verksamhetsberättelse årsredovisning

Transkript

1 verksamhetsberättelse årsredovisning 2010

2 Verksamhetsberättelse Furuboda 2010 Nostalgi och framtidsvisioner. Dessa två begrepp har gått hand i hand under Furubodas jubileumsår I de evenemang och samlingar vi haft med anledning av vårt 50-årsfirande har vi blickat bakåt och påmint om hur och varför Furubodas verksamhet startade i början av 60-talet. Vi har sett tillbaka på en fantastisk utveckling och fått lyssna till berättelser om hur olika möten på Furuboda satt spår i människors liv. Några av dessa berättelser kan man läsa om i jubileumsboken Att hitta sig själv i samvaro med andra. Men det har inte bara varit nostalgi och tillbakablick. Flera seminarier och samlingar har ägnats åt visioner för framtiden. Arbetet för ökad tillgänglighet och varje enskild människas rätt till delaktighet i vårt samhälle är lika aktuellt nu som någonsin var tillgänglighetens år. Då skulle hela det offentliga Sverige vara tillgängligt för alla. Fysiska hinder har rättats till och gjort det lättare för personer med funktionsnedsättning att ta del av arbete och utbildning men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Inte minst inom det sociala området. Många upplever sig utestängda på grund av fördomar och negativa attityder. Furuboda startade under året ett spännande arbete som vi hoppas skall bidra en smula till att minska fördomarna mot personer med funktionsnedsättning. Britta, Anna, Per och Karl, fyra unga före detta kursdeltagare anställdes som ambassadörer. Deras uppdrag: att besöka skolor och arbetsplatser för att berätta om sig själva och sin funktionsnedsättning. Med sina berättelser om sig själva visar de för andra unga att det är inte kört bara för att man är CP! 2010 blev året då vi med sorg fick säga farväl till föreningens grundare Ernst Skoog. Ernst blev 90 år gammal och var in i det sista intresserad och engagerad i det som pågick på Furuboda. Vi som medlemmar och medarbetare har all anledning att med tacksamhet minnas Ernst och hans djupa engagemang för enskilda människor. Ernst talade aldrig om grupper eller kollektiv. Hans arbete och glöd var för individer. Han såg inte bara deras hinder utan också deras möjligheter. Detta synsätt är fortfarande kärnan i det som Furuboda står för. Tack till alla medlemmar och volontärer som under året delat med sig av sin tid och sina pengar för att utveckla Furuboda. Tack till alla engagerade medarbetare för er insats. Daniél Tejera Direktor 2

3 Verksamhetsberättelse Furuboda 2010 Innehåll Direktorn har ordet 2 Folkhögskolan 4 Kvalitetsredovisning 6 Arbetsmarknad 8 Kompetenscenter årsjubileet 12 Nya ambassadörer 14 Furuboda Assistans AB 15 Årsredovisning

4 Verksamhetsberättelse Furuboda 2010 Folkhögskolan En omorganisation och en nyanställd rektor. Det är några för folkhögskolan viktiga händelser under året. Det är de två avdelningarna Folkhögskola och Hälsa och Assistans som slagits samman till en. Avdelningen omfattar därmed alla som dagligen arbetar med folkhögskolans deltagare: skolassistenter, stödpersoner, behandlingspersonal, lärare samt administrativ personal. Ansvarig för den nya avdelningen är skolans rektor Oscar Lindström, som tillträdde 1 augusti. Han ser fördelar med den nya organisationen, som bland annat ger en större möjlighet att fokusera på, och skapa en helhet kring, deltagarnas individuella behov. Många aktiviteter har genomförts, både stora och små och för både deltagare och personal: Öppet hus, för andra året under en vardag, hade många besökare som fick stifta bekantskap med folkhögskolans utbud. Radio Kristianstad fanns på plats under hela dagen och sände olika program från folkhögskolan. En temadag inför valet, där alla riksdagspartier samt SD medverkade, blev lyckad. Denna följdes upp med arbete kring demokrati i de olika kurserna, plus att våra internatboende med funktionsnedsättning under hösten erbjöds hjälp att ta sig till röstlokalerna. Vårterminen avslutades med Furubodafestivalen där de olika kurserna på olika sätt visade upp vad man arbetat med under läsåret. Bilsalong, vernissage, musik och drama var några av de aktiviteter som stod på programmet. Under våren arbetades också en ny modell för utvecklingssamtal med deltagarna fram IUP (Individuell Utvecklings Plan). Utvecklingsplanen grundar sig på Folkbildningsrådets fyra syften och sju verksamhetsområden. Praktik utomlands. Under tre veckor på hösten praktiserade deltagare från Motorverkstan i Tyskland. Praktiken var ett samarbete med Furuboda Arbetsmarknad och deltagarna genomförde, förutom praktik inom olika verksamheter, även ett antal studiebesök i och runt Stuttgart. 4 Den nyrenoverade restaurangen är en samlingpunkt

5 Verksamhetsberättelse Furuboda 2010 Höstens familjedag blev en dag där fler besökare än någonsin kom till folkhögskolan för att besöka våra deltagare. I samarbete med Furuboda Arbetsmarknad genomfördes en arbetsmarknadsdag där deltagarna på folkhögskolan gavs möjlighet att fundera kring yrkesval, skriva CV och mycket annat. Teamwork. Arbetet med att utveckla de team vi har kring deltagarna fortsatte under vecka 44 då folkhögskolans olika personalkategorier träffades för att arbeta vidare med teamorganisationen. Mariano besökte Furuboda och berättade om hur det är att leva med en funktionsnedsättning i Mexico. Sommarkurser Skapande, Vattenäventyr, Släktforskning, Digitalt foto, Golf och Temaveckor var en del av sommarens utbud av korta kurser. Nyheter för sommaren var Skrivarverkstad och Motorkurs. Sammantaget samlade dessa många deltagare. Precis som under tidigare år drog Sound & Action fullt hus och dubbleringen till Sound & Action mini blev en succé även Det är med glädje man minns sommaren genom att titta på Huvudet högre än sig själv, filmen som spelades in under Sound & Action. Olika kulturaktiviteter som genomförts: Lena Maria Klingvall, välkänd sångerska och författare, kom till Furuboda för en inspirationsmorgon där hon bjöd på sig själv och sina erfarenheter. Oscar Lindström rektor Teaterföreställningen Resan, om sex olika kvinnors erfarenheter, öden och val, gästade Furuboda under hösten och bjöd på en stark föreställning för deltagare och personal. FAKTA Långa kurser FAKTA Korta kurser och samverkanskurser Vårterminen Antal deltagarveckor: (Varav UGA) Totalt antal deltagare: Kvinnor*/Män: 49*/57 53*/58 Deltagare med funktionsnedsättning: Deltagare med invandrarbakgrund: 3 2 Höstterminen Kurser: Allmän kurs med Omvärldskunskap, Allmän kurs Behörighet, Allmän kurs Baskurs, Assistentkurs, IT-kurs, Musikverkstan, Musiklinje, På väg igen och Motorverkstan. Profiler: Behörighet och Hemteknisk. Vårterminen Höstterminen Antal deltagarveckor: Totalt antal deltagare: Antal korta kurser: Kvinnor*/Män: 178*/ */276 Deltagare med funktionsnedsättning: Deltagare med invandrarbakgrund: 2 12 Samverkanspartners: Föreningen Hidde Iyo Dhaqan Malmö, Föreningen Grunden Sverige, OCD- föreningen Ananke, FNföreningen i Kristianstad, RBU Skåne, Astma och allergiföreningen i Skåne, Handikappförbundens samarbetsorganisation, Epilepsiföreningen i Norra Skåne, FSDB Skåne, PHV, Handikappvännerna i Sjöbo, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Svenska Downföreningen, Synskadades riksförbund, RMT Skåne, FUB i Lund med omnejd, Skånes Dövas länsförbund, Hjärnkraft i Lund, Reumatikerföreningen i Ystad, Hjärtebarnsföreningen Syd. 5

6 Verksamhetsberättelse Furuboda 2010 Kvalitetsredovisning Furuboda Folkhögskola 2010 På Furuboda Folkhögskola finns en kvalitetsgrupp, som träffas regelbundet för att säkerställa kvalitetsarbetet. Gruppen, som består av sju medarbetare med olika kompetenser, leds av rektor Oscar Lindström. Under året har årscykeln för kvalitetsarbetet reviderats, bland annat genom att genomföra en utvärdering för sommarens korta kurser. När det gäller deltagarenkäterna har återkopplingen från kursledarna tydliggjorts. Kursledarna kommenterar, genomför förändringar enligt önskemål samt rapporterar dessa förändringar. Såväl deltagarenkät som medarbetarenkät har reviderats under året. Medarbetarenkäten genomfördes för första gången och hade en god svarsfrekvens (70 %). Enkätsvaren visar tydligt att det teamarbete som påbörjats har haft god effekt och att alla medarbetare känner sig delaktiga i arbetet med deltagarna. Teamen grundar sig i de olika kurserna och folkhögskolan har team för sju av sina nio kurser. Assistentkursen och Musiklinjen är utan, då de inte är i behov av assistans. En ny mall för medarbetarsamtal har arbetats fram, där folkhögskolans vision och idé lyfts fram och kopplingen mellan dessa och medarbetarens dagliga arbete tydliggörs. Folkhögskolans rektor har börjat på rektorsutbildning för folkhögskolerektorer vid Uppsala universitet. Utbildningen är på 30 högskolepoäng och bedrivs på kvartsfart under två år. Ny tvättmaskin I och med kvalitetssatsningen har en ny tvättmaskin installerats, då det i en av utvärderingarna framkom att delar av internatet inte hade fullt fungerade tvättmöjligheter. Det samma gäller en mikrovågsugn. Vissa lokalförändringar gjorde så att möjligheterna att värma medhavd mat för deltagare som pendlar till folkhögskolan minskade. Problemet åtgärdades bland annat med ett nyinköp/ komplettering av mikrovågsugnarna i matsalen. Medicinsk grundkurs Efter önskemål från såväl omsorgsförvaltningen i Kristianstads kommun som från deltagarna har assistentkursens ämnesutbud kompletterats med en medicinsk grundkurs. Det finns även planer på att erbjuda denna till tidigare deltagare för att stärka deras kompetens. Bland utvärderingarna i assistentkursen har kursöverskridande samarbete önskats. Sedan hösten planerar och genomför deltagare från assistentkursen motionspass i 6 Grupparbete i det fria

7 Verksamhetsberättelse Furuboda 2010 ämnet fritidskunskap med deltagare från folkhögskolans baskurs med gott resultat. Med jämna mellanrum besöker också deltagare från andra kurser assistentkursen för att berätta/informera om sig själva. Många i kursen tycker att de successivt och efter bara en kort tid på Furuboda får en annan syn på övriga deltagare. Ju oftare man möts desto bättre. Man utvecklar förståelse och den empatiska förmågan. Man ser inte funktionshindret efter ett tag, utan människan bakom. Man växer som människa. Ju oftare man möts desto bättre Individuella planer För att öka kvaliteten i de kurser som genomförs samt säkerställa att folkhögskolan uppnår de syften och verksamhetsmål som är uppställda av Folkbildningsrådet har under hösten en ny mall för utvecklingssamtal införts; individuella utbildningsplaner (IUP). Genom dialog säkerställs deltagarnas utveckling och mål och samtalen utförs enligt en färdig modell tre gånger per läsår. Personalutbildning har genomförts inom diagnosgrupperna ADHD, Aspergers syndrom och dyslexi för att på ett bättre sätt kunna möta deltagarnas behov och säkerställa kvaliteten på erbjuden utbildning. Denna kompetens är också viktig för att erbjuda deltagarna en meningsfull fritid. Under höstterminen startades mindre grupper i läs- och skrivträning för deltagare med olika grad av läs- och skrivsvårigheter. Detta har redan gett goda resultat och ska förhoppningsvis kunna erbjudas fler. Extra språkstöd samt extra studiestöd i individuella ämnen för deltagare med annat modersmål än svenska har också erbjudits med gott resultat. om rektorn Namn: Oscar Lindström Ålder: 44, bor med fru och två barn i Önnestad. Bakgrund: Lärare och specialpedagog, har arbetat med elever/studenter från årskurs tre till högskola. Kommer närmast från en rektorstjänst i Kristianstad kommun som innebar arbete med Gymnasiesärskola och med Riksgymnasiet för elever med rörelsehinder (Rg/Rh). Varför har jag valt att arbeta på Furuboda Folkhögskola: Jag har länge varit lockad av folkhögskolan som skolform då det finns en frihet och ett engagemang som tilltalar mig. Att det blev just Furuboda beror mycket på att Furubodas vision är angelägen och tydlig och något jag vill vara en del av. Sen är det naturligtvis så att mina arbetsuppgifter är utmanande och roliga. Att leda en folkhögskola i förändring är ett spännande arbete! Oscar Lindström rektor 7

8 Verksamhetsberättelse Furuboda 2010 Arbetsmarknad Det är ordet möten som först slår Sara Magnusson, när hon tänker tillbaka på de fyra veckorna i Stuttgart. Vistelsen i Tyskland gav nämligen en unik möjlighet att samla deltagare och personal från folkhögskolan, VIA 4 och Arbetsmarknad. Kulturella möten Att möta ett nytt land, nytt språk och en ny kultur ger många nya upplevelser och erfarenheter. Det viktigaste är dock att det skapar förståelse för andra människor och deras sätt att leva. Möten som dessa kan komma att forma ens liv framöver och den nyfikenhet man upptäcker inom sig under en sådan här resa kan öppna dörren för fler resor till andra områden i världen. Möten mellan deltagare -En scen som har fastnat hos mig är när Jonathan Tirri, deltagare på VIA 4, och Thomas Magnusson, deltagare på Motorverkstan, kommer tillbaka från sin praktik och bådas ögon lyser och de visar tummarna upp. Jonathan och Thomas gjorde praktik på samma bilverkstad, eftersom företaget ville använda en av våra deltagare som assistent åt Thomas. Då Jonathan var lika intresserad av praktik på en bilverkstad som Thomas erbjöds han plats på samma företag och de hjälptes åt att genomföra de gemensamma sysslorna. Uppgiften som personlig assistent var helt ny för Jonathan, men han tog den på yttersta allvar och visade prov på en ny, mycket positiv sida samtidigt som Thomas verkade trivas väldigt bra med att «klara sig själv» utan «riktig» personlig assistent. Thomas uttryckte det med att Jonathan var bra som assistent och han var en bra kompis som hjälpte mig. -Utan tiden i Stuttgart hade Thomas och Jonathan förmodligen aldrig träffats eftersom naturliga möten mellan dessa grupper är svårt att få till i våra ordinarie verksamheter. Det var fantastiskt spännande att få följa dessa möten på nära håll. Möte mellan personal Under perioden i Tyskland skapades även möjlighet till möten mellan personal från Furubodas olika verksamheter. Det naturliga samarbetet mellan personalen och diskussionerna som uppstod har lett till nya relationer och ömsesidig förståelse för varandras arbete. - Att arbeta över de olika yrkesgränserna berikar och 8 Thomas Magnusson och Jonathan Tirri på praktik i Stuttgart

9 Verksamhetsberättelse Furuboda 2010 skapar en samhörighet mellan Furubodas personal, som jag upplever som betydligt större idag. Jag ser nu fram emot hur det påbörjade samarbetet kan vidareutvecklas, då det finns stora vinster för både organisationen, men också personal och deltagare, att integrera verksamheterna med varandra och skapa naturliga mötesplatser. Möten med sig själv Tiden i Stuttgart ledde också till att deltagarna utvecklades som människor. Genom veckor av hemlängtan har några ändå kommit fram till att det är en möjlighet för framtiden att bo och arbeta utomlands. En har genom tidiga morgonar på praktiken insett och bevisat för sig själv att hon klarar av att gå upp på morgonen och genomföra ett arbete. En annan har fått kämpa med osäkerheten att känna sig ensam på praktikplatsen för att sedan lära känna nya människor och trivas riktigt bra. - Detta är erfarenheter som stärkt deltagarna, deras självbild och självmedvetenhet. Mötas, lära, växa fakta arbetsmarknad Möte med verkligheten Första gången man klarar sig själv utan föräldrar nära till hands skapas situationer där man måste lära sig något nytt. För en del var det första gången de tvättade sina egna kläder, planerade sin ekonomi samt tog ansvar för de val de gjorde. Framför allt var det även första gången de fick möta arbetslivet med dess krav och regler och att sköta sin praktik trots trötthet, oro och ibland lite krämpor var för många en stor utmaning, som inte alltid var så självklar. -Att nu, några veckor efter hemkomsten, möta deltagarna och höra dem berätta om sina upplevelser är fantastiskt. Det är glädjande att de frågar efter de andra deltagarna som tillhör andra verksamheter och att de alla väldigt mycket ser fram emot en återträff snart. Många av deltagarna har blivit vänner via nätet och håller kontakt lite då och då. Tack vare resan till Stuttgart vet de om varandra och har förståelse för varandras vardag. Sara Magnusson projektledare Våga UT! Furuboda Ar betsmarknad Kortfakta: Vill vara en brygga mellan utbildning och arbetsliv för missgynnade samhällsgrupper 40 anställda med bred kompetens; arbetsterapeuter, psykolog, personalvetare, pedagoger, studie- och yrkesvägledare, socionomer, med flera Finns idag i Malmö, Kristianstad och Furuboda/Yngsjö Mötte drygt 700 deltagare i olika projekt och uppdrag under året Om våra uppdrag: Konsultuppdrag för att tillgängliggöra arbetsplatser och arbetsmarknadsutbildningar för alla Stötta och motivera de som tappat tron på sin egen förmåga Utföra tekniska och andra anpassningar samt ge pedagogiskt stöd till deltagare och dess omgivning Upphandlade tjänster från Arbetsförmedlingen Projekt finansierade av Allmänna Arvsfonden Samverkansprojekt med finansiering från europeiska socialfonden (ESF) Studiemotiverande insatser riktade till ungdomar som saknar gymnasiebehörighet Uppdragsutbildning åt Kristianstads kommun 9

10 Verksamhetsberättelse Furuboda 2010 Kompetenscenter Alla som vill ska själva kunna spela musik, även om ett rörelsehinder gör att det inte bara är att greppa gitarren och ge sig hän. Det är målsättningen i Projekt Samspel, där hängivna musiker får hjälp med nya slags instrument. publik, säger Håkan Larsson som är ansvarig för teknikutvecklingen i projektet. Att döma av uppslutningen framför scenen var det många som uppskattade musiken. Efter drygt ett och ett halvt års arbete i projektet var det i oktober 2010 dags för det stora eldprovet: att visa upp sig på ID-dagarna i Stockholm. ID-dagarna är Sveriges största mässa om ny teknik inom hjälpmedelsområdena kommunikation och kognition. Samspel fick den största montern på hela mässan med en scen, där Samspel Band gav konsert varje dag. Bandet hade sättningen: gitarr, elektriska trummor, Mouse Music, klaviatur och bas. Musikerna var Ghada Mettou, som spelar Mouse Music med huvudrörelser via Head Mouse och Philip Fransson som spelar på samma sätt. Magnus Axelsson spelar trummor, med en hand på en Octa Pad, synthtrummor. Repa är viktigt Efter att ha rest från Skåne och Göteborg till Stockholm blev det rätt sen kväll innan det fanns en chans för bandet att spela ihop sig. Det var imponerande att se engagemanget, när kvällens rep inte började förrän efter klockan 21. Alla var trötta, men varje musiker var viktig för helheten och tanken på att välja sängen före musiken fanns inte. Under mässans två dagar jobbade Philip Fransson, Ghada Mettou och Magnus Axelsson dessutom i montern tillsammans med medarbetarna som är anställda i projektet. De informerade, svarade på frågor, demonstrerade sin utrustning och visade på vilket sätt de spelar. Besökarna fick verkligen en helhetsupplevelse: först att möta och kunna ställa frågor både till de som jobbar med teknikutveckling och de som använder instrumenten och sen få lyssna på en konsert där man fick se och höra hur det blir på riktigt. Det är långt från en traditionell föreläsning och förhoppningsvis mycket mer inspirerande. Att sprida erfarenheter och kunskaper som utvecklas under arbetet är själva nerven i projektet. Det handlar om att utveckla både teknik och metoder för att fler ska få chans att spela musik. Samspel Band spelar på ID-dagarna Ta fram lösningar - Vi vill jobba så att det vi gör kan bli till nytta, långt utanför Furuboda, säger Christina Lindberg som är projektledare för Samspel. Ambitionen är att ta fram lösningar som är enkla att använda och inte kostar en förmögenhet att skaffa. ID-dagarna är ett fantastiskt tillfälle både att sprida information till personer från hela landet och att få kloka synpunkter från andra som är kunniga och intresserade. - Det är lite annorlunda att spela jämfört med traditionella instrument, men det handlar om ackord och harmonier precis som vanligt. Och det handlar om att vara en del i en ensemble, att repetera tillsammans och spela ihop inför En viktig tanke bakom projektet är att den som vill, med teknikens hjälp, ska kunna ikläda sig rollen som musiker. Att kunna vara aktiv och delaktig, inte bara åskådare till det som händer. Trots att vi tycker att vi lever i ett samhälle där 10

11 Verksamhetsberättelse Furuboda 2010 alla människor har samma rättigheter och värde, så är det ändå många hinder som minskar möjligheten till delaktighet i olika sammanhang. Det handlar inte sällan om att det är värderingar från omgivningen som hindrar människor att lära sig nya saker och att utvecklas. Furuboda vill utmana gamla synsätt och visa på nya möjligheter för människor med funktionsnedsättningar. Att se sig själv som musiker ger en helt annan självbild än att se sig som musiklyssnare. Självständiga och ansvarstagande människor med full delaktighet i ett öppet och tillgängligt samhälle är Furubodas vision. Den visionen vill vi leva i alla projekt som genomförs i KompetensCenter. Bara den som är delaktig kan utvecklas till en självständig och ansvarstagande människa. Kerstin Olofsson chef Kompetensecenter Fakta projekt i Kompetenscenter Våga Vara Våga Mötas Ett material, baserat på ungdomars egna berättelser om livsviktiga frågor har tagits fram och presenterats över hela Sverige. Projektledare Lena Heppling. Projektet avslutas Samspel ett projekt för musikaliska möten Utveckling av teknik och metoder som ger möjlighet för personer med omfattande rörelsehinder att själv kunna spela och aktivt ta del i musikkulturen. Projektledare Christina Lindberg. Projekttid tre år avslutas DIKO den digitala kontaktboken Arbete med att ta fram en plattform för digitala kontaktböcker för familjer som har barn med utvecklingsstörning. Projektledare Bitte Rydeman. Projekttid två år, start SID -Sinnlighet, Interaktion och Delaktighet Vidareutveckling av Snoezelenkonceptet, i syfte att skapa nya förutsättningar för barn med utvecklingsstörning att kunna utnyttja dagens interaktiva möjligheter. Projektledare PeO Hedvall. Projekttid tre år, start Vi genomför projekten i samverkan med andra organisationer. Aktuella samverkanspartners under 2010: Kristianstads kommun, Högskolan Kristianstad, Rädda Barnen i Kristianstad, Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, Riksgymnasiet för rörelsehindrade i Kristianstad, Musik i Syd, Certec, FUB i Lund med omnejd, Lunds kommun. Projekten finansieras med stöd av Arvsfonden. Barn i stan från Malmö besöker Furuboda Integrationsprojekt Under senare år har Furuboda börjat samverka med föreningen Hidde Iyo Dhaqan från Malmö. Hidde är en kulturell och ideell organisation som bland annat arbetar för att underlätta integrationen av den somaliska invandrargruppen i det svenska samhället. Föreningen jobbar både med fritidsverksamhet och med projekt för att skapa integration. Tillsammans med föreningen Hidde har vi anordnat läger på Furuboda där hela familjer deltagit och där barnen fått prova på olika aktiviteter. Barn i stan är ett projekt som Hidde är delaktiga i. Där har barn med invandrarbakgrund mött svenska seniorer och bland annat odlat grönsaker tillsammans mitt i Malmö. En sommarlovsdag besökte Barn i stan Furuboda. Att få åka flotte på Helge å och bada i Hanöbukten nere vid den långa flytbryggan vid Furubodastranden; det var spännande upplevelser för stadsbarn. Mellan flotten och havet hann de med att hälsa på i Furubodas växthus och träffa alla djuren i minifarmen. Genom en gåva från LIONS Club i Åhus har vi under 2010 påbörjat ett samarbete där vi börjat utbilda ungdomsledare från Hidde att kunna anordna aktiviteter som är anpassade för barn och ungdomar som har funktionsnedsättningar. Furuboda vill medverka till att barn med invandrarbakgrund och funktionsnedsättning får möjlighet att bli delaktiga i samhället som andra barn och ungdomar och vill gärna ta emot fler deltagare ur målgruppen i vår verksamhet. 11

12 Verksamhetsberättelse Furuboda 2010 Föreningen Furuboda 50 år 2010 var året då Föreningen Furuboda fyllde 50 år. Detta skulle firas, men hur och med vad? Drömmarna och visionerna var stora och kreativiteten i idéerna flödade. Vi ville att medvetenheten om verksamheten och det vi står för skulle spridas både inom organisationen men också i bygden. Vi önskade också att föreningskänslan skulle öka och få ett större fäste. Tillgänglighet och delaktighet var ett tema som vi ville ha som röd tråd genom alla arrangemang. Så här blev det: Starten för firandet skedde i samband med årshögtiden som den här gången var ett tvådagars-arrangemang med seminarium och festkväll på lördagen och högtidsgudstjänst och årsmöte på söndagen. Att skapa möjligheter var rubriken för seminariet där Håkan Larsson, logoped, och Per-Olof Hedvall, dr i rehabiliteringsteknik, samt Musikverkstan medverkade. En mening som fastnade hos mig och som jag ofta återkommit till var: Delaktighet är ett jag inuti ett vi. I festkvällen gjordes historiska återspeglingar i tal och intervjuer med medarbetare som anställts under de olika decennierna. Furuboda i dagsläget och i framtiden fick sin del av festen. Lena Nilsson Inspirationsdagen var ett arrangemang som vände sig till medlemmar, anställda och deltagare. Teater Surra från Stockholm inledde dagen med en Shakespeare-föreställning och därefter minglade, i ett härligt organiserat kaos, strax över 200 personer runt och lät sig inspireras i fyra miniföreläsningar och en grillbuffé. Inspiratörerna i föreläsningarna var Teater Surra, Håkan Larsson, David Lega och Armand Krajnc. Innan tårtkalaset var det grand final med Vocal Six, som bjöd på gott ös med härlig stämsång genom olika musikstilar. Dagen gav vibrationer som hos många fortfarande är i svängning. Det var en stor glädje att hälsa biskop Antje Jackelén välkommen i gudstjänsten, där hon predikade. Sång och musik framfördes av Rune Svensson och Paul Skoog. I solsken och värme avnjöts vårkonserten, en härlig musikupplevelse med blandad repertoar framförd av Core Gospel, Marcus Gunnarsson och John Säbom och Lena Maria Klingvall. Ernst och Ella Skoogs stipendium delades ut i samband med konserten. Tomas Sjödin, författare, föreläsare, pastor men också pappa till tre pojkar varav två med funktionsnedsättning, var 2010 års stipendiat. Ernst Skoog, Claes Ruderstam och Daniél Tejera medverkade i den ceremonin. Under sommaren arrangerades tre sommarkvällar med grillbuffé och jubileumskonserter med blandad musikstil. Röke Blås, Emil Sigfridsson, Synliga blindaste bandet i landet och Eric Iversen med delar ur Wizex var publikdragare. Paul Skoog med sitt Enmansband hör också till i programmet oktober eller den magiska sifferkombinationen arrangerades ett seminarium på konferenscentret Yllan i Kristianstad. Tillgänglighet och möjlighet var utgångspunkten för föreläsarnas egna erfarenheter, forskning och metoder. Föreläsarna var: Jonas Helgesson, Christina Doctare, Mikael Andersson samt Håkan Larsson och PeO Hedvall. Som start på dagen inspirerade Bo Silverbern, omsorgsnämndens ordförande, genom att berätta om hur Kristianstads kommun har ett fortgående arbete för en tillgängligare kommun. Journalisten Erika Wermeling var moderator och Musikverkstan stod för lunchkonserten. Det var en blandad publik med bland annat folkhögskoledeltagare, lärare, tjänstemän av olika slag, medlemmar i föreningen Furuboda och personer med egna erfarenheter av funktionsnedsättningar. Tour de Chopin var temat för höstkonserten med pianisten Patrik Jablonski. Konserten visade sig bli ett trippeljubileum; Chopin 200 år, Patrik Jablonski 30 år som konsertpianist och Furuboda 50 år.

13 Verksamhetsberättelse Furuboda 2010 Publiken njöt, imponerades och inspirerades av musiken och musikern, som mellan musikstyckena berättade om Frédéric Chopin och hans verk. Att Furuboda når olika människor och målgrupper är den här konserten ett bra exempel på. 50-årsfirandet avslutades i samband med andra advent, som är själva årsdagen för invigningen av anläggningen. I jubileumsgudstjänsten medverkade på olika sätt Furubodas föreståndare och direktorer, Lennart Torgeby, Elisabet Jalmerot, Jörgen Lennartsson, Bert Runesson och Daniél Tejera. För sången stod Paul Skoog och Rune Svensson som även sjöng en duett ihop med Lennart Torgeby. Minnen, kära återseenden, tacksamhet men också framtidstro präglade gudstjänsten. Syns man så finns man är ett talesätt som ofta används. Synen och bilden av vad Furuboda är och arbetar med är skiftande hos folk i bygden. Genom annonskampanjen i Kristianstadsbladet, under hösten, hoppas och tror vi att medvetenheten om Föreningen Furuboda har ökat hos många av läsarna. Livsberättelser blir aldrig för gamla, de kan inte ifrågasättas utan är upplevda. Detta gör att vi valde den formen av innehåll i jubileumsboken som trycktes inför 50-årsfirandet: Att hitta sig själv i samvaro med andra. Vem som helst fick skicka in sina berättelser om vad Furuboda betytt för dem. För att få ytterligare perspektiv och upplevelser bad vi ytterligare några skriva. Anställda, volontärer, deltagare från folkhögskola och sommarverksamhet, styrelseledamöter, medlemmar med flera har delat med sig av vad Furuboda betytt i berättelser som berör och inspirerar. Förhoppningen är att Föreningen Furuboda och den verksamhet vi bedriver ska fortsätta ha betydelse i enskilda människors liv men också beröra och inspirera för det vi är och står för. Lena Nilsson Föreningsforums chef Inspirationsdagen med över 200 deltagare, strålande solsken, mingel och en härlig konsert tillhör ett av de bästa minnena från jubileumsåret 2010, tycker Lena Nilsson 13

14 Verksamhetsberättelse Furuboda 2010 Furubodas nya ambassadörer Fyra nya medarbetare, med uppdrag att bryta fördomar och öka kunskapen om funktionsnedsättningar, har börjat sin anställning på Furuboda. De ska möta bland annat skolungdomar, företagsledare och beslutsfattare för att berätta om hur det är att leva med en funktionsnedsättning. Ambassadörerna är en fyrklöver som består av Anna Pettersson, 25 år från Alvesta, Britta Berggren, 38 år från Luleå, Karl Wittgard, 23 år från Landskrona, och Per Axensköld, 24 år från Stockholm. Ambassadörerna har alla Furuboda som gemensam nämnare. Karl, Per och Britta har varit deltagare på folkhögskolans långa kurser. Karl och Per har båda gått IT-kursen. Britta, som har en förvärvad hjärnskada efter en olycka, gick i kursen På väg igen och har datorn som ett viktigt hjälpmedel. Annas möten med Furuboda har varit tillsammans med familjen på sommarvistelse och som praktikant under sin gymnasietid på Riksgymnasiet i Kristianstad. ambassadörer om sig själva och sitt liv för att åhörarna ska inse att de inte är så olika. Det är inte alltid lätt att möta tuffa högstadieelever men Per tycker att humor är ett bra knep för att lätta upp stämningen. Det är inte kört bara för att man är CP! -Ibland har jag matkrig med mig själv, säger han och syftar på hur det ibland går till när han skall äta. Ambassadörernas berättelser berör. Många kommer fram efter föreläsningarna för att tacka och ställa frågor. Det är inte kört bara för att man är CP! har blivit något av ett motto för ambassadörerna. Begreppet CP används ibland som förstärkningsord, oftast som skällsord, men ibland också för något bra. Hur många vet vad CP betyder? Hur många har använt ordet som ett skällsord? Anna brukar ställa dessa frågor i sin presentation när hon träffar skolungdomar. Både Anna och Per har en medfödd cp-skada. Fördomar och utanförskap är något som lättare drabbar människor med funktionsnedsättning. Därför berättar våra -När man lyssnar på någon som upplever det själv så förstår man mycket bättre, säger en niondeklassare som nyligen träffat ambassadörerna. De nuvarande ambassadörernas uppdrag varar till och med december Vi hoppas att vi under hösten kan rekrytera ett nytt team som tar vid därefter. Tillsammans kan vi ändra på samhället och skapa förutsättningar för att alla ska kunna vara delaktiga. Furubodas nya ambassadörer: Britta, Per, Anna och Karl 14

15 Verksamhetsberättelse Furuboda 2010 Furuboda Assistans AB Furuboda Assistans AB fick ny VD under Gunilla Malmsten heter hon, är 43 år och bosatt i Landskrona. -När jag fick läsa att det fanns en ledig tjänst på Furuboda Assistans AB så var det för mig både en utmaning och en sann glädje att söka, berättar hon. Under alla år jag jobbat inom LSS-verksamhetsområde och med handikappfrågor så har Furuboda alltid funnits med. Och för mig står det för gott samarbete, god kvalitet och lång erfarenhet med kunden i centrum. Furuboda var en förebild, som var tilltalande. Uppdragen ökar Nu basar hon för Furuboda Assistans, som är ett helägt dotterbolag till Föreningen Furuboda. Bolaget är assistansanordnare åt privatpersoner som är berättigade till personlig assistans från Försäkringskassa eller kommun. Under de senaste tre åren har antalet uppdrag tredubblats. -Vi växer som företag, men det är inte ett självändamål att bli stora, säger Gunilla Malmsten. Vi får inte ta emot så många kunder att vi tappar i kvalitet. Lyssnar mer Furuboda Assistans har sitt huvudkontor i Furuboda sedan starten 2005, en filial i Helsingborg sedan 2009 och har en assistanssamordnare placerad på varje ort. FAKTA Furuboda Assistans AB Antal anställda totalt: 158 För Gunilla Malmsten har det nya arbetet inneburit ett angenämt byte från offentlig till privat sektor: -Jag har 20 års erfarenhet som ledare och upplever att här lyssnar man mer till den enskilde och arbetar mer och tydligt utifrån handikappreformen, säger hon. Under 2010 tillträdde Gunilla Malmsten som ny VD för Furuboda Assistans AB Gunilla Malmsten ser också ett mervärde i kopplingen till Föreningen Furuboda, som är en gedigen förening som arbetat med handikappfrågor länge: -Föreningens sociala aktiviteter, samkväm, badanläggning, utbildningar och kurser kommer våra kunder till del. Liksom familjeläger och Lekens Dag. Det är unikt för anordnare av assistans. Riskfaktorer Framöver kommer Gunilla Malmsten att arbeta mycket med kvalitetssäkring inom företaget och att förankra de nyheter som gäller inom LSS lagstiftningen från den 1 januari i år. Gunilla Malmsten arbetar utifrån ett salutogent ledarskap, det vill säga verksamheten ska vara meningsfull, begriplig och hanterbar både för kunder och medarbetare. Det innebär även att hon vill lägga tonvikten på det friska, det som fungerar bra, fokusera på friskfaktorer i stället för riskfaktorer. Kvinnor*/män: 105*/53 Antal utförda assistanstimmar: 140/163 Antal kunder vid årets utgång: 20 15

16 Årsredovisning och koncernredovisning ÅRSREDOVISNING OCH KONCERNREDOVISNING FÖR för FÖRENINGEN FURUBODA ÅHUS räkenskapsåret Räkenskapsåret Styrelsen för avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret Styrelsen för avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens art och inriktning är en ideell förening som bildades 1959 och har under 2010 haft cirka 4160 medlemmar. Föreningens vision är: "självständiga och ansvarstagande människor med full delaktighet i ett öppet och tillgängligt samhälle". Enligt stadgarna skall Furuboda arbeta för att möta människors behov av folkbildning samt personlig, social och kulturell utveckling. Furuboda skall vidare medverka till att den enskilda människans kompetens och erfarenhet tillvaratas och kommer samhället tillgodo. Furubodas verksamhet Furubodas huvudsakliga verksamhet genomförs i form av folkhögskolekurser, uppdragsutbildningar projekt och konferensarrangemang. Alla skall ha möjlighet att välja Furubodaverksamheter. Vi lägger stor vikt vid bemötande och tillänglighetsfrågor. Verksamheten har bedrivits på huvudanläggningen i Furuboda, Åhus samt vid filialerna i Kristianstad och Malmö. Föreningen Furuboda är moderbolag till det helägda dotterbolaget Furuboda Assistans AB ( ), som etablerades 23 juni Flerårsöversikt Genomförda deltagarveckor Fhsk 4985 *) Medelantal anställda Personalkostn./verksamhetens 72% 74% 73% 71% intäkter Verksamhetens intäkter (tkr) Verksamhetens kostnader (tkr) exkl avskrivningar Gåvointäkter (tkr) Kassalikviditet 94% 89% 74% 93% Soliditet 52% 57% 49% 52% 16 *) Inklusive deltagarveckor UGA 181 st Definitioner av nyckeltal framgår av tilläggsupplysningar

17 Väsentliga händelser under verksamhetsåret Väsentliga händelser under verksamhetsåret Tidgare ingångna särskilda avtal med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Folkbildningsrådet (FBR) Tidgare om ingångna bidragsnivåer särskilda har avtal upphört med att Specialpedagogiska gälla den 1 jan skolmyndigheten (SPSM) och Folkbildningsrådet (FBR) om bidragsnivåer har upphört att gälla den 1 jan Ansökan Folkhögskolan och utbetalning har fortsatt av arbetet bidrag med från systematiskt SPSM och FBR kvalitetsarbete. hanteras nu I likadant juni 2010 som antog för alla styrelsen folkhögskolor en i landet. kvalitetsrapport Folkhögskolan har som fortsatt lämnades arbetet till med FBR. systematiskt Ny rektor för kvalitetsarbete. folhögskolan, I Oscar juni 2010 Lindström, antog styrelsen tilträdde en i augusti kvalitetsrapport som lämnades till FBR. Ny rektor för folhögskolan, Oscar Lindström, tilträdde i augusti Arbetsmarknadsavdelningen har under året fått fler uppdrag från Arbetsförmedlingen. Även projektverksamheten Arbetsmarknadsavdelningen har utökats. har under I samarbete året fått med fler HSO-Skåne uppdrag från drivs Arbetsförmedlingen. SIA, Stegen i arbetslivet, Även som finansieras projektverksamheten av Allmänna har Arvsfonden. utökats. I samarbete Målgruppen med är HSO-Skåne unga arbetslösa drivs SIA, med funktionsnedsättning. Stegen in i arbetslivet, som Europeiska finansieras av Socialfonden Allmänna Arvsfonden. finansierar andra Målgruppen projekt. är unga arbetslösa med funktionsnedsättning. Europeiska Socialfonden finansierar andra projekt. Kompetenscenter har under året startat upp två nya projekt finansierade av Allmänna Arvsfonden. SID Sinnlighet, Kompetenscenter Interaktion har under och Delaktighet året startat upp samt två DIKO-den nya projekt digitala finansierade kontaktboken. av Allmänna I projekten Arvsfonden. samarbetar SID Furuboda Sinnlighet, med Interaktion Certec, FUB och Delaktighet i Lund och samt Lunds DIKO-den kommun. digitala kontaktboken. I projekten samarbetar Furuboda med Certec, FUB i Lund och Lunds kommun. Under 2010 har Föreningen Furuboda mottagit gåvor till en summa av kr. Av dessa kommer Under kr har från Föreningen testamenten. Furuboda mottagit gåvor till en summa av kr. Av dessa kommer kr från testamenten. Den stora gåvan som erhölls 2009 i form av ett testamente om tkr avsattes till en särskild fond. Denna stora fond gåvan har under som erhölls 2010 tillförts 2009 i form av tkr ett som testamente ett resultat om av 9 försäljning 770 tkr avsattes värdepapper till en särskild som fond. ingick i testamentet. Denna fond har Totalt under har 2010 under tillförts året tkr tkr använts som ett ur resultat fonden av inom försäljning följande av strategiskt värdepapper viktiga som områden: ingick i Investeringar testamentet. Totalt som kommer har under deltagare året och tkr gäster använts till del, ur fonden opinionsbildande inom följande information, strategiskt personalens viktiga områden: kompetensutveckling Investeringar som kommer och särskilda deltagare projekt och gäster till exempel till del, opinionsbildande Furubodas ambassadörer. information, personalens kompetensutveckling och särskilda projekt till exempel Furubodas ambassadörer. Till ny verkställande direktör i föreningens dotterbolag, Furuboda Assistas AB, har under året utsett Gunilla Till ny verkställande Malmsten. Verksamheten direktör i föreningens drivs med dotterbolag, tydlig inriktning Furuboda mot kvalitet Assistas och AB, kundnytta har under och året har utsett fått höga Gunilla betyg Malmsten. i kundenkäter. Verksamheten Detta har drivs resulterat med tydlig i förnyat inriktning godkännande mot kvalitet från Intresseföreningen och kundnytta och för har fått Assistansberättigade, höga betyg i kundenkäter. IfA. Furuboda Detta har resulterat Assistans i AB förnyat har lämnat godkännande ett koncernbidrag från Intresseföreningen till för med 330 Assistansberättigade, tkr. Verksamheten IfA. hade Furuboda vid årets Assistans utgång 20 AB kunder. har lämnat ett koncernbidrag till föreningen med 330 tkr. Verksamheten hade vid årets utgång 20 kunder. Ytterligare sex kunder har tillkommit efter bokslutsdatum. Förvaltning och organisation Förvaltning och organisation Furubodas beslutande organ utgörs av årsmötet och styrelsen. Furubodas beslutande organ utgörs av årsmötet och styrelsen. Samtliga medlemmar har rösträtt vid årsmötet som behandlar styrelsens och revisorernas berättelse, Samtliga medlemmar beslutar om har ansvarsfrihet rösträtt vid och årsmötet utser ordförande, som behandlar styrelse styrelsens och revisorer och revisorernas samt berättelse, fastställer beslutar föreningens om ansvarsfrihet föreningens och stadgar. utser ordförande, styrelse och revisorer samt fastställer föreningens föreningens stadgar. Styrelsen har bestått av ordförande, nio ledamöter. Sex Styrelsen styrelsemöten har bestått har av hållits ordförande, under året. nio ledamöter. Sex styrelsemöten har hållits under året. Styrelsen fastställer budget, organisations- och verksamhetsplaner, beslutar i övergripande och Styrelsen principiella fastställer frågor budget, samt följer organisations- och kontrollerar och verksamhetsplaner, att verksamheten beslutar genomförs i övergripande enligt gällande lagar och principiella och förordningar. frågor samt följer och kontrollerar att verksamheten genomförs enligt gällande Vid lagar årets och utgång förordningar. fanns en organisation för genomförande av verksamheten med 377 anställda i Vid koncernen. årets utgång fanns en organisation för genomförande av verksamheten med 377 anställda i koncernen. 2 (19) 2 (19) 17

18 Förslag till disposition av fritt eget kapital Balanserat resultat från föregående år Årets resultat Kronor Styrelsen föreslår årsstämman att ovanstående belopp balanseras i ny räkning Kronor Beträffande bolagets resultat och ställning i övrigt hänvisas till nedanstående resultat- och balansräkningar samt tilläggsupplysningar (19)

19 KONCERNENS RESULTATRÄKNING Not Rörelsens intäkter mm Medlemsavgifter Försäljning Allmänt statsbidrag, Folkbildningsrådet Förstärkningsbidrag, Folkbildningsrådet SPSM särskilt utbildningsstöd SPSM tilläggsbidrag Övriga Löneanslag Projektintäkter Intäkter gymnasieskola Huvudmannabidrag Övriga Intäkter Summa intäkter mm Rörelsens kostnader Personalkostnader Fastighetskostnader Övriga rörelsekostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat från övriga värdepapper och fodringar som är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Gåvor och testamenten Resultat efter gåvor och testamenten Dispositioner Avsättning/upplösning till RUF arbetsmarknad Avsättning till gåvofond Avsättning till vistelsefond Återföring investerings - och reparationsfond Årets skatt Uppskjuten skatt ÅRETS RESULTAT (19)

20 KONCERNENS BALANSRÄKNING Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Datautrustning Fordon Inventarier Missionshus Pågående nyanläggning Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR (19)

21 slut KONCERNENS BALANSRÄKNING Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 10 Fonder Fria reserver Årets resultat Summa eget kapital Långfristiga skulder 12 Checkräkning Lån Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser (19)

22 MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING Not Rörelsens intäkter mm Medlemsavgifter Försäljning Allmänt statsbidrag, Folkbildningsrådet Förstärkningsbidrag, Folkbildningsrådet SPSM särskilt utbildningsstöd SPSM tilläggsbidrag Övriga löneanslag Projektintäkter Intäkter gymnasieskola Huvudmannabidrag Övriga Intäkter Summa intäkter mm Rörelsens kostnader Personalkostnader Fastighetskostnader Övriga rörelsekostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat från övriga värdepapper och fodringar som är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Gåvor och testamenten Resultat efter gåvor och testamenten Dispositioner Erhållit koncernbidrag Avsättning gåvofond Avsättning till vistelsefond Återföring investerings - och reparationsfond Avsättning/Återföring till RUF arbetsmarknad ÅRETS RESULTAT (19)

23 MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper Andelar i koncernföretag Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Datautrustning Fordon Inventarier Missionshus Pågående nyanläggning Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordran dotterbolag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR (19)

24 slut MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 10 Fonder Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Långfristiga skulder 12 Checkräkning Lån Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörskulder Skuld till dotterbolag - - Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser (19)

25 KASSAFLÖDESANALYS KONCERN / tkr/ Den löpande verksamheten Resultat före disposition fonder Justeringar av poster som inte ingår i kassaflödet m.m. Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Ökning(-)Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)Minskning(-) av rörelseskulder Förändring av varulager Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning finansiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering lån / Upptagna lån Utnyttjande av fonder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets ingång LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar av tillgångar Realisationsvinster (19)