Tjust Släktforskarförening Nummer Årgång års jubileumet. sid 5-8. Tjärbränning. sid 9. sid 12

Transkript

1 Wåra Rötter Tjust Släktforskarförening Nummer Årgång års jubileumet sid 5-8 Tjärbränning sid 9 Program våren 2011 sid 12

2 föreningsnytt Tjust Släktforskarförening Till medlemmar i Tjust Släktforskarförening Ännu ett nytt ansikte i forskarlokalen Text & Foto: Hans Wilensjö Ordförande: Hans Wiberg tel: e-post: hans.viberg@telia.com Sekreterare: Valdy Svensson Tel e-post: valdy.svensson@bredband.net Kassör: Yvonne Andersson-Gullberg Tel e-post: gladhammar@hotmail.com Föreningens adress: Tjust Släktforskarförening c/o Stadsbiblioteket Box Västervik Postgiro: Föreningens org. nr: Medlemsavgift 150 kr./år Familjemedlem 50 kr./år Internetadress: Redaktörer för Wåra Rötter: Tor Wiklund Kolsebro Ekdalen Åtvidaberg Tel e-post: torwiklund@gmail.com Som Bilaga med Wåra Rötter följer denna gång inbetalningskort för nästa års medlems avgift där föreningen inte har höjt avgiften utan för enskild medlem kostar det fortfarande 150:- kr och för familj 200:- kr per år. Vi har de senaste åren haft besvär med utebliven inbetalning och fått skicka påminnelser varför styrelsen har beslutat att från 31 mars 2011 så kommer medlemmar som inte betalat sin avgift att strykas som medlem i Tjust Släktforskarförening. Den största kostnaden för Tjust Släktforskarförening är portot och tryckning/ framställning till just vår egen tidning Wåra Rötter som utges med fyra nummer per år. Som vi hoppas är läsvärd då största delen av medlemsavgiften går just till tidningen. Har Ni synpunkter eller adressförändringar ring eller skriv några rader till styrelsen eller redaktionen. Adresser och telefonnummer finns på sidan 2 i fakta rutan över Tjust Släktforskarförening. Styrelsen Tjust släktforskarförening har fått ännu ett nytt ansikte samt en duktig person på data som hjälper oss släktforskare i forskarlokalen. Vår nya medarbetare heter Leif Pettersson, jobbar på samma villkor som förut Kerstin Johansson och tillsammans är de numera en väldigt stor, duktig resurs som vi släktforskare bör anlita som hjälp då det krisar sig i vår egen forskning. När Du besöker forskarlokalen så står de till vårt förfogande, liksom de i jouren som fortfarande finns i lokalen under de tider som brukligt är, måndag till och med torsdag. Kerstin och Leif är även här på fredagar, så ta gärna ett besök även då. Vi hälsar Leif Pettersson välkommen i gänget. Hans Wilensjö Kristinebergsgatan 2 T Västervik Tel e-post: hasse@wilensjo.se Layout: Bo Sandberg Hornsvägen 15 E Västervik Tel e-post: sandberg.bo@telia.com Wåra Rötter nr kommer i mars Material senast 15 februari 2011 Ni får gärna tipsa våra redaktörer. Omslagsbild: Carola Larsson Foto: Hans Wilensjö Berätta om din forskning Redaktionen för Wåra Rötter tar gärna emot medlemmarnas egna berättelser och erfarheter från släktforskningen. Alla har vi något att berätta. Fatta pennan och skriv. Var inte blyga. Allt intresserar, litet som smått. Det behöver inte vara så märkligt. Det enkla är oftast bäst. Medlemmar som tidigare fattat pennan och skrivit om sin forskning har mötts av uppskattning. Det sporrar till mer. Numera sitter vi hemma vid datorn och forskar och utbytet mellan medlemmarna är inte vad det kunde vara. Det kan vi hjälpas åt att ändra på. Återigen: fatta pennan och skriv. Försök gärna att ta med någon eller några bilder/illustrationer. Materialet Mailas till någon av redaktörerna för Wåra Rötter och adresserna finns på sidan 2. INNEHÅLL I DET HÄR NUMRET Sid. 2 Styrelsen informerar. Ett nytt ansikte i forskarsalen. Sid. 3 Dödboken har brister. Månadsmöte september. Locknevi marknad Sid. 4-5 Föreläsarna jubileumsdagen. Sid. 6-8 Jubileumsfesten i Bryggaren. Sid. 9 Månadsmöte oktober. Arkivens dag. Sid. 10 Släktforska på distanskurs. Nya medlemmar. Sid. 11 Gamla kartor som hjälpmedel. Sid. 12 Vårens program Wåra Rötter 4/2010

3 Nya dödboken har brister Text: Hans Wilensjö föreningsnytt De som köpt nya dödboken från 1901 till och med 2009 vet att många uppgifter saknas och i vår direkta närhet så är Vimmerby, Locknevi, Pelarne och Södra Vi med många flera socknar där inga döda förts in för åren 1936 till och med 1947 och saknas därmed på nya CD skivan. Även många socknar i Östergötland saknar dessa årtal och det kan komma ifråga att våra medarbetare även får ta sig an den uppgiften när våra socknar är färdiga. Tjust Släktforskarförening har därför på uppdrag av Släktforskarförbundet varit och fotograferat dessa dödböcker i Vadstena och här har våra medhjälpare sin huvudsakliga uppgift att föra in dessa så att dödboken kan bli mera komplett. Nu är det inte bara dödsdatum som skall Månadsmöte i Utkiken 15 september 2010 föras in i ett system så att det senare blir sökbart utan det är många uppgifter som måste till så, att vi forskare kan ha nytta av materialet. Dödsdatum, Förnamn, Efternamn, Flicknamn, adress, födelsedatum, födelseförsamling, födelse län, civilstånd, civilståndsändring (gift eller änkling/änka) sida, källor noteringar och församling. Ja det är en hel masa uppgifter som måste sökas fram av våra medarbetare och noga föras in. Sisu som det så ofta heter skit in skit ut och här gäller det för våra medarbetare att ha stor noggrannhet i sitt omfattande arbete. Under källor och noteringar kan det vara svårt att veta exakt var den lilla orten finns. Var ligger t.ex. Husqvarna i Text & Foto: Hans Wilensjö Locknevi socken som exempel. Ja det blir då att söka ute på Genline, Svar eller Ad online eller direkt på en karta över Locknevi socken. Här kan man samtidigt bli bevandrad i socknarna när man sitter och tar fram uppgifter till dödboken. I vissa fall kan det idag vara svårt att finna vigseldatum då personen i fråga varit gift mer än en gång i sitt liv m.m. Det här färdiga materialet går sedan vidare till Släktforskarförbundet som sammanställer och en uppgradering till oss som köpt Dödskivan kan komma tidigast under våren Det är alltså ett mycket viktigt uppdrag våra medhjälpare håller på med, men för den skull är de alltid villiga att få hjälpa till med just ER forskning om Ni är på besök i forskarsalen. Ordföranden Hans Wiberg hälsade medlemmarna välkomna och påminde om vårt jubileum lördagen den 2 oktober. Kalle Bäck skall tala om den besvärliga Svärmodern - myt eller verklighet samt om eftermiddagens Elisabeth Reutersvärd hur man finner föräldrar till oäkta barn. Därefter hälsade ordf. Linda Södergren från skatteverket som föreläste hur folkbokföringen går till idag och hon tackade och redogjorde för lite historik kring övertagandet av folkbokföringen från kyrkorna Det är alltså rena barndomen för oss släktforskare. År 1686 får vi riksomfattande regler för folkbokföring. Det dröjde utterliggare år innan te. x. Gärdserum som påbörjade husförhörslängder först Grann socknen Ukna var betydligt tidigare. År 1947 infördes våra person nummer. År 1991 tog skatteverket över från kyrkan och dess folkbokföring. Uppgifterna att skatteverket fick det totala förtroendet att ensam sköta folkbokföringen är att samla allt under ett tak. Detta för planeringen av samhället samt att alla betala rätt skatt. Basinformation enligt SPAR. Uppgifter som registreras: 1. Person nummer. 2. Namn. 3. Födelseort. 4. Civilstånd. 5. Make, partner och barn. 6. Medborgarskap. 7. Län. 8. Adress (senaste). 9. Flyttning. 10. Övriga. 11. M.m. Att logga in på och sedan vidare in på privat. en tid, för allmänheten där har vi bättre tillgång för sökning via skatteverkets datorer i ett eget rum på entré våningen. De som levde 1991 ska gå att söka på. Vidare talades det om kommande folkräkning som ska ske år Ordföranden Hans Wiberg tackade Lena Söderberg, med blommor för ett intressant ämne för oss släktforskare som hon gjorde på ett lättsamt och informativt sätt. Därefter sedvanligt kaffe från kaffe kommittén och lotteri. Locknevi marknad 8 augusti 2010 För tredje året var vi på marknaden i Locknevi. Intresset har ökat för varje år, kanske tack vare Bygdegårdsföreningens annonsering. Våra båda datorer fick vi flitigt använda. Frågorna var många, ex.vis var kommer min släkt ifrån, var mina förfäder invandrare, hur hittar man en ej angiven fader, vad var en båtsman. Flera frågade efter kurser. Ett stort tack till Bygdegårdsföreningen för det generösa mottagandet. År 1571 namngavs de första kyrkböckerna för Sveriges del. Nu var det inte alla som var skrivkunniga eller så har böckerna försvunnit av en eller annan orsak. Linda Söderberg och hennes kollegor, står gärna till tjänst med hjälp att söka på de datorer som står till allmänhetens förfogande. Ombyggnad är klar, sedan Vi som var där Hans Wiberg och Valdy Svensson. Valdy Svensson Wåra Rötter 4/2010 3

4 Svärmor och svärfar - problem eller tillgång i torparlivet Text: Eva Johansson Foto: Hans Wilensjö De vanliga människorna ute på landsbygden är de mest intressanta. Det menar Kalle Bäck, professor i historia vid Linköpings universitet. Under jubileumsdagen i Västervik föreläste han om torpare och om svärmödrar. Kalle Bäck blandar allvar och humor, och lockade ofta de hundratalet lyssnande till skratt. Vardagen och alla de människor som befolkat landsbygden är grunden till utvecklingen i det tidiga 1900-talets Sverige. Torpare var en mycket stor grupp förr men de minskade i antal under laga skiftet för att under tidigare delen av förra århundradet helt försvinna, både genom lagar och på grund av olönsamhet. Kall Bäck talade om hur det kunde vara i de trånga torpstugorna med att vara både ung man som nygift med gårdsägarens favoritdotter, och att bli svärdotter till bondmoran. På torpet hade den äldre bonden plogat, sått och skördat de olika gårdslyckorna och visste var det var lämpligt med råg, vete eller havre. Han kände gårdens byggnader både ute och innan. Tänk dig att komma dit och vara den som tar över. 4 Wåra Rötter 4/ Ofta fungerade detta ganska bra mellan männen genom samtal kring vilka sädesslag som passade här eller där, vilket gårdshus som behövde repareras eller bytas ut mot nytt, hur skogen skulle avverkas och hur fisket skulle gå till, berättade Kalle Bäck. - Däremot så var det säkert inte lika enkelt för en ung kvinna som nyligen gift sig med bondmorans kanske bortskämde son, och med en liten på väg, att komma in i ett hus där husmodern ofta bestämt de senaste 30 åren hur det skulle gå till med slakt, matlagning och alla andra sysslor som skulle utföras på gården. Då hade man inte rinnande vatten och andra moderna bekvämligheter. - Svärmor kunde det här med barnuppfostran, att ta vara på slakten, mjölka och alla de andra uppgifterna som dagligen skulle utföras på torpet eller gården. Även om det inte handlade om fysiskt våld så kunde alltid små nålstick förekomma, framförallt när det gällde barnuppfostran. Barn är dessutom mästare på att passa på att vara snälla, inte minst inför den som förser dem med lite godis eller andra trevliga saker. - Tänk vad det var lätt att bara springa de trappstegen upp till farmor, när barnen blev förbjudna äta godis, där det alltid stod en skål med sockertoppar vid vedlåren. Lyckliga förhållanden fanns förstås, även om de var mer sällsynta. Kalle Bäck varvade sina berättelser med historier om de gamla böndernas byar och ofta primitiva arbetssätt, sett med dagens moderna jordbruk. Kalle Bäck har utgivit ett flertal böcker: - Början till slutet. En bok om laga skiftet och torpbebyggelsen i Östergötland. År 1860 fanns cirka torp i Sverige. Efter en snabb nedgång gick torpepoken i graven Varför började torpens antal minska? Och vart tog torparen vägen? Det är frågorna som sysselsätter Kalle Bäck i boken. - Sverigebilden - En historia om rödfärg, tegel, trädgårdar och byggnader. Hur skulle en svensk landsbygd vara utan röda stugor med vita knutar? - Historiska historier. En samling historier direkt från den lilla människan från 1800-talet och framåt. - Det svenska dasset - inte bara en skitsak. Boken handlar om dassets stora betydelse för social kontakt och varför det kallas hemlighus. Här kunde man dryfta både bekymmer och glädje utan att andra öron hörde i de ofta tre generationernas tid. Här löstes ofta var och hur skörd och andra viktiga saker skulle utformas kring torpet eller byn. - Den besvärliga svärmodern - myt, nidbild eller verklighet. Kalle Bäck behandlar svärmorsproblemen med humor och stort kunnande. Han går igenom olika konfliktanledningar såsom barnuppfostran, hushållets skötsel, mannen och arbetet. Han betraktar myten och nidbilden ur både historiskt och nutida perspektiv.

5 Hur finner man fadern till oäkta barn? Text: Eva Johansson Foto: Hans Wilensjö Fader okänd i kyrkoarkivet behöver inte betyda att man inte kan hitta den som är far till ett barn. Det finns andra vägar att gå för släktforskaren. Elisabeth Reuterswärd vet mer om det. För många släktforskare stoppar forskningen när man stöter på ett barn fött utom äktenskapet och fadern är antecknad som okänd. - Det var förr ytterst viktigt att ta reda på vem fadern var och kunna bötfälla honom och i viss mån även modern. Detta gav pengar till kyrkan i form av bötesbelopp, berättar Elisabeth Reuterswärd. Hon var tidigare arkivarie vid landsarkivet i Lund och föreläste i ämnet under jubileumsdagen den andra oktober. - Prästen och de utvalda tingsmännen hade på det här sättet en extrainkomst fram till cirka Avkomman var inte alls intressant. Före 1810 var det ofta lätttare då samhället ville ha reda på fadern och kunna bötfälla honom, och även modern, för brottet lägersmål. Därför var det mycket viktigt att veta vem barnafadern var, så att en dom kunde utfärdas. Lägersmål innebar helt enkelt könsumgänge mellan ogifta och var ett brott fram till Efter 1810 ändrades lagen, till det sämre framförallt för kvinnan. Men fortfarande var det viktigt att ta reda på vem fadern var, även om det inte var för att kunna bötfälla honom. Samtidigt blev förlossningsbiträdet också befriad från att försöka pressa fram barnafaderns namn. Det kunde ske genom att försöka påverka föderskan när det var som mest jobbigt under förlossningen. Tidigare hade det varit ett vanligt sätt att hota flickan med att hon skulle komma till helvettet, eller andra hot under det mest besvärliga förlossningsarbetet. Det var också vanligt att de rika kvinnorna studerade eller var bortresta på annat håll under mera än ett år. Det hände också att männen rymde till Nordamerika eller andra ställen då de ställt till det för flickan. Man kan ju nästan ana att det ligger en hund begraven då pigan föder ett oäkta barn och drängen samtidigt rymt. Efter föreläsningen blev det tillfälle att ställa frågor till Elisabeth Reuterswärd. Wåra Rötter 4/2010 5

6 25-årsjubileumet på Bryggaren Text: Eva Johansson Foto: Hans Wilensjö Med blommor, tal och en ständig ström av intresserade besökare firade Tjust släktforskarförening 25-årsjubileum de 2 oktober i Bryggaren. Redan före öppnandet började intresserade besökare strömma till. På de tre släktsökstationerna blev det genast kö av personer som ville få veta mer om sina anor. Intresset höll i sig hela dagen. Den nya cd-skivan med födda, vigda och döda fram till 1939 i norra Kalmar län såldes av PLF (Person- och Lokalhistoriskt Forskarcentrum) i Oskarshamn. Den har våra medlemmar i föreningen medverkat till att ta fram. Är man medlem hos oss och köpt den första cd-skivan kan man nu köpa den nya för 150 kr. Annars kostar den 300 kr. Ett mycket bra hjälpmedel för oss forskare i Kalmar län. Även den senaste cd-skivan över döda visades. Den har så gott som 100 procents säkerhet i norra Kalmar län, vilket är nästan det högsta i landet. Där har vår förening lagt ner ett stort arbete. Tyvärr har den för övriga delar i Sverige bara omkring 75 procents säkerhet. Andra värdefulla hjälpmedel för släktforskare såldes, till exempel ansedlar, och en antavla som är vikbar och i halvcirkel. En ny cd-skiva med samtliga nummer av Wåra Rötter avfotograferade såldes också. 6 Wåra Rötter 4/2010

7 Ett bildspel över 25 års byvandringar, årsmöten och andra händelser under föreningens aktiva tid visades på en stor bildskärm under vårt öppna hus. Conny Tyrberg, ordförande i Västerviks kommunfullmäktige, invigde jubileumsfirandet. I sitt tal tog han upp att Tjust släktforskarförening är en av de största och livligaste föreningarna i Västervik med cirka 650 betalande medlemmar. Det är bara de stora idrottsförningarna som har fler antal medlemmar. Han menade också att det är mycket viktigt att lära sig om Wåra Rötter för att kunna se bakåt och förstå vårt eget samhälle och därmed kunna se framåt. Oavsett om det gäller små eller stora beslut i en förening eller i hela kommunen. Han berättade att han troligen kommer börja släktforska själv snart. Sina rötter har han både i norra och i södra Sverige men bor i Västrums socken. Här har flera av hans grannar gjort ett stort arbete med forskning kring Lunds by. Vår ordförande Hans Wiberg och hedersordföranden Holger Kanth, som också var den pådrivande vid starten av Tjust släktforskarförening, fick blommor. Och så utbringade Conny Tyrberg ett fyrfaldigt leverne och önskade föreningen ytterligare 25 års aktivt arbete. Wåra Rötter 4/2010 7

8 Tjust Släktforskares Jubileumsmiddag på Bryggaren 2 oktober 2010 Text & Foto: Hans Wilensjö Kl 19:00 så utbringades en välkomst skål för de gäster som hörsammat inbjudan till jubileums middagen för Tjust Släktforskarförening Vår ordf. Hans Wiberg hälsade gästerna välkomna och särskilt då de från Eksjö 3 st och Vimmerby samt från Frödinge. Representanter från Oskarshamn och PLF hade tyvärr måst resa hem. Våra gäster bjöds på buffé som inköpts från Gusto Restaurang och till det gick att köpa ett glas vin till maten. Under gemytliga former så hurrades det för Tjust släktforskare 25 års jubileum. Våra gäster framförde lyckönskningar och överlämnade gåvor till föreningen. 4 av våra medlemmar som från begynnelsen var med och startade upp Tjust släktforskarförening uppvaktades. Då 1985 bildades in liten styrelse och som sedan utmynnade i en mycket livaktig förening. De uppvaktades med blommor där särskilt Holger Kanth som numera är Hedersordförande i föreningen tackades särskilt. Tjust Släktforskarföreningens första styrelse: Inger Dahlqvist, Ulla-Lena Johansson, Holger Kanth och Stina Kanth. Under hela jubileumsmiddagen underhölls vi av Bengt Tjäder med trevlig musik. Till kaffet fick vi en god kladdkaka varefter vi var nöjda med dagens begivenheter både på dagen samt middagen på kvällen. En helt lyckad dag med över 150 gäster på dagen och 50 middags gäster på jubileumsmiddagen. Hans Wiberg uppvaktar Holger Kanth för starten av Tjust Släktforskarförening 1985 på Jubileumsmiddagen. 8 Wåra Rötter 4/2010

9 Månadsmöte i Utkiken 13 oktober 2010 Text & Foto: Hans Wilensjö Ordförande hälsade medlemmarna välkomna och överlämnade direkt ordet till dagens föreläsare Carola Larsson där ämnet för kvällen var tjärbränning. Carola Larsson, från Sörby Gård i Mörlunda, berättade om hur de hittade en Tjärdal och med samlade krafter kring sin hembyggd i kring Mörlunda där de fick hjälp av hembygdsföreningen att starta upp en renovering i och kring fyndplatsen. Till att börja med så måste Tjärdalen frigöras från buskar och sly vilket måste göras för hand. Männen i föreningen menade att det skulle gå bra med grävmaskin medan kvinnorna gick till verket och buskade av och tog bort mossa och jord från den stora runda tjärdalen. Det visade sig att den gamla stocken där den färdiga tjäran skall rinna ut såg i stort sett oanvänd ut trotts att den funnits nere i marken efter så många år i sin törnrosa sömn. Idag sågades tyr veden i lämpliga längder och sedan klövs bitarna med en modern ved klyv. Ändå gick det åt mängder och endast en fjärdedel av den förr så stora tjärdalen användas. Här vidtog nu ett idogt arbete att lägga alla tyr stickor i den rundel för att det senare vid tändning skulle förbrännas och därmed tjäran utvinnas. När all tyr ved var på plats så måste allt täckas med trä spån där Tuna hembyggds förening körde fram dessa på en utställningsdag. Bra med samarbete mellan grannföreningar. Sista momentet var att nu täcka det hela med jord så att det skulle behålla värmen inne i den nu allt större tjärdalen. I mitten på alla tjärdalar finns en fyrkant där man kan reglera till strömning av luft och nu kan tjärdalen tändas och nu kräver den dygnet runt passning varför även ett övernattningshus måste till. Nu byggdes en så kallad Kolar Koja i anslutning till Tjärdalen där de som skötte tillsynen nu kunde vila sig i. Inga moderna villa vagnar här inte. En stor kultur dag blev det och här kunde man nu se hur tjärdalen fungerade och färdig tjära sakta men säkert nu kom rinnande fram genom röret i botten av tjärdalen. Mängden blev kanske inte den beräknade av olika anledningar. Nästa gång så vet man vilka misstag som har gjorts. Dagen blev mycket lyckad och här kunde man köpa Kolbullar och kaffe. Massor av människor besökte dagen och regnet kanske gjorde att besökstalet blev hanterbart. Besök även av Kalmar Läns museum. Ordförande Hans Wiberg tackade Carola Larsson med blommor och avslutade månadsmötet. När nu Tjärdalen frigjorts från sly och jord så gjordes en uppsamlings plåt som skulle föra den färdiga tjäran via ett rör till uppsamlings kärl. Därefter vidtog nu ett arbete att skaffa fram lämpligt material i form av bra tyre. I det här fallet så fick det bli från kasserat trä från tyr tallar. Förr så bröt man upp tyr stubbar med så kallade stubb brytare och sedan lades tyr stubbarna upp för torkning och sedan skulle dessa klyvas för hand till små stickor. Ett ofta farligt och tidsödande arbete vilket utfördes ofta av den äldre generationen i byn. Arkivens dag 13 november I år var vi inbjudna att fira Arkivens dag på Biblioteket i Gamleby. Hans Wiberg och jag fick ett bra rum med möjlighet att visa hur man släktforskar med dator. Vi kunde berätta vad vår förening sysslar med och visa vilka hjälpmedel som finns. Vi fick många besökare, som länge funderat på att börja forska. Om tillräckligt många anmäler sitt intresse kan det bli en nybörjarkurs på nyåret. Även vår forskarsal i Västervik var bemannad och hade flera intresserade besökare. Valdy Svensson Nya tidskrifter: Anbudet nr: 4 Eskilstuna-Strängnäs Släktforskareförening Anknytningen nr: 4 Nyköping-Oxelösunds Släktforskareförening Anletsbladet nr: 4 Botvidsbygdens Släktforskarförening Boden-Anor nr: 4 Boden-Överluleå SLF DIS Småland nr: 30 DIS Småland Genos Finland Njudungen nr: 4 Njudungs släktforkarförening PLF-nytt nr: 95 PLF - Oskarshamn Släktbandet nr: 68 Eksjöbygdens Släktforskarförening Stamträdet nr: 4 Släktforskare Sandviken Strödda Annotataioner nr: 44 Ötebro Släktforskare Västgötska Genealoggen nr 4 Västgötska Genealogiska förening Wåra Rötter 4/2010 9

10 Släktforska på distanskurs Text: Eva Johansson Nya medlemmar Vill du lära dig släktforska men kan inte gå på kurs med bestämda kurstillfällen? Då kan du läsa en distanskurs via nätet. Mittuniversitetet har en sådan kurs i höst, och troligen varje år. Kursen Släktforskning en introduktion är på 7,5 högskolepoäng och ingår i ämnet historia. Det innebär att den går på kvartsfart under en termin. Kursen är på grundnivå och den kräver alltså inga förkunskaper. Mer information om kursen finns på Mittuniversitetets hemsida sök på kursens namn. Har du aldrig läst på distans på universitet förut? Det är bekvämt och behändigt, så länge du har dator och bredband. Det krävs förstås också att du har allmän behörighet för högskolestudier. Kursen sker helt över nätet, inga obligatoriska samlingar. Två frivilliga samlingar ordnas under terminen i Härnösand, för dem som bor i närheten eller vill resa dit för att träffa lärare och kurskamrater. Har man möjlighet är det ett bra tillfälle att träffa andra släktforskare. Den här kursen har jag läst i höst, eftersom mina arbetstider gör att jag inte kan följa en vanlig kvällskurs med regelbundna lektioner. Som kurslitteratur använder vi böckerna Släktforska steg för steg och Släktforska vidare, båda av Per Clemensson och Kjell Andersson, samt boken Källkritik av Torsten Thurén. De båda släktforskningsböckerna fungerar också utmärkt väl för självstudier, eftersom de är praktiskt upplagda och verkligen visar hur man går tillväga steg för steg. På kursen läggs stor vikt vid källkritik och att alltid ange källa. Det kanske kan tyckas petigt, men när man väl är igång med sin släktutredning inser man snart hur viktigt det är att ha koll på sina källor. Något som är vanligt är ju till exempel att en person kan ha några olika födelsedatum och födelseår, och hur ställer man sig till detta? Då är det viktigt att kunna värdera vilken källa som är mest trovärdig. Annat studiematerial tillhandahålls via dokument som du laddar ner från kurshemsidan, till exempel länksamlingar, artiklar, tidigare arbeten med mera. Under hela kurstiden har du fri tillgång till Riksarkivets samlingar i SVAR, genom inloggning via kurshemsidan. Det kostar alltså inget så länge du går på kursen. Hela kursen är avgiftsfri. Kontakterna sker via e-post, och man samarbetar delvis i mindre grupper. 10 Wåra Rötter 4/2010 Två uppgifter ska genomföras för att godkännas på kursen. Den första är en mindre släktutredning för en person som läraren anger. Vi fick i uppgift att forska om bonden Halfvar Halfvarsson som bodde i Hallens församling i Jämtland vid mitten av 1800-talet. Eftersom detta är en nybörjarkurs fick vi börja med att lära oss söka i kyrkoarkiven efter grundläggande uppgifter som födelse- och dödsår, äktenskap, antal barn, flyttningar med mera. Det gäller att vara grundlig och inte bara gå efter en enda källa. Då hade jag till exempel missat att han fick ett barn som dog tidigt och inte finns med i senare husförhörslängder. Småbarn som dör är ju väldigt vanligt i äldre tider, och samtidigt vill man ju veta detta för att bättre förstå sina föregångare. Andra delen av den uppgiften bestod i att ge förslag på vidare forskning om Halfvar Halfvarssons levnadsförhållanden från arkiv som kanske inte är tillgängliga via internet. Jag lärde mig väldigt mycket på denna uppgift. Och tack vare att alla i studiegruppen arbetar med samma uppgift kan man diskutera frågor och problem med varandra. Examinationsuppgiften är den större delen av kursen och består av en egen släktutredning. Där bestämmer du helt själv vad du vill arbeta med, efter diskussion med kursledaren. Vill du sätta igång med en större utredning får du avgränsa den inom kursens ram eftersom den ska hålla sig inom ett visst antal sidor och vara klar till ett visst datum. Men då har du en god grund för att forska vidare efter kursen. Inför uppgiften får du vägledning av kursledaren, och kan förstås också ha fortsatt kontakt med kurskamraterna i gruppen. Personligen är jag mycket nöjd med denna kurs eftersom jag lärt mig så mycket, både att hitta uppgifter, vara metodisk och värdera källor. Det finns förstås också andra distanskurser för släktforskare. En distanskurs som ges vid Linköpings universitet är Informationssökning på Internet - tillämpning släktforskning. Detta är också en kurs på 7,5 högskolepoäng, alltså en fjärdedel av heltid. Den här kursen går under vårterminen så det är för sent att söka nu, men troligen ges den varje år. Även studieförbund och andra studiegivare ger distanskurser för släktforskare, av varierande omfattning och innehåll. Inger Möjegård och Stig Blomberg Ydrefors Sjövik GULLRINGEN Anna Lisa Pettersson Nedre Norrtullsgatan 1 A VÄSTERVIK Anne-Marie Karlsson Ludvigsdalsvägen VÄSTERVIK Birgit Andersson Albert Tengers väg 51 C VÄSTERVIK Ulla Stenhammar Sankta Gertruds väg VÄSTERVIK Sonja och Sune Jansson Markörgatan 5 B VÄSTERVIK Håkan och Sonja Nordén Hornsvägen 27 F VÄSTERVIK Bertil Johansson Fågelsångsvägen LOFTAHAMMAR Britt Karlsson Hornsvägen 9 F VÄSTERVIK Hans Berggren Västra Ekdalsgatan VÄSTERVIK Ann-Sofie Kronvall Johannesbergsvägen VÄSTERVIK Tommy Rosenlind Norra Bangatan 10 C VÄSTERVIK Anders Ålstam Ljungvägen GUNNEBO

11 Gamla kartor som hjälpmedel Text: Eva Johansson Gamla kartor kan vara till stor hjälp för släktforskaren. Länge har det gått att hitta historiska kartor via Lantmäteriets hemsida. Nu kan du också titta på kartor från 1600-talet hos Riksarkivet. Från och med i höst finns en stor samling riktigt gamla kartor tillgängliga via Riksarkivets hemsida. Kartorna är från 1600-talet. I den nya databasen ingår omkring kartor över byar och gårdar från flera decennier i mitten av 1600-talet. Kartorna är i färg. Kartorna kommer från hela landet och omfattar cirka 100 samlingar. Bland dessa finns en rad kartor från Tjust härad under åren , från Lofta, Törnsfalls och Hallingebergs socknar. Exempel från Lofta socken är ägokartor över Stuverums kronohemman, Wijö kronohemman med Klintholmen och Bärgsholmen, Södra Malmö med omgivande holmar, Rågö och mycket annat. Kartorna är samlade landskapsvis och det är lätt att leta sig fram till de olika detaljkartorna. Här finns även en hel del kartor från Östergötland. På se hittar du kartorna. Om inte länken till 1600-talskartorna ligger väl synlig på startsidan når du den via menyn till vänster. Gå till Sök i arkiven Kartor Sveriges äldsta storskaliga kartor. Det går också att beställa papperskopior av kartorna. Exempel från Norra Malmön i Lofta socken. A är Norra Malmöns kronohemman vid mitten av 1600-talet. B är en äng med hö. En annan guldgruva för släktforskaren som vill se äldre kartor är Lantmäteriets hemsida där du kan söka dig fram till historiska kartor. Du söker via en karta eller via sockennamn. Här finns både allmänna kartor och kartor för vissa fastigheter, bland annat en mängd kartor som framställts vid gränsdragningar mellan gårdar till exempel vid köp och försäljning, och vid skiften. Av de allmänna kartorna kan två vara av kanske störst intresse, nämligen Generalstabskar- tan från 1880-talet och den ekonomiska kartan från 1940-talet. På 1800-talskartan kan du till exempel se äldre torp och gårdar som nu är borta sedan länge, gamla vägar som det kanske fortfarande finns spår efter i markerna, med mera talets karta verkar bygga på flygbilder och ger framför allt information om fastighetsbildning, tomter och byggnader, och visar gränser för olika typer av jordbruksmark. Arbetet med inscanning och utgivning av 1600-talskartorna på internet är ett projekt som pågått i flera år, sedan Det kallas Nationalutgåva av de äldre geometriska kartorna. Kartorna kommer från Riksarkivet, Lantmäteristyrelsens arkiv, Krigsarkivet, landsarkiven och enskilda ägare. En del helt nya fynd har gjorts under arbetets gång, kartor som inte tidigare varit kända. Så här skriver man på Riksarkivets hemsida: Större delen av materialet är inbundet i så kallade geometriska jordeböcker men det förekommer även ett stort antal lösa blad. Texterna på kartbladen har tolkats och skrivits in och följer med varje kartblad. Bland annat har bebyggelsenamn, naturnamn, ägonamn och personnamn lagts in i databasen och är därmed sökbara. Arbetet har skett i samarbete med Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Projektet finansieras av Kungliga Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Västra Malmön i Lofta socken. A är kronohemman. B är utsäde 1 1/4 tunna. C är äng med hö 32 lass. G är Eenholmen, md gott om bete, utter och sälfiske. Wåra Rötter 4/

12 Onsdag 19 januari Tid kl Plats: Ukiken Statsbiblioteket Program våren 2011 Ragnar Asplund berättar om Amerika forskning. Onsdag 26 januari Tid: Plats: Brandstationen Onsdag 16 februari Tid kl Plats: Ukiken Statsbiblioteket Onsdag 23 februari Tid: Plats: Brandstationen Onsdag 16 mars Tid kl Plats: Ukiken Statsbiblioteket Onsdag 30 mars Tid: Plats: Brandstationen Onsdag 13 april Tid Plats: Utkiken Stadsbiblioteket Onsdag 27 april Tid: Plats: Brandstationen Onsdag 14 eller 21 maj Tid och plats meddelas senare. Pratkväll Program ej fastställt. Pratkväll Årsmöte. Elisabeth Hjortvid berätter kring sin nya bok. Pratkväll Program ej fastställt. Pratkväll Torpvandring tillsammans med någon hembygdsförening. Vecka 31 förbereds en Gamlebyvecka Vid varje träff kaffe, lotterier, anbyten. Välkommen till våra träffar hälsar Styrelsen. För ev. reservation om tider och plats se vår påminelse om träffen i Västervikstidningen under föreningar lördagen före aktuell träff. Anteckna träffarna i Din kalender. Besök också vår hemsida www. tjustanor.com God Jul och Gott Nytt År önskar Styrelsen och Redaktionen Wåra Rötter