En kartläggning av utvecklingen av läpp-, käk- och gomspalt-vården i Sverige främst under senare hälften av 1900-talet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En kartläggning av utvecklingen av läpp-, käk- och gomspalt-vården i Sverige främst under senare hälften av 1900-talet"

Transkript

1 Institutionen för Nervsystem och Rörelseorgan Logopedprogrammet, 160 p Vårterminen 2007 ISNR LIU-INR/SLP-D--07/008--SE En kartläggning av utvecklingen av läpp-, käk- och gomspalt-vården i Sverige främst under senare hälften av 1900-talet Karin Tessell Handledare: Inger Lundeborg Anita McAllister

2 Mapping of the Development of Cleft Lip and Palate Treatment in Sweden Primarily During the Second Half of the 20th Century Abstract Cleft lip and palate (CLP) is a congenital malformation. Assessment, care-planning and treatment in Sweden is executed by a team at six major regional hospitals. Historically, CLPtreatment has undergone many changes. The aim of this study is to map out how CLPtreatment regime has developed in Linköping and Stockholm during, primarily the second half of the 20 th century. The focus of the study is on surgery, speech therapy and orthodontic treatment. A study of medical records was conducted of 89 records at the speech-care unit at Linköping University hospital. The different types of clefts included were unilateral and bilateral CLP (UCLP, BCLP) and isolated cleft palate in patients born between 1908 and Interviews were made with a phoniatrician, a dental orthopaedist and a speech and language pathologist with long experience in CLP-patient care. Results showed, that the total number of operations generally decreased for patients with BCLP and isolated cleft palate. The age when operations were performed varied less after Time in hospital for surgery became more stable and shorter. The age at the first speech therapy session decreased during the 20 th century and the number of sessions at Linköping University hospital decreased for patients born after The conclusions of this study are: age when operating has become more stable. time in hospital for surgery has decreased. number of treatments, both operations and speech therapy sessions, has decreased.

3 Sammanfattning Läpp-, käk- och gomspalt (LKG) är en medfödd missbildning. Behandling och planering av vård för patienter i Sverige med denna missbildning utförs av specialistteam vid sex av landets stora sjukhus. Vården av personer med LKG har historiskt genomgått förändringar. Syftet med föreliggande studie är att kartlägga hur LKG vården utvecklats i Linköping och Stockholm, främst under senare hälften av 1900-talet. Studien fokuserar på kirurgi, talbehandling och ortodontisk behandling. En journalstudie genomfördes av 89 journaler från Talvårdsavdelningen vid Linköpings Universitetssjukhus. Spalttyperna som ingick i studien var unilateral och bilateral total spalt (U-LKG, B-LKG) samt isolerad gomspalt. Patienterna var födda mellan 1908 och Intervjuer gjordes med en foniater, en käkortoped och en logoped, som samtliga under flera år var involverade i omhändertagandet av patienter med LKG. I studien framkom att det totala antalet operationstillfällen generellt har minskat för B-LKG och isolerad gomspalt. Sedan 1975 har åldern vid operationerna varierat mindre mellan åren. Även vårdtiderna vid operationerna har stabiliserats samt blivit allt kortare. Åldern vid första talbehandlingen har generellt sjunkit under 1900-talet och antalet talbehandlingar på sjukhuset i Linköping har sjunkit för patienter födda efter Slutsatser som kan dras av föreliggande studie är att: tidpunkterna för operationer har blivit mer stabila. vårdtiderna vid operationer har blivit kortare. antalet behandlingar, såväl operationer som talbehandlingar, har minskat.

4 Upphovsrätt Detta dokument hålls tillgängligt på Internet eller dess framtida ersättare under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för icke kommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida Copyright The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible replacement - for a considerable time from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: [Karin Tessell]

5 Förord Ett varm tack riktas till handledarna Inger Lundeborg och Anita McAllister för hjälp och goda råd under arbetets gång. Ett stort tack till Gärda Ericsson, Birgitta Yström och Margareta Ideberg för information om samtida rutiner kring barn med läpp-, käk- och gomspalt. Ett stort tack även till Ulla-Britt Josefsson för upplysning kring hur mödra- och spädbarnsvården har utvecklats. Tack till Bengt Ehrenholm för all hjälp med framtagning av journaler. Tack till medarbetarna på arkivservice för vänligt bemötande.

6 Innehållsförteckning INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 SVENSK SJUKVÅRDSHISTORIA... 1 Mödra- och spädbarnsdödlighet... 2 Vård av nyfödda utan spalt... 2 ALLMÄN INFORMATION KRING LÄPP-, KÄK- OCH GOMSPALT (LKG)... 3 Etiologi, embryologi och prevalens... 3 Uppfödning vid LKG... 3 HISTORISKT TIDIG LKG-VÅRD... 4 HISTORISK UTVECKLING AV LKG-VÅRDEN... 4 Kirurgisk behandling... 4 Läpp- och näsoperation... 4 Gomoperation... 4 Operation av käken... 5 Ortodontisk behandling vid total LKG... 5 Talbehandling... 6 NUTIDA LKG-VÅRD I LINKÖPING, GÖTEBORG OCH STOCKHOLM... 7 Kirurgisk behandling... 7 Läpp- och näsoperation... 7 Gomoperation... 8 Farynxplastik och operation av käken... 9 Teamverksamhet Ortodonti Logopedi SYFE MEOD URVAL, PROCEDUR OCH MATERIAL Journalstudie Intervjuer ETISKA ÖVERVÄGANDEN RESULTAT TEAMVERKSAMHET DET FÖRSTA OMHÄNDERTAGANDET UPPFÖDNING KIRURGISK BEHANDLING... 16

7 Plats för operation Totalt antal operationstillfällen Läppoperation Metod vid läppoperation Ålder vid primär läppoperation Vårddagar vid primär läppoperation Gomoperation och farynxplastik Metod vid gomoperation och farynxplastik Ålder vid primär gomoperation och farynxplastik Vårddagar vid primär gomoperation Operation av käken Metod vid bentransplantation till käken Ålder vid primär bentransplantation Vårddagar vid primär bentransplantation Förflyttning av käken ORTODONTI TALBEHANDLING SAMMANFATTNING AV RESULTAT DISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION Teamverksamhet Det första omhändertagandet Kirurgisk behandling Totalt antal operationstillfällen Läppoperation Gomoperation Operation av käken Samtliga operationer Ortodonti Talbehandling ALLMÄN DISKUSSION SLUTSATSER FRAMTIDA STUDIER REFERENSER BILAGOR Bilaga 1. Intyg av cheflogopeden vid Universitetssjukhuset i Linköping.

8 Inledning Planering och behandling av patienter med läpp-, käk- och gomspalt (LKG) utförs för närvarande av specialistteam (LKG-team) vid sex av landets stora sjukhus. Dessa ligger i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Malmö (Jakobsson, n.d.). De nu rådande ruinerna har förändrats mycket. Den historiska utvecklingen av LKG-vården i Göteborg är väl beskriven i litteraturen vilket gör det möjligt att kartlägga de förändringar som skett. I föreliggande studie kartläggs utvecklingen av LKG-vården i Linköping och Stockholm, dels genom en journalstudie i Linköping, dels genom intervjuer med personer som tidigare varit verksamma i Linköping eller Stockholm. Bakgrund Svensk sjukvårdshistoria Före mitten av 1700-talet fanns fattighus för människor, som på grund av handikapp eller sjukdom inte kunde ta hand om sig själva. På fattighusen bedrevs sällan någon vård. Läkarbesök och kirurgiska ingrepp skedde istället i hemmet. Sveriges första lasarett öppnades 1752 och endast människor med botbara sjukdomar togs emot (Hansson, 1999). På Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg 1782 fick inte barn under 5 år någon vård (Hallböök, 1999). Kirurgerna var vid denna tid inte utbildade vid medicinsk fakultet till skillnad från läkarna (Hansson, 1999). De hade istället först gått som lärling och därefter som gesäll och efter detta avlagt fältskärsexamen. Under 1800-talet bodde människor med medfödd utvecklingsstörning antingen hemma eller på fattighus, men mot seklets slut blev det vanligare att dessa individer bodde på hospital (Appelquist & Nilsson, 2005). Under andra hälften av 1900-talet började institutionerna att kritiseras och under och 1980-talet började dessa att avvecklas (Qvarsell, 1991). I och med industrisamhällets utveckling i slutet av 1800-talet flyttade allt fler människor från lantbrukssamhällen till städerna. Detta innebar en övergång från naturhushåll till penninghushåll då alla varor istället köptes, vilket krävde en regelbunden inkomst. Större krav ställdes därmed på samhället att hjälpa personer som av olika anledningar hamnade utanför samhället. Vården blev allt mer effektiv för att människor med sjukdom eller handikapp snabb skulle ut i samhället för att kunna arbeta. En annan orsak till vårdens utveckling är att antalet utbildade arbetsgrupper har ökat under 1900-talet, likaså antalet anställda och antalet vårdplatser. Vården har på detta sätt effektiviserats. Efter andra världskriget blev de 1

9 ekonomiska förhållandena sådana att resurserna inom vården kunde utökas ytterligare. Människor har även i allt högre grad fått minskad acceptans för sjukdomar och handikapp som en del i livet och anser att varje svaghet måste kunna åtgärdas (Qvarsell, 1991). Mödra- och spädbarnsdödlighet Mödradödligheten har historiskt varit mycket hög i Sverige. Vid mitten av 1700-talet dog 900 kvinnor per förlossningar, vilket kan jämföras med dagens 6,6 per Allmänna BB i Stockholm öppnades Dödligheten var från start mycket hög och ökade än mer under 1800-talet. Senare visade sig denna stora dödlighet bero på spridningen av bakterier på grund av dålig hygien. För barnen som förlorade sin mamma vid födseln var risken att dö under de första levnadsåren mycket stor. Endast 1,6 % av levande födda barn till död mamma överlevde till fem års ålder (Bjerver & Lindberg, 2004). Även spädbarnsdödligheten (död före ett års ålder) har varit hög i Sverige. År 1750 dog 200 per 1000 levande födda barn före ett års ålder. Denna nivå var i stort sett konstant fram till början av 1800-talet men började därefter sjunka snabbt. Nivån låg 1850 på ca 150/1000 levande födda. Vid mitten av 1900-talet var spädbarnsdödligheten ca 20/1000 (Befolkning, population n.d) och år 2005 på 2,4/1000 levande födda (Folkmängd i hela riket, länen och kommunerna, 2005). Vård av nyfödda utan spalt För att sänka spädbarnsdödligheten öppnades 1901 Mjölkdropparna vilka drevs av läkare (Weiner, 1995). Dessa var spädbarnsmottagningar som kan ses som föregångare till barnavårdscentralerna vilka inrättades På Mjölkdroppen uppmuntrades mammor som kunde amma att göra detta och mammor som inte kunde amma sina barn fick steriliserad komjölk att ge barnen. Detta för att undvika livshotande diarréer, som flaskbarn ofta drabbades av. På Mjölkdroppen vägdes och undersöktes barnet av läkare och föräldrarna kunde även få rådgivning. Så småningom utvecklades dessa inrättningar till barnavårdscentraler, där fokus låg på upplysning och rådgivning. Läkare ansåg vid denna tid att mödrarna var okunniga och de uppmuntrades att lämna över ansvaret för barnens vård till experterna. Vid denna tid uppmanade inte barnmorskorna mammorna att amma och skarp kritik riktades mot barnmorskorna för att de inte poängterade vikten av amning. På 1920-talet började barnmorskorna få utbildning i spädbarnsvård. 2

10 Enligt sjuksköterskan och barnmorskan Ulla-Britt Josefsson, som var verksam mellan och 1990-talet, visade barnsköterskorna på BB de nyblivna mödrarna hur barnet skulle skötas och ammas. Som distriktsbarnmorska åkte Ulla-Britt Josefsson eller distriktssköterskan hem till mamman efter hemgång från BB, för att se att amningen fungerade. Under 1950-talet ammade mammorna länge, men under 1960-talet var det mindre populärt att amma, innan det åter fick ett uppsving på 1970-talet. Ulla-Britt Josefsson uppmuntrade sina nyblivna mammor att amma i minst 3 månader men gärna i 6 månader. Förr vägdes barnen före och efter varje amning för kontroll av viktuppgång. Enligt Ulla-Britt Josefsson togs förfaringssättet med vägningen före och efter amning för alla barn bort, eftersom det oroade mammorna. Allmän information kring läpp-, käk- och gomspalt (LKG) Etiologi, embryologi och prevalens Läpp-, käk och gomspalt är den vanligaste gruppen av orofaciala missbildningar och förekommer i Sverige hos ungefär 2 per 1000 levande födda barn (Brattström, 1991). Spalttypen kan variera mellan en isolerad partiell läppspalt och en bilateral total läpp-, käk och gomspalt (Henriksson, 1992). Enligt Henriksson (1992) är könsfördelningen mellan spalttyperna ojämn med en manlig dominans för läppspalt och en kvinnlig dominans för isolerad gomspalt. I Sverige är total läpp-, käk- och gomspalt samt isolerad gomspalt de vanligaste spalttyperna och isolerad läppspalt är mindre vanligt förekommande (Sjöström, Dahlqvist, Ejnell, Granström, Gustafsson & Hultcrantz, 2001). LKG uppstår under den embryonala utvecklingen på grund av en ofullständig slutning av de faciala utskotten (Henriksson, 1992). De olika spalttyperna kan härledas till störningar i olika skeden av den embryonala utvecklingen. Etiologin är till viss del ännu oklar, men consensus är att genetiska anlag och omgivningsfaktorer påverkar förekomsten av spalt (Brattström, 1991; Watson, 2001). Uppfödning vid LKG För att kunna suga krävs att barnet både kan producera negativt intraoralt tryck samt utföra intraorala muskulära rörelser. Det negativa intraorala trycket uppstår då öppningarna till det orala rummet sluts, det vill säga att läppar och velofarynx sluter tätt, och munhålan görs större. Barn med LKG kan göra de muskulära rörelserna, men har svårt att skapa det negativa trycket eftersom en fullständig slutning till det orala utrymmet inte kan erhållas. Barn med spalt i gommen kan oftast varken ammas eller matas med vanlig nappflaska, då de inte kan bygga 3

11 upp det intraorala tryck, som är nödvändigt för sugning. Barnet behöver därför få mjölken direkt in i munnen utan sugkraft. För att möjliggöra detta används en mjuk nappflaska och en speciellt utformad napp. Den som matar trycker på flaskan eller nappen och mjölken pressas in i barnets mun (Clarren, Anderson & Wolf, 1987). Historiskt tidig LKG-vård I Kina 390 e.kr gjordes en av de första framgångsrika läppoperationerna, som finns dokumenterad. Från 1500-talet finns en beskrivning av hur en obturator sattes för gomspalten, men inte förrän i början av 1800-talet dokumenterades kirurgisk behandling av gommen (Henriksson, 1992). I dagbok för Skaraborgs Läns-Lazaret (Hallböök, 1999, s. 10) finns en journalanteckning från 1767 om en operation av en 11-årig flicka med diagnosen labium leporina (harläpp). I texten framgår inte om någon smärtlindring användes. Historisk utveckling av LKG-vården Kirurgisk behandling Läpp- och näsoperation I Göteborg började läpp-, käk- och gomspalter att opereras 1957 (Elander, Lilja, Friede, Persson, Lohmander-Agerskov & Söderpalm, 1993). Om barnet hade en total spaltbildning skedde en första läppadaption vid 1-2 månaders ålder (Tabell 2) (Friede, Lilja & Johanson, 1980). En läppadaption är en operation där spalten sys ihop utan att musklerna i läppen sluts samman. Den slutliga operationen av läpp och näsa skedde vid 6-8 månaders ålder fram till 1969, men därefter utfördes istället denna operation vid månaders ålder. Orsaken till denna förändring var att mjuka gommen istället skulle slutas vid 6-8 månaders ålder. Inom en vecka efter operation av näsan fick barnet en näsplugg för att stödja näsans nya form. Pluggen rekommenderades att sitta i dygnet runt det första året och därefter antingen dagtid eller nattetid i ytterligare 3-4 år. Gomoperation Från start 1957 slöts den hårda gommen vid total spalt vid 1-2 månaders ålder (Tabell 2) och mjuka gommen vid ett års ålder (Lilja, Friede & Johnson, 1996). Benägenhet för öroninflammation på grund av sent sluten mjuk gom gjorde att operationen 1969 tidigarelades till 6-8 månaders ålder (Friede et al., 1980). På grund av störd tillväxt av överkäken, som misstänktes orsakas av det tidiga ingreppet på hårda gommen, senarelades 1975 slutningen av hårda gommen till ungefär 8-10 års ålder (Lilja, et al., 1996 ). Det skedde en övergång

12 till att operera den hårda gommen vid 3 års ålder (Lilja, Mars, Elander, Enocson, Hagberg, Worrell, Batra & Friede, 2006). Orsaken till denna tidigareläggning var relativt stor prevalens av tillbakaflyttad artikulation vid främre klusiler före slutningen av hårda gommen (Lohmander-Agerskov, 1998). När Göteborg 1957 började med vård av patienter med spalt, opererades vid isolerad gomspalt barnen vid i genomsnitt 13,5 månaders ålder. Förändringar i rutinerna skedde 1986 då isolerad gomspalt började slutas i två steg, där mjuka gommen opererades vid 6 månader och hårda gommen vid 4 års ålder (Elander et al., 1993). Operation av käken Bentransplantation till käken gjordes 1957 vid 6 månaders ålder vid total spalt (Tabell 2). Tidig bentransplantation upphörde att användas 1965, efter att studier visat på en hög frekvens av korsbett och dålig tillväxt av maxillan. Operationen utfördes i stället vid ungefär 8-10 års ålder. Den exakta tidpunkten för bentransplantation var beroende av eruptionen av hörntanden på den drabbade sidan, då operationen skulle ha skett före tandens eruption. Ända sedan starten har, i Göteborg, ben till käken tagits från patientens skenben (Lilja et al., 1996). Tabell 2. Årtal vid förändringar av operationsålder vid total LKG i Göteborg Ålder mån Läppadaption (1) Hårda gommen (2) 6-8 mån Läpplastik (1) Näsplastik (1) Bentransplantation (2) Mjuka gommen (1) 12 mån Mjuka gommen (2) mån Läpplastik (1) Näsplastik (1) 3 år Hårda gommen (3) 8-10 år Bentransplantation (2) Hårda gommen (2) (1. Friede, Lilja & Johanson, 1980; 2. Lilja, Friede & Johnson, 1996; 3. Lilja, Mars, Elander, Enocson, Hagberg, Worrell, Batra & Friede, 2006) Ortodontisk behandling vid total LKG Barn med total spalt fick 1957 käkortopedisk behandling en vecka efter första operationen vid 1-2 månaders ålder (Lilja et al., 1996). Efter att fördröjd slutning av hårda gommen hade införts, rapporterades att ortodontisk behandling av de primära tänderna sällan behövdes (Friede, Möller, Lilja, Lauritzen & Johanson, 1987). Däremot behövde de permanenta framtänderna i överkäken rätas upp (Friede et al., 1987) och ibland behövde även överkäken 5

13 vidgas (Lohmander-Agerskov, 1998). Restspalten kan bli bredare vid vidgningen och den bör därför ske strax före slutningen av hårda gommen och bentransplantationen. När de permanenta tänder erupterat genom det transplanterade benet i käken, behövs oftast ytterligare ortodontisk behandling. Talbehandling I slutet av 1800-talet började språkutvecklingen hos typiskt utvecklade barn att studeras. Vid samma tidpunkt uppmärksammades barn med talrubbningar, troligtvis till följd av att lärarna kunde upptäcka dessa barn då alla barn vid denna tid skulle gå i skolan. Barn med talrubbningar började behandlas professionellt i slutet av 1800-talet och på vissa håll fanns institutioner där barn kunde få talbehandling (Nettelbladt & Samuelsson, 1998). I Sverige påbörjades behandling riktad till barn med talrubbning 1914 av Alfhild Tamm, som var läkare (Björn Fritzell, 2004). Hon införde diagnosen talrubbningar hos barn (Nettelbladt & Samuelsson, 1998). På Lidingö i Stockholm öppnades 1942 Lidingöhemmet, som drevs av Röda Korset ( Lidingöhemmet var ett internat för barn med läpp-, käk och gomspalt och dit kom barn från hela landet för att få talbehandling av de två talpedagogerna som då arbetande där. Därmed kunde barn från exempelvis Linköping och Göteborg bo på Lidingöhemmet för att få talbehandling. När regionsjukhusen började ta över vården av barn med LKG, kunde Lidingöhemmet från 1964 även ta emot barn med grav talförsening. Enligt Gärda Ericsson, Birgitta Yström och Margaretha Ideberg, som alla varit involverade i vården av barn med LKG, fanns även i Uppsala ett vårdhem där barn med LKG kunde få talbehandling. Malmberg skrev 1967 att Varje rubbning, på vilken som helt punkt, i den språkliga kommunikationsprocessen, hos användaren lika väl som hos mottagaren, betyder en komplikation för denna. Den behöver inte bli ett absolut hinder för processen men innebär alltid en extra vansklighet, som måste beaktas och som helst bör avlägsnas. (Malmberg, 1967, s. 192). Hos personer med kluven gom kan den språkliga defekten avlägsnas eller mildras på medicinsk väg alternativt ges en ny artikulatorisk vana som ger ett akustiskt och auditivt mer tillfredställande resultat (Malmberg, 1967, s. 195). Uttalssvårigheterna bör undersökas av en fonetiskt skolad fackman. Gärda Ericsson fastslår i sin avhandling 1987 att det finns lite publicerad forskning kring artikulationsträning hos patienter med LKG. Efter att patientens spalt har slutits måste LKG-teamet utreda om det behövs fler operationer för att få en bra velofaryngeal funktion och/eller om talterapi kan förbättra talet. Personer med LKG kan inte 6

14 själva höra att deras tal är avvikande och talläraren måste därför uppmärksamma patienten på detta (Ericsson, 1987). Även om patienten bara har lite hypernasalt tal kan detta vara besvärligt för patienten som försöker dölja defekten (Ericsson & Yström, 1989). Författarna skriver att Accurate but guarded information about the defects and the possibilities of correcting them encourages them to accept speech therapy and to work hard at it. (Ericsson & Yström, 1989, s. 25). Talläraren och patienten jobbar tillsammans för att bryta gamla talmönster med ett tillvägagångssätt speciellt utformat för den här patientgruppens problem, såsom exempelvis glottal substitution, faryngal frikativa och hypernasalitet (Ericsson, 1987). Tidigare behandlades barnen med LKG med samma metoder som användes hos barn med försenad artikulatorisk utveckling och behandlingen till vuxna med LKG grundade sig tidigare på behandling för andra artikulatoriska problem. I Göteborg har alla barn med läpp- eller gomspalt alternativt läpp-, käk- och gomspalt sedan 1985 besökts av den lokala logopeden under de första dagarna efter förlossningen (Lohmander-Agerskov, 1998). Information gavs till föräldrarna kring den tidiga uppfödningen och de rekommenderades att använda en mjuk flaska med en specialnapp. Uppfödningen följdes upp kontinuerligt under det första året. Alla barn med LKG fick i början av 1990-talet en gomplatta för att underlätta matning och för att produktionen av joller skulle bli så normal som möjligt. Denna använde barnen tills den första molaren kommit fram. Om barnet senare ansågs behöva en gomplatta för att främja talljudsutvecklingen, kunde en tandfast sådan användas, när det fanns tillräckligt med tänder. Nutida LKG-vård i Linköping, Göteborg och Stockholm Då utvecklingen av LKG-vården i Linköping, Göteborg och Stockholm beskrivs i föreliggande studie följer nedan en redogörelse för dagens vård vid sjukhusen i dessa städer. Informationen är hämtad ur patientinformation från sjukhusen och då uppgifter saknas, saknas dessa även i följande genomgång. Kirurgisk behandling Läpp- och näsoperation Den första operationen på barn med LKG utförs i Göteborg när barnet väger minst 4 kg, medan Linköping och Stockholm väntar tills barnet väger minst 5 kg. Linköping motiverar denna minimigräns med att det förenklar narkos, operation och eftervård (Linköpings Universitetssjukhus, 2006a, s. 9). I Linköping görs under barnets första levnadsvecka en 7

15 förbehandling med tejpning av läppen och krok till näsan för att räta upp alarbrosket vid unilateral läpp-, käk- och gomspalt (U-LKG) och bilateral läpp-, käk- och gomspalt (B-LKG). I Göteborg och Stockholm utförs vid B-LKG istället tidig läppadaption vid cirka 1,5 respektive 3 månaders ålder. Vid U-LKG i Stockolm används näskrok. Barnen med B-LKG får i Göteborg tidig läppadaption och sedan läpplastik (operation med muskelförening) vid 1 års ålder (Tabell 3). Läpplastik vid B-LKG i Linköping samt U-LKG i alla tre städerna utförs vid 3-6 månaders ålder. Den första operationen av näsan sker samtidigt som den första läppoperationen i samtliga 3 städer. Stockholm har både färre vårddagar vid läppoperationen och kortare postoperativ behandling än Linköping (Karolinska Universitetssjukhuset, 2005a; Linköpings Universitetssjukhus, 2006a, 2006b; Sahlgrenska University Hospital, n.d.) Tabell 3. Behandling av läpp och näsa vid unilateral- och bilateral-lkg (U-LKG, B-LKG) Linköping Göteborg Stockholm U-LKG (1) B-LKG (2) U-LKG (3) B-LKG (3) U-LKG (4) B-LKG (4) Förbehandling ök Tejpning Tejpning Förbehandling näsa Näskrok Näskrok - - Näskrok - Ålder vid läppadaption ,5-2 mån mån alt. 1,5-2 mån + 6 mån Ålder vid läpplastik. 3-4 mån 4-5 mån 4-6 mån 1 år 3-5 mån 3-5 mån Ålder vid näsplastik 3-4 mån 4-5 mån 4-6 mån 1,5-2 mån 3-5 mån 3-5 mån Vårddagar vid läpplastik Post. läpplastik behandling Tejpning 6 mån Tejpning 6 mån - - Tejpning 6 v Tejpning 6 v (1. Linköpings Universitetssjukhus, 2006a; 2. Linköpings Universitetssjukhus, 2006b; 3. Sahlgrenska University Hospital, n.d.; 4. Karolinska Universitetssjukhuset, 2005a) Gomoperation I Linköping och Stockholm kan gommen slutas antingen i ett eller två steg (Tabell 4) och i Linköping är spaltens storlek avgörande vid bilateral total spalt. I Göteborg sluts alltid gomspalten vid uni- och bilateral spalt i två steg och vid isolerad gomspalt sluts den i två steg om både hårda och mjuka gommen är involverade. I Stockholm motiveras slutningen av hårda gommen vid 12 månaders ålder med att barnet ska få de bästa möjligheterna att utveckla ett normalt tal (Karolinska Universitetssjukhuset, 2005a, s. 1). I Göteborg sluts den hårda gommen vid 36 månaders ålder (Tabell 4), med hänvisning till att studier visat på tillväxthämning av överkäken vid tidiga operationer (Karolinska Universitetssjukhuset, 2005a, 2006; Linköpings Universitetssjukhus, 2006a, 2006b, 2006c; Sahlgrenska University Hospital, n.d.) 8

16 Tabell 4. Behandling av gom och käke vid unilateral- och bilateral-lkg (U-LKG, B-LKG) och isolerad gomspalt (IG) Ålder vid operation i en seans: hårda + mjuka gommen Ålder vid operation i två seanser: mjuka gommen Ålder vid operation i två seanser: hårda gommen Vårddagar vid gomop. Linköping Göteborg Stockholm U-LKG (1) B-LKG (2) IG (3) U-LKG (4) B-LKG (4) IG (4) U-LKG (5) B-LKG (5) IG(6) mån mån 12 mån 12 mån 12 mån mån mån 3-4 mån (Vid läppop.) 4-5 mån (Vid läppop.) 12 mån 18 mån 18 mån 6 mån 4-6 mån (Vid läppop.) 6 mån 6 mån 3-5 mån (Vid läppop.) 3-5 mån (Vid läppop.) 3-5 mån 36 mån 36 mån 36 mån 12 mån 12 mån 12 mån (1. Linköpings Universitetssjukhus, 2006a; 2. Linköpings Universitetssjukhus, 2006b; 3. Linköpings Universitetssjukhus, 2006c; 4. Sahlgrenska University Hospital, n.d.; 5. Karolinska Universitetssjukhuset, 2005a; 6. Karolinska Universitetssjukhuset, 2006) Farynxplastik och operation av käken Linköping, Göteborg och Stockholm försöker samtliga att göra farynxlambåplastik före skolstart (Tabell 5) på de patienter, där denna operation behövs. I samtliga tre städer görs bentransplantationen till käken vid 8-10 års ålder, strax innan den permanenta hörntanden kommer fram. Vid bentransplantation till käkspalten tas i Linköping och Stockholm ben från höften, medan det i Göteborg tas från skenbenet. I Göteborg sluts även käkspalterna vid separata tillfällen vid bilateral total spalt. I Linköping sluts käkspalterna vid bilateral total spalt vid två tillfällen om käkspalterna är breda och vid ett tillfälle om de är smala. En skyddande gomplatta fästs efter operationen vid både uni- och bilaterala totala spalter och vid den sistnämnda används även en tandställning för att hålla mittsegmentet på plats (Karolinska Universitetssjukhuset, 2005a; Linköpings Universitetssjukhus, 2006a, 2006b; Sahlgrenska University Hospital, n.d.) 9

17 Tabell 5. Farynxlambåplastik (FLP) vid unilateral- och bilateral-lkg (U-LKG, B-LKG) och isolerad gomspalt (IG), samt bentransplantation vid U-LKG, B-LKG. Ålder vid FLP Ålder vid bentranspl. till käkspalten Linköping Göteborg Stockholm U-LKG (1) B-LKG (2) IG (3) U-LKG (4) B-LKG (4) IG (4) U-LKG (5) B-LKG (5) IG (6) Före Före Före Före Före Före 4-6 år 4-6 år 4-6 skolstart skolstart skolstart skolstart skolstart skolstart år 8-10 år 9-10 år år 8-9 år år 8-10 år - (1. Linköpings Universitetssjukhus, 2006a; 2. Linköpings Universitetssjukhus, 2006b; 3. Linköpings Universitetssjukhus, 2006c; 4. Sahlgrenska University Hospital, n.d.; 5. Karolinska Universitetssjukhuset, 2005a; 6. Karolinska Universitetssjukhuset, 2006) Teamverksamhet I LKG-teamen i Linköping, Göteborg och Stockholm ingår plastikkirurg, käkortoped/ortodontist, logoped och foniater/öronläkare. I Linköping ingår även LKGsjuksköterska och kurator i teamet och i Stockholm ingår en barnläkare i teamet. Teamet träffar tidigt barnet med LKG, som sedan får komma på kontroller hos teamet upp till 19 års ålder (Karolinska Universitetssjukhuset, 2005b, 2007; Linköpings Universitetssjukhus, 2006a; Sahlgrenska University Hospital, n.d.). Ortodonti Tandregleringen påbörjas i de permanenta tänderna vid 7-8 års ålder i Linköping och Göteborg och vid 8-10 års ålder i Stockholm. Ytterligare tandreglering sker vid års ålder, då barnet fått samtliga permanenta tänder (Karolinska Universitetssjukhuset, 2005a; Linköpings Universitetssjukhus, 2006a; Sahlgrenska University Hospital, n.d). Logopedi I Linköping träffar barn med LKG och deras föräldrar logopeden vid första operationstillfället, det vill säga vid 3-5 månaders ålder, för information kring joller och talutveckling. I Stockholm träffar barnet och föräldrarna logopeden första gången på BB, då de förutom information kring joller och talutvecklingen även informeras om matning (Karolinska Universitetssjukhuset, 2005c; Linköpings Universitetssjukhus, 2006a). Syfte Syftet med föreliggande studie är att kartlägga hur LKG vården utvecklats i Linköping och Stockholm, främst under senare hälften av 1900-talet. Studien fokuserar på kirurgi, talbehandling och ortodontisk behandling. 10

18 Metod Urval, procedur och material Föreliggande studie baseras på journaldata från Linköping samt intervjuer av personer som varit verksamma i Linköping eller Stockholm. Journalstudie Aktuella spalttyper i journalstudien var unilateral- och bilateral total spalt samt isolerad gomspalt. Samtliga journalförda patienter födda från seklets början till 1940-talets slut, togs ur det patientregister som fördes vid Talvårdsavdelningen, Linköpings universitetssjukhus (US), från 1966, -67, -68, -77 och -84. Därefter valdes de tre först födda patienterna från vart femte år från I de fall då det inte fanns tre patienter av aktuella spalttyper födda under ett år, togs den först födda på efterföljande år och så vidare. Journaler som ej gick att finna och patienter med psykisk utvecklingsproblematik räknades som bortfall. Vid de tillfällen då patienter visade sig ha en annan spalttyp än den som var angiven på registerkortet, överfördes de till rätt kategori och ersatte den redan utvalda, om denna var född senare. Överförda patienter ersattes inte. Mellan åren användes ett datoriserat söksystem för att söka journaler enligt samma regler som ovan, med undantaget att uteslutna patienter ersattes. Innan analysen av journalstudien uteslöts utomlandsfödda patienter. Av 104 genomgångna journaler ingår totalt 89 stycken i studien. Centralmåttet medelvärde används vid redovisning av värden från journalstudien. Intervjuer Intervjurespondenterna som valdes ut skulle ha varit verksamma inom LKG-vården, men inte längre vara det. Av logistiska skäl valdes att studera vården i Linköping och Stockholm. Intervjuerna var semistrukturerade med förberedda frågor, som togs i den ordning det föll sig naturligt och svaren följdes upp med aktuella följdfrågor. De respondenter som önskade fick i förväg ta del av frågorna. Intervjuerna skedde mellan 8-17 mars Efter önskemål utfördes intervjun i respondenternas hem alternativt i avskild offentlig miljö. Intervjuerna spelades in och varje intervju tog mellan minuter. Foniater Gärda Ericsson (G.E) gick foniaterutbildningen i Stockholm Gärda Ericsson var verksam vid Linköpings US och arbetade då med patienter med LKG. Som den enda foniatern i Linköping hade Gärda Ericsson även andra patientgrupper. 11

19 Logoped Birgitta Yström (B.Y) gick logopedutbildningen i Lund med examen 1972 och hon arbetade under utbildningen på Röda Korsets gomhem i Uppsala. Birgitta Yströms första logopedtjänst var vid Linköpings US, där hon var verksam , och hon arbetade då med patienter med LKG. Under sina första yrkesverksamma år hade Birgitta Yström även andra patientgrupper, men tjänsten blev senare allt mer specialiserad mot gompatienter. Anledningen till inrättandet av denna logopedtjänst var att patienterna skulle erbjudas behandling med likvärdig specialisering som inom plastikkirurgi och käkortopedi. Käkortoped Margareta Ideberg (M.I) utbildade sig till ortodontist på Eastmaninstitutet Eastmaninstitutet var, och är fortfarande, ett institut med specialisttandvård för barn i Stockholm. Under studietiden intresserade sig Margareta Ideberg för läpp-, käk- och gomspalt. Hon arbetade på ortodontiavdelningen på Eastmaninstitutet efter examen. Hon började 1974 att arbeta på en avdelning för patienter med LKG på Röda Korsets Sjukhus i Stockholm. I början av 1980-talet flyttades avdelningen till odontologiska fakulteten, Huddinge sjukhus, och Margareta Ideberg arbetade där fram till sin pension Sjuksköterskan och barnmorskan Ulla-Britt Josefsson var verksam i Östergötland från till 1990-talet och har arbetat både som distriktsbarnmorska och som barnmorska på Linköpings US. Etiska överväganden Före påbörjandet av journalstudien erhölls skriftligt tillstånd från Christina Danbolt, cheflogoped, vid Linköpings US, för att få ta del av Talvårdsavdelningens journaler (se Bilaga 1). Uppgifterna kring journalförda personer är i föreliggande studie använda på sådant sätt att utomstående inte ska kunna identifiera individer. Intervjupersonerna har vid bandinspelning godkänt publicering av sitt namn och de som önskat har fått se och godkänna den skriftliga informationen före publicering. Deltagarna i enkätstudien är avidentifierade och svaren hanteras på gruppnivå. 12

20 Resultat Teamverksamhet När Gärda Ericsson började arbeta vid Linköpings US 1968, fanns ett teamsamarbete, som hade påbörjats året innan då sjukhuset fick en plastikkirurg. Året innan Gärda Ericsson började hade en foniater kommit till Linköping som konsult. Även när Margareta Ideberg började arbeta på 1960-talet i Stockholm, fanns ett teamsamarbete. Teamet bestod av plastikirurg, käkortoped, foniater och logoped. De arbetade på olika sjukhus i Stockholmsområdet och bildade tillsammans ett LKG-team. De professioner som ingick i gomteamet i Linköping var plastikkirurg, käkortoped, öronläkare, foniater, logoped samt ibland även protetiker. Psykolog eller kurator ingick inte i teamet, men fanns att tillgå vid behov. Patienterna träffade även öronspecialist på hemorten. Käkortopeden var den sammankallande till gommötena, som ägde rum var 14 dag. Hur ofta en patient fick komma på dessa teamkontroller berodde till stor del på behovet av behandling. Då teamsamarbetet startade, träffade patienten samtliga teammedlemmar vid ett tillfälle i käkortopedens lokaler. Så småningom skedde en övergång till ett förfarande, då patienten istället gick runt till samtliga specialister under en dag. Teamet träffades sedan vid slutet av dagen, utan att patienten var närvarande, och diskuterade sina respektive bedömningar. På detta sätt träffade teamet 6-8 patienter på en dag. Både i Linköping och Stockholm följdes patienterna av teamet till års ålder, då tillväxten var klar. De patienter som därefter behövde ytterligare åtgärder fick även dessa (G.E., B.Y. & M.I.). Det fanns ett internationellt samarbete med kongresser vart fjärde år, där utvecklingen och resultaten inom olika specialiteter presenterades. Det fanns även ett nationellt samarbete mellan de centra där specialiserad LKG-vård fanns. Dessa centra fanns i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Malmö/Lund, Umeå, Linköping och Örebro (G.E., B.Y. & M.I). Det första omhändertagandet Med början på 1960-talet fick föräldrar till barn med LKG, som föddes på BB i Linköping snabbt efter förlossningen träffa barnläkare, plastikkirurg, käkortoped och specialistsjuksköterskor. I Stockholm besöktes föräldrarna av käkortoped dagen efter förlossningen och fick snarast tid till konferens. De barn som föddes i sydöstra sjukvårdsregionen (Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län) fick på BB träffa barnläkare och informerades om möjligheten att åka till Linköping och träffa övriga professioner. 13

21 Föräldrarna i både Linköping och Stockholm informerades om missbildningens etiologi och embryologi samt om uppfödning och kommande uppföljningar. Föräldrarna fick även en broschyr med bilder på operationsresultat och namn och telefonnummer till kontaktpersoner. Vid behov kunde föräldrarna få tala med en kurator eller psykolog och LKG-föreningen kunde även kontaktas, så en representant kunde komma och prata med föräldrarna. Gärda Ericsson och Birgitta Yström kunde vid förfrågan, eller då personalen på BB ansåg det behövligt, gå upp till föräldrarna på BB men vanligen träffade foniatern eller logopeden barnet och föräldrarna vid det första operationstillfället. För att personalen på BB skulle veta vad de skulle göra om det föddes ett barn med LKG, reste plastikkirurgen och käkortopeden runt i Stockholmsområdet och föreläste för personalen. Mamman och barnet låg på sjukhuset cirka en vecka efter förlossning. Om uppföljningarna och matningen gick bra, kunde vårdtiden vara densamma som hos barn utan spalt (G.E., B.Y. & M.I.). I Stockholm infördes på 1960-talet tidig förbehandling med upprätning av nässeptum för barn med U-LKG och tillbakaflyttning av premaxillan vid B-LKG. Barnen låg på 1970-talet inlagda på Röda Korsets sjukhus för denna förbehandling. Förbehandlingen pågick i ca 3 månader fram till första läppoperationen och barnen sköttes av sjuksköterskor och barnsköterskor. Det uppstod dock så småningom ett motstånd mot att barnen låg inlagda under en längre tid. Förbehandling av läpp och näsa med tejpning av läpp respektive näskrok infördes på slutet av 1980-talet i Linköping och sköttes av föräldrarna i hemmet. I Linköping förekom även efterbehandling med näsplugg (G.E., B.Y. & M.I.). Uppfödning I Linköping informerade barnläkare och specialistsjuksköterskor och i vissa fall även foniater/logoped om uppfödningen. Specialistsjuksköterskorna hanterade de praktiska problemen i samband med uppfödning. På 1970-talet tog sköterskorna på LKG-avdelningen på Röda Korsets Sjukhus i Stockholm hand om uppfödningen och barn på de andra sjukhusen i området kunde skickas till denna avdelning vid behov. Så småningom började även logopederna i Stockholm att arbeta med uppfödningen. Vid problem med matningen efter hemgång fanns möjlighet att åter ta kontakt med sjukvården. På 1960-talet då Margareta Ideberg arbetade på Eastmaninstitutet, matades barnen med LKG med sked. I Linköping användes en skednapp och ur denna napp kom det ibland för stora mängder mjölk. Därefter kom en dansk specialnapp och en mjuk flaska att användas. Även Stockholm följde utvecklingen med den danska nappen och flaskan i stället för skednappen (G.E., B.Y. & M.I.). 14

22 Den enda journalanteckningen som hittats angående uppfödningsmetod före 1970-talet är för en patient med isolerad gomspalt, född 1938, där sked användes (Tabell 6). Nästa anteckning återfinns på 1970-talet, då flera individer från samtliga undersökta spaltgrupper matats med skednapp och denna användes åtminstone fram till Under 1980-talet användes även vanlig napp, där hålet hade gjorts större. Från 1990-talet finns anteckningar att den danska nappen har använts. Ett par mammor uppgav 1990, att de från BB fått eller rekommenderats att använda skednappen. Denna napp har av mammor fått varierande omdöme, vilket antecknats i journalerna. Logopeder samt personal på plastikkirurgiska kliniken har uppmuntrat till användning av den danska nappen, även i de fall modern uppgivit att skednappen fungerat väl. Tabell 6. Användningsår vid olika uppfödningsmetoder ur journaler i Linköping Uppfödningsmetod Användningsår Spalttyp Sked 1938 Isolerad gomspalt Skednapp Uni-, bilateral LKG och isolerad gomspalt Vanlig napp med större hål Unilateral LKG och isolerad gomspalt Ammat 1990 Isolerad gomspalt av mjuka gommen Flaskesut/danska nappen Uni-, bilateral LKG och isolerad gomspalt Gomplattor användes på försök i Linköping vid något tillfälle för att underlätta vid matning, men endast i undantagsfall. I Stockholm användes på 1970-talet, och än idag, gomplattor vid breda spalter för att underlätta vid matning och för att förhindra att tungan ligger i spalten (G.E., B.Y. & M.I.). I journalstudien framkom att tre patienter med bilateral total spalt födda mellan fick gomplatta att använda vid matning. Två av tre mammor till dessa barn uppgav att matningen fungerade lika bra utan plattan, men i ett fall önskade vården att plattan ändå användes. Övergången från mjölk till andra konsistenser sköttes som hos barn utan spalt och viktutvecklingen för barn med spalt var i stort sett densamma som för barn utan spalt (G.E., B.Y. & M.I.). I flera journaler fanns anteckningar om att mamman uppgav svårigheter vid övergång till puré, då maten kunde fastna i spaltområdet eller komma upp i näsan. Vissa mammor löste detta genom att späda purén, så den blev mer flytande. Ett par barn föredrog fortfarande vid 2,5-5,5 års ålder att äta mer lättuggad mat. 15

23 Kirurgisk behandling Plats för operation När operationsverksamhet statade på svenska sjukhus opererades barn med spalt på närmaste sjukhus, där det fanns en kirurg. På 1950-talet då Karl Erik Nordin, ortodontist, påbörjade sin verksamhet i Stockholm, kom personer med LKG från hela Sverige för att få ta del av den specialiserade vården. När Linköpings US fick plastikkirurgi 1967, kom patienter i hela sydöstra sjukvårdsregionen för att bli opererade. Det gällde även patienter i vuxen ålder, eftersom de inte haft tillgång till specialister förut. Målet med de operativa insatserna var att nå goda resultat såväl estetiskt som funktionellt (G.E., B.Y. & M.I). Totalt antal operationstillfällen I journalstudien framkom att det under och 1940-talet skedde en ökning av antalet operationstillfällen per patient vid U-LKG och därefter förekom flera variationer, men antalet operationstillfällen låg för det mesta mellan 4-6 (Figur 1). Även vid B-LKG skedde under och 1940-talet en markant ökning av det totala antalet operationer och antalet steg ytterligare fram till Under de följande 20 åren sjönk antalet operationer för att sedan stabilisera sig till 6 operationer. För isolerad gomspalt fanns en trend mot allt färre operationer. B-LKG krävde fler operationer än de båda andra spalttyperna, följt av U-LKG. Patienter födda finns ej med i undersökningen då dessa ännu inte fått alla operationer. Totalt antal operationstillfällen Antal U-LKG, N=23 B-LKG, N=27 IG, N= Födelseår Figur 1. Genomsnittligt totalt antal operationstillfällen per patient för personer med uni- /bilateral-lkg eller isolerad gomspalt (U-LKG, B-LKG, IG) födda mellan

24 Läppoperation Metod vid läppoperation Den första journalanteckningen för läppoperation vid U-LKG var från 1914 och den första som angivit Linköping som operationsort var daterad till Den första läppoperationen vid B-LKG i journalstudien skedde i ett steg Operationen av läppen genomfördes i ett steg fram till Den första operationen av bilateral total läppspalt som skedde i två steg var 1948 och den sista fanns registrerad Efter ett 35 års långt uppehåll återinfördes 1996 enstegsförfarandet och användes fram till journalstudiens senaste registrering av operation av läppen vid B-LKG De mest frekvent förekommande läppoperationsmetoderna som fanns specificerade i journalerna är Abbé-plastik, Millard och Posnick (Tabell 7). Vilken metod som användes vid primär läppoperation samt vid sekundär läppoperation vid bilateral total spalt före 1960-talet framgår inte i journalerna. Efter en överlappningsperiod på talet skedde en övergång från Abbé-plastik till Millard vid operation av läppen vid unilateral total spalt. Vid bilateral spalt användes Abbé-plastik och Millard parallellt under till 1990-talet. Från 1998 fanns den första journalanteckningen på att operationsmetoden Mulliken-plastik användes vid slutning av bilateral total spalt i en seans. Tabell 7. Årtal vid första och sista journalanteckningen av användandet av de tre mest frekventa operationsmetoderna Abbé-plastik (sekundär) Millard (primär och sekundär) Posnick (sekundär) Unilateral Bilateral Unilateral Bilateral Unilateral Bilateral Första journalanteckning Sista journalanteckning Ålder vid primär läppoperation Åldern vid primär läppoperation vid U-LKG har svängt flera gånger framkom i journalstudien (Figur 2). Operationsåldern vid B-LKG steg överlag mellan , men från bibehölls ändå operationsåldern inom spannet 2-3,5 månader med ett undantag. Det skedde 1995 en senareläggning av den första läppoperationen vid bilateral spalt till 7 månader. Före denna förändring var operationsåldern vid primär läppoperation från i stort sett densamma vid jämförelse mellan uni- och bilateral total spalt. 17

25 Ålder vid primär läppoperation Månader U-LKG, N=20 B-LKG, N=24 Födelseår Figur 2. Medelvärden för ålder vid primär läppoperation mellan för patienter med unilateral- och bilateral-lkg (U-LKG, B-LKG). Vårddagar vid primär läppoperation Journalstudien visade att vid både U-LKG och B-LKG har gruppernas medelvärde sjunkit för antalet vårddagar i samband med den primära läppoperationen (Figur 3). Från 1975 vid U- LKG respektive 1980 vid B-LKG har antalet vårddagar stabiliserats till 7 dagar. Vårddagar vid primär läppoperation Dagar U-LKG, N=9 B-LKG, N= Årtal Figur 3. Medelvärden för antalet vårddagar i samband med primär läppoperation för patienter med unilateral- och bilateral-lkg (U-LKG, B-LKG) födda

26 Gomoperation och farynxplastik Metod vid gomoperation och farynxplastik Operationen enligt Wardill-Kilner och första journalanteckningen på farynxlambåplastik förekom på 1960-talet för i stort sett alla undersökta spalttyper. Användandet av Wardill- Kilner fortgick fram till de senast utförda gomoperationerna, som det fanns anteckningar om i journalstudien. Andra operationsmetoder fanns endast antecknande vid ett fåtal tillfällen och de var von Langenbeck, Veau, Veau-Wardill och Bäckdahl-Nordin. I journalstudien framkom att farynxlambåplastik användes som mest intensivt fram till början av 1980-talet. Därefter skedde ett uppehåll i år och metoden förekom sedan vid ett fåtal tillfällen. Enligt Gärda Ericsson och Birgitta Yström skedde under till 1990-talet gomoperation vid en seans oavsett bredd på spalten. Under senare hälften av 1990-talet skedde primär gomoperation i två seanser med uppdelning av hårda och mjuka gommen. Ålder vid primär gomoperation och farynxplastik Patienter med U-LKG och B-LKG födda fick sin primära gomoperation vid i medeltal 16,5 år respektive 35,5 år. De med isolerad gomspalt födda samma år fick däremot sin operation vid 30 månaders ålder. Patienter med B-LKG födda mellan fick gommen sluten tidigare, vid 2 månaders ålder, och patienter med U-LKG och isolerad gomspalt fick operationen vid 14,5 år respektive 12,5 års ålder. Patienter med U-LKG och isolerad gomspalt födda opererades senare än de med B-LKG (Figur 4).1980 stabiliserades åldern för samtliga undersökta spalttyper till 16,5-20,5 månaders ålder med ett undantag. Åldern vid operation för U-LKG steg från och sjönk sedan åter och B- LKG följde samma trend med ökning för att sedan sjunka. Även åldern vid operation av isolerad gomspalt steg

Automatization of test rig for microwave ovens

Automatization of test rig for microwave ovens LiU-ITN-TEK-A--13/026--SE Automatization of test rig for microwave ovens Jesper Cronborn 2013-06-10 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen

Läs mer

Institutionen för datavetenskap Department of Computer and Information Science

Institutionen för datavetenskap Department of Computer and Information Science Institutionen för datavetenskap Department of Computer and Information Science Examensarbete Utveckling av en webbaserad donationstjänst för företag som involverar medarbetarna i processen. av Martina

Läs mer

Barn med dubbelsidig läppkäk-gomspalt. föräldrainformation Patientinformation från käkortopeden, käkkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

Barn med dubbelsidig läppkäk-gomspalt. föräldrainformation Patientinformation från käkortopeden, käkkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Barn med dubbelsidig läppkäk-gomspalt en föräldrainformation Patientinformation från käkortopeden, käkkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Barn med dubbelsidig läpp-käk-gomspalt en föräldrainformation

Läs mer

Master Thesis. Study on a second-order bandpass Σ -modulator for flexible AD-conversion Hanna Svensson. LiTH - ISY - EX -- 08/4064 -- SE

Master Thesis. Study on a second-order bandpass Σ -modulator for flexible AD-conversion Hanna Svensson. LiTH - ISY - EX -- 08/4064 -- SE Master Thesis Study on a second-order bandpass Σ -modulator for flexible AD-conversion Hanna Svensson LiTH - ISY - EX -- 08/4064 -- SE Study on a second-order bandpass Σ -modulator for flexible AD-conversion

Läs mer

BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation

BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT Hur påverkas barnet av spalten Utseende Vid en enkelsidig spalt kan barnets utseende kring näsa och mun vara kraftigt påverkat. Läppmuskeln är delad och spaltsidans

Läs mer

www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt

www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt Välkommen till Uppsala Örebro LKG-team Denna broschyr har utformats för Dig/Er som har ett barn med läpp-käk-gomspalt (LKG). Vi vet att många

Läs mer

Utveckling av webbsida för lokala prisjämförelser med användbarhetsmetoder

Utveckling av webbsida för lokala prisjämförelser med användbarhetsmetoder C-uppsats LITH-ITN-EX--05/032--SE Utveckling av webbsida för lokala prisjämförelser med användbarhetsmetoder Jon Hällholm 2005-10-27 Department of Science and Technology Linköpings Universitet SE-601 74

Läs mer

Ritning av industribyggnad med dokumentation av elcentraler

Ritning av industribyggnad med dokumentation av elcentraler LiU-ITN-TEK-G--12/038--SE Ritning av industribyggnad med dokumentation av elcentraler Sebastian Johansson Daniel Nyberg 2012-06-12 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping,

Läs mer

Dokumentation av elritningar i en byggnad

Dokumentation av elritningar i en byggnad LiU-ITN-TEK-G--12/068--SE Dokumentation av elritningar i en byggnad Precious Kam'boma Ceasar Ramzi 2012-12-17 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen

Läs mer

Grattis till din baby!

Grattis till din baby! Grattis till din baby! Information till dig som är förälder till ett barn med spalt. Att vänta barn är för de flesta en alldeles fantastisk upplevelse med mycket glädje och förväntningar. Vanligtvis kan

Läs mer

Barn med gomspalt en föräldrainformation

Barn med gomspalt en föräldrainformation Barn med gomspalt en föräldrainformation Patientinformation från käkortopeden, käkkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Barn med gomspalt en föräldrainformation Hur påverkas barnet av spalten? En

Läs mer

Norrlands universitetssjukhus 901 85 Umeå. Information till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt

Norrlands universitetssjukhus 901 85 Umeå. Information till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt Norrlands universitetssjukhus 901 85 Umeå 2014 Information till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt 1 LKG-teamet vid Norrlands universitetssjukhus: Kontaktperson/Koordinator

Läs mer

Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden.

Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden. Kunskapssökning Maria Andersson M6 Dalslands folkhögskola 1997 Innehållsförteckning Inledning...2 Vad är en läpp-käk-gomspalt...3 Varför har barnet fått denna missbildning?...3 Allmän skötsel...3 Allmän

Läs mer

Laddningsomkopplare för två batterier

Laddningsomkopplare för två batterier LiU-ITN-TEK-G--10/054--SE Laddningsomkopplare för två batterier Findus Lagerbäck 2010-06-04 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen för teknik

Läs mer

Dokumentation av elinstallationer i en byggnad

Dokumentation av elinstallationer i en byggnad LiU-ITN-TEK-G--11/066--SE Dokumentation av elinstallationer i en byggnad Albert Binakaj Armin Smajic 2011-08-25 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen

Läs mer

Läpp- käk- gomspaltteamet, Norrlands universitetssjukhus Maj 2007. Till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt

Läpp- käk- gomspaltteamet, Norrlands universitetssjukhus Maj 2007. Till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt Läpp- käk- gomspaltteamet, Norrlands universitetssjukhus Maj 2007 Till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt LKG-teamet vid Norrlands universitetssjukhus: Kontaktperson/Koordinator

Läs mer

BARN MED LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation

BARN MED LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation BARN MED LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation Vi vill med denna broschyr ge svar på en del av de frågor du som förälder ställer dig, när du fått ett barn med läpp-käk-gomspalt. Du finner säkert inte

Läs mer

Information till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käkoch gomspalt. Norrlands universitetssjukhus Umeå

Information till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käkoch gomspalt. Norrlands universitetssjukhus Umeå 2016 Information till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käkoch gomspalt Norrlands universitetssjukhus 901 85 Umeå 1 LKG-teamet vid Norrlands universitetssjukhus: Kontaktperson/Koordinator

Läs mer

Analys av anslutningsresor till Arlanda

Analys av anslutningsresor till Arlanda LiU-ITN-TEK-A--11/058--SE Analys av anslutningsresor till Arlanda Sara Johansson 2011-09-16 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen för teknik

Läs mer

!"# " $"% & ' ( )* + 2' ( 3 -+ -.4

!#  $% & ' ( )* + 2' ( 3 -+ -.4 !"# " $"% !"# " $"% & ' ( )* +-+./0+12 + 2' ( 3 -+ -.4 Avdelning Institution Division Department Datum Date 2005-03-21 Institutionen för datavetenskap 581 83 LINKÖPING Språk Language Svenska/Swedish

Läs mer

Arbetsprov för nyanställda inom el- och automationsteknik

Arbetsprov för nyanställda inom el- och automationsteknik LiU-ITN-TEK-G--13/003-SE Arbetsprov för nyanställda inom el- och automationsteknik Danial Qamar Patrik Rosenkrantz 2013-03-11 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping,

Läs mer

Till Dig som nybliven förälder...

Till Dig som nybliven förälder... Till Dig som nybliven förälder... Att vänta barn är för de allra flesta en spännande upplevelse med mycket glädje och stora förväntningar, av och till blandat med oro. Vanligtvis räknar man inte med att

Läs mer

Till Dig som nybliven förälder...

Till Dig som nybliven förälder... Till Dig som nybliven förälder... Att vänta barn är för de allra flesta en spännande upplevelse med mycket glädje och stora förväntningar, av och till blandat med oro. Vanligtvis räknar man inte med att

Läs mer

3D visualisering av Silverdal

3D visualisering av Silverdal LiU-ITN-TEK-G--09/034--SE 3D visualisering av Silverdal Jenny Stål 2009-06-10 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen för teknik och naturvetenskap

Läs mer

Arbete med behörighetsadministration och åtkomstkontroll i större företag

Arbete med behörighetsadministration och åtkomstkontroll i större företag Arbete med behörighetsadministration och åtkomstkontroll i större företag Kandidatuppsats, 10 poäng, skriven av Mikael Hansson och Oscar Lindberg 2005-07-04 ISRN LIU-IDA-C--05/11--SE Arbete med behörighetsadministration

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

LKG-patienter och deras föräldrar i Södra Sverige

LKG-patienter och deras föräldrar i Södra Sverige LKG-patienter och deras föräldrar i Södra Sverige - En enkätstudie om upplevelsen av omhändertagandet Johanna Engström Elisabeth Larsson Handledare: Diana Girdo Sofia Petrén Ingemar Swanholm Examensarbete

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ)

Årsrapport 2014 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ) Årsrapport 214 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ) Anna Hallberg KK Värnamo Anna Westling KK länssjukhuset Ryhov Jönköping Cecilia Lundgren KK länssjukhuset Kalmar Emma Lindqvist KK Höglandsjukhuset

Läs mer

Vad tycker du om förlossningsvården?

Vad tycker du om förlossningsvården? Vad tycker du om förlossningsvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från Förlossningen/BB på det sjukhus som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit inskrivna

Läs mer

Elsäkerhetsanalys samt dokumentation av elinstallationer

Elsäkerhetsanalys samt dokumentation av elinstallationer LiU-ITN-TEK-G--13/059--SE Elsäkerhetsanalys samt dokumentation av elinstallationer Emanuel Kopkin 2013-06-20 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

LÄPP- KÄK- GOMSPALT - en tonårsbroschyr

LÄPP- KÄK- GOMSPALT - en tonårsbroschyr Foto: David Marcusson LÄPP- KÄK- GOMSPALT Tonårstiden är för många en turbulent period i livet och kan upplevas som extra påfrestande om man har LKG. Ditt intresse riktas alltmer utanför familjen. Kompisar

Läs mer

Mun-H-Center. Munmotoriska aspekter - Down syndrom. Munnen och DS. Leder till: Varannan person med sällsynt diagnos har orofacial dysfunktion

Mun-H-Center. Munmotoriska aspekter - Down syndrom. Munnen och DS. Leder till: Varannan person med sällsynt diagnos har orofacial dysfunktion Mun-H-Center Munmotoriska aspekter - Down syndrom Oralmotorisk behandling och sällsynta diagnoser med fokus på aktuell forskning och evidens Nationellt orofacialt kunskapscenter för sällsynta diagnoser

Läs mer

Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation.

Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation. Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation. 2012-03-01 1 Information om behandling av bettfel som behandlas med tandreglering och käkoperation Sammanfattning av den

Läs mer

Effektrapport Operation Smile Sverige Organisationsnummer: 802426-4734 Juridisk form: Stiftelse

Effektrapport Operation Smile Sverige Organisationsnummer: 802426-4734 Juridisk form: Stiftelse Effektrapport Operation Smile Sverige Organisationsnummer: 802426-4734 Juridisk form: Stiftelse Vad vill Operation Smile uppnå? Operation Smiles vision är att inga människor ska kränkas eller tvingas leva

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 19 december 2002 PE 319.380/1-25 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande (PE 319.380) Catherine Stihler Gemensamma och

Läs mer

Aborter i Sverige 2001 januari december

Aborter i Sverige 2001 januari december STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY

Läs mer

Barn- och Ungdomskliniken

Barn- och Ungdomskliniken Barn- och Ungdomskliniken Verksamhet Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Allvårdsavdelning för barn och ungdomar Primärjour inneliggande barn, BB och förlossning Läkarkontroll av BB-barnen Läkarinsatser

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Betalningsvilja för Göta kanal. Av Jan Lindvall

Betalningsvilja för Göta kanal. Av Jan Lindvall Betalningsvilja för Göta kanal Av Jan Lindvall The publishers will keep this document on-line on the Internet (or its possible replacement network in the future) for a period of 25 years from the date

Läs mer

HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR?

HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR? HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR? Margareta Berglund Distriktssköterska, Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård Region Skåne https://www.youtube.com/watch?v=lmpygaxisrq

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Turners syndrom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Turners syndrom 5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Turners syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Riktlinjer för behandling av läpp- och gomspalter

Riktlinjer för behandling av läpp- och gomspalter Duodecim 2010;126:1286-1294 ÖVERBLICK Jorma Rautio, Mirja Somer, Merja Pettay, Tuomas Klockars, Ulla Elfving-Little, Elina Hölttä och Arja Heliövaara Riktlinjer för behandling av läpp- och gomspalter Varje

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Rutiner. över det delningen.

Rutiner. över det delningen. 19: Ortodonti Den ortodontiska vården skötss i samverkan mellan allmäntandvård och specialisttandvård. Det är viktigt att det görs en kontroll av bettutvecklingen i samband med dee regelbundna revisionsundersökningarna

Läs mer

2005:7. Assistansersättning åren 2000 2004 ISSN 1652-9863

2005:7. Assistansersättning åren 2000 2004 ISSN 1652-9863 25:7 Assistansersättning åren 2 24 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Assistansersättning åren 2 24 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten för statistik

Läs mer

Kliniskt datainsamlingssystem med beslutsstöd - Användarutredning och gränssnitt för Sahlgrenskas akutintag

Kliniskt datainsamlingssystem med beslutsstöd - Användarutredning och gränssnitt för Sahlgrenskas akutintag Examensarbete LITH-ITN-MT-EX--05/043--SE Kliniskt datainsamlingssystem med beslutsstöd - Användarutredning och gränssnitt för Sahlgrenskas akutintag Lina Larsson 2005-05-27 Department of Science and Technology

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973 2010 Innehåll Graviditet Tabell 1. Mödrarnas ålder fördelat på paritet, 1973-2010

Läs mer

Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa?

Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Sida 1/10 Hälsodeklaration barn Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en

Läs mer

Avsaknad av permanenta tänder

Avsaknad av permanenta tänder Avsaknad av permanenta tänder 2010-05-02 Rutiner för omhändertagande av barn och ungdomar inom Folktandvården i Jämtlands läns landsting Ansvariga: Maria Gunneriusson, Kristina Johansson, Per-Ola Malmström

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Stiftelsen Fonden för kraniofacial kirurgi Styrelsen för Stiftelsen Fonden för kraniofacial kirurgi får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31.

Läs mer

EDUCATE - ett europeiskt hypertextbaserat utbildningspaket

EDUCATE - ett europeiskt hypertextbaserat utbildningspaket Linköping Electronic Articles in Computer and Information Science Vol. 2(1997): Nr 10 EDUCATE - ett europeiskt hypertextbaserat utbildningspaket Nancy Fjällbrant Gunilla Thomasson Chalmers tekniska högskolans

Läs mer

Vår tids skandal dödsfall varje dag på grund av dålig mödrahälsa

Vår tids skandal dödsfall varje dag på grund av dålig mödrahälsa Vår tids skandal 20 000 dödsfall varje dag på grund av dålig mödrahälsa Staffan Bergström Avd. för internationell hälsa (IHCAR) Karolinska Institutet Stockholm Women are not dying because of diseases we

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

Tidiga logopedinsatser till barn med läpp-käk-gomspalt

Tidiga logopedinsatser till barn med läpp-käk-gomspalt Tidiga logopedinsatser till barn med läpp-käk-gomspalt Kartläggning av barn behandlade av Stockholms Kraniofaciala Team Liisi Raud Westberg, M Sc, leg logoped, Stockholms Kraniofaciala Team, Kliniken för

Läs mer

Nu finns bättre behandling av läpp käk gomspalt

Nu finns bättre behandling av läpp käk gomspalt Nu finns bättre behandling av läpp käk gomspalt En ny behandlingsrutin har införts för patienter med läpp käk gomspalt, där man behåller positiva delar av tidigare behandling, men inför förändringar som

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa?

Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Sid 1 av 10 Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en hälsodeklaration? Din

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Tuberös skleros. Beräknad förekomst: 1:100 000 levande födda.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Tuberös skleros. Beräknad förekomst: 1:100 000 levande födda. 5-1- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Tuberös skleros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Möbius syndrom. Synonym: Möbius sekvens

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Möbius syndrom. Synonym: Möbius sekvens 5-- Synonym: Möbius sekvens Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Möbius syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial

Läs mer

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef

Läs mer

Läpp- käk- och gomspalt Vårdprogram norra sjukvårdsregionen

Läpp- käk- och gomspalt Vårdprogram norra sjukvårdsregionen NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS 2014 901 85 UMEÅ Läpp- käk- och gomspalt Vårdprogram norra sjukvårdsregionen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid INLEDNING 3 NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS LKG-TEAM 4 KONSULTVERKSAMHET

Läs mer

Angående förebyggande tandvård för barn med hjärtfel

Angående förebyggande tandvård för barn med hjärtfel 99-10-29 Till samtliga medlemmar i Svensk Barnkardiologisk Förening Angående förebyggande tandvård för barn med hjärtfel Vi barnkardiologer har på senare tid uppmärksammats på att tandhälsan hos barn med

Läs mer

Välkommen till Victoriakliniken

Välkommen till Victoriakliniken Välkommen till Victoriakliniken Vi på Victoriakliniken strävar alltid efter att skapa ett estetiskt vackert och naturligt resultat utifrån dina personliga förutsättningar. Vi erbjuder dig en trygg och

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

FÖRÄLDRARINFORMATION LÄPP-KÄK- OCH GOMSPALT

FÖRÄLDRARINFORMATION LÄPP-KÄK- OCH GOMSPALT FÖRÄLDRARINFORMATION LÄPP-KÄK- OCH GOMSPALT Välkommen till Uppsala-Örebro LKG-team Denna broschyr har utformats för att ge information till er som har ett barn med läpp-käk-gomspalt (LKG). Vi vet att det

Läs mer

EN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping

EN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping EN CHEFLÄKARES ERFARENHET Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping Ett brev som betydde mycket? LEX SÖREN Systemfel eller

Läs mer

Hälsodeklaration Sjuk- och Olycksfall barn

Hälsodeklaration Sjuk- och Olycksfall barn Sida 1/7 Hälsodeklaration Hälsodeklaration Sjuk- och Olycksfall barn Sjuk- och Olycksfallsförsäkring barn kan sökas för barn som är 0-15 år. Om försäkringen söks som direkt fortsättning från en motsvarande

Läs mer

Talet hos femåriga barn Titel med läpp-käk-gomspalt: En jämförelse mellan internationellt adopterade barn och svenskfödda barn

Talet hos femåriga barn Titel med läpp-käk-gomspalt: En jämförelse mellan internationellt adopterade barn och svenskfödda barn SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för logopedi 229 Talet hos femåriga barn Titel med läpp-käk-gomspalt: En jämförelse mellan internationellt adopterade barn och

Läs mer

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik

Läs mer

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish

Läs mer

Kontakt: Karolinska Institutet CLINTEC/Enheten för logopedi, B69 Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge 141 86 Stockholm anette.lohmander@ki.

Kontakt: Karolinska Institutet CLINTEC/Enheten för logopedi, B69 Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge 141 86 Stockholm anette.lohmander@ki. Globala resultatmått vid behandling av LKG (ICHOM International Consortium for Health Outcomes Measurements Cleft Palate) Anette Lohmander Enheten för logopedi, CLINTEC, Karolinska Institutet & Karolinska

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

Visualisering av nytt fritidshus på Kvegerö fritidsområde

Visualisering av nytt fritidshus på Kvegerö fritidsområde LiU-ITN-TEK-G--09/037--SE Visualisering av nytt fritidshus på Kvegerö fritidsområde Angelica Åslund 2009-06-10 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen

Läs mer

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Bakgrund Ungdomar med långvariga sjukdomar behöver successivt förberedas inför övergången till vuxensjukvården och

Läs mer

Institutionen för datavetenskap Department of Computer and Information Science

Institutionen för datavetenskap Department of Computer and Information Science Institutionen för datavetenskap Department of Computer and Information Science Examensarbete NatureBouncer med XNA and Farseer Physics av Michael Morawiec LIU-IDA/LITH-EX-G--13/028--SE 2013-06-13 Linköpings

Läs mer

22q11-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär

22q11-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär q-deletionssyndromet -- Orofacial funktion hos personer med q-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och

Läs mer

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen Bodil Lund, övertandläkare Anders Samuelsson, överläkare Käkkirurgiska kliniken Enheten för käkkirurgi Vårdhygien Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Den orala hälsan hos barn och ungdomar med läpp-käk-gomspalt

Den orala hälsan hos barn och ungdomar med läpp-käk-gomspalt Den orala hälsan hos barn och ungdomar med läpp-käk-gomspalt En litteraturstudie The Oral Health of Children and Adolescents with Cleft Lip and Cleft Palate A Litterature Study Johanna Hansson Pohlmann

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Behovsplanering saknas inom CI-vården Tunnelseende hos ansvariga inom sjukvården

Behovsplanering saknas inom CI-vården Tunnelseende hos ansvariga inom sjukvården Foto: Karim Hatoum ORDFÖRANDEN HAR ORDET Behovsplanering saknas inom CI-vården Tunnelseende hos ansvariga inom sjukvården Vi är mitt uppe i ett skeende en utveckling utan slut. Sent 1980-tal CI-behandlades

Läs mer

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad Förberedelser inför operation För information inför operation besök eller ring oss några

Läs mer

Enkätundersökning Almedalen 2013-06-25

Enkätundersökning Almedalen 2013-06-25 Enkätundersökning Almedalen 2013-06-25 Innehåll Bakgrund Om undersökningen Om respondenterna Resultat Införande av nya läkemedel Klinisk prövning Sammanfattning Bakgrund Om undersökningen Om undersökningen

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

Årsrapport 2014. F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014

Årsrapport 2014. F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014 Årsrapport 2014 Årsrapport 2014 F1 2354 patienter F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014 F3 1033 protesregistreringar F4 684 baseline registreringar F5 675 follow-up/prom-registreringar

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ögonkliniken Sörmland 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Barnmorskan i förlossningsvården

Barnmorskan i förlossningsvården De 10 först anmälda till konferensen erhåller boken Rädd att föda av Nicole Silverstolpe. Gå 4 betala för 3! Barnmorskan i förlossningsvården Trygg och säker förlossningsvård en utopi eller en faktisk

Läs mer

ISO general purpose metric screw threads Selected sizes for screws, bolts and nuts

ISO general purpose metric screw threads Selected sizes for screws, bolts and nuts SVENSK STANDARD SS-ISO 262 Fastställd 2003-08-01 Utgåva 1 Metriska ISO-gängor för allmän användning Utvalda storlekar för skruvar och muttrar ISO general purpose metric screw threads Selected sizes for

Läs mer

Amning på neonatalavdelning. Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210

Amning på neonatalavdelning. Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210 Amning på neonatalavdelning Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210 Annorlunda start Oförberedd på förlossning Traumatisk förlossning Sjuk mor Sjukt barn eller barn som fötts för tidigt Krisreaktioner

Läs mer

Tandläkarsiffror 2013

Tandläkarsiffror 2013 8000 Tandläkarsiffror 2013 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1995 2000 2005 2010 I din hand håller du en presentation av

Läs mer