Revidering av VA-utbyggnadsprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revidering av VA-utbyggnadsprogram"

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 30 november Paragraf Diarienummer KS-2015/ Revidering av VA-utbyggnadsprogram Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige VA-utbyggnadsprogram för Huddinge kommun, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat 24 oktober 2016, godkänns. Sammanfattning I samband med arbetet med Översiktplan 2030 uppmärksammades ett behov av att revidera befintligt VA-utbyggnadsprogram från VA-utbyggnadsprogrammet omfattar områden med befintlig bebyggelse där det idag inte finns kommunalt vatten och avlopp men där en detaljplanering ska ske i samband med utbyggnad av vatten och avlopp. Programmet utgör en intern prioritering mellan dessa områden. Programmet utgör ett underlag för kommande planering och exploatering. Den slutgiltiga prioriteringen av utbyggnad görs i Plan för samhällsbyggnads-projekt, där en prioritering och viktning av alla kommunens olika planerings- och exploateringsprojekt görs. Vid uppföljning av VA-utbyggnadsprogrammet från 2004 har det visat sig att programmet följts men med viss förskjutning. Efter synpunkter från länsstyrelsen och för att bättre uppfylla lagen om allmänna vattentjänster (LAV) har viktningen i behovsbedömningen ändrats jämfört med remissversionen. Överläggning I ärendet yttrar sig Malin Danielsson (L), Lars Björkman (HP), Johanna Pettersson, projektledare, Christian Ottosson (C), Daniel Dronjak (M) och Gunilla Helmerson (M). Härefter förklaras överläggningen avslutad.

2 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Miljöberedningen 17 november Paragraf Diarienummer KS-2015/ Revidering av VA-utbyggnadsprogram Miljöberedningens beslut Miljöberedningen föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige VA-utbyggnadsprogram för Huddinge kommun, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat 24 oktober 2016, godkänns. På grund av jäv deltar inte Jonas Andersson (DP) i handläggningen i detta ärende. Sammanfattning I samband med arbetet med Översiktplan 2030 uppmärksammades ett behov av att revidera befintligt VA-utbyggnadsprogram från VA-utbyggnadsprogrammet omfattar områden med befintlig bebyggelse där det idag inte finns kommunalt vatten och avlopp men där en detaljplanering ska ske i samband med utbyggnad av vatten och avlopp. Programmet utgör en intern prioritering mellan dessa områden. Programmet utgör ett underlag för kommande planering och exploatering. Den slutgiltiga prioriteringen av utbyggnad görs i Plan för samhällsbyggnads-projekt, där en prioritering och viktning av alla kommunens olika planerings- och exploateringsprojekt görs. Vid uppföljning av VA-utbyggnadsprogrammet från 2004 har det visat sig att programmet följts men med viss förskjutning. Efter synpunkter från länsstyrelsen och för att bättre uppfylla lagen om allmänna vattentjänster (LAV) har viktningen i behovsbedömningen ändrats jämfört med remissversionen. Överläggning I ärendet yttrar sig Christian Ottosson (C) och Johanna Pettersson, projektledare. Härefter förklaras överläggningen avslutad.

3 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG

4 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) HANDLÄGGARE Pettersson, Johanna johanna.pettersson@huddinge.se Kommunstyrelsen Revidering av VA-utbyggnadsprogram Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige VA-utbyggnadsprogram för Huddinge kommun, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat 24 oktober 2016, godkänns. Sammanfattning I samband med arbetet med Översiktplan 2030 uppmärksammades ett behov av att revidera befintligt VA-utbyggnadsprogram från VA-utbyggnadsprogrammet omfattar områden med befintlig bebyggelse där det idag inte finns kommunalt vatten och avlopp men där en detaljplanering ska ske i samband med utbyggnad av vatten och avlopp. Programmet utgör en intern prioritering mellan dessa områden. Programmet utgör ett underlag för kommande planering och exploatering. Den slutgiltiga prioriteringen av utbyggnad görs i Plan för samhällsbyggnadsprojekt, där en prioritering och viktning av alla kommunens olika planeringsoch exploateringsprojekt görs. Vid uppföljning av VA-utbyggnadsprogrammet från 2004 har det visat sig att programmet följts men med viss förskjutning. Efter synpunkter från länsstyrelsen och för att bättre uppfylla lagen om allmänna vattentjänster (LAV) har viktningen i behovsbedömningen ändrats jämfört med remissversionen. Beskrivning av ärendet I samband med arbetet med Översiktplan 2030 uppmärksammades ett behov av att revidera befintligt VA-utbyggnadsprogram från Kommunstyrelsens förvaltning har sedan under 2015 och 2016 haft åtagandet att revidera VA-utbyggnadsprogrammet. Målet är att VA-utbyggnadprogrammet ska bidra till en hållbar vatten- och avloppsförsörjning i hela kommunen och samtidigt leda till bättre förhållanden i grundvatten, vattendrag, sjöar och kustvatten. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

5 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster, LAV, är det kommunens skyldighet att vid behov ordna vattentjänster och ta hänsyn till intresset av god hushållning med naturresurser. Stockholm Vatten AB är kommunens huvudman för vatten och avloppsfrågor. VA-utbyggnadsprogrammet omfattar områden med befintlig bebyggelse där det idag inte finns kommunalt vatten och avlopp men där en detaljplanering ska ske i samband med utbyggnad av vatten och avlopp. Programmet utgör en intern prioritering mellan dessa områden. VA-utbyggnadsprogrammet omfattar inte: nya exploateringsområden områden som förtätas eller där tomter styckas inom befintlig detaljplan befintliga områden där kommunalt VA finns men olika typer av VAproblematik uppstått, till exempel problem med översvämningar områden där detaljplanearbete redan startat koloniområden grupper av fastigheter med färre antal än 10 stycken Ibland finns förutsättningar som behöver uppfyllas för att planläggning ska kunna ske, till exempel Tvärförbindelse Södertörn när det gäller Västra Glömsta och Backen västra samt Spårväg Syd för Katrinebergsvägen. Programmet ska också utgöra ett underlag för kommande planering och exploatering. Den slutgiltiga prioriteringen av utbyggnad görs i Plan för samhällsbyggnadsprojekt, där en prioritering och viktning av alla kommunens olika planerings- och exploateringsprojekt görs. Arbetet med VA-utbyggnadsprogrammet har resulterat i följande prioritering gällande VA-utbyggnad. Klustringen av områden är gjord utifrån en bedömning, där områdets individuella prioritering har utgjort grunden.

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Områdens individuella prioritering 1-5, där 1 är högst Klustring av områden utifrån prioritering 1-3, där 1 är högst Område Gunhildsvik 1,3 1 Backen västra 1,5 1 Svartvik 1,7 1 Norra Glömsta 1,7 1 Storön 1,7 2 NV Länna 1,8 2 Lyckåsen 1,8 2 Lövstastigen 1,8 2 Sjöviksvägen 2,2 2 Västra Glömsta 2,2 2 Katrinebergsvägen 2,9 3 Ådran 3,2 3 Solbacken 3,2 3 Kvarntorp (Lissma) 3,5 3 VA-utbyggnadsprogrammet var ute på remiss under perioden april-juni remissvar inkom under samrådstiden. Remissinstansernas synpunkter och svar på dessa finns redovisade i ett särskilt dokument, se bilaga 2. Kommunstyrelsens förvaltnings synpunkter Vid uppföljning av VA-utbyggnadsprogrammet från 2004 har det visat sig att programmet följts men med viss förskjutning. Utbyggnad har genomförts i de områden som prioriterats högst, med undantag för Rosenhill, där detaljplanearbete pågår. I några fall har prioriteringsordningen ändrats, exempelvis har Hagebyvägen byggts ut före några områden som prioriterats högre. Utbyggnad av vatten och avlopp till Hagebyvägen genomfördes i samband med nyexploatering av Vistaberg. Utbyggnad av vatten och avlopp pågår i Vidja, ett område som inte ingick i utbyggnadsprogrammet från Anledningen till att området inte fanns med i programmet var att planläggning skulle starta då ett föreläggande från Länsstyrelsen om behov av utbyggnad av vatten och avlopp i området hade inkommit till kommunen. Efter synpunkter från länsstyrelsen och för att bättre uppfylla lagen om allmänna vattentjänster (LAV) har viktningen i behovsbedömningen ändrats jämfört med remissversionen. Viktningen för planläggningsbehovet har sänkts från 20 procent till 15 procent och viktningen för dricksvattenbehovet ökat från 10 procent till 15 procent. Sammanvägningen av behov och

7 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) möjligheter har ändrats från att väga lika tungt till att behoven väger två tredjedelar och möjligheterna en tredjedel. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen att VAutbyggnadsprogram för Huddinge kommun, enligt bilaga 1 godkänns. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Johanna Pettersson Miljöstrateg Bilagor 1. VA-utbyggnadsprogram för Huddinge kommun 2. Sammanställning av remissvar

8 VA-utbyggnadsprogram för Huddinge kommun

9 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Uppföljning av VA-utbyggnadsprogram Framtida VA-utbyggnad 9 Vatten i Huddinge 21 Omvärldsfaktorer 26 Mål, planer och styrande dokument i Huddinge 31 Bilaga 1. Kriterier för behov och åtgärder 33 Bilaga 2. Fakta om områden 34 Bilaga 3. Rutiner 35 I arbetet med revideringen av VA-utbyggnadsprogrammet har följande personer deltagit: projektledare Johanna Pettersson (staben, samhällsbyggnadsavdelningen), Josefin Andersson (miljötillsynsavdelningen), Annika Blomquist (plansektionen), Anders Falk (gatu- och trafiksektionen), Jonas Gran (mark- och exploateringssektionen), Susanna Udd (plansektionen), Eva Wilmin (Stockholm Vatten AB), samt konsulterna Krister Törneke och Embla Myrdal från Tyréns. 2

10 Sammanfattning I Huddinge kommuns Översiktsplan 2030 anges bland annat att fritidshusområdena inom kommunen på sikt kommer att försörjas med kommunalt vatten och avlopp (VA). För att planera denna utbyggnad har kommunen tagit fram detta VA-utbyggnadsprogram. Målet är att VA-utbyggnadprogrammet ska bidra till en hållbar vatten- och avloppsförsörjning i hela kommunen och samtidigt leda till bättre förhållanden i grundvatten, vattendrag, sjöar och kustvatten. VA-utbyggnadsprogrammet är ett viktigt verktyg i arbetet med att nå miljökvalitetsnormerna för sjöarna. Programmet ska också utgöra ett underlag för kommande planering och exploatering. Den slutgiltiga prioriteringen av utbyggnad sker i Plan för samhällsbyggnadsprojekt, där en prioritering och viktning av alla kommunens olika planerings- och exploateringsprojekt görs. Enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster, LAV, är det kommunens skyldighet att vid behov ordna vattentjänster (dricksvattenförsörjning och omhändertagande av avloppsvatten) och ta hänsyn till intresset av god hushållning med naturresurser. VA-utbyggnadsprogrammet från 2004 har följts men med viss förskjutning. Utbyggnad har genomförts i de områden som prioriterats högst, med undantag för Rosenhill, där detaljplanearbete pågår nu. I några fall har prioriteringsordningen ändrats, exempelvis har Hagebyvägen byggts ut före några områden som prioriterats högre. Utbyggnad av VA till Hagebyvägen togs med vid nyexploatering av Vistaberg. Utbyggnad av vatten och avlopp pågår i Vidja, ett område som inte ingick i utbyggnadsprogrammet från Anledningen till att området inte fanns med i programmet var att planläggning skulle starta då, eftersom ett föreläggande från Länsstyrelsen om behov av utbyggnad av vatten och avlopp i området hade inkommit till kommunen. De områden i det gamla utbyggnadsprogrammet där VA-utbyggnad ännu inte startat återfinns i det nya utbyggnadsprogrammet. Utöver dessa har det tillkommit ett antal områden där kommunen behöver ta ställning till behovet av VAutbyggnad. För att prioritera mellan dessa områden har det gjorts en bedömning av: Behovet av åtgärder för en långsiktigt hållbar VA-försörjning i området Möjligheten och kostnaden att tillgodose behovet genom kommunalt VA 3

11 Detta har resulterat i nedanstående prioritering av VA-utbyggnad: Områdens individuella prioritering 1-5, där 1 är högst Klustring av områden utifrån prioritering 1-3, där 1 är högst Område Gunhildsvik 1,3 1 Backen västra 1,5 1 Svartvik 1,7 1 Norra Glömsta 1,7 1 Storön 1,7 2 NV Länna 1,8 2 Lyckåsen 1,8 2 Lövstastigen 1,8 2 Sjöviksvägen 2,2 2 Västra Glömsta 2,2 2 Katrinebergsvägen 2,9 3 Ådran 3,2 3 Solbacken 3,2 3 Kvarntorp (Lissma) 3,5 3 Efter genomförd utbyggnad av kommunalt VA till områden i programmet kommer det fortfarande att finnas små områden eller enstaka fastigheter kvar som fortsättningsvis kommer att ha enskilda avlopp. För dessa ansvarar tillsynsnämnden för att genomföra inspektioner, inventeringar och hantera klagomål. 4

12 Inledning Bakgrund I Huddinge kommuns Översiktsplan 2030 är den övergripande inriktningen en långsiktig hållbar utveckling genom att skapa levande stadsmiljöer som underlättar ett bra vardagsliv samtidigt som större grönområden värnas och klimatutsläppen minskar. Följande riktlinjer från översiktsplanen berör vatten- och avlopps (VA)- försörjningen: Fritidshusområdena inom kommunen kommer på sikt omvandlas till områden med permanent bebyggelse. De ska VA-försörjas och bör i viss omfattning kompletteras med andra bostadstyper samt om möjligt även viss service. Översynen av VA-utbyggnadsprogrammet ska resultera i en bedömning av i vilken ordning omvandlingsområdena ska VA-försörjas och planläggas. Med VA-försörjning menas dricksvattenförsörjning samt omhändertagande av avloppsvatten. Avloppsvatten innefattar spillvatten samt dagvatten, ibland även dräneringsvatten 1. Enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster, LAV, är det kommunens skyldighet att vid behov ordna vattentjänster (dricksvattenförsörjning och omhändertagande av avloppsvatten) och ta hänsyn till intresset av god hushållning med naturresurser. Uppdrag I verksamhetsplanen för kommunstyrelsens förvaltning 2015 och 2016 fanns utvecklingsåtagandet: Revidera VA-utbyggnadsprogrammet. Åtagandet sorteras under kommunfullmäktiges delmål God vattenstatus i sjöar och vattendrag och målet Ekosystem i balans. Uppdraget innebär en revidering av befintligt VA-utbyggnadsprogram från Det reviderade VA-utbyggnadsprogrammet bildar tillsammans med dagvattenstrategin, beskrivning av sjöar och vattendrag i Miljöbarometern, åtgärdsplaner för olika sjöar, handlingsplan för klimatanpassning med mera innehållet i en vad Havs- och vattenmyndigheten benämner VA-plan. I Huddinge kommun kommer alla dessa dokument och information samlas i en Vattenguide. Mål och syfte Målet är att VA-utbyggnadprogrammet ska bidra till en hållbar vatten- och avloppsförsörjning i hela kommunen och samtidigt leda till bättre förhållanden i grundvatten, vattendrag, sjöar och kustvatten. VA-utbyggnadsprogrammet är ett viktigt verktyg i arbetet med att nå miljökvalitetsnormerna (MKN) för sjöarna. Utbyggnad av kommunalt VA till områden med enskilda vatten- och avloppslösningar är en viktig pusselbit. Miljöeffekterna av utbyggnaden av kommunalt VA beror på hur ledningsnät utformas. Till exempel behöver bräddningar det vill säga, då spill- och dagvatten leds direkt till recipient 1 HAVs definition. 5

13 vid överbelastning av ledningsnätet, tas om hand inom ledningsnätet eller i tillräckliga magasin. För särskilt känsliga vattenmiljöer kan det annars innebära, om bräddvatten kommer dit, att de får både akuta och långsiktiga försämringar av miljöerna. Även en hållbar dagvattenhantering är viktig när fritidshusområden omvandlas. Vid omvandling av dessa finns risken att mängden hårdgjorda ytor ökar jämfört med innan, varför just dagvattenhanteringen behöver uppmärksammas. Om nödvändig dagvattenhantering inte görs inom dessa områden finns en risk att utbyggnaden ger en kraftigt ökad belastning på dagvattennätet och recipienter nedströms. Programmet ska också utgöra ett underlag för kommande planering och exploatering. Den slutgiltiga prioriteringen av utbyggnad sker i Plan för samhällsbyggnadsprojekt, där en prioritering och viktning av alla kommunens olika planeringsoch exploateringsprojekt görs. I Plan för samhällsbyggnadsprojekt görs en sammanvägd bedömning för att komma fram till vilken prioritet projekten ska ges. Det kan till exempel handla om bedömning mot kommunens övriga investeringsbehov, konsekvenser för förskole- och skolsituationen, bedömning av var bostäder ska tillkomma i kommunen samt begränsade resurser hos kommunen att driva fler projekt. Avgränsningar VA-utbyggnadsprogrammet omfattar områden med befintlig bebyggelse där det idag inte finns kommunalt VA men där en detaljplanering ska ske i samband med utbyggnad av VA. Programmet utgör en intern prioritering mellan dessa områden. VA-utbyggnadsprogrammet omfattar inte: nya exploateringsområden områden som förtätas eller där tomter styckas inom befintlig detaljplan befintliga områden där kommunalt VA finns men olika typer av VAproblematik uppstått, till exempel problem med översvämningar områden där detaljplanearbete redan startat koloniområden grupper av fastigheter med färre antal än 10 stycken Ibland finns förutsättningar som måste uppfyllas för att planläggning ska kunna ske, till exempel Tvärförbindelse Södertörn när det gäller Västra Glömsta och Backen västra samt Spårväg Syd för Katrinebergsvägen. Programmet redovisar behov av utbyggnad för att ge effekten på vattenstatusen så att miljökvalitetsnormerna för sjöarna kan nås. 6

14 Uppföljning av VA-utbyggnadsprogram 2004 I tabellen nedan redovisas vad som har hänt i de områden som pekades ut i VAutbyggnadsprogrammet från Område Prioritet 2004 (1-5, där 1 är högst) Status GLÖMSTA/VISTABERG Västra Glömsta 4 VA delvis utbyggt 2 Talldalsvägen 2 VA utbyggt Lövstastigen 3 Ej påbörjat Hagebyvägen 4 VA utbyggt Rosenhill 2 Detaljplanearbete pågår Östra Glömsta 2 VA utbyggt Backen 1 VA utbyggt LÄNNA Lyckåsen 5 Ej påbörjat 3 Björnvägen 4 VA-utbyggnad pågår NV Länna 5 Ej påbörjat Österhagen 5 Ej påbörjat ÖVRIGA OMRÅDEN Segelledsområdet 2 VA utbyggt Svartvik 3 VA-utbyggnad pågår för den del som ligger inom projektet Högmora 2. Ej påbörjat för övriga delar Högmora 1-3 VA-utbyggnad pågår (etapp 1-2) Solbacken 5 Ej påbörjat Sjöängen 2 VA utbyggt Gladö Kvarn 2 VA-utbyggnad pågår Ådran - Ej påbörjat Norra Glömsta - Ej påbörjat Kvarntorp (Lissma) - Ej påbörjat Vidja 1 Ingick ej i 2004 VA-utbyggnad pågår års program Vidja 2 Ingick ej i 2004 års program VA-utbyggnad pågår Tabell 1. Uppföljning av 2004 års VA-utbyggnadsprogram. Områden med färdigutbyggt VA har markerats med mörkgrönt och där arbete pågår med ljusgrönt. Av tabellen framgår att VA-utbyggnadsprogrammet från 2004 har följts men med viss förskjutning. Utbyggnad har genomförts i de områden som prioriterats högst, med undantag för Rosenhill, där detaljplanearbete pågår. I några fall har prioriteringsordningen ändrats, exempelvis har Hagebyvägen byggts ut före några områden som prioriterats högre. Utbyggnad av VA till Hagebyvägen genomfördes i samband med nyexploatering av Vistaberg. Utbyggnad av vatten och avlopp pågår i Vidja, ett område som inte ingick i utbyggnadsprogrammet från Anled- 2 Ett 20-tal fastigheter i områdets östra del fick VA utbyggt inom projektet Kristinavägen. 3 Området ingår i detaljplan för Lyckåshöjden. 7

15 ningen till att området inte fanns med i programmet var att planläggning skulle starta då, eftersom ett föreläggande från Länsstyrelsen om behov av utbyggnad av vatten och avlopp i området hade inkommit till kommunen. När VA-utbyggnaden har slutförts har Stockholm Vatten AB (SVAB) dragit fram ledningar till alla fastigheter i området. Endast de fastigheter som väljer att ansluta sig debiteras anläggningsavgift. I vissa områden har färre fastigheter än beräknat anslutit sig. Detta har lett till underfinansiering av VA-utbyggnaden. Det har också lett till en lägre vattenomsättning i ledningsnätet vilket kan ge upphov till olika problem. Dessutom kvarstår ett antal enskilda avlopp i dessa områden. Risk kan finnas att de har bristfällig funktion. Med anledning av det som beskrivs ovan har det funnits behov av att se över rutinerna och samverkan mellan kommunen och SVAB i samband med att VAutbyggnaden slutförs. Ytterligare information om rutiner se bilaga 3. 8

16 Framtida VA-utbyggnad Underlag för prioritering av områden En arbetsgrupp med personer från kommunen och Stockholm Vatten har med hjälp av konsulter arbetat med att bedöma och prioritera de olika områdena i VAutbyggnadsprogrammet. Vid behov har ytterligare kompentens inhämtats. Nedan beskrivs mer i detalj vilka bedömningsgrunder som använts. Prioriteringsmodellen bygger på den som finns beskriven i HAV:s rapport Vägledning för kommunal VA-planering 4. Som underlag för att prioritera mellan olika områden har en bedömning gjorts av: Behovet av åtgärder för en långsiktigt hållbar VA-försörjning i området: bebyggelsetryck: andel permanentboende i området i förhållande till antalet bebyggda fastigheter behov av planläggning av andra skäl än VA-försörjning, till exempel underlag för kollektivtrafik och service, bidrag till bostadsförsörjningen behov av gemensam dricksvattenförsörjning till exempel på grund av dålig dricksvattenkvalitet kända problem med dåliga markförhållanden som skapar svårigheter med att anlägga och sköta enskilda avlopp behov av skydd för känsliga recipienter (sjöar och vattendrag) Trehörningen och Orlången har kommunen valt att prioritera, eftersom statusen i dessa sjöar är sämst. Vidare prioriteras sjöar och vattendrag med MKN och vattenskyddsområde och därefter att ingen sjö får försämras. Möjligheten och kostnaden att tillgodose behovet genom kommunalt VA: insatsen som krävs för att förse området med kommunalt VA avstånd till befintlig eller planerad VA-anläggning med tillräcklig kapacitet möjlighet till samordning med andra VA-investeringar andra faktorer som underlättar eller försvårar VA-utbyggnad Prioriteringen av möjligheten att ansluta respektive område har gjorts dels utifrån investeringskostnaden per fastighet, dels utifrån närheten till redan utbyggt VAsystem. Därefter har en bedömning gjorts utifrån vilka områden som har störst möjlighet att byggas ut (VA-försörjas) direkt respektive vilka som är beroende av att andra områden byggs ut (VA-försörjs) innan. Värdering av behov av åtgärder och bedömning av möjligheten för varje område anges på en femgradig skala och redovisas i tabell 2 och figur 1. Prioriteringsordningen 1-5 bestäms genom en sammanvägning av behov och möjligheter. I sammanvägningen ges behoven en större vikt än möjligheterna. Områden med lågt värde på både behov och möjlighet får därmed högst prioritet (1) medan områden med höga värden får lägst prioritet (5). För detaljerad information om viktningen av de olika behoven och möjligheten, se bilaga 1. 4 Rapport 2014:1. 9

17 Prioritering av områden för VA-utbyggnad De områden i det gamla utbyggnadsprogrammet där VA-utbyggnad ännu inte startat återfinns i det nya utbyggnadsprogrammet. Det gäller även Västra Glömsta, där utbyggnad skett i delar av området. Utöver dessa har det tillkommit ett antal områden där kommunen behöver ta ställning till behovet av VA-utbyggnad. Samtliga områden redovisas i översiktskartan i figur 1 och i tabell 2 nedan. Detaljkartor för varje område redovisas på efterföljande sidor. I tabell 3 nedan redovisas även resultatet av en prioritering mellan dessa områden. 10

18 Figur 1. Översiktskarta över områden som bedöms ha behov av VA-utbyggnad 1. Norra Glömsta, 2. Västra Glömsta, 3.Lövstastigen, 4. Backen västra, 5. Storön, 6. Gunhildsvik, 7. Solbacken, 8. Svartvik, 9. NV Länna, 10. Lyckåsen, 11. Sjöviksvägen, 12. Kvarntorp Lissma, 13. Ådran, 14. Katrinebergsvägen. 11

19 Nr i karta Område Antal fastighetehet Behov Möjlig- Prioritering 1-5, 1 är högst 1 Norra Glömsta 191 1,8 1,5 1,7 2 Västra Glömsta 70 2,9 1 2,2 3 Lövstastigen 10 2,5 0,5 1,8 4 Backen västra 30 2,1 0,5 1,5 5 Storön 10 2,2 1 1,7 6 Gunhildsvik 50 1,5 1 1,3 7 Solbacken 40 3,4 3 3,2 8 Svartvik 90 2,0 1 1,7 9 NV Länna 100 2,0 1,5 1,8 10 Lyckåsen 40 2,2 1 1,8 11 Sjöviksvägen (tidigare Österhagen) 30 2,3 2 2,2 12 Kvarntorp (Lissma) 70 2,8 5 3,5 13 Ådran 310 2,7 4 3,1 14 Katrinebergsvägen 10 2,9 3 2,9 Tabell 2. Sammanställning av områden och dess prioritering. 5,0 Behov 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Möjlighet Gunhildsvik Backen västra Svartvik Norra Glömsta Storön NV Länna Lyckåsen Lövstastigen Sjöviksvägen Västra Glömsta Katrinebergsvägen Ådran Solbacken Kvarntorp (Lissma) Figur 2. Prioritering av områden. Ju längre ned i vänstra hörnet ett område ligger desto högre prioriterat är det Dessa områden har stora behov och stora möjligheter. Ju högre upp mot det högra hörnet området ligger, desto lägre prioriterat är det. Dessa områden har mindre behov och mindre möjligheter. 12

20 Områdens individuella prioritering 1-5, där 1 är högst Klustring av områden utifrån prioritering 1-3, där 1 är högst Område Gunhildsvik 1,3 1 Backen västra 1,5 1 Svartvik 1,7 1 Norra Glömsta 1,7 1 Storön 1,7 2 NV Länna 1,8 2 Lyckåsen 1,8 2 Lövstastigen 1,8 2 Sjöviksvägen 2,2 2 Västra Glömsta 2,2 2 Katrinebergsvägen 2,9 3 Ådran 3,2 3 Solbacken 3,2 3 Kvarntorp (Lissma) 3,5 3 Tabell 3. Områden i prioriteringsordning. Klustring av områden är gjord utifrån en bedömning, där områdets individuella prioritering utgör grunden. 1. Norra Glömsta Figur 3. Detaljkarta för Norra Glömsta Recipient: Gömmaren (låga fosforhalter) och Fullerstaån. VA finns redan utbyggt i stora delar av Glömsta. Delar av området omfattas av strandskydd. Området ingår i prioriteringsgrupp 1. 13

21 2. Västra Glömsta Figur 4. Detaljkarta för Västra Glömsta Recipient: Albysjön (god ekologisk status, uppnår ej god kemisk status). Området ligger i direkt anslutning till område med utbyggt VA. Området ligger inom Mälarens vattenskyddsområde. Området ingår i prioriteringsgrupp Lövstastigen Figur 5. Detaljkarta för Lövstastigen Recipient: Orlången (otillfredsställande ekologisk status, uppnår ej god kemisk status). VA finns utbyggt i nära anslutning till området. Området ingår i prioriteringsgrupp 2. 14

22 4. Backen västra Figur 6. Detaljkarta för Backen västra Recipient: Albysjön (god ekologisk status, uppnår ej god kemisk status). VA finns utbyggt i nära anslutning till området. Området ligger inom Mälarens vattenskyddsområde. Området ingår i prioriteringsgrupp Storön Figur 7. Detaljkarta för Storön Recipient: Trehörningen (mycket höga fosforhalter). VA finns utbyggt i nära anslutning till området. Området omfattas av strandskydd. Området ingår i prioriteringsgrupp 2. 15

23 6. Gunhildsvik Figur 8. Detaljkarta för Gunhildsvik Recipient: Trehörningen (mycket höga fosforhalter). VA finns utbyggt i Högmora, i nära anslutning till området. Området ingår i prioriteringsgrupp Solbacken Figur 9. Detaljkarta över Solbacken Recipient: Balingsholmsån som rinner till Ågestasjön (höga fosforhalter). VA finns utbyggt i Högmora ganska nära området, men överföringsledning för anslutning till befintligt ledningsnät behövs. Området ingår i prioriteringsgrupp 3. 16

24 8. Svartvik Figur 10. Detaljkarta över Svartvik Recipient: Magelungen (otillfredsställande ekologisk status, uppnår ej god kemisk status). VA kommer att finnas utbyggt i nära anslutning till området när Högmora etapp 1-2 har byggts ut. Området behöver anslutas via överföringsledning. Området ingår i prioriteringsgrupp NV Länna Figur 11. Detaljkarta över NV Länna Recipient: huvudsakligen Magelungen (otillfredsställande ekologisk status, uppnår ej god kemisk status). Förutsätter VA-utbyggnad till Lyckåsen innan området kan byggas ut med VA. Delar av området omfattas av strandskydd. Området ingår i prioriteringsgrupp 2. 17

25 10. Lyckåsen Figur 12. Detaljkarta över Lyckåsen Recipient: Magelungen (otillfredsställande ekologisk status, uppnår ej god kemisk status). Området ligger i nära anslutning till redan utbyggt VA men kommer att behöva anslutas via överföringsledning. Området ingår i prioriteringsgrupp Sjöviksvägen Figur 13. Detaljkarta för Sjöviksvägen Recipient: Drevviken (otillfredsställande ekologisk status, uppnår ej god kemisk status). VA utbyggt i nära anslutning till området, men järnvägen utgör en barriär. Delar av området omfattas av strandskydd. Området ingår i prioriteringsgrupp 2. 18

26 12. Kvarntorp Lissma Figur 14. Detaljkarta över Kvarntorp (Lissma) Recipient: huvudsakligen Lissmaån, som rinner till Drevviken (otillfredsställande ekologisk status, uppnår ej god kemisk status). VA finns utbyggt i Vidja men området behöver i så fall anslutas via överföringsledning. Delar av området omfattas av strandskydd. Området ingår i prioriteringsgrupp Ådran Figur 15. Detaljkarta över Ådran Recipient: Ådran (måttligt höga fosforhalter), Ådranbäcken och Kärrsjön i Haninge. Inget VA finns utbyggt i närheten. Delar av området omfattas av strandskydd. Området ingår i prioriteringsgrupp 3. 19

27 14. Katrinebergsvägen Figur 16. Detaljkarta över Katrinebergsvägen Recipient: Albysjön (god ekologisk status, uppnår ej god kemisk status). VA utbyggt i nära anslutning till området. Området ligger inom Mälarens vattenskyddsområde. Området ingår i prioriteringsgrupp 3. Ytterligare information om de olika områdena, samt uppskattade investeringskostnader för utbyggnad av VA till områdena, se bilaga 2. 20

28 Vatten i Huddinge I detta avsnitt ges en kort beskrivning av sjöar och vattendrag i Huddinge, som också är de som påverkas av hur spill- och dagvattenfrågorna är lösta i olika områden. Vidare definieras och beskrivs olika typer av vatten, som man kommer i kontakt med oavsett om VA-frågan har lösts enskilt eller i allmän anläggning. Slutligen beskrivs hur läget ser ut gällande enskilda avlopp och hur den frågan hanteras i kommunen. Sjöar och vattendrag Huddinge är en sjö- och vattenrik kommun, med 22 sjöar och många vattendrag och våtmarker. Kommunens vattenområden hör till fem olika huvudavrinningsområden eller sjösystem: Mälarens, Tyresåns, Kagghamraåns, Vitsåns och Husbyåns, se figur 16 nedan. Större delen av Huddinge och därmed de flesta av kommunens vattenområden ligger inom Tyresåns sjösystem. Så småningom rinner allt vatten från kommunen ut i Östersjön. Samverkan kring vattenvårdsfrågor med grannkommuner och andra aktörer sker bland annat inom Tyresåns respektive Mälarens vattenvårdsförbund. Figur 16. Avrinningsområden i Huddinge Alltför många av kommunens sjöar är för näringsrika, se figur 17 nedan. Hit hör Långsjön i Segeltorp, Trehörningen i Sjödalen, Orlången, Magelungen och Drevviken. Trehörningen och Orlången är Huddinges mest övergödda sjöar och de påverkar flera vattenområden nedströms negativt. Näringshalterna i de sistnämnda sjöarna behöver mer än halveras. 21

29 Figur 17. Fosforhalter i sjöarna i Tyresåns avrinningsområde. Sjöar, såsom Gömmaren och Ådran, vilka omges av bebyggelse med enskilda avlopp, är fortfarande näringsfattiga, men riskerar att bli övergödda om avloppslösningarna inte är tillfredsställande. För information om Vattendirektivet och miljökvalitetsnormer, se vidare under avsnittet Svensk vattenförvaltning i detta dokument. 37 procent av Huddinges yta är skyddat som naturreservat. Både natur och vatten inom dessa områden är skyddat, se figur 18 nedan. Figur 18. VA-utbyggnadsområden i förhållande till natur och vatten som är skyddat som naturreservat (gröna områden). 22

30 Grundvatten och dricksvatten Grundvattnet rinner så småningom ut i sjöar, vattendrag och våtmarker. Det är därför en viktig utgångspunkt att se till att grundvattnet inte förorenas. Huddinge kommun berörs i västra delen av en grundvattenförekomst, Tullingeåsen. Tullingeåsen löper främst i Botkyrka kommun och är en viktig dricksvattentäkt. Huddinge kommun behöver beakta grundvattenförekomsten, så att den inte förorenas. Ytterligare en grundvattentäkt finns vid Vårby källa, vilken har sitt tillrinningsområde främst inom Gömmarens naturreservat. Även vid Huddinge sjukhus finns en grundvattentäkt som inte är i bruk idag. Vid brist på reservvatten skulle den däremot kunna iordningsställas. De flesta av kommunens invånare får sitt dricksvatten från Mälaren via Norsborgs vattenverk. I de delar av kommunen där det saknas kommunalt ledningsnät är man hänvisad till bergborrade eller grävda brunnar. Gemensamma anläggningar för flera hushåll finns i Ekedal, Granby, Lissma-Kvarntorp och i en del av Vidja. Där enskilda avlopp ligger nära brunnar kan risk finnas för påverkan på brunnsvattnets kvalitet, om inte avloppsanläggningar är i fullgott skick. Brunnar kan även påverkas av ämnen i berggrund och/eller mark där brunnen ligger. Generellt finns inga stora problem med den enskilda dricksvattenförsörjningen i Huddinge. Mälaren har ett vattenskyddsområde, Östra Mälaren, se figur 19 nedan. För att skydda Mälaren som dricksvattentäkt finns skyddsföreskrifter som ska följas. VAutbyggnadsområdena Västra Glömsta, Backen västra och Katrinebergsvägen ligger inom vattenskyddsområdet. Figur 19. VA-utbyggnadsområden i förhållande till Mälarens vattenskyddsområde (skuggad) 23

31 Dagvatten Dagvatten är ytavrinnande regn- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till recipienter. Utbyggnaden av nya bebyggelseområden och förtätning av befintliga områden gör att mängden hårdgjorda ytor ökar. När naturmark exploateras ändras regnvattnets naturliga avrinning. Den naturliga infiltrationen i marken minskar och en större del av nederbördsmängderna bildar dagvatten i stället för att transporteras till grundvattnet. Förändringen innebär att dagvattenvolymerna ökar. Dessutom förväntas nederbördsmängderna öka på grund av klimatförändringar. Dagvatten orsakar också spridning av föroreningar från mark och byggnader till grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten. Spillvatten Med spillvatten menas vatten från vattentoalett samt bad-, disk- och tvättvatten (BDT) från hushåll och arbetsplatser samt processvatten från olika verksamheter. Den största delen av spillvattnet går till Henriksdals avloppsreningsverk, i Stockholm. Den andra delen av vattnet från bland annat Segeltorp och Kungens kurva går till Himmerfjärdsverket i Botkyrka. När kommunalt VA byggs ut till ett område inrättas ett så kallat verksamhetsområde. Ett verksamhetsområde är det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän VA-anläggning. Stockholm Vattens verksamhetsområden i Huddinge visas i figur 20 nedan. Figur 20. VA-utbyggnadsområden i förhållande till Stockholm Vattens verksamhetsområde 24

32 Enskilda avlopp Enskilt VA innebär att fastighetsägaren löser vatten- och avloppsfrågan på den egna tomten eller i samverkan med andra fastigheter. Avloppet ska tas om hand på ett betryggande sätt så att risken för smittspridning och miljöbelastning minskas. I Huddinge finns det flera fritidshus- och omvandlingsområden som saknar kommunalt vatten och avlopp. Allt fler fritidshus omvandlas till permanent boende, men fritidshusområdenas enskilda vatten- och avloppssystem är inte alltid dimensionerade för de behov som då uppstår. Permanentningen av fritidshusområdena medför därför ökade utsläpp till mark, vattendrag och sjöar och risken för förorening av dricksvattenbrunnar ökar. Det finns cirka 1500 fastigheter som har abonnemang för slamtömning (permanent- och fritidsboende) hos SRV Återvinning AB. Dessa fastigheter är alltså inte anslutna till kommunalt VA. 25

33 Omvärldsfaktorer I detta avsnitt beskrivs de lagkrav, mål och övriga omvärldsfaktorer som VAutbyggnaden i Huddinge behöver förhålla sig till. Lagkrav och ramdirektivet för vatten ska bland annat säkerställa invånarnas hälsa och miljön generellt i Huddinge, men i synnerhet sjöarnas vattenstatus. De nationella målen är det som VA-utbyggnaden ska bidra till att uppnå. Ett förändrat klimat kommer att bli en utmaning för VA-hantering. Den påverkas framförallt av ökade nederbördsmängder, något som VA-utbyggnaden i Huddinge kommun behöver ta i beaktande. Lagkrav och villkor De lagar som är viktiga för VA-utbyggnad är vattentjänstlagen, anläggningslagen, plan- och bygglagen och miljöbalken. Enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster, LAV, är det kommunens skyldighet att vid behov ordna vattentjänster. 6 i lagen lyder: Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän VA-anläggning. Enligt anläggningslagen (Lag 1973:1149) kan gemensamhetsanläggning inrättas som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem. Fråga om gemensamhetsanläggning prövas vid Lantmäteriförrättning. Plan- och bygglagen, PBL (Lag 2010:900) innehåller ett antal bestämmelser för planläggning av mark och vatten och byggande. En av de viktigaste bestämmelserna är att kommunen ska upprätta en översiktsplan, som ska redovisa hur kommunen planerar att använda mark och vattenområden inom hela kommunen. Miljöbalken (Lag 1998:808) syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Enligt PBL och miljöbalken har kommunerna via översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser möjlighet att synliggöra vattenresurserna. Framtagandet av lokala och regionala vattenförsörjningsplaner är en viktig del i detta arbete. En kommunal VA-plan bidrar till att lyfta fram vattenfrågorna i planeringsarbetet. Nationella miljömål Riksdagen har antagit ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt 13 etappmål inom fyra prioriterade områden som ska fungera som riktlinjer för miljöarbetet på olika nivåer i Sverige. Dessa mål ska uppnås till år Nedan redovisas de miljökvalitetsmål som berör VA-försörjningen. 26

34 Nationellt mål: God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Nationellt mål: Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Nationellt mål: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Nationellt mål: Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Regionalt miljömålsarbete Länsstyrelsen har en samordnande roll i det regionala arbetet med de nationella miljömålen. I Stockholms län är miljömålsarbetet organiserat i en regional miljö och samhällsbyggnadsdialog 5. Inom ramen för dialogen har 6 av de 16 nationella miljömålen valts ut för prioriterade insatser i länet. De prioriterade miljömålen för Stockholms län är: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv. Strategier finns framtagna för målen Ingen övergödning, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Strategin Ingen övergödning tar upp VA-utbyggnad. Svensk Vattenförvaltning År 2000 antog alla medlemsländer i EU det så kallade ramdirektivet för vatten vilket innebär en helhetssyn och ett systematiskt arbete för att bevara och förbättra Europas vatten. Direktivet omfattar både ytvatten och grundvatten och det övergripande målet är att uppnå god vattenstatus. God status för ytvatten innebär god ekologisk status och god kemisk status. För grundvatten är begreppet god status indelat i god kvantitativ och god kvalitativ status. Sveriges fem vattendistrikt har tagit fram förvaltningsplan, åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivning. Målet är att alla vatten ska nå minst god status under perioden Inget vatten får heller försämras. I åtgärdsprogrammet, som riktar sig till kommuner och myndigheter, beskrivs de

35 åtgärder som bedöms nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna ska uppnås i tid. Miljökvalitetsnormerna är juridiskt bindande. Åtgärderna innebär dels att utveckla styrmedel, dels konkreta förbättringar av vattenmiljön. I åtgärdsprogrammet anges bland annat att kommunerna, i samverkan med länsstyrelserna, behöver utveckla VA-planer, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk, kemisk och kvantitativ status. Figur 21. VA-utbyggnadsområden i förhållande till sjöar med miljökvalitetsnorm (rutade sjöar) Den ekologiska statusen bedöms på en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig medan kemisk ytvattenstatus har två klasser: god eller uppnår ej god. 28

36 Statusen för Huddinges vattendrag och sjöar som har miljökvalitetsnormer är: Sjö Albysjön Drevviken Husbyån Kvarnsjön Lissma Långsjön (Paradiset) Långsjön (Älvsjö) Magelungen Mälaren Norrån Orlången Status god ekologisk status, uppnår ej god kemisk status otillfredsställande ekologisk status, uppnår ej god kemisk status otillfredsställande ekologisk status, uppnår ej god kemisk status otillfredsställande ekologisk status, uppnår ej god kemisk status god ekologisk status, uppnår ej god kemisk status måttlig ekologisk status, uppnår ej god kemisk status otillfredsställande ekologisk status, uppnår ej god kemisk status god ekologisk status, uppnår ej god kemisk status måttlig ekologisk status, uppnår ej god kemisk status otillfredsställande ekologisk status, uppnår ej god kemisk status Tabell 4. Vattenstatusen i Huddinges vattendrag och sjöar med MKN För Tyresåns sjösystem finns ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet innehåller förslag till konkreta åtgärder uppdelade efter delavrinningsområde. Åtgärder som föreslås är inom områdena dagvatten, enskilda avlopp/spillvatten, biologisk mångfald, friluftsliv och hydrologi/vattenstånd. Principer för normal och hög skyddsnivå Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd 6 anger att kommuner bör ställa högre reningskrav i områden som kommunen anser vara extra känsliga för utsläpp av avloppsvatten. Enligt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram behöver kommunerna ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. Ett förändrat klimat Klimatförändringar är en viktig faktor att ta hänsyn till vid planering av infrastruktur. Det råder stor samstämmighet bland forskare om att nederbördsmängderna framöver kommer att både öka och minska beroende på var man befinner sig och vilken tid på året man avser. För Mälardalens del kommer nederbörden under sommarmånaderna att minska, vilket innebär torrare somrar med låga vattenstånd. Regnen under sommarmånaderna kommer dock att bli mer frekventa och intensivare, med större regnmängd under kortare tid. Under vintermånaderna kommer nederbörden och temperaturen att öka. Enligt nuvarande prognoser bedöms den globala havsnivåhöjningen vara större än landhöjningen i Stockholmsregionen från år och framåt. 6 Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten HVMFS 2016:17 29

37 Vid planering av bebyggelse och VA-hantering påverkas denna framförallt av ökade nederbördsmängder och stigande nivåer i hav, sjöar och vattendrag. Detta medför en rad utmaningar för VA-försörjningen: ökad risk för torka och vattenbrist ökad översvämningsrisk vid kraftiga regn eller hög havsnivå ökad risk för förorening av vattentäkter långsiktigt hot mot Mälaren som vattentäkt med hänsyn till höjd havsnivå Det kommer att krävas utredningar för att identifiera riskområden och förutsättningar för att skapa ytliga vattenvägar för avledning av det dagvatten som inte ryms i ledningssystem. I plan- och bygglagen framhålls kommunernas ansvar för klimatanpassning. Under år 2016 arbetar Huddinge kommun med att ta fram en handlingsplan för klimatanpassning. 30

38 Mål, planer och styrande dokument i Huddinge I detta avsnitt beskrivs de lokala styrande dokument som påverkar VAutbyggnaden. I översiktsplanen har det beslutats om riktlinjer för VAförsörjningen som VA-utbyggnadsprogrammet behöver förhålla sig till. Vad gäller de lokala miljömålen bidrar en VA-utbyggnad till att uppfylla mål inom flera temaområden. VA-utbyggnaden är också en viktig pusselbit i arbetet med att förverkliga åtgärdsplanerna för Trehörningen och Orlången. Kommunens dagvattenstrategi är ett viktigt verktyg för att dagvattenfrågan ska tas om hand på ett så bra sätt som möjligt vid främst nybyggnation. Översiktsplan Huddinge kommuns Översiktsplan 2030 antogs den 10 juni Den övergripande inriktningen i översiktsplanen är en långsiktig hållbar utveckling genom att skapa levande stadsmiljöer som underlättar ett bra vardagsliv samtidigt som större grönområden värnas och klimatutsläppen minskar. I översiktsplanen anges riktlinjer för geografiska områden i kommunen. För sammanhållen bebyggelse utöver utpekade tätorter finns bland annat dessa riktlinjer som berör VA-försörjningen. I Huddinge finns ett flertal fritidshusområden som har vuxit fram från 1940-talet och framåt. Dessa påverkas av det exploateringstryck som finns i Huddinge och många har valt att bosätta sig permanent i områdena trots att byggrätterna är begränsade och ett allmänt vatten- och avloppssystem saknas. Det finns miljömässiga och sociala vinster av att på sikt detaljplanelägga Huddinges fritidshusområden för permanentboende och bygga ut allmänna vatten- och avloppssystem, medge en förtätning, komplettera med verksamheter och mötesplatser samt förstärka gatustrukturen. Detta bör göras med hänsyn tagen till områdenas befintliga karaktär och utifrån de miljömässiga krav som de ofta känsliga miljöerna ställer på omvandlingen. Dessa områden ska få bättre förutsättningar för ett året runt-boende med en kommunal standard på vägarna, ett kommunalt huvudmannaskap för allmänna platser samt tillgång till mötesplatser och viss service. Dagvattenstrategi Kommunens dagvattenstrategi är ett viktigt verktyg för att dagvattenfrågan ska tas om hand på ett så bra sätt som möjligt vid främst nybyggnation. Dagvattenstrategin inleds med ett kapitel om styrmedel för hållbar dagvattenhantering. Vidare innehåller dokumentet riktlinjer och råd för dagvattenhanteringen för kommunen och övriga aktörer. I en bilaga finns arbets- och ansvarsfördelning för hur kommunen och övriga aktörer kan arbeta med dagvattenfrågorna i samhällsplaneringen. Bilagan är ett levande verktyg som justeras allt eftersom. Som komplement till strategin finns ett dokument som innehåller fördjupad fakta om dagvatten. Dokumentet behandlar dagvattenhantering vid nybyggnad, ombyggnad, ändrad markanvändning samt drift och underhåll av byggnader och anläggningar. 31

39 Lokala miljömål och miljöprogram Huddinges första agenda 21-dokument antogs 1998 och arbetades fram av en bredd av aktörer. Under åren har flera revideringar gjorts. Miljöprogram är det fjärde agenda 21-dokument/ miljöprogram som kommunen har tagit fram. Miljöprogram är kommunens strategiska dokument för den ekologiska hållbarheten, men även sociala och ekonomiska aspekter berörs. Miljöprogrammet har 6 temaområden som utgår från de nationella miljömålen. Av temaområdena är det främst dessa tre som berör VA-försörjningen: Vatten, Markanvändning och samhällsplanering samt Gifter i miljön. Gatukostnader Enligt Plan- och bygglagen har en kommun rätt att ta ut gatukostnader för att delfinansiera utbyggnaden av gator, men inte för drift och underhåll. I Huddinge kommun tillämpas gatukostnader vid nyexploatering samt vid omvandling av områden med fritidshusbebyggelse till permanent standard. Inom fördelningsområdet som fastställs i en gatukostnadsutredning, fördelas gatukostnaderna på de fastigheter som ingår vilket innefattar både befintliga och tillkommande fastigheter. Befintliga fastigheter betalar enligt reglementet halva gatukostnaden jämfört med tillkommande fastigheter. Skillnaden beror på att de befintliga fastigheterna ofta har bidragit till de redan existerande vägarna i området genom exempelvis en gemensamhetsanläggning. I Huddinge anges principerna för gatukostnader i kommunens gatukostnadsreglemente (HKF 3100) som godkändes i kommunfullmäktige den 5 november 2007 och senast reviderades den 8 december Åtgärdsplaner för Trehörningen och Orlången Huddinge kommun har tagit fram två åtgärdsplaner för kommunens mest påverkade sjöar Trehörningen och Orlången. Där beskrivs vilka åtgärder som redan idag görs inom befintlig budget för att bidra till bättre vattenkvalitet. Huvuddelen av planerna redovisar vilka investeringar i åtgärder som behöver göras för att miljökvalitetsnormerna ska kunna klaras. Åtgärderna fokuserar främst på att minska fosforbelastningen genom dagvattenåtgärder, men utbyggnad av kommunalt VA enligt VA-utbyggnadsprogrammet är också en viktig del av åtgärderna. VA-utbyggnadsområdena Gunhildsvik och Storön omfattas av åtgärdsplanen för Trehörningen och Lövstastigen av åtgärdsplanen för Orlången. 32

40 Bilaga 1. Kriterier för behov av åtgärder I tabellen nedan redovisas värden på enskilda kriterier för behov av åtgärder för en långsiktigt hållbar VA-försörjning samt möjlighet och resulterande prioritering av varje område. För varje kriterium anges den inbördes viktningen. Som underlag för att prioritera mellan olika områden har en bedömning gjorts av: Behovet av åtgärder för en långsiktigt hållbar VA-försörjning i området bebyggelsetryck: andel permanentboende i området i förhållande till antalet bebyggda fastigheter behov av planläggning av andra skäl än VA-försörjning, till exempel underlag för kollektivtrafik och service, bidrag till bostadsförsörjningen behov av gemensam dricksvattenförsörjning till exempel på grund av dålig dricksvattenkvalitet kända problem med dåliga markförhållanden som skapar svårigheter med att anlägga och sköta enskilda avlopp behov av skydd för känsliga recipienter (sjöar och vattendrag) Trehörningen och Orlången har kommunen valt att prioritera, eftersom statusen i dessa sjöar är sämst. Vidare prioriteras sjöar och vattendrag med MKN och vattenskyddsområde och därefter att ingen sjö får försämras. Möjligheten och kostnaden att tillgodose behovet genom kommunalt VA insatsen som krävs för att förse området med kommunalt VA avstånd till befintlig eller planerad VA-anläggning med tillräcklig kapacitet möjlighet till samordning med andra VA-investeringar andra faktorer som underlättar eller försvårar VA-utbyggnad Bebyggelsetryck Planläggningsbehov Dricksvatten Ej möjl för enskilda avlopp 33 Recipientskydd Sammanvägt behov Möjlighet Prioritering Område - Viktning 15% 15% 15% 20% 35% 100% Gunhildsvik ,5 1 1,3 Backen västra ,1 0,5 1,5 Svartvik ,0 1 1,7 Norra Glömsta ,8 1,5 1,7 Storön ,2 1 1,7 NV Länna ,0 1,5 1,8 Lyckåsen ,2 1 1,8 Lövstastigen ,5 0,5 1,8 Sjöviksvägen ,3 2 2,2 Västra Glömsta ,9 1 2,2 Katrinebergsvägen ,9 3 2,9 Ådran ,7 4 3,1 Solbacken ,4 3 3,2 Kvarntorp (Lissma) ,8 5 3,5 Skalan i tabellen är 1-5, där 1 är högst värde. Skuggad kolumn utgår från LAV 6 I sammanvägningen ges behoven en större vikt än möjligheterna (66 procent mot - 33 procent). Detta för att uppfylla LAV 6 och 10.

41 Bilaga 2. Fakta om områden I tabellen nedan redovisas antal fastigheter permanentboendegrad samt de uppskattade investeringskostnaderna för utbyggnad av VA till respektive område. Område Permanentboendegrad, totalt Permanentboendegrad, bebyggd Antal fastigheter Antal bebyggda fastigheter Uppskattad investeringskostnad för utbyggnad av VA (Mkr) Uppskattad kostnad överföringsledning (Mkr) (%) 7 (%) 8 Norra Glömsta Västra Glömsta Lövstastigen Backen västra Storön Gunhildsvik Solbacken Svartvik NV Länna Se Lyckåsen Lyckåsen Sjöviksvägen Kvarntorp (Lissma) se Ådran Ådran Katrinebergsvägen Permanentboendegrad i förhållande till totala antalet fastigheter (obebyggda och bebyggda) beräknat enligt uppgifter om antal året-runt -avtal för sophämtning inom respektive område. Uppgifter hämtade från SRV Återvinning AB perioden nov 2015-jan Permanentboendegrad i förhållande till antal bebyggda fastigheter beräknat enligt uppgifter om antal åretrunt -avtal för sophämtning inom respektive område. Uppgifter hämtade från SRV Återvinning AB perioden nov 2015-jan Bebyggda och obebyggda fastigheter 34

42 Bilaga 3. Rutiner Rutiner vid VA-utbyggnad I kommunens Plan för samhällsbyggnadsprojekt bestäms när i tiden planeringsarbetet för olika områden ska starta och ungefärlig tid för start av utbyggnaden. Sedan 1997 är Stockholm Vatten (SVAB) VA-huvudman i Huddinge. I takt med att kommunen byggs ut ska nya verksamhetsområden inrättas, där vattentjänsterna behöver ordnas (enligt LAV 10 6 punkt 1). Det är kommunfullmäktige som beslutar om verksamhetsområdets utbredning efter samråd med SVAB. Lagen möjliggör en uppdelning av verksamhetsområdet på olika vattentjänster och i Huddinge har två verksamhetsområden upprättats, ett för dricksvattenförsörjning och spillvatten respektive ett för hantering av dagvatten. SVAB reviderar sina kartor över verksamhetsområden en gång per år. Det är genom verksamhetsområdet som huvudmannens och fastighetsägarnas rättigheter och skyldigheter gällande VA bestäms. Huvudmannen blir skyldig att bygga ut VA till de fastigheter inom verksamhetsområdet som behöver det och ska låta fastighetsägarna använda anläggningen. Fastighetsägarna i sin tur blir skyldiga att betala avgifter till huvudmannen. För att täcka kostnaderna för vattenoch avloppsanläggningen ska fastighetsägaren betala avgifter enligt SVABs gällande taxa. Kommunfullmäktige beslutar om SVABs utformning av taxan. SVABs styrelse beslutar om avgiftsnivåerna. Om en särskild särtaxa 11 ska tillämpas i ett område, beslutar kommunfullmäktige om detta i samband med beslutet om verksamhetsområde. Avgiftsskyldighet inträder när SVAB upprättat förbindelsepunkt (där anslutning kan ske) och underrättat fastighetsägaren om detta. Detta gäller under förutsättning att fastigheten är belägen inom verksamhetsområdet och att dess behov av anordningar för vatten och avlopp inte med större fördel kan tillgodoses på annat sätt än genom anslutning till VA-ledningsnätet. Fastigheter inom verksamhetsområdet som inte ansluts debiteras tills vidare som obebyggda. Om även gatukostnader ska debiteras samordnas detta så att förutsättningarna blir tydliga för fastighetsägaren. Reduktion av avgiften ges om fastighetsägaren själv tar hand om sitt dagvatten lokalt inom fastigheten. VA-ledningssystemet dimensioneras efter ett visst antal anslutna fastigheter. För optimal funktion är det därför viktigt att antalet anslutna fastigheter blir enligt beräkningarna. I VA-utbyggnadsprogrammet har VA-försörjning via självfallssystem förutsatts. Inför utbyggnaden av respektive område genomförs en mer detaljerad studie och livscykelanalys som istället kan leda till att området VA-försörjs via LTA-system (lätt tryckavlopp). Skillnaden mellan ett LTA-system och ett konventionellt avloppssystem är att med LTA-system behövs en pumpenhet som pumpar bort avloppsvattnet medan det konventionella avloppssystemet har avrinning genom 10 Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster 11 enligt LAV 31 35

43 självfall till huvudledningsnätet. Med LTA-system kan man lägga ledningarna grundare än konventionellt avloppssystem. Generellt väljs överföringsledningar istället för lokala VA-lösningar beror i huvudsak på att lokala VA-lösningar/reningsverk inte i samma utsträckning uppfylller reningskraven för utsläpp till sjöar. Om tillsynsnämnden i Huddinge kommun får information från SVAB om att en fastighet inte har anslutits till VA-nätet kan tillsynsnämnden ställa krav på att fastigheten ska anslutas till kommunalt VA. Tillsynsnämnden gör bedömning i varje enskilt fall. Rutiner för områden med fortsatt enskild VA-försörjning Enskild VA-försörjning innebär att den enskilde fastighetsägaren löser vattenförsörjningen och avloppshanteringen själv eller i samverkan med andra fastigheter. Efter genomförd utbyggnad av kommunalt VA till områden i programmet kommer det fortfarande att finnas små områden eller enstaka fastigheter kvar som fortsättningsvis kommer att ha enskilda avlopp. För att anlägga nya enskilda avloppsanläggningar dit vattentoalett ska anslutas behövs tillstånd från tillsynsnämnden 12. Enligt lokala föreskrifter 13 krävs det exempelvis tillstånd att inom vissa områden inrätta avloppsanordning dit vatten från bad-, disk- och tvättvatten ska anslutas. Tillsynsnämnden följer även Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd 14. Nämnden gör i varje enskilt fall i samband med ansökan om enskilt avlopp en rimlighetsbedömning om vilka krav gällande skyddsnivå som gäller för just den fastigheten. WC-vatten till sluten tank och infiltrationsanläggning för bad disk och tvättvatten är det vanligast förekommande alternativet när det gäller enskilda avlopp i Huddinge. Eftersom huvuddelen av näringsämnena fosfor och kväve kommer från WC-vattnet blir utsläppen av övergödande näringsämnen till recipienten små och därmed miljöpåverkan liten med en sådan lösning. Risken för att bakterier från avloppet når den egna och grannarnas dricksvattenbrunnar minimeras när urin och fekalier samlas upp i en sluten tank. Ur kretsloppsperspektiv är sluten tank också ett bra alternativ eftersom näringsämnena kan tas om hand och återvinnas som näring till åkermark och användas som biogas. Tillsynsnämnden har även hand om inspektioner, inventeringar och klagomålshantering vad gäller enskilda avlopp. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att en enskild avloppsanläggning fungerar och inte ger upphov till olägenhet. Tillsynsnämnden kan med stöd av miljöbalken meddela de förelägganden och förbud som behövs i syfte att skydda människors hälsa eller miljön. 12 enligt miljöbalken (1998:808), förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 13 för att skydda människors hälsa och miljön 14 HVMFS 2016:17 36

44 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Sida 1(20) Handläggare Johanna Pettersson Sammanställning av remissvar Nedan redovisas inkomna remissvar, instans för instans. Natur- och byggnadsnämnden Vid utbyggnad ska hänsyn tas till dricksvattenfrågan och risken för hälsofarligt vatten. Områden med dålig dricksvattenkvalitet ska prioriteras. Svar: Dricksvattenfrågan är en faktor som har ingått i prioriteringen av områdena och har efter remissen övervägts ytterligare. Viktningen av frågan har höjts från 10 till 15 procent i behovsbedömningen. Generella synpunkter Förvaltningen kan utifrån Havs- och Vattenmyndighetens (HaV) definition av begreppet VA-utbyggnadsplan konstatera att det mest centrala i en VAutbyggnadsplan, är att det framgår vilka områden i kommunen som är aktuella för att få kommunalt vatten och avlopp (VA) och varför det är viktigt att bygga ut kommunalt vatten och avlopp. När det gäller att besvara frågan vilka områden som är aktuella och vilken prioriteringsordning utbyggnaden har, framgår det klart och tydligt redan i sammanfattningen och i programmets första kapitel. Däremot anser förvaltningen att svaret på frågan varför just dessa områden är prioriterade för utbyggnad behöver förtydligas vilket förklaras längre fram. Svar: Alla områden med fler än 10 fastigheter som saknar kommunalt VA är med i programmet utom koloniområden. Koloniområden och områden med färre fastigheter än 10 har undantagits då dessa områden inte kommer att bli föremål för detaljplanering, förtätning och ökat bostadsbyggande. Koloniområden och övriga små områden kan dock lösa avloppsfrågan genom att anlägga någon slags gemensamhetsanläggning. Fortsatt tillsyn i områden med enskilda lösningar är viktig. Kapitlet om omvärldsfaktorer på sidorna bör konkretiseras och sättas i sitt sammanhang genom att till exempel förklara hur Huddinge kommun förhåller sig till lagkrav och villkor inom vattenområdet och hur kommunen tagit sig an miljömålen med beröring på VA-försörjning. Samma typ av konkretiseringar föreslås i kapitlet mål, planer och styrande dokument i Huddinge på sidorna Till exempel skulle det kunna förklaras hur VA-arbetet i kommunen förhåller sig till översiktsplanen etc. Svar: Texten i programmet förtydligas. Postadress Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Besöksadress Kommunalvägen 28 Telefon (vx) och fax vx E-post och webb huddinge@huddinge.se

45 Huddinge kommun Datum Sida 2(20) Inledningen, sidan 5 Förvaltningen saknar en beskrivning om hur VA-utbyggnadsprogrammet förhåller sig till kommunens dagvattensstrategi och om kommunen har en VA-plan/strategi och varför eller varför inte man inte har en sådan. Förvaltningen föreslår att inledningen kompletteras med en förklaring av begreppet VA. Ett förslag är att använda HaV:s definition. Svar: Texten i programmet förtydligas. Inledningen behöver kompletteras med en karta som visar vilka recipienter som har behov av särskilt skydd och ur vilket avseende. Svar: Programmet kompletteras med ytterligare kartor som till exempel visar vilka vatten som har miljökvalitetsnorm och vilka som är skyddade som naturreservat. VA-utbyggnad , sidorna 7-17 Förvaltningen anser att det är bra att kommunstyrelsen på ett övergripande sätt förklarar hur prioriteringen av utbyggnadsområden genomförts. Förvaltningen anser att det i VA-utbyggnadsprogrammet bör framgå hur man gått till väga när man till exempel beaktat behov av skydd för känsliga recipienter. Som ett exempel skulle förvaltningen önska att det lättare gick att förstå varför området Norra Glömsta (med avrinning till Gömmaren och Fullerstaån) och området Ådran (med avrinning till sjön Ådran och ådranbäcken) har klassats olika. De nämnda vattenområdena är idag näringsfattiga med mycket höga naturvärden. Svar: Kommunen har pekat ut Trehörningen och Orlången som prioriterade då de har sämst status. Det är dock viktigt att ingen försämring sker i övriga sjöar. Norra Glömsta avrinner till Gömmaren och Fullerstaån som rinner vidare till den prioriterade sjön Trehörningen. Därför har Norra Glömsta fått en annan klassning är Ådran. Förvaltningen anser vidare att de behöver föras in kompletterande och korrigerande information om vilka recipienter som områdena rinner till. Även vattendrag är recipienter och flera områden avrinner till fler sjöar än som anges. Exempelvis avrinner bebyggelseområdet vid Ådran både till sjön Ådran, Ådranbäcken och Kärrsjön i Haninge kommun. Svar: Informationen om recipienterna korrigeras och kompletteras. Figur 1 som benämns Prioritering av områden kan uppfattas som komplicerad och behöver förklaras. Svar: Bildtexten förtydligas. Under varje kartbild på sidorna vore det bra med några rader samlad motivering/förklaring till hur projektgruppen bedömt och prioriterat utbyggnaden av det aktuella området. Det bör där också framgå uppskattade kostnader för utbyggnation. Svar: En generell metodbeskrivning läggs till i texten om hur behovsbedömningarna och möjlighetsbedömningarna gjorts. De olika områdenas bedömning och kostnader passar bättre att redovisa i tabellform för att få en helhetsbild av alla områden och för att kunna jämföra områden. Norra Glömsta (1.): Förvaltningen efterlyser en förklaring till varför det anslutande området vid Skogslyckevägen som idag saknar kommunalt VA,

46 Huddinge kommun Datum Sida 3(20) inte är med. Svar: Skogslyckevägen läggs till i området Norra Glömsta. Storön (5): Figuren är missvisande, eftersom Storön har mycket smala vägar och saknar rundslinga. Området omfattas av strandskydd. Svar: Kartan är tagen ut kommunens GIS-system, som används som underlag för kommunens olika planer och utredningar. Kartan justeras genom att zoomas ut. Information om strandskydd läggs till i beskrivningstexten. Gunhildsvik (6): Handlingarna i bilaga 2 anger att området har 50 fastigheter, vilket verkar vara en överskattning. I områdets västra del finns 13 obebyggda fastigheter varav fyra som ligger inom naturreservat och de övriga har höga naturvärden och är därför inte lämpliga att bebygga. Området har snarare 34 bebyggda fastigheter. Svar: I bilaga 2 redovisas det totala antalet fastigheter i området, både bebyggda och obebyggda. Detta förtydligas i texten. Kvarntorp Lissma (12): Förvaltningen föreslår att ett alternativ skulle kunna vara samordning med överföringsledning från det planerade verksamhetsområdet vid Gräsvreten. Svar: Stockholm Vatten har gjort bedömningen att det är bättre med en koppling mot Vidja. Förvaltningen anser att miljöeffekterna av utbyggnader av kommunalt VA till stor del beror på hur dessa nät utformas. Hittills har näten utformats med möjligheter att släppa ut förorenat vatten till omgivande vattenområden i samband med olika tekniska problem (bräddningar). Nya moderna nät behöver utformas, så att detta inte är möjligt. Bräddningar bör istället kunna tas omhand inom själva ledningsnätet eller i tillräckliga magasin. Kostnadskalkylerna behöver ha detta i beaktande. Näringsfattiga mark- och vattenområden såsom Gömmaren med dess tilloppsbäckar och utlopp via Fullerstaån, Ådran med dess tilloppsbäckar och utlopp via Ådranbäcken, Kvarntorpsbäcken från Kvarnsjön i Lissma, Djupån vid nordvästra Länna är sådana områden där bräddningar inte får ske, eftersom dessa innebär både akuta och långsiktiga försämringar av naturmiljöerna. Idag kan dessa miljöer betraktas som opåverkade eller mycket lite påverkade. Svar: Programmet kompletteras med text om detta. Det är viktigt att se till att bebyggda fastigheter har godkända enskilda avloppslösningar med bibehållen funktion i avvaktan på allmänna lösningar. Tillsynsarbetet behöver prioriteras särskilt i områden, där det är viktigt att vattenkvaliteten inte försämras. Svar: Ja, tillsynen av enskilda avlopp är viktig och pågår enligt plan. Förvaltningen ställer sig tveksam till om Storön ska behöva utsättas för det intrång en utbyggnad av kommunal anläggning kan innebära, såvida det inte finns ett smidigare alternativ. Enligt vad som framgår av tabellen i bilaga 1 finns inte heller någon särskilt stark problembild avseende exempelvis dricksvatten och bebyggelsetryck. Den intilliggande sjön Trehörningen har ett starkt behov av att avlastas från näringsämnen, men den problembilden har främst andra orsaker än påverkan från Storön. Påverkan från Storön kan minimeras med godkända enskilda avlopp och regelbunden tillsyn av dessa.

47 Huddinge kommun Datum Sida 4(20) Svar: I arbetet med programmet har bedömningen gjorts att Storön ska ingå i programmet, även om området inte är så stort. Den bedömningen kvarstår. Rutiner för VA-utbyggnad, sid Förvaltningen föreslår att det förtydligas vad skillnaden är mellan ett självfallssystem och ett lätt tryckavlopp (LTA) avseende utbyggnad, miljö och kostnader. Svar: Programmet förtydligas i enlighet med synpunkten. Vatten i Huddinge, sid Förvaltningen föreslår att kapitlet kompletteras med ytterligare kartor som förklarar det som beskrivs i texten så som sjöarnas namn och näringsstatus samt vilka områden som försörjs av kommunalt dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Vidare föreslår förvaltningen att rubriksättningen av texterna och innehållet ses över eftersom begreppet avloppsvatten omfattar både dagvatten inklusive dräneringsvatten, det som står under stycket avloppsvatten och det som står under enskilda avlopp. Svar: Programmet kompletteras med ytterligare kartor och information om bland annat sjöarna namn och näringsstatus. Rubriker och texter justeras angående avloppsvatten. Tillsynsnämnden Generella synpunkter Förvaltningen kan utifrån Havs- och Vattenmyndighetens (HaV) definition av begreppet VA-utbyggnadsplan konstatera att det mest centrala i en VAutbyggnadsplan, är att det framgår vilka områden i kommunen som är aktuella för att få kommunalt vatten och avlopp (VA) och varför det är viktigt att bygga ut kommunalt vatten och avlopp. När det gäller att besvara frågan vilka områden som är aktuella och vilken prioriteringsordning utbyggnaden har, framgår det klart och tydligt redan i sammanfattningen och i programmets första kapitel. Däremot anser förvaltningen att svaret på frågan varför just dessa områden är prioriterade för utbyggnad behöver förtydligas vilket förklaras längre fram. Svar: Alla områden med fler än 10 fastigheter som saknar kommunalt VA är med i programmet utom koloniområden. Koloniområden och områden med färre fastigheter än 10 har undantagits då dessa områden inte kommer att bli föremål för detaljplanering, förtätning och ökat bostadsbyggande. Koloniområden och övriga små områden kan dock lösa avloppsfrågan genom att anlägga någon slags gemensamhetsanläggning. Fortsatt tillsyn i områden med enskilda lösningar är viktig. Kapitlet om omvärldsfaktorer på sidorna bör konkretiseras och sättas i sitt sammanhang genom att till exempel förklara hur Huddinge kommun förhåller sig till lagkrav och villkor inom vattenområdet och hur kommunen tagit sig an miljömålen med beröring på VA-försörjning. Samma typ av konkretiseringar föreslås i kapitlet mål, planer och styrande dokument i Huddinge på sidorna Till exempel skulle det kunna förklaras hur VAarbetet i kommunen förhåller sig till översiktsplanen. Svar: Texten i programmet förtydligas.

48 Huddinge kommun Datum Sida 5(20) Inledningen, sidan 5 Förvaltningen saknar en beskrivning om hur VA-utbyggnadsprogrammet förhåller sig till kommunens dagvattensstrategi och om kommunen har en VA-plan/strategi och varför eller varför inte man inte har en sådan. Förvaltningen föreslår att inledningen kompletteras med en förklaring av begreppet VA. Ett förslag är att använda HaV:s definition. Svar: Texten i programmet förtydligas. Förvaltningen anser att det även bör framgå i inledningen att programmet också är ett verktyg för att skydda människors hälsa (i enlighet med 6 Lagen om allmänna vattentjänster, LAV). Svar: Detta läggs till i programmet. VA-utbyggnad , sidorna 7-17 Förvaltningen anser att det är bra att kommunstyrelsen på ett övergripande sätt förklarar hur prioriteringen av utbyggnadsområden genomförts. Det bör dock framgå hur kommunen i sin prioritering mellan områden tagit hänsyn till 10 LAV och intresset av en god hushållning med naturresurser. Begreppet VA-utbyggnad avser vanligtvis anslutning till det allmänna VAnätet med avledning till större kommunalt reningsverk, men verksamhetsområden för VA kan inrättas med kommunen/stockholm Vatten som huvudman utan att en överföringsledning har anlagts. Svar: Texten förtydligas kring detta. Förvaltningen anser att miljöeffekterna av utbyggnader av kommunalt VA till stor del beror på hur dessa nät utformas. Hittills har näten utformats med möjligheter att släppa ut förorenat vatten till omgivande vattenområden i samband med olika tekniska problem (bräddningar). Nya moderna nät behöver utformas, så att detta inte är möjligt. Bräddningar bör istället kunna tas omhand inom själva ledningsnätet eller i tillräckliga magasin. Kostnadskalkylerna behöver ha detta i beaktande. Näringsfattiga mark- och vattenområden såsom Gömmaren med dess tilloppsbäckar och utlopp via Fullerstaån, Ådran med dess tilloppsbäckar och utlopp via Ådranbäcken, Kvarntorpsbäcken från Kvarnsjön i Lissma, Djupån vid nordvästra Länna är sådana områden där bräddningar inte får ske, eftersom dessa innebär både akuta och långsiktiga försämringar av naturmiljöerna. Idag kan dessa miljöer betraktas som opåverkade eller mycket lite påverkade. Svar: Programmet kompletteras med text om detta. Det är viktigt att se till att bebyggda fastigheter har godkända enskilda avloppslösningar med bibehållen funktion i avvaktan på allmänna lösningar. Tillsynsarbetet behöver prioriteras särskilt i områden, där det är viktigt att vattenkvaliteten inte försämras. Svar: Ja, tillsynen av enskilda avlopp är viktig och pågår enligt plan. Förvaltningen ställer sig tveksam till om Storön ska behöva utsättas för det intrång en utbyggnad av kommunal anläggning kan innebära, såvida det inte finns ett smidigare alternativ. Enligt vad som framgår av tabellen i bilaga 1 finns inte heller någon särskilt stark problembild avseende exempelvis dricksvatten och bebyggelsetryck. Den intilliggande sjön Trehörningen har ett starkt behov av att avlastas från näringsämnen, men den problembilden har främst andra orsaker än påverkan från Storön. Påverkan från Storön kan minimeras med godkända enskilda avlopp och regelbunden tillsyn av dessa

49 Huddinge kommun Datum Sida 6(20) Svar: I arbetet med programmet har bedömningen gjorts att Storön ska ingå i programmet även om området inte är så stort. Den bedömningen kvarstår. Figur 1 som benämns Prioritering av områden kan uppfattas som komplicerad och behöver förklaras.. Svar: Bildtexten förtydligas. Under varje kartbild på sidorna vore det på sin plats med några rader samlad motivering/förklaring till hur projektgruppen bedömt och prioriterat utbyggnaden av det aktuella området. Det bör där också framgå uppskattade kostnader för utbyggnation. Svar: En generell metodbeskrivning läggs till i texten om hur behovsbedömningarna och möjlighetsbedömningarna gjorts. De olika områdenas bedömning och kostnader passar bättre att redovisa i tabellform för att få en helhetsbild av alla områden och för att kunna jämföra områden. Rutiner för VA-utbyggnad, sid I kapitlet beskrivs bland annat ansvarsfördelningen mellan Stockholm Vatten AB (SVAB), som sedan 1997 är Huddinge kommuns VA-huvudman och Huddinge kommuns tillsynsnämnd. Förvaltningen föreslår att kapitlet läggs som bilaga och då bör en kort text och hänvisning till bilagan föras in på sidan 7 i slutet av tredje stycket. Svar: Programmet justeras i enlighet med synpunkten. Förvaltningen föreslår en mindre korrigering i kapitlets sista stycke enligt följande: ( ) kan tillsynsnämnden ställa krav på att den enskilda avloppsanläggningen ska åtgärdas eller att fastigheten ska anslutas till kommunalt VA. Tillsynsnämnden gör bedömning i varje enskilt fall. Svar: Programmet justeras i enlighet med synpunkten. Vatten i Huddinge, sid Förvaltningen föreslår att de två första meningarna på sidan 25 under rubriken Avloppsvatten förtydligas enligt följande. Med avloppsvatten menas totalett- och tvättvatten spillvatten från vattentoalett (WC) samt bad-, disk- och tvättvatten (BDT) från hushåll och arbetsplatser samt processvatten från olika verksamheter. Detta vatten kallas för spillvatten. Svar: Programmet justeras i enlighet med synpunkten. Sidan 26, sista stycket, förslag till tillägg enligt följande: ( ) krav. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att en enskild avloppsanläggning fungerar och inte ger upphov till olägenhet. Tillsynsnämnden kan med stöd av miljöbalken meddela de förelägganden och förbud som behövs i syfte att skydda människors hälsa eller miljön. Svar: Programmet justeras i enlighet med synpunkten.

50 Huddinge kommun Datum Sida 7(20) Stockholm Vatten Hållbar dagvattenhantering Ett av de huvudsakliga syftena som nämns med programmet är att man ska uppnå miljökvalitetsnormerna (MKN) för de recipienter som påverkas. Utbyggnad av allmänt avlopp i områden med enskilda lösningar är därför ofta en viktig pusselbit. Det som nämns i programmet är en långsiktigt hållbar VA-försörjning, men man bör kanske trycka lite ytterligare på att detta också inbegriper en långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Utan detta finns annars en stor risk att man istället kan få problem med en alltför stor påverkan från tillkommande dagvatten som motverkar uppfyllandet av MKN. Huddinges enskilda avlopp har ju generellt sett hög säkerhetsnivå med låg belastning på nedströms liggande recipienter (krav på sluten tank, även om vissa undantag från detta sannolikt finns). Sammantaget kan det därför här finnas en större risk att man med utbyggt VA - om det även inbegriper dagvattensystem till recipient kan komma att öka belastningen. Svar: Text om detta läggs till i programmet. Bedömning av recipientbelastning I VA-utbyggnadsprogrammet saknas en bedömning av respektive områdes belastning på recipient (för recipientens primära problem, oftast näringsämnen) för: l. dagens förhållanden 2. med utbyggt VA och inklusive de exploateringar detta öppnar upp för Det är denna helhetsbedömning av minskad/förändrad påverkan i kombination med en eventuell recipientprioritering som borde ligga till grund för denna del av behovsbedömningen och prioriteringen av områdena. Svar: Beräkningar av näringsbelastningen i områdena i dag och när området har byggts ut med kommunalt VA och förtätats är något som kan bli en fördjupning av VA-utbyggnadsprogrammet längre fram. I dagsläget finns inte tillräckligt med fakta om hur de kommande områdena kommer att se ut för att göra denna typ av beräkningar. Områdesbeskrivningarna - recipient Områdesbeskrivningarna verkar innehålla en hel del felaktigheter vad gäller recipienter, se kommentarer i bilagd remissutgåva av VAutbyggnadsprogrammet. Man kan förstås ha planer på att i vissa fall leda dagvatten till en annan recipient, men i stort borde det överensstämma med vår kartering och det gör det inte helt för ett antal av områdena. Detta måste säkerställas. Svar: Programmet korrigeras där felaktigheter finns. Beskrivning recipienter Det framgår inte riktigt hur man viktat de olika recipienterna. De berörda recipienterna skiljer sig en del åt vad gäller befintlig problembild och uppfyllande av MKN, vilket ju man sannolikt har koll på och ha stämt av mot VISS. Huddinge har även gjort en egen prioritering för arbetet med att uppfylla MKN, där t.ex. Trehörningen getts en hög prioritet trots att denna sjö f.n. inte omfattas av MKN. Några av recipienterna berör även naturreservat och utgör vattenskyddsområden. Det vore dock bra med en kortfattad beskrivning av respektive recipient som berörs av VA-

51 Huddinge kommun Datum Sida 8(20) utbyggnadsprogrammet. Förslagsvis kan detta även kortfattat redovisas i texten vid detaljkartorna för respektive utbyggnadsområde, t.ex. genom att uppge recipientstatus (måttlig/god ekologisk status). Svar: Texterna under detaljkartorna kompletteras med ytterligare information om recipienternas status. En text om recipienternas viktning läggs till i programmet. Stockholm Vattens verksamhetsområde Verksamhetsområdet bör synliggöras i programmet. Förslagsvis i översiktskartan på sidan l0 alternativt i detaljkartorna för respektive utbyggnadsområde (figur ). Svar: Programmet kompletteras med en karta över verksamhetsområdet. Utbyggnadstakt I dagsläget pågår VA-utbyggnad i 4 omvandlingsområden i Huddinge. Dessa är Gladö Kvarn, Högmora, Västra Länna samt Vidja. De flesta av områdena kommer att vara färdigutbyggda tidigast om 2-3 år. Stockholm Vatten befarar att VA-utbyggnaden till samtliga områden i utbyggnadsprogrammet inte kommer att hinna genomföras inom föreslagen tidsperiod, tom. år Det kommer att ge konsekvenser i uppfyllnaden av MKN. Hur är det tänkt att hanteras? I dagsläget är volymen och utbyggnadstakten av övriga infrastrukturprojekt i kommunen mycket hög, vilket kommer att påverka tidplanen för VA-utbyggnadsprogrammet om inte extra resurser tillsätts. Utöver MKN gäller även lagen om allmänna vattentjänster, LAV 6, som säger att behovet av VA-försörjning ska tillgodoses "snarast". Uppfylls detta? Svar: VA-utbyggnadsprogrammet redovisar de behov av VA-utbyggnad som finns för att bidra till att MKN ska uppnås. Den detaljerade tidplanen för varje projekt avgörs inte i VA-utbyggnadsprogrammet, utan vägs i Plan för samhällsbyggnadsprojekt tillsammans med alla övriga samhällsbyggnadsprojekt. I den avvägningen tas även LAV i beaktande. Beslut i styrelse Styrelsen för Stockholm Vatten VA AB beslutade den 9 juni 2016 att godkänna förslaget till VA-utbyggnadsprogram för Huddinge kommun. Länsstyrelsen Övergripande synpunkter Länsstyrelsen välkomnar kommunens initiativ att genom ett förvaltningsövergripande samarbete ta fram ett underlag för att prioritera vilka fritidshus/-omvandlingsområden i kommunen som ska förses med kommunala vattentjänster. Ett väl utformat och avgränsat VAutbyggnadsprogram kan fungera som stöd för att visa att kommunen följer kraven i lagen om allmänna vattentjänster. Vi förordar därför att den slutliga prioriteringen av VA-utbyggnaden slås fast redan i VA-utbyggnadsprogrammet och inte hänskjuts till Plan för samhällsbyggnadsprojekt. Svar: Det är inte möjligt att fastställa en slutlig tidplan för VAutbyggnaden utan att ta hänsyn till övrig samhällsbyggnad i kommunen. Kommunens rutin är att avvägning och prioritering av olika exploateringsprojekt görs i Plan för samhällsbyggnadsprojekt. Därför

52 Huddinge kommun Datum Sida 9(20) anser kommunen att även VA-utbyggnadsprojekten ska vägas tillsammans med övriga projekt enligt utarbetad rutin. Fortsatt arbete, till exempel till stöd för att prioritera ledningsnätsförnyelse eller tillsyn av enskilda avlopp i de områden som inte kommer att anslutas till den allmänna anläggningen samt i de områden där utbyggnad kommer att dröja, vore välkommet. Svar: Fördjupning av VA-utbyggnadsprogrammet kan komma att bli aktuellt i ett senare skede. Koppling mellan VA-planering och fysisk planering Länsstyrelsen bedömer att utbyggnadsprogrammet generellt, tydligt och bra kopplar till översiktsplanen och berörda styrande dokument. Vi noterar att översiktsplanen från 2014 pekar ut de tidigare fritidshusområdena Vidja, Ådran, Gladö kvarn och norra Glömsta som omvandlingsområden där VAutbyggnad prioriteras. Översiktsplanens planeringshorisont är till 2030 och utbyggnadsprogrammet gäller fram till 2025 för att få genomslag på vattenstatus år Det framgår dock inte vad den föreslagna prioriteringen (1-3) innebär i tid för respektive område och om andra faktorer kan påverka genomförandet av programmet. Svar: Det är inte möjligt att fastställa en slutlig tidplan för VAutbyggnaden utan att ta hänsyn till övrig exploatering i kommunen. Kommunens rutin är att avvägning och prioritering av olika exploateringsprojekt görs i Planen för samhällsbyggnadsprojekt. Därför anser kommunen att även VA-utbyggnadsprojekten ska vägas tillsammans med övriga projekt enligt utarbetad rutin. Avgränsningar Ett VA-utbyggnadsprogram är en viktig del i en vatten- och avloppsvattenplan enligt åtgärd 37 i Vattenmyndighetens åtgärdsprogram för Norra Östersjön (motsvarande åtgärd återfinns även i Vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram för ). Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram en vägledning för kommunal VAplanering i vilken begreppet kommunal VA-plan definieras som (s. 13) ett styrdokument som beskriver hur VA-försörjningen ska ordnas i hela kommunen, dvs. både inom och utanför kommunalt verksamhetsområde. Med VA-försörjning menas dricksvattenförsörjning samt omhändertagande av avloppsvatten. Avloppsvatten innefattar spillvatten samt dagvatten, ibland även dräneringsvatten. Länsstyrelsen uppfattar att den valda avgränsningen, att till exempel inte ta med kända förtätnings- och exploateringsområden eller områden där detaljplanearbete redan startat, gör det svårt att bedöma kommunens samlade behov av framtida VA-försörjning och därmed programmets konsekvenser i förhållande till behoven i den allmänna anläggningen i övrigt (se vidare nedan angående utbyggnadsplan enligt lag om allmänna vattentjänster). Det gör det även svårt att få en uppfattning om programmet kommer att leda till det uttalade syftet att nå miljökvalitetsnormerna för sjöarna. Svar: I detta uppdrag har inte ingått att ta fram en heltäckande VA-plan. Dock har kommunen redan tagit fram många av de delar som ingår i en VA-plan.

53 Huddinge kommun Datum Sida 10(20) På kommunens hemsida redovisas pågående och planerade projekt både i kartor och text. Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) Kommunen har övergripande prioriterat vilka områden som är aktuella för kommunal utbyggnad utifrån en bedömning av respektive områdes behov av en samlad VA-lösning och dess möjligheter och kostnader för att tillgodose behovet. Prioriteringen utgår från behovet av åtgärder för en långsiktigt hållbar VA-försörjning i området. Länsstyrelsen uppfattar att vid behovsbedömningen har behovet av en samlad lösning baserat på hälsa och miljö viktats tämligen lågt och bebyggelsetryck och planläggningsbehov av andra skäl än VA getts för stor tyngd om avsikten är att bedöma behov enligt LAV. Det är inte helt tydligt hur möjlighetsbedömningen har gjorts, men det verkar som att avstånd till befintlig VA-anläggning har vägt tungt. Svar: Kommunen anser att hälso- och miljöaspekterna i bedömningen har vägt tungt. Enligt LAV ska man ta hänsyn till befintlig och blivande bebyggelse. Genom att utöver LAV lägga till planläggningsbehov i behovsbedömningen försöker kommunen förutse kommande behov av bebyggelse. I programmet har nu planläggningsbehovet viktas ned till 15 procent istället för 20 procent i behovsbedömningen. Dricksvattenfrågan har viktats upp från 10 procent till 15 procent. I tabellen med behovsparametrarna görs ett förtydligande i programmet genom att markera de parametrar som utgår från LAV. En förtydligande text kring bedömningen av möjligheter läggs till i programmet. Både i programmets sammanfattning och i inledningen (s. 5) anges att den slutgiltiga att utbyggnad görs i Projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt som prioriterar och viktar alla kommunens planerings- och exploateringsprojekt. Det framgår inte vilka faktorer som kommer att beaktas vid den prioriteringen. Svar: I Plan för samhällsbyggnadsprojekt görs en sammanvägd bedömning för att komma fram till vilken prioritet projekten ska ges. Det kan till exempel handla om bedömning mot kommunens övriga investeringsbehov, konsekvenser för förskole- och skolsituationen, bedömning av var bostäder ska tillkomma i kommunen samt begränsade resurser hos kommunen att driva fler projekt. Länsstyrelsen vill därför påminna om 6 LAV (jfr VAutbyggnadsprogrammet s. 20). Länsstyrelsen har tillsynen över att kommunen följer kravet i 6 LAV. Det saknas stöd i LAV för ekonomiska avvägningar. Men det finns inte heller något absolut krav på kommunal anslutning bara för att fler än fastigheter behöver vattentjänster i syfte att skydda människors hälsa eller miljön. Förutsättningen, att behovet behöver lösas i ett större sammanhang (det vill säga, det kan inte tillgodoses med enskilda lösningar), behöver också vara uppfylld. Men uppfylls dessa kriterier så ska kommunen ansvara för VA-försörjningen. Avstånd till nuvarande verksamhetsområde eller exempelvis bebyggelsetryck kan möjligen påverka valet av lämplig teknik, men är alltså inte relevant för bedömningen av om ett område bör förses med kommunala vattentjänster eller inte. Länsstyrelsen anser därför att det inte är förenligt med LAV att utan en närmare bedömning avfärda eller nedprioritera områden från

54 Huddinge kommun Datum Sida 11(20) kommunalt huvudmannaskap enbart baserat på att de ligger långt från befintlig anläggning. Mot bakgrund av detta anser vi att möjligheten till framförallt dricksvattenförsörjning behöver belysas bättre i beskrivningen av de olika områdena och ges större tyngd i behovsbedömningen och prioriteringen. För områden som ligger avsides från befintliga allmänna VAsystem, men där det finns behov en samlad lösning för VA-försörjningen, kan andra lösningar än överföringsledning för att uppfylla kommunens åtaganden enligt LAV behöva övervägas. Här finns även möjliga mervärden i form av lokala kretslopp för näringsåterföring. Svar: Texten om dricksvattenförsörjningen förtydligas i programmet. I behovsbedömningen har viktningen för dricksvatten höjts från 10 till 15 procent. Vid varje VA-projekt görs en livscykelanalys och då bedöms om överföringsledning behövs eller inte. I detta program har det inte gjorts någon bedömning om det i ett senare skede kan bli aktuellt med någon slags gemensamhetsanläggning. Det skulle möjligen kunna vara överskådligt med flera behov- /möjlighetsdiagram (s. 9), med mer renodlade behov. Till exempel ett utifrån kraven i 6 LAV, ett för recipientbehov och ett för planbehov. Möjlighet skulle också kunna illustreras av både möjlighet till anslutning till befintlig allmän anläggning respektive möjlighet för lokal (allmän) lösning. Svar: Kommunen anser att befintliga tabeller belyser de olika aspekterna på ett tillfredställande sätt. I tabellen med behovsparametrarna görs dock ett förtydligande i programmet genom att markera de parametrar som utgår från LAV Rutiner för VA-utbyggnad Kommunen har uppmärksammat (s. 8) att det har funnits anledning att se över rutinerna för samverkan mellan kommunen och Stockholm vatten AB, bland annat eftersom rutinerna för när anslutningsavgifter tas ut medfört underfinansiering av VA-utbyggnaden. Den nya rutin som framgår av programmet (s. 19) anger att kommunfullmäktige ska besluta om verksamhetsområdets utbredning efter förslag från Stockholm vatten AB. Stockholm vatten AB, som VA-huvudman, har rimligen inte full kännedom om utvecklingen i de områden som inte har kommunal anslutning idag. Den kunskapen torde finnas hos kommunen. Svar: Ja, den kunskapen finns men arbetet sker i samråd med Stockholm Vatten. Texten förtydligas. Enligt 17 LAV får huvudmannen (inte kommunen) vänta med att utföra de anläggnings- eller utbyggnadsarbeten som är nödvändiga för att fastighetsägaren ska kunna använda VA-anläggningen, om 1. arbetena behöver samordnas med andra arbeten och samordningen annars skulle väsentligt försvåras, och 2. utförs i den ordning som följer av huvudmannens utbyggnadsplan. Enligt praxis har fördröjningar upp till åtta år kunnat godtas om det finns en beslutad utbyggnadsplan enligt 2. Däremot är utebliven detaljplanering inget godtagbart skäl för att skjuta upp en VA-utbyggnad om väl behov enligt LAV har konstaterats i ett område. Utebliven detaljplanering är heller inget godtagbart skäl till att skjuta upp kommunens beslut om att utöka VA-

55 Huddinge kommun Datum Sida 12(20) verksamhetsområdet. Svar: Kommunen och Stockholm Vatten anser att det är viktigt att samarbeta och hitta samordningsvinster kring VA-utbyggnad och övrig samhällsbyggnad. Parterna är dock medvetna om föreskrifterna i LAV. Vad gäller områden som Ådran och i viss mån Kvarntorp (Lissma), som är stora områden, är parterna uppmärksamma på läget och har en beredskap för att om behoven blir större planera för utbyggnad av VA. En livscykelanalys får då visa vilken teknik som blir aktuell. Dricksvattenförsörjning och regional vattenförsörjningsplan Länsstyrelsen kommer att, i samverkan med kommunerna i länet, kommunförbundet Stockholms län (KSL) och Stockholms läns landsting (TRF), ta fram en regional vattenförsörjningsplan för Stockholmsregionen. Arbetet, som kan ha inverkan på den framtida förvaltningen av kommunens råvattenresurser, har påbörjats och kommer att pågå under åren Recipienter och miljökvalitetsnormer för vatten Det är inte helt tydligt hur innehållet i avsnittet med rubrik Sjöar och vattendrag (s.25) har påverkat utbyggnadsprogrammet. Även om det är troligt att en vattenförekomst påverkas positivt av att enskilda avlopp ansluts till en kommunal anläggning, så saknas det underlag för att kunna bedöma utbyggnadsprogrammets eventuella påverkan på möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna i berörda vattenförekomster. Det skulle därför vara illustrativt om det framgick om de omnämnda sjöarna påverkas av något av de i programmet aktuella områdena. Det skulle även vara intressant om ni beskrev förväntad effekt på utsläpp av näringsämnen och andra föroreningar i och med ombildandet från enskilda lösningar till kommunalt omhändertagande. Ett sätt att göra det på är att de inledande tabellerna (på s. 7, 9, 10) kompletterades med en recipientkolumn och eventuellt en kolumn för hur stor betydelse en utbyggnad har på recipientens status (eller på det samlade behovet av avlastning). Svar: Beräkningar av näringsbelastningen i områdena i dag och när området har byggts ut med kommunalt VA och förtätats är något som kan bli en fördjupning av VA-utbyggnadsprogrammet längre fram. I dagsläget finns inte tillräckligt med fakta om hur de kommande områden kommer att se ut för att göra denna typ av beräkningar. Både skydda relativt opåverkade sjöar och åtgärda de som påverkas mest Ur recipientsynvinkel bör man antingen genom utbyggnad av avloppsnätet eller genom ökad tillsyn av enskilda avlopp, ge hög prioritet åt att skydda de kvarstående och mer eller mindre opåverkade skogssjöar som ännu inte har drabbats av övergödning. Exempel på sådana sjöar är Ådran, Öran och Gömmaren (sjöar som redan har långsiktigt skydd genom naturreservat eller N2000 tas inte upp här). Svar: Det är en viktig fråga och tillsyn pågår enligt plan. Ur recipientsynvinkel bör kommunen även prioritera avlastning av sjöarna Orlången och Trehörningen-Sjödalen. Dessa sjöar är kraftigt övergödda och har en tydlig påverkan på samtliga nedströms belägna sjöar i Tyresåns huvudfåra. De har också egna åtgärdsplaner, vilket omnämns på s. 22. Utveckla gärna detta avsnitt så att det tydligare framgår vilka utbyggnadsområden som omfattas av dessa åtgärdsplaner. Svar: Text läggs till om vilka områden som omfattas av åtgärdsplanerna.

56 Huddinge kommun Datum Sida 13(20) Pågående utbyggnadsområden Länsstyrelsen vill betona att det är angeläget att pågående VA-utbyggnad bland annat Vidja prioriteras samt att kommunen tar fram en realistisk tidplan för när områden som Vidja, Rosenhill, Björnvägen, Högmora, och Gladö kvarn kommer att förses med vattentjänster. Gladö kvarn och Vidja är två stora områden som saknar bra avloppslösningar och där utbyggnad pågår men har dragit ut på tiden. I synnerhet Vidja bör ha högsta prioritet med tanke på Orlångens dåliga miljötillstånd. Även Gladö kvarn bör prioriteras för att anslutning. Kvarnsjön har idag god status med avseende på näringsämnen. Svar: Arbete med dessa områden pågår men försening har bland annat skett på grund av överklagan av framtagen detaljplan. Planläggning av dessa typer av områden är tidskrävande. Miljökvalitetsmålen Genomgången av berörda miljökvalitetsmål på s. 21 kan kompletteras med ett avsnitt om det regionala miljömålsarbetet, länets prioriterade miljökvalitetsmål och relevanta regionala strategier, särskilt strategin för Ingen övergödning. Se Länsstyrelsens webbplats. Notera att den regionala miljömålsdialogen nu har ändrats till en regional miljö- och samhällsbyggnadsdialog. Svar: Programmet kompletteras med detta. Klimatanpassning Länsstyrelsen välkomnar kommunens ambition att ta fram en handlingsplan för klimatanpassning och kan vara ett stöd i detta arbete. Länsstyrelsen beslutade under 2015 om nya rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren respektive Östersjökusten i Stockholms län. Vi rekommenderar lägsta nivå +2,7 i höjdsystem RH2000 för ny sammanhållen bebyggelse samt för viktiga samhällsfunktioner. Vid Mälaren kan det räcka att placera enstaka byggnader av lägre värde ovan nivån 1,5 meter (RH2000). Det bör framgå av klimatanpassningshandlingsplanen hur dessa rekommendationer har beaktats. Det bör även framgå om det finns områden med befintlig bebyggelse eller delar av befintlig anläggning som behöver åtgärdas. I arbetet med klimatanpassningsplanen kan det även vara intressant att undersöka om det finns anledning att se över eller komplettera kommunens dagvattenstrategi. Svenskt vatten har tagit fram nya riktlinjer som kan vara ett stöd i det arbetet. Svar: Synpunkten lämnas vidare till pågående arbete med handlingsplan för klimatanpassning. Detaljerade synpunkter På s. 4, 20 och 27 finns avsnitt om tillstånd och tillsyn av små avlopp som bland annat nämner att generellt inom Huddinge ställs krav på hög skyddsnivå enligt Naturvårdsverkets allmänna råd med hänvisning till vattenmyndighetens åtgärdsprogram (s. 22). Länsstyrelsen vill här förtydliga att kravet i åtgärdsprogrammet avser små avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår god status. Utan att ha undersökt saken närmare bedömer Länsstyrelsen att det sannolikt finns små avlopp i kommunen som inte kan sägas bidra enligt ovan. Dessa ska därmed inte, utan rimlighetsbedömning, omfattas av generella krav på hög skyddsnivå.

57 Huddinge kommun Datum Sida 14(20) Svar: Tillsynsnämnden gör i varje enskilt fall i samband med ansökan om enskilt avlopp en rimlighetsbedömning om vilka krav gällande skyddsnivå som gäller för just den enskilda fastigheten. Vidare nämns att väsentlig ändring av en befintlig enskild avloppsanläggning ska föregås av krav på tillstånd. Länsstyrelsen vill påminna om att 14 förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) föreskriver att en ändring av en avloppsanordning om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning ska föregås av en anmälan. I 13 FMH, bemyndigas kommunen att föreskriva krav på tillstånd för vissa anmälningspliktiga avloppsanordningar. Bemyndigandet omfattar dock inte ändringar. Texten behöver förtydligas i detta avseende. Att inrätta en ny avloppsanordning på en annan plats än en befintlig är dock inte en ändring utan ska föregås av tillstånd för nyinrättande. Svar: Texten i programmet förtydligas om detta. Första meningen samt laghänvisningen i näst sista stycket på s. 27, behöver ses över. Svar: Texten i programmet justeras. s. 26 sista stycket: förtydliga gärna om de fastigheterna med enskilda avlopp i kommunen huvudsakligen bebos permanent eller inte och om ni enbart räknar fastigheter med vattentoalett eller även tar med fastigheter med en torr toalettlösning. Svar: Texten i programmet förtydligas om detta. Kretslopp och resurshushållning s. 27: Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att toalettavloppsvatten till sluten tank och separat rening av BDT-vattnet generellt är en bra lösning som minimerar risken för lokal olägenhet och möjliggör kretslopp. Vi passar på att informera om att Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) har ersatts av Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd (HVMFS 2016:17) där det av råd till 2 kap. 5 miljöbalken under rubrik Kretslopp och hushållning, hantering av restprodukter framgår: Kommunen bör skapa förutsättningar för att hushållsavfall som utgörs av avloppsfraktioner nyttiggörs, exempelvis genom att inrätta system för insamling, behandling och lagring samt överlåtelse till jordbrukare, eller genom att vägleda om nyttjande på den aktuella fastigheten med vidmakthållande av hygien och minimering av potentiell smittspridning. Svar: Texten i programmet ändras så att hänvisningen blir korrekt. Botkyrka kommun Tekniska nämnden tycker att det är en bra plan. Vissa sjöar går även in i Botkyrka kommun, vilket innebär att programmet har en positiv påverkan med att få bort avloppspåverkan i sjöarna. Några ytterligare synpunkter har inte tekniska förvaltningen. Tyresö kommun Sammantaget bedömer Tyresö kommun att det föreslagna VAutbyggnadsprogrammet mycket väl bidrar till att minska miljöbelastningarna och förbättrar miljöstatusen i recipienterna som tillhör Tyresåns sjösystem.

58 Huddinge kommun Datum Sida 15(20) Tyresåns vattenvårdsförbund Generella synpunkter Tyresåns vattenvårdsförbund välkomnar en översyn av VAutbyggnadsprogrammet och uppföljningen av hur det tidigare programmet har efterlevts. Det är positivt att samtliga större områden med enskilda avlopp nu finns med i programmet. Det skulle vara intressant att få en ungefärlig tidshorisont på hur länge det dröjer innan samtliga områden kan vara anslutna till kommunalt vatten och avlopp. Svar: Det är inte möjligt att fastställa en slutlig tidplan för VAutbyggnaden utan att ta hänsyn till övrig exploatering i kommunen. Kommunens rutin är att avvägning och prioritering av olika exploateringsprojekt görs i Plan för samhällsbyggnadsprojekt. Därför anser kommunen att även VA-utbyggnadsprojekten ska vägas tillsammans med övriga projekt enligt utarbetad rutin. Positivt är också att recipientens känslighet tas med i viktningen mellan utbyggnadsområden. Förbundet skulle helst se att recipientens känslighet får en större betydelse i viktningen. Exempelvis skulle utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp kring sjön Ådran i så fall bli högre prioriterad. Svar: Kommunen anser att recipientskyddet har fått en tillräckligt hög viktning. Det är viktigt att ta stora hänsyn när områden förtätas och vägnätet förstärks. Detta både med hänsyn till områdenas karaktär men inte minst också för att förhindra ökade dagvattenflöden och ökad föroreningshalt i dagvattnet. Svar: Ja det är viktigt. Miljökvalitetsnormer En korrigering behöver göras när det gäller status och miljökvalitetsnormer. Det är lämpligt att använda sig av Vattenmyndighetens senaste klassning, där Orlången, Magelungen och Drevviken har Otillfredsställande status. Drevviken uppnår inte God kemisk status, detta beroende på att ämnet TBT har hittats i halter över gränsvärdet. Svar: Texten i programmet justeras så att det blir korrekt. Naturskyddsföreningen Förslaget omfattar inte t ex koloniområden. Det kan dock finnas risk för att även de (f d) koloniområden, som är försedda med stugor, på lite sikt behöver bättre VA-lösningar. I övrigt har naturskyddsföreningen inte anledning att ge synpunkter på kommunens prioriteringsordning mellan olika områden. Svar: Koloniområden har undantagits då dessa områden inte kommer att bli föremål för detaljplanering, förtätning och ökat bostadsbyggande. Koloniområden kan dock lösa avloppsfrågan med att anlägga någon slags gemensamhetsanläggning. Fortsatt tillsyn i koloniområden är viktigt. Vårt intresse ligger på det övergripande planet. Skäl för utbyggnad av kommunalt VA är behovet av att skydda våra sjöar och i många fall förbättra deras status. För detta finns ett övergripande regelverk, på såväl EU- och riksnivå som regionalt och kommunalt. Sjöarnas ekologiska, kemiska

59 Huddinge kommun Datum Sida 16(20) och kvantitativa status ska kontinuerligt mätas. Som anges i programmet har sjöarna Drevviken, Magelungen och Orlången god kemisk ytvattenstatus men endast måttlig ekologisk status. Naturskyddsföreningen vill med all kraft understryka behoven av att skydda våra sjöar och vattendrag mot övergödning och annan oönskad påverkan! Med klimatförändringarna kommer sannolikt vattenfrågor att få en allt större betydelse. Bl a i en rapport 2015 från Global Risk Perception Survey, World Economic Forum, rankas vattenproblem som den allra största risken framöver. I det sammanhanget ingår även några små sjöar i en svensk kommun. Vi måste värna vårt vatten! Föreningen Storöborna Möjligheter och kostnader Vid kostnadsberäkningen av nya Va-nät utgår VA-utbyggnadsprogrammet från självfallsavlopp. På grund av de topografiska förhållandena innebär detta för Storöns del att en anslutning till kommunalt VA beräknas kosta 20 miljoner kronor, vilket skulle betyda en kostnad per fastighet på 2 miljoner kronor, eventuella vägkostnader oräknade. En sådan kostnadsnivå gör en VA-anslutning för Storöns mycket svår att genomföra. Följaktligen får Storön en låg prioritering vad det gäller Möjlighet i VAutbyggnadsprogrammet. Föreningen Storöborna har istället undersökt förutsättningarna och kostnaderna för en lättrycksanläggning, LTA, på Storön. Ett LTA-system innebär att rören kan följa de naturliga marknivåerna och att nästan ingen sprängning behövs. Anläggningskostnaden blir betydligt lägre än för självfallsavlopp, medan driftkostnaderna för fastighetsägarna blir något högre. Vi har fått hjälp med beräkningarna av Skandinavisk kommunalteknik AB, som är en av de största leverantörerna av LTA-avlopp i landet. Skandinavisk kommunaltekniks kostnadsberäkning landar på 1,6 1,8 miljoner kronor plus eventuella mindre sprängningsarbeten, byggherrekostnader samt moms. Det vill säga 90 procent lägre än kostnadsberäkningen i VA-programmet (bilaga 1). Se även bilaga 2 som visar förlag på anläggning samt anslutning av ett LTA-avlopp enligt Skandinavisk kommunalteknik AB. Möjligheterna till genomförande förstärks ytterligare genom att samtliga enskilda fastighetsägare på Storön ställer sig positiva till en anslutning till kommunalt VA. Mot denna bakgrund menar vi att Storön bör få en lägre siffra (= högre prioritet) beträffande Möjlighet. Svar: Möjlighetssiffran för Storön har ändrats från 2 till 1 utifrån att ett fel i tabellen gjorts i remissutgåvan av programmet. Kommunen står i övrigt fast vid sin bedömning i detta avseende. I VA-utbyggnadsprogrammet bedöms alla områden på likande sätt, det vill säga utifrån en självfallslösning. LTA-system kan bli en lösning i flera områden, men detta har inte bedömts påverka den inbördes prioriteringen. Behov När det gäller behov av VA-anslutning menar vi att Storön bör prioriteras upp i kategorierna Dricksvatten och Ej möjlighet för enskilda avlopp. Vattnet till de bebyggda fastigheterna tas idag från borrade brunnar. Vattnet i brunnarna är icke otjänligt men innehåller kraftigt förhöjda halter av bl.a.

60 Huddinge kommun Datum Sida 17(20) järn och mangan, vilket medför att det smakar mindre angenämt. Vi anser därför att Storön borde få en lägre siffra (= högre prioritet) beträffande Dricksvatten. Svar: Viktningen av dricksvattenfrågan har höjts generellt från 10 till 15 procent i behovsbedömningen. I övrigt står kommunen fast vid sin bedömning i detta avseende. På de flesta av Storöns fastigheter är det till följd av den tunna jordskorpan svårt att ordna avloppsinfiltration. En upphöjd markbädd måste skapas genom att massor påförs. Detta stöter i sin tur ofta på problem eftersom de stora nivåskillnaderna gör anläggningsplatsen svåråtkomlig för maskiner. Flera nya infiltrationsavlopp är under projektering på Storön om ingen anslutning till kommunalt VA kommer till stånd. Vi anser därför att Storön borde få en lägre siffra (= högre prioritet) beträffande Ej möjlighet för enskilda avlopp. Detta kan även kopplas till miljöaspekten och prioritering för recipienten Trehörningen där vi redan har högsta prioritet. Svar: Kommunen står fast vid sin bedömning i detta avseende. Svartviks Tomtägarförening Svartviks Tomtägareförening har en del frågor och synpunkter ang. VAutbyggnadsprogrammet i Svartvik. Till att börja med undrar vi hur tidsplanen ser ut. När är arbetet tänkt att starta och hur länge bör det pågå? Ifall detta inte är fastställt ännu, när och var kommer vi att kunna få reda på den informationen? Svar: Detaljplaneringen för Svartvik har skjutits ett år fram i tiden på grund av resursbrist jämfört med tidigare plan. Start av detaljplanering beräknas till mitten på Detaljplaneläggningen beräknas ta cirka 3-5 år. Utbyggnaden av VA tar sedan cirka 2 år. Ni har även tagit upp gatukostnader, men det saknas information om vad det är vi betalar för och varför. I Svartvik finns det en åldrande befolkning som för det mesta har planerat sin ålderdom ekonomiskt, bl.a. betalat sina lån på huset o.s.v. och att sedan behöva ta lån på sin ålders höst för något man själv inte har planerat för ännu mindre vill ha är att inkräkta på ens personliga frihet att förfoga över sin egen egendom - det är inte skäligt eller rättvist. Därför bör befintliga fastigheter helt befrias från gatukostnader. Svar: Enligt plan- och bygglagen har kommunen vid detaljplaneläggning rätt att ta ut gatukostnader vid anläggning och förbättring av gator och andra allmänna platser. I Huddinge har kommunfullmäktige beslutat att kommunen ska tillämpa ett gatukostnadsreglemente. För att kunna ta ut gatukostnader gör kommunen en gatukostnadsutredning. Gatukostnadsutredningen beskriver inom vilket område gatukostnaderna ska tas ut, den totala kostnaden för utbyggnaden och hur kostnaden ska fördelas. Om ersättningsbeloppet är betungande med hänsyn till fastighetens bärkraft eller andra omständigheter och kan man ansöka om anstånd. Vi anser att demokratin bör vara ömsesidig, det kan inte vara så att kommunen bestämmer och vi betalar. Idag tar majoriteten av Sveriges kommuner inte ut någon gatukostnad, den betalas via skattsedeln. Dessutom måste investeringen stå i proportion till nyttan. Vi som bor här anser att vägstandarden bör vara i proportion med områdets karaktär. Svar: se svar ovan.

61 Huddinge kommun Datum Sida 18(20) Vi hoppas att kommunen beaktar våra synpunkter i den fortsatta planeringen av Svartviks detaljplan, samt överväger att gatorna ska finansieras på annat sätt. Invånare 1 Har med stort intresse läst remissunderlaget för nytt V/A-program. Det glädjer mig att Huddinge i underlaget tar ett större avstamp i miljöperspektivet. Vidare är det mycket bra att de svårigheter som finns för den enskilde att anlägga relevanta anläggningar utifrån geologiska förhållanden viktas. I programmet rankas Norra Glömsta, med all rätt, som ett högt prioriterat område. Områdets påverkan på Tyresåns sjövattensystem är uppenbar. Det är ett mycket attraktivt friluftsområde, placerat nära social service, inte minst Dammtorpsvägen och Gömmaråsvägen. Berörda fastigheter ligger omringade av Gömmarens naturreservat, vilket ansetts vara försvårande för förtätning. Min åsikt är att kommunen med lätthet och utan någon större påverkan på naturvårdsområdet eller områdets karaktär skulle kunna förtäta och därmed också finansiera programmet. Detta genom: Att bygga stadsradhus längs med Dammtorpsvägen från parkeringen till Källbrinks IP till Dammtorpsvägen 1. Detta i två led på djupet. Att tillåta avstyckning av befintliga fastigheter med en minsta tomtyta om 1200kvm. Marken där jag föreslår stadsradhus är idag slybeväxt gammal bilskrotsmark. Nyttjas inte av någon och är inte på något sätt viktig för naturområdet. Förtätningen skulle dessutom försörja busslinje 706. Källbrink- och Glömstaskolan ligger i direkt anslutning, detsamma gäller i dagsläget två förskolor, snart tre. Beträffande Gömmaråsvägen skulle även den kunna förtätas och bättras utan några större ingrepp i naturupplevelsen. Svar: Kommunen tar med sig idéerna om byggnation till kommande arbeten. Invånare 2 Jag undrar varför Gunhildsvik och Solbacken hanteras som olika områden trots att det bara skiljer 200 meter mellan områdena. Tomterna som ritats ut i Gunhildsvik i VA-programmet innebär dessutom att de två områdena helt växer ihop. Det borde medföra en stor besparingspotential att hantera Gunhildsvik och Solbacken som ett område. Svar: Gunhildsviksområdet avrinner direkt till sjön Trehörningen och problem med till exempel bristfälliga enskilda avlopp finns i området. Trehörningen är kommunens högst prioriterade sjö avseende åtgärder för att minska miljöbelastningen. Solbacken avrinner via Balingsholmsdalgången till Ågestasjön och prioriteras därför inte lika högt. Vad gäller möjligheter ligger Gunhildsvik också närmare befintligt ledningssystem. Solbacken har en förhållandevis hög permanentboendegrad och andelen permanentboende ökar stadigt, även enkla fritidshus i området nyttjas numera som permanentbostäder. I och med attefallstilläggen i PBL ökar sannolikheten för att barnfamiljer bor kvar i Solbacken, vilket medför ökade

62 Huddinge kommun Datum Sida 19(20) utsläpp till närmiljön. De kraftigt ökande bostadspriserna i Storstockholm ökar sannolikt också benägenheten att bosätta sig i fritidshusområden nära stan, så som Solbacken. En VA-utbyggnad och planläggning av Solbacken skulle öka möjligheten till försäljning av det närliggande upplagsområdet och därmed innebära en förtätning, så att Högmora på sikt kan växa ihop norr och söder om Ågestavägen (upplagsområdet har tidigare varit ute till försäljning, men utan att bli sålt av olika skäl). Svar: En försäljning av upplagsområdet är något som får utredas i vid en framtida detaljplaneläggning. Den parametern har inte ingått i VAprogrammets bedömning av planläggningsbehov. Invånare 3 Det är med glädje ser jag att vårt område, Vasavägen/Karolinerstigen står fortfarande bland högst prioriterade områden i utbyggnadsprogrammet. Vi boende har länge önskat att få kommunalt VA och vill att planläggningen påbörjas snarast. Vårt område har varit Prio 1 sen 2004 utan åtgärder. Men varför ha en prioriteringslista om inte följs ändå? Svar: Tyvärr kan det hända saker under årens lopp som gör att den ursprungliga prioriteringsordningen inte kan följas till exempel har föreläggande från länsstyrelsen gjort att utbyggnad i Vidja fått prioriteras upp. Det sker förändringar i vårt närområde tex Glömstaskolan slår upp portarna nu på hösten, en idrottshall kommer utföras i närmaste åren vid Bergavägen som ökar förutsättningarna att förtäta vårt område genom att detaljplanläggning. Det är många barnfamiljer som vill ha gångavstånd till barnens skola eller idrottshall. Jag håller inte med att Tvärförbindelse Södertörn är en förutsättning som måste uppfyllas för att planläggning ska kunna ske. Jag vet att Trafikverket vill inte öka trafikbelastningen på en redan överbelastat Glömstavägen. Det går att lösa det genom att bygga ut Jarlastigen mellan Vasavägen och Skålgropsvägen för att avleda ut och infarten via Vasavägen från område. Det finns exempel längst med Glömstavägen tex radhusen vid Blomstergränd, där har man löst problemet med en parallell gata och en rondell. Vid bebyggelse av häst ängen vid Eijravägen även Kästavägen kan fungera som in och utfartsled på samma sätt. Utbyggnaden av Flemingsbergsdalen som kommer öka rejält trafik mängden på Glömstavägen, inte utbyggnaden av vårt område. Jag önskar att planering av VA utbyggnad på Backen Vänstra börjar snarast enligt framtagen prioriteringslista och oberoende när och om Tvärförbindelsen byggs. Svar: Det finns flera orsaker till att kommunen avvaktar med detaljplanering av området. Överbelastning av Glömstavägen är en anledning. Nybyggnadsförbud längs Glömstavägen är ett annat skäl. Eftersom farligt gods transporteras på Glömstavägen råder även ett skyddsavstånd för bebyggelsen. Bullerpåverkan är ytterligare en aspekt.

63 Huddinge kommun Datum Sida 20(20) Invånare 4 För mig är det obegripligt att VA nätet inte redan är utbyggt runt Gömmaren (och längs de delar av ån som går till Trehörningen), som är starten för Tyresåns vattensystem, ännu konstigare blir det när jag läser om EU:s ramdirektiv för vatten som antogs år 2000, dvs för 16 år sedan. Vad har hänt, jo man har börjat rena Trehörningen, i min värld städar man en trappa uppifrån, man börjar inte på mitten! Miljökvalitetsnormerna är juridiskt bindande står det på sidan 22, visa det också, kom inte bara med tomma ord. Svar: Det stämmer att miljökvalitetsnormerna är juridiskt bindande. Många åtgärder behöver göras för att Trehörningen ska få en god vattenstatus. En åtgärdsplan har tagits fram för att belysa vilka åtgärder som krävs för att Trehörningen ska må bättre. Åtgärderna är många och omfattande och många olika aktörer är inblandade. Åtgärder består till exempel av förebyggande åtgärder, tillsynsåtgärder och reningsåtgärder. I översiktsplan 2000, pekades norra Glömsta ut som ett fritidshusområde, det ligger fågelvägen ganska exakt tio (10) km från centrala Stockholm, det var ett mycket märkligt och direkt felaktigt utpekande då beläggningsgraden på åretruntboende på tex Dammtorpsv låg på 92 %. Vilket det för övrigt gör fortfarande, kommunen äger den enda obebodda fastigheten. I denna remiss och i översiktsplan 2030 har politikerna äntligen börjat förstå att den första var felaktig och att trycket efter rent vatten och bostäder är så stort så något måste göras. Och VA utbyggnaden bör prioriteras där den gör mest nytta för vattensystemet, dvs i norra Glömsta. Svar: Ja, VA- utbyggnaden prioriteras där den gör mest nytta. Norra Glömsta ingår i prioriteringsgrupp 1.

64 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 30 november Paragraf Diarienummer KS-2016/ Översyn av taxa för upplåtelse av offentlig plats HKF1210 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Förslag till revidering av HKF 1210 godkänns i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 24 oktober Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att besluta om jämkning av avgift enligt punkt 5.3 i förslag till revidering av HKF Kommunstyrelsen beslutar för egen del 3. Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt punkt 1 och 2 uppdrar kommunstyrelsen åt kommundirektören att besluta om jämkning av avgift enligt punkt 5.3 i förslag till revidering av HKF Sammanfattning Vid upplåtelser av offentlig plats tar kommunen ut en avgift enligt den taxa som anges i gällande HKF 1210 (Taxa för upplåtelse av offentlig plats). Kommunstyrelsen fick av kommunfullmäktige i uppdrag att göra en översyn av HKF 1210 i sin helhet , 22. En översyn av HKF 1210 har genomförts och justeringar har bland annat gjorts avseende upplåtelseändamål och avgifter. Några upplåtelseändamål anses inte längre vara aktuella och det har funnits behov av att förtydliga gränsdragningen mellan olika typer av upplåtelseändamål, särskilt avseende försäljning. Justering har även skett utifrån indexuppräkning av tidigare avgifter. En omvärldsbevakning är genomförd för att få en uppfattning om hur avgiftsnivåer och särskiljning av olika upplåtelseändamål tillämpas hos andra kommuner. Avgiften för byggetablering och dylika ändamål kan i särskilda situationer bli oskäligt hög. Kommundirektören föreslås därför ges möjlighet att besluta om och vidaredelegera beslut om jämkning av avgiften om den inte är skälig med hänsyn till ändamålet med upplåtelsen, nyttjarens fördel av denna, kommunens kostnader med anledning av upplåtelsen samt övriga omständigheter. Revideringen medför en tydligare och mer användarvänlig taxa. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att förslag till revidering av HKF 1210 enligt bilaga 1 godkänns.

65 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 30 november Paragraf Diarienummer KS-2016/ Överläggning I ärendet yttrar sig Karl Henriksson (KD), Malin Danielsson (L) och Charlotta Thureson Giberg, mark- och exploateringschef. Härefter förklaras överläggningen avslutad.

66 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA rev KS-2016/ (4) HANDLÄGGARE Tiidus, Sandra Sandra.Tiidus@huddinge.se Kommunstyrelsen Översyn av HKF 1210, Taxa för upplåtelse av offentlig plats Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Förslag till revidering av HKF 1210 godkänns i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 24 oktober Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att besluta om jämkning av avgift enligt punkt 5.3 i förslag till revidering av HKF Kommunstyrelsen beslutar för egen del 3. Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt punkt 1 och 2 uppdrar kommunstyrelsen åt kommundirektören att besluta om jämkning av avgift enligt punkt 5.3 i förslag till revidering av HKF Sammanfattning Vid upplåtelser av offentlig plats tar kommunen ut en avgift enligt den taxa som anges i gällande HKF 1210 (Taxa för upplåtelse av offentlig plats). Kommunstyrelsen fick av kommunfullmäktige i uppdrag att göra en översyn av HKF 1210 i sin helhet , 22. En översyn av HKF 1210 har genomförts och justeringar har bland annat gjorts avseende upplåtelseändamål och avgifter. Några upplåtelseändamål anses inte längre vara aktuella och det har funnits behov av att förtydliga gränsdragningen mellan olika typer av upplåtelseändamål, särskilt avseende försäljning. Justering har även skett utifrån indexuppräkning av tidigare avgifter. En omvärldsbevakning är genomförd för att få en uppfattning om hur avgiftsnivåer och särskiljning av olika upplåtelseändamål tillämpas hos andra kommuner. Avgiften för byggetablering och dylika ändamål kan i särskilda situationer bli oskäligt hög. Kommundirektören föreslås därför ges möjlighet att besluta om POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

67 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA rev KS-2016/ (4) och vidaredelegera beslut om jämkning av avgiften om den inte är skälig med hänsyn till ändamålet med upplåtelsen, nyttjarens fördel av denna, kommunens kostnader med anledning av upplåtelsen samt övriga omständigheter. Revideringen medför en tydligare och mer användarvänlig taxa. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att förslag till revidering av HKF 1210 enligt bilaga 1 godkänns. Bakgrund En offentlig plats inom ett detaljplanelagt område får inte utan tillstånd av polisen användas på ett sätt som inte stämmer överens med det ändamål som platsen har upplåtits för eller som inte är allmänt vedertaget (3 kap 1 Ordningslag). När polisen får en ansökan om tillstånd för användande av offentlig plats ska kommunen tillfrågas om ett yttrande. Kommunen kan, i de fall kommunen tillstyrker ansökan, även bifoga villkor till tillståndet. Om kommunen inte tillstyrker ansökan kan polistillstånd inte ges. Vid upplåtelser av offentlig plats tar kommunen ut en avgift enligt den taxa som anges i HKF 1210 (Taxa för upplåtelse av offentlig plats). Avgiftens storlek ska vara skälig med hänsyn till ändamålet för upplåtelsen, nyttjarens fördel av den, kommunens kostnader med anledning av upplåtelsen och övriga omständigheter. Kommunfullmäktige fastställde , 38 Taxa för upplåtelse av allmän plats att gälla från och med Ett tillägg fastställdes , 12 för mobilmast med teknikbod. Ytterligare ändringar av taxan fastställdes , 199, , 189 samt , 22. Den senaste revideringen av taxan genomfördes , 22, i samband med vilken kommunstyrelsen fick i uppdrag att genomföra en översyn av HKF 1210 i sin helhet. Upplåtelse av offentlig plats för food trucks omfattas inte av HKF 1210 taxa för upplåtelse av offentlig plats. Tillstånd för upplåtelse av offentlig plats krävs inte om platsen tas i anspråk endast tillfälligt, i obetydlig omfattning och utan att inkräkta på någon annans tillstånd. För att bedriva verksamhet med food trucks krävs istället ett nyttorättstillstånd, vilket handläggs av gatuoch trafiksektionen. Översyn av HKF 1210 Vilken avgift som utgår enligt kommunens nuvarande taxa kan uppfattas som otydligt, till exempel med avseende på inom vilka geografiska områden tillämpning av maxtaxa är aktuellt samt hur liknande upplåtelseändamål, särskilt avseende försäljning, särskiljer sig från varandra. Även aktualiteten

68 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA rev KS-2016/ (4) bland de upplåtelseändamål som finns med i den nuvarande taxan har setts över. Genom revideringen har vissa upplåtelseändamål har tagits bort och andra upplåtelseändamål har justerats eller tillkommit. Avseende avgiftsnivåer i förslaget till reviderad taxa så har avgifterna till stor del justerats utifrån konsumentprisindex (KPI). Då tidigare basår för taxan baserades på KPI år 2005 innebär justeringen att en avgift om 100 kronor år 2005 i dagsläget utgör en avgift om cirka 113 kronor, det vill säga en indexökning om cirka 13 procent. Några avgifter som tidigare har angivits baserat enbart på viss tidsperiod har justerats för att även anges i förhållande till den yta som tillståndet avser. Även mindre redaktionella justeringar har genomförts. Under arbetet med revidering av HKF 1210 har även en omvärldsbevakning genomförts för att studera hur andra kommuners taxor, främst inom Stockholms län, är utformade avseende avgiftsnivåer och särskiljning av olika upplåtelseändamål. I samband med att förvaltningen har tillämpat nu gällande taxa har det i särskilda situationer visat sig att avgiften för byggetablering och dylika ändamål kan bli oskäligt hög. Med anledning av detta föreslås kommundirektören ges möjlighet att besluta och vidaredelegera beslut om jämkning av avgiften om den inte är skälig med hänsyn till ändamålet med upplåtelsen, nyttjarens fördel av denna, kommunens kostnader med anledning av upplåtelsen samt övriga omständigheter. För att förtydliga taxans syfte föreslås rubriken för HKF 1210 justeras från Taxa för upplåtelse av offentlig plats till Avgifter för vissa upplåtelser av offentlig plats. Förvaltningens synpunkter Förslaget till revidering av HKF 1210 ger en tydligare bild av de olika upplåtelseändamålen samt tillämpar ett enklare språk. Detta underlättar för en tillståndssökande att i förväg bilda sig en klar bild av vilken avgift som kommer att utgå för upplåtelsen. Eftersom förslaget till revidering av HKF 1210 innebär att taxan blir mer lättolkad leder den reviderade taxan även till en kvalitetssäkring av att avgifter tillämpas likvärdigt inom förvaltningen, oberoende av vilken handläggare som hanterar en ansökan om upplåtelse av offentlig plats. En mer lättförståelig taxa medför god service och ökad nöjdhet vid bemötandet vid kontakt med kommunen, både via kommunens webbplats eller genom kontakt med tjänstemän.

69 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA rev KS-2016/ (4) Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att HKF 1210 revideras i enlighet med bilaga 1. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Sandra Tiidus Exploateringsingenjör Bilagor 1. Förslag till HKF 1210, Avgifter för vissa upplåtelser av offentlig plats 2. Nu gällande HKF

70 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 1210 SIDA 1 (3) Fastställd av kommunfullmäktige , 38 att gälla från och med med ändring , 199, , 189, , 22 samt , 22 Avgifter för vissa upplåtelser av offentlig plats I de fall tillstånd har lämnats av Polismyndigheten enligt 3 kap. 1 ordningslagen (1993:1617) i fråga om sådan offentlig plats som står under kommunens förvaltning, tar kommunen ut avgifter för användningen i enlighet med vad som föreskrivs nedan. Avgiftens storlek ska vara skälig med hänsyn till ändamålet för upplåtelsen, nyttjarens fördel av den, kommunens kostnader med anledning av upplåtelsen och övriga omständigheter. Avgifterna enligt denna taxa är baserade på konsumentprisindex (KPI) för oktober år 2015 (314,29) och gäller till och med den 31 december För varje påföljande år ska avgifterna justeras så att de följer ändringarna i KPI fram till oktober månad närmast före varje nytt avgiftsår. Avgiften ska dock aldrig understiga ursprunglig avgift enligt denna taxa. Avgift enligt nedanstående tabell tas inte ut för upplåtelse av offentlig plats där : tillståndshavaren är Huddinge kommun eller dennes entreprenör, den tillståndsgivna användningen bedrivs och genomförs av förening vars syfte inte är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen, den tillståndsgivna användningen bedrivs och genomförs av fristående förskolor eller skolklasser i fristående skolor och användningen avser ändamål utan kommersiellt syfte, tillstånd ges för hänvisningsskyltar inom område för handel, hantverk och industri, vilka skyltar utformats i samråd med kommunen och vars utformning är avsedda att utgöra en enhetlig profilering av området. mobila kärl för hushållsavfall, avsedda för ett friliggande villa samt rad-/parhus, vid tömningstillfället är uppställda på offentlig plats på sätt som kommunens renhållningsentreprenör SRV återvinning AB anvisat, Finns flera sökanden för samma plats väljer kommunen, genom sin vetorätt i Ordningslag (1993:1617), vilken sökande som ska få tillståndet. Under tiden som en pågående upplåtelse av offentlig plats löper behandlas inga nya ansökningar som avser samma plats. Tillståndshavaren ansvarar för att söka om erforderliga tillstånd för verksamhet som ska bedrivas på platsen. Tillståndshavaren ansvarar även för renhållningen. På platser med tillgänglig elanslutning tillkommer kostnad för el enligt faktisk förbrukning.

71 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 1210 SIDA 2 (3) För nedanstående typer av upplåtelser av offentlig plats gäller följande avgifter: TYP AV UPPLÅTELSE FÖRTYDLIGANDE AVGIFT 1. ALLMÄNT 1.1 Upplåtelser, som inte omfattas av punkterna 2 6 nedan. Avgift ska utgå i enlighet med vad som gäller för närmast likvärdiga ändamål. 2. FÖRSÄLJNINGSKIOSK ELLER FÖRSÄLJNINGSSTÅND 2.1 Permanent placering för användning året runt Försäljningsperioden varar minst ett år. 170 kr/m 2 för ianspråktagen yta och månad 2.2 Plats för tillfällig eller säsongsbetonad försäljning 2.3 Plats för del av dag under en viss tidsperiod 2.4 Uteservering eller varuexponering Upplåtelsen sker för kortare tid än som anges i punkt 2.1 men överstiger en vecka. Tillstånd till försäljning avseende en sammanhängande tidsperiod vilken sker under en sammanlagd tid om högst sju dagar per år. Uteservering eller varuexponering i anslutning till befintlig verksamhet. 2.5 Julgransförsäljning Tillstånd till försäljning inom område som är inhägnat behöver ej avetableras dagligen. 3. EVENEMANG 3.1 Cirkus, tivoli I området inkluderas tält och övrig tillhörande etablering. 3.2 Avgiftsbelagda evenemang Arrangemang/evenemang med inträdes- eller deltagaravgift eller vars huvudsyfte är att marknadsföra produkt eller varumärke. 3.3 Tältmöten Enstaka tält för sammankomst av ej privat karaktär. 4. REKLAM, HÄNVISNING OCH DISTRIBUTION Observera att moms tillkommer för reklam och annonsering. 4.1 Enkel reklam Reklam eller varumärkesskylt av enkel karaktär, t ex ej belyst reklamtavla, skylt eller affischpelare. 4.2 Rörlig och/eller belyst reklam Reklam eller varumärkesskylt som är rörlig och/eller belyst. 240 kr/m 2 för ianspråktagen yta och månad. För upplåtelse för kortare tid än en månad uppgår avgiften till 8 kr/m 2 och dag. 10 kr/ m 2 för ianspråktagen yta och dag, dock lägst 600 kr 110 kr/ m 2 för ianspråktagen yta och månad 3 kr/m 2 för ianspråktagen yta och dag, dock lägst 600 kr kr/dag 3 kr/ m 2 och dag, dock lägst 600 kr Maxavgift kr/dag 350 kr/dag kr/m 2 affischyta och år kr/m 2 affischyta och år

72 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 1210 SIDA 3 (3) 4.3 Informations- eller Ej innehållande reklambudskap. hänvisningsskylt 4.4 Byggskylt Innehållandes information om projekt och entreprenör. 4.5 Tidningsställ Ställ för tidskrifter eller reklam kr/ställ och år 5. BYGGETABLERING, UPPLAG M.M. 5.1 Byggetablering/inhägnat arbetsområde 5.2 Fristående container, arbetsbod, upplag eller liknande 5.3 Jämkning av avgift enligt 5.1 och Fristående mobilkran och/eller andra arbetsfordon 6. KOMMUNIKATIONS- ANLÄGGNINGAR En byggetablering är i regel ett inhägnat arbetsområde som kan innehålla olika delkomponenter, till exempel bod, container, byggnadsställning och/eller upplag. Avser ett eller flera föremål som inte utgör ett inhägnat etableringsområde. Arbetsfordon eller liknande arbetsredskap med tillhörande erforderlig yta som ställs upp tillfälligt. Tillstånd för kommunikationsanläggningar ges för en maximal upplåtelsetid om 15 år. 350 kr/ m 2 affischyta och år 350 kr/ m 2 affischyta och år 33 kr/m 2 och månad 33 kr/m 2 och månad 6.1 Radio- eller telemast Inklusive tillhörande teknikbod kr/år 6.2 Teknikbod för mobilmast Avser tillkommande teknikbod kr/år vid befintlig mast. 6.3 Tillkommande antenn Avser då tillkommande kr/år och/eller teknikbod operatör ansluter sig till befintlig mobilmast. 6.4 Teknikskåp och dylikt Mindre byggnad för tekniska installationer av olika slag kr/år Beslut om jämkning av avgift enligt 5.1 och 5.2 får fattas om avgiften inte är skälig med hänsyn till ändamålet med upplåtelsen, nyttjarens fördel av denna, kommunens kostnader med anledning av upplåtelsen och övriga omständigheter. 10 kr/ m 2 och dag, dock lägst 600 kr

73 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 1210 SIDA 1 (3) Fastställd av kommunfullmäktige , 38 att gälla från och med med ändring , 199, , 189, , 22 samt , 22 Taxa för upplåtelse av offentlig plats Kommunen har enligt avgiftslagen rätt att ta ut avgifter för användningen av offentlig plats, om platsen står under kommunens förvaltning och polisen givit tillstånd till användningen. Kommunen har också rätt att ta ut avgift för användning av salutorg. Avgiftens storlek skall vara skälig med hänsyn till ändamålet för upplåtelsen, nyttjarens fördel av den, kommunens kostnader med anledning av upplåtelsen och övriga omständigheter. Avgifterna ska från och med år 2007 indexregleras i enlighet med konsumentprisindex med oktober 2005 som basindex. Avgifterna ska gälla årsvis och ska aldrig understiga basavgiften. Oavsett avgifter i taxan ska avgiften sättas till noll om tillståndshavaren är Huddinge kommun eller dennes entreprenör. Ingen avgift tas ut för hänvisningsskyltar inom område för handel, hantverk och industri, vilka skyltar utformats i samråd med kommunen och vars utformning är avsedda att utgöra en enhetlig profilering av området. Mobila kärl för hushållsavfall, avsedda för ett enbostadshus, som vid tömningstillfället är uppställda på offentlig plats på sätt kommunens renhållningsentreprenör SRV återvinning AB anvisat, är avgiftsbefriade. Arrangemang som bedrivs och genomförs av föreningar, organisationer eller skolklasser utan kommersiell karaktär ska vara avgiftsbefriad. Tillståndshavaren ansvarar för renhållningen. Tvingas kommunens entreprenörer sköta detta kommer kostnaden att debiteras tillståndshavaren. För avgiftsbelagda upplåtelser uttas en minimiavgift som huvudsakligen täcker kommunens administrativa kostnader för upplåtelsen. Denna avgift är för närvarande 500 kr/upplåtelse. Nedan angivna avgifter markerade med A är maxtaxa och gäller i följande område/läge: i anslutning till pendeltågsstationer och/eller bussterminaler, centrumområden, större genomfartsleder eller genomfartsleder med goda parkeringsmöjligheter och handelsområden. Övriga områden/lägen gäller avgiften markerat med B.

74 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 1210 SIDA 2 (3) 1. Försäljning 1.1. Enkla säsongsbetonade kioskplatser och kioskvagnar A: 175 kr/dag B: 100 kr/dag 1.2. Permanenta kioskplatser och gatukök Fast avgift 2000 kr/månad +100 kr/kvm och månad 1.3. Uteservering 100 kr/kvm och månad 1.4. Permanenta torgplatser 150 kr/kvm och månad 1.5. Tillfälliga torgplatser 175 kr/dag 1.6. Julgransförsäljning 200 kr/dag 2. Punkten upphävd enligt kommunfullmäktiges beslut den 10 oktober 2011, Evenemang 3.1. Tältmöten 300 kr/dag 3.2. Cirkus, tivoli mm kr/plats och dag 4. Reklam och skyltar (Moms tillkommer för reklam) Hänsyn ska tas till den enskilda platsens belägenhet. Nedan angivna belopp gäller som maxtaxa, vid normalfallet tas mindre avgift ut Enkla affischpelare och tavlor A: kr/kvm affischyta och år 4.2. Belysta affischpelare och tavlor A: kr/kvm affischyta och år 4.3. Rörliga affischpelare och tavlor A: kr/kvm affischyta och år 4.4. Övrig tillfällig reklam 200 kr/dag 4.5. Varumärkesskyltar och hänvisningsskyltar a) säsongsbetonade b) året runt -skyltar kr/år kr/år 4.6. Byggskylt 300 kr/kvm affischyta & år

75 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 1210 SIDA 3 (3) 5. Upplag 5.1. Upplag 30 kr/kvm och månad 5.2. Etablering med provisoriska byggnader, bodar 30 kr/kvm och månad 5.3. Containrar 30 kr/kvm och månad 6. Telekommunikation 6.1. Telefonkiosker 0 kr 6.2. Mobilmast och teknikbod kr/år 6.3 Teknikbod kr/år 6.4 Tillkommande operatör, antenn och/eller teknikbod kr/år 7. Bryggor 7.1. Brygga som är öppen för allmänheten 0 kr 8. Ställ 8.1. Tidningsställ t ex för City kr/ställ och år 9. Övrigt 9.1. Övriga upplåtelser 100 kr/kvm och år 175 kr/dag

76 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 30 november Paragraf Diarienummer KS-2016/ Tilläggsavtal till intentionsavtal Lissma 4:84 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Tilläggsavtal till ramavtal mellan Huddinge kommun och Lissma Gård Fastighets AB rörande Lissma 4:84 inom kommundelen Sjödalen-Fullersta i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 1 november 2016, godkänns. Sammanfattning Ett förslag till ny detaljplan är under framtagande för Lissma 4:84 inom kommundelen Lissma enligt planuppdrag som gavs Detaljplaneförslaget innebär att den pågående markanvändningen på fastigheten, som utgörs av restaurangverksamhet, camping och kioskverksamhet, ska permanentas. I dagsläget bedrivs verksamheten endast med ett tidsbegränsat bygglov vilket går ut under hösten Fastigheten ligger i anslutning till Haningeleden och berörs av den planerade Tvärförbindelse Södertörn. I september 2015 pausades därför planarbetet eftersom kommunen behöver avvakta besked från Trafikverket angående utformningen av Tvärförbindelsen. Ett ramavtal finns tecknat mellan kommunen och ägaren till fastigheten Lissma 4:84, Lissma Gård Fastighets AB. Enligt ramavtalets bestämmelse om giltighet upphör ramavtalet att gälla om kommunen inte senast fattar beslut om antagande av detaljplan och godkännande av tillhörande mark- och exploateringsavtal. Med anledning av att den tidigare tidplanen inte kan hållas har därför ett förslag till tilläggsavtal tagits fram där tidsfristen flyttats fram till

77 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) HANDLÄGGARE Gran, Jonas jonas.gran@huddinge.se Kommunstyrelsen Tilläggsavtal till ramavtal mellan Huddinge kommun och Lissma Gård Fastighets AB rörande Lissma 4:84 inom kommundelen Sjödalen-Fullersta Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Tilläggsavtal till ramavtal mellan Huddinge kommun och Lissma Gård Fastighets AB rörande Lissma 4:84 inom kommundelen Sjödalen-Fullersta i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 1 november 2016, godkänns. Sammanfattning Ett förslag till ny detaljplan är under framtagande för Lissma 4:84 inom kommundelen Lissma enligt planuppdrag som gavs Detaljplaneförslaget innebär att den pågående markanvändningen på fastigheten, som utgörs av restaurangverksamhet, camping och kioskverksamhet, ska permanentas. I dagsläget bedrivs verksamheten endast med ett tidsbegränsat bygglov vilket går ut under hösten Fastigheten ligger i anslutning till Haningeleden och berörs av den planerade Tvärförbindelse Södertörn. I september 2015 pausades därför planarbetet eftersom kommunen behöver avvakta besked från Trafikverket angående utformningen av Tvärförbindelsen. Ett ramavtal finns tecknat mellan kommunen och ägaren till fastigheten Lissma 4:84, Lissma Gård Fastighets AB. Enligt ramavtalets bestämmelse om giltighet upphör ramavtalet att gälla om kommunen inte senast fattar beslut om antagande av detaljplan och godkännande av tillhörande mark- och exploateringsavtal. Med anledning av att den tidigare tidplanen inte kan hållas har därför ett förslag till tilläggsavtal tagits fram där tidsfristen flyttats fram till POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

78 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Beskrivning av ärendet Projektet initierades ursprungligen av ägaren till fastigheten Lissma 4:84, Lissma Gård Fastighets AB. Företaget bedriver bland annat restaurangverksamhet, camping och kioskverksamhet på fastigheten. Eftersom verksamheten strider mot gällande detaljplan, där användningen anges som allmän plats (park), har verksamheten endast tillfälligt bygglov som är tidsbegränsat till Planuppdrag för att ta fram en ny detaljplan som överensstämmer med den pågående markanvändningen lämnades i september 2014 och arbetet med att ta fram ett förslag till detaljplan påbörjades efter det. Fastigheten Lissma 4:84 ligger i anslutning till Haningeleden och ingår i den planerade korridoren för Tvärförbindelse Södertörn och projektet kan därför komma att påverkas av vägens sträckning. I augusti 2015 pausades därför projektet i avvaktan på besked från Trafikverket angående Tvärförbindelsens exakta sträckning. I februari 2017 kommer korridor att väljas för Tvärförbindelse Södertörn och därefter påbörjas arbetet med att ta fram en vägplan. Arbetet med Vägplanen beräknas enligt Trafikverket pågå fram tills slutet av 2018 och det är först då kommunen med säkerhet kan få besked angående vägens utformning och därmed bedöma hur den nya detaljplanen påverkas av Tvärförbindelse Södertörn. I samband med planuppdraget undertecknades ett ramavtal mellan kommunen och Lissma Gård Fastighets AB. Enligt ramavtalets bestämmelse om giltighet upphör ramavtalet att gälla om kommunen inte senast fattar beslut om antagande av detaljplan och godkännande av tillhörande mark- och exploateringsavtal. Med anledning av att denna tidplan inte kommer att kunna hållas har därför ett förslag till tilläggsavtal nu tagits fram. Tilläggsavtalet anger att tidsfristen flyttas fram till för att ta hänsyn till tidplanen för Tvärförbindelse Södertörn. Lissma Gård Fastighets AB har underhand godkänt avtalsförslaget och ett underskrivet avtal avses föreligga vid kommunstyrelsens sammanträde.

79 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning gör bedömningen att tidfristen för det gällande ramavtalet bör förlängas genom detta tilläggsavtal eftersom planarbetet försenats. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår därför att föreliggande förslag till tilläggsavtal med Lissma Gård Fastighets AB godkänns. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Gran, Jonas Exploateringsingenjör Bilagor Avtal om ändring av ramavtal avseende Lissma 4:84 Beslutet delges Lissma Gård Fastighets AB

80 1 (2) Avtal om ändring av ramavtal Lissma 4:84 Följande avtal om ändring (nedan kallat Tilläggsavtal ) av ramavtal om exploatering för restaurang, camping och kioskverksamhet på fastigheten Lissma 4:84 i Huddinge kommun har ingåtts mellan Huddinge kommun och Exploatören nedan Parterna: Kommunen Huddinge kommun Huddinge Org. nr Nedan kallad Kommunen. Exploatören Lissma Gård Fastighets AB Lissma Gård Skogås Org nr Nedan kallad Exploatören. 1. Bakgrund och syfte Den 10 juni 2014 undertecknades ett ramavtal mellan kommunen och Exploatören avseende exploatering för restaurang, camping och kioskverksamhet på fastigheten Lissma 4:84. Syftet med detta tilläggsavtal är att justera de tidsramar som finns angivna i ovan nämnt ramavtal. Tidsramarna kan ej följas eftersom arbetet med detaljplanen och exploateringsavtalet har pausats på grund av avvaktan på besked från Trafikverket angående Tvärförbindelse Södertörn. I övrigt gäller tidigare undertecknat ramavtal i sin helhet. 2. Giltighet Detta avtal blir för Parterna bindande endast under förutsättning - att Huddinge kommunfullmäktige godkänner detsamma senast Skulle ovanstående förutsättningar inte uppfyllas är avtalet förfallet i sin helhet utan ersättningsskyldighet för någondera parten. 3. Avtalets upphörande Stycke 1 i 17 ska ersättas med följande: Detta avtal upphör att gälla i sin helhet om - Kommunen inte fattar beslut om antagande om detaljplan senast Beslut om antagande av detaljplan inte vinner laga kraft

81 2 (2) - Kommunen inte fattar beslut att godkänna exploateringsavtal senast Beslut om godkännande av exploateringsavtal inte vinner laga kraft 4. Överlåtelse Detta Tilläggsavtal får inte överlåtas på annan utan Huddinge kommuns kommunstyrelses skriftliga godkännande. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav Parterna tagit var sitt. Huddinge Ort: Datum: För Huddinge kommun För Lissma Gård fastighets AB.. Charlotta Thureson Giberg Mark- och exploateringschef.... Jonas Gran Exploateringsingenjör.. KS Diarienummer

82 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) HANDLÄGGARE Björn Rosborg Bjorn.Rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av förändringsarbetet inom tillsynsnämndens verksamhet Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Rapporten Uppföljning av förändringsarbetet inom tillsynsnämndens verksamhet, bilaga till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 10 november 2016, godkänns. Sammanfattning Då kommunfullmäktige i december 2014 fattade beslut om en ny politisk nämndorganisation för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor, fick kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett eventuellt medlemskap i Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund (SMOHF). Utredningens ställningstagande var att miljötillsynen skulle behållas i kommunen. Genomlysningen av verksamheten innebar dock att ett antal förbättringsområden och avvikelser lyftes fram och i utredningen föreslås att ett genomgripande förändringsarbete inleds. Som en följd därav gav kommunstyrelsen förvaltningen i uppdrag att följa upp och rapportera resultatet av förändringsarbetet inom tillsynsnämndens verksamhet. Kommunstyrelsens förvaltning anser i sin uppföljningsrapport att förändringsarbetet inom miljötillsynsavdelningen löper på bra inom de flesta områden. Självfinansieringsgraden har förbättrats genom att taxorna har höjts och utdebiteringen ökat, nyckeltalen ligger fortsatt positivt högt och det pågår ett systematiskt utvecklingsarbete. Av intervjuerna framgår också att samarbetet mellan nämnd och förvaltning har förbättrats, men intresset hos de förtroendevalda att göra förändringar i delegationsordningen och därmed kunna minska antalet sammanträden är svagt, medan tjänstemännen anser att en översyn av delegationsordningen bör övervägas. Det avgörande skälet för fullmäktiges ställningstagande 2015 att miljötillsynen skulle behållas i kommunen var synen på verksamhetens del i samhällsbyggnadsprocessen. Av uppföljningen framgår dock att POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

83 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) miljötillsynsavdelningens nuvarande deltagande i det tidiga skedet av samhällsbyggnadsprocessen inte är helt tillfredställande. Beskrivning av ärendet Bakgrund Då kommunfullmäktige i december 2014 fattade beslut om en ny politisk nämndorganisation för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor, fick kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett eventuellt medlemskap Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund (SMOHF). En utredning gjordes under 2015 och utredningens ställningstagande var att miljötillsynen skulle behållas i kommunen då verksamheten utöver sin myndighetsutövning kan bidra med sin expertis i tidiga skeden av samhällsbyggnadsprocessen och på så vis förebygga problem i ett senare skede. Kommunfullmäktige följde utredningens rekommendation att avstå från att söka medlemskap i SMOHF. Genomlysningen av miljötillsynsverksamheten hösten 2015 innebar dock att ett antal förbättringsområden och avvikelser lyftes fram och i utredningen föreslogs att ett genomgripande förändringsarbete för att åtgärda dessa fel och brister skulle inledas. När ärendet behandlades i kommunstyrelsen beslutades att förvaltningen skulle få i uppdrag att inom ett år följa upp och rapportera resultatet av förändringsarbetet inom tillsynsnämndens ansvarsområde. Granskningens resultat Av de intervjuer som gjorts och av de dokument och beslutsunderlag som studerats framgår att förändringsarbetet inom miljötillsynsavdelningen löper på bra inom de flesta områden. Självfinansieringsgraden har förbättrats då taxorna har höjts och utdebiteringen ökat, nyckeltalen ligger fortsatt positivt högt och det pågår ett systematiskt utvecklingsarbete med allt ifrån införandet av nya e-tjänster över tidrapportering till framtagande av tillsynsplan med behovsutredning. Av intervjuerna framgår också att samarbetet mellan nämnd och förvaltning har förbättrats, men intresset hos de förtroendevalda att göra förändringar i delegationsordningen och därmed kunna minska antalet sammanträden är svagt, medan tjänstemännen anser att en översyn av delegationsordningen bör övervägas. Det avgörande skälet för fullmäktiges ställningstagande 2015 att miljötillsynen skulle behållas i kommunen var synen på verksamhetens del i samhällsbyggnadsprocessen. Att verksamheten kan bidra med sin expertis i

84 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) tidiga skeden för att förebygga problem ansågs viktigt. Av intervjuerna i uppföljningen framgår dock att miljötillsynsavdelningens nuvarande deltagande i det tidiga skedet inte är helt tillfredställande. Av rapporten Förbättrad process samt arbetssätt i tidiga skeden av samhällsplaneringen i Huddinge kommun framgår dock att ambitionen är att vidareutveckla den övergripande strategiska planeringen och samköra och prioritera alla kommunens behov inom fyra olika geografiska områden och att dessa ska ha områdesprogram som kännetecknas av helhetssyn. Programmen ska tas fram av områdesgrupper i vilka deltagare från miljötillsynsavdelningen ingår. På så vis kan verksamheten i ett tidigt skede ge sina synpunkter så att dessa beaktas i planeringen och inte kommer som en överraskning i ett remissvar på en enskild detaljplan. Emellertid har inte dessa grupper kommit igång ännu, vilket innebär att för närvarande kommer miljötillsynsavdelningens åsikter in alldeles för sent i processen. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen att godkänna rapporten Uppföljning av förändringsarbetet inom tillsynsnämndens verksamhet". Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Björn Rosborg Utredare Bilaga Uppföljning av förändringsarbetet inom tillsynsnämndens verksamhet Beslutet delges Tillsynsnämnden

85 KS-2016/ Uppföljning av förändringsarbetet inom tillsynsnämndens verksamhet KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

86 Innehållsförteckning Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Granskningens resultat 3 1. Inledning Bakgrund Uppdrag och syfte Metod och källor 4 2. Förändringsarbetet Utgångspunkter Åtgärder generellt och inom de utpekade förbättringsområdena Generellt Taxor Nyckeltal Styrning, ledning och utveckling Arbetssätt och antalet sammanträden i tillsynsnämnden Samhällsbyggnadsprocessen 8 3. Slutsatser 9

87 Sammanfattning Bakgrund Då kommunfullmäktige i december 2014 fattade beslut om en ny politisk nämndorganisation för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor, fick kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett eventuellt medlemskap Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund (SMOHF). En utredning gjordes under 2015 och utredningens ställningstagande var att miljötillsynen skulle behållas i kommunen då verksamheten utöver sin myndighetsutövning kan bidra med sin expertis i tidiga skeden av samhällsbyggnadsprocessen och på så vis förebygga problem i ett senare skede. Kommunfullmäktige följde utredningens rekommendation att avstå från att söka medlemskap i SMOHF. Genomlysningen av kommunens miljötillsynsverksamhet innebar dock att ett antal förbättringsområden och avvikelser lyftes fram och i utredningen föreslås ett genomgripande förändringsarbete för att åtgärda dessa fel och brister. När ärendet behandlades i kommunstyrelsen 2015 beslutade den politiska församlingen för egen del att dess förvaltning skulle få i uppdrag att följa upp och rapportera resultatet av förändringsarbetet inom tillsynsnämndens ansvarsområde. Granskningens resultat Av de intervjuer som gjorts och av de dokument och beslutsunderlag som studerats framgår att förändringsarbetet inom miljötillsynsavdelningen löper på bra inom de flesta områden. Självfinansieringsgraden har förbättrats då taxorna har höjts och utdebiteringen ökat, nyckeltalen ligger fortsatt positivt högt och det pågår ett systematiskt utvecklingsarbete med allt ifrån införandet av nya e-tjänster över tidrapportering till framtagande av tillsynsplan med behovsutredning. Av intervjuerna framgår också att samarbetet mellan nämnd och förvaltning har förbättrats, men intresset hos de förtroendevalda att göra förändringar i delegationsordningen och därmed kunna minska antalet sammanträden är svagt, medan tjänstemännen anser att en översyn av delegationsordningen bör övervägas. Det avgörande skälet för fullmäktiges ställningstagande att miljötillsynen skulle behållas i kommunen var synen på verksamhetens del i samhällsbyggnadsprocessen. Att verksamheten kan bidra med sin expertis i tidiga skeden för att förebygga problem ansågs viktigt. Av intervjuerna för denna utredning framgår dock att miljötillsynens nuvarande deltagande i det tidiga skedet inte är tillfredställande. Av rapporten Förbättrad process samt arbetssätt i tidiga skeden av samhällsplaneringen i Huddinge kommun framgår dock att ambitionen är att vidareutveckla den övergripande strategiska planeringen och samköra och prioritera alla kommunens behov inom fyra olika geografiska områden och att dessa ska ha områdesprogram som kännetecknas av helhetssyn. Programmen ska tas fram av områdesgrupper i vilka miljötillsynen ingår. På så vis kan verksamheten i ett tidigt skede ge sina synpunkter så att dessa beaktas i planeringen och inte kommer som en överraskning i ett remissvar på en enskild detaljplan. Emellertid har inte dessa grupper kommit igång ännu, vilket innebär att för närvarande kommer miljötillsynsavdelningens åsikter in alldeles för sent i processen. 3 UPPFÖLJNING AV FÖRÄNDRINGSARBETET INOM TILLSYNSNÄMNDENS VERKSAMHET

88 1. Inledning 1.1 Bakgrund I samband med att kommunfullmäktige i december 2014 fattade beslut om en ny politisk nämndorganisation för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor, fick kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett eventuellt medlemskap Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund (SMOHF) genom att Huddinges verksamhet för miljö- och hälsoskyddsfrågor förs över till kommunalförbundet. I kommunstyrelsens förvaltnings utredning görs en analys av konsekvenserna av ett medlemskap utifrån aspekterna ekonomi, effektivitet, sårbarhet, kompetens, demokrati, styrning samt näringsliv och företagande men analysen ger ingen enhetlig bild av vilket alternativ som ska rekommenderas. Avgörande för utredningens ställningstagande att miljötillsynen ska behållas i kommunen var synen på dess del i samhällsbyggnadsprocessen. Att verksamheten kan bidra med sin expertis i tidiga skeden för att förebygga problem, genom att lägga en väsentlig del av sin tid på att svara på plan- och bygglovsremisser och delta i arbetsgrupper, är avgörande för att nå de övergripande målen för verksamheten. Kommunfullmäktige följde utredningens rekommendation att avstå från att söka medlemskap i SMOHF. Samtidigt innebar genomlysningen av kommunens miljötillsynsverksamhet att ett antal förbättringsområden och avvikelser lyftes fram. Det var framförallt oklarheter kring nivån och debitering av taxor, utfallet för vissa nyckeltal, otydlig styrning och ledning, antalet sammanträden i tillsynsnämnden och den tid som avsätts för samhällsbyggnadsprocessen. I utredningen föreslås ett genomgripande förändringsarbete för att åtgärda dessa fel och brister. 1.2 Uppdrag och syfte När ärendet behandlades i kommunstyrelsen 2015 beslutades för egen del att dess förvaltning skulle få i uppdrag att följa upp och rapportera resultatet av förändringsarbetet inom tillsynsnämndens ansvarsområde. 1.3 Metod och källor Olika egna och externa rapporter har studerats liksom tjänsteutlåtanden. Tyngdpunkten i uppföljningen har dock legat på de intervjuer som gjorts med den tekniska direktören, miljötillsynschefen, en miljöinspektör och kvalitetssamordnaren, samtliga vid natur- och byggnadsförvaltningen. Även den biträdande samhällsbyggnadsdirektören har fått komma med synpunkter och en utvecklingsledare vid kommunstyrelsens förvaltning har intervjuats. Intervjuerna med förtroendevalda har varit två till antalet; en med en ledamot och en med ordförande för tillsynsnämnden. 4 UPPFÖLJNING AV FÖRÄNDRINGSARBETET INOM TILLSYNSNÄMNDENS VERKSAMHET

89 2. Förändringsarbetet 2.1 Utgångspunkter Flera av de intervjuade anser att det redan långt innan utredningen rörande miljötillsynens vara eller inte vara i kommunen fanns tydliga signaler om förbättringsområden inom verksamheten. Det framgick inte minst av en revisionsrapport som behandlade området. 1 Detta tillsammans med utredningen rörande eventuell medlemskap i SMOHF var enligt förvaltningsdirektören något som beaktades under rekryteringen av ny miljötillsynschef. Den nya miljötillsynschefen var på plats i mars 2016, vilket var en viktig förutsättning för förändringsarbetet. 2.2 Åtgärder generellt och inom de utpekade förbättringsområdena Generellt Nästan samtliga av de intervjuade betonar att stämningen inom arbetsgruppen inte varit den bästa under ett antal år, vilket också visat sig i medarbetarenkätens resultat. En viss nyrekrytering av medarbetare liksom av chef har skett under det senaste året, vilket varit positivt. Överlag anses atmosfären inom miljötillsynsavdelningen numera vara bättre än på länge. Att förbättra arbetsklimatet inom personalgruppen och få alla att inse att de ingår i ett kollektiv och måste dra åt samma håll var också enligt förvaltningsdirektören något som beaktades under rekryteringen av ny miljötillsynschef. Vikten av att få en coachande chef med en helhetsbild som kunde skapa en gemensam syn på arbetet inom gruppen ansågs lika viktigt som sakkunskapen inom området. Det finns en gemensam uppfattning hos de intervjuade om att den nya chefen framstår som kunnig och mycket ambitiös. Emellertid kvarstår att se om de goda idéer och föresatser denne har också kommer att förverkligas genom nya arbetssätt och bättre resultat. De flesta är dock överens om att förändringsarbetet har påbörjats på ett systematiskt och grundligt sätt och att mycket redan skett eller är på väg att hända inom området. Upphandlingen av nytt verksamhetssystem har varit en långkörare men förhoppningen finns nu att den pågående upphandlingen av ett nytt system ska effektivisera verksamheten under 2017 information om olika ärenden, deras handläggningstid eller annan uppföljning ska kunna hämtas fram ur systemet och kunna ligga till grund för en rationellare användning av resurserna. Rörande förändrings- och utvecklingsarbetet på miljötillsynsavdelningen så kommer givetvis även den verksamheten att ingå i det förvaltningsövergripande arbetet som pågår: Natur- och byggnadsförvaltningen 2020 Vi lyckas med vårt uppdrag tillsammans. Arbetet utgår från 8 framgångsfaktorer; kultur, kompetensförsörjning, planering, arbetsmiljö, nöjda kunder, samarbete, interna arbetssätt och digitalisering Taxor Tillsynen består av två delar, dels myndighetsutövning, dels undersökande, uppsökande och informerande verksamhet. Avseende myndighetsutövningen är den lagstadgad och finansieras till stor del genom avgifter medan den del som inte granskade EY på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna miljötillsynen i kommunen. UPPFÖLJNING AV FÖRÄNDRINGSARBETET INOM TILLSYNSNÄMNDENS VERKSAMHET 5

90 är myndighetsutövning finansieras med skattemedel. Enligt en revisionsrapport från 2013 görs bedömningen att debiteringen inte sker fullt ut av de avgifter för myndighetsutövning enligt miljöbalken som kommunen är berättigad till. I den dåvarande nämndens svar på revisionsrapporten står att man tar till sig synpunkterna i det fortsatta arbetet. En avgiftshöjning från 850 kr till 960 kr avseende miljötillsynens timtaxa klubbades av fullmäktige den 8 december 2014 för att träda i kraft Den nya miljötillsynschefen reagerade spontant på den låga debiteringsgraden när denne kom till kommunen. Debiteringen ansågs låg i två avseenden, dels den taxa som togs ut, dels miljöinspektörernas debiterbara tid. Båda dessa saker är nu på väg att ändras. En ny taxa har beslutats av kommunfullmäktige i december 2016 och miljöinspektörernas debiterbara tid har ökats efter diskussioner och effektiviseringar i arbetsgruppen. Självfinansieringen av verksamheten kommer som en följd att stiga. Samtidigt ställer de höjda taxorna och fler utdebiterade timmar krav på kommunen att också leverera det man tar betalt för, vilket man tidigare haft vissa problem med att göra. Nämnden har i högsta grad deltagit i diskussioner om taxornas nivå och en förtroendevald hävdar att Huddinge genom sina höjda taxor numera ligger i närheten av eller över genomsnittet i Stockholms län, men att man i diskussionen måste förlita sig på förvaltningens expertis då ämnet lätt kan bli tekniskt och svårt att förstå för ledamöterna i nämnden Nyckeltal I utredningen rörande eventuellt medlemskap i Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund konstateras att av presenterade nyckeltal ligger Huddinges resultat under medeltalet för tillsynsbesök per årsarbetare enligt miljöbalken samt livsmedelslagstiftningen. Det pågår nu ett arbete med att förbättra effektiviteten på avdelningen och enligt miljötillsynschefen har den också höjts markant. Under 2016 håller man rent av på med att beta av den tillsynsskuld - objekt som inte inspekterats - som ackumulerats under tidigare år. Tillsynen inom miljö- och hälsoskyddsarbetet är en mycket viktig del av företagsklimatet och väger tungt i Stockholm Business Alliance Nöjd-Kund-Index (NKI) om det lokala företagsklimatet. NKI-undersökningen är en kvalitetsmätning med företag som haft ärenden med kommunen, och därmed säger något om hur nöjda de är med informationen, tillgängligheten, bemötande, kompetens och effektivitet. I jämförelse med genomsnittet för SMOHFs medlemskommuner hade Huddinge högre NKI-resultat för myndighetsområdet miljö- och hälsoskydd. Huddinge fick 68 i resultat år 2013 och SMOHF 63. Genomsnittet för landet är 62. Emellertid hade indexet i fråga i Huddinge sjunkit med 8 enheter från För att få en indikation på var verksamheten befinner sig i dagsläget så kan man tittat på årets första två kvartal och får då för miljö- och hälsoskydd kvartal ett 6 UPPFÖLJNING AV FÖRÄNDRINGSARBETET INOM TILLSYNSNÄMNDENS VERKSAMHET

91 påtagligt högre värde än de för Även livsmedelskontrollen har höga värden för det första halvåret. Generellt anser även de förtroendevalda att en effektivisering är eftersträvansvärd, men hävdar även att man inte får förlita sig för mycket på olika nyckeltal. Är det exempelvis alltid önskvärt att antalet besök per årsarbetare enligt livsmedelslagen eller miljöbalken ska maximeras? Det måste ju även inom tillsynen finnas kvalitativa aspekter att beakta. I tidigare års verksamhetsplan har det inte funnits några bra nyckeltal för tillsynsverksamheten. I verksamhetsplanen för 2016 finns mått om andelen genomförda besök, enligt planerat tillsynsintervall, gällande förskolor och skolor och av den tillsynsverksamhet där kunderna betalar en årsavgift. Även mått om självfinansieringsgrad och antal tillsynsbesök/årsarbetskraft tillkom i 2016 års verksamhetsplan. Dessa mått finns kvar i verksamhetsplanen för 2017 och dessutom har mått om andelen genomförda tillsyns-/kontrollbesök enligt beslutad tillsyns- och kontrollplan införts liksom antal inventerade enskilda avlopp samt ett mått om faktiskt antal debiterade timmar per årsarbetskraft. Miljötillsynen har tidigare inte haft bra resultat på medarbetarenkäten men det mer positiva arbetsklimatet som många vittnar om kommer inte att märkas i någon mätning förrän nästa medarbetarenkät görs i början av Styrning, ledning och utveckling Den tekniska direktören och miljötillsynschefen är överens om att ett tydligt uppdrag delades ut till den senare där budskapet var att de förbättringsområden som lyfts fram i tidigare utredningar ska åtgärdas. Miljötillsynschefen säger sig också ha klargjort det uppdraget för avdelningen under våren. Någon sammanhållen beskrivning av eller färdplan för förändringsarbetet har dock inte presenterats för nämnden. Från sin tidigare anställning har miljötillsynschefen tagit med sig valda delar av konceptet Lean, vars syfte är att identifiera och eliminera alla faktorer i en arbetsprocess som inte skapar värde för kunden/brukaren. Utvecklingsarbete som pågår är bland annat: utveckling av olika e-tjänster (e-formulär främst) upphandling och införande av ett nytt tillsynsärendehanteringssystem hantering av jävssituationer genom att inspektörerna inte längre har sina egna inspektionsobjekt då dessa placeras i en gemensam pott så att handläggare kan variera över tid införande av tidrapportering förbättring av självfinansieringsgraden framtagande av en förbättrad tillsynsplan med behovsutredning Vissa administrativa uppgifter har också överförts till registraturen och då frigjort tid för inspektörerna så att de kan fokusera på tillsyn och prövning. UPPFÖLJNING AV FÖRÄNDRINGSARBETET INOM TILLSYNSNÄMNDENS VERKSAMHET 7

92 2.2.5 Arbetssätt och antalet sammanträden i tillsynsnämnden Från tjänstemännen tyckte man sig känna ett visst ifrågasättande från nämnden direkt efter de revisionsrapporter som visat på brister inte bara inom miljötillsynsverksamheten utan på förvaltningen i stort. Således var det uppförsbacke initialt i relationerna mellan förvaltning och nämnd, men nu uppfattas samarbetet som bra. Jämför man antalet ärenden mellan exempelvis natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden har den senare färre. Tillsynsnämnden har ca 10 inplanerade sammanträden under året. Tillsynsnämndens vanligaste ärenden är dispenser rörande strandskydd liksom för naturreservat samt olika vitesförlägganden. Få ärenden kan sägas vara politiskt särskiljande och intressanta eller ideologiska. I en jämförelse med SMOHF så är antalet sammanträden i Huddinge många. Jämförelsen haltar dock då SMOHF är ett förbund och främst styrs av sin förbundsordning, sina treåriga direktionsplaner och årliga förbundsplaner. Dessutom har förbundsdirektionen delegerat en betydande del av sin beslutandemakt till förbundschefen och avdelningscheferna. Skulle även Huddinge vilja minska antalet sammanträden i tillsynsnämnden måste delegationsordningen ändras så att fler ärenden rörande myndighetutövningen delegeras till miljötillsynschefen eller förvaltningsdirektören, vilket de flesta av de intervjuade tjänstemännen tycker vore bra. Från de förtroendevalda är emellertid intresset för färre sammanträden svagt. Förvisso är inte ärenden i nämnden politiska på samma sätt som hos andra nämnder, men förvaltningen måste vara lyhörd för de förtroendevaldas behov av information om området de är utsedda att ansvara för Samhällsbyggnadsprocessen Avgörande för fullmäktiges ställningstagande att miljötillsynen skulle behållas i kommunen var synen på miljötillsynsverksamhetens del i samhällsbyggnadsprocessen. Att verksamheten kan bidra med sin expertis i tidiga skeden för att förebygga problem är viktigt för att nå de övergripande målen för verksamheten. Emellertid rådde det enligt utredningen rörande eventuellt medlemskap i Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund delade meningar om hur mycket arbete som avsattes för att delta i samhällsbyggnadsprocessen. Allt från 30 procent till under 10 procent framkom i intervjuerna. Nuvarande miljötillsynschef tror att detta dels beror på hur man definierar deltagandet i samhällsbyggnadsprocessen, dels på att det inte finns en vana att tidsredovisa arbetsuppgifter, något som nu är under förändring. Flera av de intervjuade framhåller också att det exakta procentalet kanske inte är så intressant utan viktigare är när man kommer in i processen. Att få lämna synpunkter tidigt i processen sparar tid för samtliga inblandade jämfört med att vid ett senare tillfälle då miljötillsynsverksamheten exempelvis skriver ett remissvar på en detaljplan som stannar upp eller fördröjer hela processen. I dagsläget upplever flertalet tjänstemän på natur- och byggnadsförvaltningen att man inte tillfrågas i den utsträckningen man skulle vilja och att man inte får komma in i samhällsbyggnadsprocessens tidiga skede. 8 UPPFÖLJNING AV FÖRÄNDRINGSARBETET INOM TILLSYNSNÄMNDENS VERKSAMHET

93 En tjänsteman drar sig också till minnes den reform som genomfördes 2008 på dåvarande miljö-och samhällsbyggnadsförvaltningen när miljökontoret renodlades till en miljötillsynsavdelning med enbart myndighetsuppgifter och övriga miljöhandläggare fördelades på andra avdelningar. Motivet till förändringen var att fokuseringen på hållbarhets- och klimatfrågor har ökat benägenheten att beakta miljöfrågor i olika sammanhang. Därför borde miljöexpertisen spridas i hela organisationen så att hållbarhetsperspektivet blev en naturlig del inom alla områden, inte minst inom planprocessens samtliga skeden. Tjänstemannen ifråga undrar vad som hände efter den organisationsreformen? Av rapporten Förbättrad process samt arbetssätt i tidiga skeden av samhällsplaneringen i Huddinge kommun framgår att idag sker all fysisk samhällplanering i Huddinge inom processerna samhällsbyggnadsprocessen, lokalförsörjningsprocessen och för vissa gatu- och parkprojekt är även investeringsprocessen relevant. Dock är endast de två senare integrerade i kommunens ordinarie styrnings- och uppföljningsprocess (PUFF:en). Mycket av samverkan mellan förvaltningar inom samhällsbyggnadsprocessen sker idag genom remissförfarande så sent som på detaljplanenivå. Ett av förslagen i ovanstående rapport för att komma till rätta med detta och för att styra upp den strategiska planeringen och minska otakten i kommunens övergripande planering är att inrätta en gemensam koncernövergripande process som föregår både samhällsbyggnadsprocessen, lokalförsörjningsprocessen och i vissa fall även investeringsprocessen Bland annat innebär detta att vidareutveckla den övergripande strategiska planeringen och samköra och prioritera alla kommunens behov inom det geografiska området Huddinge. Kommunen bör för att underlätta detta arbete delas upp i fyra delar för samordnad planering och varje del ska ha ett områdesprogram och utifrån detta går arbetet vidare med geografiska utvecklingsplaner för olika delar av kommunen. Tanken är att det ska finnas fyra områdesgrupper som tar fram program för respektive område som kännetecknas av en helhetssyn och i vilka miljötillsynen ingår för att under det tidiga övergripande skedet ge sina synpunkter så att dessa beaktas i planeringen och inte kommer som en överraskning i ett remissvar på en enskild detaljplan. Emellertid har inte dessa grupper kommit igång ännu vilket gör att miljötillsynens åsikter kommer alldeles för sent i processen. En av de förtroendevalda framför i detta sammanhang en intressant principiell frågeställning; visst är det bra med miljötillsynens deltagande i samhällsbyggnadsprocessens tidiga skede, men blir det inte en intressekonflikt för avdelningen om de sedan skriver remissvar på något de själv varit med att ta fram? Bör man inte befinna sig på en armlängds avstånd från granskningsobjekten? 3. Slutsatser I utredningen rörande ett eventuellt medlemskap i SMOHF kom ett antal förbättringsområden och avvikelser att lyftas fram. Som en konsekvens föreslogs ett genomgripande förändringsarbete för att åtgärda dessa brister. UPPFÖLJNING AV FÖRÄNDRINGSARBETET INOM TILLSYNSNÄMNDENS VERKSAMHET 9

94 Av de intervjuer som gjorts och av de dokument och beslutsunderlag som studerats framgår att förändringsarbetet löper på bra inom de flesta av de förbättringsområden som lyfts fram. Självfinansieringsgraden har förbättrats då taxorna har höjts och utdebiteringen ökat, nyckeltalen ligger fortsatt positivt högt och det pågår ett systematiskt utvecklingsarbete med allt ifrån införandet av nya e-tjänster över tidrapportering till framtagande av tillsynsplan med behovsutredning. Samarbetsklimatet mellan nämnd och förvaltning har dessutom förbättrats, men intresset hos de förtroendevalda att göra förändringar i delegationsordningen och därmed kunna minska antalet sammanträden är svagt medan tjänstemännen anser att en översyn av delegationsordningen bör övervägas. Det avgörande skälet för fullmäktiges ställningstagande att miljötillsynen skulle behållas i kommunen var synen på verksamhetens del i samhällsbyggnadsprocessen. Att verksamheten kan bidra med sin expertis i tidiga skeden för att förebygga problem ansågs viktigt. Av intervjuerna för denna utredning framgår dock att miljötillsynens nuvarande deltagande i det tidiga skedet inte är tillfredställande. Av styrdokumentet Förbättrad process samt arbetssätt i tidiga skeden av samhällsplaneringen i Huddinge kommun framgår dock att ambitionen är att vidareutveckla den övergripande strategiska planeringen och samköra och prioritera alla kommunens behov inom fyra olika geografiska områden och att dessa ska ha områdesprogram som kännetecknas av helhetssyn. Programmen ska tas fram av områdesgrupper i vilka miljötillsynen ingår. På så vis kan verksamheten i ett tidigt skede ge sina synpunkter så att dessa beaktas i planeringen och inte kommer som en överraskning i ett remissvar på en enskild detaljplan. Emellertid har inte dessa grupper kommit igång ännu, vilket innebär att för närvarande kommer miljötillsynsavdelningens åsikter in alldeles för sent i processen. 10 UPPFÖLJNING AV FÖRÄNDRINGSARBETET INOM TILLSYNSNÄMNDENS VERKSAMHET

95 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) HANDLÄGGARE Svanberg, Maria Maria.Svanberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Kommundirektören tillika förvaltningschefen för kommunstyrelsens förvaltning ska, utifrån Arbetsmiljölagens bestämmelser, inom nämndens verksamhetsområde vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall inom kommunstyrelsens förvaltning. De arbetsmiljöuppgifter, som omfattas av detta uppdrag, är förtecknade i bilaga till kommunstyrelseförvaltningens tjänsteutlåtande daterat i detta ärende. 2. Kommundirektören äger rätt att vidarefördela sina uppgifter enligt punkten 1 så långt ut i organisationen att det systematiska arbetsmiljöarbetet kan drivas ute på arbetsplatserna och att tillräckliga befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens följer med. Sammanfattning Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren huvudansvarig för arbetsmiljön och ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Med arbetsmiljöansvar avses en skyldighet att vara aktiv och vidta åtgärder för att ta bort eller minska riskerna för ohälsa och olycksfall samt för att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Enligt 28 i det gemensamma reglementet för nämnder och styrelser i Huddinge kommun (HKF 9010) ansvarar styrelse/nämnd för arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde. Ansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet (nedan förkortat SAM) ligger alltså enligt angiven bestämmelse på kommunstyrelsen såvitt gäller det egna verksamhetsområdet. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

96 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) När det gäller nämnderna så ska dessa, enligt Arbetsmiljöverket, ha följande uppgifter: 1. Se till att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön. 2. Verkställa fullmäktiges beslut och bland annat se till att konkreta arbetsmiljömål tas fram. 3. Se till att förvaltningschefen får uppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet. 4. Se till att förvaltningschefen har befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens för att kunna driva arbetsmiljöarbetet. 5. Ge förvaltningschefen rätt att fördela uppgifter så långt ut i organisationen att SAM kan drivas ute på arbetsplatserna och att tillräckliga befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens följer med. 6. Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid förändringar. 7. Se till att förebyggande åtgärder i arbetsmiljön kan vidtas genom att ta upp arbetsmiljöinvesteringar i det årliga budgetförslaget. 8. Se till att SAM följs upp och fungerar både på förvaltningsnivå och ute på arbetsplatserna. Nämnd ska alltså se till att förvaltningschefen får uppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet samt ge förvaltningschefen rätt att fördela uppgifter så långt ut i organisationen att SAM kan drivas ute på arbetsplatserna och att tillräckliga befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens följer med. Mot ovanstående bakgrund föreslås nämnden besluta att till förvaltningschefen vidarefördela nämndens arbetsmiljöuppgifter, vilka uppgifter förtecknats i bilaga till detta dokument. I den mån kunskaper, resurser eller befogenheter inte räcker till, ska den till vilken arbetsmiljöuppgiften vidarefördelats äga rätt att föra tillbaka uppgiften till den som utsett vederbörande att utföra arbetsmiljöuppgiften. Likaså äger förvaltningschefen rätt att under motsvarande förhållanden återföra arbetsmiljöuppgiften till kommunstyrelsen. Vesna Jovic Kommundirektör Henric Magnusson Personaldirektör

97 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Svanberg, Maria Bilaga Arbetsmiljöuppgifter att vidarefördela till kommundirektören.

98 Arbetsmiljöuppgifter att vidarefördela till kommundirektören Markera de punkter som mottagaren av vidarefördelningen har tillräckliga kunskaper, befogenheter och resurser att utföra. Se till att arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och föreskrifter* utfärdade av Arbetsmiljöverket samt kommunens arbetsmiljöpolicy och beslutade dokument följs inom förvaltningen. Se till att det finns en gällande fördelning av arbetsmiljöuppgifter, att den är känd och fungerar inom förvaltningen. Se till att förvaltningen uppfyller kraven i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Fungera som ordförande i förvaltningens samverkansgrupp som tillika är skyddskommitté och arbeta med samverkansgruppens uppdrag enligt Arbetsmiljölagen och Samverkansavtal i Huddinge kommun. Se till att underställda chefer får den kunskap, befogenheter och resurser som behövs för att klara arbetsmiljöuppgifter. Åtgärda och svara på inspektionsmeddelanden och förelägganden från myndigheter. Årligen följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet, upprätta en förvaltningsgemensam arbetsmiljörapport för arbetsmiljöarbetet enligt särskild rutin och rapportera resultatet till respektive nämnd. Se till att tillräckliga resurser avsätts till arbetsmiljöarbetet årligen i budgetplaneringen. Till nämnd returnera arbetsmiljöfråga, då kunskaper, resurser eller befogenheter saknas. Bedriva systematiskt brandskyddsarbete i enlighet med Statens räddningsverks allmänna råd (SRVFS 2004:3). Länkar Se arbetsmiljö på Insidan Se vidarefördelning Se AFS 2001:1 Se instruktion för Samverkansgruppen Se Arbetsmiljörapport Blankett returnering Brandsäkerhet Tillägg av arbetsmiljöuppgifter *) Några av de författningar med föreskrifter från Arbetsmiljöverket som ska beaktas är: AFS 1982:17 Anteckningar om jourtid, övertid och mertid, AFS 2006:04 Användning av arbetsutrustning, AFS 2001:03 Användning av personlig skyddsutrustning, AFS 1998:05 Arbete vid bildskärm, AFS 1994:01 Arbetsanpassning och rehabilitering, AFS 2009:02 Arbetsplatsens utformning, AFS 2012:02 Belastningsergonomi, AFS 2005:16 Buller, AFS 1982:03 Ensamarbete, AFS 1999:07 Första hjälpen och krisstöd, AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2012:03 Minderårigas arbetsmiljö, AFS 2008:13 Skyltar och signaler AFS 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Fler författningar kan gälla för er verksamhet.

99 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Miljöberedningen 17 november Paragraf Diarienummer KS-2016/ Miljöpris Förslag till pristagare Miljöberedningens beslut Miljöberedningen föreslår att miljöpriset 2016 tilldelas Mary Babok, enhetschef för boenden inom äldreomsorgen, med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 24 oktober Sammanfattning Huddinge kommuns miljöpris delas ut till en enskild person eller en grupp av personer (exempelvis en skolklass eller en ideell förening) som är verksam inom Huddinge kommun, och som genom sin verksamhet utfört en betydande insats för natur och miljö i Huddinge. Prissumman är kr. Det har inkommit fyra nomineringarna till årets miljöpris. Nomineringarna och motiveringarna har god kvalitet och därför har det varit svårt att välja bland dem. För sitt engagemang, inspirationsförmåga och driv att miljöanpassa de verksamheter som hon är chef över, föreslår förvaltningen att Mary Babok tilldelas årets miljöpris. Överläggning I ärendet yttrar sig Christian Ottosson (C), Johanna Pettersson, projektledare, och Ellinor Avsan (M). Härefter förklaras överläggningen avslutad.

100 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) HANDLÄGGARE Pettersson, Johanna johanna.pettersson@huddinge.se Kommunstyrelsen Miljöpris 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Miljöpriset 2016 tilldelas Mary Babok, enhetschef för boenden inom äldreomsorgen, med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 24 oktober Sammanfattning Huddinge kommuns miljöpris delas ut till en enskild person eller en grupp av personer (exempelvis en skolklass eller en ideell förening) som är verksam inom Huddinge kommun, och som genom sin verksamhet utfört en betydande insats för natur och miljö i Huddinge. Prissumman är kr. Det har inkommit fyra nomineringarna till årets miljöpris. Nomineringarna och motiveringarna har god kvalitet och därför har det varit svårt att välja bland dem. För sitt engagemang, inspirationsförmåga och driv att miljöanpassa de verksamheter som hon är chef över, föreslår förvaltningen att Mary Babok tilldelas årets miljöpris. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 1990 att instifta ett miljöpris samt att uppdra åt dåvarande miljö- och hälsoskyddsnämnden att utse pristagare. Miljönämnden fortsatte sedan att dela ut miljöpriset. Eftersom kommunen inte längre har någon miljönämnd har kommunstyrelsen i oktober 2016 beslutat att denna framöver ska besluta om priset. Kommunstyrelsens förvaltning har utformat nya regler, som ersätter reglerna från Huddinge kommuns miljöpris delas ut till en enskild person eller en grupp av personer (exempelvis en skolklass eller en ideell förening) som är verksam inom Huddinge kommun, och som genom sin verksamhet utfört en betydande insats för natur och miljö i Huddinge. Prissumman är kr. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

101 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Fyra nomineringar har inkommit: Huddinge- Botkyrka trädgårdssällskap, två nomineringar Mary Babok, enhetschef för boenden inom äldreomsorgen, en nominering Trädgårdssångarens förskola, en nominering Förvaltningens synpunkter Det har inkommit fyra nomineringarna till årets miljöpris. Nomineringarna och motiveringarna har god kvalitet och därför har det varit svårt att välja bland dem. Förvaltningen föreslår att miljöpris 2016 tilldelas Mary Babok, enhetschef för boenden inom äldreomsorgen. Mary har ett stort engagemang för miljöfrågor och inspirerar sina medarbetare att delta i förändringsarbetet på ett bra sätt. Miljöfrågorna är en stående punkt på arbetsplatsträffarna och verksamheterna har miljöombud. Konkret har förändringsarbetet inneburit att verksamheten nu har full källsortering, olika typer av plast- och engångsmaterial har tagits bort, inköpen har miljöanpassats, arbete pågår med att minska energianvändningen. Förändringsarbetet har en hög ambitionsnivå och överstiger den nivå som utpekats i social- och äldreomsorgens verksamhetsplan. För sitt engagemang, inspirationsförmåga och driv att miljöanpassa de verksamheter som hon är chef över, föreslår förvaltningen att Mary Babok tilldelas årets miljöpris. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Johanna Pettersson Miljöstrateg Bilagor Nomineringarna

102 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Beslutet delges Mary Babok

103 nominerades_namn: Huddinge Botkyrka Trädgårdssällskap Motivering: Jag nominera Huddinge Botkyrka Trädgårdssällskapet. De leverera och inspirera medlemmar o även icke medlemmar inom kommunen o över hela landet Med Deras motto "Huddinge-Botkyrka Trädgårdssällskap är en ideell förening vars syfte är att under trivsamma former öka vårt kunnande om trädgård. Där miljön är viktig punkt men även den sociala delen, fikarast i samband med kurs, föredrag eller besök på varandras trädgårdar är alltid trevligt o uppskattat. Föreningen har idag 480 medlemmar. Ordnar 30-tal aktiviteter per år. Nominerads_kontaktuppgifter: Ordförade Helena Hemming Uppgiftslamnarens_namn: Tuula Ranebäck Uppgiftslamnarens_adress:

104 nominerades_namn: Huddinge-Botkyrka trädgårdssällskap Motivering: Vi ordnar föredrag om att odla miljövänligt, hur vi ska få vilda djur och insekter att trivas i våra trädgårdar, att vi ska äta upp vårt ogräs istället för att bespruta det och många fler ämnen. Vi har hela tiden stort miljötänk och har haft ett föredrag om hur man kan anlägga trädgårdsdammar utan dyr teknik och massa medel, med hjälp av vattenrenande växter. Vi uppmuntrar till att odla sig egen, giftfria mat, vi har hämta hästgödselträffar, vi ordnar mustning av äpplen som annars kanske skulle ruttna bort i trädgårdarna. Nominerads_kontaktuppgifter: Helena Hemming Straume, Uppgiftslamnarens_namn: Jenny Wik Norling Uppgiftslamnarens_

105 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (6) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Idéburet offentligt partnerskap mellan Huddinge kommun och Brottofferjouren Huddinge-Botkyrka Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Överenskommelse mellan Huddinge kommun och Brottsofferjouren Huddinge-Botkyrka avseende Idéburet offentligt partnerskap, enligt bilaga 1 till tjänsteutlåtande från kommunstyrelsens förvaltning daterat den 21 november 2016, godkänns. Sammanfattning Huddinge kommun har under lång tid finansierat en del av Brottsofferjouren Huddinge-Botkyrkas verksamhet genom föreningsbidrag. Kommunen har nu undersökt möjligheten att istället ingå en överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Brottofferjouren. Detta för att stärka stödet till kommunens brottsutsatta. IOP är en form av samverkansmodell där civilsamhället och en offentlig aktör sluter avtal för att möjliggöra att civilsamhället på ett tydligare sätt kan bidra och utveckla samhället där föreningsbidrag inte längre fyller sin funktion fattade regeringen beslut om en överenskommelse med idéburna organisationer inom det sociala området och SKL. Överenskommelsen ska tydliggöra de principer som ska återfinnas mellan parterna. Principerna är bland annat, långsiktighet, självständighet och insyn. Kommunstyrelsens förvaltning förhåller sig positiv till IOP och menar att detta avtal kan trygga och svara för det stöd som brottutsatta många gånger kan behöva. Detta innebär att kommunen stärker sitt brottsofferarbete och att förvaltningen kommer kunna följa upp samarbetet på ett bättre sätt än tidigare. Brottsofferjouren har under en tid velat få till stånd en överenskommelse om IOP för att få bättre förutsättningar och en tydligare bild av målgruppens behov och denna överenskommelse innebär en ny form av samverkan kring POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

106 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (6) målgruppen vilket samtliga aktörer som dialog förts med ställer sig positiva till. Beskrivning av ärendet Den 26 januari 2016 hölls ett samverkansmöte mellan kommun och Brottsofferjouren Huddinge-Botkyrka (Brottsofferjouren) där frågan om idéburet offentligt partnerskap, IOP, kom upp som ett alternativ till fortsatt föreningsbidrag. Under våren har förhandling kring innehåll skett och parterna är nu överens om innebörd samt att detta stärker stödet till brottsutsatta i Huddinge. Bakgrund I oktober 2008 fattade regeringen beslut om en överenskommelse mellan regering, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. I överenskommelsen återfinns ett antal olika principer som ska borga för att utveckling och förtydligande sker gällande relationer och roller parterna emellan. Dessa innefattar bland annat principer om självständighet, dialog, kvalitet, lånsiktighet och insyn. Idéburet offentligt partnerskap - en samverkansmodell mellan det civila samhället och offentliga aktörer Samverkan med det civila samhället sker idag i varierande former, bland annat genom stöd som möjliggör för föreningar att utföra olika former av verksamhet. Under de senaste åren har ett flertal aktörer (såväl det offentliga som det civila samhället) lyft fram behovet av ytterligare verktyg för att möjliggöra för det civila samhället att, utifrån mer jämlika villkor, aktivt delta och bidra till samhällsutvecklingen. Inrättande av så kallade IOP ses som en sådan möjlighet, vilket bland annat lyfts fram av paraplyorganisationen för civilsamhällets organisationer med social inriktning - Forum för Frivilligt Socialt Arbete. De menar att överenskommelser om IOP kan ses som komplement till såväl traditionella projekt- och föreningsbidrag som till offentlig upphandling. IOP är en relativt ny samverkansmodell mellan offentlig och idéburen sektor. Det är ett alternativ när varken offentlig upphandling eller de traditionella föreningsbidragen fyller sitt syfte. IOP ger framförallt en möjlighet för det civila samhället att, utifrån mer jämlika villkor aktivt delta och bidra till samhällsutvecklingen. Syftet med IOP är att skapa långsiktiga förutsättningar för berörd förening, komplettera Huddinges egna insatser och skapa ett utbyte mellan kommunen och föreningarna. För att ett IOP ska vara möjligt behöver ett antal kriterier vara uppfyllda:

107 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (6) initiativ till dialog om en möjlig överenskommelse om IOP bör komma från det civila samhället den verksamhet som avses ska ske på initiativ av föreningen (och inte i form av beställning från kommunen) den föreslagna överenskommelsen om partnerskapet får inte konkurrera med annan likartad verksamhet på en befintlig marknad den verksamhet som avses, anses som bidragande till den allmänna samhällsnyttan. Utvecklat stöd för brottsutsatta I syfte att verka för en tydlig ansvarfördelning och hållbara relationer mellan Huddinge kommun och Brottsofferjouren träffas en överenskommelse med syfte att ge ett snabbt, effektivt och professionellt stöd till brottsutsatta 1. Huddinge kommun och Brottsofferjouren har tillsammans definierat och uppmärksammat att personer som utsatts för brott inte i tillräcklig utsträckning får det stöd och den hjälp som behövs. Parterna har gemensamt definierat målgruppen och kartlagt vilka behov som finns och vill i samarbete utveckla insatserna som idag finns. Partnerskapet innebär att gemensamt se till att öka den andel brottsutsatta som får stöd och hjälp, samt att tillsammans utveckla insatser som målgruppen har behov av. Stödet ska vila på metoder som har stöd i forskning och eller väl beprövad praktik. Brottsofferjouren Huddinge-Botkyrka Brottsofferjourens riksorganisation och brottsofferjouren Huddinge-Botkyrka är mycket positiva till IOP och har sedan tidigare velat initiera detta i Huddinge. För deras del handlar det om att få stabilare förutsättningar och ökad förståelse för verksamheten och målgruppens behov. De har även angett att liknande avtal finns i Östhammar och Västerås samt att Uppsala har inlett en process kring IOP för målgruppen brottsutsatta. Brottsofferjouren har framfört att de gärna ser en utveckling på området mot ett IOP istället för föreningsbidrag. En grund till detta är att de skiljer sig från föreningar som fotbollsklubbar som också har medlemmar men att Brottsofferjourens verksamhet inte är till för medlemmarna utan de gör en samhällelig insats (som dessutom finns lagfäst i både svensk lag och i EUdirektiv). 1 Brottsdrabbad är en person som lidit fysisk, psykisk, känslomässig eller ekonomisk skada till följd av ett brott.

108 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (6) Juridiska aspekter I den utredning som Göteborgs stad genomfört rörande de juridiska aspekterna kopplade till IOP (och som till stora delar bygger på det underlag som Forum för Frivilligt Socialt Arbete tagit fram) framhålls att denna form av partnerskap medför att det civila samhället kan genomföra verksamhet som gynnar samhällsutvecklingen. Detta samtidigt som utgångspunkten för verksamheten och dess existens inte är avhängigt av kontrakt av kommersiell karaktär och/eller styrt av marknaden. Särskilt avgörande är att de föreningar med vilka överenskommelse om IOP slutits, erbjuder verksamheter och/eller insatser som regionen inte själv kan erbjuda eller utföra inom ramen för regionens ordinarie uppdrag. I Malmö stads utredning om förutsättningar för IOP har de sett över de juridiska aspekter som finns. Av denna utredning framkommer att IOP berörs av ett flertal olika rättsliga förordningar som delvis konkurrerar med varandra såsom kommunallagen och lagen om offentlig upphandling. En särskild problematik utgörs dessutom av att IOP är rättsligt oprövat, varpå upparbetad juridisk praxis saknas. I deras utredning konstateras att möjligheterna till upprättande av överenskommelser om IOP bör ställas i relation till de utrymmen som befintliga lagrum medger. Central betydelse i sammanhanget utgörs av kommunallagsstiftningen, lagen om offentlig upphandling samt Lissabonfördraget. De konstaterar att om överenskommelserna om IOP med tillhörande avtal avser verksamhet på initiativ av föreningen, inte står i konkurrens med kommunallag eller lagen om offentlig upphandling, om ersättningen är av mindre omfattning (max euro på 3 år), om verksamheten är av icke-ekonomisk karaktär, och inte risk för snedvridning av konkurrens finns, kan överenskommelser om IOP med tillhörande avtal upprättas mellan det civila samhället och den offentliga sektorn. Remissinstansernas synpunkter Remiss har skickats till socialnämnden, Huddinges brottsförebyggande råd (Hubrå) samt till lokalpolisområde Huddinge. Svar har inkommit från samtliga remissinstanser Hubrå är positiv till att en överenskommelse om IOP tecknas med Brottsofferjouren för målgruppen då det skapar en långsiktig relation som stärker stödet för målgruppen. Socialnämnden är också positiv. De skriver att förslaget till överenskommelse är väl genomarbetat och ställer sig positiva till upplägget med IOP, men vill ha ett tillägg rörande tillgänglighet under Brottsofferjourens åtaganden i överenskommelsen, i under punkten 7, Brottsofferjourens åtagande. Det bör

109 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (6) klargöras kommunens förväntning på tillgänglighet gällande omfattning i tid samt hur och var brottsofferjouren kan nås av medborgarna. Även polisen är positiv i sitt svar. Förvaltningens synpunkter Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som bor och vistas i kommunen och som utsatts för brott får stöd och hjälp, vilket framgår av Socialtjänstlagen 2. Kommunen har med stöd av denna lag ett ansvar för att brottsutsatta samt närstående erbjuds insatser. Mot bakgrund av detta föreslås att Huddinge kommun och Brottsofferjouren skapar hållbara och långsiktiga relationer som kan verka över en längre tid för målgruppen genom en överenskommelse. Syftet med överenskommelsen är att boende som utsätts för brott ska erbjudas stöd och hjälp av god kvalitet samt att samverkan ska fungera väl. Fungerande rutiner ska finnas mellan kommun, brottsofferjour och polis. Förvaltningen ser att det finns goda möjligheter att upprätta en överenskommelse om IOP inom ramen för kommunens trygghetskapande arbete. Huddinge kommun vill med detta pröva IOP med en förening där det redan idag finns ett samarbete och en finansiering till verksamheten. Det civila samhället utgör en viktig del i det svenska välfärdssamhället, både som opinionsbildare och som utförare av insatser som på olika sätt och kompletterar den offentliga sektorns verksamheter. Det civila samhället är viktigt och samverkan med dessa aktörer behöver vidareutvecklas. Överenskommelser om IOP har inte tidigare upprättats i Huddinge och det är fortfarande ovanligt i Stockholms län. Förvaltningen har endast kännedom om att Sigtuna kommun har tecknat ett IOP och då med kvinnojouren. Andra kommuner som har ingått överenskommelse om IOP är Malmö, Göteborg, Linköping, Västerås (kring brottsofferjour och kvinnojour) samt Region Skåne. Region Skåne och Göteborg beskriver att upprättandet av IOP gett goda resultat i form av minskad administration för båda parter, då parterna inte längre behöver söka eller bereda ansökningar om kortsiktiga projekt- och föreningsbidrag. Vidare upplevs även föreningarna ha fått större trygghet då finansieringen för utförandet av verksamheten är tryggad under en längre tid, samt ges möjlighet att sätta in den egna verksamheten i en större kontext. Såväl social-och äldreomsorgsförvaltningen som kultur- och fritidsförvaltningen har särskild budget för att möjliggöra stöd till föreningar i 2 Enligt 5 kap 11 Socialtjänstlagen regleras stödet till brottsoffer. I den anges att socialnämnden ska verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga ska få stöd och hjälp.

110 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (6) kommunen. Under 2015 fördelade Huddinges kultur- och fritidsnämnden 13 miljoner kronor i olika bidrag och stöd till föreningar och organisationer och socialnämnden 2,3 miljoner kronor i stöd beviljade kommunstyrelsen kronor för föreningsstöd brottsförebyggande arbete samt kronor inom ramen för säkerhetsarbetet. Det bidrag som kommunerna ger till landets brottsofferjourer har ökat och ligger i snitt på 2,51 kronor per invånare för de kommuner som ger bidrag, där kommunerna i Stockholms län ligger något högre. Förvaltningen föreslår att en överenskommelse om IOP tecknas och att en årlig summa om kronor under avtalsperioden ska betalas ut samt att arbetet aktivt följs då det delvis är ett nytt sätt att jobba. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Linda Lindblom Utvecklingsledare Bilagor Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan Huddinge kommun och brottsofferjouren Huddinge-Botkyrka Remissvar från Huddinges brottsförebyggande råd Remissvar från lokalpolisområde Huddinge Remissvar från socialnämnden Beslutet delges Brottsofferjouren Huddinge-Botkyrka Huddinges brottsförebyggande råd Lokalpolisområde Huddinge Socialnämnden

111 Överenskommelse om Idéburet Offentligt partnerskap mellan Huddinge kommun (Kommunen) organisationsnummer och Brottsofferjouren Huddinge-Botkyrka (Brottsofferjouren), organisationsnummer Överenskommelsens syfte Syftet med överenskommelsen är att stärka arbetet med brottsutsatta och anhöriga och genom detta erbjuda snabbt, effektivt och professionellt stöd. Överenskommelsen innebär att gemensamt verka för att fler brottsutsatta får stöd och hjälp, samt att tillsammans vidareutveckla insatser som målgruppen har behov av. Arbetet vilar på metoder som har stöd i forskning och eller väl beprövad praktik. Syftet är att skapa ett långsiktigt och hållbart förhållande mellan Kommunen och Brottsofferjouren. Brottsofferjourens verksamhet enligt 5 kap. 11 Socialtjänstlagen verkar för att den som utsatts för brott och dennes närstående ska få stöd och hjälp. Överenskommelsen ska ge ökad stabilitet i de ekonomiska förutsättningarna och därmed ökad kvalitet i verksamheten. Den verksamhet som omfattas av denna överenskommelse ska präglas av respekt, jämlikhet, lyhördhet och transparens. Samarbetet ska präglas av ömsesidigt ansvar och gemensamt engagemang. 2. Målgrupp Brottsutsatta 1 vuxna 2 kommuninvånare i Huddinge kommun och deras anhöriga Mål Brottutsatta får information, stöd och hjälp samt ges möjlighet att få inflytande över och vara delaktig i utformingen av stöd och hjälp. Brottsutsatta ska få bästa möjliga stöd och skydd utifrån en helhetssyn där insatser från kommun, polis och frivilligorganisationer kompletterar varandra. 4. Överenskommelsens giltighet Överenskommelsen gäller för perioden 1 januari 2017 till och med 31 december Den förlängs med tre år i taget om uppsägning inte sker nio (9) månader före överenskommelsestidens slut. Inför förlängning förs även dialog och beslut fattas om nivå kring ersättning. 5. Ekonomiska villkor 1 Brottsutsatt är en person som lidit fysisk, psykisk, känslomässig eller ekonomisk skada till följd av brott. 2 Personer fyllda 18 år 3 Anhörig är en person inom familjen eller släkten som den enskilde har nära relation med eller en person som den brottsutsatte har en nära relation till men utan släktband, till exempel vän eller granne. 1 IDÉBURET OFFENTLIGT PARTNERSKAP KRING BROTTSOFFER

112 Kommunen lämnar en årlig ersättning till Brottsofferjouren på kronor. Ersättningen utbetalas årligen under första kvartalet. Ersättningen inkluderar alla delar av Brottsofferjourens verksamhet. 6. Kommunens åtagande Kommunen lämnar ett årligt bidrag till Brottsofferjouren enligt punkt 5 ovan. Kommunen upplåter sina offentliga kommunikationsplattformar som kan vara ändamålsenliga för att informera om Brottsofferjourens verksamhet. Kommunen ska stödja jouren i kommunikationsarbetet genom att informera om Brottsofferjourens verksamhet och se till att brottsutsatta lotsas vidare till rätt verksamhet. Kommunen förser Brottsofferjouren med den statistik och annan relevant information som jouren kan behöva för sin verksamhet 4. Kommunen bistår i analys av jourens verksamhet och statistik om det efterfrågas. Kommunen ansvarar för att överenskommelsen följs upp. 7. Brottsofferjourens åtagande Brottsofferjouren erbjuder brottsutsatta kommuninnevånare i Huddinges och deras närstående ett kostnadsfritt stöd, lika för alla oavsett ålder, kön, sexuell läggning, etnicitet, religion, yrke eller politisk åsikt. Erbjudandet innefattar samtalsstöd samt stöd och vägledning när det gäller polisanmälan, rättsprocess, försäkrings- och ersättningsfrågor, kontakter med vård, myndigheter och hjälporganisationer samt vid inställelse i domstol. Brottsofferjourens svarar för att ideella arbetsinsatser utförs av stödpersoner med de volontärtimmar som motiveras av behovet av brottsofferstöd. Brottsofferjouren svarar för att alla stödpersoner erhåller utbildning för uppdraget och att de i övrigt har adekvat kompetens. Brottsofferjouren har en anställd samordnare. Brottsofferjouren undersöker regelbundet om de som utnyttjar brottsofferstödet är nöjda med det stöd de fått och om kontakten lett till önskvärt resultat. Brottsofferjouren lämnar information om sin verksamhet till Kommunen i de former och i den utsträckning Kommunen begär. Brottsofferjouren informerar också samarbetspartners och allmänheten. Brottsofferjouren ska vara lätt tillgänglig. Kontoret har öppet måndag till fredag med telefontid på förmiddagarna. Personliga besök träffas efter överenskommelse. Brottsofferjouren ska nås både på telefon och via e-post. Verksamheten är förlagd centralt i tillgängliga lokaler nära Huddinge centrum. 8. Gemensamt åtagande Kommunen och Brottsofferjouren tar gemensamt fram en årlig kommunikationsplan. Denna innehåller en plan för rekrytering av stödpersoner, 4 Kommunen gör en prövning både enligt OSL och PUL 2 IDÉBURET OFFENTLIGT PARTNERSKAP KRING BROTTSOFFER

113 marknadsföring, information till boende, kommunikation i sociala medier, deltagande i områdesdagar, framtagande av foldrar och liknande produkter Kommunen och Brottsofferjouren tar gemensamt fram en plan för hur kunskap sprids om brottsutsatta och vilka verksamheter som finns bland anställda, förtroendevalda och boende. 9. Uppföljning Kommunen och Brottsofferjouren träffas en gång per kvartal för uppföljning. Brottsofferjouren rapporterar om sin verksamhet till kommunen i form av verksamhetsberättelse, bokslut, och verksamhetsplan samt därutöver i de former och i den utsträckning som Kommunen begär. Statistiken ska analyseras 5 av Kommunen i samråd med Brottsofferjouren för att tillsammans bedöma hur hjälp och stödbehov tillgodoses samt att utifrån detta identifiera gemensamma utvecklingsområden. 10. Arbetsgivaransvar Brottsofferjouren har arbetsgivaransvar för den personal som är anställd vid jouren. 11. Tystnadslöfte De personer, som på Brottsofferjourens vägnar deltar i den verksamhet, som Brottsofferjouren bedriver ska omfattas av tystnadslöfte vilket innebär förbud att röja uppgift, vare sig detta sker muntligen, genom utlämnande av handling eller på något annat sätt. Det förutsätts att berörda personer får underteckna en skriftlig sekretessförbindelse med nyssnämnda innehåll. 12. Omförhandling Parterna äger rätt att när som helst under perioden påkalla förhandlingar om denna överenskommelse. Förändringar av villkoren eller tillägg i denna kräver enighet mellan parterna. Om någon av parterna vill säga upp överenskommelsen gäller en uppsägningstid om nio (9) månader. 13. Tvist Tvist avseende tolkning eller tillämpning av denna överenskommelse ska primärt lösas av parterna. De ska visa god vilja att nå samförstånd. Sekundärt ska tvist lösas av allmän domstol. 14. Revision m.m. Kommunen eller dess revisorer har rätt att ta del av föreningens protokoll och räkenskaper. Kommunen kan vilja granska Brottsofferjourens handlingar varför verksamheten är skyldig att i minst fyra år arkivera medlemsmatriklar, verksamhetsberättelse, samt förvaltnings- och revisionsberättelse. Oriktiga uppgifter kan innebära att överenskommelsen sägs upp. Kommunen förbehåller sig rätten att kvitta eventuell fordran på verksamheten innan verksamhetsmedel betalas ut. 5 En analys av statistiken görs vad gäller kön, ålder samt om möjligt bostadområde eller liknande IDÉBURET OFFENTLIGT PARTNERSKAP KRING BROTTSOFFER 3

114 13. Utväxling av överenskommelse Denna överenskommelse är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit varsitt. Huddinge 2016-xx -xx Huddinge kommun Brottsofferjouren Huddinge-Botkyrka 4 IDÉBURET OFFENTLIGT PARTNERSKAP KRING BROTTSOFFER

115 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Huddinge brottsförebyggande råd 14 september Paragraf Diarienummer KS-2016/ Huddinge brottsförebyggande råds remissvar - Idéburet offentligt partnerskap för brottofferjouren Huddinge brottsförebyggande råds beslut Brottsförebyggande rådet godkänner kommunstyrelseförvaltningens förslag och lämnar det som remissvar till kommunstyrelsen Sammanfattning Huddinge kommun har under lång tid finansierat en del av Brottsofferjouren Huddinge-Botkyrkas verksamhet genom föreningsbidrag. Kommunen har nu undersökt möjligheten att istället ingå ett avtal om idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Brottosfferjouren. Detta för att stärka stödet till kommunens brottsutsatta. IOP är en form av samverkansmodell där civilsamhället och en offentlig aktör sluter avtal för att möjliggöra att civilsamhället, på ett tydligare sätt, kan bidra och utveckla samhället där föreningsbidrag inte längre fyller sin funktion fattade regeringen beslut om en överenskommelse med idéburna organisationer inom det sociala området och SKL. Överenskommelsen ska tydliggöra de principer som ska återfinnas mellan parterna. Principerna är bland annat, långsiktighet, självständighet och insyn. Kommunen förhåller sig positiv till IOP och menar att detta avtal kan trygga och svara för det stöd som brottutsatta många gånger kan behöva. Detta innebär att kommunen stärker sitt brottsofferarbete och att vi kommer följa upp samarbetet då Huddinge kommun inte arbetat på liknande sätt tidigare med civilsamhället. Brottsofferjouren har under en tid velat få till stånd en överenskommelse om IOP för att få bättre förutsättningar och en tydligare bild av målgruppens behov och denna överenskommelse innebär en ny form av samverkan kring målgruppen, vilket samtliga aktörer som dialog förts med ställer sig positiva till. Beslutet delges Kommunstyrelsen

116 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda Linda.Lindblom@huddinge.se Huddinge brottsförebyggande råd Huddinge brottsförebyggande råds remissvar - Idéburet offentligt partnerskap för brottofferjouren Förslag till beslut Huddinge brottsförebyggande råds beslut Brottsförebyggande rådet godkänner kommunstyrelseförvaltningens förslag och lämnar det som sitt remissvar till kommunstyrelsen. Sammanfattning Huddinge kommun har under lång tid finansierat en del av Brottsofferjouren Huddinge-Botkyrkas verksamhet genom föreningsbidrag. Kommunen har nu undersökt möjligheten att istället ingå ett avtal om idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Brottofferjouren. Detta för att stärka stödet till kommunens brottsutsatta. IOP är en form av samverkansmodell där civilsamhället och en offentlig aktör sluter avtal för att möjliggöra att civilsamhället på ett tydligare sätt kan bidra och utveckla samhället där föreningsbidrag inte längre fyller sin funktion fattade regeringen beslut om en överenskommelse med idéburna organisationer inom det sociala området och SKL. Överenskommelsen ska tydliggöra de principer som ska återfinnas mellan parterna. Principerna är bland annat, långsiktighet, självständighet och insyn. Kommunen förhåller sig positiv till IOP och menar att detta avtal kan trygga och svara för det stöd som brottutsatta många gånger kan behöva. Detta innebär att kommunen stärker sitt brottsofferarbete och att vi kommer följa upp samarbetet då Huddinge kommun inte arbetat på liknande sätt tidigare med civilsamhället. Brottsofferjouren har under en tid velat få till stånd en överenskommelse om IOP för att få bättre förutsättningar och en tydligare bild av målgruppens behov och denna överenskommelse innebär en ny form av samverkan kring målgruppen vilket samtliga aktörer som dialog förts med ställer sig positiva till. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

117 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) Beskrivning av ärendet Den 26 januari hölls ett samverkansmöte mellan kommun och Brottsofferjouren där frågan om idéburet offentligt partnerskap, IOP kom upp som ett alternativ till fortsatt föreningsbidrag. Under våren har förhandling kring innehåll skett och parterna är nu överens om innebörd samt att detta stärker stödet till brottsutsatta i Huddinge. Bakgrund I oktober 2008 fattade regeringen beslut om en överenskommelse mellan regering, idéburna organisationer inom det sociala området och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. I överenskommelsen återfinns ett antal olika principer som ska borga för att utveckling och förtydligande sker gällande relationer och roller parterna emellan. Dessa innefattar bland annat principer om självständighet, dialog, kvalitet, lånsiktighet och insyn. Idéburet offentligt partnerskap - en samverkansmodell mellan det civila samhället och offentliga aktörer Samverkan med det civila samhället sker idag i varierande former, bland annat genom stöd som möjliggör för föreningar att utföra olika former av verksamhet. Under de senaste åren har ett flertal aktörer (såväl politiska och offentliga som det civila samhället) lyft fram behovet av ytterligare verktyg för att möjliggöra för det civila samhället att, utifrån mer jämlika villkor, aktivt delta och bidra till samhällsutvecklingen. Inrättande av så kallade idéburna offentliga partnerskap (IOP) ses som en sådan möjlighet, vilket bland annat lyfts fram av paraplyorganisationen för civilsamhällets organisationer med social inriktning - Forum för Frivilligt Socialt Arbete. De menar att överenskommelser om IOP kan ses som komplement till såväl traditionella projekt- och föreningsbidrag som till offentlig upphandling. Idéburet offentligt partnerskap, IOP, är en relativt ny samverkansmodell för offentlig sektor och idéburen sektor. IOP är ett alternativ när varken offentlig upphandling eller de traditionella föreningsbidragen fyller sitt syfte. IOP ger framför allt en möjlighet för det civila samhället att, utifrån mer jämlika villkor aktivt delta och bidra till samhällsutvecklingen. Syftet med IOPavtalet är att ska skapa långsiktiga förutsättningar för berörd förening, komplettera Huddinge egna insatser och skapa ett utbyte mellan dessa och föreningarna. För att ett IOP ska vara möjligt behöver ett antal kriterier vara uppfyllda: initiativ till dialog om en möjlig överenskommelse om IOP bör komma från det civila samhället den verksamhet som avses ska ske på initiativ av föreningen (och inte i form av beställning från kommunen)

118 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) den föreslagna överenskommelsen om partnerskapet får inte konkurrera med annan likartad verksamhet på en befintlig marknad den verksamhet som avses, anses som bidragande till den allmänna samhällsnyttan. Utvecklat stöd för brottsutsatta I syfte att verka för en tydlig ansvarfördelning och hållbara relationer mellan Huddinge kommun och Brottsofferjouren Huddinge-Botkyrka träffas en överenskommelse med syfte att ge ett snabbt, effektivt och professionellt stöd till brottsutsatta 1. Huddinge kommun och Brottsofferjouren Huddinge-Botkyrka (nedan kallad Brottsofferjouren), har tillsammans definierat och uppmärksammat att personer som utsatts för brott inte i tillräcklig utsträckning får det stöd och den hjälp som behövs. Parterna har gemensamt definierat målgruppen och kartlagt vilka behov som finns och vill i samarbete utveckla insatserna som idag finns. Partnerskapet innebär att gemensamt se till att öka den andel brottsutsatta som får stöd och hjälp, samt att tillsammans utveckla insatser som målgruppen har behov av. Stödet ska vila på metoder som har stöd i forskning och eller väl beprövad praktik. Brottsofferjouren Huddinge-Botkyrka Brottsofferjourens riksorganisation och brottsofferjouren Huddinge-Botkyrka är mycket positiva till IOP och har sedan tidigare velat initiera detta i Huddinge. För deras del handlar det om att få stabilare förutsättningar och ökad förståelse för verksamheten och målgruppens behov. De har även angett att liknande avtal finns i Östhammar och Västerås samt att Uppsala har inlett en process kring IOP för målgruppen brottsutsatta. Brottsofferjouren har framfört att de gärna ser en utveckling på området mot ett IOP istället för föreningsbidrag. En grund till detta är att de skiljer sig från föreningar som fotbollsklubbar som också har medlemmar men att Brottsofferjourens verksamhet inte är till för medlemmarna utan de gör en samhällelig insats (som dessutom finns lagfäst i både svensk lag och i EUdirektiv). 1 Brottsutsatt är en person som lidit fysisk, psykisk, känslomässig eller ekonomisk skada till följd av ett brott.

119 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) Juridiska aspekter I den utredning som Göteborgs stad genomfört rörande de juridiska aspekterna kopplade till IOP (och som till stora delar bygger på det underlag som Forum för Frivilligt Socialt Arbete tagit fram) framhålls att denna form av partnerskap medför att det civila samhället kan genomföra verksamhet som gynnar samhällsutvecklingen. Detta samtidigt som utgångspunkten för verksamheten och dess existens inte är avhängigt av kontrakt av kommersiell karaktär och/eller styrt av marknaden. Särskilt avgörande är att de föreningar med vilka IOP slutits, erbjuder verksamheter och/eller insatser som regionen inte själv kan erbjuda eller utföra inom ramen för regionens ordinarie uppdrag. I Malmö stads utredning om förutsättningar för IOP har de sett över de juridiska aspekter som finns. Av denna utredning framkommer att IOP berörs av ett flertal olika rättsliga förordningar som delvis konkurrerar med varandra såsom kommunallag och lagen om offentlig upphandling. En särskild problematik utgörs dessutom av att IOP är rättsligt oprövade, varpå upparbetad juridisk praxis saknas. I deras utredning konstateras att möjligheterna till upprättande av överenskommelser om IOP bör ställas i relation till de utrymmen som befintliga lagrum medger. Central betydelse i sammanhanget utgörs av kommunallagsstiftningen, lagen om offentlig upphandling samt Lissabonfördraget. De konstaterar att om överenskommelserna om IOP med tillhörande avtal avser verksamhet på initiativ av föreningen, inte står i konkurrens med kommunallag eller lagen om offentlig upphandling, om ersättningen är av mindre omfattning (max euro på 3 år), om verksamheten är av icke-ekonomisk karaktär, och inte risk för snedvridning av konkurrens finns, kan överenskommelser om IOP med tillhörande avtal upprättas mellan det civila samhället och den offentliga sektorn. Förvaltningens synpunkter Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som bor och vistas i kommunen och som utsatts för brott får stöd och hjälp, vilket framgår av Socialtjänstlagen 2. Kommunen har med stöd av denna lag ett ansvar för att brottsutsatta samt närstående erbjuds insatser. Mot bakgrund av detta föreslås att Huddinge kommun och Brottsofferjouren skapar hållbara och långsiktiga relationer som kan verka över en längre tid för målgruppen genom en överenskommelse. Syftet med överenskommelsen är att boende som utsätts för brott ska erbjudas stöd och hjälp av god kvalitet 2 Enligt 5 kap 11 Socialtjänstlagen regleras stödet till brottsoffer. I den anges att socialnämnden ska verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga ska få stöd och hjälp.

120 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) samt att samverkan ska fungera väl. Fungerande rutiner ska finnas mellan kommun, brottsofferjour och polis. Förvaltningen ser att det finns goda möjligheter att upprätta IOP inom ramen för kommunens trygghetskapande arbete. Huddinge kommun vill med detta pröva Idéburet offentligt partnerskap (IOP) med en förening där det redan idag finns ett samarbete och en finansiering till verksamheten. Det civila samhället utgör en viktig del i det svenska välfärdssamhället, både som opinionsbildare och som utförare av insatser som på olika sätt kompletterar den offentliga sektorns verksamheter. Det civila samhället är viktigt och samverkan med dessa aktörer behöver vidareutvecklas. Överenskommelser om Idéburna offentliga partnerskap har inte tidigare upprättats i Huddinge och det är fortfarande ovanligt i Stockholms län. Utvecklingsledaren för trygghetsarbetet har endast kännedom om att Sigtuna kommun har tecknat ett IOP och då med kvinnojouren. Andra kommuner som har IOP är Malmö, Göteborg, Linköping, Västerås (kring brottsofferjour och kvinnojour) samt Region Skåne. Andra kommuner som genomfört detta (Region Skåne och Göteborg) beskriver att upprättandet av IOP gett goda resultat i form av minskad administration för båda parter, då parterna inte längre behöver söka eller bereda ansökningar om kortsiktiga projekt- och föreningsbidrag. Vidare upplevs även föreningarna ha fått större trygghet då finansieringen för utförandet av verksamheten är tryggad under en längre tid, samt ges möjlighet att sätta in den egna verksamheten i en större kontext. Mot bakgrund av ovanstående anser förvaltningen att en överenskommelse ska tecknas och att arbetet med en IOP aktivt följs då det delvis är ett nytt sätt att jobba tillsammans med civilsamhället och stärker kommunens arbete med brottsoffer. Sven Tillman Säkerhetschef Linda Lindblom Utvecklingsledare Bilagor Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan Huddinge kommun och brottsofferjouren Huddinge-Botkyrka Beslutet delges Kommunstyrelsen

121 SOCIALNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Socialnämnden 24 oktober Paragraf Diarienummer SN-2016/ Idéburet offentligt partnerskap för brottofferjouren - remissvar På grund av jäv deltar inte Anneli Sjöberg (S) och Anita Nordberg (M) i handläggningen av detta ärende. Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet Idéburet offentligt partnerskap för brottsofferjouren som svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Sammanfattning I samverkan mellan Huddinge kommun och brottsofferjouren har frågan om idéburet offentligt partnerskap (IOP) väckts. Med anledning av detta har ett förslag till avtal tagits fram för Huddinge kommun och Brottsofferjouren Huddinge-Botkyrka. Förvaltningen anser att förslaget till överenskommelse är väl genomarbetat och ställer sig positiva till upplägget med IOP. Däremot vill förvaltningen ha ett tillägg rörande tillgänglighet under brottsofferjourens åtaganden i överenskommelsen. Överläggning I ärendet yttrar sig Gunilla Helmerson (M), Tomas Nimreus Silfverswärd (L), Marianne Broman (MP), Elisabeth Ulin Karlsson (V) och Marie Fors (S). Efter detta förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Kommunstyrelsen

122 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-2016/ (2) HANDLÄGGARE Heimersson, Joachim Joachim.Heimersson@huddinge.se Socialnämnden Idéburet offentligt partnerskap för brottsofferjouren - remissvar Förslag till beslut Socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet Idéburet offentligt partnerskap för brottsofferjouren som svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Sammanfattning I samverkan mellan Huddinge kommun och brottsofferjouren har frågan om idéburet offentligt partnerskap (IOP) väckts. Med anledning av detta har ett förslag till avtal tagits fram för Huddinge kommun och Brottsofferjouren Huddinge-Botkyrka. Förvaltningen anser att förslaget till överenskommelse är väl genomarbetat och ställer sig positiva till upplägget med IOP. Däremot vill förvaltningen ha ett tillägg rörande tillgänglighet under brottsofferjourens åtaganden i överenskommelsen. Beskrivning av ärendet Socialnämnden ges möjlighet att som intern remissinstans lämna yttrande över förslag till överenskommelse mellan Huddinge kommun och Brottsofferjouren i Huddinge-Botkyrka inom ramen för idéburet offentligt partnerskap (IOP). I samverkan mellan Huddinge kommun och Brottsofferjouren har frågan om IOP väckts. Partnerskapet innebär att gemensamt se till att öka den andel brottsutsatta som får stöd och hjälp, samt att tillsammans utveckla insatser som målgruppen har behov av. Med anledning av detta har ett förslag till avtal tagits fram för Huddinge kommun och Brottsofferjouren Huddinge- Botkyrka. Syftet med IOP-avtalet är att det ska skapa långsiktiga förutsättningar för berörd förening, komplettera Huddinge egna insatser och skapa ett utbyte av erfarenheter. Förvaltningens synpunkter Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp, 5 kap 11 socialtjänstlagen. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

123 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-2016/ (2) Kommunen har också rätt att sluta avtal med någon annan om att utföra denna uppgift. Förvaltningen anser att förslaget till överenskommelsen är väl genomarbetat och ser positivt på ett avtal inom IOP i förhållande till finansiering genom årliga föreningsbidrag. Detta då det bör leda till ökad samverkan mellan berörda organisationer samt ge en tryggare grund för Brottsofferjourens arbete samt en möjlighet för organisationen att planera sitt arbete mer långsiktigt. Däremot vill förvaltningen ha ett tillägg under punkten 7. Brottsofferjourens åtagande som tydliggör organisationens åtagande gällande tillgänglighet för medborgarna i kommunen. Det bör klargöra kommunens förväntning på tillgänglighet gällande omfattning i tid samt hur och var brottsofferjouren kan nås av medborgarna. Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Yvonne Kokkola Verksamhetschef Heimersson, Joachim Bilagor 1. Remissmissiv - idéburet offentligt partnerskap kring brottoffer 2. Förslag till överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap mellan Huddinge kommun och Brottsofferjouren Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning, Linda Lindblom

124 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) HANDLÄGGARE Jarnevall, Margareta Margareta.Jarnevall@huddinge.se Kommunstyrelsen Redovisning av granskade bisysslor på kommunstyrelsens förvaltning 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att redovisningen godkänns. Beskrivning av ärendet Enligt kollektivavtalsbilagan allmänna bestämmelser som gäller för kommunerna så ska arbetstagare på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter som arbetsgivaren anser behövs för bedömning av bisysslan. Riktlinjer för bisysslor, HKF 9930, innehåller Huddinge kommuns regler för bisysslor. Arbetsgivaren kan förbjuda bisysslan om arbetsgivaren finner att den kan a) inverka hindrande för arbetsuppgifterna, b) innebära verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. Förtroendeskadlig bisyssla för arbetstagaren inom kommun, landsting eller kommunalförbund regleras i 7 lagen om offentlig anställning (LOA). Med hänsyn till att de kommunala myndigheterna och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen ska visa saklighet och opartiskhet i sin verksamhet är det angeläget att arbetstagarna inte åtar sig sådan bisyssla som kan rubba förtroendet för arbetsgivarens verksamhet, skada arbetsgivarens anseende eller på annat sätt inverka negativt på arbetstagarnas möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter. Förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer räknas inte som bisyssla enligt kollektivavtalet. Medarbetare har fått frågan och redovisat om de har bisyssla eller ej under våren 2016 med komplettering av nya medarbetare hösten En första insamling av bisysslor har skett via förmånsmenyn, därefter en manuell komplettering av respektive chef på förvaltningen. Förhandlingschef har sammanställt och granskat inkomna svar. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

125 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) Endast ett fåtal medarbetare har anmält att de har en bisyssla. Av dessa är bedömningen att ingen är av den art att den faller inom ovan nämnda kategorier så att de påverkar medarbetarens uppdrag i Huddinge kommun. Inkomna uppgifter om bisysslor inkluderar nedanstående arbetsområden; Antal medarbetare: - Skogsbruk 1 - Försäljning och hantverk 3 - Verksamhet inom ideell- och 9 ekonomisk förening, skola och idrott - Vård och hälsa 4 - Åtagande inom totalförsvaret 1 - Verksamhet inom 6 släktforskning, ekonomi, arkitektur, formgivning och fotografering Förvaltningens synpunkter Efter granskning och bedömning av anmälda bisysslor är det ingen bisyssla som förvaltningen anser ska förbjudas. Vesna Jovic Kommundirektör Henric Magnusson Personaldirektör Margareta Jarnevall Förhandlingschef

126 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) HANDLÄGGARE Stenbacka, Patrick Patrick.Stenbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Val av Huddinge kommuns ledamöter för stiftelsen Flemingsberg Science för perioden 2017 till och med 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Som Huddinge kommuns ledamöter i stiftelsen Flemingsberg Science för perioden 2017 till och med 2019 nomineras kommunstyrelsens ordförande Daniel Dronjak (M) och kommundirektör Vesna Jovic. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 15 juni 2016 att Huddinge kommun fortsatt ska vara med och finansiera stiftelsen Flemingsberg Sciences verksamhet med en miljon kronor årligen för perioden 2017 till och med För ovan nämnda period föreslås att kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören nomineras som Huddinge kommuns ledamöter i stiftelsen. Stiftelsen bildades 2011 för att främja samarbetet mellan akademi, näringsliv och samhälle i Flemingsberg. Bakom stiftelsen finns Stockholms läns landsting, Huddinge kommun, Botkyrka kommun, Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Södertörns högskola och Röda Korsets Högskola. Stiftelsens övergripande strategi är att identifiera värdeskapande samverkansmöjligheter i skärningspunkten mellan akademi, näringsliv och samhälle, och gå i bräschen för utvecklingen av dessa. Stiftelsens värdeord i arbetet är samverkan, mervärde, information och neutralitet. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören ska nomineras som Huddinge kommuns ledamöter i stiftelsen Flemingsberg Science. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

127 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) Toralf Nilsson Administrativ direktör Patrick Stenbacka Verksamhetscontroller Beslutet delges Stiftelsen Flemingsberg Science

128 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (6) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Huddinge kommuns ombud på 2017 års bolagsstämmor i Stockholmsregionens Försäkring AB, AB Vårljus samt Stockholm Vatten AB innefattande direktiv till ombuden Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Lars Björkman (HP) utses till ombud för Huddinge kommun vid Stockholmsregionens Försäkring AB:s bolagsstämmor under år Vid dennes förhinder inträder Vesna Jovic som kommunens ombud. 2. Fredrik Kristoffersen (M) utses till ombud för Huddinge kommun vid AB Vårljus bolagsstämmor under år Vid dennes förhinder inträder i första hand Anneli Sjöberg (S) som kommunens ombud och i andra hand Vesna Jovic. 3. Ingalill Söderberg (DP) utses till ombud för Huddinge kommun vid Stockholm Vatten AB:s bolagsstämmor under år Vid dennas förhinder inträder i första hand Ann-Marie Högberg (S) som kommunens ombud och i andra hand Vesna Jovic. 4. Kommunens ombud vid årsstämma år 2017 i Stockholmsregionens Försäkring AB, AB Vårljus samt Stockholm Vatten AB får i uppdrag att rösta i enlighet med av respektive bolags revisor tillstyrkt förslag beträffande fastställelse av resultat- och balansräkning och i förekommande fall fastställelse av koncernresultaträkning och koncernbalansräkning, om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören för 2016 års förvaltning. 5. Kommunens ombud vid Stockholmsregionens Försäkring AB:s årsstämma år 2017 får i uppdrag att rösta för de förslag till val av styrelseledamöter m.fl. uppdrag i bolaget som föreslås av bolagets valberedning, att i förekommande fall rösta för att den revisor och revisorssuppleant väljs i bolaget, som efter vederbörligen genomförd upphandling tilldelats dessa uppdrag, samt att rösta för de arvoden till sysslomän i bolaget som föreslås av bolagets valberedning. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

129 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (6) 6. Kommunens ombud vid AB Vårljus årsstämma år 2017 får i uppdrag att rösta för de förslag till val av styrelseledamöter och styrelsesuppleanter m.fl. uppdrag i bolaget som föreslås av bolagets valberedning, att i förekommande fall rösta för att den revisor och revisorssuppleant väljs i bolaget, som efter vederbörligen genomförd upphandling tilldelats dessa uppdrag, samt att rösta för de arvoden till sysslomän i bolaget som föreslås av bolagets valberedning. 7. Kommunens ombud vid Stockholm Vatten AB:s årsstämma år 2017 får i uppdrag att i förekommande fall rösta för att den revisor och revisorssuppleant väljs i bolaget, som efter vederbörligen genomförd upphandling tilldelats dessa uppdrag, att rösta för de arvoden till sysslomän i Stockholm Vatten AB, vilka föreslås av Stockholms kommun alternativt av moderbolaget Stockholm Vatten Holding AB, samt att rösta för det förslag till ändrad bolagsordning för Stockholm Vatten AB, som tas fram i ärendet innefattande Förslag om fusion mellan Stockholm Vatten AB och Stockholm Vatten VA AB, förslag om ökning av aktiekapitalet i Stockholm Vatten AB och förslag om ändrad bolagsordning i Stockholm Vatten AB. Sammanfattning Aktieägares rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagstämma. Som aktieägare i ett bolag måste kommunen företrädas av ett ombud. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren bestämt. De beslut som ska förekomma på Stockholmsregionens Försäkring AB, AB Vårljus samt Stockholm Vatten AB:s årsstämmor framgår av respektive bolagsordning. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen på kommunens vägnar dels fattar beslut om vem som ska företräda Huddinge kommun som ombud vid respektive bolags ordinarie bolagsstämma och dels beslutar ge respektive ombud i uppdrag att på årsstämman rösta i enlighet med punkterna 4 7 i ovanstående förslag. Beskrivning av ärendet Huddinge kommun innehar 8,49 % av aktierna i Stockholmsregionens Försäkring AB (nedan benämnt SRF). I AB Vårljus äger kommunen 10,5 %

130 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (6) av aktiekapitalet. Slutligen äger kommunen 2 % av aktierna i Stockholm Vatten AB. Vid årsstämma och andra bolagsstämmor under år 2017 måste kommunen ha ett ombud som företräder kommunen. Årsstämma hålls i SRF och AB Vårljus inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. För Stockholm Vatten AB:s del hålls årsstämman senast i maj månad. I samtliga tre bolag ska beslut fattas om fastställelse av resultat- och balansräkningen, dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, fastställande av arvoden åt styrelse och revisor, samt val av revisor och revisorssuppleant. När det gäller Stockholm Vatten AB och AB Vårljus ska även koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen omfattas av fastställelsen. Härutöver kan ombudet behöva rösta i övriga ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller enligt bolagsordningen. Förvaltningens synpunkter Val av ombud på en bolagsstämma i ett bolag, som kommunen äger aktier i, sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren/kommunen bestämt. När det gäller följande beslut får lämpligen det som respektive bolags revisor föreslår utgöra tillräckligt underlag för ombudets ställningstagande: beslut om fastställelse av resultat- och balansräkningen och i förekommande fall fastställelse av koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen, om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, samt beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. Förslag om styrelse m.fl. uppdrag i SRF och AB Vårljus tas fram av bolagens respektive valberedningar. När det gäller Stockholm Vatten AB så anges i 5 i bolagsordningen följande: Styrelsen skall bestå av lägst fem och högst tio ledamöter med lägst tre och högst tio suppleanter. Stockholms

131 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (6) kommunfullmäktige väljer högst tio ledamöter och suppleanter samt bland dessa ordförande och vice ordförande. Huddinge kommunfullmäktige väljer två representanter till styrelsen. I samråd med kommunfullmäktige i Stockholm bestäms vilken av dessa representanter som skall vara ordinarie respektive suppleant. Samtliga utses för tiden från årsstämman som följer närmast efter det val till respektive kommunfullmäktige förrättas till tiden vid slutet av den bolagsstämma som följer efter nästa val till respektive kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslöt den 12 september 2016, 2, bl.a. godkänna 1. en fusion av dotterbolaget Stockholm Vatten VA AB (org.nr ) och moderbolaget Stockholm Vatten AB (org.nr ), 2. en fondemission i Stockholm Vatten AB för att uppnå ett aktiekapital om kronor i det fusionerade bolaget, samt 3. ett förslag till ändrad bolagsordning för Stockholm Vatten AB (org.nr ) godkänns varvid det föreslogs ett förtydligande av 5 i bolagsordningen vad avser utseende av styrelsen. Under hand har kommunstyrelsens förvaltning föreslagit att 5 i Stockholm Vatten AB:s bolagsordning ska ha följande ändrade lydelse: Styrelsen ska bestå av lägst fem och högst tio ledamöter med lägst tre och högst tio suppleanter. Fullmäktige i Huddinge kommun väljer en ledamot och en suppleant. Därutöver väljer Stockholms kommunfullmäktige högst nio ledamöter och högst nio suppleanter liksom ordförande och vice ordförande i styrelsen. Samtliga val sker för tiden från årsstämman som följer närmast efter det val till respektive kommunfullmäktige förrättas till tiden vid slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till respektive kommunfullmäktige. Kommunens ombud vid bolagsstämma i Stockholm Vatten AB föreslås få i uppdrag att rösta för det förslag till ändrad bolagsordning för Stockholm Vatten AB, som tas fram i ärendet innefattande Förslag om fusion mellan Stockholm Vatten AB och Stockholm Vatten VA AB, förslag om ökning av aktiekapitalet i Stockholm Vatten AB och förslag om ändrad bolagsordning i Stockholm Vatten AB. Revisorerna i de tre bolagen upphandlas enligt reglerna i LOU av respektive bolag. Kommunens ombud i bolagen föreslås få i uppdrag att i förekommande fall rösta för att de revisorer som vederbörligen upphandlats väljs till uppdraget som revisor alternativt som revisorssuppleant.

132 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (6) Beträffande frågan om arvoden till styrelse, revisorer och i förekommande fall lekmannarevisorer med suppleanter har kommunfullmäktige i Huddinge inte fattat något beslut. Arvodena ska beslutas av bolagsstämman. När det gäller SRF och AB Vårljus AB är det respektive valberedning som lämnar förslag till arvoden. Ombuden i SRF och AB Vårljus AB föreslås få i uppdrag att rösta för de förslag som valberedningarna i angivna bolag föreslår. Stockholms kommun beslöt beträffande årsstämman för år 2015 i Stockholm Vatten AB om följande arvoden när det gäller styrelsen m.fl. sysslomän: Ordförande kr (inklusive ledamotsarvodet) Vice ordförande kr inklusive ledamotsarvodet) Övrig ledamot kr Suppleant kr Lekmannarevisor kr Lekmannarevisorssuppleant kr Angivna arvoden förefaller vara kopplade till prisbasbeloppet. Härtill kommer sammanträdesarvoden (520 kr) och dagarvoden (580 kr respektive 980 kr), etc. enligt Stockholms stads regler. Något motsvarande beslut avseende årsstämman 2017 har kommunstyrelsens förvaltning inte hittat under beredningen av detta ärende. Förslaget är att kommunens ombud får i uppdrag att rösta för de arvoden till sysslomän i Stockholm Vatten AB, vilka föreslås av Stockholms kommun alternativt av Stockholm Vatten AB:s moderbolag. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka, Kommunjurist

133 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (6) Beslutet delges Ombuden och ersättarna för ombuden i Stockholmsregionens Försäkring AB, AB Vårljus och Stockholm Vatten AB Stockholmsregionens Försäkring AB AB Vårljus Stockholm Vatten AB

134 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Huddinge kommuns ombud på 2017 års bolagsstämmor i Huge Fastigheter AB innefattande direktiv till ombudet Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Karl Henriksson (KD) utses till ombud för Huddinge kommun vid Huge Fastigheter AB:s bolagsstämmor under år Vid dennes förhinder inträder i första hand Sara Heelge Vikmång (S) som kommunens ombud och i andra hand Vesna Jovic. 2. Ombudet får i uppdrag att vid Huge Fastigheter AB:s årsstämma år 2017 rösta i enlighet med av bolagets revisor tillstyrkt förslag beträffande fastställelse av resultat- och balansräkning, disposition av bolagets fria kapital enligt fastställda balansräkning, ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören för 2016 års förvaltning. 3. Uppkommer fråga om ändring av Huge Fastigheter AB:s bolagsordning samt fråga om nya ägardirektiv till Huge Fastigheter AB får ombudet i uppdrag att vid bolagsstämma rösta i enlighet med av kommunfullmäktige fattat beslut i dessa delar. 4. Ombudet får i uppdrag att vid Huge Fastigheter AB:s årsstämma 2017 rösta för följande årsarvoden till följande sysslomän i Huge Fastigheter AB, varvid beloppen har räknats upp med den procentsats om 2,47 som kommunens anställda erhållit i genomsnittlig löneökning under år 2016: Styrelseordförande* kr Förste och andre vice ordförande* i styrelsen kr Övrig styrelseledamot kr Suppleant i styrelsen kr Lekmannarevisor kr *Om ordförande- eller vice ordförandeuppdraget tilldelas förtroendevald med heltidsuppdrag reduceras arvodet med 2/3- delar och med 1/3 om uppdraget tilldelas förtroendevald som har deltidsuppdrag. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

135 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) 5. I det fall fråga uppkommer om val av revisor vid årsstämma 2017 i Huge Fastigheter AB får ombudet i uppdrag att rösta för att den revisor och revisorssuppleant utses, som efter vederbörligen genomförd upphandling tilldelats dessa uppdrag av Huge Fastigheter AB. 6. När det gäller arvode till revisor och revisorssuppleant får ombudet i uppdrag att rösta för att arvode ska utgå i enlighet med det avtal som ingåtts mellan Huge Fastigheter AB och den revisor och revisorssuppleant vilken tilldelats nämnda uppdrag efter upphandling. Sammanfattning Aktieägares rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämma. Som aktieägare i ett bolag måste kommunen företrädas av ett ombud. Val av ombud sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren bestämt. Vilket organ i kommunen (kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen) som ska fylla fullmakten beror på frågans art. De beslut som ska förekomma på Huge Fastigheter AB:s (nedan benämnt Huge) årsstämma framgår av bolagsordningen. Härutöver behöver ombudet rösta i övriga ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen eller av annat skäl. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen dels fattar beslut om vem som ska företräda Huddinge kommun som ombud vid bolagsstämma i Huge, dels beslutar ge ombudet uppdrag att på årsstämman rösta i enlighet med punkterna 2 6 i ovanstående förslag. Beskrivning av ärendet Huddinge kommun äger samtliga aktier i Huge (nedan benämnt bolaget). Inför ordinarie bolagsstämma måste kommunen ha ett ombud. Ordinarie bolagsstämma hålls en gång om året senast under juni månad. På ordinarie bolagsstämma i Huge ska enligt bolagsordningen för bolaget följande ärenden förekomma till behandling: Beslut om fastställelse av resultat- och balansräkningen, dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, fastställande av arvoden åt styrelse och revisorn och lekmannarevisorerna med suppleanter,

136 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) i förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant, samt anteckning om Huddinge kommunfullmäktiges val av styrelseledamöter och lekmannarevisorer samt suppleanter anteckning om Huddinge kommunfullmäktiges val av ordförande och vice ordförande i styrelsen. Utöver anteckning av kommunfullmäktiges val av styrelseledamöter och styrelsesuppleanter borde anteckning även ske av kommunfullmäktiges val av ordförande och vice ordförande. Härutöver behöver ombudet rösta i övriga ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen eller av annat skäl. Förvaltningens synpunkter Val av ombud på en bolagsstämma i ett bolag, som kommunen äger aktier i, sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren bestämt. Vilket organ i kommunen (kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen) som ska fylla fullmakten beror på frågans art. Kommunfullmäktige ska enligt 3 kap. 9 kommunallagen fatta beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. När det gäller följande beslut får lämpligen det som bolagets revisor föreslår utgöra tillräckligt underlag för ombudets ställningstagande: beslut om fastställelse av resultat- och balansräkningen, beslut om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, samt beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. Beträffande frågan om arvoden till styrelse och till lekmannarevisorerna med suppleanter har kommunfullmäktige fattat beslut i kommunens arvodesreglemente. Detta ska också beslutas av bolagsstämman. De i arvodesreglementet angivna begränsade årsarvodena gäller från och med den 1 januari För varje påföljande år räknas arvodet upp med den procentsats som kommunens anställda erhållit i genomsnittlig löneökning under året dessförinnan. Den genomsnittliga löneökningen för kommunens anställda har under innevarande år uppgått till 2,68 %. Enligt bolagsordningen förutsätts att även val av revisor och revisorssuppleant i förekommande fall ska tas upp av årsstämman. Uppdraget

137 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) som revisor och suppleant gäller ju enligt bolagsordningen till slutet av den årsstämma enligt 9 kap. 21 första stycket aktiebolagslagen (2005:551) som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. Kommunens ombud bör få i uppdrag att rösta för att den revisor och revisorssuppleant utses, som efter vederbörligen genomförd upphandling tilldelats dessa uppdrag av bolaget. När det gäller arvode till revisorn och revisorssuppleanten bör ombudet få i uppdrag att rösta för att arvode ska utgå i enlighet med det avtal som ingås mellan Huge och den revisor och revisorssuppleant vilken tilldelats nämnda uppdrag efter upphandling. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka Kommunjurist Beslutet delges Kommunens ombud Huge Fastigheter AB

138 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Huddinge kommuns ombud på 2017 års bolagsstämmor i SRV Återvinning AB innefattande direktiv till ombudet Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Daniel Dronjak (M) utses till ombud för Huddinge kommun vid SRV återvinning AB:s bolagsstämmor under år Vid dennes förhinder inträder i första hand Emil Högberg (S) som kommunens ombud och i andra hand Vesna Jovic. 2. Ombudet får i uppdrag att vid SRV återvinning AB:s årsstämma år 2017 rösta i enlighet med av bolagets revisor tillstyrkt förslag beträffande fastställelse av resultat- och balansräkning, disposition av bolagets fria kapital enligt fastställd balansräkning, ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören för 2016 års förvaltning. 3. När det gäller förslag om ändring av SRV återvinning AB:s bolagsordning liksom förslag till ägardirektiv för bolaget får ombudet i uppdrag att vid bolagsstämma rösta i enlighet med av kommunfullmäktige den 9 juni 2014, 36, fattat beslut rörande innehållet i dessa handlingar. 4. Ombudet får i uppdrag att vid årsstämman 2017 rösta för de arvoden och sammanträdesersättningar till sysslomän i bolaget som föreslås av bolagets styrelse. 5. I ärende om val av revisor vid årsstämma 2017 i SRV återvinning AB får ombudet i uppdrag att rösta för att den revisor och revisorssuppleant alternativt registrerat revisionsbolag utses i bolaget, som efter vederbörligen genomförd upphandling tilldelats dessa uppdrag av SRV återvinning AB. 6. Beträffande utseende av ordförande och vice ordföranden i styrelsen för SRV återvinning AB för tiden från årsstämman år 2017 till och med ordinarie bolagsstämma år 2018 uppdras åt ombudet att rösta för att Bengt Säberg (M) utses som ordförande i sin egenskap av ledamot för Huddinge kommun, att en ledamot representerande Botkyrka kommun ska utses som 1:e vice ordförande i styrelsen och att en representant i styrelsen för Haninge kommun utses som 2:e ordförande. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

139 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) Sammanfattning Aktieägares rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämma. Som aktieägare i ett bolag måste kommunen företrädas av ett ombud. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren bestämt. De beslut som ska förekomma på SRV återvinning AB:s årsstämma framgår av bolagsordningen. Härutöver behöver ombudet rösta i övriga ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen eller av annat skäl. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen dels fattar beslut om vem som ska företräda Huddinge kommun som ombud vid bolagsstämma i SRV återvinning AB, dels beslutar ge ombudet uppdrag att på årsstämman rösta i enlighet med punkterna 2 6 i ovanstående förslag. Beskrivning av ärendet Huddinge kommun äger 31,53 % av samtliga aktier i SRV återvinning AB (nedan benämnt SRV). Inför ordinarie bolagsstämma måste kommunen ha ett ombud. Ordinarie bolagsstämma hålls en gång om året senast under juni månad. På ordinarie bolagsstämma i SRV ska enligt bolagsordningen för bolaget följande ärenden förekomma till behandling: Beslut om a) fastställande av resultaträkning och balansräkning, b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöter och verkställande direktör, d) fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorerna, e) redovisning av kommunfullmäktige valda styrelseledamöter och revisorer samt ersättare för dessa, f) val av revisor och revisorsersättare, g) val av ordförande och vice ordförande i styrelsen, h) annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (1975:1385) eller bolagsordningen. Förvaltningens synpunkter Val av ombud på en bolagsstämma i ett bolag, som kommunen äger aktier i, sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren bestämt. Vilket organ i kommunen (kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen) som ska fylla fullmakten beror på frågans art. Kommunfullmäktige ska enligt 3 kap. 9

140 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) kommunallagen fatta beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. När det gäller följande beslut får lämpligen det som SRV:s revisor föreslår utgöra tillräckligt underlag för ombudets ställningstagande: beslut om fastställelse av resultat- och balansräkningen, beslut om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, samt beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. Beslut om gällande utformning av bolagsordningen för SRV togs av bolagsstämman den 11 november Kommunfullmäktige i Huddinge kommun beslöt dessförinnan den 9 juni 2014, 36, om dels ett nytt aktieägaravtal, dels en ny bolagsordning samt dels om ägardirektiv för SRV. Beslut om dessa handlingar togs aldrig av bolagsstämman mot bakgrund av invändningar som restes från några ägarkommuner. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer det som nödvändigt att ändra nuvarande konsortialavtal (HKF 5600) eftersom mycket av det som sägs i avtalet inte stämmer med dagens verklighet. Även bolagsordningen måste ändras. Bedömningen görs mot bakgrund av förslaget till Nytt regelverk om upphandling som är på lagrådsremiss. Propositionen 2015/16:195 innehåller ett förslag till lag om upphandling av koncessioner. SRV:s uppdrag idag i förhållande till ägarkommunernas betraktas som en tjänstekoncession. Enligt gällande regler anses därmed ägarkommunerna inte vara skyldiga att upphandla de tjänster som SRV utför åt kommunerna. I förslaget till lag om upphandling av koncessioner gäller undantag från skyldigheten att göra en upphandling för s.k. interna koncessioner; se 3 kap. 13 förslag till lag om upphandling av koncessioner. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer det som tveksamt om SRV idag uppfyller villkoren för s.k. interna koncessioner. I gällande konsortialavtalet för SRV och gällande bolagsordning för SRV finns inget inskrivet om majoritetskrav vid beslut. Enligt 7 kap. 42 i aktiebolagslagen finns dock en sådan regel beträffande ändringar i bolagsordning. Denna regel innebär att ett sådant beslut är giltigt om det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de aktier som är företrädda vid bolagsstämman, om inte annat följer av 7 kap aktiebolagslagen. Kommunen ombud föreslås få i uppdrag att rösta för att bolagsordningen respektive ägardirektiven antas av bolagsstämman i enlighet med kommunfullmäktige beslut den 9 juni 2014, 36.

141 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) Beträffande frågan om arvoden till styrelse, till revisor och till lekmannarevisorerna med suppleanter har kommunfullmäktige inte fattat något vägledande beslut i kommunens arvodesreglemente. SRV föreslår att för åren ska följande årsarvoden utgå: Ordförande kr 1:e vice ordförande kr 2:e vice ordförande kr Övrig ledamot kr Suppleant kr Lekmannarevisor kr. Dessutom beslöt bolagsstämman om följande sammanträdesersättningar till sysslomän i SRV: För de första 2 timmarna 700 kr Därefter påbörjad timme 275 kr Vid kurser och konferenser förlagda utanför kommunen kr per dag. Ledamot har rätt till ersättning motsvarande styrkt löneavdrag om det överstiger sammanträdes- och konferensersättningar ovan. Kommunens ombud vid SRV:s årsstämma bör få i uppdrag att rösta för ovan angivna arvoden. Val av revisor och revisorssuppleant till SRV ska beslutas på årsstämman. SRV har gjort en upphandling av revisionstjänster för räkenskapsåret 2016 med möjlighet till två års förlängning. Mot denna bakgrund föreslås kommunens ombud få i uppdrag att rösta för att den revisor och revisorssuppleant alternativt registrerat revisionsbolag utses i bolaget, som efter vederbörligen genomförd upphandling tilldelats dessa uppdrag av SRV. Uppdragen som ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande i styrelsen ska enligt gällande bolagsordning växla mellan Huddinge, Haninge och Botkyrka kommuner. För den kommande mandatperioden ska uppdragen som ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande utses bland ledamöter som representerar Huddinge, Botkyrka respektive Haninge i nu nämnd ordning. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör

142 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) Björkbacka, Per-Erik Beslutet delges Huddinge kommuns ombud på SRV återvinning AB:s bolagsstämmor SRV återvinning AB Botkyrka kommun Haninge kommun Nynäshamns kommun Salems kommun

143 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Huddinge kommuns ombud på 2017 års bolagsstämmor i Södertörns Energi AB innefattande direktiv till ombudet Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Malin Danielsson (L) utses till ombud för Huddinge kommun vid Södertörns Energi AB:s bolagsstämmor under år Vid dennas förhinder inträder i första hand Marica Lindblad (MP) som kommunens ombud och i andra hand Vesna Jovic. 2. Ombudet får i uppdrag att vid Södertörns Energi AB:s årsstämma år 2017 rösta i enlighet med bolagets revisor tillstyrkt förslag beträffande fastställelse av resultat- och balansräkning samt koncernresultaträkning och koncernbalansräkning, disposition av bolagets fria kapital enligt fastställda balansräkning, ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören för 2016 års förvaltning. 3. Uppdrag ges till ombudet att rösta för att Daniel Dronjak (M) utses som vice ordförande och att en ledamot representerande Botkyrka kommun ska utses som ordförande i styrelsen för Södertörns Energi AB för tiden från årsstämman år 2017 intill dess årsstämma hållits år Ombudet får i uppdrag att vid årsstämman 2017 rösta för de arvoden till sysslomän i Södertörns Energi AB som föreslås av bolagets styrelse. 5. I förekommande fall får ombudet i uppdrag att vid årsstämman 2017 rösta för att den revisor och revisorssuppleant väljs i bolaget, som efter vederbörligen genomförd upphandling tilldelats dessa uppdrag. Sammanfattning Aktieägares rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämma. Som aktieägare i ett bolag måste kommunen företrädas av ett ombud. Kommunens val av ombud sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren bestämt. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

144 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) De beslut som ska förekomma på Södertörn Energi AB:s årsstämma framgår av bolagsordningen. Härutöver behöver ombudet rösta i övriga ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen eller av annat skäl. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen dels fattar beslut om vem som ska företräda Huddinge kommun som ombud vid bolagsstämma i SödertörnsEnergi AB, dels beslutar ge ombudet uppdrag att på årsstämman rösta i enlighet med punkterna 2 5 i ovanstående förslag. Beskrivning av ärendet Huddinge kommun äger hälften av samtliga aktier i Södertörns Energi AB (nedan benämnt bolaget). Inför ordinarie bolagsstämma måste kommunen ha ett ombud. Årsstämma hålls en gång om året senast under juni månad. På årsstämman ska enligt bolagsordningen för bolaget följande ärenden förekomma till behandling: Beslut om a) fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i förekommande fall, koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse, b) disposition beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören, d) fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorerna, e) i förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant, f) val av ordförande och vice ordförande i styrelsen, g) övriga ärenden, vilka i behörig ordning hänskjutits till stämman. Härutöver behöver ombudet rösta i övriga ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen eller av annat skäl. Förvaltningens synpunkter Val av ombud på en bolagsstämma i ett bolag, som kommunen äger aktier i, sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren bestämt. När det gäller följande beslut får lämpligen det som bolagets revisor föreslår utgöra tillräckligt underlag för ombudets ställningstagande: beslut om fastställelse av resultat- och balansräkningen samt koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,

145 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) beslut om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, samt beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. Det kan antecknas att bolaget är skyldigt att upprätta koncernredovisning och att det vid årsstämman ska finnas med ett ärende om fastställelse av koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen. Styrelsen väljs av kommunfullmäktige i respektive ägarkommun. Uppdragen som ordförande och vice ordförande i styrelsen ska enligt uppgift från bolaget växla mellan de två ägarkommunerna. För tiden från årsstämman år 2017 intill dess ordinarie årsstämma hållits år 2018 föreslås det att uppdrag ges åt ombudet att rösta för att Daniel Dronjak (M) utses som vice ordförande och att en ledamot i styrelsen representerande Botkyrka kommun ska utses som ordförande. Årsstämman väljer revisor och revisorssuppleant. Enligt bolagsordningen ska revisorns och suppleantens uppdrag gälla till slutet av den ordinarie bolagsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. Kommunens ombud föreslås få i uppdrag att rösta för att den revisor och revisorssuppleant som bolaget vederbörligen upphandlat väljs till uppdraget som revisor alternativt som revisorssuppleant i bolaget. Kommunfullmäktige beslöt den 13 juni 2016 fastställa förslag till ändrad bolagsordning för Södertörns Energi AB. Beträffande frågan om arvoden till styrelse, revisor och till lekmannarevisorerna med suppleanter har kommunfullmäktige inte fattat något vägledande beslut i kommunens arvodesreglemente. Enligt uppgift från bolaget tillämpas vägledande regler som tagits fram av Botkyrka kommun i denna del. Huddinge kommun har accepterat denna ordning under en rad år. Kommunens ombud bör mot denna bakgrund få i uppdrag att rösta för de arvoden till sysslomän i bolaget som på angivet sätt tagits fram. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör

146 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Per-Erik Björkbacka Kommunjurist Beslutet delges Kommunens ombud och ersättare för ombud Södertörns Energi AB Botkyrka kommun

147 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Huddinge kommuns ombud på 2017 års föreningsstämmor i Föreningen Arena Huddinge innefattande direktiv till ombudet Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Karl Henriksson (KD) utses till ombud för Huddinge kommun vid föreningsstämmor i Föreningen Arena Huddinge under år Vid dennas förhinder inträder i Marica Lindblad (MP) som kommunens ombud. 2. Ombudet får i uppdrag att vid Föreningen Arena Huddinges ordinarie föreningsstämma år 2017 rösta i enlighet med av föreningens revisor tillstyrkt förslag beträffande fastställelse av resultat- och balansräkning, om dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter för 2016 års förvaltning. 3. På Föreningen Arena Huddinges ordinarie föreningsstämma år 2017 får ombudet i uppdrag att på förslag av föreningens styrelse rösta för medlemsavgifter till föreningen och - efter förslag från styrelsen i Arena Huddinge AB - serviceersättning till Arena Huddinge AB gällande för år 2017, att rösta för att föreningen för perioden från ordinarie föreningsstämma år 2017 till och med ordinarie föreningsstämma år 2018 ska ha det antal ledamöter och suppleanter, som föreslagits av föreningens valberedning, att rösta för att föreningens styrelse för perioden från ordinarie föreningsstämma år 2017 till och med ordinarie föreningsstämma år 2018 ska ha de ledamöter och suppleanter från näringslivet, vilka nominerats av föreningens valberedning, att rösta för det val av ordförande i föreningens styrelse för perioden från ordinarie föreningsstämma år 2017 till och med ordinarie föreningsstämma år 2018, vilken nominerats av föreningens valberedning, att rösta för val av den revisor och revisorsuppleant som nominerats av föreningens valberedning, samt att rösta för de val av ledamöter i föreningens valberedning för perioden från ordinarie föreningsstämma år 2017 till och med ordinarie föreningsstämma år 2018 som nominerats av föreningens valberedning. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

148 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Sammanfattning Föreningsmedlems rätt att besluta i föreningens angelägenheter utövas vid föreningsstämma. Som medlem i en förening måste kommunen företrädas av ett ombud. Kommunens val av ombud sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som kommunen bestämt. De beslut som ska förekomma på Föreningen Arena Huddinges årsstämma framgår av föreningens stadgar. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen dels fattar beslut om vem som ska företräda Huddinge kommun som ombud vid föreningsstämman i Föreningen Arena Huddinge, dels beslutar att ge ombudet uppdrag att på årsstämman rösta i enlighet med punkterna 2 och 3 i ovanstående förslag. Beskrivning av ärendet Föreningen Arena Huddinge är en ideell förening och kan enligt sina stadgar driva egna projekt, ge bidrag till externa projekt eller ge bidrag till olika aktiviteter som främjar Huddinges utveckling. Föreningen har cirka 55 medlemmar. Huddinge kommun är medlem i föreningen. Föreningen Arena Huddinge äger i sin tur samtliga aktier i Arena Huddinge AB (nedan servicebolaget) i vilket bolag själva verksamheten som framgår av föreningens stadgar bedrivs. Medlemmarna i föreningen åtar sig att betala en serviceavgift till bolaget, vilken ska finansiera verksamheten. Servicebolagets styrelse ska ha samma sammansättning som föreningens styrelse. Föreningens styrelse skall bestå av lägst sju och högst elva ledamöter. Suppleanterna ska vara lägst tre och högst sju. Av ledamöterna utses tre av kommunfullmäktige i Huddinge kommun varav en skall vara kommundirektören. Styrelsens sammansättning ska vara sådan att kommunens och eventuella styrelseledamöter som utsetts av kommunalt bolag aldrig ska ha egen majoritet. Ordföranden i styrelsen, vilken utses inom styrelsen, ska väljas bland de styrelseledamöter som inte utsetts av kommunen eller kommunägda bolag. Ordföranden i styrelsen kan vara en extern ordförande. Huddinge kommun äger rätt att utse högst två styrelsesuppleanter. Vid ordinarie föreningsstämma ska följande beslut fattas: Beslut om balansräkningens fastställande och disposition av tillgängliga vinstmedel.

149 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Fråga om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter för förvaltningen under det gångna räkenskapsåret. Beslut om avgifter till föreningen och - efter förslag från servicebolaget - serviceersättning till servicebolaget. Beslut om antalet ledamöter och suppleanter. Val av styrelseledamöter och suppleanter från näringslivet. Val av styrelseordförande. Anmälan av kommunen utsedda ledamöter och suppleanter. Val av ledamöter i valberedningen. Val av revisorer och revisorssuppleanter. Behandling av ärende som styrelsen hänskjutit till stämman eller enskild ledamot föreslagit till behandling. Annat ärende som enligt stadgarna kan förekomma på föreningsstämman. Förvaltningens synpunkter Val av ombud på en föreningsstämma i en förening i vilken kommunen är medlem sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som kommunen bestämt. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen beslutar utse ombud och direktiv till ombudet i enlighet med det förslag till beslut som framgår av detta tjänsteutlåtande. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka, Kommunjurist Beslutet delges Kommunens ombud och ersättare för ombud Föreningen Arena Huddinge

150 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Huddinge kommuns ombud på 2016 och 2017 års föreningsstämmor i Generatorns Samfällighetsförening innefattande direktiv till ombudet Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Anders Lindelöf utses till ombud för Huddinge kommun vid Generatorns Samfällighetsförenings föreningsstämmor under åren 2016 och Uppdrag ges till ombudet att rösta för att de personer som kommunfullmäktige i Huddinge kommun föreslagit som ledamöter i styrelsen för Generatorns Samfällighetsförening väljs till angivna uppdrag för tiden från föreningens bildande intill dess ordinarie föreningsstämma hållits för år 2017 samt från ordinarie föreningsstämma år 2017 intill dess ordinarie föreningsstämma hållits för år Uppdraget i denna del ska även innefatta att rösta för att den person som fullmäktige nominerat som ordförande väljs till detta uppdrag. 3. Ombudet får i uppdrag att rösta för de arvoden till sysslomän i Generatorns Samfällighetsförening som föreslås av föreningens styrelse. 4. I förekommande fall får ombudet i uppdrag att rösta för att den revisor väljs i bolaget, som kommunfullmäktige i Huddinge kommun nominerat för detta uppdrag. Sammanfattning Föreningsmedlems rätt att besluta i en förenings angelägenheter utövas vid föreningsstämma. Som medlem i en förening måste kommunen företrädas av ett ombud. Kommunens val av ombud sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som kommunen bestämt. De beslut som ska förekomma på Generatorns Samfällighetsförenings föreningsstämmor framgår av föreningens stadgar. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

151 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen dels fattar beslut om vem som ska företräda Huddinge kommun som ombud vid Generatorns Samfällighetsförenings föreningsstämmor, dels beslutar att ge ombudet uppdrag att på föreningsstämma rösta i enlighet med punkterna 2 4 i ovanstående förslag. Beskrivning av ärendet Generatorns Samfällighetsförening är under bildande. Samfälligheten har till uppgift att förvalta gemensamhetsanläggningen Generatorn ga:1, vilken samfällighet finns inom detaljplaneområdet för Flemingsbergsdalen 1 (del av Generatorn 1 m.fl.). Gemensamhetsanläggningen (nedan GA) ska inrättas och bestå av torg gångvägar och belagda ytor avsedda för gångtrafik belysning hissar med tillhörande schakt och teknik GA:n gäller ovan ytskiktet GA:ns sydöstra del utmed bostadshuset ska bara ingå tills nästa plan är genomförd vilken färdigställer x-området till stationen. Därefter omprövas GA:n och området i den nya planen som säkerställer x- området lyfts in i GA:n istället. Ytavvattningssystemet ingår inte i GA:n utan tillhör konstruktionen under. GA:1 ansvar: Drift: städa, sopa, snöröja, halkbekämpa ytan. Underhåll för parkutrustning och plantering. I detta ingår: Hissarna inklusive strömmatning och el för belysning Belysning Huddinge kommuns andel i gemensamhetsanläggningen är 60 %. Övriga andelar i samfälligheten är fördelade på ett antal fastigheter inom det aktuella detaljplaneområdet. Vid föreningsstämmor i samfällighetsföreningen måste kommunen ha ett ombud. Ordinarie föreningsstämma hålls en gång om året. På ordinarie föreningsstämma ska enligt föreningens stadgar följande ärenden förekomma till behandling: Beslut om

152 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) 1 val av ordförande för stämman 2 val av sekreterare för stämman 3 val av två justerare 4 styrelsens och revisorns berättelser 5 ansvarsfrihet för styrelsen 6 framställningar från styrelsen eller motioner från medlemmarna 7 ersättning till styrelsen och revisorn 8 styrelsens förslag till utgifts- och inkomststat samt debiteringslängd 9 val av styrelse och styrelseordförande 10 val av revisor 11 övriga frågor 12 meddelande av plats där protokollet från stämman hålls tillgängligt. Förvaltningens synpunkter Val av ombud till en föreningsstämma i en förening, som kommunen är medlem i, sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som kommunen bestämt. Nominering av ledamöter och ordförande till styrelsen i föreningen sker för kommunens del av kommunfullmäktige. Även revisor bör nomineras av kommunfullmäktige. Kommunens ombud på föreningsstämman föreslås få i uppdrag att rösta för att de styrelseledamöter, den ordförande och den revisor som kommunfullmäktige nominerat. Beträffande frågan om arvoden till styrelseledamöter och revisor har kommunfullmäktige inte fattat något vägledande beslut i kommunens arvodesreglemente. Kommunens ombud bör mot denna bakgrund få i uppdrag att rösta för de arvoden till sysslomän i som föreslås av föreningens styrelse. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka Kommunjurist

153 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Beslutet delges Kommunens ombud och ersättare för ombud

154 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) HANDLÄGGARE Helena Gerrby Helena.Gerrby@huddinge.se Kommunstyrelsen Anmälan av delegationsbeslut till kommunstyrelsens sammanträde den 14 december 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Redovisning av de delegationsbeslut som förtecknats i bilagor till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 18 november 2016 godkänns. Sammanfattning Kommunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän i enlighet med kommunstyrelsens delegationsordning. Dessa beslut ska redovisas till kommunstyrelsen. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän i enlighet med kommunstyrelsens delegationsordning. Dessa beslut ska redovisas till kommunstyrelsen. Redovisningen innebär inte att kommunstyrelsen omprövar eller fastställer delegationsbesluten. Däremot får kommunstyrelsen återta lämnad delegation eller föregripa ett beslut i ett enskilt ärende av den som fått beslutanderätten genom att själv ta över ärendet och fatta beslut. Delegationsbesluten finns tillgängliga på kommunstyrelsens kansli. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Helena Gerrby Huvudregistrator POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

155 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) Bilagor 1. Förteckning över delegationsbeslut 2. Delegationsbeslut, mark- och exploateringssektionen (exklusive remisser om bygglov) 3a. Förteckning över delegationsbeslut om bygglov, plansektionen 3b. Förteckning över delegationsbeslut om bygglov, gatu- och trafiksektionen 4. Förteckning över delegationsbeslut om trafikföreskrifter, gatu- och trafiksektionen 5. Förteckning över delegationsbeslut om yttranden till lantmäteriavdelningen, plansektionen

156 Delegationsbeslut anmälda till kommunstyrelsen 14 december 2016 Bilaga 1 Nummer Ärendetyp Delegat enligt kommunstyrelsens beslut A 14.2 Personalärenden inom kommunstyrelsens verksamhetsområde (kommunstyrelsen som Kommundirektören anställningsmyndighet Resor, kurser, konferenser och studiebesök för tjänstemän Delegat efter kommundirektörens vidaredelegation C 7.5 Tre till sju dygn inom Europa för tjänstemän utom kommundirektören 1. Deltagande vid Bettsmässan 2017 i London för tjänstemän inom kommunstyrelsens förvaltning. Allmänna ärenden och rättsfrågor Yttrande i tillståndsfrågor enligt kameraövervakningslagen (2013:460) 1. Yttrande över ansökan från Stormarknaden i Flemingsberg AB om tillstånd till allmän kameraövervakning. Kanslichefen C 7.8 D 2.1 Övrigt Beslut om remittering av motioner och andra beslutsärenden för yttrande till nämnder och andra organ 1. Utred möjligheten att göra Huddinge självförsörjande på nötkött till elever och gamla motion väckt av Martin Nigals (SD). 2. Gör ett utegym i Vårby medborgarförslag. 3. Namnsätt cykelvägarna! motion väckt av Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP) och Peter Johansson (MP). 4. Bättre hantering av politiska handlingar - motion väckt av Birgitta Ljung (MP) och Marica Lindblad (MP). Personalärende inom kommunens hela verksamhetsområde (kommunstyrelsen som kommunens centrala arbetsgivarorgan Kanslichefen Chef PA System 1

157 D 3.5 F 3.1 F 7.1 Pensioner Beslut om att bevilja ålderspension, efterlevandepension samt livränta 17 beslut. Övriga personalärenden Beslut om förkortad arbetstid med lönekompensation i enlighet med kommunfullmäktiges beslut av den 17 januari 2005, 12 Två beslut. Bostads- och markärenden Förvärv och överlåtelse av fastighet eller fastighetsdel inom antagen detaljplan samt överenskommelse som avser flyttning av infart för fastighet, flyttning av utrymme för parkering, ersättning för anläggning och vegetation m.m. och där köpeskillingen eller ersättningen uppgår till -högst ett basbelopp. Se bilaga 2. Övriga nyttjanderätter enligt jordabalken (exklusive hyra och tomträtt) samt servitut Dels ingå servitutsavtal till förmån för kommunens fastigheter och dels träffa avtal om nyttjanderätt där kommunen är nyttjanderättshavare Se bilaga 2. Personaldirektören Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen F 7.2 F 7.3 Upplåtelse av nyttjanderätt i kommunens fastigheter i det fall att upplåtelsetiden är högst tio år och upplåtelsen inte omfattas av F7.3 Se bilaga 2. Upplåtelse av nyttjanderätt för ledningar dels i allmän platsmark och dels i annan kommunägd mark där förläggningen innebär mindre påverkan på fastighetens värde Se bilaga 2. Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen 2

158 F 7.5 F 9.1 Upplåtelser av servitut i kommunens fastigheter om detta inte påverkar fastighetens marknadsvärde med mer än tjugo prisbasbelopp Se bilaga 2. Framställning till och yttranden över remisser till natur- och byggnadsnämnden Framställning till och yttranden över remisser från natur- och byggnadsnämnden angående bygglov m.m. samt lämnande av grannemedgivande i samband med bygglov Se bilaga 3a och b. Mark- och exploateringschefen Handläggare med tilldelat ärende inom berörd sektion vid samhällsbyggnadsavdelningen F 9.2 G 1.2 H 1.1 H 1.3 Samråd med lantmäterimyndigheten enligt 4 kap. 25 första stycket fastighetsbildningslagen, 21 anläggningslagen samt 19 ledningsrättslagen Se bilaga 5. Trafikfrågor Med stöd 10 kap 1-3 trafikförordningen av besluta om lokala trafikföreskrifter i enlighet med uttalad policy från kommunstyrelsen Se bilaga 4. Upphandlingar inom samhällsbyggnadsavdelningens gatu- och trafiksektion Beslut om upphandling av varor och tjänster till ett belopp om minst 50 och högst 150 prisbasbelopp Upphandling av projekterande konsult gator Vidja etapp 2A, två beslut. Tilldelningsbeslut avseende val av leverantör där värdet är minst 50 och högst 150 prisbasbelopp Upphandling av projekterande konsult Vidja etapp 2A, ett beslut. Planchefen Handläggare med tilldelat ärende inom gatu- och trafiksektionen Gatu- och trafikchefen Gatu- och trafikchefen 3

159 Ärende Ärende Ärende Ärende Ärende Ärendenummer Registreringsdatum Ärendemening Markupplåtelseavtal avseende elektrisk KS-2016/ starkströmsanläggning inom fastigheten Hammartorp 1:1 proj nr Murvägen KS-2016/ Avtal om lägenhetsarrende avseende del av fastigheterna Länna 40:1, Länna 45:1 och Länna 7:1 KS-2016/ Fastighetsreglering/köp av del av fastigheten Rektangeln 1 KS-2016/ Släntmedgivande och överenskommelse om fastighetsreglering mellan Gladö kvarn 1:1 (kommunägd) och Gladö kvarn 1:30 KS-2016/ Släntmedgivande och överenskommelse om fastighetsreglering mellan Myrängen 1:12 (kommunägd) och Högmora 3:36 KS-2016/ Markupplåtelseavtal avseende lågspänningsanläggning Sjöängen 2:2, proj nr KS-2016/ Släntmedgivande och överenskommelse om fastighetsreglering mellan Gladö kvarn 1:1 (kommunägd) och Gladö kvarn 1:71 KS-2015/ Underrättelse om överlåtelse av arrendeavtal avseende mobilmast inom Kynäs 2:11 KS-2016/ Släntmedgivande och övernskommelse om fastighetsreglering mellan Gladö kvarn 1:1 (kommunägd) och Gladö kvarn 1:25 KS-2016/ Markupplåtelseavtal avseende elektrisk starkströmsanläggning inom Länna 45:1, proj nr

160 Ärende: KS-2016/2362 Sida 1 av 1 Handlingslista: KS-2016/2362 Diariebeteckning: 310, Allmänt Ärendemening: Interna bygglovremisser till Plansektionen under 2016 Handläggare: Leopold-Skoglund, Martina Utskriftsdatum # Datum Reg.datum Handlingstyp Handlingsstatus Delegationsbeslut Delegationsbeslut Delegationsbeslut Delegationsbeslut Delegationsbeslut Delegationsbeslut Åtgärd/Handling Avsändare/Mottagare Remissvar Lissma 4_16.docx Postlåda-MSB Bygglovsavdelningen (Registrator) Remissvar Lissma 4_16.docx Remissvar bygglov Lissma 4_386.docx Postlåda- MSB Bygglovsavdelningen (Registrator) Remissvar bygglov Lissma 4_386.docx Remissvar bygglov Solgård 3_50.docx Remissvar bygglov Lissma 4_50.docx

161 Handlingslista: KS-2016/2327 Diariebeteckning: 359, Övrigt Ärendemening: Samlingsärende Bygglovsremisser gatu- och trafiksektionen Handläggare: Feychting, Annika Utskriftsdatum # Datum Reg.datum Handlingstyp Handlingsstatus Åtgärd/Handling Avsändare/Mottagare Remissvar Remissvar Högmora 5:27 Karolina Erlansson Remissvar Remissvar Professorn 8 Isabelle Stöckel Remissvar Remissvar Professorn 5 Karolina Erlansson Remissvar Remissvar Professorn 4 Karolina Erlansson Remissvar Remissvar Professorn 9 Ioulia Christidi Remissvar Remissvar Lednyckeln 1 Karolina Erlansson Remissvar Remissvar Vidja Isabelle Stöckel Remissvar Remissvar Löparen 1 Ioulia Cristidi Remissvar Remiss bygglov Myrängen 2:46 Karolina Erlansson Remissvar Remissvar bygglov Brynstenen 1 Karolina Erlansson Remissvar Remissvar bygglov Brevet 9 Ioulia Cristidi Remissvar Remissvar Bygglov Brevet 13 Ioulia Cristidi Remissvar Remissvar bygglov Gärdet 6 Bygglovsavdelningen Remissvar Remissvar bygglov Vårby Gård 1:21 Ioulia Cristidi Remissvar Remiss bygglov brevet 12 Ioulia Cristidi

162

163 Ärende Ärende Ärende Ärende Ärende Ärendenummer Registreringsdatum Ärendemening KS-2016/ Ansökan om dispens från trafikföreskrift GYE 259 KS-2016/ Ansökan om dispens från trafikföreskrift OGF 442 KS-2016/ Ansökan om dispens från trafikföreskrift ANJ 015 KS-2016/ Ansökan om dispens från trafikföreskrift GYJ 136

164 Ärende: KS-2016/2482 Sida 1 av 1 Handlingslista: KS-2016/2482 Diariebeteckning: 340, Allmänt Ärendemening: Interna remisser från lantmäteriavdelningen för 2016 Handläggare: Martina Leopold-Skoglund Utskriftsdatum # Datum Reg.datum Handlingstyp Handlingsstatus Delegationsbeslut Åtgärd/Handling Avsändare/Mottagare Delegationsbeslut godkännande förrättning Härdgropen 10 och 12.docx Thimfors, Olof Delegationsbeslut Delegationsbeslut godkännande förrättning Godkänd Härdgropen 10 och 12.docx Delegationsbeslut Remiss avseende fastighetsreglering, avstyckning och anläggningsråd för Härdgropen 10 och Härdgropen 12 Thimfors, Olof Delegationsbeslut godkännande förrättning Anoden docx lantmäteri@huddinge.se Delegationsbeslut Delegationsbeslut godkännande förrättning Viltfällan 18.docx lantmäteri@huddinge.se Delegationsbeslut Delegationsbeslut godkännande förrättning Godkänd Viltfällan 18.docx Delegationsbeslut Delegationsbeslut godkännande förrättning Anoden Godkänd 4.docx

165 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 30 november Paragraf Diarienummer KS-2016/ Förvärv av fastigheten Laken 7, Solgård Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Sammanfattning Kommunen avser att planlägga ett område i centrala Solgård för att möta det ökade behovet av skolplatser. Som underlag för kommande detaljplaneläggning har kommunen tagit fram ett förslag till program, Solgård 2:22 m.fl. som bland annat redovisar ny infart till den planerade F-6-skolan över fastigheten Laken 7. Lokaliseringen av F-6-skolan föreslås uppe på berget bakom fastigheten Laken 7. I samband med att programmet har varit ute på samråd, har dialog förts med fastighetsägarna som har ställt sig positiva till förslaget om att kommunen förvärvar fastigheten Laken 7. Syftet med förvärvet av fastigheten Laken 7 är att inför den kommande detaljplaneläggningen av området kunna trygga angöringen upp till den planerade skolan. Efter det att marknadsvärdet bedömdes har förhandling skett med fastighetsägarna om ett friköpspris, där parterna har överenskommit om ett pris på 6,9 miljoner kronor. Inför planuppdrag för Solgård 2:22 m.fl. är det tänkt att intentionsavtal med berörda fastighetsägare ska upprättas, som reglerar att kommunen får förtur att förvärva fastigheter som behövs för den kommunala planeringen. Anledningen till att kommunen förvärvar fastigheten Laken 7 innan dess att planuppdrag beslutas, är att fastighetsägarna har tecknat sig på ett annat boende med tillträde den 6 april 2017 och därmed har önskemål om att kommunen förvärvar fastigheten innan tillträde till det nya boendet sker. Kommunens tillträde till fastigheten Laken 7 föreslås därför enligt köpekontraktet ske den 31 mars Överläggning I ärendet yttrar sig Birgitta Ljung (MP), Malin Danielsson (L), Jonas Pettersson, exploateringsingenjör, och Christian Ottosson (C). Härefter förklaras överläggningen avslutad.

166 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) HANDLÄGGARE Pettersson, Jonas Jonas.Pettersson@huddinge.se Kommunstyrelsen Förvärv av fastigheten Laken 7, Solgård Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Köpekontrakt mellan Huddinge kommun och ägarna till fastigheten Laken 7 godkänns i enlighet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 31 oktober Sammanfattning Kommunen avser att planlägga ett område i centrala Solgård för att möta det ökade behovet av skolplatser. Som underlag för kommande detaljplaneläggning har kommunen tagit fram ett förslag till program, Solgård 2:22 m.fl. som bland annat redovisar ny infart till den planerade F-6-skolan över fastigheten Laken 7. Lokaliseringen av F-6-skolan föreslås uppe på berget bakom fastigheten Laken 7. I samband med att programmet har varit ute på samråd, har dialog förts med fastighetsägarna som har ställt sig positiva till förslaget om att kommunen förvärvar fastigheten Laken 7. Syftet med förvärvet av fastigheten Laken 7 är att inför den kommande detaljplaneläggningen av området kunna trygga angöringen upp till den planerade skolan. Efter det att marknadsvärdet bedömdes har förhandling skett med fastighetsägarna om ett friköpspris, där parterna har överenskommit om ett pris på 6,9 miljoner kronor. Inför planuppdrag för Solgård 2:22 m.fl. är det tänkt att intentionsavtal med berörda fastighetsägare ska upprättas, som reglerar att kommunen får förtur att förvärva fastigheter som behövs för den kommunala planeringen. Anledningen till att kommunen förvärvar fastigheten Laken 7 innan dess att planuppdrag beslutas, är att fastighetsägarna har tecknat sig på ett annat boende med tillträde den 6 april 2017 och därmed har önskemål om att kommunen förvärvar fastigheten innan tillträde till det nya boendet sker. Kommunens tillträde till fastigheten Laken 7 föreslås därför enligt köpekontraktet ske den 31 mars POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

167 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Beskrivning av ärendet Bakgrund Kommunen avser att planlägga ett område i centrala Solgård för att möta det ökade behovet av skolplatser. Som underlag för kommande detaljplaneläggning har kommunen tagit fram ett förslag till program, Solgård 2:22 m.fl. som bland annat redovisar ny infart till den planerade F-6-skolan över fastigheten Laken 7. F-6-skolan föreslås uppe på berget bakom fastigheten Laken 7. I samband med att programmet har varit ute på samråd, har dialog förts med fastighetsägarna som har ställt sig positiva till förslaget om att kommunen förvärvar fastigheten Laken 7. Syftet med förvärvet av fastigheten Laken 7 är att inför den kommande detaljplaneläggningen av området kunna trygga angöringen upp till den planerade skolan. Inför planuppdrag är det tänkt att intentionsavtal med berörda fastighetsägare ska upprättas, som ska ligga till grund för beslut om planuppdrag. Intentionsavtalet avser att reglera att kommunen får förtur att förvärva fastigheter som behövs för den kommunala planeringen. Fastighetsägarna till Laken 7 har dock redan nu med anledning av kommunens planering för en förändrad markanvändning enligt förslag till program tecknat sig på ett annat boende med tillträde den 6 april Fastighetsägarna önskar därför att kommunen förvärvar fastigheten innan dess att tillträde till deras nya boende sker, och således innan dess att planuppdrag beslutas. Kommunens tillträde till fastigheten Laken 7 föreslås därför enligt köpekontraktet ske den 31 mars Övriga berörda fastighetsägare som kan komma att beröras av kommunens planering avser kommunen att teckna intentionsavtal med inför planuppdrag. Fastigheten Laken 7 är bebyggd med ett friliggande småhus med en boarea om 138 kvm, och en biarea om 131 kvm. Tomten är kvm och utgörs huvudsakligen av gräsmatta, buskar och fruktträd. På tomten finns också en friggebod om ca 10 kvm.

168 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Fastigheten Laken 7 markerad med grön kantfärg. Värdering I december 2015 så tog kommunen fram en värdering genom auktoriserad värderingsfirma avseende fastigheten Laken 7. Värderingen bedömde att marknadsvärdet vid värdetidpunkten var 5,9 miljoner kronor. Efter det att marknadsvärdet bedömdes har förhandling skett med fastighetsägarna om ett friköpspris, där parterna har överenskommit om ett pris på 6,9 miljoner kronor. Anledningen till att kommunen betalar ett pris som överstiger det bedömda marknadsvärdet är att kommunen har tagit fram ett program för området som föreslår en annan markanvändning än nuvarande bostadsändamål. Detta innebär att förvärvet har sin utgångspunkt i en förändrad markanvändning och inte innebär en frivillig situation fullt ut. Pågående programarbete gör det svårt att sälja fastigheten på den öppna marknaden. Vid inlösen av mark i en tvångssituation tillämpas expropriationslagen där ersättningen ska motsvara fastighetens marknadsvärde och ett påslag om 25 %. Överenskommen köpeskilling beaktar dessa förutsättningar. Det är även av betydelse att nå en överenskommelse med fastighetsägarna för att möta deras behov att trygga sin bostadssituation. Uthyrning Eftersom planuppdrag för kommande detaljplan för Solgård 2:22 inte har beslutats ännu, så kommer kommunen att äga fastigheten med ett friliggande

169 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) småhus fram till dess att detaljplanen vinner laga kraft, och det planerade skolbygget kan påbörjas och byggnaderna på fastigheten Laken 7 rivs. I avvaktan på detaljplanens genomförande och fram till dess att huset ska rivas så avses fastigheten hyras ut med ett avstående av besittningsskyddet, som ska godkännas av Hyresnämnden. Detaljplan Beslut för planuppdrag för Solgård 2:22 m.fl. beräknas kunna ske under kv Tidsplanen för planuppdraget har skjutits framåt, främst med anledning av utredning av behovet av förskola samt behov av en 7-manna fotbollsplan inom projektet. Intentionsavtal med övriga berörda fastighetsägare ska tecknas innan dess att det blir aktuellt med beslut om planuppdrag. Ett intentionsavtal ska också tecknas med Huge Fastigheter AB, vilket bl.a. reglerar markförsäljning av den planerade skolan och inriktning för kommande detaljplanearbete. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att fastigheten Laken 7 bör förvärvas innan dess att planuppdrag för programmet beslutas. Det är av betydelse att nå en överenskommelse på frivillig basis för att trygga markägande för planerad markanvändning enligt programförslaget. Det är även av betydelse att nå en överenskommelse med fastighetsägarna för att möta deras behov att trygga sin bostadssituation. Pågående programarbete gör det svårt för fastighetsägarna att sälja fastigheten på den öppna marknaden. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Jonas Pettersson Exploateringsingenjör Bilagor Bilaga 1 Köpekontrakt Bilaga 2 Värdeutlåtande avseende fastigheten Laken 7 Beslutet delges Ägarna till fastigheten Laken 7

170 1(5) KÖPEKONTRAKT Säljare: Lars Degerheim, personnummer Pia Degerheim, personnummer nedan kallade säljarna. Köpare: Huddinge kommun, org. nr , Huddinge, nedan kallad kommunen. 1. BAKGRUND Kommunen avser att planlägga ett område i centrala Solgård för att möta det ökande behovet av skola, förskola och bostäder. Som underlag för kommande detaljplaneläggning har kommunen tagit fram ett förslag till program, Solgård 2:22 m.fl. som bland annat redovisar ny infart till den planerade skolan över fastigheten Laken 7. I samband med att programmet har varit ute på samråd, har dialog förts mellan parterna där säljarna har ställt sig positiva till förslaget om att kommunen förvärvar fastigheten. Syftet med detta avtal är att reglera kommunens inköp av fastigheten i samband med den kommande detaljplaneläggningen av området för att kunna trygga angöringen upp till berget och den kommande planerade skolan. 2. AVTALETS GILTLIGHET Detta köpeavtal blir för parterna bindande endast under förutsättning att kommunstyrelsen i Huddinge kommun godkänner köpeavtalet senast och att beslutet om att godkänna köpeavtalet vinner laga kraft. Skulle ovanstående förutsättning inte uppfyllas är avtalet förfallet i sin helhet utan ersättningsskyldighet för någondera parten. 3. SÅLD EGENDOM Fastigheten Laken 7, nedan kallad fastigheten är bebyggd och är belägen inom området Solgård i Huddinge kommun. Gällande detaljplan anger bostadsändamål, friliggande småhus i två våningar. Fastigheten har en areal om ca 1232 kvm och är markerad med grön kantfärg på bifogad kartbilaga, bilaga 1. Härmed förklaras den sålda egendomen överlåten på kommunen. 5. TILLTRÄDE OCH LAGFART Tillträde till fastigheten sker förutsatt att kommunstyrelsens beslut att godkänna detta köpeavtal har vunnit laga kraft. Dnr: KS-2016/

171 2(5) 6. KÖPESKILLING Kommunen ska som betalning för fastigheten erlägga en köpeskilling om SEXMILJONERNIOHUNDRATUSEN ( ) KRONOR. 7. BETALNINGSSÄTT Köpeskilling erlägges senast på tillträdesdagen. Om slutlikviden ej erlägges på tillträdesdagen ska ränta enligt räntelagen utgå från tillträdesdagen och säljarna har rätt att häva köpet. Betalning enligt detta avtal erlägges genom insättning på säljarnas konto med nummer tillhörande Swedbank med referensen Köpeskilling Laken KÖPEBREV När kommunen har betalat hela köpeskillingen enligt 6 överlämnar säljarna ett kvitterat köpebrev till kommunen 9. FASTIGHETENS SKICK Fastigheten överlåtes i befintligt skick. Säljarna ansvarar för att hålla fastigheten i vårdat skick till tillträdesdagen. 10. INTECKNINGAR, M M Säljarna garanterar att fastigheten vid detta köpeavtals undertecknande inte besväras av några beviljade inteckningar. Säljarna garanterar även att ansökan om inteckning ej har gjorts eller kommer att göras efter detta köpeavtals undertecknande. 11. BELASTNINGAR Fastigheten är delägare i samfälligheten Laken S:1 med 1/3 andel. Syftet med samfälligheten är skaftväg för fastigheten Laken 19. Fastigheten belastas av ett officialservitut med ändamålet vatten, avlopp och el, rättighetsbeteckning 0126K-11687, där härskande fastighet är Laken 19. Servitutet medger den härskande fastigheten Laken 19 att nedlägga, underhålla och förnya VSD-(vatten, spillvatten, dagvatten) ledningar och elledningar. Fastigheten ingår i fastighetsplan med aktbeteckning 1026K-10726, där ca 5 kvm av fastighetens nordvästra hörn ska regleras över till fastigheten Laken 8 innan dess att fastigheten Laken 8 kan avstyckas. 12. KÖPARENS UNDERSÖKNINGSPLIKT Dnr: KS-2016/

172 Kommunen har beretts tillfälle att fullgöra sin undersökningsplikt enligt 4 kap. Jordabalken. 3(5) 13. FÖRSÄKRINGAR Säljarna försäkrar att fastigheten är försäkrad mot brand, stöld, åverkan samt vattenskada till ett betryggande belopp och att premie är betald intill tillträdesdagen. Skulle fastigheten skadas före tillträdesdagen ska den säljarnas tillkommande skadeersättning tillfalla kommunen mot att denne fullgör köpeskillingslikviden enligt detta kontrakt. Säljarna är befriad från skyldighet att återställa fastigheten i förut befintligt skick. 14. INKOMSTER OCH UTGIFTER Säljarna ska svara för räntor, skatter och avgifter som utgår på grund av fastighetsinnehavet och avser tiden före tillträdesdagen. 15. ÖVERLÄMNANDE AV HANDLINGAR SAMT NYCKLAR Sedan köpeskillingen betalats enligt de i 6 angivna villkoren, ska säljarna till kommunen överlämna de nycklar säljarna har samt obelånade pantbrev, och andra handlingar rörande fastigheten vilka är av betydelse för kommunen som ägare av denna. 16. ÖVRIGT Säljarna svarar för att tomten och byggnader på tillträdesdagen är avstädade och tomställda. Kvarvarande föremål som tillhör säljarna, har kommunen rätt att forsla bort på säljarnas bekostnad eller behålla utan ersättning. Senast på tillträdesdagen ska säljarna och kommunen göra gemensam syn på fastigheten. 17. ÄNDRINGAR Ändringar eller tillägg till detta köpeavtal ska göras skriftligen för att äga giltighet. 18. TVIST Tvist rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal skall avgöras av allmän domstol. Av detta köpekontrakt är två likalydande exemplar upprättade och växlade För Huddinge kommun För Laken 7 Dnr: KS-2016/

173 4(5) Charlotta Thureson Lars Degerheim Mark- och exploateringschef.... Jonas Pettersson Pia Degerheim Exploateringsingenjör Att säljarna egenhändigt undertecknat detta köpeavtal intygar:. Att kommunen egenhändigt undertecknat detta köpeavtal intygar:.. Bilagor: Bilaga 1, kartbilaga Bilaga 2, värdeutlåtande avseende fastigheten Dnr: KS-2016/

174 Bilaga 1, kartbilaga 5(5) Fastigheten Laken 7 markerad med grön kantfärg Dnr: KS-2016/

175 Värdeutlåtande avseende fastigheten Laken 7 Huddinge kommun FORUM FASTIGHETSEKONOMI AB

176 Laken 7 2(7) Huddinge kommun UPPDRAG Uppdragsgivare Syfte Värderingsobjekt Huddinge kommun genom Jonas Pettersson. Att bedöma värderingsobjektets marknadsvärde och utgöra underlag för eventuellt förvärv. Fastigheten Laken 7 i Huddinge kommun. Värdetidpunkt Värdetidpunkt är december Förutsättningar För uppdraget gäller bilagda Allmänna villkor för värdeutlåtande. Värderingen förutsätter att taxerad boarea respektive biarea är korrekt. Fastigheten värderas utifrån aktuell användning och gällande plan. Underlag - Besiktning av värderingsobjektet av undertecknad tillsammans med fastighetsägaren. - Utdrag ur fastighetsdatasystemet (FDS). - Ortsprisunderlag. - Marknadsinformation (ortspris samt samtal med lokala mäklare). - Kartmaterial. BESKRIVNING Fastighetstyp Läge Småhus. Värderingsobjektet ligger i Solgård, drygt 500 m söder om Huddinge centrum och pendeltågsstationen. Gatuadressen är Nyängsvägen 10 i Huddinge. Näromgivningen utgörs av främst småhusbebyggelse.

177 Laken 7 3(7) Huddinge kommun Planförhållanden Värderingsobjektet omfattas av stadsplan: Kv iden m fl från Gällande detaljplan anger BF II, bostadsändamål, fristående hus, två våningar. Tomt får inte vara mindre än 800 kvm. Servitut, pantbrev mm Inskrivna servitut, nyttjanderätter, pantbrev m m framgår av bifogade utdrag ur fastighetsregistret.

178 Laken 7 4(7) Huddinge kommun Byggnad Värderingsobjektet är bebyggt med ett friliggande småhus om en bostadsvåning samt suterrängvåning. Enligt taxeringsuppgifter (FDS-utdrag) är småhuset uppfört 1947, tillbyggt 1972 och har ett värdeår om Enligt taxeringsuppgifter uppgår boarean till 138 kvm och biutrymmen till 131 kvm. Kontrollmätning av dessa uppgifter har ej utförts. Bostadsvåningen utgörs av kök, tre sovrum, vardagsrum, vardagsrum/hall samt badrum. På suterrängvåningen finns gillestuga, bad, bastu, pannrum, garage och förråd. Separat uthyrningsdel som inrymmer allrum med trinett, sovrum, WC/dusch. Byggnaden är grundlagd på betongplatta på mark, fasaderna är av tegel och taket belagt med betongpannor. Papp och läkt byttes ganska nyligen men takpannorna är troligen från Stomme av trä. Planlösningen och standarden är god. Badrum med toa, badkar och duschhörna med golvvärme och handdukstork. Badrummet renoverades 90-tal och man kompletterade med duschhörnan under 2000-talet. Köket renoverades ganska nyligen och har en modern köksutrustning, vita snickerier och svart stenskiva. En braskamin finns i vardagsrummet och en i gillestugan. Golven är huvudsakligen belagda med parkett. Uppvärmning sker med luft/vattenvärmepump (installerades omkring 2008) via vattenradiatorer. Ventilationen utgörs av ett FTXsystem med återvinning på frånluften. Fönstren är av tvåglastyp med träbågar. På husets baksida finns en veranda. De invändiga ytskikten bedöms överlag vara bra. Tomt Taxering Tomten är kvm och utgörs huvudsakligen av gräsmatta, buskar och fruktträd. Tomten är delvis omgärdad av staket. På tomten finns också en friggebod om ca 10 kvm. Fastighetens taxeringsvärde enligt taxeringsåret 2015, uppgår till kr, varav byggnadsvärdet är kr och markvärdet kr. Standardpoängen är 33.

179 Laken 7 5(7) Huddinge kommun VÄRDERING Metod Syftet med värderingen är att bedöma värderingsobjektets marknadsvärde. Med marknadsvärde avses det mest sannolika priset vid en normal försäljning av värderingsobjektet på den öppna marknaden. Här bedöms detta genom en ortsprisanalys, d v s med jämförelser med noterade priser för liknande objekt i jämförbara lägen. Ortspris Ett ortsprismaterial har tagits fram avseende friliggande småhus (ej strandnära, typkod 220) som har köpts det senaste året i Huddinge kommun (> 500 st). Köpen har sedan gallrats med avseende på tomtareal ( kvm), boarea ( kvm), biarea (> 100 kvm) byggår ( ), standardpoäng minst 30. Antalet jämförelseköp uppgår då till 14 st. Genomsnittligt pris i materialet uppgår till ca 5,6 mkr (ca kr/kvm BOA). Genomsnittlig tomtareal uppgår till ca 974 kvm, boarea ca 132 kvm, biarea 127 kvm, taxeringsvärde ca tkr och K/T-tal (köpeskilling/taxeringsvärde) 1,8. Se bilaga 1. Eftersom jämförelseobjekten har en i princip okänd standard och skick får man utgå från att de har en i genomsnitt medelmåttig standard och skick. (Vi tänker oss här ca 10 år gamla badrum, kök, tak, fasad och uppvärmningssystem och ytskikt.) Villastatistik Källan Mäklarstatistik.se samlar prisinformation om sålda villor. Underlaget omfattar 570 st sålda villor under det senaste året. Enligt grafen nedan har kvoten K/T stigit under det senaste året. Men från april 2015 verkar kvoten ha planat ut kring drygt 1,9.

180 Laken 7 6(7) Huddinge kommun Riksbanken har fortsatt att sänka styrräntan under Därmed har det blivit billigare att belåna fast egendom. Det förefaller därför rimligt att priset på villor i Huddinge har stigit under Värdebedömning Värderingsobjektet bedöms ha en standard och ett generellt skick som i princip överensstämmer med ortsprismaterialet. Dock är köket nytt, huset har en något större boarea och biarea. Fastigheten har en större tomtstorlek och ett marginellt lägre taxeringsvärde än ortsprismaterialet. Baserat på ortspris, underlagsmaterial, det geografiska läget och prisstatistik bör marknadsvärdet på värderingsobjektet återfinnas omkring 5,9 mkr.

181 Laken 7 7(7) Huddinge kommun MARKNADSVÄRDE Marknadsvärdet av fastigheten Laken 7 i Huddinge kommun bedöms vid värdetidpunkten december 2015 till: Fem miljoner niohundra tusen kronor [ kr ] OBS! Notera värderingsförutsättningarna under Förutsättningar ovan. Stockholm FORUM FASTIGHETSEKONOMI AB Marcus Persson Civilingenjör Bilagor: 1. Ortspris 2. Utdrag ur fastighetsdatasystemet (FDS) 3. Allmänna villkor för värdeutlåtande

182 Laken 7 Bilaga 1 Huddinge kommun Adress Areal Pris/areal Boa Bia Pris Pris/boa Datum K/T Tax-värde Taxvärde/boa Byggår Almvägen , Bergsvägen , Branta Backen , Bridgevägen 17 m.f , Furudalsvägen , Hästbäcksvägen 11 m.f , Hästbäcksvägen 11 m.f , Kilvägen 2 m.f , Krokvägen , Könitzvägen 7A , Lövdalsvägen 44B , Norrängsvägen , Stålmansvägen , Tallåsstigen , Medel ,

183 Laken 7 Bilaga 2 Huddinge kommun

184 Laken 7 Bilaga 2 Huddinge kommun

185 Laken 7 Bilaga 2 Huddinge kommun

186 Laken 7 Bilaga 2 Huddinge kommun

187 Laken 7 Bilaga 3 Huddinge kommun ALJ.MÄI\1\A VILLKOR FÖR V ÄRI)ElJTI.ÅTANI)E De~:m ullmilimu villk(jl tir g~mtrrt~mnl uturl~.!hhj~ U\.' C'BRE S\\'t!Jt>n AB, D1Z Swetli!.n AB, Forum Fusligh~lst!klmomi AB, FS Fu~Ligh~l~!tratogi AR New,ec Ad\~ce AB, Savill! Sweden AB och Svefu AB. De är utarbetade med utgångspunkt från God Värderaned, upprattat av sektionen För Fastiglu:rtsvarderi.ng inom Samhd.llsbyggarna och ttr <lv~~lda fur ~mktorie=t!r<ldt:! vttrd~1nre inom Samhttllsbyggarna. Villkoreli galler från l 'id vardering av hela, delar av fustigheter, tomträtter. byggnader pä ofri grund eller liknande viirdenngmppdrag rnom Svt;!rlge. Såv.i.tt ej annat fi.-amgår av vt\.f(l~utlåtandet: gäll~r följ ande~ l Värdcullåh1ndcls umfnllning 1.1 Värderingsobjektet omfattar i värdemlätandet angiven taft eg~klom ~;~llt:lr mol~::=vtm.llld;;'j nu:1d lillhön.m<.l"' Iiilligh~;~Lt~:r l'ch skyliligheter i fonn av serv:ttut, ledningsratt, 'amtl!lhgheter och övriga rti.ttiglt~ter eller ~kyld.ighetel- som.tiamgår av tltdrag från l"a3tighel3regi,tret hantllrligt till vru:derijjgsobjektet. 1.2 Värdeutlåtandet omfatmr aven, i förekommande full, till v:irderi 11gsohjektet: hömnde fustjglletsti11hellör- och hyggnnrlstillbchor, dock CJ industntillbcmr i annan omfuttrnng l1n vad Rom fh:!mg~-ravutlåtanilet 1.3 Kontroll av mskrivna rattigheter har skett genom utdrag från ~ astighctsrcgistrel Den rnformation s om crhällits gonom fi'asrighetsregir.;tret hc:jr t'cn11tsattr; vara korrekt och fh1l~tänilig, vl:ll"för y Lk.. :rligw:c utredning uv l!gula!orhållanlku llch ruspositionsrätt OJ v1dtagits. Vad gäller legala torhållanden utl..:.vt!r vad som fi-a.mgår av Fa~t.ighetsreg.is:trd h. 1r.. d~sa enbart beaktal3 i den omfattning information dl!rom lltmnats skriftligen av tlppclmgsg.ivaretl1ägaren ellel denne:s ombt1d Förutom det som fr;ungår av utdrag från fastighetsregistret samt av uppgifter som lämnats av llpljciragsg.ivaren/äg:aren eller dennes ombud har det förut'atts att varderingsobjektet inte he1a~tm'~ av icke in::;krivna ser-vitut., uyt:tjandernfuavta1 eller andra a'ial som i nägot avseende bcgramm fastighcts ~g~rem:: rådigher över egendomen F::Jmt att \"ärd.etingsnhje'ktet ink bel~~ uv h::lw.~gaml.,; utgill;...t, uvgifi~;r dh...'l.- W"illra gra.v ~t.i~"\ ner_ V iebre har det fomtf:~tts att "\rärderingst!hjektet ink är fur;...'jna.l 10r tvi::~ t i något uvsccrtlk: 2 ~ ö rutsättningar för värdeutlåtande 2.1 Den information som innefattas i viirdeutlatandet har insamlats fr:\n källor som b.::.dömts vara tillfurlitliga. Samtliga uppgifter ~crm erhå111tr p;enom uppdrap;sp;lvaren ;~ garen eller di..-1mc::~ omljud ud1 cv~~ntljl:ll~t nyt ~~mtleliiltshtt\"m-c, hkfl forntsatts vara korrekta. Uppgifterna har enda>! kontrollerats genom en allnätt rimlighct~bedömning Vidare har forutsatts ätt rnget av relevans för viirdebedilmningen har utelltmnats av uppdrngsgivölreniaganm elle r rleuues om1m(l 2.2 De areor som laggs till gnmd K."'lr vrtnlering,en h... -u t>l-liållits genom uppdrag>givareniilgaren eller dennes ombud. Värder::~ren h::1r forlitat F: i g på rlerf:a areor och har inte mätt npp dem pu IJluf:! t.:lk-r!jå litjrirtgw., HlCJl UlCUllll:l. liw..konll\)il i.-tu!il germm en nmhghetr;hedömning..~r etml~ har thrlltsatn< v2.r~ UIJVIH~lllu i Lnlighcl nj(_'d vi<-1 vmjl~ lillfiilll' gulhmth~ '"'Sv l",'itsk standard". 2_:1 Vad m. ser hyrer;- och arrendetorhållanden eller ~ndra nyt~mtdnälln, luu v~lnku ctlönmingl n i mn~korrnnamlc ftt.ll utgatt från gillande hyres- och arrendeavtal amt övriga ll)1tjancl t>.. rättsavml Kopior av dessa ~ller o..ndm h.'lndlil1gar utvlsande relevanta villkor har emillits av uppdragsgiv ~ ~n./lij91h!il ~ner llffime~ mullltd 2.4 V ti.j.-dt!fihg,sobj ~kte t fömtsatts <1 t>ls llp1jf3;lla alla ~rford ~ rlig.a mynd.tghetskrav och tör fustigheten gl!llande 'illkor, så>om planffi rh~ lh:ulden etc. ddf: IHt erl1ållit all a erfordet liga myn(li e, hcbtilhtwui fur tk:~ :~ u.uväm.hring pu ::~ ält :mm l:lflgc:~ i ullåtanctet. 3 Miljiif.-ågor 3.1 "lt/än.lct~cdömr.riugcu gällt.'l LmOCr.i0ru~ältnirl8l::I"i ull m~:~rk.,;llt... 'I byggnader mcm viirderrngsobi ektet inte ar i behov av san<>ring dll;'l alt del.lllr~liggl;'l ritgun ajlll<dl flln n av miljöm~t ~ :::ig belastinng. 3.2 Mot bakgrund av vad som framgår av 3.1 angvarar värderaren inte tlen ~::=kml <J som k:.m å.::~amki.t:::= uprxhug:::gi... artm 1:'111;'1 tred1e man som en konsekvens av ätt vardebedömningen är felal:::tig på g.nmd av att värder.in.gsobj e het är.i. bt>ltov av sanering eller att det förehgger någon annan!orm av m;ljöm~f;f.ig belastning. 4 Ref\ildning, tej.;;nisld ~kicli 4.1 Den J:Ysllko konditionen hos dc!lllläggningar (byggnader osv) f:c'jm heskrivj:: 1 ntlfu"anif_et är ho:~rer::~d på översi"k-tlig ol.-nlftr bc::~ikllring. l-tfurd bt.-~ikurijj.g hw. l'j vciril av sfulw1 karilk.uu- all den uppfyller fiiljarens upplysurngsphkt eller köparen' undersöknlligsplikt enligt 4 lmp 19 Jordabalken. VardcringsohjeHet f.>rnt.ott' ha det skick och den standard s0111 0knlarbc~ikllringl'n iudik~rud~: vid b~::~iki.jri.jtg::~lillhilld 4.2 Vänlemr~n tar inget ansvar for dolda f~t!l ell~-.i.cke uppt:!nbara förhällanden pil egendomen, under marken eller 1 byggnaden, som sb1lle påvetia värdet_ Inget rutsvar tas IDr idant som sbj!le krilva specialistkompetens eller specrella ktu1skapbr fdr att llpljfficka funl:tionen (skadeliiheten) ochieller kond.ttwnen ho! byggnadsdetalj er, mekan.i.~k utmstnitt&. ri..'irledn.ihgar ellt>i eleklnska komponenter. 5 Ansvar 5.1 Eventuella fkade.nåndsanspråk lill!nid av på\ isad skada till O.:.ljJ l:iv fd i v~lnkliuiil~mjd ::~kull fnuu :~ Hilhu! imjm dl ~u fnin v~ rdetingstiflptmkten (rlatnm for undertecknande ~v vhrde Iir1.!;;...'11). :5_2 De l nht.xinmht ~kade:::: L~md ~l1 nj kauulg(t för p:'1vlliml ~ad u till!nid av to! i vrucdeutlåtandet är 25 prisbabbelopp ~d varder.i..ngstidlmltktejl. G Yänl~utlåtandets aktualitet 6.1 Beroende på att de taktoror som pilverkar \'llrderrn~ s objel.,.,ts marlm.. 'lds värde torändras över tidt>jl är den värdebe<lömning som återge> i utimandet gilllande endast vid viirdelidpunl.1:en med de forntmhtning<jr och reservati0ner F:nm :mgi.. its 1ntli'iw:nJcl. 6.2 Frruntida in- och utbcwrungor samt vllrdcutvcckling som redov1 s a~ i ntlåt::~ndet 1 förekomm ~nde fu11, har gjorrs ntifr:=tn dl ~~mrrio :mm, t.:nligt \ Un.l.~,;nlT~l~ uppfallnin~, åktsj.x.-'gll:fl fastighetsmarknadens forväntningar om frarnuden. Vardebe JL\nmiHgeu irmi!biij: inte någon ulfik:l~k:e l1lll EJl.;._ti~<.. frmuli<-b ka>,allöde!- och vl!rdeutvecklmg. 7 Värdeutlätandels användande 7.1 ltmt>h:\llt>t i vänl~tltlåtandt:!t: m~l t.ilu1öramle bilagor tillhör uppdrag,givaren och skall användas 1 'in helhet till det syfte!'0111 anges i ntlåta ndet / _2 / UtYänds v"ä.rc1t""lltlåtnnde1 för rnttsliga förtoganden., amvarar vrucderaren enda!t för direkt eller indirekt skada som kan dmhha lll1prlmg!igivnren ~)111 ntlnmndet: anv:-iml:;; enligt 7.1. Värd..."fmcn llr fri fiiln allt ll!1svm tllr skada om drabbat tredje man till fuljd av att denne :mvf:int sig av värdentlåtand.et eller up.l'gift.c-r i Jclla /.3 lmum \ fu-j.,;ulhihmdl'l l'lkt d~hn- uv ili.:t H..'}lit..lduu;;I'dl;; d k-1 refereras till i n~got annat ~ kriftll gt d0knment., milfire v:l.nieriug:~ilirctag:d gl1 dk~u:rrm irmdullid och på vilk'-'l ~ml mlätandet sb!ll återge,. :WW V er 2 rn FORUM

188 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 30 november Paragraf Diarienummer KS-2016/ Planbesked Hammartorp 2:32 och 2:33 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen lämnar ett negativt planbesked för området Hammartorp 2:32 och 2:33. Sammanfattning Fastighetsägaren har ansökt om planbesked i juni Sökanden föreslår två olika bebyggelsealternativ. I det ena exemplet föreslås 80 lägenheter i femvåningshus på de egna fastigheterna i Trångsund och i det andra föreslås en utökning på kommunens mark så att projektet kan inrymma 180 lägenheter. Förfrågan har beretts i en tjänstemannagrupp på samhällsbyggnadsavdelningen. Området ligger i ett bra kollektivtrafikläge men är bullerstört pga närheten till störande verksamheter i industriområdet. Så länge återvinningscentralen ligger kvar blir det svårt att planera för bostäder. Det finns även en lyftkransverksamhet intill. Tidigare har kommunen sagt nej till planläggning av fastigheterna Transistorn av samma skäl. Ett större grepp bör på sikt tas för området tillsammans med Vretens industriområde. I dagsläget är det dock inte lämpligt att planlägga för bostadsbebyggelse. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår därför ett nekande planbesked. Sökanden kommer att faktureras enligt kommunens taxa för planbesked.

189 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) HANDLÄGGARE Enqvist, Maud Maud.Enqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Planbesked Hammartorp 2:32 och 2:33 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen lämnar ett negativt planbesked för området Hammartorp 2:32 och 2:33. Beskrivning av ärendet Fastighetsägaren har ansökt om planbesked i juni Sökanden föreslår två olika bebyggelsealternativ. I det ena exemplet föreslås 80 lägenheter i femvåningshus på de egna fastigheterna i Trångsund och i det andra föreslås en utökning på kommunens mark så att projektet kan inrymma 180 lägenheter. Hammartorp 2:32 och 2:33 Förfrågan har beretts i en tjänstemannagrupp på samhällsbyggnadsavdelningen. Området ligger i ett bra kollektivtrafikläge men är bullerstört pga närheten till störande verksamheter i industriområdet. Så länge återvinningscentralen ligger kvar blir det svårt att planera för bostäder. Det finns även en lyftkransverksamhet intill. Tidigare har kommunen sagt nej till planläggning av fastigheterna Transistorn av samma skäl. Ett större grepp bör på sikt tas för området tillsammans med Vretens POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

190 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) industriområde. I dagsläget är det dock inte lämpligt att planlägga för bostadsbebyggelse. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår därför ett nekande planbesked. Sökanden kommer att faktureras enligt kommunens taxa för planbesked. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Maud Enquist Samhällsplanerare Bilagor Ansökan och skisser Beslutet delges Sökanden

191 Ansökningar om planändring/planbesked NBF: Svarsdatum: Fastighetsbeteckning Hammartorp 2:32 och 2:33 Adress Fastighetsyta/ytor Detaljplan Fastighetsägare/ Sökande Kontaktuppgifter Myrholmsvägen Huddinge 1552 m2 = Hammartorp 2: m2 = Hammartorp 2:33 O 126K-134 Hoagenband AB Fredriksdalsgatan Stockholm E-post: Mobil: Org.nr: Kontaktperson om annan än fastighetsägare Beskrivning av åtgärd Faktureringsadress: Box Nacka Strand Se bifogade handlingar. l. Planbesked Hammartorp 2:32-2:33 2. Bilaga till begäran om planbesked Alt l inom egna fastigheter 3. Bilaga till begäran om planbesked Alt 2 inom egna fastigheter Samt kommunal mark. Dnr NBF Ankom

192 BEGÄRAN om planbesked enligt 5 kap 2 Plan- och bygglagen SIDA 1 (2\ HUDDINGE KOMMUN HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen Kommunen ska ge sitt planbesked inom 4 månader från det att skriftlig begäran inkommit Kommunen tar ut avgift för planbesked, se information sidan 2 Med begäran bifogas; ~ Beskrivning av det huvudsakliga ändamålet med åtgärden ~ Karta som visar det aktuella området ~ Planerad byggnadsverk karaktär och ungefärlig omfattning (högsta våningsanta l, uppskattat antal lägenheter, bebyggelsens utformning i stort etc). ~ övrigt material som den sökande vill bifoga Skickas via e-post till: plan@huddinge.se Klicka på länken! Eller med post till: Plansektionen, Samhällsbyggnadsavdelningen Huddinge kommun Huddinge ~ ioz'r tvij el Pl 1Mv0.~ ~/V( ; 1 - p l ~ lit ~d /ta Wl W\;vt-fm-p.?- : 3.?-- - )-. 33 J- - '3 - ~ lfl1 A h/( be1 ;;,m, k. 6W\ r l11 "'~_.et{:.. Al.. T 1 twowj 121~ 1\ ft'sh'ff._c f-t1 g'~ /11.1 A h, If be 1 ify1l t'\ ~ rfll Vt ~g\.. /n-1 J- j VVIliV\ e1 V\"- fl\~ h 1lvl-t{ Sl'li'VIf- ~W\IAVlJ rm,rk_. Underskrift Datum Personuppgifter behandlas i enlighet med kommunens riktlinjer. För mer information om behandlingstider och kostnader: POSTADRESS Kommunslyrelsens förvaltning Samhällsbyggnadsavdelningen Plansektionen Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON OCH TELEFAX W EBB OCH E-POST ORGANISA TIONSNR

193 SIDA 2 (2) Information Ersättning utgår enligt" plan- och bygglovstaxa" fastställd av kommunfullmäktige. 2

194 PLANBESKED Hammartorp 2:32-2:33 Bilaga Enligt kommunens översiktsplan, ÖP 2030, ska nya bostäder i första hand tillkomma i anslutning till goda lägen för kollektivtrafik. Våra fastigheter, Hammartorp 2:32 och 2:33, ligger på ett avstånd om ca. 550 meter från Trångsunds pendelstation, dvs. inom ett klart intressant läge enligt ÖP Vägen till stationen kan trafiksäkert ske via nybyggd gång- och cykelbana utmed Gamla Nynäsvägen. Fastigheterna är bullerutsatta från främst Nynäsvägen (dygnsekvivalent nivå db(a) enligt kommunens bullerkartläggning), men även från Gamla Nynäsvägen och i viss mån från industriområdet vid Vretvägen. l det fortsatta plan- och projekteringsarbetet ska bebyggelsens och lägenheternas utformning ske med hänsyn till bullerkällorna med bl.a. en bullerdämpad gård. Vi diskuterar en bebyggelse för bostäder, ev. inkluderande lokaler för förskola. Skalan i förslaget ligger på ca. 4-5 våningar. Förslaget bedöms rymma lägenheter, se bilaga alt. 1 respektive alt 2. Förutsättningarna för en bra bostadsenklav ökar om vi kan samordna projektet med bostäder på kommunens mark mellan våra tomter och Gamla Nynäsvägen, se bilaga alt.2. Därför är detta planbesked samtidigt en begäran om markanvisning för kommunens mark. Vi emotser mot bakgrund av detta ett positivt planbesked. och projektet lämnas av Johanna Lindne

195 ~r ~~ BILAGATILL BEGARAN OM PLANBESKED HAMMARTORP 2:32 & 2:33, trångsund ALT. 1 INOM EGNA FASTIGHETER \ 14 VÅGlÄNGDEN 17 - Ett bostadskvarter med ca 80 lägenheter. Främst små, men genomgående, lägenheter. Preliminärt 5 vån varav BV bl.a. kan rymma bil- och cykelparkering, förråd mm, med en skyddad innergård ovan BV. - Området är angett som exploateringsområde i ÖP _2030. Avståndet till pendeltåget är ca 400 m. Närheten till utbyggd service, stora rekreationsområden, idrottshallar mm ger förutsättningar för ett hållbart resande och en aktiv livsstil. l planen kan prövas/reserveras utrymme för ett genare stråk från G:a Nynäsvägen mot Magetungens strand (illustrerat tv) enligt ÖP. Gångavståndet till de vackra västvända badklipporna vid Magetungen (bild th) är endast 300m. - Genomgående lägenheter gör att aktuella ljudnivåer kan klaras. Stor bullerhänsyn ska tas i bebyggelsens utformning. -Avståndet till Nynäsvägens vägkant är 65-80m. En riskutredning i planskedet kan visa behov av ev. anpassningar/åtgärder m.h.t. farligt gods-transporter såsom friskluftsintag och utrymning bort från väg 73. -Avståndet till Skogås värmeverk är ca 290 m. Länsstyrelsen har i tillståndet angett att anläggningen bör ha ett skyddsavstånd om ca 250 m till bostäder. Värmeverkets verksamhet hotas därmed inte av förslaget. - Närmaste bostad, Hammartorp 2:29 ca 50 m i nordväst, ligger ca16 m högre och kan bibehålla solljus och utsikt. / / / / / / - Utbyggnad föreslås ske på redan ianspråktagen mark i ett mycket kollektivtrafiknära läge. Projektet bidrar till att öka tryggheten, skärmar buller och ger förutsättningar för en framtida omvandling av G:a Nynäsvägen till en attraktiv stadsgata med blandstad och park/natur som lyfter fram värdefulla ekar, i enlighet med ÖP melva ARKITEKTERI HOOGENBAND AB o 1 o Bebyggelsens karaktär och gestaltning bearbetas i plan processen, tillsammans med övrig utformning av området. Invid alt. 2 bifogas referensbilder, dock endast som inspiration. Områdesbilder th: perrongen på Trångsunds station, badklippor vid sjön Magetungen samt eken närmast nordost om fastigheterna ("eken" i sitplanerna). 100m N CD Områdesbilder: pendel, bad klippor, ek HAMMARTORP 2:32 & 2:33 Utredningsskiss, sid. 1/2 AL T. 1 INOM EGNA FASTIGHETER Skala 1: Datum Dnr NBF Ankom

196 ~w ~ J BILAGATILL BEGÄRAN OM PLANBESKED HAMMARTORP 2:32 & 2:33, TRÅNGSUND ALT. 2 INOM EGNA FASTIGHETER SAMT KOMMUNAL MARK VÅG LÄN GDEN 17 -Om intilliggande kommunal mark kan ingå i projektet så möjliggörs ett kvarter med ca 180 lägenheter. Främst genomgående smålägenheter. Preliminärt 5-6 våningar. Parkering sker bl.a. invid väg 73, på mark eller i p-däck/p-hus. Parkering kan ske på armerat gräs/annan genomsläpplig yta för att hantera dagvatten på bästa sätt. -Området är ett exploateringsområde i ÖP. Faktiskt promenadavstånd ca 500 m till pendeltågets perrong. Ett nytt ge-stråk mot Magetungens strand kan prövas enligt ÖP. Ekarna sparas och integreras i området och bidrar till en karaktäristisk stadsbild. -Genomgående lägenheter gör att bullret klaras. stor hänsyn ska tas i bebyggelsens utformning. -Avstånd till Nynäsvägen 75-80m. Risker utreds i planskedet för att ge ev. åtgärder. -Avstånd till Skogås värmeverk ca 280 m. Verksamheten hotas inte av detta förslag. -Närmaste bostad, 50 m bort, ligger16m högre och bibehåller solljus och fri sikt. - Utbyggnad föreslås på delvis ianspråktagen, mycket kollektivtrafiknära mark. Förslaget ökar tryggheten, b id rar till fler bostäder, skärmar buller och påbörjar omvandlingen av G:a Nynäsvägen till en attraktiv stadsgata som lyfter fram ekarna och stärker kopplingen mot Magetungens strand, allt enligt ÖP 2030s intentioner melvaarkitekter I HOOGENBANDAB o 1 o Slutlig utbredning/placering kan även bli en kombination/ett mellanting av alt. 1 och alt. 2, där önskvärd storlek på bostadskvarteret kan prövas i plan processen. Th referensbilder. Dessa ska enbart ses som inspiration, då gestaltningen bör prövas i planarbetet. 100m N CD Referensbilder. Överst: kvartersbebyggelse i liknande skala (ETTELVA Arkitekter). Mitten: Blandstadsutveckling med befolkade stråk och mötesplatser (ETTELVA Arkitekter och LAND arkitektur). Nederst: Bostadskvarter i liknande skala (ETTELVA Arkitekter) HAMMARTORP 2:32 & 2:33 Utredningsskiss, sid. 2/2 ALT. 2 INKL. KOMMUNAL MARK Skala 1:1000 Datum

197 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 30 november Paragraf Diarienummer KS-2016/ Upphandling av entreprenör för färdigställande av påbörjade byggnadsarbeten i Gladö kvarn Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Upphandling av entreprenör genom förhandlat förfarande utan föregående annonsering för färdigställande av påbörjade byggnadsarbeten i Gladö kvarn genomförs. 2. Kommunstyrelsen uppdrar åt chefen för kommunstyrelsens gatu- och trafiksektion att på kommunstyrelsens vägnar teckna kontrakt i upphandlingsärendet enligt punkten 1. Sammanfattning Upphandlad entreprenör för byggande av allmänna anläggningar i Gladö kvarn etapp 1 och 2 har gått i konkurs. En direktupphandling (förhandlat förfarande utan föregående annonsering) måste genomföras där arbetena påbörjats för att skyndsamt färdigställa dessa med hänsyn till de boende. Överläggning I ärendet yttrar sig Annika Feychting, chef gatu- och trafiksektionen, och Malin Danielsson (L). Härefter förklaras överläggningen avslutad.

198 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) HANDLÄGGARE Kommunstyrelsen Upphandling av entreprenör för färdigställande av påbörjade byggnadsarbeten i Gladö kvarn. Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Upphandling av entreprenör genom förhandlat förfarande utan föregående annonsering för färdigställande av påbörjade byggnadsarbeten i Gladö kvarn genomförs. 2. Kommunstyrelsen uppdrar åt chefen för kommunstyrelsens gatu- och trafiksektion att på kommunstyrelsens vägnar teckna kontrakt i upphandlingsärendet enligt punkten 1. Sammanfattning Upphandlad entreprenör för byggande av allmänna anläggningar i Gladö kvarn etapp 1 och 2 har gått i konkurs. En direktupphandling (förhandlat förfarande utan föregående annonsering) måste genomföras där arbetena påbörjats för att skyndsamt färdigställa dessa med hänsyn till de boende. Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2014 om upphandling av alla fyra etapperna i Gladö kvarn. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Gatu- och trafiksektionen BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB trafik@huddinge.se

199 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS- 2 (2) I januari 2015 upphandlades Svenska Infra och Anläggningsbyggarna AB (SIAAB) för att genomföra etapp 1. Senare samma år upphandlades även etapp 2 och i september tilldelades SIAAB även detta kontrakt. Sluttider för entreprenaderna var sommaren 2017 för etapp 1 och vintern 2017 för etapp 2. Bägge dessa entreprenader är handlades upp enligt LOU och utvärderades enligt en princip som bygger på två steg först en kvalificering där referenser, kompetens och finansiell styrka kontrolleras och efter detta en utvärdering av de kvalificerade anbuden enligt lägsta pris modellen. Vid bägge upphandlingarna av SIAAB uppfyllde de våra krav på finansiell styrka med god marginal 8 på en tiogradig skala där 5 är lägsta poäng för godkänt. Under sommaren 2016 upphandlades även entreprenaden för etapp 4 och Veidekke har fått detta kontrakt. Den 11 november 2016 meddelades kommunen att SIAAB försatts i konkurs och att pågående arbeten i Gladö kvarn omedelbart avbrutits. Konkursen har inte någon direkt koppling till arbetena i Gladö kvarn utan beror på problem som SIAAB haft i andra entreprenader. Besiktningar av hittills utförda arbeten i Gladö kvarn har visat att arbetena är av god kvalitet och väl utförda. En konkursförvaltare är utsedd och kommunen har en fortlöpande dialog med dem. Att arbetena avbrutits mitt under pågående entreprenader innebär att kommunen och Stockholm vatten snabbt måste hitta en lösning på hur arbeten ska kunna fortsätta så snabbt som möjligt för att vi ska klara lovade sluttider till de boende i Gladö kvarn. Akuta åtgärder i form av att fylla igen de större groparna som hindrar framkomligheten för de boende mm har redan påbörjats med hjälp av Veidekke. Kommunen kommer att häva kontrakten med SIAAB så snart konkursförvaltaren ger oss klartecken till detta. Så fort detta är gjort kan kommunen genomföra nya upphandlingar för att färdigställa arbetena. Som ett första steg i detta planerar förvaltningen att genomföra en direktupphandling för att slutföra arbeten på de gator som SIAAB påbörjat. I storleksordningen rör det sig om ca 20 miljoner kronor för kommunen. Gränsen för direktupphandling (förhandlat förfarande utan föregående annonsering) är enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) kr. Enligt LOU är det dock tillåtet att direktupphandla för belopp som överskrider gränsen för direktupphandling om särskilda skäl föreligger. I detta fall är LOU 4 kap 5 tillämpligt enligt förvaltningens bedömning. Enligt den paragrafen kan direktupphandling göras om det är absolut nödvändigt att tilldela kontraktet, men synnerlig brådska, orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses av den upphandlande myndigheten gör det omöjligt att hålla tidsfristerna vid öppet, selektivt eller förhandlat förfarande med föregående annonsering.

200 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS- 3 (2) SIAAB:s konkurs har inte kunnat förutses och de gator som har påbörjats måste färdigställas skyndsamt med hänsyn till de boende utmed berörda gator. Resterande delar av etapp 1 och 2 dvs de gator där SIAAB inte hunnit påbörja några arbeten kommer att upphandlas på normalt sätt med annonsering enligt LOU under början av Bägge dessa planerade upphandlingar ryms rent ekonomisk inom ramen för tidigare fattat upphandlingsbeslut, dock bedömer förvaltningen att det krävs ett separat beslut för föreslagen direktupphandling. Hela detta arbete samordnas med Stockholm Vatten som bygger ut valedningarna i området och som också drabbats av denna konkurs eftersom vi samordnat våra ursprungliga upphandlingar med dem. De boende i området får kontinuerlig information om detta via vår hemsida och med ett utskickat informationsbrev. Förvaltningens förslag Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar att upphandlingen genom förhandlat förfarande utan föregående annonsering av entreprenör för färdigställande av påbörjade byggnadsarbeten i Gladö kvarn genomförs och att uppdra åt chefen för kommunstyrelsens gatu- och trafiksektion att på kommunstyrelsens vägnar teckna kontraktet. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Lotta Berggren Projektledare

201 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 30 november Paragraf Diarienummer KS-2016/ Upphandling av ramavtal för byggande av mindre entreprenader Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Upphandling av ramavtal för byggande av mindre entreprenader ska genomföras. 2. Chefen för kommunstyrelsens gatu- och trafiksektion får i uppdrag att på kommunstyrelsens vägnar besluta om tilldelning av kontrakt i upphandlingsärendet enligt punkten 1. Sammanfattning Varje år genomför förvaltningen ganska många mindre anläggningsarbeten. Exempel på sådana arbeten är gupp på lokalgator, mindre trafiksäkerhetsåtgärder, tillgänglighetsanpassning av busshållplatser, övergångsställen, trappor, utsättning av bänkar m.m. För att effektivisera arbetsprocessen och inte behöva upphandla en entreprenör för varje arbete finns ett upphandlat ramavtal för denna typ av arbeten, ramavtal för s k mindre entreprenader. Det är nu dags att upphandla det ramavtalet på nytt. Volymen mindre entreprenader beräknas uppgå till ca åtta miljoner kronor per år. Förfrågningsunderlag upprättas enligt förvaltningens mallar och rutiner.

202 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) HANDLÄGGARE Feychting, Annika Annika.Feychting@huddinge.se Kommunstyrelsen Upphandling av ramavtal för byggande av mindre entreprenader Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Upphandling av ramavtal för byggande av mindre entreprenader ska genomföras. 2. Chefen för kommunstyrelsens gatu- och trafiksektion får i uppdrag att på kommunstyrelsens vägnar besluta om tilldelning av kontrakt i upphandlingsärendet enligt punkten 1. Beskrivning av ärendet Varje år genomför förvaltningen ganska många mindre anläggningsarbeten. Exempel på sådana arbeten är gupp på lokalgator, mindre trafiksäkerhetsåtgärder, tillgänglighetsanpassning av busshållplatser, övergångsställen, trappor, utsättning av bänkar m.m. För att effektivisera arbetsprocessen och inte behöva upphandla en entreprenör för varje arbete finns ett upphandlat ramavtal för denna typ av arbeten, ramavtal för s k mindre entreprenader. Det är nu dags att upphandla det ramavtalet på nytt. Volymen mindre entreprenader beräknas uppgå till ca åtta miljoner kronor per år. Förfrågningsunderlag upprättas enligt förvaltningens mallar och rutiner. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar att upphandling av ramavtal för byggandet av mindre entreprenader ska genomföras och att uppdra åt chefen för kommunstyrelsens gatu- och trafiksektion att på kommunstyrelsens vägnar besluta om tilldelning av kontraktet. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

203 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) Annika Feychting Chef gatu- och trafiksektionen

204 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 30 november Paragraf Diarienummer KS-2016/ Tomtbergaskolan - arbetsmiljöåtgärder och kapacitetsökning beställning av förstudie Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Grundskolenämndens redovisning av programarbete och begäran om att inleda förstudie för om- och tillbyggnad av Tomtbergaskolan godkänns. 2. Investeringsramen för denna byggnad är 300 miljoner kronor. Sammanfattning Grundskolenämnden har initierat en utbyggnation av Tomtbergaskolan för att möta det ökande behovet av elevplatser inom kommunen. Tomtbergaskolans kapacitet behöver ökas från att rymma ca 400 elever till 840 elever. Överläggning I ärendet yttrar sig Malin Danielsson (L), Ann-Marie Högberg (S), Mia Bergström, lokalplaneringschef, Birgitta Ljung (MP), Rikard Lingström (S), Britt Björneke (V), Leif Dyrvall (DP), Gunilla Helmerson (M) och Jelena Drenjanin (M). Härefter förklaras överläggningen avslutad.

205 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) HANDLÄGGARE Ricknell, Peder Peder.Ricknell@huddinge.se Kommunstyrelsen Tomtbergaskolan - arbetsmiljöåtgärder och kapacitetsökning begäran om förstudie Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Grundskolenämndens redovisning av programarbete och begäran om att inleda förstudie för om- och tillbyggnad av Tomtbergaskolan godkänns. 2. Investeringsramen för denna byggnad är 300 miljoner kronor. Sammanfattning Grundskolenämnden har initierat en utbyggnation av Tomtbergaskolan för att möta det ökande behovet av elevplatser inom kommunen. Tomtbergaskolans kapacitet behöver ökas från att rymma ca 400 elever till 840 elever. Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsförvaltningen har initierat en utbyggnation av Tomtbergaskolan för att möta det ökande behovet av elevplatser inom kommunen. Tomtbergaskolans kapacitet behöver ökas från att rymma ca 400 elever till 840 elever. Genom nu föreslagna om- och tillbyggnation möjliggörs undervisning för år F-6 med fyra paralleller. Tillbyggnaden som planeras stå färdig ht placeras inom skolfastigheten på nuvarande idrottsplan. Den ursprungliga skolbyggnaden som uppfördes 1923 har stora behov av att anpassas till dagens standard avseende arbetsmiljö, pedagogisk miljö, tillgänglighet mm. Den nya skolbyggnaden beräknas få en yta på kvm LOA (yta som är tillgänglig för elever samt personalutrymmen) det motsvarar cirka 12,5 kvm per elev. Den föreslagna fastighetsgränsen ger en yta om kvm. Vilket ger 15 kvm per elev som kompletteras av den närliggande Rådsparken och dess resurser. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

206 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) Yta yta Investering (mnkr) tkr per kvm Hyra tkr kr/kvm Ombyggnad Nybyggnad Utemiljö Totalt Förvaltningens synpunkter Det finns behov av en kapacitetsökning i området och skolan är i behov av en upprustning. Förvaltningen ser positivt på att öka kapaciteten på befintliga skolor för att på bästa sätt tillgodose behovet av fler elevplatser. Vesna Jovic Kommundirektör Mats Öberg Ekonomidirektör Ricknell, Peder Lokalstrateg Bilagor Grundskolenämndens tjänsteutlåtande daterat Beslutet delges Grundskolenämnden Huge Fastigheter AB

207 2114 B C D E HUS E HUS F A +29, TEKNIK SPRINKLERCENTRAL HUS G HUS D 2109 MINIAULA 60 pers TRAPPHUS FRD. PASSAGE 2132 EL 2111 HEMKUNSKAP 32 pers. VENT- SCHAKT 2116 FRD. EL-NISCH OVAN 2112 BILD 32 pers EL 2118 FRD NATURORIENTERING 32 pers TELE 2125 FRD STUDIO 2123 STUDIO FÖRRUM MUSIK 32 pers TRAPPHUS +28, DISP EL EL-NISCH OVAN G 2106 RWC 2107 FÖRRUM G 2101 DISP WC WC WC WC 2100 LJUSGÅRD ELSTYRNING 2130 FRD. HUS H SCEN F H +28,39 +29, EL F H 1124 FÖRRÅD 1125 STUDIEYTA 30 pers KORRIDOR 1111 SYSLÖJD 16 pers EL +28, STÄDCENTRAL 1126 MEDIATEK 25 pers. +29, BIBLIOTEK 25 pers BIBLIOTEK 25 pers. +28, DISP. +28, PROGRAMHANDLING BB A 1110 SYSLÖJD 32 pers KORRIDOR BB HUS A E F G H C I BA 1109 VIRKESFÖRRÅD 1115 ST TRÄSLÖJD 16 pers TRÄSLÖJD KORRIDOR 16 pers. 4 pers KORRIDOR 1106 TRÄSLÖJD 16 pers FÖRRÅD 1105 GRUPPRUM 8 pers. HUS B BA B C D E HUS C SKALA 1: METER D A1 200 A3 B A LOKALISERINGSPLAN FASTIGH.NR BYGGN.NR PROJEKTNR PROJ.ANSV HUGE A SUNDELL ARKITEKTER K LOOSTRÖM & GELIN E PROJEKTEL V PB TEKNIK LA NOVAMARK SK STORKÖKSBYRÅN UPPDRAG NR RITAD/KONSTR HANDLÄGGARE TOMTBERGASKOLAN PLAN 1, KÄLLARVÅNING ÖVERSIKTSPLAN SKALA TOMTBERGASKOLAN Om- och tillbyggnad RITNINGSNUMMER C. Gustafsson MA G. ALSTAD DATUM PROJEKTERINGSANSVARIG MATS LENNFALK 400 A BET C:\Users\cad-q\Documents\TOMTBERGASKOLAN _stre.sundell.rvt PLO:, :44:55 LAGER:

208 B C D E HUS E HUS F 2220 RUM 32 pers RUM 32 pers LÄRARRUM 12 pers RUM 32 pers RUM 32 pers. A HUS G HUS D 2219 HEMVIST 32 pers. HS HS HS HS 2222 PASSAGE HS HS HS HS 2226 HEMVIST 32 pers VARUMOTTAGNING 2251 STÄD 2253 KONTOR WC DUSCH 2254 OMKL FRITIDS MELLANSTADIET 55 pers MINIAULA 60 pers KAPPRUM TRAPPHUS 2218 KAPPRUM TRAPPHUS KAPPRUM EL 2232 TORK TORK GRUPPRUM GRUPPRUM 2217 GRUPPRUM GRUPPRUM FRD FRD. 8 pers. 8 pers. WC 8 pers. 8 pers. WC RWC WC WC RWC WC WC +32,57 +32, SOPRUM 2238 PASSAGE 2239 FRD. SKOLAN 2240 EL 2250 FRYSRUM 2249 KYLRUM 2248 KYLRUM 2247 FRD FRD KYLRUM 2258 RENSERI 2244 TILLAGNINGSKÖK G 2201 FRITIDS MELLANSTADIET 55 pers FRD RWC 2206 WC 2207 WC 2208 WC 2245 DISKRUM G F H +31,46 +32,57 HUS H 2242 EL +31, SERVERING/MATSAL 1264 MATSAL 30 pers MATSAL 30 pers MATSAL 30 pers. F H 1218 GRUPPRUM 8 pers FRD. +31,22 +32, KORRIDOR 8 pers. +31, RUM 32 pers EL 1222 VAKTMÄSTARE 2 pers DISP EXP 2 pers REKTOR 2 pers. 1233? RWC?? 1232 BITR. REKTOR/EKONOM 2 pers KURATOR 2 pers VILRUM 1 pers SKOLSKÖTERSKA 2 pers SAMTAL 1240 ENTREHALL 1244 VINDFÅNG 1239 PASSAGE 1243 DISP +31, MATSAL 202 pers PROGRAMHANDLING BA BB A 1216 KORRIDOR 1215 RUM 32 pers GRUPPRUM 8 pers GRUPPRUM 8 pers KORRIDOR 8 pers RUM 32 pers RUM pers. WC 1205 GRUPPRUM 8 pers. BB HUS B BA B C HUS A D E HUS C SKALA 1: METER D SKALA A1 200 A3 E F G H A B C I TOMTBERGASKOLAN Om- och tillbyggnad LOKALISERINGSPLAN FASTIGH.NR BYGGN.NR PROJEKTNR PROJ.ANSV HUGE A SUNDELL ARKITEKTER K LOOSTRÖM & GELIN E PROJEKTEL V PB TEKNIK LA NOVAMARK SK STORKÖKSBYRÅN UPPDRAG NR RITAD/KONSTR HANDLÄGGARE MA G. ALSTAD DATUM PROJEKTERINGSANSVARIG MATS LENNFALK TOMTBERGASKOLAN PLAN 2, BOTTENVÅNING ÖVERSIKTSPLAN RITNINGSNUMMER 400 A C. Gustafsson BET C:\Users\cad-q\Documents\TOMTBERGASKOLAN _stre.sundell.rvt PLO:, :45:55 LAGER:

209 I 1257 FLÄKTRUM +34, KORRIDOR 1253 KORRIDOR LÄRARRUM VENT. 12 pers. +33,93 +33, PROGRAMHANDLING E F G H C SKALA 1:200 1: METER D A1 100 A3 B A LOKALISERINGSPLAN FASTIGH.NR BYGGN.NR PROJEKTNR PROJ.ANSV HUGE A SUNDELL ARKITEKTER K LOOSTRÖM & GELIN E PROJEKTEL V PB TEKNIK LA NOVAMARK SK STORKÖKSBYRÅN UPPDRAG NR RITAD/KONSTR HANDLÄGGARE TOMTBERGASKOLAN PLAN 2,5, ENTRESOLVÅNING ÖVERSIKTSPLAN SKALA TOMTBERGASKOLAN Om- och tillbyggnad RITNINGSNUMMER C. Gustafsson MA G. ALSTAD DATUM PROJEKTERINGSANSVARIG MATS LENNFALK 200 A BET C:\Users\cad-q\Documents\TOMTBERGASKOLAN _stre.sundell.rvt PLO:, :47:12 LAGER:

210 B C D E HUS E HUS F 2325 RUM 32 pers RUM 32 pers LÄRARRUM 12 pers RUM 32 pers RUM 32 pers. A HUS G HUS D 2324 HEMVIST 32 pers. HS HS HS 2327 PASSAGE HS HS HS HS 2331 HEMVIST 32 pers RUM 32 pers RUM 32 pers RUM 32 pers GRUPPRUM 8 pers FRD HEMVIST 32 pers TRAPPHUS +36, GRUPPRUM 8 pers GRUPPRUM 8 pers FRD TORK 2319 RWC 2323 KAPPRUM 2322 WC 2321 WC 2320 WC KAPPRUM EL 2339 WC +36, WC 2337 WC 2335 TORK 2336 RWC 2334 FRD GRUPPRUM 8 pers GRUPPRUM 8 pers TRAPPHUS +36,64 HS HS HS 2343 HEMVIST 32 pers. G 2301 RUM 32 pers GRUPPRUM 8 pers LÄRARRUM 3 pers TORK 2311 KAPPRUM 2308 WC 2349 KAPPRUM 2348 FRD GRUPPRUM 8 pers GRUPPRUM 8 pers. G 2307 RWC 2309 WC 2310 WC 2350 WC 2351 WC 2353 RWC 2352 WC 2354 TORK HUS H 2355 LÄRARRUM 4 pers WC WC WC RWC F H +35,30 +36, EL 2357 FÖRRUM 2356 DISP. 4 pers. F H 1316 GRUPPRUM 8 pers FRD +36, KORRIDOR 8 pers TRAPPA KLASSRUM 32 pers EL GRUPPRUM 1320 RUM 8 pers. RUM 32 pers. 32 pers GRUPPRUM 8 pers GRUPPRUM 8 pers GRUPPRUM 8 pers RUM 32 pers RUM 32 pers PROGRAMHANDLING BB A 1314 RUM 32 pers KORRIDOR BB HUS A E F G H A C I BA 1306 GRUPPRUM 8 pers RUM 32 pers. B231 GRUPPRUM 8 pers RUM 32 pers RWC 1308 FÖRRUM 1309 WC WC WC 1303 GRUPPRUM 8 pers. +35, KORRIDOR 8 pers. +35, FRD TRAPPA 3 HUS B BA B C D E HUS C SKALA 1: METER D A1 200 A3 B LOKALISERINGSPLAN FASTIGH.NR BYGGN.NR PROJEKTNR PROJ.ANSV HUGE A SUNDELL ARKITEKTER K LOOSTRÖM & GELIN E PROJEKTEL V PB TEKNIK LA NOVAMARK SK STORKÖKSBYRÅN UPPDRAG NR RITAD/KONSTR HANDLÄGGARE TOMTBERGASKOLAN PLAN 3 ÖVERSIKTSPLAN SKALA TOMTBERGASKOLAN Om- och tillbyggnad RITNINGSNUMMER C. Gustafsson MA G. ALSTAD DATUM PROJEKTERINGSANSVARIG MATS LENNFALK 400 A BET C:\Users\cad-q\Documents\TOMTBERGASKOLAN _stre.sundell.rvt PLO:, :47:43 LAGER:

211 B C D E HUS E HUS F 2423 RUM 32 pers RUM 32 pers LÄRARRUM 12 pers RUM 32 pers RUM 32 pers. A HUS G HUS D 2422 HEMVIST 32 pers. HS HS HS 2425 PASSAGE HS HS HS 2429 HEMVIST 32 pers. G 2403 KONFERENS 12 pers GRUPPRUM 6 pers KOPIERING/FRD PAUS 30 pers PAUS 30 pers PAUS 40 pers RWC 2409 VILA 1 pers KAPPRUM 2411 WC 2410 WC 2412 TRAPPHUS +40, GRUPPRUM 8 pers GRUPPRUM 8 pers FRD TORK 2417 RWC 2421 KAPPRUM 2439 EL 2420 WC 2419 WC 2418 WC +40, KAPPRUM 2437 WC 2436 WC 2435 WC 2433 TORK 2432 FRD RWC 2431 GRUPPRUM 8 pers GRUPPRUM 8 pers TRAPPHUS +40,57 G HUS H F H 2441 EL 2440 PASSAGE F H 1404 SAMTAL 6 pers. +40, LÄRARRUM 24 pers FRD PASSAGE 1408 HALVKLASS 18 pers GRUPPRUM 10 pers PASSAGE 1409 GRUPPRUM 8 pers RWC WC WC +40, KORRIDOR 1416 GRUPPRUM 3 pers PROGRAMHANDLING BB A BB HUS A E F G H C I A BA +39,39 FLÄKTRUM 1401 TRAPPA 3 HUS B BA B C D E HUS C SKALA 1: METER D A1 1:200 A3 B LOKALISERINGSPLAN FASTIGH.NR BYGGN.NR PROJEKTNR PROJ.ANSV HUGE A SUNDELL ARKITEKTER K LOOSTRÖM & GELIN E PROJEKTEL V PB TEKNIK LA NOVAMARK SK STORKÖKSBYRÅN UPPDRAG NR RITAD/KONSTR HANDLÄGGARE TOMTBERGASKOLAN PLAN 4, VINDSVÅNING ÖVERSIKTSPLAN SKALA TOMTBERGASKOLAN Om- och tillbyggnad RITNINGSNUMMER C. Gustafsson MA G. ALSTAD DATUM PROJEKTERINGSANSVARIG MATS LENNFALK 1:400 A BET C:\Users\cad-q\Documents\TOMTBERGASKOLAN _stre.sundell.rvt PLO:, :48:38 LAGER:

212 B C STR 27 D E A G G VINDFÅNG F H HISSTOPP HISSTOPP F H PROGRAMHANDLING A E F G H C B C D E D DATUM B A I PROJEKTERINGSANSVARIG LOKALISERINGSPLAN FASTIGH.NR BYGGN.NR PROJEKTNR PROJ.ANSV HUGE 2230 TOMTBERGASKOLAN Om- och tillbyggnad A SUNDELL ARKITEKTER K LOOSTRÖM & GELIN E PROJEKTEL V PB TEKNIK LA NOVAMARK SK STORKÖKSBYRÅN UPPDRAG NR RITAD/KONSTR HANDLÄGGARE C. Gustafsson MA G. ALSTAD MATS LENNFALK C:\Users\cad-q\Documents\TOMTBERGASKOLAN _ rvt SKALA 1: METER TOMTBERGASKOLAN TAKPLAN ÖVERSIKT SKALA A1 A3 RITNINGSNUMMER A BET PLO:, :45:15 LAGER:

213 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2016/ (6) HANDLÄGGARE Lundin, Tina Tina.Lundin@huddinge.se Grundskolenämnden Godkännande att inleda förstudie, Tomtbergaskolan arbetsmiljöåtgärder och kapacitetsökning Förslag till beslut 1. Nämnden godkänner förvaltningens redovisning av programarbete och förslag till om- och tillbyggnad av Tomtbergaskolan. 2. Nämnden överlämnar ärendet till Kommunstyrelsen för godkännande att inleda förstudie. Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen har initierat en utbyggnation av Tomtbergaskolan för att möta det ökande behovet av elevplatser inom kommunen. Tomtbergaskolans kapacitet behöver ökas från att rymma ca 400 elever till 840 elever. Genom nu föreslagna om- och tillbyggnation möjliggörs undervisning för år F-6 med fyra paralleller. Tillbyggnaden som planeras stå färdig ht placeras inom skolfastigheten på nuvarande idrottsplan. Den ursprungliga skolbyggnaden som uppfördes 1923 har stora behov av att anpassas till dagens standard avseende arbetsmiljö, pedagogisk miljö, tillgänglighet mm. Den nya skolbyggnaden blir cirka kvm LOA (yta som är tillgänglig för elever samt personalutrymmen) det motsvarar cirka 12,5 kvm per elev. Den föreslagna fastighetsgränsen ger en yta om kvm. Vilket ger 15 kvm per elev som kompletteras av den närliggande Rådsparken och dess resurser. Yta yta Investering (mnkr) tkr per kvm Hyra tkr kr/kvm Ombyggnad Nybyggnad Utemiljö Totalt Beskrivning av ärendet För att möta det ökande behovet av elevplatser i Huddinge undersöktes år 2013 möjligheten att utöka Tomtbergaskolan till en treparallellig F-6 skola med plats för elever. Utredningen visade på en hög kostnad för en POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

214 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2016/ (6) liten kapacitetsökning samt kvarstående brister avseende tillgänglighet, arbetsmiljö och pedagogisk miljö. För att få en högre kapacitet och en modern skolmiljö ändrades inriktningen till en F-6 skola med fyra paralleller för 840 elever. Idrottshall Entré Ny utformning av Tomtbergaskolan (Sundell arkitekter) Den nya inriktningen innebär att lokalerna kan optimeras genom att såväl stödja den pedagogiska verksamheten som ge elever och personal en god arbetsmiljö baserad på dagens krav. För skolans del innebär det bland annat bättre luft, ljus och akustik samt bättre tillgänglighet och förutsättningar för att undvika mobbning och otrygghet då skolan får en överblickbar lärmiljö såväl inom- som utomhus. Under arbetet med att utforma skolan har en viktig faktor varit att ge känslan av en småskalig skolmiljö där flera mindre enheter knyts samman för att undvika anonymitet och skapa trygghet för eleverna. Utgångspunkten har varit att varje klass skall ha ett eget hemrum beläget i en hemvist. En tydlig tanke i arbetet har varit att samla gemensamma funktioner nära entré och expedition för att sedan dela in skolan i lugnare avskilda lägen där eleverna har sin tillhörighet.

215 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2016/ (6) Gemensamma utrymmen och ljusgård med scenfunktion Hemvister ger småskalighet Skolan får en ny tydlig och tillgänglig entré där elever och besökare möter de gemensamma funktionerna som genom sin utformning ger en god överblick över vilka som kommer och går. Besökare skall lätt kunna hitta expeditionen där även skolhälsovården kommer att lokaliseras. I anslutning till entrén placeras en lokal för den öppna fritidsverksamheten som också används av de övriga fritidshemmen för gemensam öppning och stängning vilket underlättar för vårdnadshavare vid lämning och hämtning samt skapar ökad trygghet för personalen. Genom att placera gemensamma funktioner nära entrén underlättas samnyttjandet av specialsalar mellan skolor men också vid uthyrning till föreningslivet. De befintliga slöjdsalarna i souterrängplanet utökas för att möta dagens kursplanekrav samt för att möjliggöra ett effektivt samnyttjande med teknikundervisningen. I nästa nivå finns ljusgården med angränsande miniaula för ca 60 personer och scenfunktion som placerats nära musiksalen för att på så sätt nyttja möjligheten att använda samma ljudanläggning i musikundervisningen som till olika framträdanden. Genom placeringen av scenen möjliggörs större samlingar då såväl gradängen som våningsplanen uppåt kan nyttjas som publikplatser. Ljusgården som blir skolans hjärta omges av specialsalar och bibliotek. Från ljusgården leder en gradäng med kombinerad sitt- och kommunikationsyta upp mot huvudentrén.

216 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2016/ (6) Gradäng med trappa Det befintliga tillagningsköket moderniseras och får en ökad kapacitet då det flyttas till en ny angränsande byggnad varvid nuvarande kök omvandlas till matsal. På så sätt åstadkoms förutom en kapacitetsökning och en bättre arbetsmiljö för skolmåltidspersonalen dels flera mindre matsalsrum för en lugnare matsituation vilket ligger i linje med strävan att tillskapa en miljö som uppfattas som småskalig samt en säker angöring för leveranser till och från skolan från Lagstigen som är helt avskild från skolgården. Hemvisterna för år F-3 inrymmer två hemklassrum, grupprum, förråd och gemensam vistelseyta som knyter samman hemvisten samt entré med kapprum, torkrum och toaletter. I hemvisten finns även arbetsplatser för personalen vilket underlättar den dagliga kontakten mellan såväl olika personalkategorier som med vårdnadshavare och elever. Hemvisten kompletteras av möjligheten att nyttja miniaula, ljusgård samt specialsalar, idrottshall och skolgård vilket ger goda möjligheter till flexibla, varierande och stimulerande miljöer för elever och personal. Hemvisterna för mellanstadiet placeras i skolans ursprungliga byggnad där varje klass får tillgång till ett hemklassrum och grupprum. Genom att ersätta befintliga toaletter i korridorerna med nya tillgängliga toaletter i ett annat läge skapas utrymme för gemensam vistelseyta och kapprum i hemvisten även för år 4-6. Ljusgården med scenfunktion, omgivande specialsalar och bibliotek blir en viktig tillgång såväl för skolarbetet som för den öppna fritidsverksamheten. Placeringen möjliggör ett effektivt utnyttjande under hela dagen då det finns förutsättningar för personalen att finnas tillgängliga i ljusgården där de har god överblick över specialsalarna. På så sätt finns möjlighet både till planerade gemensamma aktiviteter och ett friare nyttjande av lokalerna på egen hand. För personalen kommer arbetsrum att finnas med möjlighet till såväl enskilt som gemensamt arbete kring eleverna. Den nya byggnaden certifieras enligt Miljöbyggnad nivå Silver vilket av kostnads- och byggtekniska skäl inte är möjligt att uppnå för den äldre delen. Den ursprungliga byggnaden kommer att genomgå en omfattande upprustning avseende tekniska lösningar för att tillförsäkra elever och personal en god arbetsmiljö.

217 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2016/ (6) I och med att utbyggnationen sker på befintlig idrottsplan minskar elevernas skolgårdsyta vilket kompenseras av en ny bättre planerad skolgård. Genom ett avtal med kyrkan kommer en del av kyrkans mark upplåtas till skolan vilket förutom en ökad skolgårdsyta ger ett fint tillskott till skolgårdsmiljön genom att den gröna kulle som finns idag kan bevaras även i framtiden. Diskussioner pågår även angående möjligheten att minska antalet parkeringsplatser för att få tillgång till en tystare pedagogisk utemiljö mot Lagstigen. För Tomtbergaskolans del finns även möjlighet att använda de resurser som finns i Rådsparken, något som är mycket uppskattat av såväl elever som personal redan idag. En översiktlig planering för skolgården finns framtagen för att få en uppfattning om priset och för att kontrollera att de väsentliga skolgårdsfunktionerna kommer att kunna inrymmas. Även på skolgården är det av vikt att skapa rum för olika aktiviteter så att det finns utrymme både för den lugnare och den mer aktiva leken. Även på skolgården är arbetsmiljöaspekten viktig och någon form av bullerdämpande åtgärder kommer att behöva vidtas. Leveranser avskilda från skolgården via Lagstigen Varuleveranser och sophämtning kommer att ske helt avskilt från skolgården från Lagstigen. I samband med utformningen av skolgården planeras för den exakta placeringen av cykelparkering. Utformningen av skolan har skett i samråd med rektor, referensgruppen för lokalfrågor som är sammansatt av representanter från rektorsgruppen, fackliga organisationer, skyddsombud, arkitekt, företrädare från Huge

218 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2016/ (6) fastigheter, nyckelpersoner från förvaltningen samt lokalstrateg. Skolgårdens slutliga utformning kommer att planeras i samråd med skolans elevråd efter förslag från landskapsarkitekt. Bifogade ritningar är preliminära och kan komma att ändras något under det fortsatta arbetet. Evakueringen under ombyggnadstiden är under utredning. Målsättningen är att så långt som möjligt hitta en kostnadseffektiv lösning inom befintliga lokaler i närområdet. Förutsatt att erforderliga beslut fattas startar den nya verksamheten hösten Nu aktuella tidplan är baserad på att detaljplanen antas av Kommunfullmäktige i november Ekonomi, offerten och nyckeltalen är granskade av Kommunstyrelsens förvaltning i samråd med Huge fastigheter AB. Förvaltningens synpunkter Utökningen av elevplatser på Tomtbergaskolan är en viktig del i lokalförsörjningen för Huddinge kommun. Genom nu föreliggande förslag anser förvaltningen att vi kan tillförsäkra elever och personal funktionella, miljövänliga och energieffektiva lokaler med god arbetsmiljö. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Mia Bergström Lokalplaneringschef Bilagor Prel. offert från Huge fastigheter AB Preliminära ritningar Sammanställning av förslag och tankar kring skolgårdens utformning Beslutet delges Kommunstyrelsen Huge fastigheter AB Akten

219 GRUNDSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Grundskolenämnden 6 september Paragraf Diarienummer GSN-2016/ Godkännande att inleda förstudie, Tomtbergaskolan, arbetsmiljöåtgärder och kapacitetsökning Grundskolenämndens beslut 1. Nämnden godkänner förvaltningens redovisning av programarbete och förslag till om- och tillbyggnad av Tomtbergaskolan. 2. Nämnden överlämnar ärendet till Kommunstyrelsen för godkännande att inleda förstudie. Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen har initierat en utbyggnation av Tomtbergaskolan för att möta det ökande behovet av elevplatser inom kommunen. Tomtbergaskolans kapacitet behöver ökas från att rymma ca 400 elever till 840 elever. Genom nu föreslagna om- och tillbyggnation möjliggörs undervisning för år F-6 med fyra paralleller. Tillbyggnaden som planeras stå färdig ht placeras inom skolfastigheten på nuvarande idrottsplan. Den ursprungliga skolbyggnaden som uppfördes 1923 har stora behov av att anpassas till dagens standard avseende arbetsmiljö, pedagogisk miljö, tillgänglighet mm. Den nya skolbyggnaden blir cirka kvm LOA (yta som är tillgänglig för elever samt personalutrymmen) det motsvarar cirka 12,5 kvm per elev. Den föreslagna fastighetsgränsen ger en yta om kvm. Vilket ger 15 kvm per elev som kompletteras av den närliggande Rådsparken och dess resurser. Överläggning I ärendet yttrar sig Jelena Drenjanin (M), Birgitta Ljung (MP), Sefkan Halbori (S), Katarina Wigle (C), Leif Dyrvall (DP) och Helena Perkkalainen (V). Protokollsanteckningar Sefkan Halbori (S) och Birgitta Ljung (MP) och Helena Perkkalainen (V) lämnar en gemensam bifogad protokollsanteckning till protokollet, GSN Bilaga 5:1 Bilaga Protokollsanteckning från Socialdemokraterna, Miljöpartiet de Gröna och Vänster 4partiet Beslutet delges Kommunstyrelsen Huge Fastigheter AB Akten

220 GRUNDSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG

221 HF Sid l (4) Huddinge kommun Chnlndskolenänrrnden HUDDINGE Preliminär kostnadsberäkning avseende om- och nybyggnad av Tomtbergaskolan. Huge Fastigheter AB har efter beställning från barn- och utbildningsförvaltningen genomfört ett lokalprogram avseende verksamhetsanpassning samt om- och tillbyggnad av Tomtbergaskolan som ligger till grund för denna preliminära kostnadsberäkning. Detta har gjorts i samråd med barn- och utbildningsförvaltningen samt Tomtbergaskolans personal där man bl.a. analyserat önskemål om skolans framtida utformning och behov av större lokaler. Bakgrund För att möta behovet av fler platser i skolan behöver Tombergaskolan byggas ut. I slutet av 2013 gjordes en kapacitetstudie av Cedervall arkitekter som tittade på behov för en framtida treparallellig F-6 skola för ca elever. I studien framkom att skolan saknar ca 1200 m 2, förutsatt att de båda paviljongerna fortfarande kan nyttjas som lokaler för skolan (utan paviljongerna saknades ca m 2 ). Sedan dess har det beslutats att skolan ska bli en fyrparallellig F-6 skola för 840 elever, detta ger naturligtvis ett ökat behov av större lokaler. Antal elever i skolan är idag cirka 470 och väntas med tänkt utbyggnad öka till 840 elever (+370 elever). Även personalstyrkan väntas öka från dagens cirka 70 personer till i framtiden runt 100 (+30 personal). Skolan, som till stora delar är från tal, motsvarar inte de behov som verksamheten har idag och därför ingår det en del planlösningsförändringar i projektet där det är nödvändigt och möjligt utan orimliga kostnader. Den tänkta tillbyggnadens utformning med gemensamma hissar och trapphus löser tillgängligheten för hela skolan så att alla lokaler kan nås utan att man behöver gå i trappor. Projektbeskrivning Utbyggnad av skolan planeras ske genom att tre nya husvolymer läggs till på skolans "baksida", där de tillsammans med nuvarande byggnadskropp omfamnar en stor, inglasad, ljusgård. I denna ljusgård fmns de två hissar som ska sörja för att skolans alla delar framöver blir tillgängliga. Att lösa tillgängligheten i skolans alla delar har varit en stor utmaning då nuvarande lokaler är byggda i många nivåer. Huge Fastigheter AB Box 1073, Huddinge Besöksadress Sjödalstorget 7 Tel Fax info@huge.se Orgnr

222 HF Sid 2 (4) -.r Skolans nya huvudentre kommer att vända sig mot sydväst (mot prästgården). Därifrån kommer man in i den stora ljusgården för att sedan slussas vidare till de olika lokalerna. Mot ljusgården vetter sedan, i första hand, grupprum, kapprum och andra neutrala lokaler. I golvnivån på ljusgården planeras bibliotek/mediatek samt speciella ämnessalar som hemkunskap, bild, natur samt musik. Här finns också en "kunskapstrappa" (gradänger utformade så att ett större antal personer kan sitta där) med utsikt över en scenyta. Denna scen är placerad så att den har en naturlig koppling med musiksalen. Undervisningslokalerna (klassrummen) i den nybyggda delen organiseras så att klassrum, fritidshem, grupprum, kapprum och våtrum kopplas ihop med varandra och utgör en effek'tiv enhet. Dessa enheter länkas sedan ihop med arbetsplatser för personalen. De befintliga byggnaderna byggs om så att det till varje klassrum kopplas ett grupprwn. Toaletter som idag är placerade i korridorer rivs och ersätts med nya tillgängliga våtrum. Slöjdsalarna i souterrängplanet blir kvar och får även något utvidgade ytor för att k'unna möta dagens kursplaner. Skol- och fritidsverksamhet som idag huserar i källaren flyttas upp till mer ändamålsenliga lokaler. Skolans administration placeras centralt i ombyggda lokaler, lätta att hitta till från huvudentren. Den byggnadsdel som nu innehåller såväl kök som matsal byggs om så att den fortsättningsvis endast blir matsalar. Ett nytt, effektivt, kök placeras i nybyggnaden med koppling till såväl matsalar som till en ny inlastning mot Lagstigen där ingen skolgård finns. Huge Fastigheter AB Box 1073, Huddinge Besöksadress Sjödalstorget 7 Tel Fax info@huge.se Orgnr

223 HF Sid 3 (4) Idag består skolans lokaler även av två paviljonger, Herrgården och Sörgården. I detta förslag behålls Herrgården som renoverades och byggdes till för ett par år sedan. Sörgården rivs för att bereda plats för ny angöring till skolan samt utvidgad skolgård. Installationer I skolans befintliga delar finns en stor variation av tekniska lösningar när det gäller exempelvis ventilation. Centrala flä~irum kombineras med lokala ventilationsaggregat i klassrum. I samband med ombyggnaden byts alla installationer (VVS och el) ut, och ett nytt fläktrum förläggs till den t~'våning som nu används för musikundervisning. Byggnaden ska försörjas med fjärrvärme och den nya delen certifieras enligt Miljöbyggnad nivå Silver. Ute Utvändigt ska befintliga byggnader i det stora hela behålla sitt nuvarande utseende vad gäller fasadmaterial, fårg osv. Fönster kommer att ses över för att nå upp till dagens krav avseende ljud och energi. Nya byggnadsdelar kommer att utformas så att de på ett lämpligt sätt vad gäller fårg och material samverkar, men också kontrasterar, med de befintliga byggnaderna. Fasadmaterial kan vara tegel, men också puts eller skivmaterial kan vara aktuella. Marken runt såväl befintlig byggnad som nybyggnadsdel planeras med omsorg för att ge eleverna en bättre och mer innehållsrik utemiljö framöver. Nybyggnadsdelen förläggs på det som idag till största delen är en fotbollsplan. För att kompensera detta placeras en multisportplan på den ombyggda skolgården. Den lilla naturmark som idag finns, mot prästgården, i form av en naturlig kulle behålls och tas med i planeringen av marken. En infart i nytt läge skapas för att klara såväl HKP-transporter som parkering för skolan. För att klara bullemormer kommer någon typ av bullerdämpande åtgärder att behöva göras mot Kommunalvägen, troligen ett bullerplank Övergripande tidplan med hållpunkter Önskad inflyttning sommaren 2020 för skolstart höstterminen Detaljplan: Samråd februari/mars 2016 Antagande KF nov 2016 Laga kraft dec 2016 Yta Tillbyggnaden av skolan är ca 6 340m 2 LOA och area efter ombyggnad blir för hela huvudbyggnaden ca l O 652 m 2 LOA och för hela skolan totalt ca m 2 LO A. I stort sett hela befintliga skolan kvm berörs av ombyggnaden. Investering och hyra Den totala preliminära investeringskostnaden rör dessa åtgärder uppgår till 317,9 mkr. Följande investeringar med kortare livslängd är tän1..1: att betalas av som ett tillägg på hyran: Investering Årshyra Antal år Ytskikt på konstgräsplan 500 tkr 68 tkr 10 år Lekutrustning & verksamhetsanpassad skolgård samt storköksutrustning och inredning tkr l 100 tkr 20 år Huge Fastigheter AB Box 1073, Huddinge Besöksadress Sjödalstorget 7 Tel Fax info@huge.se ww.v.huge.se Orgnr

224 HF Sid 4 (4) Nuvarande årshyra :för skolan är totalt 3,6 mkr (ca 650 kr/m 2 ) och beräknas efter om- och tillbyggnad till27,9 mkr (2 500 kr/m 2 ) i 2016 års hyresläge. Till hyran kommer tillägg enligt ovan i lo respektive 20 år. Kostnader för inventarier som hyresgästen ansvarar :för är i framtagen kalkyl beräknade till ca 15,5 mkr och ingår inte. I det fall projeh.1:et avbryts måste Huddinge kommun genom grundskolenämnden svara :för hittills upparbetade kostnader för projektering; ca 3,8 mkr. Evakueringslokaler För att kunna genomröra om- och tillbyggnaden behöver skolan evakueras under byggtiden. Troligen behöver skolan evakueras under hela byggtiden, vilket möjliggör en bättre produktion samt enklare arbetsmiljöhantering. Evakuering sker till inhyrda paviljonger, vilket inte ingår i detta projekt. Reservationer Detta är en preliminär kostnadsuppskattning inför fortsatt programarbete, vilket skall resultatera i en hyresoffert för produktion. När den slutliga kostnaden är känd efter avslutat projekt görs en slutredovisning enligt överenskommelse med Huddinge kommun. Den slutliga kostnaden får avvika från hyresofferten med högst + - l O % på investeringen. Vidare förbehåller vi oss rätten att indexreglera kostnaderna i den preliminära kostnadsuppskattningen i enlighet med SCB nya Entreprenadindex för husbyggnad och anläggning. Kostnaderna är redovisade i prisläge december Med vänliga hälsningar Henrik Örneblad Affärsområdeschef Bilagor Kostnadsberäkning Tidplan Huge Fastigheter AB Box 1073, Huddinge Besöksadress Sjödalstorget 7 Tel Fax info@huge.se WWIN.huge.se Orgnr

225 ~huge Rev / abt Projektnr: Projektbenämning: Tomtbergaska/an Projektledare: Christina Gustafsson Kostnader Prel kostnads- bedömning Datum Upprättad/ifylld av Håkan Lindblom Fastighetskostnader Byggherrekostnader Projekteringskostnader Produktionskostnader Tillkommande Avgår HG-investering Summa exkl adm kostnader Administrativa kostnader 4% Summa exkl. marklösen Marklösen o Budget Prognos 1 Prognos 2 Prognos 4 Utfall Totalt o o o o o Reservationer och prisläge: HG installationer & inredning är beräknat enl rad 12 ovan. Evakueringkostnader ingår inte. Lekutrustning och verksamhetsanpassad skolgård ingår med tkr, storköksutrustning och inredning ingår med tkr samt konstgräs 500 t kr. Kostnadsläge: december -15 Bokfört restvärde : Anmärkningar, förklaring till avvikelser och förändringar:

226 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 30 november Paragraf Diarienummer KS-2016/ Förskola Hälsovägen beställning av förstudie Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Förskolenämndens redovisning av programarbete och begäran om att inleda förstudie för ny förskola inom fastigheten Grantorp 5:9, i Flemingsberg godkänns. 2. Investeringsramen för denna byggnad är 50 miljoner kronor. Sammanfattning Huge Fastigheter AB har efter genomförd programutredning lämnat en preliminär kostnadskalkyl avseende en förskola med kapacitet för cirka 160 förskolebarn. Byggnaden kommer att uppföras i tre plan med en offererad investeringskostnad inklusive marklösen på totalt 54,9 mnkr. Den preliminära årliga hyreskostnaden är med utgångspunkt från den offerten beräknad till 3,9 mnkr vilket ger en hyreskostnad per kvadratmeter med kronor per år baserat på en lokalyta på kvadratmeter. Ytan per barn blir därmed 8,9 kvadratmeter. Investering och årshyra för lekgårdsutrustning, storköksutrustning och inredning betalas av som ett tillägg på hyran. Investeringskostnaden beräknas till tkr och den årliga hyreskostnaden beräknas till 336 tkr i 20 år. Överläggning I ärendet yttrar sig Birgitta Ljung (MP), Mia Bergström, lokalplaneringschef, Karl Henriksson (KD), Sara Heelge Vikmång (S), Malin Danielsson (L), Jelena Drenjanin (M), Gunilla Helmerson (M) och Christian Ottosson (C). Härefter förklaras överläggningen avslutad.

227 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) HANDLÄGGARE Ricknell, Peder Peder.Ricknell@huddinge.se Kommunstyrelsen Ny förskola inom fastigheten Grantorp 5:9, i Flemingsberg godkännande att inleda förstudie Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Förskolenämndens redovisning av programarbete och begäran om att inleda förstudie för ny förskola inom fastigheten Grantorp 5:9, i Flemingsberg godkänns. 2. Investeringsramen för denna byggnad är 50 miljoner kronor. Sammanfattning Huge Fastigheter AB har efter genomförd programutredning lämnat en preliminär kostnadskalkyl avseende en förskola med kapacitet för cirka 160 förskolebarn. Byggnaden kommer att uppföras i tre plan med en offererad investeringskostnad inklusive marklösen på totalt 54,9 mnkr. Den preliminära årliga hyreskostnaden är med utgångspunkt från den offerten beräknad till 3,9 mnkr vilket ger en hyreskostnad per kvadratmeter med kronor per år baserat på en lokalyta på kvadratmeter. Ytan per barn blir därmed 8,9 kvadratmeter. Investering och årshyra för lekgårdsutrustning, storköksutrustning och inredning betalas av som ett tillägg på hyran. Investeringskostnaden beräknas till tkr och den årliga hyreskostnaden beräknas till 336 tkr i 20 år. Beskrivning av ärendet Behov av och planering för en ny permanent förskola inom fastigheten Grantorp 5:9 har tidigare beskrivits i nämndens lokalförsörjningsplan för åren , och Planområdet ligger utmed Hälsovägens norra sida och medger uppförande om totalt cirka 800 nya bostäder vilket ger en tät och sammanhållen bebyggelse mellan Flemingsbergs centrum och järnvägsstationen. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

228 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Förskolan med kapacitet för cirka 160 förskolebarn kommer att uppföras i tre plan, en avdelning förbereds för omsorg på obekväm arbetstid. Förskolan kommer även att ha kapacitet för att kunna producera och leverera cirka 80 extra portioner mat till två andra förskolor inom området med mottagningskök. Den nattöppna avdelningen blir cirka 40 kvadratmeter större än övriga sju avdelningar. Ett våtrum, extra förrådsutrymme för sängar- och sängkläder och ett extra mindre grupprum krävs. Samtliga avdelningars vilrum har utökats med cirka 8-10 kvadratmeter eftersom barnen kommer att sova inomhus. Huge Fastigheter AB har efter genomförd programutredning lämnat en preliminär kostnadskalkyl med en investeringskostnad inklusive marklösen på totalt 54,9 mnkr. Den preliminära årliga hyreskostnaden är beräknad till 3,9 mnkr vilket ger en hyreskostnad per kvadratmeter med kronor per år baserat på en lokalyta på kvadratmeter. Ytan per barn blir därmed 8,9 kvadratmeter. Investering och årshyra för lekgårdsutrustning, storköksutrustning och inredning betalas av som ett tillägg på hyran. Investeringskostnaden beräknas till tkr och den årliga hyreskostnaden beräknas till 336 tkr i 20 år. Under förutsättning att politiska beslut fattas om godkännande av förstudie och begäran om produktion beräknas den nya förskolan vid Hälsovägen i Grantorp kunna stå klar till augusti Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen ser positivt på en kapacitetshöjning i området med en förskola med kapacitet för cirka 160 förskolebarn. Vesna Jovic Kommundirektör Mats Öberg Ekonomidirektör Ricknell, Peder

229 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Bilagor Förskolenämndens tjänsteutlåtande daterat Hyresoffert med hyresberäkning och ritningar den 9 maj 2016 från Huge Fastigheter AB Beslutet delges Förskolenämnden Huge Fastigheter AB

230 FÖRSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Förskolenämnden 9 juni Paragraf Diarienummer FSN-2016/ Ny förskola inom fastigheten Grantorp 5:9, i Flemingsberggodkännande att inleda förstudie Förskolenämndens beslut 1. Nämnden godkänner förvaltningens redovisning av genomförd programutredning 2. Nämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott med begäran om godkännande att inleda förstudie Sammanfattning Behov av och planering för en ny permanent förskola inom fastigheten Grantorp 5:9 har tidigare beskrivits i nämndens lokalförsörjningsplan för åren , och Planområdet ligger utmed Hälsovägens norra sida och medger uppförande om totalt cirka 800 nya bostäder vilket ger en tät och sammanhållen bebyggelse mellan Flemingsbergs centrum och järnvägsstationen. Förskolan med kapacitet för cirka 160 förskolebarn kommer att uppföras i tre plan, en avdelning förbereds för omsorg på obekväm arbetstid. Förskolan kommer även att ha kapacitet för att kunna producera och leverera cirka 80 extra portioner mat till två andra förskolor inom området med mottagningskök. Den nattöppna avdelningen blir cirka 40 kvadratmeter större än övriga sju avdelningar. Ett våtrum, extra förrådsutrymme för sängar och sängkläder och ett extra mindre grupprum krävs. Samtliga avdelningars vilrum har utökats med cirka 8-10 kvadratmeter eftersom barnen kommer att sova inomhus. Huge Fastigheter AB har efter genomförd programutredning lämnat en preliminär kostnadskalkyl med en investeringskostnad inklusive marklösen på totalt 54,9 mnkr. Den preliminära årliga hyreskostnaden är beräknad till 3,9 mnkr vilket ger en hyreskostnad per kvadratmeter med kronor per år baserat på en lokalyta på kvadratmeter. Ytan per barn blir därmed 8,9 kvadratmeter. Investering och årshyra för lekgårdsutrustning, storköksutrustning och inredning betalas av som ett tillägg på hyran. Investeringskostnaden beräknas till mnkr och den årliga hyreskostnaden beräknas till 336 tkr i 20 år. Under förutsättning att politiska beslut fattas om godkännande av förstudie och begäran om produktion beräknas den nya förskolan vid Hälsovägen i Grantorp kunna stå klar till augusti 2019.

231 FÖRSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Paragraf Förskolenämnden 9 juni forts. Diarienummer FSN-2016/ Överläggning I ärendet yttrar sig Karl Henriksson (KD), Petra Östlund (S), verksamhetschef Annelie Glifberg, Pran Malhotra (S), lokalstrateg Elaine Janson, Liz Trana (S), Carina Sundström (MP), Sven Pernils (SD), utbildningsdirektör Jukka Kuusisto och Erling Karlsson (S). Beslutet delges Huge Fastigheter AB Samhällsbyggnadsutskottet Akten

232 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2016/ (6) HANDLÄGGARE Jansson Rejto, Elaine Elaine.Jansson-Rejto@huddinge.se Förskolenämnden Ny förskola inom fastigheten Grantorp 5:9, i Flemingsberg godkännande att inleda förstudie Förslag till beslut 1. Nämnden godkänner förvaltningens redovisning av genomförd programutredning. 2. Nämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott med begäran om godkännande att inleda förstudie. Sammanfattning Behov av och planering för en ny permanent förskola inom fastigheten Grantorp 5:9 har tidigare beskrivits i nämndens lokalförsörjningsplan för åren , och Planområdet ligger utmed Hälsovägens norra sida och medger uppförande om totalt cirka 800 nya bostäder vilket ger en tät och sammanhållen bebyggelse mellan Flemingsbergs centrum och järnvägsstationen. Förskolan med kapacitet för cirka 160 förskolebarn kommer att uppföras i tre plan, en avdelning förbereds för omsorg på obekväm arbetstid. Förskolan kommer även att ha kapacitet för att kunna producera och leverera cirka 80 extra portioner mat till två andra förskolor inom området med mottagningskök. Den nattöppna avdelningen blir cirka 40 kvadratmeter större än övriga sju avdelningar. Ett våtrum, extra förrådsutrymme för sängar- och sängkläder och ett extra mindre grupprum krävs. Samtliga avdelningars vilrum har utökats med cirka 8-10 kvadratmeter eftersom barnen kommer att sova inomhus. Huge Fastigheter AB har efter genomförd programutredning lämnat en preliminär kostnadskalkyl med en investeringskostnad inklusive marklösen på totalt 54,9 mnkr. Den preliminära årliga hyreskostnaden är beräknad till 3,9 mnkr vilket ger en hyreskostnad per kvadratmeter med kronor per år baserat på en lokalyta på kvadratmeter. Ytan per barn blir därmed 8,9 kvadratmeter. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

233 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2016/ (6) Investering och årshyra för lekgårdsutrustning, storköksutrustning och inredning betalas av som ett tillägg på hyran. Investeringskostnaden beräknas till mnkr och den årliga hyreskostnaden beräknas till 336 tkr i 20 år. Under förutsättning att politiska beslut fattas om godkännande av förstudie och begäran om produktion beräknas den nya förskolan vid Hälsovägen i Grantorp kunna stå klar till augusti Beskrivning av ärendet Efterfrågan på nya förskoleplatser i Flemingsberg beräknas öka kraftigt under de närmaste åren. Bristen på förskoleplatser är i dag stor och den omfattande planerade bostadsexploateringen kommer att generera ytterligare behov av nya förskolor. Samtidigt behöver befintliga lägenhetsförskolor i Grantorp som helt saknar egen lekgård på sikt ersättas med nya förskolor. En lägenhetsförskola med tidsbegränsat bygglov måste avvecklas senast Detaljplaneprocessen befinner sig i samrådsskedet och har därför inte antagits av Kommunfullmäktige. Detaljplanen beräknas vinna laga kraft efter antagande i kommunfullmäktige under tredje kvartalet 2016, förutsatt att inga överklaganden försenar detaljplaneprocessen. Beställning av programutredning för ny förskola gjordes i augusti 2015 till Huge Fastigheter AB. För att vinna tid i processen sker arbetet med utredning av planlösning för den nya förskolan parallellt med planprocessen. Planområdet ligger utmed Hälsovägen och medger uppförande om totalt cirka 800 nya bostäder vilket ger en tät och sammanhållen bebyggelse mellan Flemingsbergs centrum och järnvägsstationen. Planen är förenlig med en hållbar utveckling med avseende på ett effektivt nyttjande av tätortens markresurser. Huge Fastigheter AB planerar på fastigheten Grantorp 5:9 låta uppföra ett nytt kvarter innehållande 130 bostäder, 80 studentbostäder och en förskola inklusive lekgård, komplementbyggnader, angöring och parkeringsplatser. Kvarteret innehåller tre husvolymer varav hus tre med totalt åtta våningar, orienterat mot Medicinvägen, innehåller förskola i de tre nedersta planen.

234 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2016/ (6) I ett tidigt skede gjordes en bedömning att förskolan kunde dimensioneras för cirka 100 förskolebarn, projektet har därefter utökats till att rymma cirka 160 förskolebarn. En avdelning förbereds för omsorg på obekväm arbetstid. Förskolan kommer även att ha kapacitet för att kunna producera och leverera cirka 80 extra portioner mat till två andra förskolor inom området med mottagningskök. Programutredningen, som redovisas i detta ärende, har resulterat i preliminära skisser och en preliminär kostnadskalkyl med preliminärt beräknad årshyra. Under förutsättning att erforderliga politiska beslut fattas beräknas den nya förskolan kunna stå klar till hösten Den nya förskolan innebär ett mycket viktigt kapacitetstillskott till Grantorp med cirka 160 nya förskoleplatser. Förvaltningens synpunkter En ny permanent förskola inom fastigheten Grantorp 5:9 kommer att fylla en del av behovet av förskoleplatser för den bostadsplanering som pågår i närområdet. Befintliga lägenhetsförskolor i Grantorp som helt saknar egen lekgård behöver på sikt ersättas med nya förskolor. På sikt kommer det att krävas utbyggnad av ytterligare nya förskolor inom området.

235 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2016/ (6) Förskolan är dimensionerad att rymma cirka 160 förskolebarn, en avdelning utformas och förbereds för omsorg på obekväm arbetstid vilket innebär tillsyn på kvällar, nätter och helger årets alla dagar. Förskolan kommer även att ha kapacitet för att kunna producera och leverera cirka 80 extra portioner mat till två andra förskolor inom området med mottagningskök. Planeringen och utformning av inomhusmiljön: I markplanet ligger tillagningskök, tvättstuga, förråds- och teknikutrymmen. Plan 2 och 3 innehåller vardera fyra hemvister/avdelningar som ligger parvis grupperade längs en gallerigång. Kring trapphuset mitt i byggnaden finns gemensamma utrymmen som blir dubbelsidiga mellan Medicinvägen och den egna gården. Lokalen utformas så att rummen i sig blir en god läromiljö som utmanar och stimulerar barnens egna spontana lekbehov, kreativitet och intressen. Bästa möjliga lösningar görs för att uppnå en bra arbetsmiljö, akustik och energieffektiv och bra belysning. Personalutrymmen är uppdelade så att dokumentationsarbete är separerade från pausrum. Planering och utformning av utomhusmiljön: Förskoletomten är innehållsrik med varierad miljö där delar av den befintliga naturmarken sparas och blir en äventyrslek. Närmast de två entréerna på plan 2 är lekgården tillgängliggjord och anpassad till de mindre barnen. Lite lägre bort från byggnaden ligger den yttre zonen för de lite större barnen där plats finns för lite mer fri lek. På plan 3 finns utrymme för gemensamma möten/aktiviteter och en utskjutande balkong som fungerar som avskärmande tak för underliggande lekgård. Balkongen blir under den varma årstiden en förlängning av matsalen på plan 3. Flemingsbergsparken som ligger cirka 200 meter från förskolan kommer att utgöra ett bra komplement till förskolans egna lekgård. Vid infartsvägen ligger barnvagnsförråd, cykelparkering och sophus. Byggnaderna kommer att anslutas till fjärrvärme. Delar av takytan kommer att förses med sedumtak. Tillagningskök Köket ligger i markplan och är dimensionerat för cirka 300 portioner per dag och för att kunna leverera cirka 80 extra portioner mat till två förskolor med mottagningskök. Transport av mat inom förskolan sker via hiss från köket till plan två och tre.

236 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2016/ (6) Parkeringsplatser Längs Medicinvägen anläggs parkeringsplatser för hämtning- och lämning av barn, parkeringsplatser för personal anordnas i parkeringsgarage i närheten av fastigheten. Kollektivtrafik Planområdet ligger i ett läge med närhet till flera typer av kollektivtrafik samt i anslutning till offentlig service vilket är positivt ur hållbarhetssynpunkt. Ekonomi Huge Fastigheter AB har efter genomförd programutredning lämnat en preliminär kostnadskalkyl med en investeringskostnad inklusive marklösen på totalt 54,9 mnkr. Den preliminära årliga hyreskostnaden är beräknad till 3,9 mnkr vilket ger en hyreskostnad per kvadratmeter med kronor per år baserat på en lokalyta på kvadratmeter. Ytan per barn blir därmed 8,9 kvadratmeter. Lekutrustning till förskolegård samt storköksutrustning och inredning med kortare livslängd betalas av som ett tillägg på hyran. Investeringskostnaden beräknas till tkr med en årlig beräknad hyra på 336 tkr per år i 20 år. Den nattöppna avdelningen blir cirka 40 kvadratmeter större än övriga sju avdelningar. Ett våtrum, extra förrådsutrymme för sängar- och sängkläder och ett extra mindre grupprum krävs. Samtliga avdelningars vilrum har utökats med cirka 8-10 kvadratmeter eftersom barnen kommer att sova inomhus. Under förutsättning att politiska beslut fattas om godkännande av förstudie och begäran om produktion beräknas den nya förskolan vid Hälsovägen kunna stå klar till hösten Finansiering Den tillkommande hyran som får en delårseffekt för 2019 beräknas till cirka 3,9 mnkr exklusive kostnader för inventarier och utrustning. Förvaltningens bedömning är att den ökade hyreskostnaden inte ryms inom ramen för nu gällande resurstilldelningssystem avseende Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Mia Lundmark Bergström Lokalplaneringschef

237 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2016/ (6) Bilagor Hyresoffert med hyresberäkning och ritningar den 9 maj 2016 från Huge Fastigheter AB Beslutet delges Huge Fastigheter AB Samhällsbyggnadsutskottet Akten

238 ~huge HF l (3) Huddinge kommun Förskolenämnden HUDDINGE Förskola i Grantorp - preliminär kostnadsbedömning nyproduktion Huge Fastigheter AB har efter beställning från färskolenämnden gjort en fårstudie får uppförande av en ny förskola på fastigheten Grantorp 5:9. Förskolan är en del av en detaljplan för ny exploatering av ca 800 lägenheter längs Hälsovägen, Flemingsberg. I samverkan med barn- och utbildningsförvaltningen har ett lokalprogram och en preliminär kostnadskalkyl tagits fram. Projektbeskrivning På fastigheten Grantorp 5:9 i Huddinge kommun planerar Huge Fastigheter AB att låta uppfora ett nytt kvarter innehållande 130 bostäder och 80 studentbostäder samt en förskola. Kvarteret innehåller tre husvolymer varav hus tre med totalt åtta våningar, orienterat mot Medicinvägen, innehåller förskola i de tre nedersta planen. Ovanpå förskolan planeras studentlägenheter med entreer mot en invändig entrebalkong. --- ~..:.- :. _- :. - _:.. o ' l t l l i \, \ ~, \!J.. o J r ',. ' ' \ '<..,,:~~-~ > ~ /. ~( :.-:,'. :. \ Förskolan omfattar totalt ca l 494m 2 BRA (l 641m 2 BTA) och markytan är ca m 2 Förskolan kommer att kunna erbjuda plats för 160 barn dagtid fördelade på åtta avdelningar om 20 barn vardera, varav en avdelning kommer att vara nattöppen förskola s.k. "nattis". Utrymmen för inomhusvila anordnas. Storköket är dimensionerat för tillagning får det egna behovet dagtid, nattetid och helger men också för att leverera mat får ca 80 portioner till två andra förskolor. Huge Fastigheter AB Box 1073, Huddinge Besöksadress Sjödalstorget 7 Tel Fax info@huge.se WMV.huge.se Orgnr

239 Sid 2 (3) Utemiljön Byggnaden ligger i suterräng och bergschakt är nödvändig i förhållandevis stor omfattning. Gården kommer att behöva fyllas och iordningställas med stödmurar och trappor. Marken runt byggnaden är huvudsakligen indelad i två områden; en gård för rorskolan med varierade ytbeläggningar, lekutrustning och mindre förrådsbyggnader samt en gatusida med bl.a. angöring för storkök och sophantering. Utemiljön är inte bullerstörd och bedöms i sin helhet ligga under 55 dba. Dagvatten skall i möjligaste mån fördröjas och infiltreras inom fastigheten. Delar av takytor kommer att beläggas med sedumtak Parkering avseende lämna/hämta anordnas dels på gatumark längs Medicinvägen, dels på grannfastigheten Medicinaren 21 som ägs av Huge Fastigheter AB. Parkering för personal sker i garage på Röntgenvägen som också ägs av Huge. Investering och hyra Den totala preliminära investeringskostnaden ror förskolan uppgår till 54,9 mkr, inklusive marklösen för förskolegården. Kalkylräntan (7, l%) är bedömd enligt marknadspraxis som direktavkastningskravet (5,75%) plus bedömd inflation (riksbankens inflationsmål är 2%). Under förutsättning att ett hyresavtal om 20 år tecknas behöver hyran utifrån investeringen vara tia/år exkl. moms under kontraktstid. Kostnad för drift och underhåll ingår och är beräknad enligt schablon med 375 kr/m 2 och år. Följande investeringar med kortare livslängd är tänkt att betalas av som ett tillägg på hyran: Investering Arshyra Antal år Lekutrustning & verksamhetsanpassadforskolegård samt storköksutrustning och inredning tkr 336 tkr 20år I det fall projektet avbryts måste Huddinge kommun genom förskolenämnden svara för hittills upparbetade kostnader för projektering; ca 300 tkr. Övergripande tidsplan Detaljplanen beräknas antas till hösten Efter erforderliga politiska beslut kan förskolan vara klar för inflyttning senast i augusti Installationer/energi Byggnaden förses med en hiss för mattransport från storköket på plan ett till avdelningarna på plan två och tre. Byggnaden grundläggs på berg och fasadmaterialet kommer att bli tegel alternativ puts. Huset kommer att värmas av fjärrvärme.

240 Sid 3 (3) Reservationer Detta är en preliminär kostnadsuppskattning infor fortsatt programarbete, vilket skall resultatera i en hyresoffert for produktion. När den slutliga kostnaden är känd efter avslutat projekt görs en slutredovisning enligt överenskommelse med Huddinge kommun. Den slutliga kostnaden får avvika från hyresofferten med högst + - l O % på investeringen. Vidare forbehåller vi oss rätten att indexreglera kostnaderna i den preliminära kostnadsuppskattningen i enlighet med SCB nya Entreprenadindex for husbyggnad och anläggning. Kostnaderna är redovisade i prisläge april Vi ber er notera att innehållet i denna offert avser en forhyrning med Huddinge kommun som hyresgäst och verksamhetsutövare. Om lokalerna ska användas av en privat anordnare uppstår konsekvenser ror vilka hänsyn måste tas i kostnads- och hyresberäkning. Med vänliga hälsningar Henrik Ömeblad Affärsområdeschef Bilagor: l 2 3 Ritning, illustrationer Tidplan Preliminär kostnadsbedömning

241 Budget Prognos 1 Prognos 2 Prognos 4 Utfall mma exkl adm kostnader Administrativa kostnader 4% intern PL Summa inkl. marklösen Totalt o o o o o Reservationer och prisläge: Följande ingår ej: Hyresgästinstallationer såsom inredning och datanät. Restvärde: Anmärknine:ar. förklarine: till awikelser och förändrine:ar: l kalkylen ingår kostnader för storköksentreprenad med kr samt lekutrustning färskolegå rd med kr. l kalkvlen ine:år marklösen med kr. Samtliga priser exkl moms

242 Personaluttymmen C Stad och förvaring Stoli<ök Teknikutrymmen (ej inräknade i LOA) Kommunikationsyta LOA (m') stoli<ök: 160 m> LOA (m') detta plan: 264,5 m> Sammanlagd LOA (m'): 1 413,5 m> Sammanlagd LOA (m') per barn: 8,8 m ',',' ',,'.', '.,',' /,,,.---- ~D i t::aa::ii1l.. v :.J,',' l' 'Ii IF.i % i i e--'1,' : - ' l.. v ft'tj. /.. R(00Vr5 ~ts P.l RITNitGfU1 0tl1 (. '... /,',,', ~, PROGRAMH~NOL... G <t>~~ LOI<AUS(~ NCSPlAH ~- A ltolai.aaif_.lw wllo...,._.ai l l l : ; ; ; ; i Il Il : ~~, fasti6hflsbeteckhih6 HIJS 3 - FSK AVENTYRET o s lh Husl lfo.is2 ~~.. li."i:öl-'om l l~ PLAN 1 PL ANRITNING Ii ~~ Al l~

243 Förskaleavdelning Bio- och läshörna i anslutning till "Nattis" C Personalutrymmen Groventre. Torkrum Kapprum. Toalett Städ och förvaring Kommunikationsyta LOA(m') detta plan: 574,5 m> Sammanlagd LOA(m'): 1 413,5 m Sammanlagd LOA (m') per barn: 8,8 m _. _. _.. _, _. - _. _. _ '!'~.9J~~Y.0:9~Q _ _ _. _ _j FIK.\PlATS PROGR.t.MHANOLING " FSK ÄVENTYRET PLAN 2 LOt<AUSERINCSPLAN ~- -~ "' F AS TIGHETSBETHKNING HUS 3 - FSK AVENTYRET PLAN 2 l l o s 1 0 ~ HUSJ HUS2 PLANRITNING -Al MM " A Al

244 Förskaleavdelning Allrum och atelje Personalutrymmen Kapprum. Toalett Städ och förvaring Kommunikationsyta LOA (m') detta plan: 574,5 m' Sammanlagd LOA(m'): 1 413,5 m' Sammanlagd LOA (m') per bam: 8,8 m' PROGRAHH ANOUNG " FSK ÄVENTYRET PLAN 3 ~lllge LOI<-.uSERlNCSPLAH l l o s 10 1ft 16r 1 HUS3 HUS2 f AS TKiHETSBE TECKNING HUS 3 ~ FSK AVENTYRET PLAN 3 PLANRITNI NG Al U M " -... ~ A A1

245 ;;- (---l "' ~ l. l.,.. :-~ 0rn1 ~r > 1 i ~U u~ u~ l l :j 1: l ~.. r i l l ~H~rr 8. / & i "' ~r ~ l s ~~h ::0 l, t= Jli!! t ~ ::<: t ~ ~ ~;;.. F' ~ ~ <... ~ ~l ~ ~ l.. ~:s ~ r. ~~p:: p,1n ~~ i i i ~" s l> :l ~ i i ~ g f 3 e h z C\ H q e u l> ~ i u ~;!Blå~~ ~ i ~» ~!J ~~ l'i ~ ~- ~ l {8 - ~ ~ ~ i :. IJn f ~ ~ " ~ j ~ = ~~~!~ ~ : ~ ~~ ;..., &. 2 ti ;ll -.,.. -l: ::0 "' ~ ~ J ~ i ' ~ l l l l l l l l o : ::0

246 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 30 november Paragraf Diarienummer KS-2016/ Ny länsplan för transportinfrastrukturen Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning - svar på remiss från Länsstyrelsen Stockholm Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Sammanfattning Länsstyrelsen i Stockholms län har i uppdrag att ta fram nya investeringsplaner för infrastruktur. Länets kommuner, den regionala kollektivtrafikmyndigheten och berörda myndigheter inbjuds att lämna: - underlag om högst prioriterade önskade åtgärder - underlag för åtgärder berättigade till statlig medfinansiering under perioden synpunkter på avgränsning för miljöbedömning av kommande länsplan Till yttrandena hör en bilaga med de prioriterade objekten där bl a dessa objekt lyfts: - Tvärförbindelse Södertörn - Spårväg syd - Resecentrum Flemingsberg - Väg 226 Flemingsberg, planskildhet (nedsänkning av väg 226) - Trafikplats Högskolan Överläggning I ärendet yttrar sig Ann-Marie Högberg (S), Daniel Dronjak (M), Malin Danielsson (L), Sara Heelge Vikmång (S) och Birgitta Ljung (MP). Härefter förklaras överläggningen avslutad.

247 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) HANDLÄGGARE Katharina Staflund Katharina.Staflund@huddinge.se Kommunstyrelsen Ny länsplan för transportinfrastrukturen Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning svar på remiss från Länsstyrelsen i Stockholms län Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Skrivelse enligt bilaga 1 och 2 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 14 december 2016 lämnas till Länsstyrelsen i Stockholms län som Huddinge kommuns yttrande på Ny länsplan för transportinfrastrukturen Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning. 2. Skrivelse enligt bilaga 3 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande lämnas till Länsstyrelsen i Stockholms län som Södertörnskommunernas gemensamma yttrande på Ny länsplan för transportinfrastrukturen Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning. Sammanfattning Länsstyrelsen i Stockholms län har i uppdrag att ta fram nya investeringsplaner för infrastruktur. Länets kommuner, den regionala kollektivtrafikmyndigheten och berörda myndigheter inbjuds att lämna: underlag om högst prioriterade önskade åtgärder underlag för åtgärder berättigade till statlig medfinansiering under perioden synpunkter på avgränsning för miljöbedömning av kommande länsplan Till yttrandena hör en bilaga med de prioriterade objekten där bl a dessa objekt lyfts: Tvärförbindelse Södertörn Spårväg syd Resecentrum Flemingsberg POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

248 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Väg 226 Flemingsberg, planskildhet (nedsänkning av väg 226) Trafikplats Högskolan Beskrivning av ärendet Investeringar och vissa andra åtgärder i de statliga vägarna och järnvägarna planeras i långsiktiga planer som omfattar upp till tolv år. Det finns en nationell plan och en regional plan (länsplanen). Trafikverket ansvarar för den nationella planen och Länsstyrelsen i Stockholms län ansvarar för den regionala planen. De nu gällande planerna beskriver åtgärder för perioden Länsstyrelsen i Stockholms län har av regeringen uppdraget att ta fram en ny länsplan för Stockholms län för perioden Länets kommuner, den regionala kollektivtrafikmyndigheten och berörda myndigheter inbjuds att lämna: underlag om högst prioriterade önskade åtgärder underlag för åtgärder berättigade till statlig medfinansiering under perioden synpunkter på avgränsning för miljöbedömning av kommande länsplan Länsstyrelsen önskar att de prioriterade åtgärderna redovisas i tabellform. Förvaltningens synpunkter Huddinge kommun har tagit fram förslag på de högst prioriterade åtgärderna till kommande Länsplan Ett gemensamt yttrande från Södertörnskommunerna har också tagits fram. Till yttrandena hör en bilaga med de prioriterade objekten där bl a dessa objekt lyfts: Tvärförbindelse Södertörn Spårväg syd Resecentrum Flemingsberg Väg 226 Flemingsberg, planskildhet (nedsänkning av väg 226) som är en förutsättning för Resecentrum Flemingsberg Trafikplats Högskolan

249 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Katharina Staflund Trafikplanerare Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Huddinge kommuns yttrande på Ny länsplan för transportinfrastrukturen Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning. Bilaga till Huddinge kommuns yttrande på Ny länsplan för transportinfrastrukturen Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning. Södertörnskommunernas gemensamma yttrande på Ny länsplan för transportinfrastrukturen Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning. Ny länsplan för transportinfrastrukturen Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning remiss från Länsstyrelsen i Stockholms län. Beslutet delges Länsstyrelsen i Stockholms län

250 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2016/ (9) ERT DATUM ER REFERENS HANDLÄGGARE Katharina Staflund Katharina.Staflund@huddinge.se Länsstyrelsen i Stockholms län Ny länsplan för transportinfrastrukturen Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning - remissvar Sammanfattning Huddinge kommun är länets näst största kommun och en kommun under stark utveckling. Huddinge kommun har som mål att bygga bostäder till 2030 och att arbetsplatskvoten på lång sikt ska vara 1,0, d v s att det finns lika många arbetsplatser som förvärvsarbetande. Utvecklingen i Huddinge är en mycket viktig förutsättning för utvecklingen på hela Södertörn och Huddinge vill också i den rollen driva på samhällsutvecklingen. I kommunens intresseanmälan till Sverigeförhandlingen angavs att bostäder kan byggas till En förutsättning för att lyckas med detta är att det finns en god tillgänglighet och attraktiv kollektivtrafik. Den statliga investeringsplaneringen måste säkerställa att investeringsmedel och medfinansiering reserveras i nationell plan och länsplan för att stödja planerat bostadsbyggande och näringslivets utveckling. Utan nödvändiga infrastruktursatsningar kommer Huddinges bostadsbyggande att vara väsentligt lägre och förutsättningarna för att ett stort antal nya arbetsplatser ska tillkomma betydligt sämre. De infrastruktursatsningar som Huddinge ser som mest angelägna för kommunens och den södra regiondelens utveckling ska ses i ett sammanhang och samtliga krävs. De objekt som Huddinge förutsätter kommer att återfinnas i nationell plan och länsplan för att säkra regionens bostadsbyggande och näringslivsutveckling är: Tvärförbindelse Södertörn Spårväg syd Resecentrum Flemingsberg Väg 226 Flemingsberg, planskildhet (nedsänkning av väg 226) som är en förutsättning för Resecentrum Flemingsberg Trafikplats Högskolan Dessa objekt finns alla med i gällande planer utom Resecentrum Flemingsberg och nedsänkning av väg 226 som är en förutsättning för POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

251 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2016/ (9) ERT DATUM ER REFERENS Resecentrum. För Spårväg syd finns 825 miljoner kronor avsatt. Huddinge förutsätter att minst detta belopp sätts av även i den nya länsplanen. Huddinges prioriteringar som helhet återfinns i bilaga 1. Beskrivningar och motiveringar återfinns i yttrandet nedan. Huddinge kommun lämnar också ett Södertörnsgemensamt yttrande, bilaga 2. Huddinges betydelse för regionens utveckling Huddinge är en kommun under stark utveckling. Huddinge kommun har som mål att bygga bostäder till 2030 och att arbetsplatskvoten på lång sikt ska vara 1,0, d v s att det finns lika många arbetsplatser som förvärvsarbetande. I kommunens intresseanmälan till Sverigeförhandlingen angavs att bostäder kan byggas till Kommunens inriktning är att förtäta i kollektivtrafiknära lägen för en hållbar utveckling. Med ny infrastruktur som anpassas till att öka bostadsbyggandet kan kommunen ta en större andel av regionens bostadsbyggande än vad den regionala planeringen förutsatt. De regionala stadskärnorna är en central tanke i den regionala planeringen och mycket viktiga för regionens tillväxt. Ny transportinfrastruktur är en förutsättning för genomförande av planerad utveckling av regionen enligt RUFS. Utveckling av de regionala stadskärnorna i Huddinge är en förutsättning för utvecklingen av hela Södertörn. Huddinges driver på starkt och ligger i täten för att stärka denna utveckling. Den regionala stadskärnan Flemingsberg är idag centrum för högre utbildning, rättsväsende, sjukvård och forskning. Området är just nu ett av de mest expansiva utvecklingsområden i Stockholm. År 2050 har Flemingsberg utvecklats till ett attraktivt innovationscenter i södra Stockholm. Genom detta finns förutsättningar för en stockholmsregion i balans, men det är nödvändigt att infrastruktur som kan möta utvecklingen under planperioden kommer på plats. Utvecklingen i Flemingsberg och Huddinges centrala delar hämmas idag av uteblivna eller försenade infrastrukturinvesteringar och kräver satsningar som stärker utvecklingen. Ett utvecklat och kapacitetsstarkt resecentrum i Flemingsberg som knyter ihop de kollektiva och hållbara transporterna i ett nav är av yttersta vikt för den södra regionhalvan. År 2030 väntas navet passeras av ca resenärer per dygn, något som ökar till mellan och resenärer år För att skapa förutsättningar för en effektiv bytespunkt mellan samtliga trafikslag i ett resecentrum krävs bland annat en nedsänkning av väg 226 och en utbyggnad av trafikplats Högskolan. En nedsänkning av väg 226 skulle även innebära att

252 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2016/ (9) ERT DATUM ER REFERENS Huddingevägens barriäreffekt minskas vilket är en förutsättning för en hållbar stadsutveckling i Flemingsberg. Den regionala stadskärnan Kungens kurva Skärholmen är Sveriges största handelsområde och innehåller också ett av regionens stora detaljhandelscentrum. I Kungens kurva sker nu en omfattande förnyelse och kraftig expansion av handeln, där bland annat IKEA investerar i ett nytt modernt varuhus. I både Skärholmen och Kungens kurva pågår en omfattande bostadsutveckling. Förbifart Stockholm, Tvärförbindelse Södertörn, Spårväg Syd och den upprustade röda tunnelbanelinjen ger stadskärnan ny utvecklingskraft. De infrastruktursatsningar som Huddinge ser som angelägna ska ses i ett sammanhang, samtliga krävs för att utvecklingen i Huddinge och regionen drivs framåt. De objekt som Huddinge förutsätter kommer att återfinnas i nationell plan och länsplan är: Tvärförbindelse Södertörn Spårväg syd Resecentrum Flemingsberg Väg 226 Flemingsberg, planskildhet (nedsänkning av väg 226) Trafikplats Högskolan. Dessa objekt finns alla med i gällande statliga investeringsplaner utom Resecentrum Flemingsberg och nedsänkning av väg 226 som är en förutsättning för Resecentrum. För Spårväg syd finns 825 miljoner kronor avsatt. Huddinge förutsätter att minst detta belopp sätts av även i den nya länsplanen. Hållbara transporter i Huddinge Huddinges inriktning för transportsystemet är att: Gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras. Kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering. Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad. Förutom de regionala satsningarna för att främja utvecklingen av de regionala stadskärnorna och på Södertörn anser kommunen att statliga satsningar för främja utvecklingen av ett hållbart transportsystem behövs. Kommunen anser därför att det regionala cykelvägnätet ska byggas ut skyndsamt samt att satsningar på framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken ska genomföras.

253 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2016/ (9) ERT DATUM ER REFERENS Huddinge - prioriterade åtgärder i länsplan Länsstyrelsen önskar få in förslag på de högst prioriterade åtgärderna till Länsplan för , presenterade i tabellform. Huddinge kommuns prioriterade åtgärder finns i tabellform som bilaga till detta yttrande. Huddinge vill poängtera att det är av yttersta vikt att planerade och överenskomna transportinfrastrukturåtgärder genomförs enligt plan, vilket även måste vara Länsstyrelsens och samtliga aktörers gemensamma kontrakt och gemensamma åtagande. Huddinge förutsätter att de objekt som finns i gällande länsplan även finns med i den kommande planen för med nivåer som gör att genomförande av objekten säkerställs. Till exempel finns 825 miljoner kronor avsatt för Spårväg syd, vilket Huddinge utgår från är den minsta som summa som sätts av i den kommande länsplanen. Huddinge kommuns prioriterade objekt och åtgärder för länsplan beskrivs nedan. Tvärförbindelse Södertörn Tvärförbindelsen behövs för att ta vara på potentialen i de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Haninge men även Kungens Kurva Skärholmen för den önskade utvecklingen i RUFS, se ovan. Kommunens markanvändning bygger på att tvärförbindelsen byggs. Idag hämmas både bostadsbyggandet och näringslivets utveckling av att den inte är på plats. Tvärförbindelse Södertörn är ett högt prioriterat objekt som har funnits med länge i planeringen och behovet ökar för varje dag som går i och med regionens kraftiga tillväxt och det skriande behovet av tillkommande bostäder. Redan idag motsätter sig Trafikverket ytterligare bostadsbebyggelse på grund av bristfällig väginfrastruktur. Tvärförbindelsen ingår i den yttre tvärleden och ska bland annat binda ihop de regionala stadskärnorna på såväl den norra som södra regiondelen. Utan vägförbindelsen och kompletterande länkar blir kopplingen till och från Förbifart Stockholm av låg kvalitet och investeringen i Förbifart Stockholms tas inte till vara fullt ut. Gods och logistiktransporterna ökar med en växande region. Anläggandet av Norvik gör att dessa flöden kommer öka än mer i denna regiondel varav det är ytterst viktigt med bra kopplingar mellan Väg 73 och E4/E20. Transporter av farligt gods genom befintliga bostadsområden kommer att kvarstå utan Tvärförbindelse Södertörn vilket förhindrar en förtätning och tillkommande bostadsbebyggelse.

254 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2016/ (9) ERT DATUM ER REFERENS Tvärförbindelsen behövs också för att åtgärda dagens undermåliga trafiksäkerhet och bullersituation på exempelvis Glömstavägen. Spårväg syd Spårväg syd är ett prioriterat objekt som finns med i gällande plan och ingår i Sverigeförhandlingen. Huddinge kommun förutsätter att de investeringsmedel som ligger i länsplan finns kvar och minst den summa som finns avsatt idag också kommer att ingå i den nya länsplanen. Objektet Spårväg syd har en stor betydelse för utvecklingen av södra Stockholm och Södertörn. Den knyter inte bara ihop de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva Skärholmen utan också Fruängen och Älvsjö. Spårvägen bidrar till en stark utveckling för att möta regionens behov av bostäder. Bland annat möjliggörs byggandet av en helt ny stadsdel med på sikt nya bostäder. Den strukturerande verkan ger också förutsättningar för en mer balanserad utveckling av regionens arbetsmarknad. I utredningsarbetet framkom även spårvägens positiva effekter kring sociala frågor. Flemingsberg resecentrum samt nedsänkning av väg 226 Den regionala stadskärnan Flemingsberg är idag centrum för högre utbildning, rättsväsende, sjukvård och forskning. Området är ett av de mest expansiva utvecklingsområden i Stockholm. Visionen är att Flemingsberg år 2050 har utvecklats till ett attraktivt innovationscenter i södra Stockholm. I den regionala utvecklingsplanen pekas Flemingsberg ut som en regional stadskärna vars syfte är att komplettera regionkärnan och ge förutsättningar för en hållbar flerkärnig utveckling. I Flemingsberg finns förutsättningar för att skapa en motor för ett kunskapsintensivt näringsliv i södra Stockholm med ett centrum för högre utbildning och därmed ökade förutsättningar för en stockholmsregion i balans. Det kräver emellertid att det i Flemingsberg skapas en sammanhängande urban stadsväv mellan Universitetsområdet och Flemingsbergsdalen där möjlighet finns till en mötesplats i södra Stockholm med handel, kultur och restauranger. Sammanlagt finns potential till en attraktiv livsmiljö med ca nya arbetstillfällen och nya bostäder i Flemingsberg. Detta förutsätter emellertid att barriären som utgörs av väg 226 och järnvägen minskas för en hållbar stadsutveckling där gång-, cykel-, och kollektivtrafik prioriteras. Detta möjliggörs av en kombination av projekt Resecentrum och Väg 226 Flemingsberg, planskildhet. Även projekt Trafikplats Högskolan fyller en viktig funktion för en fortsatt utveckling av de urbana delarna i Flemingsbergsdalen. Trafikplatsen är viktig som en andra vägförbindelse till området och en förutsättning för både polisens etablering i Flemingsberg och för en vidare utveckling med handel, kultur och restauranger till en kreativ

255 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2016/ (9) ERT DATUM ER REFERENS och attraktiv regional stadskärna i linje med den regionala utvecklingsplanen. Den är också en viktig förutsättning för ambulanstransporter till och från ett växande Huddinge sjukhus. I Flemingsberg finns även förutsättningar för att skapa ett storregionalt nav för kollektivtrafik med ca resenärer per dygn år 2030, något som ökar till mellan och resenärer år Ett utvecklat och kapacitetsstarkt resecentrum i Flemingsberg som knyter ihop de kollektiva och hållbara transporterna i ett nav är av yttersta vikt för den södra regionhalvan och något som på sikt skulle avlasta regioncentrum. Flemingsbergs station har idag ca av- och påstigande resenärer och Flemingsberg är redan idag ett av de största arbetsplatsområdena i södra Stockholm. I framtiden kommer planerad infrastruktur att kraftigt utveckla platsen till ett storregionalt nav för kollektivtrafikresenärer. Ett flertal objekt kommer samordnat medföra att Flemingsbergs roll förstärks inom regionen och för östra Mellansverige. Den 12 december 2016 startar MÄLAB sitt nya trafikeringsupplägg för att utveckla den regionala tågtrafiken inom Mälardalen. För Flemingsberg innebär detta tätare och snabbare förbindelser till några av de större orterna i bland annat Sörmland och Östergötland. Större delen av spårsystemet är redan utbyggt men utvecklas ytterligare år 2028 då Ostlänken planeras vara i drift. Det kommer då att bland annat vara möjligt att resa från Flemingsberg till Skavsta på cirka en halvtimme eller universitetsstäderna Norrköping/Linköping på cirka en timme. Detta kommer vara ett attraktivt alternativ till resor med bil. På sikt finns även möjlighet att Höghastighetståg mellan Stockholm Göteborg och Stockholm Malmö kan stanna i Flemingsberg. Detta skulle endast kräva en mindre ombyggnation av en av plattformarna. Nästa större händelse påverkar Flemingsbergs tillgänglighet till Stockholmsregionen i övrigt är öppnandet av Citybanan sommar Efter trimningsåtgärder kommer såväl lokal som regional tågtrafik att ha en fördubblad kapacitet genom regioncentrum. Tågtunneln ger även möjlighet till genomgående regionaltågstrafik genom regioncentrum vilket för Flemingsbergs del kommer innebära tätare och snabbare förbindelser till Arlanda och universitetsorten Uppsala. Under förutsättning att Tvärförbindelse Södertörn byggs finns möjlighet till att förverkliga Trafikförvaltningen stomnätsplan med en ny stombusslinje som förbinder de regionala stadskärnorna med varandra. Med denna i kombination med Spårväg syd och en större bussterminal för lokala busslinjer skapas ett storregionalt nav för kollektivtrafik i Flemingsberg. Till detta ansluter flera regionala och lokala cykelstråk. En viktig förutsättning för att

256 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2016/ (9) ERT DATUM ER REFERENS detta ska kunna möjliggöras är finansiering och genomförande av Trafikplats Högskolan, Väg 226 Flemingsberg (planskildhet), Resecentrum Flemingsberg, Spårväg syd och Tvärförbindelse Södertörn. Flemingsberg har därmed förutsättningar att bli ett nav för kollektivtrafik i regionens trafiksystem. En effektiv bytespunkt mellan samtliga trafikslag där ett hållbart resande prioriteras. Ett framtidens resecentrum som binder samman Flemingsbergs idag segregerade delar. Åtgärder i avvaktan på Tvärförbindelse Södertörn I väntan på att Tvärförbindelse Södertörn står klar måste åtgärder på väg 259 Glömstavägen/Storängsleden göras för att klara framkomligheteten, trafiksäkerheten och möjliggöra kommunens utbyggnadsplaner. I Länsplan för Stockholm står: Följande åtgärder ska genomföras tidigt i planperioden: Trimningsåtgärder längs väg 259 och anslutande vägar i väntan på Tvärförbindelse Södertörn Förseningen av genomförandet av tvärförbindelsen har bidragit till att det finns behov av akuta åtgärder för att få vägsystemet att fungera hjälpligt. De planerade trimningsåtgärderna behöver genomföras skyndsamt och finansiering och resurser säkras för genomförandet. För Huddinge kommun är det centralt att Trafikverket inte stoppar pågående och kommande detaljplaner/utbyggnadsplaner i området med hänvisning till otillräcklig infrastruktur, kapacitetsproblem och kommande Tvärförbindelse Södertörn. Bytespunkt Kungens Kurva Kommunen ser även att det i Kungens kurva Skärholmen bör planeras för en attraktiv bytespunkt mellan spårväg, buss och tunnelbana. Platsen kan i framtiden knyta ihop de kollektiva tvärförbindelserna mellan regionens stadsutvecklingsområden och tunnelbanan mot regionens centrum. Huddingevägen väg 226 Flertalet ÅVSer, avslutade och till viss del pågående, visar på de utmaningar som finns för att utveckla och stärka transportinfrastrukturen till förmån för det kollektiva resande och de övriga hållbara transportslagen gång och cykel. Vägens barriäreffekt måste minska samtidigt som de kollektiva färdmedlen måste ges prioritet. Identifierade åtgärder är planskilda korsningar, utbyggd cykelinfrastruktur samt kollektivtrafikkörfält.

257 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2016/ (9) ERT DATUM ER REFERENS Utreda behov av ytterligare spår Huddinge anser att spårtrafikens kapacitet, tillförlitlighet och robusthet är av avgörande betydelse för kommunen, regionen och landet och att det därmed behöver finnas en beredskap för att möjliggöra ytterligare spår den dag det blir aktuellt. För Huddinge och utvecklingen av centrala Huddinge är det av stor vikt att eventuella tillkommande spår inte försvårar utvecklingen av bostäder och verksamheter. Ny järnväg på sträckan Södertälje Stockholm För att åtgärda den kapacitetsbrist som uppstår från Järna till Stockholm när Ostlänken byggs föreslås att befintlig Grödingebana används för höghastighetstågen och att kapacitetsbristen åtgärdas genom en ny regional järnväg över Södertörn. Den nya järnvägen byggs för att knyta ihop de stora kommunerna, Södertälje, Botkyrka och Huddinge med regionaltågssystemet genom stationer i Södertälje centrum, Tumba centrum och Flemingsberg med koppling till Stockholm och Arlanda. Flemingsberg ska ha möjlighet att ta emot all framtida persontrafik på järnväg. På detta sätt skapas kortare restider och järnvägen skapar också möjligheter för ökat bostadsbyggande och en bättre integrerad arbetsmarknad på Södertörn. Kostnaden för en sådan järnväg bedöms som lägre än tidigare föreslagna alternativ till sträckning av ny järnväg. Åtgärder berättigade till statlig medfinansiering Huddinge kommun anser att åtgärder rörande förbättringar för kollektivtrafiken utöver det som redan nämnts samt utbyggnad av cykelinfrastruktur kan samfinansieras. Kommunens cykelplan och kommande kollektivtrafikplan kommer att ligga till grund för genomförandeplaner vilka kommer att identifiera behoven framöver. Objektet Resecentrum Flemingsberg samt objektet nedsänkning av väg 226 finns hos Trafikverket och Trafikförvaltningen för vidare handläggning. Avgränsningssamråd miljökonsekvensbeskrivning Huddinge kommun har inget att invända mot miljökonsekvensbeskrivningen. Beslut i detta ärende har tagits i kommunstyrelsen den 14 december 2016 (protokollsutdrag bifogas). För Huddinge kommunstyrelse

258 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2016/ (9) ERT DATUM ER REFERENS Daniel Dronjak Ordförande Bilaga 1. Synpunkter om brister i transportsystemet Bilaga 2. Södertörnsgemensamt yttrande

259 Huddinge kommun Synpunkter och brister i transportsystemet samt önskade åtgärder för länsplan och natio Objekt Brist i förutsättningarna i transportsystemet Plats/sträcka Övergripande Genomför infrastruktursatsningar enligt befintliga överenskommelser Övergripande Flerkärnighet ska vara utgångspunkten för infrastrukturinvesteringar Övergripande Långa omvägar och trafikosäkra passager av statliga vägar Tvärförbindelse Södertörn Bristande trafiksäkerhet samt behov av vägförbindelse med hög framkomlighet för såväl person som godstransporter Brist på gång och cykelförbindelese mellan E4/20 och väg 73. Bristande bärrighet på bron över Orlången medför långa omvägar för tung trafik E4/20 till Tpl Jordbro (väg 73) Tvärförbindelse Södertörn Framkomlighets- och kapacitetsbrist. Trafiksituationen är redan idag högst problematisk och förvärras för varje dag varav åtgärder behöver göras i avvaktan på Tvärförbindelse Södertörn. Storängsleden, Glömstavägen

260 Tvärförbindelse Södertörn Trafiksäkerheten längs med Glömstavägen är inte tillfredställande. Glömstavägen Spårväg Syd Saknas attraktiv kollektivtrafik mellan regionala stadskärnor idag. Älvsjö- Kungens Kurva/Skärholmen - Flemingsberg Resecentrum Flemingsberg Ineffektiva byten mellan lokal kollektivtrafik och regiontrafik Resecentrum Flemingsberg Trafikplats Högskolan Framkomlighets- och kapacitetsbrist i korsningen Flemingsberg Huddingevägen/Hälsovägen. Hämmar utvecklingen av den regionala stadskärnan Flemingsberg. Flemingsberg, planskild korsning Bristande vägkapacitet Huddingevägen Flemingsberg

261 Bytespunkt Kungens Kurva Ineffektiva byten mellan lokal kollektivtrafik och regiontrafik Bytespunkt Kungens kurva - Skärholmen Ny järnväg Södertälje - Stockholm Bristande spårkapacitet medför tågkö Flemingsberg-Huddinge-Stuvsta- Älvsjö Huddingevägen väg 226 Bristande vägkapacitet Huddingevägen/Rågsvedsvägen Huddingevägen väg 226 Bristande vägkapacitet Huddingevägen/Ågestavägen Huddingevägen väg 226 Bristande vägkapacitet Huddingevägen/Lännavägen Huddingevägen väg 226 Framkomlighet kollektivtrafik Huddingevägens barriäreffekt för oskyddade trafikanter behöver minska. Trängsel och framkomlighetsproblem för kollektivtrafiken De statliga vägarna

262 Framkomlighet kollektivtrafik Trängsel och framkomlighetsproblem för kollektivtrafiken Huddingevägen Regionalt cykelvägnät Fragmenterat och bristfälligt regionalt cykelnät Övergripande Regionalt cykelvägnät Regionalt cykelvägnät Regionalt cykelvägnät Regionalt cykelvägnät Ingen möjlighet till arbetspendling med cykel mellan Tumba och Flemingsberg Längs hela Huddingevägen behövs cykelväg på båda sidor med trafiksäkra passager. Enligt nationellt beslutade riktlinjer är cykelväg längs det statliga vägnätet en nödvändig åtgärd för att avlasta vägnätet. Ingen möjlighet för fotgängare och cyklister att transportera sig mellan centrala Huddinge och kommunens östra delar, framförallt Länna. Trafikosäker och ogent regionalt cykelnät med låg standard för arbetspendling. Huddingevägen mellan Flaggplan och Flemingsberg Botkyrka-Huddinge-Stockholm Lissmavägen, mellan Haningeleden och Länna köpcentrum Masmo-Kungens kurva-segeltorp- Fruängen längs E4

263 onell plan Önskad åtgärd Effektbeskrivning Namn ÅVS Ev. vägnr Kn prio Särskild hänsyn ska tas i statliga vägprojekt för att minska dess barriäreffekt för oskyddade trafikanter Bygg Tvärförbindelse Södertörn. Investering i ny vägsträckning inkl gång och cykelväg Regional utveckling i öst-västlig riktning (E4/20 - Väg 73) samt koppling till Norvik. Förbättrad trafiksäkerhet, överflyttning av gods och farliga transporter från omkringliggande vägar. Ökad integration mellan bostäder och arbetsplatser. Möjlighet till cykelpendling.vägförbindelsen har påverkat val av framtida markanvändning. Vägförbindelsen möjliggör för fler kollektivtrafiknära bostäder. ÅVS Tvärförbindelse Södertörn Projektnr: Kapacitetshöjande åtgärder samt åtgärder för oskyddade trafikanter Öka de hållbara transportslagen samt minska olyckor 259

264 I och med att tvärförbindelsen försenas behöver trafiksäkerhets-höjande åtgärder genomföras bl a en gång och cykelväg längs med hela Glömstavägen. Ökad arbetspendling med cykel samt minskat antal olyckor 259 Bygg Spårväg Syd Bygg attraktivt resecentrum för samtliga kollektiva trafikslag. Bygg ny Trafikplats Högskolan Förstärkt kollektivtrafik som länkar samman regionala stadskärnor. Skapar förutsättningar för bostadsutbyggnad och kortare restid mellan regionala stadskärnor med koppling till befintlig kollektivtrafik mot Tyresö och Haninge med möjlighet till framtida förlängning Stimulera den regionalt utpekade stadskärnan genom lösningar som bidrar till säkra, trygga, snabba och attraktiva byten mellan kollektiva transportslag. Möjlighet att effektivisera byten mellan kollektiva transportslag och därmed också ge utrymme för förtätning och öka andelen transporter som görs med hållbara transportslag. Åtgärden bidrar till minskad bilanvändning och därmed avlastning av statliga vägar som används för arbetspendling. Öka framkomligheten i transportsystemet samt minska antalet olyckor Planskild korsning, nedsänkning av väg 226 Öka framkomligheten i transportsystemet samt minska antalet olyckor 226 1

265 Bygg attraktiv bytespunkt för samtliga kollektiva trafikslag. Stimulera den regionalt utpekade stadskärnan genom lösningar som bidrar till säkra, trygga, snabba och attraktiva byten mellan kollektiva transportslag. Möjlighet att effektivisera byten mellan kollektiva transportslag och därmed också ge utrymme för förtätning och öka andelen transporter som görs med hållbara transportslag. Åtgärden bidrar till minskad bilanvändning och därmed avlastning av statliga vägar som används för arbetspendling. Ytterliggare spår till Flemingsberg. Utred alternativa spårdragningar förbi Huddinge centrum och minska känsligheten i systemet genom att studera sträckningar förbi regionkärnan (centrala Stockholm) för att avlasta Stockholms central. Robusthet i systemet samt i förlängningen ett ökat kollektivt resande. Planskild korsning Öka framkomligheten i transportsystemet samt minska antalet olyckor 226 Planskild korsning Öka framkomligheten i transportsystemet samt minska antalet olyckor 226 Planskild korsning Öka framkomligheten i transportsystemet samt minska antalet olyckor 226 Planskilda korsningar Bussprioritet och kollektivtrafikkörfält Öka de hållbara transportslagen samt minska antalet olyckor Snabbare kollektiva resor med buss bidrar till ett ökat kollektivt resande. Åvs väg och 259

266 Längs hela Huddingevägen behövs bussprioritet ordnas och där så är möjligt separata busskörfält. Snabbare kollektiva resor med buss bidrar till ett ökat kollektivt resande. ÅVS - förbättrad framkomlighet i stomlinjenätet 226 Bygg ut ett heltäckande regionalt cykelvägnät omgående. Regionalt cykelstråk med gen sträckning Bygg ett heltäckande regionalt cykelvägnät omgående. Ökad arbetspendling med cykel samt minskat antal olyckor Ökad arbetspendling med cykel samt minskat antal olyckor Ökad arbetspendling med cykel samt minskat antal olyckor ÅVS Oskyddade trafikanter Utbyggnad av gång- och cykelstråk som erbjuder en trafiksäker och gen koppling Bygg ny cykelväg Ökad arbetspendling med cykel samt minskat antal olyckor Ökad arbetspendling med cykel samt minskat antal olyckor 605 E4

267 mm Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen Länsstyrelsen i Stockholms län har i en skrivelse till länets kommuner önskat få förslag på högst prioriterade åtgärder och objekt som bör ingå i en ny länsplan för transportinfrastruktur Södertörnskommunerna (Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö) har, utifrån Södertörns utvecklingsprogram och sitt mångåriga samarbete, tagit fram denna gemensamma skrivelsen. Den omfattar viktiga åtgärder för att hela Södertörn ska kunna utvecklas. Kommunerna lämnar också egna kompletterande synpunkter. Södertörnskommunerna växer starkt med fler bostäder och medborgare, fler företag och fler jobb. Vi utvecklar långsiktigt fyra regionala stadskärnor i en sammanhållen regional struktur och spelar en viktig roll för huvudstadsregionens utveckling. Södertörnskommunerna bidrar kraftfullt till regionens utveckling Södertörns tillväxt bygger på en gemensam vision Södertörnskommunerna har ett mångårigt samarbete om regionala utvecklingsfrågor och har också fördjupat det genom Södertörns utvecklingsprogram. Grunden är den gemensamma visionen Kommunerna på Södertörn är en attraktiv del av Stockholm- Mälarregionen, med en halv miljon invånare, som med tillväxt, mångfald och handlingskraft skapar livskvalitet och en långsiktig hållbar utveckling. Södertörnskommunerna planerar och arbetar sedan lång tid i linje med den regionala utvecklingsplaneringen. En viktig del är utveckling och utbyggnad av de fyra regionala stadskärnorna Södertälje, Flemingsberg, Kungens kurva-skärholmen och Haninge stad. Utbyggnaden av de regionala stadskärnorna stärker möjligheterna till en sammanhållen och hållbar region. Med ett ökat utbud av bostäder, arbetsplatser och utbildning i de fyra stadskärnorna ökar möjligheterna till en integrerad bostads- och arbetsmarknad. Utrymme och möjligheter skapas då också för de funktioner

268 som bör finnas i den centrala delen av huvudstaden. En sådan utveckling stärker hela regionens konkurrenskraft. Tillgänglighet och framkomlighet är avgörande för att binda ihop regionen och nå de regionala stadskärnorna. Flera målpunkter och tvärförbindelser i regionen skapar ett robustare transportsystem som bättre tål störningar. Med utvecklade regionala stadskärnor på Södertörn blir trafikströmmarna i regionen bättre fördelade och kapaciteten i transportsystemet blir bättre utnyttjad. De faktiska restiderna kan minska och tillgängligheten till viktiga målpunkter blir bättre. Den långsiktiga inriktningen ska vara att de regionala stadskärnorna knyts samman med attraktiv spårtrafik. I avvaktan på det bör stombusstrafik skapas mellan kärnorna. Att utveckla och stärka de regionala stadskärnorna med bostäder, arbetsplatser, utbildning, service och annat utbud - tillsammans med utbyggnad av infrastruktur för gång, cykel, kollektivtrafik och vägtrafik - är långsiktiga processer som kräver uthållighet och samarbete kring en gemensam vision. En robust trafikinfrastruktur som klarar av att försörja en växande region Trafikinfrastrukturen på Södertörn är mycket sårbar, vilket har visat sig vid flera tillfällen, bland annat vid det trafikkaos som uppstod efter skadorna på motorvägsbron på E4/E20 i Södertälje i somras. I detta inspel lyfter vi från Södertörn flera åtgärder som både ökar kapaciteten samtidigt som de minskar sårbarheten på Södertörn, vilket är en förutsättning för att den tillväxt vi ser på Södertörn ska fortsätta. Vi förutsätter att finansieringen av Spårväg syd kvarstår. Vi vill se att den åtgärdsplanering som nu påbörjas tydligt lyfter fram de åtgärder som ligger på statens ansvar att hantera för att skapa en trafikinfrastruktur som vi har rätt att förvänta oss. Främst gäller det ökad kapacitet över Södertälje kanal, förbättrade möjligheter för pendeltågs- och spårtrafiken, förstärka de pendlingsvägar såväl in mot Stockholm som tvärförbindelser på Södertörn samt möjligheten till ökad cykelpendling på kortare sträckor. Södertörn växer starkt med fler bostäder, fler företag och fler jobb Södertörn växer kraftfullt i linje med den gemensamma visionen för regionen. Södertörnskommunerna har för närvarande en hög befolkningstillväxt. Om Södertörn vore ett eget län skulle vi vara det fjärde största länet i Sverige och även ha haft den fjärde största befolkningstillväxten Genom att RUFS statistik bygger på äldre siffror framgår inte den snabba utvecklingen som kan liknas vid ett trendbrott. Statistiken i RUFS behöver därför uppdateras. Risk finns annars för att slutsatser och förslag baseras på en verklighet som redan är passerad. Med drygt invånare är Södertörnskommunerna viktiga 2

269 aktörer för att förverkliga ambitioner och viljeinriktningar i den regionala utvecklingsplaneringen. Bostadsbyggandet är för närvarande högt och Södertörnskommunernas uttalade ambition är att skapa förutsättningar för minst bostäder till Förutsättningarna är goda för ett ökat bostadsbyggande på Södertörn både på kort och lång sikt men det kräver fullföljda insatser för förbättrad tillgänglighet och framkomlighet både mellan de regionala stadskärnorna och in till regioncentrum. Södertörn har nu en snabbare företagstillväxt än Stockholms län i sin helhet. Antalet företag och antalet anställda på Södertörn växer också snabbare och mer än vart tredje företag på Södertörn är en snabbväxare. Stockholm Syd fortsätter att utvecklas kraftfullt med 40 nya företag lokaliserade till området i Nykvarn/Södertälje. Beslutet om utbyggnaden av Norviks hamn kommer också att ha en positiv inverkan på utveckling och tillväxt på Södertörn. Södertörnskommunernas uttalade ambition är att skapa förutsättningar för minst nya arbetstillfällen till Med ett ökat företagande och fler arbetsplatser på Södertörn ökar möjligheten till sammanhållning och social hållbarhet i regionen med ett större utbud av arbetsplatser och kompetens. Liksom för bostäder kräver ett ökat företagande och fler arbetsplatser en förbättrad tillgänglighet och framkomlighet till olika målpunkter i regionen. Södertörn utvecklar långsiktigt fyra stadskärnor i en sammanhållen regional struktur Södertörnskommunerna arbetar sedan länge med att utveckla de fyra regionala stadskärnorna Södertälje, Kungens Kurva - Skärholmen, Flemingsberg och Haninge stad. I Södertälje finns de globala företagen AstraZeneca och Scania, som båda satsar långsiktigt på verksamheterna i Södertälje. Södertälje Science Park är en utvecklingsarena för forskning, innovation och utbildning där KTH också utökar antalet utbildningar. Efterfrågan på bostäder är stark och inriktningen är att ge plats för nya bostäder. Öppnandet av Citybanan i slutet av 2017 stärker förutsättningarna för pendeltågstrafiken i närtid. Logistikcentret Stockholm syd i Södertälje och Nykvarn, infrastrukturutbyggnaden av farleden till Södertälje, Södertälje kanal och sluss samt inte minst Ostlänken bidrar till att stärka Södertäljes konkurrenskraft som regional stadskärna, Kungens kurva Skärholmen är Sveriges största handelsområde och innehåller också ett av regionens stora detaljhandelscentrum. I Kungens kurva sker nu en omfattande förnyelse och kraftig expansion av handeln, där inte minst IKEA investerar i ett nytt modernt varuhus. I både Skärholmen och Kungens kurva pågår bostadsutveckling. Förbifarten, Tvärförbindelse Södertörn, Spårväg Syd och den upprustade röda tunnelbanelinjen ger stadskärnan ny utvecklingskraft. 3

270 I Flemingsberg finns ett tvärvetenskapligt starkt växande campus med snart fem akademier, studenter, universitetssjukhus och världsledande forskning. Här finns också ett växande rättscentrum kring Södertörns tingsrätt och basen för polisområde Stockholm syd. Investeringarna är omfattande i området både för näringsliv och offentliga verksamheter, men också i bostadsbyggande. I den regionala stadskärnan är planeringen inriktad på nya bostäder och just nu pågår utbyggnad av av dessa. Tvärförbindelse Södertörn, Spårväg syd, nytt resecentrum, förbättring av väg 226, bättre framkomlighet för stombuss stärker den regionala stadskärnans utveckling. I Haninge stad utvecklar sju fastighetsägare stadskärnan tillsammans med kommunen. Inriktningen är att förtäta stadsmiljön med 7000 nya bostäder på kortare sikt och bostäder på längre sikt och med mer verksamheter och service. Pendeltågstrafiken efter att Citybanan har öppnat och ny pendeltågsstation i Vega stärker utvecklingen. Tvärförbindelse Södertörn och Förbifart Stockholm bidrar till att stärka Haninge som regional stadskärna. Förutsättningar för att de regionala stadskärnorna ska kunna utvecklas som ett attraktivt alternativ till centrala Stockholm är att tillgänglighet och framkomlighet mellan de fyra stadskärnorna förbättras liksom till övriga viktiga målpunkter i regionen. Gemensamma behov på Södertörn Södertörnskommunerna har sedan tidigare valt en inriktning där vi prioriterar följande funktioner Internationell uppkoppling och förbättrad storregional tillgänglighet med kollektivtrafik Strukturerande kollektivtrafiksatsningar mellan de regionala stadskärnorna Bättre möjligheter att arbets- och studiependla med cykel Förbättrad vägkapacitet Tillgänglighet och framkomlighet är avgörande för att binda ihop regionen och nå de regionala stadskärnorna. Flera målpunkter och tvärförbindelser i regionen skapar ett robustare transportsystem som bättre tål störningar. Med utvecklade regionala stadskärnor på Södertörn blir trafikströmmarna i regionen bättre fördelade och kapaciteten i transportsystemet blir bättre utnyttjad. De faktiska restiderna kan minska och tillgängligheten till viktiga målpunkter blir bättre. Den långsiktiga inriktningen ska vara att de regionala stadskärnorna knyts samman med attraktiv spårtrafik. I avvaktan på det bör stombusstrafik skapas mellan kärnorna. Att utveckla och stärka de regionala stadskärnorna med bostäder, arbetsplatser, utbildning, service och annat utbud - tillsammans med utbyggnad av infrastruktur för gång, cykel, kollektivtrafik och vägtrafik - är 4

271 långsiktiga processer som kräver uthållighet och samarbete kring en gemensam vision. Södertörnskommunerna redovisar efterfrågade objekt till länsplan i bifogat excel-dokument. Dessutom kommer Södertörnskommunerna spela in fler önskade statliga infrastruktursatsningar till Nationell plan bland annat Till Nationell plan - Resecentrum Flemingsberg, utbyggnad för att förbättra roll som nav för resande - Triangelspår Västra stambanan Svealandsbanan för angöring till Stockholm syd (Mörby/Almnäs) - Förbättrade anslutningar med järnväg från hamnarna i Södertälje och Norvik (bl a koppling västerut från Nynäsbanan i Älvsjö) För Södertörnskommunerna: Daniel Dronjak Ordförande i kommunstyrelsen i Huddinge Boel Godner Ordförande i kommunstyrelsen i Södertälje Lennart Kalderén Ordförande i kommunstyrelsen i Salem Anna Ljungdéll Ordförande i kommunstyrelsen i Nynäshamn Fredrik Saweståhl Ordförande i kommunstyrelsen i Tyresö Meeri Wasberg Ordförande i kommunstyrelsen i Haninge Bob Wållberg Ordförande i kommunstyrelsen i Nykvarn 5

272 Ebba Östlin Ordförande i kommunstyrelsen i Botkyrka 6

273 Bilaga - Södertörnskommunernas gemensamma förslag på högst prioriterade åtgärder och objekt som bör ingå i en ny länsplan för transportinfrastruktur OBJEKT Strukturerade kollektivtrafiksatsningar mellan de regionala stadskärnorna kommun alla Brist i förutsättningarna i transportsystemet Plats sträcka Önskad åtgärd Effektbeskrivning Namn ÅVS Ökad användning av kollektiva färdmedel Ev Vägnr Prio Spårväg syd Huddinge, Botkyrka, Stockholm Saknas attraktiv kollektivtrafik mellan regionala stadskärnor idag Älvsjö- Kungens kurva/skärholmen - Flemingsberg Spårvägsutbyggnad Förstärkt kollektivtrafik som länkar samman regionala stadskärnor. Skapar förutsättningar för bostadsutbyggnad och kortare restid mellan regionala stadskärnor med koppling till befintlig kollektivtrafik mot Tyresö och Haninge med möjlighet till framtida förlängning av spårtrafiken till dessa målpunkter Infart mot Stockholm/väg 73 Haninge, Tyresö, Stockholm Framkomlighets- och kapacitets problem för främst busstrafik i rusningstrafik som orsakar långa restider för arbetspendling till Stockholm City och Gullmarsplan Farsta - Centralbron Busskörfält de delar av sträckan där det idag saknas Kortare restid för arbetspendling mellan Haninge och Tyresö till Stockholm City Väg 73 Nynäsbanan - dubbelspår till Nynäshamn Nynäshamn, Haninge Enkelspår medför gles trafik mellan avgångar och risk för förseningar som fortplantar sig till pendeltågssystemets centrala delar Hemfosa - Nynäshamn Förlängning av dubbelspår hela vägen mellan Stockholm Central till Nynäshamn Tätare avgångar samt möjliggör utökad godstrafik till/från Norvik

274 Regionaltåg Ökad kapacitet på Svealandsbanan Stombusslinjer på Södertörn Södertälje, Salem, Botkyrka, Huddinge, Stockholm, Solna, Sollentuna, Sigtuna Södertälje, Nykvarn alla Kapacitetsbrist Järna- Stockholm, långa restider med kollektivtrafik mellan viktiga målpunkter Enkelspår medför försämrade pendlingsmöjligheter Dagens kollektivtrafik är inte konkurrenskraftig som arbetspendlingsalternativ för många av de viktiga pendlingsstråken på Södertörn Skavsta - Arlanda via Södertörn Ny regional järnväg, nya spår på södertörn Utbyggnad Nykvarn - Södertälje Dubbelspår Förbättrade förutsättningar för kollektivtrafik genom åtgärdande Större av kapacitetbrister, arbetspendlingssträckor busskörfält eller liknande Snabba regionaltåg som ger kortare restider mellan viktiga målpunkter på Södertörn samt bättre internationell tillgänglighet för bättre regional konkurrenskraft Tätare tidtabell som ger fler möjlighet att pendla med tåg Utökad och bättre fungerande arbetsmarknad, överflyttning från bil till buss Förstärkt vägkapacitet

275 Tvärförbindelse Södertörn Huddinge, Haninge Bristande trafiksäkerhet samt behov av vägförbindelse med hög framkomlighet för såväl person som godstransporter Brist på gång och cykelförbindelese mellan E4/20 och väg 73. Bristande bärighet på bron över Orlången medför långa omvägar för tung trafik E4/20 till Tpl Jordbro (väg 73) Investering i ny vägsträckning inkl gång och cykelväg Regional utveckling i östvästlig riktning (E4/20 - Väg 73) samt koppling till Norvik. Förbättrad trafiksäkerhet, överflyttning av gods och farliga transporter från omkringliggande vägar. Ökad integration mellan bostäder och arbetsplatser. Möjlighet till cykelpendling.vägförbindelsen har påverkat ÅVS Tvärförbindelse val av framtida markanvändning. Södertörn Vägförbindelsen möjliggör för fler kollektivtrafiknära Projektnr: bostäder Väg 259 Huddingevägen Botkyrka, Huddinge m fl Framkomlighetsproblem för kollektivtrafiken samt problem för oskyddade trafikanter. Kapacitetsbrister som hindrar bostadsutbyggnad Vårsta - Tumba - Huddinge - Stockholm Förbättringar för oskyddade Ökad andel trafikanter samt kollektivtrafikkörfält för att förbättra framkomligheten för stombussarna, inkl förbifart Tullinge samt förbättrad koppling till Riksten kollektivtrafikresenärer samt fler gående och cyklister. Minskat antal olyckor. Möjliggör bostadsbyggande och förbättrad vägen funktion som parallellförbindelse in mot Stockholm 3 st ÅVS:er Väg 226 Vårsta- Södra länken Oskyddade trafikanter förbättrad framkomlighet i stomlinjenätet Väg 226 E4/E20 Botkyrka, Södertälje, Huddinge För få körfält medför köbildning Tpl Hallunda (norrut) samt broarna i Södertälje Kompletterande åtgärder på E4/E20 vid trafikplats Hallundaanslutning förbifarten samt fler körfält genom Minskade köer och ökad Södertälje framkomlighet E4/E20

276 Riksväg 57 Väg 225 Cykelsatsningar Södertörn Södertälje Låg trafiksäkerhet och många riskfyllda omkörningar. Farliga passager till/från skolorna i Järna Gnesta E4 Nynäshanm, Botkyrka, Södertälje Trafiksäkerhetsbrister Väg 225 alla För låg standard och saknade länkar medför ökad risk för olyckor samt ökad klimatbelastning p.g.a. undernyttjat cykelnät Sträckor utpekade i den regionala cykelplanen för Stockholms län Förbättringar genom mötesseparation med mitträcke och säkra gångpassager i Mölnbo och Järna Trafiksäkerhetshöjande åtgärder enligt ÅVS Utbyggnad av cykelstråk för ökad möjlighet till arbetspendling med cykel inom och mellan kommunerna Minskad restid och säkrare genomfart genom tätorterna främst för skolbarnen RV 57 Ökad trafiksäkerhet för oskyddade och övriga trafikanter, för att möta den allt ökande godstrafiken från Nynäshamns hamn och kommande från Norviks hamn. Dessutom möjliggör det en stombusslinje mellan Nynäshamn och Södertälje Väg 225 Ökad användning av cykel som färdmedel samt minskat antal olyckor. Detta leder till bättre trygghet och bättre folkhälsa

277 REMISS 1 (6) Datum Beteckning Enheten för samhällsplanering Robert Örtegren Ny länsplan för transportinfrastrukturen Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning Under hösten kommer regeringen överlämna en infrastrukturproposition till riksdagen. Den kommer att följas av direktiv att upprätta ny nationell plan samt regionala planer för transportinfrastrukturen, den så kallade länsplanen för vilken Länsstyrelsen ansvarar. Den nuvarande länsplanen gäller åren och kommer i och med direktivet förlängas och gälla åren Förfrågan om prioriterade åtgärder i länsplan Enligt förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur ska Länsstyrelsen begära in förslag om vilka objekt som bör ingå i länsplanen från den regionala kollektivtrafikmyndigheten, kommuner, landstinget och andra berörda myndigheter. Länsstyrelsen vill därför få in förslag på de högst prioriterade åtgärderna i länet (se bilaga 1). Det kan gälla små och stora åtgärder inom samtliga transportslag oavsett om åtgärderna är hemmahörande i länsplan, nationell plan eller faller inom ramen för landstingets investeringsansvar. Det finns även möjlighet att söka medfinansiering till större åtgärder i det kommunala vägnätet förutsatt att det bedöms vara av regional eller delregional betydelse (se bilaga 2). Länsstyrelsen är medveten om att önskemålen av åtgärder i länets transportsystem är stora men precis som i föregående länsplan kommer medlen vara begränsade. Länsstyrelsen önskar därför få in väl avvägda och hårt prioriterade åtgärdsförslag från de tillfrågade aktörerna. Förslagen bör prioritera effektiva åtgärder som har stor nytta i förhållande till åtgärdens kostnad. I utvärderingen av inkomna remissvar kommer Länsstyrelsen ta stöd av arbetet med RUFS 2050, den storregionala systemanalysen inom En bättre sits samt Regional inriktning för transportsystemets utveckling i Stockholms län. Länsstyrelsen kommer således lägga stor vikt vid effektiva åtgärder som stöttar hållbart resande, bostadsbyggande och omställningen mot ett mer klimat- och miljöanpassat transportsystem. Den regionala inriktningen återfinns på Där ligger också en tilläggspromemoria som Länsstyrelsen tagit fram efter diskussioner med de regionala trafikaktörerna. En uppdaterad storregional systemanalys återfinns på Arbetet med RUFS 2050 redovisas på Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen Stockholm Regeringsgatan stockholm@lansstyrelsen.se Box Fax STOCKHOLM

278 2 (6) Datum Beteckning Avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning av länsplan Enligt miljöbalken 6 kap samt förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar medför länstransportplaner betydande miljöpåverkan och ska därför miljöbedömas. Innan arbetet med miljöbedömning påbörjas ska ett avgränsningssamråd hållas med berörda parter. Syftet med avgränsningen är att koncentrera arbetet till de miljöaspekter som är mest relevanta för arbetet med den kommande länsplanen. Förslag på avgränsning av miljöbedömning av länsplanen återfinns i bilaga 3. Svar Länsstyrelsen önskar erhålla svar senast 16 december. Inkomna remissvar delges Trafikverket och Landstinget. Tillfälle att muntligt presentera och diskutera de prioriterade åtgärdsbehoven kommer även att ges vid en hearing i slutet av januari. En separat inbjudan kommer att gå ut. Inkomna svar kommer att sammanställas av Länsstyrelsen och ett förslag till länsplan kommer att remitteras under Synpunkter på remissen ska vara Länsstyrelsen tillhanda senast fredagen den 16 december på e-postadressen stockholm@lansstyrelsen.se. Ange Åtgärdsbehov länsplanen i rubriken. Frågor besvaras av: Vahid Fararos, vahid.fararos@lansstyrelsen.se, Emma Ström, emma.strom@lansstyrelsen.se, Robert Örtegren, robert.ortegren@lansstyrelsen.se, Med vänlig hälsning Chris Heister Landshövding

279 3 (6) Datum Beteckning Bilagor Bilaga 1 Svarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar Länsstyrelsen önskar att remissinstanserna i så hög utsträckning som möjligt använder sig av nedanstående tabell/princip att beskriva behov och önskemål för ökad jämförbarhet. Ex 1 Brist i förutsättningarna i transportsystemet Köbildning längs längre sträcka genom flera kommuner hindrar stombusstrafiken in mot regioncentrum Plats/sträcka Önskad åtgärd Effektbeskrivning Namn ÅVS Längs vägarna A, B och C genom kommun Z och Y. Stombussfält *namn* Regionalt cykelstråk *namn*. Restidsvinst för kollektivtrafik med 5 min på sträckan Ev väg-nummer xxx A, B och C. 2 Kn prio Ex 2 Inom ett större geografiskt område (X) uppstår trafiksäkerhet och framkomlighetsproblem för samtliga trafikantgrupper. I synnerhet under rusningstid i riktning mot det stora arbetsplatsområdet. Längs vägarna A och B samt regionalt cykelstråk C, samt stationerna D och E. Trimningsåtgärd *namn* Stationsåtgärd *namn* Regionalt cykelstråk *namn* Förbättrad tillgänglighet samt förbättrad trafiksäkerhet xxx A och B. Cykelstråk C, station D och E. 1

280 4 (6) Datum Beteckning Bilaga 2 Åtgärder berättigade till statlig medfinansiering Enligt förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur kan länsplanen inkludera icke-statliga åtgärder för vilka statlig medfinansiering kan beviljas enligt 2 förordningen (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m. m. Följande länk visar vilka åtgärder som kan komma ifråga Länsstyrelsen önskar få in underlag för åtgärder berättigade till statlig medfinansiering under perioden med en kostnad överstigande 25 miljoner kronor. För att dessa projekt ska kunna bedömas på ett korrekt sätt krävs att underlaget tas fram enligt Trafikverkets riktlinjer och krav. I underlaget bör därför ingå följande: Projektets syfte, omfattning och kostnad Genomförandetidpunkt och trafikstart Anläggningskostnadskalkyler Samlad effektbedömning Projektets mogenhet (erforderliga beslut och tillstånd, projektering och finansiering). Varje projekt måste beskrivas separat. För övrig information hänvisas till Trafikverkets hemsida: och-analysmetoder/finansieringsmetoder/statlig-medfinansiering/

281 5 (6) Datum Beteckning Bilaga 3 Avgränsningssamråd miljökonsekvensbeskrivning Länsstyrelsen föreslår följande avgränsning för miljöbeskrivning av länsplanen. Geografik avgränsning. Länsstyrelsen föreslår att miljökonsekvensbeskrivningen omfattar konsekvenser inom Stockholms län men där så är möjligt ett större geografiskt område. Miljöbedömningens tidshorisont. Länsstyrelsen föreslår att miljökonsekvensbeskrivningen fokuserar på miljöpåverkan fram till år Detaljeringsgrad Länsstyrelsen föreslår att miljökonsekvensbeskrivningen fokuserar på länsplanens strategiska inriktning och avväganden och ger övergripande, strategiska råd och rekommendationer. Bedömningsgrunder. Inför förra planomgången ( ) arbetade Trafikverket fram förslag till miljöbedömningsgrunder. Bedömningsgrunder används som ett verktyg för att definiera hur effekter och konsekvenser, kopplat till de miljöaspekter som räknas upp i miljöbalkens 6 kap 12 punkt 6, kommer att bedömas i MKB-dokumentet. I arbetet med bedömningsgrunderna har de fokusområden där transportinfrastrukturen har störst potential att påverka miljön pekats ut. Trafikverkets bedömningsgrunder Länsstyrelsen föreslår att miljöbedömningen av länsplanen tar stöd från de av Trafikverket utpekade bedömningsgrunderna. Dessa kan systematiskt användas för att bedöma vilken miljöpåverkan planen får och hur planen bidrar till att de nationella miljökvalitetsmålen kan nås. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att tas fram parallellt med länsplanen och ingå som en del i en större konsekvensbedömning av länsplanen där sociala perspektiv och jämställdhet också ingår. Arbetet kommer bedrivas av en arbetsgrupp inom länsstyrelsen där kompetenser från de berörda sakområdena deltar, till hjälp kommer konsultstöd att upphandlas.

282 6 (6) Datum Beteckning Arbetsprocessen beskrivs i bilden nedan.

VA-utbyggnadsprogram för Huddinge kommun

VA-utbyggnadsprogram för Huddinge kommun VA-utbyggnadsprogram för Huddinge kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Uppföljning av VA-utbyggnadsprogram 2004 7 Framtida VA-utbyggnad 9 Vatten i Huddinge 21 Omvärldsfaktorer 26 Mål,

Läs mer

VA-utbyggnadsprogram. revidering av programmet från Foto: Richard Vestin

VA-utbyggnadsprogram. revidering av programmet från Foto: Richard Vestin VA-utbyggnadsprogram revidering av programmet från 2004 Foto: Richard Vestin KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 14 mars 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Bakgrund 5 Uppdrag 5 Syfte

Läs mer

Kallelse till Miljöberedningen

Kallelse till Miljöberedningen MILJÖBEREDNINGEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Miljöberedningen Tid Torsdag den 17 november 2016, klockan 18:00-19:00* Föreningsdialog kl. 19:00-20:30 (Lokal: Sessionssalen) Plats A-salen Ärenden Diarienummer

Läs mer

Remissvar: Revidering av VA-utbyggnadsprogram

Remissvar: Revidering av VA-utbyggnadsprogram TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-06-08 NBN-2016/1515.520 1 (5) HANDLÄGGARE Johanna Lampinen Dunér Johanna.Lampinen-Duner@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Remissvar: Revidering av VA-utbyggnadsprogram

Läs mer

Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Faktorer som styr VA-planeringen

Faktorer som styr VA-planeringen VA- PLANERING 1 Faktorer som styr VA-planeringen Lagkrav i form av Vattentjänstlagen, Anläggningslagen, Plan- och bygglagen, Miljöbalken etc Nationella, regionala och kommunala miljömål Åtgärdsprogram

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Huddinge kommun / huddinge@huddinge.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-02 07:59:38 Avslutade: 2016-02-22 14:30:59

Läs mer

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar

Läs mer

Återrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) 6 juli 2017 VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av Kommunfullmäktige Antagen av: Kommunfullmäktige 2017-10-30, 187 Dokumentägare: Kommundirektör Dokumentnamn:

Läs mer

VA-PLAN. Del 2. VA-policy GRANSKNINGSHANDLING

VA-PLAN. Del 2. VA-policy GRANSKNINGSHANDLING Del 2 VA-policy Arbetsgrupp för VA-plan Arbetsgruppen har bestått av tjänstemän från Grästorps kommun, Lidköpings kommun och Sweco Environment. VA-planen har tagits fram i samverkan mellan kommunen och

Läs mer

Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Stockholms stad återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

VATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN

VATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN 1 Bakgrundsfakta VATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN Såväl dricksvattenförsörjning som avloppsvattenrening i Stockholm fungerar som regel på ett betryggande sätt och utgör sällan

Läs mer

VA-planering så funkar det. Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop

VA-planering så funkar det. Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop VA-planering så funkar det Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop VA-plan VA-planering Vattenplan Vattenplanering 2 VA-planen i kommunens planering - Bild från Värmdös VA-plan Åtgärd 37. Kommunerna behöver,

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Börje Larsson 1/Namn alt projekt Plan- och bygglagen och miljökvalitetsnormer Plan- och bygglagen 1 kap 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

VA-strategi för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)

VA-strategi för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) 6 juni 2017 VA-strategi för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2017-10-03, 171 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter

Läs mer

VA-översikt, Rättviks kommun Bilaga 1

VA-översikt, Rättviks kommun Bilaga 1 Styrande dokument och lagstiftning I denna bilaga sammanfattas de viktigaste lagarna som rör VA-planeringen. Av dessa är vattentjänstlagen, anläggningslagen, plan- och bygglagen och miljöbalken viktigast

Läs mer

Karlskrona kommun /

Karlskrona kommun / Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Karlskrona kommun / karlskrona.kommun@karlskrona.se Påbörjade undersökningar:

Läs mer

Vatten i fysisk planering

Vatten i fysisk planering Vatten i fysisk planering Så får vi med kommunerna Pär Persson, vattenstrateg, enheten för samhällsplanering Kommuner har goda möjligheter till en helhetssyn genom plan- och bygglagen Marken ska vara lämplig

Läs mer

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning? ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm

Läs mer

Planering och samverkan för att uppfylla kraven i vattendirektivet och nå en hållbar dagvattenhantering

Planering och samverkan för att uppfylla kraven i vattendirektivet och nå en hållbar dagvattenhantering Planering och samverkan för att uppfylla kraven i vattendirektivet och nå en hållbar dagvattenhantering Dagvattenstrategi då och nu Utvärdering av den gamla visade behov av en mer enhetlig syn på dagvattenfrågorna

Läs mer

Styrdokument dagvatten

Styrdokument dagvatten DANDERYDS KOMMUN 1(7) Styrdokument dagvatten Antaget av kommunfullmäktige 2012-06-11 1. Syfte och mål Syftet med styrdokumentet för dagvatten är att fastställa strategi för dagvattenhantering i kommunen.

Läs mer

Remiss: Ingen övergödning Strategi för Stockholms län

Remiss: Ingen övergödning Strategi för Stockholms län 28 augusti 2014 rev. 15 september 2014 MN 2014-1331 1 (2) HANDLÄGGARE Johanna Pettersson 08-535 364 91 johanna.pettersson@huddinge.se Miljönämnden Samhällsbyggnadsnämnden Remiss: Ingen övergödning Strategi

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESDATUM DIARIENUMMER SIDA 17 november 2016 KS-2015/ (13) Miljöberedningen. Nej. Klockan 18:00-19:00, A-salen

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESDATUM DIARIENUMMER SIDA 17 november 2016 KS-2015/ (13) Miljöberedningen. Nej. Klockan 18:00-19:00, A-salen SAMMANTRÄDESDATUM DIARIENUMMER 17 november 2016 KS-2015/2494 1 (13) Nämnd Offentligt sammanträde Miljöberedningen Nej Sammanträdesdag 17 november 2016 Tid och plats Beslutande Klockan 18:00-19:00, A-salen

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Återrapportering från Göteborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Göteborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Göteborgs stad återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Göteborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Marks kommun / markskommun@mark.se Påbörjade undersökningar: 2016-01-07 14:22:49 Avslutade: 2016-02-25 11:12:48

Läs mer

Välkommen till informationsmöte om förslag till vatten- och avloppsplan. Varsågod att hämta fika innan du sätter dig!

Välkommen till informationsmöte om förslag till vatten- och avloppsplan. Varsågod att hämta fika innan du sätter dig! Välkommen till informationsmöte om förslag till vatten- och avloppsplan Varsågod att hämta fika innan du sätter dig! Varför träffas vi idag? Förslag till vatten- och avloppsplan (VAplan) för Sandvikens

Läs mer

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan 2016-2021 för Västerhavets vattendistrikt Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Varför vattenförvaltning? Förebygga Åtgärda Planera För ett långsiktigt hållbart nyttjande

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Återrapportering från Upplands Väsby kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Upplands Väsby kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Upplands Väsby kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A)

Läs mer

Återrapportering från Norrköpings kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Norrköpings kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Norrköpings kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR KOMMUNAL VA-PLANERING HUR MÅNGA MANUALER OCH VÄGLEDNINGAR BEHÖVER VI? HANDBOK OM VA I OMVANDLINGSOMRÅDEN

VÄGLEDNING FÖR KOMMUNAL VA-PLANERING HUR MÅNGA MANUALER OCH VÄGLEDNINGAR BEHÖVER VI? HANDBOK OM VA I OMVANDLINGSOMRÅDEN VÄGLEDNING FÖR KOMMUNAL VA-PLANERING HUR MÅNGA MANUALER OCH VÄGLEDNINGAR BEHÖVER VI? Det myckna bokskrivandet tar aldrig slut Predikaren 12:12 Krister Törneke, Tyréns AB Vatten och avlopp viktiga delar

Läs mer

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på:  VATTEN OCH AVLOPP KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Lund kommun / lunds.kommun@lund.se Påbörjade undersökningar: 2015-11-30 15:27:08

Läs mer

Återrapportering från Malmö stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Malmö stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Malmö stad återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Malmö stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A)

Läs mer

Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

VA-strategi. Förslaget är nu ute på remiss hos Färgelanda Vatten AB, Dalslands miljökontor och de politiska partierna i Färgelanda kommun.

VA-strategi. Förslaget är nu ute på remiss hos Färgelanda Vatten AB, Dalslands miljökontor och de politiska partierna i Färgelanda kommun. VA-strategi Inledning Detta dokument är en strategi för försörjning av vatten och avlopp i Färgelanda kommun. Dokumentet kallas VA-strategi och här anges hur man i Färgelanda kommun ska agera för att på

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Utbyggnads- och anslutningsplan för kommunalt- VA i omvandlingsområden

Utbyggnads- och anslutningsplan för kommunalt- VA i omvandlingsområden Upprättad: 2014-05-28 Beslutad av: Kommunstyrelsen Version 2: reviderad 2015-11-20 Sid 1 (5) Dnr 15SBN417 Förslag till: Samhällsbyggnadsutskottet Utbyggnads- och anslutningsplan för kommunalt- VA i omvandlingsområden

Läs mer

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-26 Handläggare: Anders Lindgren Telefon: 08 508 09 306 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2009-06-11 Samråd

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Kristianstads kommun / info@kristianstad.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-10

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Burlöv kommun / burlovs.kommun@burlov.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-01

Läs mer

VA-policy för Bengtsfors kommun

VA-policy för Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Sara Larsson, 0531-526014 sara.larsson@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2011.726 340 155/15 1(6) VA-policy för Bengtsfors kommun s:\va-plan bengtsfors\steg 3, va-policy\va-policy

Läs mer

Bilaga 4 e: Vattendokument en orientering

Bilaga 4 e: Vattendokument en orientering Handbok för strategisk kommunal vattenplanering Bilaga 4 e: Vatten en orientering Hur ska bilagan användas? Bilagan ger en överblick över olika typer av vatten och hur de skiljer sig åt. Sammanställningen

Läs mer

Riktlinjer för hantering av befintliga och nytillkomna enskilda avlopp på Gotland. 1. Inledning... 2

Riktlinjer för hantering av befintliga och nytillkomna enskilda avlopp på Gotland. 1. Inledning... 2 RIKTLINJER 1-200 pe Fastställd av miljö- och hälsoskyddsnämnden Framtagen av samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2018-12-18 Gäller från 2019-01-01 Ärendenr MHN 2018/3285 Version [1.0] Riktlinjer för hantering

Läs mer

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

VA-planering i brett perspektiv?

VA-planering i brett perspektiv? VA-planering i brett perspektiv? Mats Johansson Ecoloop Vattendagarna Kristianstad 26 november 2014 1 1. Inledning 2. Vad är VA-planering? - Vägledning och Kommunexempel 3. Vad är vattenplanering? - Definition

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Flens kommun / flenskommun@flen.se Påbörjade undersökningar: 2016-02-15 07:56:34 Avslutade: 2016-02-15 13:29:45

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Örnsköldsviks kommun /

Örnsköldsviks kommun / Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Örnsköldsviks kommun / kommunen@ornskoldsvik.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-07

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle Krister Törneke Tyréns AB Vatten, avlopp & kretslopp Uppsala, 8 april 2011 VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram:

Läs mer

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Antagen av miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun den 12 mars 2014. Det här dokumentet ska fungera som en vägledning över arbetet med

Läs mer

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

VA-policy. VA-strategi. VA-riktlinje 1 (12) Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunstyrelsen

VA-policy. VA-strategi. VA-riktlinje 1 (12) Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunstyrelsen 1 (12) VA-policy Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-16 VA-strategi Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-26 VA-riktlinje Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-26 Dokumenttyp: Policy, Strategi, Riktlinje Beslutad

Läs mer

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt Samhällsbyggande och vattenplanering Jan Persson, Länsarkitekt 2012-02-02 Miljökvalitetsnormer i vatten Ytvatten (vattendrag, sjöar och kustvatten) MKN omfattar såväl kemiska som ekologiska kvalitetskrav:

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

Handlingsplan Mälaren

Handlingsplan Mälaren Handlingsplan Mälaren 1. Inledning (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en Avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga utvecklingsområden.

Läs mer

Planläggning och VA-utredning inom fritidshusområden

Planläggning och VA-utredning inom fritidshusområden Kommunledningsförvaltningen Kalle Alexandersson,0550-88002 kalle.alexandersson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-10-07 Ks/2012:210 011 Planfrågor Sida 1(4) Planläggning och VA-utredning inom

Läs mer

Bilaga 4 d - Vattendokument en orientering

Bilaga 4 d - Vattendokument en orientering Bilaga 4 d - Vattendokument en orientering 1 Hur ska bilagan användas? Bilagan ska underlätta och ge läsaren en överblick över hur vattendokumenten skiljer sig åt inför beslut om framtagande av egna Bilagan

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

VA-policy VA-översikt. VA-plan. VA-policy

VA-policy VA-översikt. VA-plan. VA-policy Antagen av kommunfullmäktige den 22 oktober 2014, 14KS/0083 VA-policy 2014 VA-översikt VA-policy VA-plan Innehåll Inledning 3 Utgångspunkter för vattenplanering 4 Nationella och lokala mål 5 Övergripande

Läs mer

Tillsammans gör vi det hållbara möjligt

Tillsammans gör vi det hållbara möjligt Regler och styrdokument för en hållbar utveckling» EU» PBL» MB» LAV EU-direktiv Miljöbalken 5kap PBL 2kap 1 MKN för fisk och musselvatten Förvaltning av kvalitén på vattenmiljön Förordning om översvämningsrisker

Läs mer

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering MKN vatten i PBL Pär Persson Vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Helhetssyn på mark och vatten möjlig genom PBL Marken ska vara lämplig för bebyggelse! vägledande Juridiskt bindande Det svenska

Läs mer

Enköpings kommun /

Enköpings kommun / Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Enköpings kommun / kommunstyrelsekontor@enkoping.se Påbörjade undersökningar:

Läs mer

Återrapportering från Göteborgs stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Göteborgs stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från Göteborgs stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Skövde kommun / kommunstyrelsen@skovde.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-02

Läs mer

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde Tyresåns vattenvårdsförbund Preliminär version 2013-06-18 2(7) Inledning

Läs mer

Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist

Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist Dagvatten - ur ett juridiskt perspektiv - Jenny Liøkel, Verksjurist Havs- och vattenmyndigheten Huvudkontor i Göteborg Fiskerikontroll i Simrishamn, Västra Frölunda, Kungshamn, Karlskrona (+ nya kontor

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg

Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg PBL:s portalparagraf Plan-

Läs mer

Fritidshusområde i förändring

Fritidshusområde i förändring Del 1 Planering Fritidshusområde i förändring Från fritidshus till åretruntbostad I Värmdö kommun finns möjligheter till ett attraktivt boende med närhet till storstad, natur och hav. Kommunen har många

Läs mer

upprättat en Vatten och avloppsplan för områden med enskild VAförsörjning. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till Tekniska nämnden

upprättat en Vatten och avloppsplan för områden med enskild VAförsörjning. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till Tekniska nämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2012-11-05 Tekniska nämnden Dnr Ten 2012/619 Fastställande av Vatten och avloppsplan för områden med enskild VAförsörjning Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Kalmar kommun / kommun@kalmar.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-02 09:05:35

Läs mer

Strömsunds kommun /

Strömsunds kommun / Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Strömsunds kommun / stromsunds.kommun@stromsund.se Påbörjade undersökningar: 2015-11-30 14:47:46 Avslutade: 2016-02-24

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Vatten- och avloppsverksamheten

Vatten- och avloppsverksamheten falun.se/ Vatten- och avloppsverksamheten i Falun VA-plan Steg 3 i arbetet med VA-planering i Falu kommun Antagen av kommunfullmäktige Falu kommun 140213ge Falu kommun 1 2 Innehåll Inledning 3 Plan för

Läs mer

Miljö- och klimatdialog

Miljö- och klimatdialog Miljö- och klimatdialog Arbetsmaterial kommunträffar 2015 Kommunen har en viktig roll i åtgärdsarbetet För att främja arbetet inom miljö och klimat har flera åtgärdsprogram och handlingsplaner arbetats

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (7) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Planering för vatten och avlopp. Förslag till riktlinjer, nya verksamhetsområden och VA-taxa

Planering för vatten och avlopp. Förslag till riktlinjer, nya verksamhetsområden och VA-taxa Planering för vatten och avlopp Förslag till riktlinjer, nya verksamhetsområden och VA-taxa Bakgrund Det finns ca 3 000 enskilda avlopp i Piteå kommun. Somliga väl fungerande, andra med stora behov av

Läs mer

Återrapportering från Falkenbergs kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Falkenbergs kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Falkenbergs kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

MKN för vatten. Pär Persson. tillämpning i fysisk planering. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

MKN för vatten. Pär Persson. tillämpning i fysisk planering. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering MKN för vatten tillämpning i fysisk planering Pär Persson Vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Översiktsplan Behovsbedömning / miljöbedömning Detaljplan Exempel från ärendehantering http://www.lansstyrelsen.se/skane/

Läs mer

Justering av budgetramar 2015

Justering av budgetramar 2015 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 4 mars 2015 5 Paragraf Diarienummer KS-2015/215.182 Justering av budgetramar 2015 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till

Läs mer

Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden

Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden Dnr 2015-017171 Sida 1 (5) Handläggare Juha Salonsaari Enheten för Miljöanalys Telefon: 08-508 287 92 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-12-15 p 23 Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram för

Läs mer

Återrapportering av vattenmyndighetens åtgärdsprogram redovisning från vattendirektivsgruppen

Återrapportering av vattenmyndighetens åtgärdsprogram redovisning från vattendirektivsgruppen Meddelande 1(1) Datum Vårt dnr 2015-2362 Ingela Danielsson 0346-88 50 41 ingela.danielsson@falkenberg.se Kommunstyrelsen Återrapportering av vattenmyndighetens åtgärdsprogram redovisning från vattendirektivsgruppen

Läs mer