlar det om att göra något bättre och hitta en kreativ väg framåt. Svensk räddningstjänst är beroende av passionerade ledare både idag och i framtiden. Utan kvinnliga förebilder kommer nästa generation av ambitiösa kvinnor att söka sig till andra branscher för att nå sin fulla potential. Jag vill gärna vara en förebild för kvinnor och män. Jag gillar förändring och tycker om att se olika och nya lösningar. Och vad är det roligaste? Alla möten med människor och att dag arna inte ser likadana ut. Det är utman ande för mig att min omgivning har höga förväntningar på mig. Det får mig att utvecklas och jobba hårdare. Jag gillar förändring och tycker om att se olika och nya lösningar. Vilka är dina styrkor och svagheter som ledare? Jag är orädd, rak och känslosam. Jag Att utveckla människor och verksamhet har alltid varit mina drivkrafter, förklarar Ida Texell. Namn: Ida Texell Ålder: 33 år Räddningstjänst: Brandkåren Attunda, 270 anställda. Arbetat som förbundsdirektör/räddningschef sedan 29 juli Bakgrund: Operativ chef/stf räddningschef Räddningstjänsten Syd , processägare/operativt befäl/brandingenjör m.m. Intressen: Att få lära mig mer om olika kulturer och få ta del av nya upplevelser. Lagar mycket mat, älskar att resa och läser mycket. Drivkrafter: Att få utveckla människor och verksamhet så att vi kan skapa skillnad! Bästa boktipset (och varför): Alkemisten av Paolo Coelho. Jag älskar att läsa för att skapa egna bilder i huvudet och gillar att drömma. Jag tycker mycket om Coelhos språk och tycker budskapet om världssjälen, passion och kärlek är otroligt fint. Om mig själv i korthet: Jag är en chef och ledare som då och då möter människor som har sitt livs värsta dag. Har du på nära håll mött outgrundlig sorg förstår du vad jag menar. Min drivkraft är att se till att vår organisation skapar förutsättningar så att olyckan inte inträffar. Att skapa effektiva och professionella team är en av mina stark aste drivkrafter. Jag leder vår verksamhet för ett värdebaserat och professionellt omhändertagande. vill att mitt ledarskap ska eftersträva mod, omtänksamhet och handlingskraft. Vilka tycker du är de största framtidsfrågorna för Sveriges räddningstjänster? Att verka för att olycksförebyggande och operativ verksamhet kan samexistera och att vi använder våra resurser (arbetstid t.ex.) mer effektivt. För att klara att möta framtidens krav måste svensk räddningstjänst självkritiskt våga välja nya vägar och sluta vara dogmatiska. Vi måste dessutom se till att våra organisationer och vår personal speglar samhället annars riskerar vi tilliten och förtroendet. Vad kommer Brandkåren Attunda att satsa på de kommande åren? Att utveckla människor och verksamhet har alltid varit mina drivkrafter och det var utgångspunkten inför mitt beslut att vilja leda och utveckla Brandkåren Attunda. En stark och mogen organisation för mig är en organisation med medarbetare, chefer och ledare som förstår allas värde i en helhet. Min första inriktning är att skapa en starkare och förändrad organisation. Personalen har under de första månaderna mött mig med stor öppenhet och förtroende vilket jag är mycket tacksam för. De första månaderna har varit en mycket viktig tid för mig då jag med denna information, tillsammans med en organisatorisk översyn, kommer att omorganisera vår organisation under våren. Vi måste kunna möta verksamhetsmässiga och ekonomiska krav genom att använda våra resurser mer effektivt. Jag är öppen för att förändra arbetstidsformer, bemanning, arbetsuppgifter så att vi levererar mer nytta för skattebetalarnas pengar. Då behöver vi en bra infrastruktur med duktiga medarbetare, chefer och ledare. Sedan ska vi skapa en framtid där alla medarbetare behandlas lika och rättvist. Där vi inte skapar onödiga hinder och stänger ute grupper i samhället. Har du haft några förebilder genom åren kopplat till ledarskap? Jag har flera personer som jag inspirerats av under mina år! En av mina förebilder är Ulla-Marie Hellengren, en klok och varm kommundirektör i Sigtuna. Min förre chef, Per Widlundh, har också betytt mycket och det finns dagar då jag saknar våra dagliga samtal oerhört mycket. Vilket råd har du till brandbefäl som kanske tvekar att bli chefer? Som chef tänker jag att ett av mina viktigaste verktyg är min vilja. Den ger mig massor av olika möjligheter och val varje dag. Min vilja att ge och ta ansvar är stark. Jag tror på mod och potential framför erfarenhet. Så hitta din egen vilja. Var modig. Vi är alla människor i organisationen vi har bara olika roller. Det är viktigt att klimatet inom verksamheten är respektfullt, trivsamt och produktivt. Jag vill tillsammans med personalen skapa en organisation där resultat och nytta är i fokus men även relationer. Tillit, respekt och omtanke är viktiga ledord i våra möten med människor vi möter i vår yrkesroll. Att varje medarbetare tar ansvar för sina kollegor och för verksamheten är viktigt. Varje medarbetares bidrag är viktigt för en välfungerande helhet. 18 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

11 i räddningsledarens huvud Olyckan i Smedjebacken i räddningsledarens huvud Olyckan i Smedjebacken Dagen ingen vill uppleva Torsdag den 12 juli 2012 började som vanligt. Hade precis gått av RCB-beredskapen i Smedjebacken och Västerbergsslagen efter en hektisk vecka. Den fick däremot inte ett vanligt slut. Text: Lars Andersson, räddningschef Räddningstjänsten Smedjebacken Ett oväder med stora regnmängder hade dragit in över Nyhammar i Ludvika kommun, vilket resulterade i ett antal mindre dammbrott med översvämningar. Många timmar gick åt för att reda ut den händelsen. Jag hade planerat att jobba denna dag för att sedan gå på en behövlig och efterlängtad semester. Men verkligheten blev en annan. Torsdag 12/7 11:39 Stort larm, trafikolycka. Singelolycka Malingsbo. Larm som vanligt, styrkan åker mot platsen. Rutiner som följs. Torsdag 12/7 12:02 Stort larm, trafikolycka. Singelolycka Tolvsbo. Tankarna börjar snurra. Det är ju samma väg som vår styrka åker för att komma till den första olyckan. Jag får en obehaglig känsla. Minuterna är långa innan vi får klart för oss att våra värsta farhågor är besannade. Beslutar mig för att tillsammans med en brandkille åka mot olycksplatsen. Tankarna snurrar, hoppas det inte är så allvarligt, tillbud händer ju titt som tätt. Hur mycket skador är det på bilen? På väg mot platsen får jag mer information och det går upp för mig att det här inte är en vanlig olycka. På plats vid Tolvsbo Det som mötte mig när jag kom till olycksplatsen kommer jag aldrig att glömma. Vår släckbil stod långt nere i en cirka sju meter djup ravin med taket ordentligt intryckt. På vägrenen satt tre av våra brandmän med varierande skador. Vad är det som händer tänkte jag. Totalt kaos i mitt huvud. Var börjar jag? Polis, ambulans och vi jobbar febrilt med de Lars Andersson Ålder: 57 år. Befattning: Räddningschef. Arbetsplats: Räddningstjänsten i Smedjebacken. Bakgrund: Har jobbat som deltidsbrandman och deltidsbefäl sedan Blev chef för kåren Drivkraft: Min är att hjälpa andra. När man kommer till jobbet vet man aldrig hur dagen slutar, ingen dag är den andra lik. Arbetskamrater och god kamratskap är en viktig del av trivseln i jobbet. Roligaste minnet: Har man jobbat sedan 1985 har man varit med om en hel del. Många tragiska händelser men även trevliga minnen. Larm om lägenhetsbrand. Konstaterat på plats att det är torrkokning. Ingen person i lägenheten men dock en katt som inte visade några livstecken. Vad gör man? Mun mot mun på katt! Det fungerade och katten kvicknade till. skadade och fastklämda personerna. Springer och hämtar sjukvårdsutrustning för att hjälpa de skadade. Vad kan jag göra? Måste börja tänka rationellt! Kontaktar räddningsstationen och informerar om läget. Aktivera Posom! Mycket hjälp behövs. Många människor kommer att beröras. Smedjebacken är ett litet samhälle där alla känner alla. En tyst minut i hela landet. I allt elände så värmde det i hjärtat. Det kändes skönt att veta att så många tänkte på oss. Allt sker så fort Arbetet fortgår på olycksplatsen. Tre skadade tas om hand och transporteras till sjukhus. Man jobbar febrilt med att få loss våra två kamrater som sitter fastklämda i brandbilen. Går runt på olycksplatsen, försöker både trösta och peppa personalen på plats. Det är en mardröm för vår personal som får jobba med att försöka få loss sina kamrater. Har hela tiden kontakt med räddningsstationen. Trots detta kaos måste det praktiska skötas. Extra personal måste in för att täcka upp beredskapen. Information måste ut till kommunledning och personal. Det är semestertider så många är bortresta. Hur löser vi medietrycket? Tillbaka på räddningsstationen När jag kliver in på stationen så är verksamheten redan i gång. Posom är aktiverad, informationsansvarig i kommun finns på plats, mycket av vår personal finns redan där. Trycket från media har börjat. Tankarna snurrar i huvudet. Tänk praktiskt! Informera anhöriga! Kontakta arbetsmiljöverket! Ordna presskonferens. Som tur var hade jag duktiga medarbetare som hjälpte mig, annars hade det aldrig fungerat. Resten av dagen var som i en dimma. Information till anhöriga var fruktansvärt tung. Skulle jag orka med en presskonferens? Trots hjälp från vår informationsansvariga gick telefonen varm. Kondoleanser från hela Sverige började strömma in. Vi hjälptes åt att lösa alla praktiska saker under eftermiddagen och kvällen samtidigt som vi fanns till för att stötta både anhöriga och egen personal. Dagarna efter olyckan Räddningsstationen hölls öppen hela helgen för alla som ville komma. En minnesstund hölls för de omkomna dagen efter olyckan. Då medietrycket var så stort hölls ännu en presskonferens. Flaggor på halv stång och en tyst minut i hela landet. I allt elände så värmde det i hjärtat. Det kändes skönt att veta att så många tänkte på oss. Vi fick erbjudanden från många räddningskårer i landet som erbjöd sig att komma med både personal och fordon efter olyckan. Tillsammans med personalen träffade jag anhöriga. Det var en tung del i sorgearbetet men ack så viktig. Efteråt kändes det skönt att bara få vara tillsammans en stund. Tiden efter olyckan Trots att man var i djup sorg så måste många praktiska saker ordnas. Utredningar skulle startas upp, skadeanmälan skulle in, försäkringsfrågor och personalfrågor skulle lösas. Då vårt fordon blev förstört i krocken måste det lösas. Nu i efterhand så tycker jag att vi löste uppgiften bra. Tiden efter olyckan gick mycket ut på att stötta varandra varvat med att sköta alla praktiska saker. Jag hade många frågor som snurrade i huvudet. Kommer personalen att vilja jobba kvar? Vad säger deras anhöriga? Blir det svårt att rekrytera ny personal? Hur har vi skött vår utbildning? Frågorna var många. Mina värsta farhågor gällande personalen blev inte besannade. Jag tycker däremot att vi har kommit närmare varandra efter olyckan och har blivit mer sammansvetsade. Nyrekryteringen har gått bra och vi har blivit mer måna om varandra. Utbildningen gällande utryckningskörning har verkligen kommit i fokus efter olyckan. Det tycker jag är bra, så att vi förhoppningsvis får ett hjälpmedel i våra upplägg av framtida övningar. Efter vår tragiska olycka sa vi till varandra att det här inte får hända igen. Måndag den 30 september läser jag Brandbil i utryckning voltade i Mellerud, en brandman död Nej! inte igen, tänkte jag. Läs mer på utkiken.net/domsmedjebacken i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. 20 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

12 STUDIENYTT Räddningsledare på distans STUDIENYTT Räddningsledare på distans Utmaningar med utbildning på distans Jag och 23 andra brandbefäl från hela landet genomgår just nu utbildningen Räddningsledningen B på distans. Distansutbildningen innebär såväl fördelar som nackdelar, och det kan vara en utmaning att lyckas på både jobbet och med utbildningen. Text: Fredrik Rask, Räddningstjänsten Östra Götaland Utbildningen omfattar 16 veckor och motsvarar den skolbundna utbildningens åtta veckor för Räddningsledning B. Skolbunden utbildning och distansutbildning varvas, där en veckas skolbunden utbildning följs av fyra veckors distansutbildning. Uppstartsvecka Distansperiod 1 om fyra veckor Andra veckan på skolan Distansperiod 2 om fyra veckor Tredje veckan på skolan Den sista distansperioden om fyra veckor Avslutande examinationsvecka på skolan (v.49) Den skolbundna utbildningen är oerhört intensiv men innehållsrik. På måndagar, tisdagar och onsdagar pågår studierna till På måndagar startar vi vid lunch och fredagar slutar vid lunch. Veckorna på skolan inriktar sig på summering av föregående distansperiod, uppstart inför nästa distansperiod samt spel och övningar som syftar till att kunna verka i rollen som räddningsledare vid komplexa räddningsinsatser. Fem ämnesblock Som elev på distansutbildningen jobbar vi i ett virtuellt klassrum: Fronter. Här är utbildningen upplagd i fem ämnesblock: Ledning & taktik Ledarskap Juridik Krishantering Farliga ämnen/kem Under varje ämne sorterar flera block, max nio stycken, som speglar olika skeden av en räddningsinsats: Insatsövergripande frågor Att läsa olyckan Att identifiera olika åtgärder Att göra riskbedömningar Att besluta om insatsens mål Att ta fram taktisk plan Att samverka och kommunicera Taktisk optimering och uthållighet Uppgifterna kan vara instuderingsfrågor inför seminarium, enskilda inlämningsuppgifter, gruppuppgifter för inlämning samt examinationsuppgifter. Utbildningen sker i huvudsak via Fronter där instuderingsfrågor, litteratur, inlämning sker. En del utbildning sker via ett videokonferensprogram. Svårt att uppskatta tiden Innan utbildningen var informationen att avsätta halvtid för att ha tid för studierna. Min uppfattning är att det är lite för lite. Mycket som i den skolbundna utbildningen redovisas i grupp, sker nu via enskilda inlämningar. Detta gör att det inte går att dela upp arbetet med andra studiekamrater på samma sätt, vilket hade effektiviserat arbetet. Det finns inget tydligt mått för hur mycket tid som en uppgift bör ta. I den skolbundna utbildningen har man avsatt tid att arbeta med en gruppuppgift, till exempel tre timmar, därefter redovisning. När uppgiften blir enskild och genomförs hemma, kan man sitta med den i en hel dag och ändå inte vara nöjd. Att arbeta och plugga samtidigt När man läser distansutbildningen har man alltid ett ben i skolan och ett på jobbet. Det finns klara fördelar med det, men ibland kan det vara svårt att få tiden 3 kursdeltagare tycker till Niklas Nilsson, brandman, Räddningstjänsten Älvsbyn Vad tycker du är bra med utbildningen? Att lärarna är mycket bra, och att stämningen på våra närträffar är sanslöst god. Hur lyckas du kombinera arbetet med studier? Jag har fått arbetsgivarens tillåtelse att studera på halvtid (mer om det behövs). Vi har fått höra att vi ska vara beredda på att studierna tar cirka 20 timmar per vecka. Dock är min uppfattning att om man ska göra allt som respektive lärare att räcka till och att disponera den på rätt sätt. Mitt arbete kan möjliggöra studier på exempelvis måndag och fredag men ett webb-seminarium kan ligga på torsdagen i den veckan, och för andra i basgruppen kan det fungera att arbeta tillsammans på onsdagen. Man ska ha lite tur om det ska fungera helt enkelt. Saknar erfarenhetsutbytet Det finns både för- och nackdelar med att studera på distans och jag tror att mycket beror på vilken befattning och tjänst man har samt hur familjesituationen ser ut. Den stora fördelen för mig är att det är enklare att koordinera med familjelivet (hämtning och lämning på förskolan etc.) Distansutbildningen innebär dock att veckorna på skolan är fulla av lektioner, och att det därmed blir mindre tid för att sitta och prata med studiekamrater. Därmed missar man delar av utbytet av erfarenhet mellan de olika räddningstjänsterna. Fredrik Rask. uppmanar oss att göra är det minst 30 timmar i veckan som går åt om man ska göra ett seriöst arbete. Hur kan utbildningen bli bättre? Minst sex veckor på skolan och fler insatsövningar där man åker med en hel styrka. Öva mer på att avgöra om övertagande av räddningsledarskapet eller låta det vara kvar hos första befälet på plats. Första närträffen kunde varit längre för att man ska hinna lära känna varandra bättre. Anders Nordlund, ledningsoperatör, Räddningstjänsten Halmstad Vad tycker du är bra med utbildningen? Utbildningen på distans gör det möjligt för mig att fortsätta med uppdrag som jag har hos min Har du vad som krävs för att rädda värden? arbetsgivare. Det hade varit svårt att vara helt bortkopplad från de projekt som jag är inblandad i samtidigt som jag nu går utbildningen. Som trebarnsfar med aktiva barn och själv som ledare i äldste sonens handbollslag, hade det varit mycket påfrestande för familjen att vara borta. Distansutbildningen gör det möjligt för privatlivet att fungera. Hur lyckas du kombinera arbetet med studier? Min arbetsgivare har gett mig bra förutsättningar för att hinna med studierna. Jag jobbar halvtid med arbetsuppgifter från räddningstjänsten under distansperioden. Resterande tid får jag disponera hur jag vill för att få ut så mycket som möjligt av studierna. Mestadels sitter jag hemma och löser studieuppgifterna. Hur kan utbildningen bli bättre? Kurssidorna är genomarbetade, men kan bli bättre då det är svårt att hitta allt man ska jobba med. Samtidigt är det svårt att veta vad som förväntas av en, vad är lägsta nivå och vad är bonuskunskap i kursen? STEGAR SOM RÄDDAR LIV BRAND & RÄDDNINGSSTEGAR FRÅN WIBE LADDERS WIBE LADDERS är ledande i Europa på tillverkning av brand- och räddningsstegar. Vår gedigna erfarenhet är din garanti för produkter med beprövade och genomtänkta funktioner av högsta kvalitet. Joakim Jansson, räddnings- och säkerhetschef, Västerviks kommun Vad tycker du är bra med utbildningen? Den största fördelen med att utbildningen bedrivs på distans är att jag kan vara hemma och arbeta samtidigt som jag utbildar mig. Hur lyckas du kombinera arbetet med studier? För mig handlar det i stort sett om att läsa och göra projektuppgifter på kvällar och helger eftersom jag är uppbokad på möten i veckorna. Hur kan utbildningen bli bättre? Strukturen på utbildningen kan möjligen bli bättre, och då tänker jag framförallt på strukturen i Fronter, som är det system där all information och alla projektuppgifter finns att hämta. Mycket tid går åt till att leta i systemet. wibeladders.com 22 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR Räddningsledaren annons Norbas.indd 1 10/17/2013 1:29:46 PM

13 ÖVNING Konstruktionsbränder ÖVNING Konstruktionsbränder Så övar vi konstruktionsbränder i Revinge Med ett rätt och snabbt agerande kan branden stanna där. Om insatsen går för långsamt, kan branden sprida sig in i väggen bakom lastbryggan. Denna simulering bygger på en utvändig och en invändig skiva med reglar emellan. Beroende på hur man väljer metod vid takbrand i Kubix AB kan slutresultatet bli att brandskador och vattenskador blir minimala. Eller också att vinden brinner av och huset blir vattendränkt. Precis som i verkligheten. Text: Stefan Häggö, Dennis Abrahamsson och Lasse Nelson, MSB Brandövningshuset är utmärkt för simulering av rumsbränder. I förevisningscontainer och strålförarcontainer kan man studera och agera mot bränder på nära håll. I hotell Ingensta kan vi iscensätta allt från små, men tekniskt avancerade, till stora och komplexa insatser. I Revinge finns nu dessutom möjlighet att i stor skala och på ett verklighetstroget sätt öva bränder i konstruktioner. Något liknande finns ingen annanstans. Simulerad industrimiljö Kubix AB, tidigare kallad kuberna, är i grunden en gammal civilförsvarsanläggning där generationer av brandmän övat brandsläckning och rökdykning. Anläggningen är nu utökad och kompletterad med två inriktningar: Att skapa en realistisk övningsmiljö som liknar något man kan stöta på i samhället. Här simulerar vi en industrimiljö, med tonvikt på kombinationen av brandrisker och risker med farliga ämnen. Att simulera bränder i byggnadskonstruktioner. I det färdiga Kubix ab kan bränder simuleras på flera sätt utöver de gamla vedkorgarna. Tydligast är kanske branden på lastbryggan. Med bara ett par lastpallar kan vi iscensätta en av de mest intressanta brandtyper som drabbar industrin. 24 R ÄDDNINGSLEDAREN NR Naturtrogen övning på krypvind När brandstyrkan har kommit ytterligare ett steg i sin utbildning kan vi lägga till nästa steg, att låta branden sprida sig upp till krypvinden och utveckla sig till en klassisk takbrand. Denna simulering bygger på takplåt fastskruvad på reglar med porös träfiberskiva under. Här skapas en mycket naturtrogen övning, man kan tydligt se brandgaserna som pressas ut under takfoten. Precis som i verkligheten kan slutresultatet bli antingen att såväl brandskador som vattenskador blir minimala eller att vinden brinner av och huset blir vattendränkt. Skillnaden beror på hur insatsledaren väljer metod. Detta gör att den efterföljande utvärderingen blir än viktigare, ett kvalificerat samtal om insatsmetodik. Så övar vi i Norrtälje! Text: Erik Elvermark, styrkeledare, Norrtälje kommun I Räddningstjänsten Norrtälje har vi byggt modeller för att arbeta med bränder inne i konstruktioner. En av dessa visade vi på Skadeplats En modell som inte visades då är en låda med en gångslock. I den kan vi skapa en glödbrand med hjälp av grillkol. Termografering är ett mycket användbart verktyg som vi kan öva med på de här modellerna. Om vi kan se branden så kan vi åtgärda den! Vi kan tolka vad vi ser och därefter göra åtgärder och se effekterna av det vi gör. Vi kan till exempel fylla konstruktionen med torrskum via skumspik och se fördröjningen till dess vi ser utslag i kameran. Dessutom har vi gjort engångslådor som vi använder på samma sätt inne i övningsanläggningar i samband med exempelvis varma rökövningar. Vi kan nu märka att de övningar vi genomför ger resultat ute på insatser. Jag upplever att fler hus står kvar med mindre sekundärskador. Även det gläder mig! Jag hade förmånen att tillsammans med Lasse Nelsson, msb, få 45 minuter scentid på Skadeplats 2013 i Karlstad. I förberedelsearbetet såg vi att det förekommer en hel del arbete och vi inom räddningstjänsten har fått upp ögonen för att vi faktiskt har de verktyg som behövs. Det gläder mig! Förbättra kunskapen Vad vi behöver förbättra är kunskapen om hur vi ska använda verktygen. Vi behöver öva och utbilda oss samtidigt som vi behöver en nyanserad och vetenskapligt grundad debatt och kunskapsutbyten om olika verktygs funktioner och exempelvis skumvätskors och andra tillsatsmedels verkan. Vi behöver ha ett fortsatt utbyte med varandra och öka vår tekniska och taktiska kunskap om de ofta underventilerade bränderna i kon- En modell för glödbrand som visades på Skadeplats Tak eller vägg med dolt utrymme bakom. Här blir det tydligt vad effekten av ventilering med motorsåg blir. struktioner vi arbetar med och de verktyg vi använder. Jag hoppas att vi kan öka diskussionen och utbytet oss emellan. Använd verktyg som Utkiken.se och Firegear. Kunskapen finns hos oss gemensamt! Koppla upp dig, diskutera, stoppa undan motorsågen och ta fram skumspikarna! Jag ser fram emot att se fler utvecklande arbeten i framtiden. Efterlängtad anläggning på plats Nu är det inte svårt att bygga en anläggning där det brinner bra. Lägg därtill att anläggningen ska vara enkel och billig att ladda och enkel att städa ur. Brandutvecklingen måste kunna övervakas och brandspridningen kunna styras. En takbrand måste kunna nödstoppas med säkerhetssprinkler. Dessutom måste man välja bästa tillgängliga bränsle till de olika delarna för att ge realistiska brandförlopp utan avkall på hälsa, miljö och säkerhet. I praktiken i stort sett uteslutande rena trämaterial. Detta ställer stora krav på en modern övningsanläggning och det kanske är förklaringen till varför det har dröjt, men nu är den på plats. nyfiken på mer? Vi har gjort en film där vi med vår egen personal gjort en insats mot Kubix AB. Filmen finns med eller utan kommentarer. Med kommentarer: Utan kommentarer: Lösenord: kubix Konstruktionsbrand möjlig att lösa! Specialanpassade skumspikar för One Seven Läs mer på utkiken.net/ovning134 i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. Mer info på vår hemsida: Karang_Ytbärgare_90x112.indd 1 R ÄDDNINGSLEDAREN NR

14 TAKTIK OCH TEKNIK Nytänkande om fordon ARBETSMILJÖ Utryckningskörning Fler fordon ökar flexibiliten i Eskilstuna Räddningstjänsten i Eskilstuna har arbetat med ett projekt med syfte att se över vilka fordon som finns och ska finnas. Arbetet inleddes 2012 med målet att ta fram Fordonsplan Text: Tobias Erdsjö, brandingenjör Räddningstjänsten Eskilstuna Arbetet har engagerat alla stationer och alla har fått komma med idéer och förslag. Begränsningen var att förslagen ska rymmas inom befintliga ekonomiska ramar samt att bemanningen ska bestå. Planen innebar i stort två förändringar. Det innebär också en förändring i tankesättet då vi satsar på nyare teknik och andra släckmedel. Till skadeplats i omgångar Deltidsstationen i Torshälla har som många andra haft problem med att rekrytera brandmän som bor inom fem minuters inställelsetid. För att göra våra styrkor mer flexibla och snabbare kommer vi att ta bort en basbil och ersätta den med två mindre bilar. En bil med krav på B-körkort och den andra med Räddningstjänsten i Eskilstuna har sett över sitt fordonsbehov. krav på C-körkort (6,3 ton). Med de två nya bilarna och en styrkeledare (fip) kommer det finnas totalt tre bilar inom Torshällas område. Detta möjliggör att vi kan åka i flera omgångar beroende på när man ansluter till stationen. När de två första personerna har anslutit, kan de direkt åka mot skadeplatsen. Det möjliggör även att personal som jobbar nära varandra i det vardagliga arbetet, kan ta med en bil till jobbet och åka direkt till skadeplatsen. Tillsammans kommer båda bilarna att ha i princip samma utrustning som en komplett basbil. Rökdykningen påverkas inte Båda bilarna kommer att ha cafs som huvudsläcksystem. Systemen kommer kunna ta ut vanligt vatten och kunna kopplas ihop med varandra. B-korts bilen kommer att ha tillgång till 300 liter vatten och C-kortsbilen kommer att ha liter vatten. Även om Torshälla-stationen kommer till skadeplats i flera fordon, så kommer det inte att påverka förmågan att rökdyka. De första styrkorna kan förbereda insatsen och göra en insats när styrkan är komplett. Vid andra händelser kommer anspänningstiden att kortas, eftersom de som kommer först inte behöver vänta in alla. En basbil byts mot mindre bil Den andra förändringen är att stationen i Eskilstuna byter ut en av tre basbilar till en mindre C-kortsbil. Bilen är ett specialfordon som ska användas till hjärtstoppslarm. Fordonet kommer även att utrustas med cafs och skärsläckare och kunna vara ett mer rörligt fordon som lättare kan komma fram till besvärliga ställen. Det blir även lättare att flytta runt fordonet under en insats och använda cafs och skärsläckare mer effektivt där de behövs. Fordonet kommer ha uppkopplingsmöjlighet till framförallt hävaren med snabbkopplingar för att få bättre räckvidd. Vi kommer också skaffa en tankbil som kan komplettera våra två lastväxlare. Med tre vattenbärande enheter kommer vi ha fullt tillräckligt med vatten, trots att vi initialt inte har lika mycket vatten med oss i varje bil. Vi slipper då transportera en massa vatten i kommunen under icke larmtid. Målsättningen är att vi snabbare ska kunna vara på plats vid en händelse, för att kunna avbryta ett händelseförlopp innan det gått för långt, och på det sättet minska konsekvensen av händelsen. Läs mer på utkiken.net/ fordonetuna i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. Rannsaka din utryckningskörning Skadeplatskonferens i Karlstad. Utryckningskörning står det på agendan. Per- Olof Engholm (Räddningstjänsten Dala Mitt) och Göran Björn (Räddningstjänsten Storgöteborg) inleder med att visa en bild på den heta potatisen och visar material från P-O Malmqvists föredrag om AFS:er som berör skadeplatsarbetet. De kommer att visa filmen om den voltande brandbilen, tänker jag. Suck, den har väl alla sett redan? Text: Emma Nordwall, civilingenjör riskhantering/brandingenjör, Helsingborgs brandförsvar. Foto: Masood Khatibi, Räddningstjänsten Östra Götaland Jag hade fel. Det kan inte bli mer aktuellt. En kollega omkommer fyra dagar senare i en förmodad utryckningsrelaterad olycka. Två kollegor omkom för drygt ett år sen. Tre brandmän på cirka ett år. Alla berörs, många känner sig träffade. Det finns fler riskanalyser att göra än de framme på skadeplats. Det har P-O, Olof och Göran förmodligen helt rätt i. Snabbare ur vagnhallen = sänkt hastighet Jag drar en parallell till min egen introduktion som vakthavande brandingenjör. En erfaren kollega sa han ansåg att jag var farlig för mig själv och allmänheten vid min uttryckningskörning. Om jag inte var så långsam ut ur vagnhallen så skulle jag kunna lätta på gasen. Jag satte mig och räknade för att motsäga hans tes men insåg snabbt att han tyvärr hade rätt. Två minuter snabbare ut ur vagnhallen och jag kan sänka hastigheten med km/h på ett par mil motorväg, ännu mer på ett par kilometer i stadstrafik. Lägg därtill att vårt, och säkert andra, räddningstjänsters ledningsfordon kör runt som rullande lan-partyn: Dator, navigator, två rakel-enheter, blåljus panel, filmkamera, sökare och mobiltelefon i framsätet. I baksätet en hel sambandscentral av radioapparater, material, fax och annat nödvändigt. Trenden talar med andra ord för att få med en dedikerad chaufför. Alla i skolbänken Jag vill inte påstå att Helsingborg är bäst i klassen på att hantera uttryckningskörning. Vi har lärt mycket från andra. För två år sedan sattes vi alla i skolbänken. Föreläsning och teoriprov, uppkörning och halkkörning. Jag lärde mig många bra saker då. Bara som att zebralagen även gäller vid uttryckningskörning. Kan vara riktigt bra att veta, tänker jag, då Greta står på övergångsstället. Det vet väl alla, tänker ni då. Förmodligen, men jag visste det inte. Per-Olof och Göran menar att det är arbetsgivarens ansvar att ta fram lokala regelverk, policys och instruktioner för ut bildning i utryckningskörning. I vår organisation har vi ett regelverk och ett dokument med bland annat en risk- och konse kvensanalys. Denna medför att det finns sensorer för bältes användning, bältesförlängare och ett pågående arbete med fastmontering av lösa föremål i bilarna. Varje år sker utbild ningar i teori. Vart tredje år och vid nyrekrytering genomförs samma heltäckande, praktiska utbildning i utryckningskörning igen. Jag kan inte garantera genom min självrannsakan att jag kommer att lätta på gasen helt vid nästa uttryckning, det ligger i generna. Detta trots att det i min arbetsledande anställning ingår att se till att arbetsgivarens regler och arbetsmiljökrav följs, som Per-Olof och Göran påpekar i sitt föredrag. Jag bör föregå med gott exempel, jag förstår det. Vad jag däremot kan garantera är att jag och organisationen kommer att ha gjort en riskanalys innan jag sätter mig i bilen. Läs mer på utkiken.net/skadeplats1341 i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. 26 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

15 Byggnadstekniskt brandskydd Br0-byggnader Byggnadstekniskt brandskydd Br0-byggnader kåseri Göran Nilsson Ny vägledning för brandteknisk dimensionering av Br0-byggnader Brandskyddet i Br0-byggnader får inte projekteras med förenklad dimensionering, utan BBR kräver att analytisk dimensionering ska användas för att verifiera byggnadens totala brandsäkerhet. Anvisningarna för hur det ska ske är dock begränsade och BIV har valt att ta fram ett stöd för dimensionering av brandskydd i Br0-byggnader. Text: Fredrik Nystedt, Wuz risk consultancy I BBR 19 introducerades en ny brandteknisk byggnadsklass, Br0, vilken ska användas för byggnader med mycket stort skyddsbehov, exempelvis byggnader med fler än 16 våningsplan, vissa typer av samlingslokaler eller vårdanläggningar, samt komplexa byggnader under mark. Brandskyddet i dessa byggnader ska verifieras med analytisk dimensionering. Den främsta anledningen för biv att ta fram ett tillämpningsdokument om Br0- byggnader är avsaknaden av konkret vägledning i BBR om hur verifiering ska utföras. Särskilt viktiga aspekter Boverket anger bland annat fyra aspekter vilka man bör ta särskild hänsyn till vid utformningen av brandskyddet i Br0- byggnader: Om utvändig släckinsats inte kan genomföras. Om invändig räddningsinsats kan vara komplicerad. Möjlighet till utrymning vid brand (BBR 5:3) Lokal påverkan (FD) Lägenheter, hotellrum, etc. Horisontella utrymningsvägar Utrymningsplatser, vägledande markeringar, allmänbelysning och nödbelysning Global påverkan (AD) Utrymningsstrategi, utrymningslarm, hiss, etc. Endast en utrymningsväg i Vk1 och Vk3 Vertikala utrymninsvägar Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom bygg nader (BBR 5:5) Lokal påverkan (FD) Ytskikt Utrymmen som ska utgöra egen brandcell Global påverkan (AD) Behov av säkra zoner Krav på avskiljande förmåga Skydd mot omfattande brandspridning Taktäckning / yttervägg Om den befarade konsekvensen är mycket stor. Om utrymningsförloppet innebär stora svårigheter. Boverket anger att man i begränsad omfattning kan använda förenklad dimensionering, för till exempel enskilda rum, brandceller eller komponenter. Vad begränsad omfattning innebär är en av de Fredrik Nystedt, Wuz risk consultancy viktigaste frågorna att besvara vid verifieringen av brandskyddet. Biv:s stöd för tillämpning har valt att fokusera dels på betydelsen av de särskilt viktiga aspekterna (se exempel i figur) och dels på vad som kan beaktas som begränsad omfattning. Lokal och global påverkan En av svårigheterna med Br0-byggnader är hur man verifierar att byggnaden uppfyller samhällets krav och att brandskyddet ger en acceptabel risknivå. Detta innefattar detaljutformning av specifika delar av byggnadens brandskydd men också en helhetsbedömning av brandskyddet utifrån byggnadens riskbild. I detta avseende kan man tänka sig två huvudtyper av påverkan vid en brand, vilka vi valt att kalla för lokal och global påverkan för byggnaden eller de personer som befinner sig i byggnaden. En del av brandskyddet som endast har en lokal påverkan kan i större utsträckning anses uppfylla kraven för att ses som begränsad omfattning. Ett exempel på lokal påverkan på brandskyddet kan vara en enskild lägenhet i en hög byggnad. Att dimensionera brandskyddet i denna lägenhet med lösningar enligt förenklad dimensionering bör vara möjligt då det handlar om begränsad omfattning. Att däremot dimensionera gemensamma delar, till exempel den fortsatta utrymningen när personen lämnat lägenheten blir inte lika enkelt. Då byggnaden är hög kan utrymning vara förenat med svårigheter, lång vertikal förflyttning, utrymningshissar kanske är aktuellt och där finns också en global påverkan då flertalet lägenheter eller större folkmassor måste utrymma samtidigt. Därför bör denna del av brandskyddet dimensioneras med analytisk dimensionering. I figuren redovisas exempel på delar av brandskyddet som kan anses ha lokal eller global påverkan. Utvändig släckinsats Brandspridning i / längs yttervägg Brandspridning till andra byggnader Stegutrymmen är ej möjlig Utrymningsförloppet Äldre och rörelsebegränsande personer Zonad eller fullständig utrymning? Utrymning via hissar samt säkra platser Maximal total tid för utrymning? Behov av organisatoriskt brandskydd Invändig räddningsinsats Tydlighet och enkelhet avseende insatsplan, utrymningsstrategi och tekniska system Långa inträngningsvägar och räckvidd för radiokommunikation Samtidigt fel på sprinkler och stigarledning Vindpåverkan och skorstenseffekt Befarad stor konsekvens Hur påverkar kollaps intilliggande byggnader? Behov av flera oberoende barriärer Brandspridning längs fasad Tillvägagångssätt vid verifiering Verifieringen av brandskyddet i en Br0-byggnad ska utgöras på två olika nivåer. Den första utgör en övergripande analys som syftar till att bedöma hur byggnadens totala brandskydd ska utformas för att hantera de särskilt viktiga aspekterna som lyfts fram för Br0-byggnader. Fokus ligger på att dels konkretisera dessa viktiga aspekter och dels att beskriva hur brandskyddsstrategin är utformad för att hantera de särskilda förutsättningar som råder i byggnaden. Särskild vikt bör läggas på brandskyddets robusthet där de olika barriärerna som bygger upp byggnadens brandskydd bör redovisas. Den övergripande analysen omfattar också en genomgång av vilka delar av brandskyddet som kan anses ha lokal påverkan och där förenklad dimensionering kan användas, samt vilka delar som anses ha global påverkan och kräver en utformning som bestäms med analytisk dimensionering. Den andra nivån berör verifiering av delar av brandskyddet. Här kan anvisningarna i bbrad tillämpas. Det bör också nämnas att projekteringen av Br0-byggnader kan kräva en förstärkt egenkontroll då byggnaderna ofta är unika. I många fall kan det vara lämpligt att kontrollen utförs av en tredje part i syfte att säkerställa objektivitet och att tillföra ytterligare kompetens i projektet. Läs mer: Ladda ner tillämpningsdokumenten på: I huvudet på en eldsjäl A tt få sig själv beskriven som en eldsjäl är säkert lika speciellt som när en artist blir kallad för folkkär. Båda uttrycken är naturligtvis positiva och hedrande men också lite generande. Ofta måste man förklara sig, speciellt om man är yngre. Är man äldre är det lättare, då kan man till och med få en Guldbagge som artist eller ett Ernst Kilander-stipendium som eldsjäl. Är man äldre kan man till och med få en Guldbagge eller ett Ernst Kilanderstipendium. Enligt Wikipedia arbetar en eldsjäl ofta ideellt. Det stämmer kanske men jag tror inte att en eldsjäl alltid kan skilja på avlönat och ideellt arbete. När man fastnat i ett problem är det svårt att sluta innan man sett en lösning och då är det inte pengar som är drivkraften. Som eldsjäl får man många idéer som man försöker omvandla till något bra. För att lyckas är det en fördel att ha ett väl fungerande kontaktnät. Ett kontaktnät av personer som kan stötta projektet men också har förmågan att stoppa när idéerna kanske inte är helt genomförbara. Man får också tips om hur saker och ting kan fungera bättre. Att beskriva hur det är att vara eldsjäl inom räddningstjänsten är inte helt lätt, det är ju andra som utser en till eldsjäl. Det är visserligen andra som utser FIP (Första Insats Person) men det hade varit enklare att beskriva fippen. Att det finns många eldsjälar inom räddningstjänsten beror säkert på att det är en organisation som engagerar. Det är också en organisation som förändrar, alltid och på alla områden. En bra miljö för en eldsjäl. Att arbeta med ungdomar inom räddningstjänstens ungdomsbrandkårer är ett sätt att förändra samhället bort från droger, gatuvåld m.m. Om man kunde få Sveriges brandmän att ställa upp vid en övning med ungdomsbrandkåren per år skulle det vid en 2-timmarsövning bli övningstillfällen per år. Så tänker en eldsjäl Göran Nilsson, Ledare Ungdomsbrandkåren Västra Sörmland, Kår chef Björkviks Frivilliga Brandkår m.m. 28 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

16 nya risker Solceller friskvård Solceller ger nya utmaningar Allt fler byggnader i Sverige förses med egen strömtillverkning via solpaneler på byggnaden. Det är en miljömässigt bra trend som dessutom kan ge ägaren lite klirr i kassan tack vare minskade inköp av el utifrån och en möjlighet att sälja överskottselen till sitt elbolag. Man räknar med att en anläggning betalar sig på tio år och har en livslängd på minst 20 år. Text: Per-Ola Malmqvist, Utkiken För räddningspersonal innebär denna typ av installationer nya typer av risker att ta hänsyn till. Det finns inga krav på strömbrytare mellan solpanelerna och utrymmet där elcentralen sitter vilket innebär att det kan finnas strömförande ledningar i väggar och tak. Ström som inte går att stänga av, med upp till 900 Volt och tillräckligt för att döda en människa. Om det brinner i solpanelerna börjar strömmen som skapas leta nya vägar vilket kan innebära att monteringsramar, plåttak, stuprännor och andra metalldelar blir strömförande. Erfarenheter från andra länder visar också att det trillar ner mycket skrot från takinstallerade paneler i samband med brand. Även bränder som inte är i närheten av panelerna kan bli farliga om man gör håltagning, sprutar vatten/skum eller river väggar och tak där det finns elledningar. Allt fler solpaneler innebär nya typer av risker att ta hänsyn till. Inga krav på strömbrytare Flera utländska riktlinjer säger att man ska påbörja sin insats som vanligt, men vara extra uppmärksam i orienteringsfasen på att denna typ av system kan förekomma. Om man identifierar en solcellsinstallation gäller det att göra den strömlös och/eller identifiera var de strömförande kablarna finns i byggnaden. Eftersom det inte finns krav på strömbrytare som bryter strömmen vid panelerna, är den enda möjligheten att täcka panelerna med presenningar. Danskarna klipper exempelvis ledningarna, vilket kräver specialverktyg och utbildning. Enda sättet att fastställa om det finns spänning på ledningarna är att mäta det. Observera att det inte fungerar med be - röringsfri mätning då det är likspänning ut från solpanelerna. Tyskland med flera europeiska länder anger ett riskavstånd vid vattenanvändning för dimstrålrör på en meter och med sluten stråle på fem meter. Skum får inte användas vid insatser där det finns solcellsinstallationer. Varningsskylt önskvärt I samband med att räddningstjänsten avslutas finns det flera övervägande att göra innan man lämnar platsen. Solpaneler som utsätts för dagsljus skapar ström. Om det är natt måste man ta hänsyn till att panelerna börjar skapa ström i gryningen och att detta kan innebära både personfara och en återantändningsrisk. Oavsett om det är dag eller natt måste man se till att det tydligt informeras till restvärdespersonal, polisens och/ eller räddningstjänstens brandutredare och andra som kommer till platsen, om riskerna. Kanske borde det finnas en särskild varningsskylt att anslå på denna typ av brandplatser? Själv anser jag att det är stenålders att behöva täcka med presenningar om solpanelerna är oskadade med tanke på de problem och extra risker det medför. Det kan till exempel innebära att det inte går att bryta strömmen vid blåst vilket inte kan vara rimligt. Det borde åtgärdas i installationsreglerna så att det finns ett krav på att strömmen kan brytas och att det då inte finns dolda strömförande ledningar genom byggnader. Ett krav som införs i Amerikanska National Electrical Code från Dessutom borde det finnas krav på tydlig uppmärkning av anläggningarna samt ett nationellt register över solcellsinstallationer som räddningstjänsten enkelt kan ta del av via sitt insatsstöd. Läs mer på utkiken.net/ solcell i din webb läsare eller genom att scanna qr-koden. Plan med träningen avgör Att arbeta i räddningstjänsten är ett varierande yrke. Man måste förbereda sig och sin kropp för oförutsedda händelser och ut föra träning som gör kroppen stark, funktionell och uthållig. Text: Marie Emmertz, brandman, Södertörns brandförsvarsförbund Målet med träningen bör vara att öka individens arbetskapa citet i form av kardiovaskulär och muskulär uthållighet, generell styrka, rörlighet, förmåga att utveckla kraft, snabbhet, balans, koordination och precision. Att förbereda sig för det oförutsäg bara innebär dock inte att man ska träna slumpmässigt. Du bör ha en tydlig plan med din träning. Men hur gör man då det? Det finns inget enkelt svar, då vi alla har individuella förutsättningar, behov och mål. Det finns dock lite generella grundprinciper som kan vara bra att ha med sig. Överbelastning, återhämtning och progression Kroppen behöver utsättas för en gradvis överbelastning i rätt mängd, intensitet och frekvens samtidigt som den behöver tillräcklig vila. Överbelastning innebär att träningen ska vara utmanande och belastningen kräva mer av dina muskler än dina vardagliga aktiviteter. Återhämtning är samma sak som vila och kost. Det är i vila kroppen anpassar sig och blir starkare. Kosten ger kroppen den näring den behöver för att bygga sig Ett sätt kan vara att träna två övningar växelvis, så kallade superset. Det ger passet ett högre tempo. starkare. Kroppen anpassar sig till de krav som den utsätts för. För att inte fastna på en platå i träningen är det viktigt med progression. Att träna progressivt innebär att efter hand öka belastning, träningsdos och välja svårare övningar för att fortsätta att utvecklas. Övningsupplägg Låt grunden i träningen utgöras av funktionella övningar som att lyfta, dra, putta, kasta, hoppa och springa. Genom att träna dessa rörelser förbereds kroppen för att bättre möta fysiska utmaningar. Man kan välja att träna övningarna en efter en. Det kan vara tidskrävande och ineffektivt men fungerar bra då man tränar till exempel maxstyrka som kräver mycket vila mellan seten. Ett annat sätt kan vara att träna två övningar växelvis, så kallade superset. Detta ger passet ett högre tempo. Cirkelträning är ett effektivt sätt att både träna styrka och kondition. Man väljer ut tre till tio övningar som görs i följd. En kort vila efter fullföljd cirkel, sedan upprepar man cirkeln ett, två eller flera varv. Träningsmängd, specificitet och periodisering Vilken träningsmängd som är optimalt är väldigt individuellt. En tumregel är att man som otränad bör börja med liten trän ingsmängd. Ju mer vältränad du är, desto större träningsmängd klarar kroppen av. Ett bra riktmärke, för en person med ett arbete där fysiskt krav finns, kan till exempel vara cirka fyra kvalitativa pass per vecka. Specifikt handlar det om att man tränar på ett sådant sätt, att man uppnår det man vill med sin träning, sitt mål. Att välja övningar, belastning och vila rätt anpassad till syftet. För oss inom räddningstjänsten kan det handla om att öka vår arbetskapacitet. Det vill säga att arbeta med en relativt hög belastning och intensitet, under relativt lång tid där fokus ligger på funktionella, komplexa övningar. Periodisering innebär att man delar upp sin träning i olika perioder. Detta dels för att uppnå syftet med sin träning, att kunna träna effektivt, men även för att inte riskera överträning och att Marie Emmertz. hamna på platåer. 30 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

17 konferensnytt konferensnytt Skadeplats 2013 en succé från start till mål! BRAND2014 för medborgarnas bästa Text: Roger Ågren, projektledare, Skadeplats Efter den sedvanliga planeringen och marknadsföringen brukar det infinna sig en känsla av lugn och oro inför de första anmälningarna. Så även i år men det stod tidigt klart att någonting var på gång med antalet deltagare. Om det nu var marknadsföringen, den numera etablerade konferensen eller innehållet, låter jag vara osagt. När vi startade upp konferensen hade vi 612 deltagare mot 300 planerade, vilket är rekord. Konferensen blev till stora delar en succé med intressanta föreläsningar, bra lokaler, trevlig underhållning och ett mycket bra arbete av räddningstjänsten Karlstadsregionen. Många uppskattade föreläsningen kring akut omhändertagande av självmordsbenägna och fick nya perspektiv att ta med sig hem till sin egen organisation. Ett sätt att ytterligare lyfta konferensen tror jag är att låta deltagarna vara mer aktiva och kanske redan under första dagen diskutera eller utbyta erfarenheter. Jag ser gärna att vi lyfter ämnen som utryckningskörning, våld och hot mot personal samt tar en diskussion kring i vilken riktning brandmannens arbetsuppgifter är på väg. Hur hanteras balansgången mellan skadeavhjälpande verksamhet och den förebyggande delen för dagens brandman? Det som var nytt i år var SM i losstagning som visade sig vara väldigt uppskattad med många delmoment som bidrog till ett lärande. Tyvärr var det bara två lag anmälda så se nu till att anmäla ett lag till nästa år! Sist vill jag rikta ett stort tack till er alla för engagemang och deltagande i konferensen. Det är ni som gör att den lever och har etablerat sig som varumärket Skadeplats. Tveka inte att höra av er om ni har frågor eller tips på idéer till innehåll för nästa års konferens. Du kan ta del av alla föreläsningar och presentationer på Dave Bagient föreläste på seminariet om jämställdhet. Han poängterade att trakasserier måste bemötas omedelbart. Foto: Hans Swärd, Jämtlands Räddningstjänstförbund Angeläget seminarie om hot och våld Text: Suzanne Wiegl, Brandskyddsföreningen Ett fyrtiotal deltagare samlades för att under en dag ägna sig åt ett erfarenhetsseminarium om hot och våld. Man skulle också kunna säga att det handlade om social oro eller kort och gott, utanförskap. Fram till för cirka tio år sedan var social oro en problematik som i stort sett inte direkt berörde räddningstjänsten men med bland annat Backaplansbranden i Göteborg och moskébranden i Malmö kom det att ändras. Att få kritik i media var också en ny situation att hantera. Skapa relationer På många håll insåg man snabbt att man behövde göra någonting. Framför allt handlade de om att skapa relationer och öppna för dialog mellan räddningstjänsten och boende. Ytterligare en lärdom har varit vikten av samarbete med andra samhällsinstanser. Samarbetspartners i arbetet kring social oro har till exempel varit polisen, stadsdelskontor, ambulansen, lokala föreningar och samfund. Särskild position Sammanfattningsvis kan man konstatera att räddningstjänsten har en särskild position och en väldigt viktig del i arbetet mot social oro. Man har utvecklat många framgångsrika metoder och arbetssätt. Ytterst kan dock inte räddningstjänsten ensam lösa problemen med social oro. Det krävs politisk vilja och insatser från en lång rad aktörer och instanser. På Brandskyddsföreningens hemsida finns programmet, presentationsmaterialet samt en videoupptagning från dagen. Över 200 personer deltog i utvecklingsseminariet om jämställdhet och mångfald september. Foto: Hans Swärd, Jämtlands Räddningstjänstförbund Jämställdhet Text: Annika Lindqvist, MSB Trakasserier på jobbet, teknikutveckling, upphandling som ett sätt att öka jämställdheten, dödsbränder, högerextremism, nätverksbyggande Alla ämnen rymdes inom området jämställdhet och mångfald vid det stora utvecklingsseminarium som hölls i Stockholm den september. En av arrangörerna var Karlstads universitet. Genusforskare diskuterade i workshops sina studier av rädd ningstjänsten. De andra två arrangör erna var MSB och SKL. Att organisationerna gått samman i ett gemensamt seminarium ledde till att räddningstjänsten analyserades ur olika perspektiv, både som arbetsplats och som kommunal organisation med uppgift att ge likvärdig service till alla medborgare. Seminariet var fulltecknat. Fler än 200 personer hade anmält sig och fyrtiotalet räddningstjänster var representerade. Det stora intresset visar att engagemanget i de här frågorna har ökat väsentligt, säger Lena Brunzell på MSB. Det personliga ansvaret I utvärderingarna är inspirerande! det ord som återkommer oftast. Flera pratar också om det personliga ansvaret att reagera mot trakasserier av kvinnliga arbetskamrater och att överhuvudtaget fortsätta arbetet för ökad jämställdhet och mångfald. Och allra störst intryck verkar Lukas Svärd ha gjort, när han personligt och sakligt berättade hur han under hela sin tid som brandman kände att atmosfären på jobbet var så fördomsfull att han inte vågade berätta att han föddes som flicka. Dokumentation från seminariet hittar du här: Nyheter-fran-MSB/Nyheter---Mangfald/ Rekordmanga-inspirerades-pautvecklingsseminariet/ Text: Kristian Hansson, projektledare BRAND På Brandkonferensen är ni deltagare alltid den viktigaste komponenten. Den kompetens och det engagemang för trygghet och säkerhet som samlas under konferensdagarna vill vi ta vara på och ge alla deltagare möjlighetet att ta del av. Som inramning till detta nätverkande har vi förmånen att skapa ett intressant program som förhoppningsvis kan bidra med ny kunskap och en positiv utveckling. BRAND2014 präglas framförallt av årets tema, Olyckans ansikte och ett internationellt deltagande. Med temat Olyckans ansikte ska BRAND2014 ur flera perspektiv belysa människors, räddningstjänstens och andra aktörers förhållningssätt till olyckor och varierande sätt att hantera dem. Vi frågar oss vem som drabbas av olycka, hur olyckor uppfattas och skildras och vad det verkliga hjälpbehovet är. I vårt komplexa samhälle är ofta hjälpbehovet i samband med en olycka mer komplicerat, mycket större och inte sällan någon annanstans än just där olyckan har inträffat. Genom att se och förstå det verkliga hjälpbehovet och med större insikt om hur människor upplever olyckor, kan samhällets aktörer tillsammans bli bättre på att förebygga och begränsa konsekvenserna. BRAND2014 genomförs i Helsingborg maj. Programmet håller på att ta form och ni kan förvänta er föreläsningar och seminarium om angelägna och aktuella frågor. Vi kommer ge exempel på hur andra aktörer hanterar det drabbade samanhanget och ett seminarium om Blåljus-TV på gott och ont är två programpunkter. Dessutom ska vi belysa vad välfärdssamhället ger oss för perspektiv på olyckor och vilka förväntningar det ställer på räddningstjänsten samt hur modern vetenskap har förändrat synen på hur vi ska bemöta de som drabbats av olyckor och trauma. Varmt välkomna till BRAND2014! 32 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

18 personligt En drabbads berättelse personligt När allt förstörs i en brand! Fredagen den 31 augusti drabbades mitt hus av en omfattande brand. Två månader senare vet jag inte hur många av mina saker som är förstörda. Text: Rebecka Lundblad Roth, brandingenjörsstuderande, Luleå Tekniska Universitet Som ny student tillbringade jag fredagkvällen på stuk, utestället för studenter i Luleå. Strax efter midnatt hörde jag fler och fler prata om en brand på Klintbacken. Först tog jag ingen notis, för jag bodde ju på Klintvägen. Men efter en kort stund hördes adressen Klintvägen 91, och då blev jag genast mer orolig. Det är ju där jag bor! Vi var några som begav oss direkt hemåt. Där möttes vi av flera brandbilar och jag uppfattade läget som att branden då var under kontroll. Huset har fem våningar och min lägenhet på tredje våningen verkade vara relativt oskadad. Men brandspridningen fortsatte till vinden och nedåt i huset, och räddningsinsatsen pågick ända till klockan En spisbrand kan snabbt bli omfattande. saker på sanering. Under insatsen förde räddningstjänsten ut mycket saker fönstervägen via högfordonet, men stora möbler som till exempel min byrå kunde de inte få ut. Hedersledamoten Egon Staberyd avled den 2 oktober 2013 i en ålder av nyss fyllda 92 år. Text: Sune Hellberg, tidigare kassör SBB Egon började sin brandbefälsbana 1945 i Bollnäs för att sedan arbeta i Söderhamn, Uppsala, Malmö och Mariestad blev han brandchef i Sala, en tjänst som han hade fram till sin pensionering. Under tiden i Västergötland var han även biträdande länsbrandinspektör samt brandkonsulent. Det var nog under resorna till kårerna runt om i länet som han lärde sig alla Västgötahistorier. Han Till minne av Egon Staberyd berättade dessa med stor bravur och gärna på dialekt. I Mariestad fann han även sin hustru Britt, som blev mor till sönerna Tomas och Per-Ove. Båda som sedan gått i sin faders fotspår och blivit brandbefäl blev Egon invald i Svenska Brandbefälets Riksförbunds styrelse. Där har han varit andre vice ordförande, förbundssekreterare samt Vu-ledamot. I början av 1980-talet fick Egon förbundsledningens uppdrag att tillsammans med sin länsförening, där han var ordförande, ta fram förslag till en enhetlig insatsrapport. Srv antog sedermera förslaget så att vi fick en bra statistik i riket, vilket vi så väl behövde. Vid kongressen i Norrköping 1984 avtackades Egon Staberyd tillsammans med Helge Tjärnström från Åre. Dåvarande förbundsordföranden Ingemar Knutsson överlämnade sbr:s förtjänstmedalj till dem för kvalificerade insatser under många år i förbundet. Som pensionär erhöll Egon även uppdrag att gå igenom förbundets alla gamla handlingar, samt att sortera dessa innan de arkiverades. Under sin aktiva tid tillhörde Egon Sveriges Kommunaltjänstemannaförbunds brandsektion. Inom sktf var han med och kämpade för bättre anställningsvillkor och högre lön för brandbefälet. Vi som hade uppdraget att arbeta för Sveriges Brandbefäl minns Egon med stor tacksamhet. Vännen med stort kunnande, glimten i ögat, som alltid hade något hyss på gång eller en god historia att förgylla sammanträdena med. Att Egon hade många vänner vittnar det stora deltagareantalet om vid hans begravning i Sala Sockenkyrka, Allhelgonadagen den 1 november Många i pyjamas Dagen efter hade skola och andra berörda ett informationsmöte för oss som drabbats. Jag insåg då att jag var lyckligt lottad. Eftersom jag inte var hemma när det började brinna, hade jag både kläder, telefon och plånbok på mig. Flera av de som var på mötet satt i pyjamas och utan pengar. Som tur var visade skolan stor omtanke om alla, så vi blev alla väl omhändertagna. Eftersom jag var ganska nyinflyttad hade jag inte hunnit fylla lägenheten med värdefulla saker. Som tur var hade jag tecknat hemförsäkring helgen innan branden, men flera av de som bodde i huset hade ingen försäkring. Jag vet ännu inte exakt hur mycket av mina saker som är förstörda. Efter två månader är fortfarande mycket av mina från olycksundersökningen Branden visade sig ha orsakats av mat på en spis som glömts bort på översta våningen. Enligt utredningen har flexislangen i köksskåpet brunnit av och lågor och varma brandgaser kom in i ventilationssystemet. Det brännbara materialet på vinden antändes och ledde till snabb spridning till hela vinden och sedan nedåt i byggnadskonstruktionen. Brandutredningen visar att brandspridningen till vinden med all sannolikhet orsakades av otätheter i ventilationskanalens brandisolering. Ett olämpligt materialval i utrymmet mellan lägenhetsmodulerna i anslutning till ytterväggen bidrog till brandspridningen nedåt i byggnaden. En spis kan göra stor skada Jag väntar nu på att få flytta in i ett boende på 14m 2. Det kommer bli mitt nya hem i väntan på att huset har byggts upp. Jag är ganska förvånad över att en spisbrand kan leda till en sådan totalskada. Utredningen visar att även om byggnaden uppfyllde brandskyddskraven så innebär en vindsbrand att skadorna på byggnaden kan bli så stora att byggnaden måste rivas. Även om det är omtumlande att drabbas av en brand som förstör hela ens hem, så känner jag mig ändå lyckligt lottad. Jag hade mina vänner som stöttade och hjälpte mig otroligt mycket även om jag då bara känt dem i två veckor. Vill du vara med och rädda värden i en samhällsviktig funktion? Läs mer på Drivkraft och engagemang Jag blir engagerad när något känns viktigt, när man möter människor som är kunniga och som vill utveckla områden och sig själva till det bättre. Var kommer ditt engagemang ifrån? Det brukar en del fråga mig. Jag blir engagerad när något känns viktigt, när man ser möjligheter, när man möter människor som är kunniga och som vill utveckla områden och sig själva till det bättre. Så var det med Räddningsledaren och sbb för mig. Det var tråkigt att ta beslutet att lämna uppdraget som chefredaktör, men det var rätt beslut. Det blev för tufft ibland att arbeta i en helt annan bransch som konsult jäm sides med tidningsarbetet. En förkylning räckte för att tid planen skulle spricka. Men det får inte börja tummas på kvalitet eller hälsa. Där går gränsen. Jag skulle här vilja tacka för mig och önskar den nya re daktionen och layoutaren (och min gamle vän) Mattias Sjöstedt lycka till med tidningen Räddningsledaren framöver! Stort tack till Lovisa Wihk, den tidigare chef redaktören, som övertygade mig att jag skulle hoppa på arbetet. Tack till sbb:s ordförande Ulf Lago för ditt förtroende och ett bra samarbete. Tack till medlemmarna i det aktuella redaktionsrådet för era bidrag och allt roligt bollande. Vill även tacka dåvarande räddningschef Tommy Törling, vid Gästrike Räddningstjänst, för att du gav mig chansen att få arbeta inom räddningstjänsten. Det var guld värt för mig och det förde mig ju bland annat vidare till sbb och tidningen. Inte minst tack till alla läsare som bidragit med spännande och matnyttigt innehåll. Räddningsledaren är en fan - tastisk tidning, där framför allt ni läsare själva och medlemmar i föreningen bidrar med era åsikter, er kunskap och tips på ämnen allt för att göra bättre och utveckla. Kraften kommer ifrån er och fortsätt att bidra till Räddningsledaren som kun skapskälla! Nenne Hagman 34 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

19 BPOSTTIDNING POSTTIDNING B PORT PAYÉ Föreningen Sveriges Brandbefäl Stockholm Föreningen för brandbefäl som vill utveckla och utvecklas SBB är en yrkesförening utan fackliga eller politiska bindningar för dig som är brandbefäl. Vårt oberoende gör oss till en stark och pålitlig röst i utvecklingen av svensk räddningstjänst. Våra medlemmar gör oss till en verkningsfull organisation som myndigheter och andra intressenter gärna lyssnar till. Vi använder aktivt vår starka ställning till att påverka utvecklingen för Sveriges brandbefäl genom olika aktiviteter på lokal och nationell nivå som gynnar kunskapsspridning, erfarenhetsåterföring och samverkan. Föreningens bas är våra länsföreningar! ledaren ledaren Läs vår medlemstidning Räddningsledaren 4 nr/år Det borde införas en norm för rädd ningsinsatser Räddnings Räddnings Svenska Brandbefälets Riksförbund nr Vad har man som organisation att vinna på jämställdhet? Sid 28 Sid 22 Sid 8 Tema: Aktuella händelser: Bombdådet i Oslo. Debatt: Effektivare Sid 16 räddningsinsatser. Sid 14 Skadeplats Artikel: Nya perspektiv på jämställdhet. Svenska Brandbefälets Riksförbund nr Kunskap + erfarenhet = effektiv insats Kommu nika tion kan inte ändra fakta Sid 12 Bättre brandskydd Kommunikation som ledningsstöd Allt för stort glapp mellan lagstiftning och verklighet Tema: Kommunikation inget självändamål. Sid 18 Debatt: Boverkets nya byggregler. Artikel: SBB ett nytt varumärke. Föreningen Sveriges Brandbefäl nr Att växa från liten begränsad olycka till stor komplex Vart tog kompetenstrappan vägen? Sid 10 Sid 22 Sid 32 Debatt: Sverige och gräns - Artikel: Fullskaliga över skridande insatser. brandtester i tunnel. Kunskap ledord i effektiva insatser Sid 30 Artikel: Viktiga frågor på Skadeplats Förbundsstyrelse och kongress. Sid 10 Sid 24 Sid 34 Artikel: Eldre prosjektet Artikel: Nya och gamla Artikel: Brand i oljeraffinaderiet i stärkt skydd för äldre. utbildningssystemet. Nynäshamn. Vi fortsätter att utveckla mångfalden och jämställdheten Sid 16 Debatt: Södertörn om rekrytering av brandmän. Som medlem får du internationellt nätverk i utvecklingsprojekt 4 gånger per år olika aktiviteter Bli medlem idag på