Cykelbokslut Östersunds kommun

Transkript

1 Cykelbokslut 2011 Östersunds kommun

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 5 ÖSTERSUNDS KOMMUNS CYKELARBETE PÅVERKANSINSATSER... 5 Långtidsutvärdering av Vintertramparna Vintertramparna Utmaningen... 5 Cykel kurs för invandrar-/flyktingkvinnor... 6 MEDBORGARDIALOG... 7 Cykelrapporten... 7 CYKELINFRASTRUKTUR... 7 UPPFÖLJNING... 7 Cykelmätningar... 7 Långtidsuppföljning av elcyklar... 8 INFORMATIONSSPRIDNING OCH MEDIABELYSNING... 8 Presentationer och informationstillfällen Media SVAR KOMMUNVELOMETER Del 1. Inledande frågor... 9 Del 2. Investeringar... 9 Del 3. Aktiviteter Del 4. Cykelpolitik Del 5. Uppföljning och utvärdering... 12

3 Inledning Detta cykelbokslut består av en beskrivande del där årets cykelarbete presenteras vilken kompletteras med svaren på Cykelfrämjandets kommunvelometer för Östersunds kommuns cykelarbete 2011 Påverkansinsatser Långtidsutvärdering av Vintertramparna Kampanjen startade den 1 december 2010 och pågick till den 30 april Intresset för att delta var stort och det kom in 390 ansökningar, 143 personer valdes ut som vintertrampare. Målet var att minst 60 % av arbetsresorna skulle ske med cykel under projektets gång. Då medelvärdet av arbetsresorna uppgick till 63 % uppfylldes detta mål. Totalt cyklade deltagarna i kampanjen mil under tramparperioden. Andelen som angett att de alltid eller oftast använder cykelhjälm före kampanjen var 32 %, denna siffra ökade till 85 % under kampanjen. 93 % av deltagarna rapporterade direkt efter kampanjen att de ändrat sina resvanor och 87 % upplevde att hälsan påverkats positivt till följd av projektet. Långtidsutvärderingen, som gjordes ca sju månader efter projektavslutet, visar att deltagarna fortsatt att cykla i genomsnitt 45 % av arbetsresorna vintertid jämfört med 9 % före projektet. 73 % av deltagarna angav att de alltid eller ofta använder hjälm. Andelen som aldrig använde cykelhjälm har minskat från 47 % före projektet till 7 % vid långtidsutvärderingen. Vintertramparnas förändrade resvanor till och från arbetet har resulterat i en årlig reducering av fossila koldioxidutsläpp med 38 %, dvs. 8,9 ton. Den samhällsekonomiska hälsovinsten kan beräknas utifrån cyklad sträcka per deltagare och år före och efter projektet. Den årliga hälsovinsten för vintertramparna beräknas till kr enligt WHO:s beräkningsmodell HEAT, något som vida överskrider den totala kostnaden för projektet. Om antagandet görs att effekten på resvanorna håller i sig minst fem år uppnås en samhällsekonomisk hälsovinst på drygt 1,1 miljoner kr. Vintertramparna Under hösten 2011 startade en ny omgång av Vintertramparna. 250 intresseanmälningar kom in och 100 utvalda personer antog erbjudandet. Tramparperioden är 14 november 2011 till 30 april Ett informationsmöte har hållits och alla vintertramparna har fyllt i resvaneenkäter om sina resvanor före projektet. Samtliga deltagare har fått dubbdäck, cykelhjälm och diodlysen mot att de skrivit på ett avtal om att cykla 60 % av alla arbetsresor under testperioden samt att använda cykelhjälm. Enkäter för månadsrapportering har skickats ut och svar har behandlats. En facebookgrupp med diskussionsforum finns för Vintertramparna där de kan utbyta erfarenheter. Utmaningen Kampanjen Utmaningen är en lagtävling i cykling som pågick mellan 9 maj och 9 september Totalt deltog 111 lag (333 personer) vilka hade möjlighet att vinna fina priser, bland annat en cykelresa i Toscana. Kampanjen arrangerades av Korpen Storsjön och Grön Trafik, 5

4 Östersunds kommun. Samarbetspartners var Jämtlands Läns Landsting, Trafikverket, ÖP och Jämtlands Läns Energikontor. Utvärdering har gjorts genom enkäter där deltagarna ombetts svara på hur deras resvanor till och från arbetet under sommaren såg ut före respektive hur de bedömer att de kommer att se ut efter deras deltagande i kampanjen. Enkätresultatet visar en ökning av det genomsnittliga resandet till och från jobb med cykel och en minskning av bilresandet. Detta leder till en minskning av de fossila koldioxidutsläppen från resor till och från jobb bland deltagarna med 17 %, vilket motsvarar 8,2 ton koldioxid årligen. Cykel kurs för invandrar-/flyktingkvinnor Att kunna cykla har länge varit en stor dröm för många av kvinnorna i Ladies Villa, en kommunal mötesplats för invandrare och kvinnor flyktingfrågor. Därför anordnades i samverkan med NTF en kurs med med fyra kurstillfällen i anslutning till Europeiska Trafikantveckan. Cykelkursen, som förutom praktik även innehöll och teoretiska delar om trafiksäkerhet, är förmodligen den första arrangerade i Jämtland. Kvinnorna som deltar i kursen fick sina diplom samt cykelhjälmar under en ceremoni på scenen på torget lördagen den 17 september. 6

5 Medborgardialog Cykelrapporten Grön Trafik har under året fortsatt arbeta med Cykelrapporten för att medborgarna via formulär, telefon, mail, SMS och MMS ska kunna rapportera synpunkter, önskemål om cykling och cykelvägar i Östersund. 53 rapporter har kommit in under Sedan 2010 har 126 ärenden inkommit och av dessa är 76 % åtgärdade och 20 % under hantering, resterande 4 % har inte lett till någon åtgärd. Ärendena har framför allt gällt sopning av glas 44 %, och synpunkter på beläggning 17 %. Cykelinfrastruktur Förutsättningarna för cykling avgörs i mångt och mycket av hur cykelinfrastrukturen ser ut. Med infrastruktur menas cykelbanor, cykelparkering, säkerhetshöjande åtgärder i korsningar och stråk, osv. Grön Trafik har tagit fram förslag på åtgärder för förbättring av cykelinfrastruktur genom cykelpotten på kr. Grön Trafik tog fram förslag till nya cykelparkeringar på vilket lett till att cykelparkering med 21 stöldsäkra platser på Biblioteksgatan utanför ÖP-shop och fyra cykelpollare på Kyrkgatan utanför Pressbyrån vid busscentralen installerades. Installation av en cykelparkering med fem tak och 35 säkra platser på Hamngatan utanför Teliabutiken har även påbörjats. Under året byttes saboterade och förstörda skyltar i cykelvägvisningen ut. Grunden till detta var den översyn av vägvisningen som gjordes under sommaren 2010 och ytterligare kompletteringar på hösten 2010 och våren Standarden ändrades samtidigt så skyltarna nu är kortare och svårare att böja och stolparna förlängdes så att skyltarna är svårare att nå. Totalt investerade Östersunds kommun kr i ny infrastruktur för cykel under 2011 och kommunen har budgeterat kr för ny cykelinfrastruktur för Uppföljning Cykelmätningar Under Trafikantveckan invigdes en Cykelbarometer på gångbron i Badhusparken. Denna visar antalet cykelpassager på plats och online på kommunens hemsida. Grön Trafik har även skött uttankning och behandling av mätdata från de fyra övriga fasta cykelräknare med induktiva slingor som finns monterade i Östersund. Cykelräkning har även genomförts längs Allégatan m h a en portabel radarräknare. Resultaten från de fasta punkterna plus resultat från den portabla räknaren kommer att ligga till grund för beräkning av samhällsekonomisk effekt med hjälp av Cykalk. 7

6 Långtidsuppföljning av elcyklar Vid årsskiftet 2011/2012 fanns det 24 elcyklar i kommunens regi. En är stationerad i Rådhusets cykelpool, vilket innebär att alla som arbetar på Rådhuset har tillgång till den. Resterande cyklar finns ute på enheterna runt omkring i kommunen. Många finns inom hemtjänsten, vilken är den verksamhet där man använder dessa mest och där man ser en stor vinst med att använda elcykel som transportmedel. Sedan förra avläsningen har det dock funnits en del problem med upprepade reparationer av elcyklarna. Flera av de resor som elcykeln används till ersätter bilresor, men exakt vilken utsträckning har inte gått att utvärdera. Sedan den förra avläsningen i juni 2010 har elcyklarna tillsammans rullat 748 mil och totalt, sedan inköp, har elcyklarna gått mil. Informationsspridning och mediabelysning Presentationer och informationstillfällen 2011 Datum Ämne Plats / Åhörare Avslutning Vintertrampare , projektresultat Vintertrampare Cykelinformation Miljöombud Upptakt Vintertrampare Vintertrampare Grön Trafiks cykelarbete Sollefteå, politiker från landsting och kommuner Media 2011 Datum Media Typ Rubrik / Tema Magasinet Östersund nr /Östersunds kommuns hemsida Östersunds kommuns hemsida Notis Webbartikel Plocka fram cykeln - Funderar du på elbil - Ta en kopp te medan du laddar bilen - sidan 3 De utmanar på cykel LT Artikel Östersund har en handlingsplan för att öka cyklandet SR - Radio Jämtland Webbartikel Birka öppnar cykelpool för eleverna SR - Radio Jämtland Radioinslag Birka öppnar cykelpool för eleverna LT Artikel Cykelsläpp på Birka - för elevernas hälsa LT Artikel Nu räknas cyklisterna ÖP Artikel Cyklarna släpptes loss på Birka Magasinet Östersund Notis Om Vintertramparna 2011, Elbilsbidrag, Grönt i Trafiken, Cykelbarometern SR - Radio Jämtland Webbartikel/ webbradio Vintertrampa på din cykel SR - Radio Jämtland Radioinslag Vintertrampa på din cykel SR - Radio Jämtland Webbartikel Vill få fler att cykla med hjälm SR - Radio Jämtland Radioinslag Vill få fler att cykla med hjälm LT Artikel Vintertramparna lovade använda cykelhjälm Östersunds kommuns Webbartikel Avtramp för vintertrampare hemsida ÖP Artikel Kommunen uppmuntrar till cykling LT Artikel Mindre bilåkande efter tre år av vintercykling xx Magasinet Östersund, nr 3, 2011 Notis Ny cykelparkering/hjälp oss med Cykelrapporten 8

7 Svar kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare Nämnd ansvarig för cykelfrågor (t.ex. tekniska, trafik, stadsbyggnads) Miljö- och samhällsnämnden Finns någon namngiven ansvarig (person eller grupp) för cykelfrågor på kommunen? Ja För att kunna bedöma hur kommunen har jobbat med cykling tidigare år, ber vi dig att fylla i den totala längden cykelväg som finns i kommunen. Fyll också i vilket år uppgiften gäller. Med cykelväg menas separerad cykelbana, cykelfält, gångfartsområde, cykelfartsgata och gågata där cykling är tillåten. Gator som markerats som blandtrafik med motorfordon ska inte räknas med. Om du inte vet den totala längden kan du ange separat längd för varje gatutyp. Ange total längd cykelväg i din kommun 93,505 Separerad cykelbana 91,390 Gångfartsområde 0,145 Cykelfält 1,500 Cykelfartsgata 0 Gågata med tillåten cykeltrafik 0,470 För vilket år gäller uppgifterna? 2011 Del 2. Investeringar Fråga 1. Trafikinvesteringar Hur stora är de totala trafikinvesteringarna för alla trafikslagunder 2011? Ange i kronor Fråga 2. Infrastruktur Förutsättningarna för cykling avgörs i mångt och mycket av hur cykelinfrastrukturen ser ut. Med infrastruktur menas cykelbanor, cykelparkering, säkerhetshöjande åtgärder i korsningar och stråk, osv. Hur mycket har kommunen investerat i ny infrastruktur för cykel under 2011? Hur mycket har kommunen budgeterat för ny cykelinfrastruktur för 2012? Hur många personer uppskattar du arbetar med utveckling och planering av cykelinfrastruktur i kommunen? Ange i tjänsteprocent för 2011, där 100 % motsvarar en heltidstjänst 24 % Infrastruktur Förutsättningarna för cykling avgörs i mångt och mycket av hur cykelinfrastrukturen ser ut. Med infrastruktur menas cykelbanor, cykelparkering, säkerhetshöjande åtgärder i korsningar och stråk, osv. Östersunds kommun har investerat i ny infrastruktur för cykel under Hur mycket har kommunen budgeterat för ny cykelinfrastruktur för 2012? Hur många personer uppskattar du arbetar med utveckling och planering av cykelinfrastruktur i kommunen? Ange i tjänsteprocent för 2011, där 100 % motsvarar en heltidstjänst 24 % 9

8 Fråga 3. Underhåll Den befintliga infrastrukturen måste underhållas för att cyklisten ska tycka att det är bekvämt och attraktivt att använda nätverket. Hur mycket har kommunen investerat i drift och underhåll av cykelbanor under 2011? Hur mycket har kommunen budgeterat för drift och underhåll av cykelbanor under 2012? * Fråga 4. Påverkanssatsningar Investering i infrastruktur är dock inte allt. För att få kommunens invånare att cykla är det också viktigt att satsa på marknadsföring och information om cykelvägnätet. Det kan vara alltifrån att skicka ut pressmeddelanden under ett projekts gång till att trycka en cykelkarta. En annan del i marknadsföringen är kampanjer för att öka andelen cyklister på gatorna. Det finns olika typer av kampanjer som riktar sig till olika målgrupper, men gemensamt för alla är att påverka en viss grupp människor att byta från ett färdmedel till att börja cykla. Några exempel är cyklatill-jobbet-kampanjer eller lära-sig-cykla-kampanjer. Hur mycket har kommunen investerat i påverkanssatsningar för cykling under 2011? Hur mycket har kommunen budgeterat för påverkanssatsningar för cykling under 2012? ** Hur många personer uppskattar du arbetar med påverkanssatsningar för cykling i kommunen? Ange i tjänsteprocent för 2011, där 100 % motsvarar en heltidstjänst. 55 % Fråga 5. Skyltning Skyltning av cykelvägar är viktigt dels för att underlätta för cyklister att hitta den bästa vägen till sitt mål. Det är också ett marknadsföringsverktyg och ett sätt att tydligt markera hur kommunen värderar cykeltrafiken. Hur stor andel av de befintliga cykelvägarna i kommunen har vägvisande skyltning? 31 Övriga upplysningar *)Summan ungefärlig då beläggningsåtgärder fastställs efter översyn som genomförs i maj. **)Summan är ungefärlig då det inte är riktigt klart ang samverkan inom vissa påverkansprojekt. Kommunen har under 2011 genomfört följande påverkanssatsningar: Utmaningen - en cykeltävling med 333 deltagare 2011, se Vintertramparna, vintercyklingskampanj med 100 deltagare som försetts med dubbdäck, hjäm och lysen. Resejämförare på hemsida En tjänst för att lyfta fram fördelar med cykling och gång jämfört med bil. Elcykelsatsning inom Östersunds kommun. De 24 elcyklarna inom den kommunala verksamheten har följts upp. Del 3. Aktiviteter Fråga 6 Inom vilka av följande områden har kommunen arbetat under 2011? Byggt nya cykelvägar Ja Säkerhetshöjande åtgärder på befintliga cykelvägar Ja Byggt cykelparkering Ja Skyltat cykelvägar (vägvisande skyltning) Ja Tryckt upp och spridit en cykelkarta Ja Lanserat och genomfört påverkanskampanjer Ja Antagande av politiska cykelmål Ja Antagande av cykelpolicys/strategi Nej Ny eller reviderad cykelplan Nej Drift och underhåll på sommaren Ja Drift och underhåll på vintern Ja Genomfört mätningar av cykeltrafik Ja Genomfört någon resvaneundersökning Ja Genomfört någon nöjdhetsundersökning Nej Genomfört något cykelbokslut Nej Övriga upplysningar 10

9 En större översyn av befintlig cykelvägvisning har gjorts och skadade/vandaliserade skyltar har bytts ut. Cykelkarta trycktes i stor upplaga 2010 och den befintliga kartan har delats ut till alla nyinflyttade, studenter och till allmänheten via turistbyrån, rådhuset och på olika evenemang t ex Europeiska trafikantveckan. I påverkanskampanjerna Vintertramparna och Utmaningen har deltagarna utvärderats mha resvaneundersökningar. Del 4. Cykelpolitik Fråga 7. Politiska mål En tydlig målsättning som är tidsatt och mätbar ligger ofta till grund för policys och handlingsplaner och är ett enkelt sätt att följa upp arbetets resultat. Finns det uttalade politiska mål om att öka andelen cykeltrafik i kommunen? Ja Är dessa mål tidsatta? Ja Till vilket år? 2012 Är dessa mål mätbara? Ja Ge gärna exempel: Effektmål i miljöledningssystem för Samhällsbyggnadsförvaltningen: "Cykeltrafik ska öka med 2% 2012 jämfört med 2011 (enl mätpunkt i Badhusparken)" Fråga 8. Politisk uppföljning Följer berörd nämnd (tekniska, trafik, stadsbyggnad) regelbundet upp uppsatta mål och utvecklingen av cykeltrafiken? Ja Fråga 9. Cykelstrategi Målsättningen kan sedan specificeras och utvecklas i en cykelstrategi. Det finns också möjlighet att strategin eller policyn ingår i mer övergripande plan, t.ex. en trafikplan, eller att den beskrivs för en detaljplan. Har kommunen antagit någon cykelstrategi för ökad cykling? Ja Vilket år? 2005 Övriga upplysningar: Cykling behandlas på ett strategiskt plan som en del i Östersunds "Plan för trafik". Ingen separat cykelstrategi finns. Fråga 10. Cykelplan De politiska målen och strategin definieras och utvecklas till en konkret handlingsplan, som används i det dagliga arbetet av tjänstemännen på kommunen. En cykelplan är ett fristående dokument med åtgärder för att förbättra för cykeltrafiken. Den kan även inkludera gångtrafikanter. Har kommunen antagit någon cykelplan de senaste 5 åren? Nej Vilket år antogs den? 2002 När reviderades den senast? 2012 Finns det medel och resurser avsatta i budgeten för att uppfylla cykelplanens mål? Ja Övriga upplysningar: Östersund har ett Cykelprogram (som behandlas på nämndnivå) som ersätter Cykelplan finns och antogs 2002 och är under revidering. Fråga 11. Cykelparkeringstal Vid nybyggnationer av bl.a. bostadshus, arbetsplatser och köpcentra kan kommunen ställa krav på att cykelparkeringar byggs. Har kommunen antagit någon norm för cykelparkeringstal? Ja Övriga upplysningar: Cyklar finns med i parkeringstalen för Östersunds kommun som antogs

10 Fråga 12. Cykling och planering Vid nybyggnationer av bl.a. bostadshus, arbetsplatser och köpcentra bör cykelvägar och -parkeringar integreras i bebyggelseplaneringen i ett tidigt skede så att cykling blir en naturlig del redan från början. Har kommunen satt upp kriterier i sina plandokument för hur cykling ska behandlas i planering av ny bebyggelse, t.ex. i översiktsplaner eller detaljplaner? Ja Övriga upplysningar Cykel finns i högsta grad med i planarbetet både via de mallar som finns för detaljplanebeskrivingar samt i det pågående arbetet med översiktsplan 2040, där framtidens transporter är en av de allra viktigaste utmaningarna och planeringsaspekterna. Fråga 13. Underhållsplan Som det tidigare har påpekats är underhållet av befintliga cykelvägar ett nyckelområde för att cyklingen i en kommun ska fungera. Har kommunen någon aktuell underhållsplan för cykelbanor? Ja Fråga 14 I egenskap av arbetsgivare, arbetar kommunen aktivt med att få sina anställda att cykla till sitt jobb? Ja Under 2011 betalade Östersunds kommun startavgiften för lag från kommunen som ville vara med i cykelkampanjen Utmaningen och marknadsförde detta mot de anställda. Ingen separat plan finns för underhåll av cykelvägar, men dessa ligger med i underhållsplan för Vintercyklingskampanjen Vintertramparna marknadsfördes till samtliga anställda inom Östersunds kommun, både via enheschefer och personalsidan på webben. Del 5. Uppföljning och utvärdering Fråga 15. Cykelräkningar Ett sätt är att regelbundet genomföra flödesmätningar av cykeltrafiken på stråk eller i korsningar. På så sätt kan man se om den ökar eller minskar och var de största förändringarna sker. Det ger kommunen större framförhållning i sin planering. Genomfördes några flödesmätningar av cykeltrafiken under 2011? Ja På hur många punkter genomför kommunen regelbundet mätningar? Kontinuerliga mätningar 4 Periodiska mätningar 1 Fråga 16. Resvaneundersökning Ett annat sätt att få en bild av resandet är att göra en resvaneundersökning. Har kommunen genomfört någon lokal resvaneundersökning där cykelandelen mätts bland kommunens invånare de senaste 5 åren? Ja Vilket år? 2010 Hur stor var andelen cykel av det totala antalet resor i den senaste mätningen? 10 Fråga 17. Nöjdhetsundersökning En nöjdhetsundersökning är ett verktyg som kan användas för att få reda på vad cyklisterna i kommunen tycker om det arbete som utförs för dem. Har kommunen genomfört någon nöjdhetsundersökning bland cyklister de senaste 5 åren? Nej 12

11 Fråga 18. Samarbete Samarbeten med cyklister kan vara ett sätt att underlätta en bredare förankring av cykelarbetet hos invånarna. Har kommunen någon dialog med cyklister regelbundet (minst 2 ggr om året), antingen cykelorganisationer eller referensgrupper? Ja Övriga upplysningar Kommunen har en öppen kanal (via mejl, SMS,MMS & telefon) för medborgardialog vad gäller cykling som heter Cykelrapporten. Se Under 2011 inkom 53 ärenden via denna. Dialog hålls även öppen med deltagari i de cykelkampanjer som utfördes (Utmaningen 333 deltagare och Vintertramparna 100 deltagare). Kommunen har även årlig kontakt med Cykelfrämjandets Östersundskrets. Ett cykelråd är planerat att startas upp under Fråga 19. Cykelbokslut Ett cykelbokslut är en sammanställning av aktuella uppgifter om nuläget och utvecklingstrender av cykeltrafik, vilka är viktiga för planeringen av cykeltrafiken. Ett annat verktyg är en BYPAD (Bicycle Audit) som är en mer ingående revision av kommunens arbete med cykling. Har kommunen gjort något cykelbokslut eller en BYPAD de senaste 5 åren? Ja När genomfördes det senast? 2008 Hur regelbundet genomförs det? Inget beslut taget ang detta Övriga upplysningar Resvaneundersökningen som hänvisas till är SLTF:s kollektivtrafikbarometer där Länstrafiken är utförare. Östersunds kommun är delfinansiär av busstrafiken. En BYPAD genomfördes under Cykelbokslut kommer att införas under

12 Kontaktinformation Petter Björnsson Anne Sörensson Samarbetspartners Samhällsbyggnad - Grön Trafik Östersunds kommun, Östersund. Telefon: Fax: