Markundersökning inom fastigheten Sand 1:26, Salbohed, Sala kommun

Transkript

1 Kemakta AR Markundersökning inom fastigheten Sand 1:26, Salbohed, Sala kommun Huvudstudie Michael Pettersson, Lars Olof Höglund, Mark Elert, Håkan Yesilova, Håkan Svensson 22 december 2010 Box 12655, Stockholm Telefon: , Telefax: , Internet:

2

3 Sammanfattning Bakgrund Kemakta Konsult AB har på uppdrag av Sala kommun utfört markundersökningar och utredningar inom den fd sågen på fastigheten Sand 1:26 i Salbohed, Sala kommun med omfattning motsvarande en huvudstudie i enlighet med Naturvårdsverkets nomenklatur. Syftet med Kemaktas uppdrag har varit att utifrån tidigare utredning och kompletterande miljötekniska undersökningar få en så klar bild som möjligt av föroreningssituationen, att genomföra en riskbedömning och att studera möjliga åtgärdsalternativ. Huvudstudien utförd enligt Naturvårdsverkets kriterier ska ligga till grund för de åtgärder som behövs för att komma till rätta med föroreningssituationen inom fastigheten Sand 1:26. Undersökningarna och utredningarna ska utmynna i olika åtgärdsförslag och en riskvärdering med kostnadsuppskattningar. I riskvärderingen görs en sammanvägning av olika faktorer som rör de föreslagna åtgärdsalternativen, inkluderande hälso- och miljömässiga skäl, kostnader och ekonomisk rimlighet, samt teknisk genomförbarhet. Detta resulterar i ett slutligt förslag till åtgärd. Kommunen beslutar sedan i samråd med länsstyrelsen om man ska gå vidare och söka medel från Naturvårdsverket för förberedelse och genomförande av åtgärder. Inom fastigheten Sand 1:26 har bedrivits kvarn- och sågverksamhet. Sågverksamheten har bedrivits inom fastigheten mellan 1905 och Under perioden har tryckimpregnering av virke bedrivits. Vid impregneringen har ett preparat, Cuprinol, som innehåller koppar och klorfenol samt mindre mängder dioxiner använts. Kvarnverksamheten startade Det är oklart när verksamheten lades ned men under perioden 50- och 60-talet ska enligt uppgift betning av säd med kvicksilverpreparat ha bedrivits. Salbohed ligger inom Badelundaåsen som utgör en en viktig grundvattentillgång med stor betydelse för vattenförsörjningen inom Sala kommun. Fastigheten, som är belägen cirka 300 m söder om Salbohed, har en yta på cirka 1,6 hektar. På en angränsande fastighet i väster ligger en bostadsfastighet, Sand 1:18, där Villa Slussen i Sand AB driver ett HVB-hem (hem för vård och boende) för ungdomar. Företaget som driver behandlingsverksamheten äger även fastigheten Sand 1:26. Norr om Sand 1:26, på fastighet Sand 1:2, ligger en jordbruksfastighet. I övrigt omges fastigheten av skogsoch åkermark. Genomförda undersökningar visar att marken inom Sand 1:26 består av mer genomsläppliga jordlager ned till cirka 1,5-2 meters djup. Detta utgörs av fyllmaterial (sand, grus, tegel, bark och spån) och under detta sand. Detta underlagras av ett lerlager med en mäktighet på upp till i allmänhet en halv meter i de centrala delarna för att i de östra delarna öka till cirka två meter. Ställvis är lerlagret åtminstone fem meter djup. Under leran återfinns sand. Sanden har påvisat ned till åtminstone 6-7 meter under markytan där borrningarna har avbrutits. Föroreningssituation De undersökningar som har genomförts visar att området där impregnering har utförts samt områden norr och öster om denna plats är förorenat med dioxin och koppar i halter över platsspecifikt riktvärde. Ytan uppgår till cirka m 2. De högsta halterna av dioxin ligger på drygt ng TEQ/kg och av koppar på drygt mg/kg. Även klorfenoler har påvisats, som mest i en halt på 33 mg/kg. Föroreningarna återfinns 3

4 huvudsakligen i ytligare jordlager (ned till cirka en halv till en meter i allmänhet). Mängden koppar och dioxin har skattats till cirka 2,8 ton respektive knappt 9 g. Bekämpningsmedel i form av lindan, DDT och dess nedbrytningsprodukter DDE och DDD har detekterats i marken inom fastigheten. Inga bekämpningsmedel påvisas i prover på grundvatten och dricksvatten med undantag för bentazon som påvisas i dricksvattenbrunnen på fastigheten Sand 1:18. Dioxiner påvisas i samtliga analyserade grundvattenprov från fastigheten. Även i dricksvattenbrunnar på två angränsande fastigheter detekteras dioxin. Metallhalterna i grundvattnet bedöms generellt vara låga till måttliga. Klorfenoler detekteras inte i grundvatten eller dricksvattenbrunnar. Uppmätta halter av föroreningar i ytvatten och sediment i ett angränsande dike nedströms området är låga med undantag för dioxin som vid ena mättillfället påvisas i en halt i nivå med grundvattnet inom fastigheten. Riskbedömning Det är främst dioxin som förekommer i halter som kan medföra hälsorisker i ett långsiktigt perspektiv. Både koppar och dioxin påvisas i halter som kan medför negativ inverkan på ekologiska funktioner och artrikedom inom fastigheten. Det faktum att dioxin påvisas i grundvatten inom området visar på en pågående spridning från markområdet. Att en spridning sker styrks även av att dioxin har påvisats i två dricksvattenbrunnar på angränsande fastigheter. Uppmätta halter av dioxin i dricksvatten bedöms dock inte utgöra någon akut risk vid intag av dricksvatten från de två brunnarna. Den halt av dioxin som har uppmätts vid ett tillfälle i ytvatten i ett dike överskrider haltkriterier för skydd av ytvatten, vilket kan indikera en negativ effekt på växt- och djurliv i diket. Att förekomsten av dioxin i ytvattnet skulle innebära en negativ effekt på arter högre upp i näringskedjan är inte troligt. Uppmätta halter av metaller och arsenik underskrider däremot motsvarande haltkriterier för ytvatten. Uppmätta halter av metaller, dioxin, klorfenoler och oljeförorening i sediment i diken är låga varför påvisade föroreningar inom markområdet inte bedöms utgöra någon risk för dikessedimenten. De pesticider som har detekterats inom området, lindan, DDT och dess nedbrytningsprodukter, bedöms inte utgöra någon hälsorisk för människor som vistas inom området. Bentazon har påvisats i dricksvattenbrunnen på fastigheten Sand 1:18 i en halt som överskrider Livsmedelsverkets dricksvattennorm för enskilda bekämpningsmedel med en faktor tio drygt. Ämnet bedöms dock inte vara kopplad till den verksamhet som har bedrivits inom fastigheten Sand 1:26. Den genomförda riskbedömningen visar att det finns ett behov av åtgärder för förorenad mark inom Sand 1:26 för att: Minska risken för negativa hälsoeffekter vid exponering av i huvudsak dioxinförorenad jord på djupet 0-1 meter. Djupare ned är behovet av åtgärd begränsad. Begränsa effekterna på markmiljön. Detta gäller främst för massor på djupet 0-1 meter. Reducera läckaget av föroreningar till grundvattnet och den vidare spridningen till närliggande dricksvattenbrunnar och ytvatten. 4

5 Åtgärdsutredning Olika åtgärdsmetoder som kan vidtas för att sanera fastigheten har studerats och beskrivs i rapportens huvudtext. De utförda undersökningarna visar att de förorenade massorna har skiftande karaktär (främst sand och grus, lokalt med inslag av rivningsavfall, bark och spånmaterial) och varierande föroreningsgrad. Bland de studerade alternativen har urgrävning och borttransport av förorenade jordmassor följt av omhändertagande genom deponering bedömts vara ett realistiskt åtgärdsalternativ. Bark och spånmaterial bedöms dock inte kunna deponeras då innehållet av organiskt material överskrider gällande gränser för vad som får deponeras. Detta material bedöms istället kräva omhändertagande genom förbränning. Fyra olika åtgärdsalternativ har definierats. De fyra alternativen innebär olika ambitionsnivåer vad gäller kvarlämnande av föroreningar. Tre av alternativen innebär sanering med platsspecifika riktvärden som grund. Det fjärde alternativet innebär en mer ambitiös åtgärd där tillåtna föroreningshalter i de massor som lämnas kvar inom området är lägre än för övriga tre alternativ. Åtgärdsalternativen innebär urschaktning och omhändertagande av mellan och m 3 förorenade massor. Mängden omhändertagen koppar uppgår till mellan 2,6 och 2,8 ton. För dioxin är motsvarande siffror 8,5-8,8 g. Kostnaden för det alternativ som innebär minst reduktion av mängden förorening inom fastigheten skattas till intervallet 6,5 12, 6 miljoner kronor. Kostnaden för den mest ambitiösa åtgärden skattas till intervallet 9,4 19,3 miljoner kronor. Riskvärdering I projektets riskvärdering jämförs de olika åtgärdsalternativen och även alternativet att inte genomföra någon åtgärd alls med varandra. Förutom kostnader och miljömässiga aspekter har även andra kriterier så som teknisk genomförbarhet, störningar inom och utanför området i samband med åtgärd och framtida restriktioner på området beaktats. För det förordade alternativet åtgärdas massor inom den östra delen av impregneringsområdet, upplagsplatser norr, nordost och öster om impregneringsområdet, ett område norr om den nordöstra upplagsplatsen samt körytor kring impregneringen och sågverksbyggnaden. Massor där halten dioxin och/eller koppar överskrider de platsspecifika riktvärdena schaktas ur och transporteras till en extern mottagningsanläggning för deponering och förbränning. Sammantaget bedöms det förordade åtgärdsalternativet innebära att de övergripande åtgärdsmålen nedan uppfylls. Föroreningarna ska inte utgöra någon risk för människors hälsa eller miljö, varken för dem som arbetar inom området eller för de som vistas inom området. Svamp och bär i områden inom och runt den f.d. industrifastigheten ska kunna konsumeras. Växtlighet och djurliv, normalt för ett strövområde, ska kunna etableras i området. Ekologiska funktioner ska skyddas. Badelundaåsen och dess vattentäkter ska inte påverkas negativt. Detta innebär att grundvattenuttag även i framtiden ska kunna ske inom närliggande fastigheter. Framtida grundvattenuttag inom Sand 1:26 förutses inte ske. 5

6 6

7 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING UPPDRAG OCH SYFTE BESTÄLLARE BAKGRUND OCH SYFTE LÄSANVISNING OMRÅDESBESKRIVNING LÄGE, ÄGARFÖRHÅLLANDEN MARKENS NUVARANDE OCH FRAMTIDA ANVÄNDNING RECIPIENT OCH VATTENINTRESSE BYGGNADER FÖRHÅLLANDEN I OMGIVNINGEN, T EX SKYDDSOBJEKT TOPOGRAFI GEOLOGISK UPPBYGGNAD GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN HISTORISK REDOGÖRELSE OMRÅDETS INDUSTRIHISTORIA DAG- OCH SPILLVATTENLEDNINGAR INDUSTRIELLA PROCESSER OCH HANTERADE ÄMNEN Såg- och impregneringsverksamheten Kvarnverksamheten AVFALLSHANTERING UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR TIDIGARE UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Sand 1:26, Salbohed, WSP (2005) UTFÖRDA FÄLTARBETEN Strategi för utförda undersökningar Beskrivning av fältarbete Etapp Etapp Etapp Analyslaboratorier UTFÖRDA ANALYSARBETEN RESULTAT AV UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Föroreningar i mark Föroreningar i grundvatten Föroreningar i ytvatten Föroreningar i dikessediment Föroreningar i kvarnbyggnaden Förekomst av bark och spånmaterial RISKBEDÖMNING FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR RISKBEDÖMNING FÖRSLAG TILL ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL KONCEPTUELL MODELL Bakgrundshalter Föroreningskällor Spridnings- och exponeringsvägar Skyddsobjekt LAKTEST Beräkning av Kd-värden Beräkning av utlakad andel Beräkning av utlakad mängd jämfört med gränser för deponering

8 5.4.4 Halter i eluat jämfört med gränser för deponering SPRIDNINGSBERÄKNINGAR Läckageberäkningar Prognos BETYDELSE AV INFILTRATIONSANLÄGGNING OCH LOKALA BRUNNAR PÅ SPRIDNINGEN AV FÖRORENINGAR SAMMANFATTNING SPRIDNING PLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN Modell för platsspecifika riktvärden Markanvändning och exponeringsantaganden Antaganden om skydd av markmiljön Antaganden om krav på skydd av spridning Övriga förutsättningar Beräknade platsspecifika riktvärden FÖRORENINGSSITUATIONEN Jämförelse av uppmätta halter mot platsspecifika riktvärden Avgränsning i plan och profil Mängd och utbredning av föroreningar samt förorenade volymer BEDÖMNING AV HÄLSOEFFEKTER BEDÖMNING AV MARKMILJÖEFFEKTER BEDÖMNING AV RISKER MED SPRIDNING FÖRENKLAD RISKBEDÖMNING FÖR PESTICIDER Lindan DDT/DDE Bentazon BEDÖMNING AV RISKREDUKTION OCH ÅTGÄRDSBEHOV ÅTGÄRDSUTREDNING FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ÅTGÄRDSUTREDNINGEN Övergripande förutsättningar Platsspecifika förutsättningar Övergripande åtgärdsmål TÄNKBARA ÅTGÄRDSMETODER Metoder efter urschaktning In situ-metoder Tillämpbara åtgärdsmetoder INLEDANDE ALTERNATIVANALYS Åtgärdsalternativ för Sand 1: Slutsatser från den inledande alternativanalysen FÖRDJUPAD ALTERNATIVANALYS Klassificering av förorenade jordmassor Studerade åtgärdsalternativ BERÄKNAD FÖRORENINGSREDUKTION ANDRA ASPEKTER Omgivningspåverkan under genomförande Prövningsplikt Inverkan på kulturvärden Inverkan på landskapsbild Inverkan på övriga allmänna och enskilda intressen Restriktioner RESULTAT FRÅN DEN FÖRDJUPADE ALTERNATIVANALYSEN Teknisk genomförbarhet Bedömning av riskreduktion för studerade åtgärder RISKVÄRDERING ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL JÄMFÖRANDE AV ÅTGÄRDSALTERNATIV Bedömningskriterier Teknisk genomförbarhet Åtgärdad markförorening

9 7.2.4 Riskreduktion Risker under åtgärd Störningar under åtgärd Framtida restriktioner Kostnader FÖRORDAT ÅTGÄRDSALTERNATIV Beskrivning av förordat åtgärdsalternativ Uppfyllande av övergripande åtgärdsmål DISKUSSION Avgränsning i plan och djup Förklassificering av SEV Spån och barkmaterial Övrigt FÖRSLAG TILL KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR SLUTLIGA ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL FÖRSLAG TILL MÄTBARA ÅTGÄRDSMÅL HANDLINGSPLAN FÖRSLAG TILL PROJEKTERINGSDIREKTIV FÖRSLAG PÅ MILJÖKONTROLLPROGRAM Syfte Mätprogram Referensfas (innan entreprenadstart) Entreprenadfas Uppföljningsfas PLANERING OCH BUDGETERING AV FORTSATTA ARBETEN REFERENSER Bilaga 1 Provtagningsplaner och analysschema Bilaga 2 Fältprotokoll Kemakta (2009), WSP (2005) Bilaga 3 Provpunktskarta Bilaga 4 Sammanställning av analysresultat Bilaga 5 Kartor med föroreningsutbredning Bilaga 6 Platsspecifik riktvärdesmodell Bilaga 7 Foton Bilaga 8 Uppgifter från Arne Carlsson Bilaga 9 Marknivåer inom och i anslutning till Sand 1:26 Bilaga 10 Flygfoton Bilaga 11 Åtgärdsytor och åtgärdsdjup Bilaga 12 Analysprotokoll Bilaga 13 Beräkning av metallhalter i prov som har analyserats med M-1x Bilaga 14 Korrelation mellan koppar och dioxin Bilaga 15 Omhändertagna föroreningsmängder inom respektive delområde Bilaga 16 Kostnadsberäkningar Bilaga 17 Hydrogeologisk modellering av spridning i grundvatten 9

10 10

11 1 Uppdrag och syfte 1.1 Beställare På uppdrag av Sala kommun har Kemakta Konsult AB utfört undersökningar och utredningar inom fastigheten Sand 1:26 i Salbohed, Sala kommun i syfte att genomföra en huvudstudie med omfattning i enlighet med Naturvårdsverkets kvalitetsmanual. Uppdraget finansieras av Naturvårdsverket via Länsstyrelsen i Västmanlands län. 1.2 Bakgrund och syfte Inom fastigheten Sand 1:26 har bedrivits kvarn- och sågverksamhet. Innan dess låg en smedja på fastigheten. Fastigheten är belägen cirka 300 m söder om Salbohed samhälle i Sala kommun längs väg 771. Området har en yta på cirka 1,6 hektar och omges av skogs- och åkermark. Syftet med Kemaktas uppdrag har varit att genomföra undersökningar som möjliggör en avgränsning av föroreningarnas utbredning i plan och djup inom det aktuella området. Med detta som bakgrund ska eventuella miljö- och hälsorisker bedömas och utifrån detta ska slutsatser dras om det föreligger ett efterbehandlingsbehov inom området. 1.3 Läsanvisning Föreliggande rapport utgör en huvudstudie och redovisar resultat av utförda undersökningar, utredningar, fördjupad riskbedömning, åtgärdsutredning samt underlag till riskvärdering. Undersökningarna har i huvudsak omfattat fastigheten Sand 1:26 men viss provtagning har även genomförts inom två angränsande fastigheter; Sand 1:18 och Sand 1:2. I kapitel 2 och 3 ges en bakgrund till nuvarande förhållanden på området samt en kortfattad beskrivning av områdets industrihistoria. I kapitel 4 redovisas de undersökningar som på området samt resultat från de undersökningar som genomförts inom detta uppdrag. En fördjupad riskbedömning redovisas i kapitel 5 följt av en åtgärdsutredning i kapitel 6. Underlag för riskvärdering presenteras i kapitel 7 och en handlingsplan i kapitel 8. 11

12 2 Områdesbeskrivning 2.1 Läge, ägarförhållanden Salbohed ligger knappt två mil väster om Sala. Den aktuella fastigheten Sand 1:26 ligger ett par hundra meter söder om Salbohed samhälle, se Figur 2-1. Fastigheten omgärdas i öster, söder och väster till stora delar av jordbruksmark. Direkt väster om fastigheten går väg 771. I väster ligger även en angränsande bostadsfastighet, Sand 1:18 där Villa Slussen i Sand AB driver ett HVB-hem (hem för vård och boende) för ungdomar. Norr om Sand 1:26, på fastighet Sand 1:2, ligger en jordbruksfastighet. I öster ligger ett mindre skogsområde. Figur 2-1. Översiktskarta över fastigheten Sand 1:26 (markerad i rött). Lantmäteriet medgivande MS2009/ Kvarn- och sågverksamheten bedrevs från 1905 som en förening och hade senare enskilda ägare bildades Västerfärnebo Träimpregnerings AB. Bolaget ändrade namn till Sands Trä och byggvaror AB Företaget gick i konkurs Fastigheten Sand 1:26 bildades 1967 genom sammanslagning av hela eller delar av totalt sex fastigheter. Fastighetsägare genom åren redovisas i Tabell 2.1. Fastighetsägare till Sand 1:18 är densamma som till Sand 1:26. Tabell 2.1. Fastighetsägare Sand 1:26. Fastighetsägare Period Arne Carlsson RFHL-V-Kollektiven Föreningsbanken kredit 1994 Sven-Ove Lindgren Villa Slussen i Sand AB (tidigare N & J Behandlingshem AB

13 2.2 Markens nuvarande och framtida användning På Sand 1:18 och Sand 1:26 drivs idag ett behandlingshem. Själva behandlingshemmet är inrymt i byggnaden på Sand 1:18. De västra delarna av Sand 1:26 utgörs av öppna gräs- och grusytor och används för tillfälliga aktiviteter (fotbollsspel, parkeringsyta). Övriga delar av Sand 1:26, där den huvudsakliga industriverksamheten har bedrivits, är bevuxet med sly och träd och inbjuder inte till någon verksamhet. Ingen av fastigheterna är inhägnade varför det är fritt tillträde till dem. Fastigheten Sand 1:26 är inte detaljplanerad. I framtiden förutses fastigheten kunna utgöra strövområde. 2.3 Recipient och vattenintresse Fastigheten ligger inom Svartåns avrinningsområde. Ytvattenrecipienten för ytligt grundvatten och ytavrinning från fastigheten är ett dike som löper i nord-sydlig riktning direkt öster om Sand 1:26. Detta dike mynnar i Svartån ca 1 km sydsydost om fastigheten. Svartån mynnar i Västeråsfjärden i Mälaren. Svartån är reglerad. I ett recipientkontrollprogram för Svårtån och Västeråsfjäden redovisas bland annat flödet och metallhalter i Svartån vid Svanå cirka en mil söder om Salbohed. Medelvärdet av årsmedelflödet är 4,5 m 3 /s (se Tabell 2.2), eller i storleksordningen m 3 /år. Tabell 2.2. Vattenflöde (m 3 /s) i Svartån, mätstation Svanå (ALcontrol, , 2005, 2006, 2007, 2008). År Min Medel Max ,24 4,23 7, ,97 5,20 9, ,26 3,31 8, ,3 5,5 13, ,77 3,6 9, ,703 5,41 12,6 Medelvärde 1,2 4,5 10,3 Uppström i Svartåns avrinningsområde ligger Hörendesjön. För denna sjö har 100- årsflödet samt det högsta flödet beräknats till 19 respektive 27,5 m 3 /s (SMHI, 2000). Länsstyrelsen i Västmanlands län har genomfört en preliminär kartläggning och statusklassificering av ett antal sjöar och vattendrag inom bland annat Svartåns avrinningsområde (Lst Västmanlands län, 2007). Klassificeringen görs i en femgradig skala där statusklass 4 (god) motsvarar förhållanden som normalt gäller för en sjö eller ett vattendrag vid opåverkade förhållanden. Den uppströms liggande Hörendesjön, Svårtåns sträckning mellan Fläcksjön och mynningen av Prästhytteån samt Fläcksjön har alla tre tillförts statusklass 3 (Måttlig) avseende biologiska faktorer vilket visar på viss påverkan. 2.4 Byggnader Kvarnbyggnaden finns kvar, men impregneringsbyggnaden och sågverksbyggnaden är båda rivna. Den senare revs När impregneringsbyggnaden revs är oklart. Kvarnbyggnaden har byggts om och användes av behandlingshemmet på 1980-talet och en bit 13

14 in på 1990-talet. Den används till och från även idag. Enligt nuvarande fastighetsägaren luktar det ibland konstigt inne i kvarnbyggnaden. Det finns flera förrådsbyggnader på området. Två ligger inom den södra delen av fastigheten Sand 1:26 och en inom fastigheten Sand 1:18. Vidare finns en länga med tre byggnader vid fastighetens gräns mot fastigheten Sand 1:2 i norr. Dessa byggnader kan identifieras i Figur Förhållanden i omgivningen, t ex skyddsobjekt Enligt länsstyrelsen Länskartor finns ett flertal skyddade områden och områden för riksintresse. Cirka en kilometer söder om Sand 1:26 ligger Fläckebo naturreservat. Inom fem kilometers radie från Sand 1:26 ligger ett flertal Natura 2000-områden; Gussjön, Fläcksjön, Fläckebo, Nötmyran, Gorgen och Vitmossen. Norr om Salbohed ligger ett vattenskyddsområde (Tvärhandsbäcken Knipkälla). Avståndet från den aktuella fastigheten till vattenskyddsområdets södra gräns är knappt två kilometer. Cirka fem kilometer norr om Salbohed ligger Nötmyran, ett odlingslandskap som är klassat som Riksintresse kulturmiljövård. Svartåområdet är klassat som Riksintresse för naturvård. De objekt som bedöms ligga nedströms Sand 1:26 är Gussjön, Fläcksjön, Fläckebo och Vitmossen. 2.6 Topografi Fastigheten sluttar från norr till söder och från väster till öster. Nivåskillnaden mellan det nordvästra och sydvästra hörnet av fastigheten är ungefär tre meter. Från bostadshuset på Sand 1:18 till en nord-sydlig linje genom kvarnbyggnaden är höjdskillnaden cirka en halvmeter. Längre österut finns slänt vilket gör att markytan ligger cirka två meter lägre i området vid impregnerings- och sågverksbyggnaderna östra delar. Marknivåer inom och i anslutning till Sand 1:26 redovisas i bilaga Geologisk uppbyggnad Badelundaåsen är en stor ås som sträcker sig genom stora delar av Svealand; från Nyköpingstrakten i söder till Siljan i Dalarna. I åsen finns ett flertal grundvattenmagasin. Salbohed ligger i den södra änden av ett av dessa magasin (betecknad B6 i SGU, 2005). Badelundaåsen är en viktig grundvattentillgång med stor betydelse för vattenförsörjningen inom Sala kommun. Från täkten Knipkällan ca 5 km norr om Sand hämtar flera samhällen inom kommunen sitt vatten (Sala kommun, 2010). Gränsen för vattenskyddsområde tillhörande Knipkällan går cirka 2 km norr om Sand. Närmaste större vattentäkt söder om Sand ligger i Sätrabrunn cirka 6 km sydost om Sand. Det finns planer på att anlägga en reservvattentäkt någonstans söder om Salbohed. Enligt SGU:s vattenkarta uppges Badelundaåsen i jämnhöjd med Sand ha uttagsmöjligheter i storleksordningen l/s vilket innebär mycket stor grundvattentillgång (SGU, 2010a). Åsen fortsätter söder om Sand och svänger av sydost mot Sätra brunn. Närmaste dricksvattenbrunn ligger på grannfastigheten Sand 1:18 (WSP, 2005). Även fastigheten Sand 1:2 har en dricksvattenbrunn. Enligt SGU:s brunnsarkiv ligger närmaste brunn cirka 500 m väster om det förorenade området, brunnen är bergborrad och användningen uppges vara som energibrunn. Söderut, dvs nedströms Sand 1:26, ligger enligt brunnsarkivet en brunn på ca 1,5 km avstånd, brunnen är grävd till 10 m djup, ingen användning finns angiven i brunnsarkivet ( SGU, 2010c). Drygt 500 m 14

15 väster om Sand 1:26 ligger fem fastigheter (Sörsalsbo 3:5, 4:47, 27:2, 27:3 och 27:4) som alla har enskilt vatten och avlopp (e-post Ida Johansson, Sala kn). Enligt SGU:s hydrogeologiska kartor markeras det parti av Badelundaåsen som ligger direkt söder om Sand som ett sammanhängande område med täta jordlager där vattenförande lager kan förekomma. Senare geofysiska undersökningar utförda av SGU visar att utbredningen av grundvattenmagasinet i åsen söder om Sand är relativt konstant mot Sätra brunn (SGU, 2010b). Samma undersökningar visar, baserat på uppmätta grundvattennivåer, att strömningsriktningen i åsen är riktad söderut med en lågpunkt i Fläckebo cirka 3 km söder om Sand. Efter Fläckebo ökar grundvattennivåerna i åsen igen mot Sätra brunn. I anslutning till Sand finns uppgifter om mäktigheter på lagerföljder där två meter sand överlagrar fyra meter lera som i sin tur överlagrar 33 meter sand (SGU, 2010a). För brunnar i Salbohed norr om Sand uppges jorddjupet till cirka 20 meter (SGU, 2010c). Genomförda undersökningar visar att marken inom Sand 1:26 består av ett mer genomsläppliga jordlager ned till cirka 1,5-2 meters djup. Detta utgörs av fyllmaterial (sand, grus, tegel, bark och spån) och under detta sand. Fyllen har en mäktighet på cirka en halvmeter i de centrala delarna av området för att öka till 1-1,5 meter i den östra delen av fastigheten. Detta underlagras av ett lerlager med en mäktighet på upp till i allmänhet en halv meter i de centrala delarna för att i de östra delarna öka till cirka två meter. Ställvis är lerlagret åtminstone fem meter djup. Även direkt under den fd impregneringsbyggnaden återfinns ett cirka två meter mäktigt lerlager. Under leran återfinns sand. Sanden har påvisat ned till åtminstone 6-7 meter under markytan där borrningarna har avbrutits. I borrprotokoll i bilaga 2 redovisas jordlagerföljder i mer detalj. 2.8 Grundvattenförhållanden Fastighetens avrinningsområde för ytligt grundvatten, se nedan, är relativt begränsat och har skattats till cirka 1,2-1,5 gånger fastighetens yta, dvs 1,9-2,4 hektar. Detta område utgörs, förutom av själva fastigheten, av odlingsmark och skog norr och öster som Sand 1:26. Årsavrinningen i området uppges vara ca 200 mm/år (SNA, 1995). Avrinningen motsvarar summan av ytvattenavrinning och det vatten som infiltrerar marken och bildar grundvatten. Med anledning av att området i stort sett saknar hårdgjorda ytor, se avsnitt 2.2, antas grundvattenbildningen vara identisk med årsavrinningen. Då fastigheten Sand 1:26 har en total yta på ca 1,6 ha, ger detta en grundvattenbildning inom fastigheten på cirka m 3 /år. Inom undersökningsområdet har två grundvattenmagasin i jord identifierats; ett ytligare magasin med sin yta i fyllmaterial/lera och ett djupare magasin i åsen. Mätningar som gjorts av grundvattennivåer i närliggande rör i den östra delen av fastigheten (GV9 och GV21) visar att det förkommer partier inom åsen där grundvattentrycket är högre i det djupare magasinet än det ytliga. Detta innebär att grundvattenströmningen är uppåtriktad. Detta är samstämmigt med de uppgifter som finns angående förekomst av källor i området, dvs naturliga grundvattenutflöden. Enligt SGU:s källarkiv ligger Sandkällan cirka 400 meter sydväst om den aktuella fastigheten och ytterligare en källa ligger cirka 200 meter nordost om fastigheten (SGU, 2009a). Baserat på mätningar av grundvattennivå i de två närliggande rören GV5 och GV20 bedöms dock att det sker en nedåtriktad grundvattenströmning från det ytliga till det djupa magasinet inom de centrala delarna 15

16 av fastigheten. Att det sker in inströmning till åsen i anslutning till den aktuella fastigheten stöds av de undersökningar som genomförs av SGU där området betecknas om tillrinningsområde mot magasin (SGU, 2010b). Avståndet mellan markytan och grundvattennivån ligger på ca 1-1,5 meter i grundvattenrören i de centrala delarna av fastigheten. Absolutnivåer för samtliga mätpunkter redovisas i Tabell 2.3. Data för grundvattenrör och uppmätta nivåer redovisas i bilaga 2. Tabell 2.3. Uppmätta grundvattennivåer. Rör GV-nivå (+ höjd) Beskrivning Okt 2009 Dec 2009 Feb 2010 Aug 2010 GV Djupt rör GV Grunt rör GV Djupt rör GV Djupt rör GV Djupt rör GV Djupt rör GV Grunt rör GV Grunt rör GV Grunt rör GV Djupt rör GV30 Not 1 < < Djupt rör GV <59.86 <59.96 Grunt rör GV Djupt rör GV Fryst Djupt rör GV51 <60.8 <60.23 <60.57 Grunt rör WSP <58.59 Grund brunn WSP Djupt rör REF Djupt rör Ref 1 <60.2 Djupt rör Not 1. Röret slogs ned ytterligare drygt två meter i etapp 2 (december 2009). Utgående från nivåer uppmätta i grundvattenrör har en grundvattenyta för det grunda magasinet inom fastigheten interpolerats fram genom krieging med programmet Surfer, se Figur 2-2 och Figur 2-3. Interpolering av grundvattennivåer har även gjorts för det ytliga grundvattenmagasinet, se Figur 2-4 och Figur 2-5. Interpolering baseras på mätningar vid två tillfällen februari 2010 respektive augusti Vid interpolering strävas efter att endast rör med uppmätt grundvattennivå beaktas, dvs torra rör som GV51 redovisas inte. Dock har vissa torra rör använts ändå, t ex GV31, då datapunkterna annas blir för glesa för en interpolering. Då datapunkterna för interpoleringen varken är många eller yttäckande ger modelleringen inte en detaljerad bild av grundvattenströmningen över hela fastigheten utan resultatet används för att ge en översiktlig bild av grundvattensituationen. Bedömning av strömningsförhållanden och strömningsriktningar baseras på två mättillfällen, februari 2010 respektive augusti Mellan mättillfällena varierar gradientbilden något, dock ändras riktningen generellt inte vilket tyder på en relativt stabil strömningsriktning. Regionalt bedöms strömningsriktningen i åsen vara i sydlig riktning, dock förekommer lokala avvikelser enligt nedanstående beskrivning. Av Figur 2-2 och Figur 2-3 framgår att de högsta grundvattennivåerna i grunda rör mäts upp nordväst om de centrala delarna av fastigheten för att sedan sjunka åt sydost. 16

17 Detta medför att strömningen i det övre grundvattenmagasinet sker åt sydost från det förorenade området. Gradienten varierar mellan 0,01 0,02 m/m. I Figur 2-4 och Figur 2-5 observeras att de högsta grundvattennivåerna i djupa rör mäts upp inom de centrala delarna av fastigheten vilket medför att strömningen från det förorenade området kan ske åt flera håll i det djupa grundvattenmagasinet. Den huvudsakliga strömningsriktningen från det förorenade området bedöms vara åt ost eller sydost där medelgradienten är som störst och beräknas till cirka 0.01 m/m. Dock visar uppmätta grundvattennivåer att det även kan ske en strömning åt nord och nordost där medelgradienterna varierar mellan 0,001-0,002 m/m. Enligt uppgift sker infiltration av spillvatten från Sand 1:18 inom fastigheten Sand 1:26, se avsnitt 3.2, något som möjligen kan bidra till att förklara den observerade förhöjningen av trycknivån i grundvattnet öster om impregneringsbyggnaderna. De nivåer som uppmätts i provtagningspunkten för ytvatten i diket (YT3, se bilaga 3) ligger på +58,2 i oktober 2009 och +57,7 i december Då dessa nivåer ligger lägre än grundvattennivån centralt inom fastigheten (+59,6 respektive +59,7 i GV5), görs bedömningen att diket utgör utströmningsområde för grundvatten (uppmätta nivåer visar på en hydraulisk gradient på i medeltal cirka 0,008). Att så kan vara fallet stöds av förekomsten av grundvattenkällor i området. Cirka 100 meter norr om fastigheten rinner diket genom en källa (betecknad Sand i SGU:s databas över källor). Därmed görs bedömningen att bidrag från grundvatten jämfört med ytvattentillrinning till diket kan vara betydande, åtminstone under perioder med liten nederbörd. Sammanfattningsvis bedöms lokal spridning i det undre grundvattenmagasinet vara möjlig i flera olika riktningar från den förorenade fastigheten, dock är den regionala strömningsriktningen söderut. För det övre grundvattenmagasinet bedöms grundvattenströmning från fastigheten ske i ostligt till sydlig riktning. De undersökningar som genomförts visar på att åsmaterialet utgör av sand. Baserat på litteraturdata uppskattas den hydrauliska konduktiviteten till mellan 10-5 och 10-4 m/s (Naturvårdsverket, 2002a) 17

18 Figur 2-2 Interpolerade grundvattennivåer för februari 2010 baserat på mätningar i grunda grundvattenrör. Figur 2-3 Interpolerade grundvattennivåer för augusti 2010 baserat på mätningar i grunda grundvattenrör. 18

19 Figur 2-4 Interpolerade grundvattennivåer för februari 2010 baserat på mätningar i djupa grundvattenrör. Figur 2-5 Interpolerade grundvattennivåer för augusti 2010 baserat på mätningar i djupa grundvattenrör. 19

20 3 Historisk redogörelse 3.1 Områdets industrihistoria Sågverksamhet har bedrivits inom fastigheten mellan 1905 och Under perioden bedrevs tryckimpregnering av virke. Kvarnverksamhet bedrevs från Det är oklart när verksamheten lades ned men under perioden 50- och 60-talet bedrevs betning (länsstyrelsens MIFO fas 1 inventering). En smedja har funnits på fastigheten. Smedjan var belägen i den södra delen av Sand 1:26. Smedjan revs enligt muntlig uppgift på 50-talet. Figur 3-1 visar ett flygfoto över fastigheten från Av fotot framgår att större delen av fastigheten utnyttjas i verksamheten vid denna tidpunkt. Impregneringsbyggnaden, sågverksbyggnaden och kvarnbyggnaden ligger i den centrala delen av bilden. Fastighetens norra, nordöstra och östra del används som upplagsplatser. Även den södra delen av fastigheten, där Sand 1:26 angränsar till fastigheten Sand 1:4, tycks fungera som upplag. Direkt väster om kvarnbyggnaden ligger timmer eller virke upplagt. Ytterligare flygfoton finns i bilaga 10. Figur 3-1. Flygfoto över fastigheten från Lantmäteriet medgivande MS2009/

21 3.2 Dag- och spillvattenledningar Det finns en ledning som leder spillvatten från bostadshuset på Sand 1:18 och en annan ledning som leder spillvatten från kvarnbyggnaden på Sand 1:26. Vattnet leds till en infiltrationsanläggning inom Sand 1:26. Infiltrationsytan är lokaliserad direkt söder om sågverksbyggnaden ovanför slänten. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Sala kommun gav tillstånd att inrätta denna anläggning 1989, dvs efter det att den industriella verksamheten hade lagts ned. 3.3 Industriella processer och hanterade ämnen I detta avsnitt redovisas uppgifter om de industriella verksamheter som har bedrivits inom Sand 1:26. Uppgifterna baseras i huvudsak på uppgifter från länsstyrelsens MIFO fas 1 inventering och muntliga uppgifter från den tidigare verksamhetsutövaren (Arne Carlsson) som intervjuades inom WSP:s utredning (se bilaga 8). Enligt länsstyrelsens MIFO fas 1 inventering ska följande kemikalier ha används inom de verksamheter som har bedrivits: cuprinol, pentaklorfenol, kvicksilver, fluorider, oxinkoppar, azolater och acetater Såg- och impregneringsverksamheten Typen av kemikalier som har använts i samband med impregneringsverksamhet är beroende av vilken metod som har använts för impregnering och under vilken tidsperiod som verksamheten har bedrivits. Enligt muntlig uppgift (Arne Carlsson) ska endast Cuprinol ha används vid impregneringen, och att då pentaklorfenol förbjöds 1978 användes den nya cuprinolen. Enligt Kemikalieinspektionen har en rad olika cuprinolpreparat funnits på marknaden. Mellan 1973 och 1977 fanns ett preparat med namnet KP Cuprinol som innehöll kopparkarbonat och tetraklorfenol som verksamma beståndsdelar. Enligt Naturvårdsverket (1999c) användes KP Cuprinol redan från 1961 och de aktiva substanserna var kopparsalt och klorfenolat innehållande natriumsalter av högklorerade fenoler (Na PCP 66%). Rester från hantering av KP Cuprinol har påvisats inom området, se Figur godkändes ett preparat med namnet Cuprinol tryck vars verksamma beståndsdelar utgjordes av tetraminkoppar och ammoniumoktanoat. Enligt MIFO fas 1 förbrukades kg salt per år. Inga andra uppgifter om förbrukade kemikaliemängder är kända. Figur 3-2. Påse för KP-Cuprinol funnen vid provpunkt

22 I länsstyrelsens MIFO fas 1 inventering refereras till en muntlig uppgiftslämnare (Sören Berglund) som anger att trycktuben till en början stod utomhus på bara marken. En senare uppgiftslämnare (Arne Carlsson) gör gällande att tuben stod på asfalt redan från början. I dagsläget finns spår som visar att åtminstone delar av området där byggnaden för impregnering låg är asfalterad. Arne Carlsson gör även gällande att impregneringstuben stod i en tegelbyggnad som han kallar ångpannerummet och att cuprinol (i saltform) lagrades bredvid tuben. Ett bygglov från 1974 ger tillstånd att anlägga ett tak över impregneringen. En avrinningsränna ska ha samlat upp spill och lett detta till ett kar som stod i slutet av asfaltkanten. Spillet återanvändes i processen. Vid fältbesöket 2009 påträffas något som liknas vid ett badkar (cirka 1,2 0,7 m) i den östra delen av impregneringsbyggnaden, se Figur 3-3. Figur 3-3. Rester av kar i området öster om den fd impregneringsbyggnaden. Det impregnerade virket ska ha lagts upp för att torka på en yta cirka fem meter norr om impregneringstuben och inga av de andra virkesplatserna ska ha används för impregnerat virke. Oimpregnerat timmer lagrades i den östra delen av fastigheten. Virke (oklart om det avser behandlat eller inte) ska ha lagrats i flera byggnader. En ångpanna ska ha varit lokaliserad i en röd kur söder om sågen och oljan ska ha lagrats i en cistern ovan jord bredvid den röda kuren, se bilaga 8. Denna kur har inte kunna lokaliserats på de flygfoton som är tillgängliga Kvarnverksamheten Det är inte känt vilket eller vilka medel som har använts för betning, inte heller hur stora kemikaliemängder som har använts. Ett tillstånd för betning av spannmål med bekämpningsmedel tillhörande klass 1 och 2 utfärdades av polismyndigheten i Sala kommun den 7 april I detta tillstånd refereras till Arbetarskyddsstyrelsens anvisning nr 30 angående förebyggande av förgiftning vid betning med kvicksilverhaltiga betningsmedel. Enligt muntlig uppgift (se bilaga 8) ska betningsvätskan ha förvarats i en behållare som stod alldeles innanför de gamla väggarna, i kvarnbyggnadens södra del. 3.4 Avfallshantering Ingenting är känt angående hanteringen av avfall som uppstod i samband med de verksamheter som har bedrivits. 22

23 4 Utförda undersökningar 4.1 Tidigare utförda undersökningar Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Sand 1:26, Salbohed, WSP (2005) En översiktlig miljöundersökning genomfördes i syfte att kartlägga föroreningssituationen inom fastigheten. I uppdraget ingick även att inventera och komplettera befintligt underlagsmaterial, genomföra en riskklassning enligt MIFO fas 2 samt att diskutera eventuella efterbehandlingsåtgärder. Undersökningen omfattade jordprovtagning med skruvborr i tretton punkter, installation av två grundvattenrör samt provtagning av dessa rör och två brunnar. Jordprover togs i allmänhet ut till ett djup av tre meter, dvs ned i den lera som underlagrar fyllmaterialet. I tre punkter provtogs material ned till sex meters djup (dvs i åsmaterialet) och i två av dessa punkter installerades grundvattenrör. Fältarbetet genomfördes i två etapper; oktober 2004 och mars Förekomst av organiska och oorganiska förorening i både mark och ytvatten påvisades. Koppar överskrider det generella riktvärdet för känslig markanvändning (KM) i sju av tretton analyserade prover. I fyra av dessa sju prover överskrids även det generella riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM). De högsta halterna påvisas i den östra delen av den fd impregneringsbyggnaden. I en punkt ligger kopparhalten på mg/kg i ytan och på drygt 200 mg/kg i ett prov på djupet 4,9-5,5 m. Av övriga analyserade metaller överskrider inget ämne det generella riktvärdet för KM. Enda undantaget är kvicksilver som ligger strax över riktvärdet i ett prov. Tunga alifatiska kolväten påvisas i två jordprover i samma del av området där mycket höga kopparhalter påvisas. Likaså påvisas här klorfenoler i halter över generellt riktvärde för MKM. Ett brett spektrum av pesticider analyseras i ett jordprov samt guazatintriacetat i två jordprover och två grundvattenprover utan att påvisa någon av de analyserade ämnena. De analyser som har gjorts på prover utanför området där impregneringen har skett visar inte på några förhöjda halter av analyserade parametrar. 4.2 Utförda fältarbeten Strategi för utförda undersökningar Som underlag för planeringen av fältundersökningarna användes resultaten från tidigare markundersökning, muntliga uppgifter om den hantering som har skett och historiska flygfoton. Baserat på detta material togs en preliminär konceptuell modell fram för att beskriva bland annat föroreningssituationen och spridningsförutsättningarna inom området. Denna genomgång indikerade att större delar av fastigheten kunde befaras vara påverkade av föroreningar än vad som var kartlagt inom den översiktliga markundersökningen. I projektets inledning beslutades därför i samråd med beställaren och länsstyrelsen att dela in fältarbetet i två etapper. Med detta som utgångspunkt tog Kemakta fram en provtagningsplan som syftade till att ge en god bild av utbredningen av markföroreningar inom undersökningsområdet. Dessutom utfördes undersökningar för att bedöma föroreningssituationen i grundvatten, ytvatten och dikessediment som underlag för en riskbedömning och en eventuell åtgärdsutredning. 23

24 Baserat på resultatet från etapp 1 togs en ny provtagningsplan fram för etapp 2 med syfte att avgränsa föroreningarna i mark, i såväl plan som djupled. Kompletterande undersökningar genomfördes även för grundvatten och ytvatten för att stärka underlaget för riskbedömning och en eventuell åtgärdsutredning. Efter en utvärdering av resultaten från etapp 1 och 2 beslutade beställaren att utöka undersökningarna (etapp 3). Syftet med dessa undersökningar var att reducera osäkerheter vad gäller åtgärdsbehovet inom vissa delar av fastigheten samt att utöka undersökningen avseende förekomsten av pesticider inom fastigheten. Exempelvis genomfördes provtagning med GeoProbe för uttag av prover ned till cirka åtta meter inom impregneringsplatsen där tidigare provtagning med skruvborr har indikerat förekomst av förorening i djupare jordlager. Dessutom kompletterades undersökningen med skruvborrning i ytterligare knappt 20 punkter. Samtliga fältarbeten utfördes av Stig Gustavsson, PentaCon, med undantag för provtagning med GeoProbe som utfördes av Geonova under ledning av Peder Englund. En sammanfattning av antalet provpunkter ges i Tabell 4.1. De olika provpunkternas läge redovisas i bilaga 3. Samtliga provpunkter är inmätta i RT R g V 0:-15 och avvägda i höjdsystem RH00. Provpunktskoordinater redovisas i bilaga 3. Tabell 4.1. Medium Antal provpunkter i olika medier. Antal provpunkter Etapp 1 Etapp 2 Etapp 3 Jord, skruvborrning Jord, provgrop 10-1 Jord, GeoProbe Grundvatten Nivårör Ytvatten Dikessediment Beskrivning av fältarbete Jordprovtagning Jordprovtagning har genomförts med skruvborrning, GeoProbe och provgropsgrävning. GeoProbe medger att i huvudsak ostörda jordprover tas ut. Utrustningen består av ett yttre foderrör och ett inre rör plaströr med vilket en borrkärna tas ut. Syftet med denna utformning är att undvika korskontaminering av massor från olika nivåer. Jordprov togs ut som ett samlingsprov över varje halvmetersintervall alternativt vid övergång till ny jordart med undantag för den översta halvmetern där prov generellt togs ut inom två nivåer. I provgropar togs prov ut från provgropens olika schaktväggar alternativt från skopa. Uttagna jordprover överfördes till diffusionstäta påsar. Jordarten bestämdes genom okulär besiktning inom varje provnivå. Samtidigt antecknades observationer som färgförändringar, lukt, etc. 24

25 Grundvattenprovtagning Grundvattenrör installerades i skruvborrade punkter. Generellt har PEH-rör (63/52 mm) använts. I några punkter har stålrör (36/25 mm) slagits ned. Samtliga rör försågs med lock. Data för samtliga grundvattenrör redovisas i bilaga 2. Huvuddelen av prover för metallanalys filtrerades i fält med 0,45 µm engångsfilter. I vissa prover var mängden suspenderat material så hög att proverna istället filtrerades på laboratorium. I sju av rören har även ofiltrerade vattenprover tagits ut för analys med syfte att belysa risken för partikelbunden föroreningsspridning av metaller. Vilka prover som har analyserats i fält, på laboratorium respektive analyserats ofiltrerade redovisas i bilaga 4. Ytvatten- och sedimentprovtagning Ytvattenprovtagning genomfördes i två punkter i det dike som löper öster om fastigheten. Det ena provet (YT1) uttogs cirka 100 m norr om Sand 1:26. Det andra provet (YT3) uttogs nedströms fastigheten, ungefär där diket når väg 771. Ett prov var tänkt att tas ut i en punkt direkt norr om Sand 1:26 där flygfoto indikerade ett dike (YT2). Vid fältarbetet konstaterades att det inte fanns något dike att provta utan enbart en mindre vattensamling varför provpunkten utgick. Prover på ytvatten togs ofiltrerade direkt i flaska. Prov på dikessediment togs ut med spade i två punkter (Sed1 och Sed3). Dessa är identiska med YT1 och YT3. Kvarnbyggnad Syftet med provtagningen i kvarnbyggnaden var dels att få information om golvkonstruktionen, dels att provta material som misstänks ha utgjort golvyta då betningsverksamheten bedrevs. Om det bedömdes relevant skulle även marken under byggnaden provtas. Då betningsvätskan enligt muntlig uppgift ska ha förvarats i en behållare som stod alldeles innanför de gamla väggarna i byggnadens södra del fokuserades provtagningen till två rum i denna del av byggnaden. En Etapp 1 Fältarbetet genomfördes under perioden 1-6 oktober Jordprovtagning med skruvborr genomfördes i 29 punkter och genom provgropsgrävning i nio punkter inom fastigheten. Provgropar grävdes inom den norra upplagsplatsen (3 st), den östra upplagsplatsen (4 st) och den sydöstra upplagsplatsen (3 st). I elva av punkterna installerades grundvattenrör av PEH. I två punkter slogs ett stålrör ned. Prov på ytvatten och sediment togs ut i två punkter i ett närliggande dike (YT1 och YT3). Ett första försök till referensprov (Ref1) togs ut drygt 800 meter norr om fastigheten. Då inget vatten hade påträffats efter borrning ned till drygt sex meters djup beslutades att flytta referensprovpunkten (Ref101) till den södra delen av Salboheds samhälle, cirka 250 meter norr om Sand 1:26. I referensprovpunkten Ref101 togs prov på jord och grundvatten ut. 25

26 4.2.4 Etapp 2 Fältarbetet genomfördes under perioden 7-10 december Skruvborrning genomfördes i 14 punkter inom fastigheten. I en av dessa punkter installerades ett grundvattenrör av PEH. I två punkter slogs ett stålrör ned. I två punkter (D1 och D2) togs prov jordprov ut med spade ned till 0,2 m. Ytvattenprov togs ut vid samma ställen i diket som inom etapp 1. Hål togs upp i golvet i två rum (B1 och B2) i den södra delen av kvarnbyggnaden för provtagning av eventuella äldre byggnadsmaterial alternativt naturlig mark under byggnaden. I båda provpunkterna (B1 och B2) påträffades ett äldre trägolv under det befintliga golvet. I provpunkt B1 återfanns ett betonggolv cirka tre decimeter under trägolvet. I den andra provpunkten fanns inga ytterligare konstruktionsmaterial under trägolvet Etapp 3 Fältarbetet genomfördes under perioden augusti Skruvborrning genomfördes i 18 punkter inom fastigheten ned till mellan en och två meters djup och i en punkt togs prov jordprov ut med spade ned till 0,9 m. Vidare uttogs prover med GeoProbe ned till cirka åtta meters djup i åtta punkter inom impregneringsplatsen. Grundvattenprov togs ut i fyra tidigare installerade rör för analys av pesticider. Prov togs även i referensrör för grundvatten. Dricksvatten från fastigheterna Sand 1:2 och Sand 1:18 provtogs för analys av dioxin och pesticider. Som komplement analyserades dioxin och pesticider på ett antal sparade prover från tidigare etapper Analyslaboratorier Kemiska analyser har utförts av ALS Scandinavia AB. 4.3 Utförda analysarbeten Ett urval av proverna skickades till laboratorium för kemisk analys. En sammanställning över genomförda analyser redovisas i Tabell 4.2. Metallanalys på jord har utförts med tre olika analyspaket. 88 prover har analyserat enligt ALS paket M-1c. Vid denna analys homogeniseras, torkas och siktas (< 2 mm) provet innan analys. 85 prover har analyserats med M-1x. Denna metod är identisk med M-1c förutom att provet inte homogeniseras, torkas och siktas innan analys. Slutligen har 24 prover analyserats med en modifierad variant av M-1c innebärande att provet torkas men inte homogeniseras eller siktas innan analys. Vid analys enligt M-1c och den modifierade varianten av denna redovisas metallhalten i enheten mg/kg torrsubstans (TS), för M-1x i mg/kg våtvikt. Ofiltrerade grundvattenprover analyserades med avseende på tungmetaller efter uppslutning (ALS paket V-2). Då tillrinningen av grundvatten var dålig i några av de installerade grundvattenrören har det planerade analysprogrammet för grundvatten modifierats i förhållande till provtagningsplanen. 26