antagandehandlingdecember 2003 ÖVERSIKTSPLAN 2003 för Gnesta kommun

Transkript

1 antagandehandlingdecember 2003 ÖVERSIKTSPLAN 2003 för Gnesta kommun

2 2

3 FÖRORD Översiktsplanen för Gnesta kommun antogs av kommunfullmäktige Den visar i stora drag hur kommunen tänker sig att mark- och vattenområdena bör användas i framtiden och hur bebyggelsen kan utvecklas. Kommunfullmäktige beslutade i januari 2000 att påbörja arbetet med framtagande av ny översiktsplan. Förra översiktsplanen antogs 1991, innan Gnesta blev egen kommun Under våren 2001 hölls möten i kommunens fyra tätorter med medborgardialog kring förslag till vision för kommunen. Samråd kring ett förslag till översiktsplan genomfördes maj-juni 2002, också med allmänna möten i alla fyra tätorter. Utställningshandlingar togs fram under våren 2003, och utställning genomfördes juli-september Ledningsgrupp Gert Nilsson Jonny Karls son Göran Benedicks (tom dec 2002) Inga-Lill Fredriksson (tom dec 2002) Håkan Bratt (tom dec 2001) Åke Nilsson (tom dec 2002) Henric Sörblad (from jan 2003) Mats Klasson (from jan 2003) förord Planarbetet har utförts av en arbetsgrupp sammansatt av tjänstemän från samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunledningskontoret, under ledning av kommunstyrelsens och miljö- och byggnämndens presidier. Arbetet med översiktsplaneringen kommer att fortsätta genom framtagande av en fördjupning för Stjärnhov tätort samt översyn av gällande fördjupning av översiktsplanen för Gnesta tätort. Den senaste tidens utveckling med en ständigt ökande befolkning, nya infrastruktursatsningar samt närheten till Stockholm och, sist men inte minst - Gnestas vackra natur - kommer troligen att innebära ett fortsatt högt intresse för att bygga och bo i kommunen. Vår förhoppning är att översiktsplanen kommer att bidra till en långsiktigt god användning av våra marker och vatten i Gnesta kommun genom att vara ledstjärna i planeringsarbete som rör kommunens utveckling, bebyggelse och miljö. Vi hoppas också att den kan vara en kunskapskälla både för våra kommuninvånare och besökare. Gert Nilsson Jonny Karlsson Kommunstyrelsens ordförande Miljö- och byggnämndens ordförande Medverkande tjänstemän Torbjørg Sekse, projektledare Bertil Karlsson Kristina Dellrud Sune Eriksson Roger Knutsson Sofia Reimbert Kent Dornelius Johan Dahl berg Lilian Eriksson, kartor och layout Foton i denna skrift är, om inget annat anges, i huvudsak tagna av: Bertil Karlsson och Kenneth Norberg Bilderna på omslaget: Stora hotellet, ån mellan Klämmingen och Frösjön, och Björnlunda hembygdsgård Kopierad hos Nockeby Tryckeri AB 3

4 innehåll Innehåll FÖRORD... 3 INNEHÅLL... 4 INLEDNING... 6 Varför översiktsplan?... 6 Tidshorisont... 6 Juridisk status... 6 Tidplan, process... 6 Fördjupningar av översiktsplanen... 7 Övriga kommunala plandokument... 7 Läsanvisningar... 7 OMVÄRLD... 8 Regional utveckling... 8 Agenda De nationella miljökvalitetsmålen MÅL OCH VISIONER Vad har hänt sedan förra översikstplanen Vision Strategi Kommunövergripande mål NATUR Nationella miljömål Kommunala mål Landskapet Riksintressen Naturreservat Natura Fågeldirektivet Biotopskyddsområden Naturminnen Kunskapsläget om naturvärden NATURRESURSER Nationella miljömål Nationella delmål Kommunal vision Kommunala mål Gällande bestämmelser Grus och berg Malmer och mineral Torv Vindkraft Opåverkade områden Strategi / riktlinjer KULTUR Nationella miljömål Kommunala mål Riksintresse för kulturvården Övriga intressanta kulturmiljöer Kulturreservat Byggnadsminnen Fornminnen Kyrkor och kyrkomiljöer Industrimiljöer Riktlinjer / strategi VATTEN Nationella miljömål Kommunala mål Sjöar och vattendrag Vattendirektivet Dagvatten Grundvatten Försurning Övergödning Skyddsvärda vatten Strandskydd BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos FOLKHÄLSA Nationella miljömål Kommunala mål God hälsa kräver bra livsmiljö Sociala förhållanden BEBYGGELSE Nationella miljömål Nationella mål för arkitektur, formgivning och design Kommunala mål Nuläge Framtid Strategi Omvandling Förtätning/komplettering Byggande på landsbygden Utformning och placering av byggnader i landskapet Samlad bebyggelse Byar av kulturhistoriskt värde KOMMUNIKATIONER Nationella mål Kommunala mål Riksintresse och restriktioner

5 Inledning Kollektivtrafik Strategier/riktlinjer kollektivtrafik Biltrafik Strategier/riktlinjer biltrafik Gång- och cykelvägar Trafiksäkerhet Data- och telekommunikation Flyg SAMHÄLLSSERVICE Nationella miljömål Övergripande kommunala mål Inledning timmarsmyndigheten Skola Förskola Äldreomsorg Handikappomsorg Individ- och familjeomsorg Kultur och fritid, medborgarkontor Vatten och avlopp Renhållning Energi Räddningstjänst Civil beredskap Övrig samhällsservice MILJÖSTÖRNINGAR OCH RISKHÄNSYN.. 55 Nationella miljömål Inledning Miljöstörningar Riskhänsyn NÄRINGSLIV OCH HANDEL Visionen Mål Företagen i kommunen Kommunens arbetstillfällen Handel Levande tätortscentrum Framtiden Strategi Förutsättningar JORD- OCH SKOGSBRUK Nationella miljömål Kommunens långsiktliga mål Jordbruk Skogsbruk FRILUFTSLIV OCH TURISM Nationella miljömål Kommunala mål Riksintressen Övriga intressanta områden FÖRSVARET Försvarets intressen PLANFÖRSLAGETS HUVUDDRAG.. 70 Två kommunikationsaxlar Fyra tätorter Viktiga satsningsområden Ökande befolkning Nya bostäder, omvandling fritidshusområden Långsiktlig hållbar utveckling Opåverkade områden Näringslivsutveckling Områden med samlad bebyggelse Detaljplanekrav Fördjupning av översiktsplanen KONSEKVENSBEDÖMNING Miljökonsekvenser Kommunalekonomiska konsekvenser Sociala konsekvenser FORTSATT ARBETE Fördjupning av översiktsplanen för Stjärnhov Åkers Bergslag Utvärdering Båvenplanen Energiplan Näringslivsplan Handlingsplan för folkhälsoarbetet Lokala miljömål Områdesbestämmelser NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL...77 KARTOR sid 85 Karta nr Natur... 1 Naturresurser... 2 Opåverkade områden Kultur... 3 Vatten... 4 Bebyggelse... 5 Kommunikationer... 6 Vägnätet Kommunikationer... 7 Kollektivtrafik Samhällsservice... 8 Insatstider Miljöstörningar och riskhänsyn... 9 Friluftsliv och turism Planförslag Rekommendationer för planering och byggande innehåll 5

6 inledning INLEDNING Varför översiktsplan? I Sverige har kom mu ner na ett stort ansvar för viktiga sam hälls frå gor. En helhetssyn på ut veck ling en i kom mu nen behövs. Över sikts - pla nen ska visa rikt ning en framåt och behandla viktiga frågor för kommunen och kommunens utveckling. Olika frågor behandlas till sam mans för att skapa en bild av den framtida livs mil jö vi önskar. Planen sammanfattar frå gor där den dagliga han te ring en ligger hos oli ka förvaltningar och myn dig he ter och ger en gemensam utgångspunkt för handlande. Pla nen är också ett samlat kunskaps- och be sluts un der lag. Gnestas första översiktsplan antogs av indelningsdelegerade 1991 (innan kom mun - del ning en). Kommunfullmäktige beslutade 2000 att ny översiktsplan skull tas fram, då den befintliga i flera avseenden var in ak tu ell. Översiktsplaneringens uppgift är i första hand att medverka till en ändamålsenlig struk tur av bebyggelse, kommunikationsleder och an dra anläggningar att främja goda mil jö för hål lan den och långsik tigt god hushållning med mark- och vatten om rå den, energi och råvaror att främja en från social synpunkt god livs mil jö I över sikts pla nen behandlas hur mark- och vattenområden i kommunen bör an vän das i framtiden och hur bebyggelsen kan utveck las och be va ras. Tidshorisont Denna översiktsplans tids per spek tiv sträcker sig fram till år Juridisk status Bestämmelser om över sikts pla ne ring finns i plan- och bygglagen (PBL 1987:10). En aktuell översiktsplan ska finnas i alla kommuner. Över sikts pla nen ska omfatta hela kom mu - nens yta. Den är vägledande, inte juridiskt bin dan de. Medborgarnas medverkan garanteras i lagen. Tidplan, process Arbetet med att ta fram för slag till ny översikts plan för Gnesta kommun påbörjades Under 2001 hölls möten i kommunens fyra tätorter med medborgardialog kring förslag till vision för kommunen. Kommunstyrelsen tog 8 april 2002 beslut att genomföra samråd kring ett förslag till översiktsplan. Samrådet pågick under april och maj, med utställning av förslaget på biblioteket i Gnesta, Laxne Handel, Biblioteket i Stjärnhov samt golfbaren i Björnlunda. Samrådsmöten för allmänheten hölls i Laxne, Stjärnhov, Björnlunda och Gnesta. Samrådshandlingar skickades till statliga och kommunala myndigheter, angränsande kommuner, statliga verk, större företag inom kommunen samt föreningar. 31 skrivelser med synpunkter inkom under samrådet. Synpunkter och bemötande sammanställdes i en samrådsredogörelse och planförslaget omarbetades. Kommunstyrelsen beslutade juni 2003 om utställning av planen. Översiktsplanen ställdes ut under juli, augusti och september skrivelser med synpunkter inkom. Utlåtande som redovisar dessa har upprättats. Mindre ändringar i planförslaget har skett efter utställningen. Kommunfullmäktige antog planen 15 december DIALOG MED KOMMUNENS FÖRSLAG TILL KS BESLUT OM KOMMUNENS VISION SAMRÅDS- SAMRÅD INVÅNARE HANDLING SAMRÅD SAMRÅDS- FÖRSLAG TILL KS BESUT OM APRIL - MAJ REDOGÖRELSE UTSTÄLLNINGS- UTSTÄLLNING 2002 HANDLING UTSTÄLLNING ANTAGANDE- ANTAGEN AV JULI - SEPT UTLÅTANDE HANDLING KF DECEMBER

7 Fördjupningar av översiktsplanen Översiktsplanen ska utformas så att den ger tydlig väg led ning och information till kommun in vå na re, myndigheter och enskilda. Om det krävs en ökad detaljeringsgrad kan fördjupningar av översiktsplanen göras an ting en för en del av kommunen eller för ett tema. Fördjupningar finns i dag för Gnesta tät ort (an ta gen 1994), Björnlunda tätort (antagen 2000), Laxne tätort (antagen 1995) samt Båvenområdet (antagen 1995). Tillsammans med Strängnäs kommun togs en användarplan för Åkers Bergslag fram Avsikten är att dessa fördjupningar ska gälla fort sätt - nings vis. Under rubriken Fortsatt arbete på sidan 76 be skrivs vilka ytterligare fördjupningar som be hövs. Övriga kommunala plandokument Budget, investeringsplan och fler års plan Räddningstjänstplan Beredskapsplan för ka ta strofled ning och in for ma tion Miljövårdsprogram (åtgärdsdel och po li cy del) Epidemiberedskapsplan Barn- och utbildningsplan Drogpolitiskt pro gram Handikapplan Äldreomsorgsplan Jämställdhetsplan Strukturplan för nä rings livs ut veck ling Renhållningsordning in klu si ve av falls plan och renhållningsföreskrifter Kulturpolitiskt pro gram Plan för be söks nä ring en Fritids- och idrotts po li tiskt program IT-strukturprogram Arbetsmiljöprogram Folkhälsoprogram Läsanvisningar Detta dokument är uppbyggt i olika kapitel en ligt innehållsförteckningen. Till några av kapitlen hör kartor som ligger sist i do ku - men tet. Hän vis ning till kartorna finns i texten. Kartorna är numrerade från Karta 11, planförslag, visar rekommendationer för planering och byggande. Till vil ket kapitel de övriga kar tor na hör fram går av marginaltexten och innehållet fram går av kartans rubrik. På kartan finns hänvisning till den sida där text tillhörande kartan finns. Beskrivning av de nationella mil jö kva li t- et små len återfinns i sin helhet sist i textmaterialet sidan 77. inledning 7

8 omvärld OMVÄRLD Vilka trender i omvärlden kan vi se som kommer att på ver ka utvecklingen i vår kommun fram ö ver? Globalisering Avreglering mark na der Ökad rörlighet Åldrande befolkning Beslut flyttas från lo kal nivå till stat lig nivå el ler EU-nivå Fortsatt utveckling av in for ma tions- och kom mu ni ka tions tek nik Det mång kul tu rel la samhället Strukturomvandling inom jord bru ket och inom tillverkningsindustri Politik, ekonomi, teknik och sociala för ut sätt - ning ar ändras med tiden och ger nya vill kor på lokal nivå. Hög grad av osäkerhet gäller för fram tids be döm ning ar. Regional utveckling Inledning Utvecklingen och förändringarna i Gnesta kom mun styrs inte enbart av vilka be slut och åtgärder vi vidtar lokalt inom kom mu nen. Vad som sker i omvärlden på ver kar i minst lika hög grad vad som ska hända i Gnesta. Därför är det viktigt att studera och analysera tidigare förändringar och nya trender. För Gnestas del handlar det i första hand om det som sker inom Stockholm Mälardalsregionen. Under 2002 har Regionförbund Sörmland tillkommit som ytterligare stärker sambanden inom den södra delen av Mälardalsregionen. Sammanfattning Pågående och ut förd pla ne ring för att erhålla en po si tiv och miljöriktig ut veck ling inom Mälardalsregionen, där Gnesta kom mun är en del, vi sar på vik ten av att in ves te ring ar mås te ske i infrastrukturen. Be grep pet in fra struk tur rymmer allt från ham nar, flyg fält, järnvägar, vä gar, bred band, kol lek tiv tra fik an lägg ning ar, verk sam het slo ka ler, sko lor, äld re bo en de, den fy sis ka närmiljön samt bo stä der. Re gi on planekon to ret i Stock holm för vän tar sig (i pla ne - rings fall hög ) en be folk nings till växt av cirka personer i Stock holms re gi o nen un der en pe ri od av 30 år. Om Gnesta kommun genom sina goda boendemiljöer får del av denna tillväxt erhåller kom mu nen en positiv ut veck ling befolkningsmässigt i en till växt takt och efter en ut bygg nads stra te gi som kom mu nen själv kan påverka. Detta ska par ett be hov av nya arbeten, nya bo stä der, nya sko lor och en förbätt ring av trans port sys te met. Allt detta ska dess ut om ske med be ak tan de av de mil jö- och tra fik sä ker hets mål som regering och riks dag beslutat. Det är viktigt att dokument med lokala miljömål antas av kommunen inom ramen för Agenda 21. Hos länsstyrelsen och länets kommuner pågår f n ett arbete med att bryta ner de nationella miljömålen till regional och lokal nivå. Gnesta kommun kan redan idag erbjuda utmärkta boendemiljöer, bra samhällservice och relativt goda kommunikationer mot Stockholmsregionen. Dock finns det brister i infrastrukturen som behöver åtgärdas. Detta gäller inte minst vägnätet och då särskilt riksväg 57 som är lågprioriterad i den nya regionala planeringen. Den låga standarden innebär dålig tillgänglighet och låg trafiksäkerhet. Gnesta kommun bör tillsammans med kommunerna längs Västra stambanan verka för att en snabb och bekväm regionaltågstrafik, med 30 minuters restid till Stockholm, införs som komplettering till pendeltågstrafiken. Kommunen måste också bygga goda miljöanpassade bostäder med närhet till samhällsservice, skola och kollektivtrafik för alla. Det är därför viktigt att Gnesta kommun verkar för att behovet av förbättringar av transportsystemet till och inom kommunen beaktas vid upprättandet av den nya Länstransportplanen (LTP) för åren samt i Banverkets och Vägverkets nationella planer. LTP:n kommer att efter regeringens prövning fastställas av länsstyrelsen i november Pågående regional planering Regionplanekontoret i Stock holm har arbetat fram ett för slag till regional ut veck lings plan för Stock holms re gi o nen (RUFS 2001) som även 8

9 om fat ta de närliggande kommuner. Gnesta kom mun utgör en del av detta närområde. I RUFS:s pla ne rings fall hög framgår att Stock holms re gi o nen kommer att växa med i medeltal cirka personer per år fram till år En del av den na tillväxt kommer under vissa för ut sätt ning ar att komma Gnesta kom mun till del ge nom en ökad inflyttning. Ut veck lings pla nen be rör Gnesta kommun i första hand genom de förbättringar som redovisas för trans port sys tem och kollektivtrafik. Under pla ne rings pe ri od ens första del fram till år 2015 förutsätts bl a Cityspåret (pendeltågstun nel in till Stock holms central) och vis sa kringleder utföras. Ar be ten som kom mer att möjliggöra snab ba och säkra för bin del ser till Stockholms skol- och ar bets mark nad både vad avser bil, buss samt spår bun den trafik. En vik tig sats ning för Gnesta kommuns del, som Re gi on plane kon to ret redovisar i början av pla ne ring spe rio den, är en ny bygg nad av för bi - far ter vid Järna och Mölnbo längs riksväg 57. I december 2000 tillsatte regeringen en särskild kom mit té Stockholmsberedningen. Uppdra get var att läm na förslag till förbättringar till trans port sys te met inom Stockholms län men också mellan Stockholm och övriga Mälar da len, öv ri ga landet samt internationellt. I ett til läggs di rek tiv skulle även utbyggnaden av Stock holm-arlanda flygplats utredas med av se en de på det ci vil rätts li ga avtalet mellan Luft farts ver ket och Sigtuna kommun. Den 1 ja nu a ri 2002 lämnade beredningen, delbetänkan det SOU 2002:11 som i korthet inne bär förslag till en kraftig satsning på infrastrukturen för trans por ter inom Stock holms län men även i hela Mä lar da len. Kost na den en bart för länet har uppskattats till cirka 60 mil jar der kronor fram till år Till detta kom mer fö re slag na in ves te ring ar inom övriga delar av Mä lar da len. För Gnesta kommuns del innebär be red - ning ens re do vis ning att tyngd punk ten på vägsats ning ar na ut an för Stock holms län föreslås ske på riksväg 55, dvs längs väg sträck ning en Norrköping-Sträng näs-uppsala. I övrigt före slås utbyggnad av det regionala väg nä tet mel lan Uppsala-Gävle res pek ti ve mel lan Eskil stu na-kö ping-enköping. Den i RUFS 2001 pri o ri te ra de riksväg 57 har i Stock holms be - red ning ens utbyggnadsförslag inte lyfts fram. Vad avser järnvägssatsningar fö re slås nya stationer för regionaltåg i Gnesta och Vingåker. Detta för att skapa för ut sätt ning ar för en re gi o nal tåg tra fik på väs tra stambanan. Beredningen pekar ut Stockholm-Arlanda flygplats som regionens internationella nav. Viktig för regionen är också Stockholm-Skavstaflygplats. Betydelsefull för kommunens utveckling är därutöver den fö re slag na utbyggnaden av Ostlänken (Ny kö pings ba nan) som, om den byggs, förstärker Östra Sörmlands möj lig - he ter att bli en till växt mot pol till det ex pan si va Stockholm-Upp sa la om rå det. Denna sats ning förutsätter också att Cityspåret byggs vil ket även beredningen fö re slår. Stockholmsberedningens delrapport går i många stycken regionala tillväxtavtalet för Sörmlands län och kom mu ni ka tions stra te gin Östra Mellansverige in rikt ning för trans port - sys tem år 2030 tillmötes vad avser utbyggnad av kommunikationerna. Detta i sin tur möjlig gör att tillväxtavtalets två övriga områden, nä rings livs ut veck ling och kompetensutveckling, ges goda förutsättningar. Mälardalsrådet, en sammanslutning av de fles ta av Mälardalsregionens kommuner, har till uppgift att mark nads fö ra mälardalsområdet inklusive Stockholm som en stark region inom EU, den europeiska uni o nen, (jämför mark nads stra te gi för Stockholm-Mälarregionen). De olika delarna av regionen, exempelvis Gnesta kom mun, ska utveckla sina starka si dor, bilda sk kluster, inom sam hälls ser vi ce, företagande, utbildning och bo en de. Stockholms be red ning ens förslag till kostsamma in fra struk tur åt gär der är troligtvis en nöd vän - dig het för att detta ska lyckas. Källor Regional utvecklingsplan 2001 för Stock holms - re gi o nen RUFS 2001 Långsiktig ut veck lings stra te gi för trans port - sys tem i Stock holm-mälardalsregionen Stockholmsberedningens delbetänkande, SOU 2002:11 Marknadsstrategi för Stockholm-Mälarregionen, Mälardalsrådet Östra Mel lan sve ri ge in rikt ning för trans port - sys tem år 2030 Länstransportplan för Sörmlands län (LTP) Regionala till växtav ta let för Sörmlands län omvärld 9

10 omvärld Agenda 21 På FNs konferens i Rio de Janeiro 1992 enades nära 200 länder om en handlingsplan för en hållbar ut veck ling på vår jord Agenda 21. Agen da be ty der något som måste göras och 21 står för det tju go för sta år hund ra det. Planen berör bl a tre viktiga frågor som jordens länder uppmanas att ar be ta med: Miljöfrågor, rät t - vi se frå gor och de mo kra ti frå gor. ta till vara på un der i från per spek ti vet. Detta har vi gjort genom att skapa arbetsgrupper be stå en de av organisationer, föreningar och pri vat per so ner som arbetat med innehållet i planen. Lokal handlingsplan för Agenda 21 i Gnesta är under arbete. De nationella miljökvalitetsmålen 13 Säker strålmiljö 14 Skyddande ozon skikt 15 Begränsad klimatpåverkan De nationella miljökvalitetsmålen och fortsatt arbete på regional och lokal nivå beskrivs un der rubriken na tio nel la miljökvalitetsmål sidan 77. För att nå en uthållig utveckling är det nödvän digt att vi löser våra stora mil jö pro blem. De flesta av dem är glo ba la vilket gör det nödvändigt att vi alla hjälps åt. Alla människors rätt till ett rikt och tryggt liv för svå ras av skeva fördelningsmönster, så väl glo balt som regionalt och lokalt. En rät t vi sa re värld är också viktig utifrån ett miljöperspektiv då fattigdom ofta leder till miljöförstörelse. Riksdagen antog 1999 femton nationella miljö kva li tets mål. Målen beskriver de egenskaper vår na tur- och kulturmiljö måste ha om samhälls ut veck ling en ska vara ekologisk hållbar. In rikt ning en är att målen ska kunna uppnås inom en ge ne ra tion, dvs till år De natio nel la målen ska vara vägledande för fysisk pla ne ring och samhällsbyggande. 1 Frisk luft 2 Grundvatten av god kvalitet 3 Levande sjö ar och vattendrag 4 Myllrande våtmarker 5 Hav i balans samt levande kust och skärgård 6 Ingen över göd ning 7 Bara na tur lig för sur ning 8 Levande skogar 9 Ett rikt od lings land skap 10 Storslagen fjäll mil jö 11 God be byggd miljö 12 Giftfri miljö För att lösa ovanstående frågor på sikt krävs ett un der i från per spek tiv då vi alla är en del av problemet och dess lösning. För att ta tillvara detta perspektiv krävs att de mo kra tin ut veck las, även i län der som kom mit så långt som Sverige. Ett konkret Agenda 21-arbete har under sena re åren skett i många länder, inte minst i Sverige. Till vä ga gångs sät tet skiljer sig ganska mycket mellan olika län der. I Sverige har re ger ing en bl a givit kommunerna i uppdrag att arbeta fram lokala handlingsplaner för Agen da 21. I Gnesta kommun har vi valt att lyfta fram den lokala handlingsplanen för Agenda 21 och 10

11 MÅL OCH VISIONER Vad har hänt sedan förra översiktsplanen? Svealandsbanan är byggd och re san de möj lighe ten från norra kommundelarna mot Stockholm har förbättrats. Ny väg 57 har byggts söder om Gnesta tätort. Planering: Fördjupningar av översiktsplanen har an ta gits för Gnesta, Laxne och Björnlunda tätorter samt för Båvenområdet. An vänd arp lan för Åkers Bergslag har tagits fram. Ny mil jö lag stift ning infördes 1 januari 1999 miljöbalken. Länsstyrelsen har tagit fram yt ter li ga re pla ne - rings un der lag för översiktsplanearbetet, t ex när det gäller na tur vård och fri lufts liv. Regeringen har beslutat om nationella miljömål, förslag till folkhälsomål mm. Gnesta - DIN kommun med närhet, möjlighet och ett rikt liv i samspel med naturen På rätt spår med människan i centrum DIN kommun: Människan i centrum Kommuninvånarna och deras behov ska stå i centrum i all kommunal verksamhet. Kommu nen är till för invånarna och detta speglar sig i kom mu nens långsiktiga mål. Kom mun - in vå nar na ska vara nöjda med och stolta över sin kommun. Närhet: Service, demokrati och omvärld Möjlighet: Utveckling, sam ver kan, valfrihet och mångfald Vi vill ut veck la verksamheter i samverkan med t ex kom mun in vå na re, in tres se för en ing ar och grann kom mu ner för att hitta lösningar som motsvarar kom mun in vå nar nas behov och öns ke mål. Vi vill ge nä rings li vet goda för ut sätt - ning ar. Rikt liv: Livskvalité Ett rikt liv och livskvalité har lika många de fi - ni tio ner som det finns män nis kor. Lever du ett rikt liv kan du troligen förverkliga många av dina drömmar. Att ge möjlighet för människor att uppfylla sina dröm mar kan t ex handla om tillgång till ut bild ning, idrott, fri lufts liv, mötes plat ser och kultursatsningar. Samspel med naturen: Hänsyn, medvetenhet och upplevelse Vi utvecklar kommunen på ett uthålligt sätt så att vi brukar våra na tur re sur ser i stället för att förbruka dem. mål och visioner Vision 2015 Kommunfullmäktige har fattat beslut om följande vi sion för Gnesta kommun 2015: Gnesta - DIN kommun, med närhet, möjlighet och ett rikt samspel med naturen. Närhet till service innebär att kommunen har sko la och barnomsorg med hög kvalité inom nära räckhåll för invånarna, en god social om sorg och närhet till bra service. Närhet till de mo kra ti innebär att verksamheterna drivs med stort brukarinflytande och att kom mun in vå nar na känner att det finns goda möjlig he ter att påverka viktiga beslut. Närhet till om värl den innebär att alla har tillgänglighet till väl utbyggda kommunikationer inräknat di gi tal kommunikation. Strategi Fem nyckelord har tagits fram inför fortsatt ar be te med strategi: Dialog Kommunikation Samverkan Tillgänglighet Varsamhet 11

12 mål och visioner Kommunövergripande mål Gnesta kommun eftersträvar måttlig tillväxt med social, ekonomisk och ekologisk balans (be räk nat invånarantal invånare år 2015). Kommunen arbetar för en långsiktigt hållbar livs mil jö. En bebyggd miljö som är hälsosam och trygg och som har skönhets- och trevnadsvär den. Natur- och kulturvärden liksom vat ten re sur ser ska skyddas och vårdas. Den bio lo gis ka mångfalden ska bibehållas. Kommunens tre viktigaste satsningsområden under planperioden är kommunikationer barnomsorg och skola miljö Vid nyetablering av samhällsservice kommer utvecklingsområdena (Gnesta och Laxne) att prioriteras. För tätorterna Björnlunda och Stjärnhov är ambitionen att upprätthålla dagens servicenivå. Det är av stor strategisk betydelse att kommunen verkar för goda förutsättningar för befintliga och nya företag. Genom att rak ti va boendemiljöer, väl fungerande infrastruk tur och god kommunal service läggs grun den för ett gott näringslivsklimat som främ jar tillväxt. Gnesta tätort med Prästön i förgrunden 12

13 NATUR Nationella miljömål Av de nationella miljömålen berörs ett fler tal av området natur. Mest uttalade är dock: 3 Levande sjöar och vattendrag 4 Myllrande våt mar ker 8 Levande sko gar 9 Ett rikt odlingslandskap Regeringens ställningstagande och generationsmål för ovanstående miljömål finns på sidan 77. Kommunala mål I Vision för Gnesta kommun 2015 anges att kom mu nen ska erbjuda närhet, möj lig het och ett rikt liv i sam spel med na tu ren. Kommunens mål när det gäller naturvård är att na tur mil jöe rna ska göras väl kända och mer lättillgängliga att värdefulla na tur mil jöe r ska skyddas och be va ras för kom man de generationer att den na tur in ven te ring som tagits fram av Gnesta kom mun ska utgöra ett vik tigt under lag för beslut som rör mark och vattenplanering Se rubrik Kunskapsläget sid 18. Landskapet Gnesta har mycket av det som för knip pas med det klassiska Sörm land. En om väx lan de natur där herr går dar med lum mi ga slottsparker lig ger i det le en de jord bruks land ska pet. Natu ren bju der ock så på mörk storskog med inspräng da torp och inägor. Många har i Gnesta kom mun fun nit sitt pa ra dis som som mar - bo en de el ler permanent bo fas ta. När man ser till vad som gör Gnesta kommun attraktiv för kommuninvånarna och för dem som letar efter en plats för etablering av verk sam het el ler boende, är naturen och dess möj lig he ter en faktor som starkt bi drar till att lyfta fram Gnesta. Naturen och landskapet i det kul tur på - ver ka de Sörmland är dock ingen slump utan ett re sul tat av många ge ne ra tio ners arbete i jord- och skogs bruk. Sörmland är danat av män nis kan. Det attraktiva och spän nan de land skap vi ser är en kul tur bygd. För att fortsät ta ha prä geln av det leende Sörm land krävs att man vid över sikts pla ne ring lyfter fram de vär den man vill bevara eller förstärka. Under kul tur land ska pets fram växt har många växt- och djurarter på ver kats. Någ ra har försvun nit men fort fa ran de finns ho ta de eller sår ba ra arter kvar i mindre omfattning. Att i en över sikts plan arbeta med land ska pet inne bär ett an svar att skydda och be va ra känsliga miljö er för kom man de ge ne ra tio ner. Hän syn sta - gan det sam man fal ler dock ofta med att be va ra de mil jö er som gör Gnesta kom mun att rak tivt, varför ar be tet med natur och land skaps bild är ett sätt att marknadsföra Gnesta. Rödsyssla, en av landets praktfullaste orkidéer, kan man möta i storskogens dunkel Riksintressen Riksintressen för naturvården avsätts med stöd av miljöbalken 3 kap 6. För dessa områ den gäller att de ska skyd das mot åtgärder som påtagligt kan ska da naturmiljön. Siffror na framför var je område anger hän vis ning till karta 1. natur 13

14 na tur 1. Näs by Näsberget Området omfattar 7 hektar (ha) land. Rik s- vär det består av odlingslandskap, naturbetesmark och flo ra. Näsberget är ett representativt odlingslandskap i mellanbygd med lång kon ti nu i tet kring Näs by. Området ingår i länsstyrelsens program för bevarande av od lings land ska pets na tur- och kulturmiljövärden (objekt 80-9) och in går i Naturvårdsverkets nationella beva ran de plan för odlingslandskapet (objekt 61-01) samt i Natura Trönområdet är ett stort opåverkat skogsom rå de med vidsträckta häll mark stall sko gar, många mindre sjöar och med ett rikt djurliv. Om rå det ansluter till Lik stam men om rå det och utgör ge nom sin orördhet ett värdefullt kom ple ment till detta. Stort rön ingår i Natura 2000, se sidan 17. Likstammen med angränsande land om rå den har högsta naturvärde (klass I) i länsstyrelsens naturvårdsprogram. I detta sam man - hang har Trönområdet fått klass II (myck et högt na tur vär de). I om rå det finns även Utnäset som av satts som na tur re ser vat. Förutsättningar för bevarande är fort satt natur vård sin rik tad betesdrift eller ängs bruk. Om rå det påverkas negativt av upp hörd eller mins kan de betesdrift, tillförsel av nä rings - äm nen och gifter, bebyggelseexploatering, dikningar, skogs od ling, en er gi skogs od ling, täkt och omarrondering (omarrondering innebär att det ur sprung li ga landskapets indelning spolieras t ex genom att flera små betesängar slås samman och kanske täckdikas). Förutsättningar för bevarande är fort satt jord bruk med åkerbruk, na tur vård sin rik tad be tes drift eller ängsbruk och sköt sel av landska pets delar. Önskvärt är även res tau re ring av igen väx ta äng ar och na tur be tes mar ker. 2. Likstammen Trön Riksintresset omfattar både Nyköping och Gnesta kommuner och omfattar to talt ha, varav ha land och ha vat ten. Rik svär det består av sjö land skap, skogs land - skap, naturskog, sjö, fauna och flora. Värdeomdöme: Likstammen är ett fram stå - en de exempel på en stor, nä rings fat tig klarvattensjö med mycket hög biologisk mång for - mig het, vilket förstärks av ans lu tan de mindre sjö bäck en och den oreglerade utloppsån Vedaån. Likstam men om rå det är även i hög grad vä sent ligt för den biologiska forsk ning en inom lan det ge nom de båda fält sta tio ner na Ös ter-malma och To ve torp som har sin verksam het här. Förutsättningar för bevarande är att området får förbli oexploaterat och att skogsbruket sköts med stor na tur vårds hän syn. Området kan på ver kas negativt genom av lopps ut släpp, sto ra kraft led ning ar, vägdragningar, dik ning, bebyggelse och för sur ning. Både Utnäset i Likstammen och Stortrön är Natura 2000 områden. 3. Stora Skinnvalla Stora Åsa Området är ett 7 ha stort område vars riksvär de be står av representativt odlingslandskap med lång kon ti nu i tet, förekomst av naturbetesmarker med myck et art- och indi vid rik flo ra. Inom området återfinns en av lä nets mest värdefulla na tur be tes mar ker som har en ovanligt rik fö re komst av hävd gyn na de växter. Området ingår i Na tur vårds ver kets nationella be va ran de plan för od lings land ska pet samt i Na tu ra Låsbräken, denna nu så sällsynta ormbunke, är en av de växter man finner vid Stora Åsa. Tack vare att markerna varit förskonade från handelsgödsel finns den kvar för kommande generationer. 14

15 4. Misteln Ånhammar Dunkern Området delas mellan Gnesta och Flens kommu ner. Arealen är ha, varav ha land och 811 ha sjövatten. Om rå dets riks vär de är odlingslandskap, äng, sump skog, na tur be - tes mark, fauna och flo ra. Dunkern och Misteln är två klar vatten sjö ar där vattenståndet inte är för änd rat i mo dern tid. I sjön Dunkern finns is havs re lik ten Mysis relicta (liten räka). Sjö ar nas omgivningar ut görs av en sörm ländsk mellanbygd med ett jordbruks- och skogs land skap med lång kon ti nu i tet. Väl häv da de ängar och na tur be - tes mar ker finns i stor om fatt ning. Art- och in di vid ri ka växt- och djur sam häl len i ängar, na tur be tes mar ker, ädellövskogar och na tur - sko gar. Om rå det ingår i länsstyrelsens program för bevarande av od lings land ska pets na tur- och kulturmiljövärden. Herröknanäs och be tes mar ker vid Ånhammar ingår i Natur vårds ver kets nationella be va ran de plan för od lings land ska pet. Herröknanäs och Ånhammarsnäset in går i Na tu ra Områdets värden kan påverkas ne ga tivt av upphört eller minskat ängsbruk eller be tes ut - nytt jan de, tillförsel av nä rings äm nen och gifter, onaturlig vat ten reg le ring, be byg gel se explo a te ring, större av verk ning ar, energiskogsod ling, plan te ring och invandring av gran, igen väx ning, täkt, dikningar, över göd ning, avloppsutsläpp eller kemisk bekämpning. 5. Putbergen Området har en areal på 14 ha med riks vär de för skog, fauna och flora. Skogs om rå de med väl bibehållen ur skogs prä gel. Trädbestånd av hög ålder och rik, egen ar tad svamp flo ra som indikerar lång kon ti nu i tet i be stån det.det är ett av länets allra främ sta ur skogs ob jekt Klass I-om rå de i läns sty rel sens naturvårdsprogram. I na tur vårds ver kets urskogsinventering har om rå det hög sta klass. Stödkriterier (inte rang ord na de) är na tur lig het, kon ti nu i tet, ra ri tet och nyck el om rå de. För ut sätt ning för bevarande är att områdets karaktär av orördhet bevaras. Om rå dets na tur vär den på ver kas negativt av skogsbruk, mark städ ning, olika former av ex plo a te ring eller slitage genom utökat friluftsliv. Om rå det avsattes som natur re ser vat Det in går dessutom i Na tu ra Marvikenområdet Området delas av Strängnäs och Gnesta kommu ner. Arean är ha, varav ha land och 317 ha vatten. Riks vär de består av geo lo - gis ka värden, sjö och fau na. Mar vi ken om rå det om fat tar lä nets mest utpräglade sprick dals - land skap med ka rak te ris tis ka sprick dals - sjö ar. Om rå det är rikt på il lus tra ti va och intres san ta berggrunds- och kvartärgeologiska bild ning ar och for matio ner. Fau nan är del vis sär präg lad. Klass I- och II-objekt i läns sty - rel sens naturvårds pro gram. Bevarande förutsätter att yt ter li ga re exploatering förhindras och att stor hän syn tas till landskapsbilden, geologin, floran och fau nan vid alla for mer av arbetsföretag. Värdet kan på ver kas negativt av täkter, ut släpp av gifter, närs al ter eller för o re ning ar. Delar av området är avsatta som na tur re - ser vat. Området är Natura 2000-ob jekt. 7. Båvenområdet Riksintresset Båven omfattar ha. Områ det delas av Gnesta, Flen och Nyköpings kommu ner. Många faktorer bidrar till att ska pa ett stort riks in tres se. Av riksintressanta mil jö er kan nämnas od lings land skap, naturbetesmark, sjö land skap och naturskog. Fauna och flo ra nämns speciellt. I Båvenområdet ingår fle ra na tur re ser vat, dock inga i Gnesta kommun. Båven är även Natura 2000-område. Båvenplanen, en gemensam översiktsplan an ta gen av de tre kommunerna, reg le rar mark an vänd ning en i om rå det. I anslutning till de stora sjöarna i Gnesta kommun häckar den mäktiga berguven 8.Moradalen Lindsvedsmon Byringeåsen Detta riksintresse ligger helt i Flens kom mun. Områdesgränsen är dock kom mun grän sen mot Gnesta varför mark an vänd ning i Gnesta kom mun i hög grad kan på ver ka riksintresset. natur 15

16 natur Riksvärdet utgörs av geologiska vär den, natur be tes mark och flora. Moradalen, som gränsar till Gnesta kommun, utgör ett bra exempel på ett omväxlande och säreget landskap med sprickdalar och åsar. Moradalen representerar dessutom ett ålderdomligt kulturlandskap med lång odlingshistorisk kontinuitet. Förutsättningar för bevarande är att åsar och andra is älvs bild ning ar får vara intakta, vat ten - dra gen inte dikas eller rätas samt ett fort satt jordbruk med na tur vård sin rik tad be tes drift. Områdets naturvärden skulle påverkas negativt av täkter, dikningar, markberedning och bebyggelseexploatering. 9. Våtmark vid Gallsjön och Älskaren Detta riksintresse ligger helt i Sträng näs kommun. Områdesgränsen är dock kom mun grän sen mot Gnesta, varför mark an vänd ning i Gnesta kommun i hög grad kan på ver ka riksintresset. Riksintresset består av våtmarker och dess flora. För att bevara våtmarkernas värde krävs att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering och dämning. Avverkning av sumpskogar på fastmarksholmar och i kantzoner bör inte utföras. 10. Yngernområdet Detta riksintresse är av högsta värde från limnologisk synpunkt och ligger till största delen inom Nykvarns och Södertälje kommuner men en smärre del i områdets västligaste del berör Gnesta kommun. Sjöarna Yngern, Stora Envättern och Hundsjöns goda vattenkvalitet samt områdets storlek, variation och ostördhet utgör områdets stora naturvärden. Sjöarna har viktiga förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv. Yngern har stort värde för fågellivet och sjön har en artrik fisk- och bottenfauna. Områdets karaktär av varierande natur skall bevaras. Värdet kan påverkas negativt av skogsavverkningar, bebyggelseexploatering och grustäkt. Naturreservat Naturreservat bildas med stöd av miljöbalken. Syftet med dessa re ser vat kan vara att skydda vär de full na tur och biologisk mångfald. Syf tet kan även vara att trygga tillgången på att rak tiv natur för friluftslivet. Na tur re ser vat kan omfat ta både privat mark och mark som är i allmän ägo. Vilka skydds be stäm mel ser som råder inom reservatet kan variera mycket från fall till fall. Inom vissa re ser vat, som ur skog, får ing en kom mer siell mark an vänd ning ske utan sko gen ska ut veck las utan mänsk lig påverkan. I ett re ser vat för det rörliga fri lufts li vet kan kan ske jord och skogsbruk fort gå i normal om fatt ning. Na tur re ser vat har ti di ga re eta ble rats av länsstyrelsen men efter mil jö balk ens tillkomst har även kom mu nen möjlighet att besluta om na tur re ser vat. En för ut sätt ning är dock att kom mu nen bekostar eta ble ring, sköt sel och för valt ning av det skyd da de om rå det. I Gnesta kommun har ännu ing et så dant kom mu nalt re ser vat av satts. Gällande bestämmelser För varje na tur re ser vat finns föreskrifter som reglerar nyttjandet och en skötselplan. Dispens för åtgärder inom reservatet ges av den som inrättat reservatet. A. Marvikarna Norr om Laxne vid sjön Klämmingens norra ände ligger Mar vi kar na. Na tur re ser va tet nås från väg 223 mellan Ny kö ping och Mariefred via en mindre väg mot Kram pan. Väganvisning finns norr om Laxne. Syfte med naturreservatet är att skydda ett om rå de med utpräglade sprick dals sjö ar som är av in tres se från geovetenskaplig synpunkt och av stor betydelse för det rörliga friluftslivet. Na tur re ser va tet avsat tes 1974 och utgörs av 33 ha land och 25 ha vatten. Mar vi kar na har också stor betydelse för det rörliga friluftslivet. Sjö ar na används som ka not led och för lång färds åk ning på skrid sko. Sörmlandsleden passerar om rå det där en väl be sökt rast plats är belägen. B. Utnäset Utnäset ligger cirka 8 km söder om sam häl let Björnlunda. Reservatet är beläget i norra delen av sjön Likstammen. Än da må let med reservatet är att bevara en halvö i sjön Likstammen med en flora av ovanliga lund väx ter och svam par samt na tur skogsar ta de blandsko gar med om gi van de vat ten om rå de med höga na tur vär den. Området omfattar 64 ha, varav 27 ha är vatten. Lik stam men är en av de mest ut präg la de klar vatten sjö ar na i lä net. Vatt net är fattigt på närsalter. Mark ä ga re till na tur re ser va tet är Naturvårdsverket. För slag finns från läns sty rel sen att ut ö ka reservatet med 16 ha mot norr. 16

17 C. Putbergen Putbergen beskrivs ovan under avsnittet om Rik sint res sen. D. Herröknanäs Herröknanäs är beläget på södra sidan av sjön Misteln. Om rå det är mycket va rie rat och hyser både slåt ter äng, be tes mark med grova fri stå en de ekar och en ädellövlund ett typiskt sörmländskt land skap. Reservatet hyser ett rikt få gel- och insektsliv, bland annat den inom EU upp märk sam ma de läderbaggen. E. Lomsjöskogen Lomsjöskogen lig ger i nordvästra delen av Gnesta kom mun cirka 3,5 kilometer nord ost om Ånhammars Säteri. Syftet med reservatet är att skyd da unik gam mal barrurskog med den bio lo gis ka mång fald som är knuten till gam mal skog. F. Igelsjöskogen Igelsjöskogens naturreservat ligger liksom C och E i Ånhammarsområdet. Det 21 ha stora reservatet består av grandominerad äldre barrnaturskog med inslag av hällmark och sumpskog. I västra delen finns en liten trolsk skogstjärn, Igelsjön, vilken har gett reservatet dess namn. Större delen av skogsmarken har varit relativt opåverkad under flera decennier med endast enstaka spår efter äldre huggningar. Gammal, grov granskog med inslag av stora mossbeklädda flyttblock, dalsänkor med sumpskogskaraktär och gamla, krokiga tallar för tankarna till en sagoskog. Områdets bokstav ang er hän vis ning till kar ta 1. Föreslagna naturreservat Områden som förhandlas av län sty rel sen: Tussmötet, Hånö, Hällesta och Djupvikssjöskogen. Natura 2000 Medlemsländerna i EU bygger upp ett nätverk av områden som är särskilt vär de ful la ur natur vårds syn punkt. Syf tet är att vär na om natur ty per och livs mil jö er för de ar ter som EU-länderna har kom mit överens om är av ge men samt in tres se. När nätverket är fär dig byggt kom mer flera tusen vär de ful la om rå den inom EU att ingå. Di rek ti ven bin der med lems sta ter na till det ta mål men ger de en skil da na tio ner na rätt att välja hur må len ska upp nås. Gällande bestämmelser Ingrepp med negativa miljöeffekter får inte ge nom för as i Natura 2000-områden utan regering ens tillstånd. Ibland krävs sam råd med EU-kommissionen. För att ex plo a te ra ett Na tu ra 2000-område krävs mycket starka skäl och med lems lan det måste kompensera in grep pet ge nom att utse ett nytt område som er sät ter det för lo ra de och dess na tur vär den. Godkända Natura 2000 områden I Gnesta kommun finns ett antal om rå den före slag na att ingå i Natura Ned an stå en de lis ta anger områden god kän da av re ger ing en vid utgången av Ak tu el la översiktskartor finns på sam hälls bygg nads för valt ning en. För de talj in for ma tion hänvisas till läns sty - rel sen. Båven Fräkenvassen Herröknanäs Igelsjöskogen Marvikarna Nytorpsravinen Putbergen Stora Åsa Tussmötet Ånhammarsnäset Fågeldirektivet Djupvikssjöskogen Haga hage Hällesta Lomsjöskogen Misätters ekhagar Näsberget Stora Brandsbol Stortrön Utnäset År 1979 beslöt EU-länderna att införa sär skil da regler för skydd av fåglar i det s k få gel di rekti vet (Rådets direktiv 79/409/EG). Att denna djurgrupp blev fö re mål för spe ci ell upp märk sam het be rod de bl a på ett stort få gel in tres se i fle ra län der och på att många få gel ar ter jagas och dess ut om flyttar. Det sist nämn da innebär att ansvaret för att fåg lar nas antal inte mins kar måste tas på in ter na tio nell nivå. Få gel di rekti vet be hand lar samtliga få gel ar ter som fö re kom mer inom med lems län der nas territorier. En ligt direkti vet ska var je med lems land vidta särskilda åt gär der för vissa fågel ar ter, lis ta de i direktivets bilaga 1. Av de 185 få gel ar ter som nämns kan un ge fär 63 anses upp trä da re gel bun det i Sverige. Bland annat ska sär skil da skydd som rå den för arterna ifrå ga pe kas ut. Dessa områden utgör fågeldirektivets bidrag till Na tu ra Varje skydds om rå de som ut pe kas av ett medlemsland in förs di rekt i Na tu ra natur 17

18 natur Skydds åt gärde rna kan ock så hand la om att åter stäl la livsmiljöer för fåg lar na. tillse att områden som ingår i nätverket får den skötsel de behöver och över va ka att deras naturvärden be va ras så att till stån det för berörda na tur ty per och ar ter förblir gynn samt även i fortsättningen. Fågeldirektivsområden Båven, Båvenreservaten, Likstammen-Torpe sta kvarn och Marvikarna. Biotopskyddsområden I kommunen finns 15 bio top skydd som rå den i skogs mark. Biotopskyddsområden i skogsmark be slu tas av Skogsvårdsstyrelsen och på övrig mark tas beslut av länsstyrelsen. In rät tan de sker med stöd av miljöbalken. Bio top skydd som rå den är mindre mark- eller vat ten om rå den. Inom ett sådant område får inte be dri vas verk sam het eller vid tas åtgärder som kan skada naturmiljön. Ex em pel på bio top skyd da de om rå den är ra vin sko gar, äldre na tur skogs ar tad skog och rasbranter. Om rå de na är små, från knappt en upp till ett par hektar. Dessa har inte markerats på karta utan upp gif ter kan hämtas från mil jö en he ten eller Skogsvårdsstyrelsen Mä lar da len. Naturminnen Naturminne upprättas med stöd av miljöbalken för att skydda en skil da na tur ob jekt och det be grän sa de område runt na tur min net som krävs för att be va ra det sär präg la de na tur fö re må let. Det kan vara flyttblock eller enskilda träd. Jät te ekar eller kul tur his t- o riskt in tres san ta häl so bring an de träd kan bli na tur min nen. Be slut om skydd genom att för kla ra något som na tur min ne tas av länssty rel sen eller kom mu nen. Gällande bestämmelser Naturminnen in rät tas enligt miljöbalken (MB) kap Vid beslutet for mu le ras skydds fö - re skrif ter. Skyddet är lika starkt som na tur - re ser vat. Följande na tur min nen finns i Gnesta kommun: Skogsklocka vid Skottvångs gruva (inrättat 1973) Ek i Gåsinge (inrättat 1934) Kunskapsläget om naturvärden Områdesskydd regleras i miljöbalken, dels som områdesbestämmelser i någon form och dels genom miljöbalkens hän syns reg ler. Kun ska pen om na tur vär den i Gnesta kommun är re la tivt stor då ett omfattande in ven - te ring sar be te har fö re kom mit, delvis i kommu nens regi. Som underlag för arbete med naturområden finns: 1 Naturinventering för Gnesta kommun. Inven te ring en omfattar drygt 240 områden som be skri vits i text samt över sikt ligt på kar ta. Naturinventeringen finns på samhälls bygg nads för valt ning en. In ven te ring en är inte all mänt till gäng lig då den inne hål ler upp gif ter om ho ta de eller sår ba ra djur och väx ter. Vid om rå des plane ring kan dock utdrag be stäl las. 2 Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt i skogs mark. Inventering utförd av skogsvårds sty rel sen. 3 Ängs- och hag mark sin vente ring. Läns sty - rel sen Tjäderinventering. Lek plat ser. Skogsvårdsstyrelsen (Skyd dad information). 5 Södermanlands Na tur. Länsstyrelsen i Söder man land Naturreservatsbeskrivningar. Be skriv ning ar om en skil da objekt. 7 Biotopskyddsområden. Beslutade av Skogsvårds sty rel sen eller länsstyrelsen. 8 Våtmarksinventering, inte sam man ställd. Ut drag från inventeringsunderlag kan bestäl las från länsstyrelsen. 9 Ädellövsskogsinventering, inte sam man - ställd. Ut drag från inventeringsunderlag kan be stäl las från länsstyrelsen. 10 Åinventeringen. Länstyrelsen i Södermanlads län Samtliga ovan stå en de sam man ställ ning ar finns att till gå vid de talj plan ear be ten och vid ar be te med nå gon form av mark ex plo a te ring. För att leva upp till de na tio nel la miljömålen och för att få en sam hälls pla ne ring i sam klang med na tu ren är det vik tigt att be fint li ga kunskaps käl lor ut nytt jas. Till kapitel natur hör karta 1. 18

19 NATURRESURSER Nationella miljömål 2 Grundvatten av god kvalitet 11 God be byggd miljö Det av riksdagen antagna mil jö kva li tets må let för grundvatten lyder: "Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricks vat ten för sörj ning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vat ten drag." Miljökvalitetsmålet innebär: Grundvattnets kva li tet på ver kas inte negativt av mänsk li ga ak ti vi te ter som mark an vänd ning, uttag av natur grus, tillförsel av för o re ning ar mm. Grus behandlas i God bebyggd miljö en ligt föl jan de: Naturgrus nyttjas en dast när er sätt - nings ma te ri al inte kan komma i fråga med hän syn till an vänd nings om rå det. Naturgrusavlagringar med stort värde för dricks vat ten - för sörj ning en och för natur- och kul tur land - ska pet bevaras. Regeringens ställningstagande och ge ne ra tions mål för ovanstående miljömål finns i sin helhet på sidan 77. Naturresurserna yt- och grundvatten, lik som jordoch skogsbruk, behandlas i särskilda av snitt. Nationella delmål År 2010 ska uttaget av naturgrus i lan det vara högst 12 mil jo ner ton per år och andelen återan vänt material utgöra minst 15 procent av bal last an vänd ning en. Delmålet är be slu tat av riksdagen. Kommunal vision I kom munens vision skrivs under rubriken Sam spel med na tu ren Vi utvecklar kom mu nen på ett uthålligt sätt så att vi bru kar våra naturresurser i stäl let för att för bru ka dem. Kommunala mål långsiktig hus håll ning med de ändliga natur re sur ser na jord och berg god lo ka li se ring med hänsyn till na tur mil jön och mil jö skydds as pek ter begränsning av täktverksamhetens in ver kan på be rör da naturmiljöer Gällande bestämmelser Lagtext återfinns i miljöbalken 3 kap 7. Mark och vat ten om rå den som innehåller värde ful la äm nen eller material ska så långt möjligt skyd das mot åtgärder som påtagligt kan för svå ra utvinningen av dessa. Områden som innehåller fyn dig he ter av äm nen eller material som är av riks in tres se ska skyd das mot åtgärder som avses i första styck et. Grus och berg Grusförekomster i Gnesta kommun har in ven - te rats av Sve ri ges geologiska un der sök ning ar (SGU-rapport 1991:4). In ven te ring en visar att inom kommunen finns knappt 10 mil jo ner fastkubikmeter (fm 3 ) grus, varav 5 miljoner fm 3 har bedömts som teo re tiskt ut tag ba ra (vä gar, bebyggelse och na tur vär des klass I- områden bort räk na de). Se dan 1991 har dock kun ska pen ökat om na tur vär den och kul tur - his to ris ka lämningar, varför ut tag bar volym tro li gen är mindre. I Gnesta kom mun be drivs i dag större täkter vid Älvesta Tors åker, Solbacka och Herrökna. Även krossberg har inventerats (SGU-rapport 1991:3). Inga områden har utpekats i Gnesta kommun. I en fram tid då de nationella miljömålen ang er ett begränsat uttag av na tur grus kommer troligen intresset att riktas mot berg i en större utsträckning. Den kross bergs in - ven te ring som utförts av SGU riktas mot berg av god kvalitet. Tro li gen finns i Gnesta kommun om rå den med berg lämpade för uttag av enklare kvaliteter varför an sök ning ar om berg täkt kan förväntas. I dagsläget finns dock ingen möj lig het att i ÖP ange om rå den med intresse för berg täkt. Vid en sådan lo ka li se ring krävs stora skydd sav stånd för att und vi ka stör ning ar. Även med bästa teknik i form av ljuddämpning och sprängteknik, som motver kar vi bra tio ner, krävs ett skydd sav stånd på minst 500 meter enligt allmänna råd från Boverket och Na tur vårds ver ket. naturresurser 19

20 naturresurser Malmer och mineral I Gnesta kommun har historiskt fö re kom mit en betydande utvinning av me tal ler. Främst i Åkers bergslag men även på andra platser har mi ne ral ut vin ning skett i mindre om fatt ning. Sve ri ges geologiska un der sök ning ar har redo vi sat förslag till rik sint res sen (utmål en ligt gruvlagen). Inget så dant riks in tres se finns re do vi sat för Gnesta kom mun. Torv Torvpotentialen i Södermanland är li ten. Kommer si el la torvtäkter för en er gi ut vin ning eller jord fram ställ ning finns inte i kommunen. Vindkraft Vindkraft är det energislag som ex pan de rar mest i världen för till fäl let. Vind kraft är en ren och för ny bar energikälla men kräver utrymme och på ver kar land ska pet visuellt. En ut bygg nad av vind kraft behöver därför styras och pla ne ras i ett hel hets per spek tiv. I fe bru a ri 2000 inledde En er gi myn dig he ten tillsammans med Na tur vårds ver ket, Boverket och Riks an - tik va rie äm be tet ett metodutvecklingsarbete för hur vind krafts pla ne ring kan för bätt ras vid den kom mu na la över sikts pla ne ring en. Opåverkade områden För att ge kommande generationer tillgång till orörd natur och behålla viss framtida hand lings fri het bör större opåverkade områden skyd das mot exploatering. Skyddet kan hindra att vägar och kraftledningar splittrar land ska pet eller att telemaster och vindkraftverk på ver kar miljön negativt. Gällande bestämmelser Stora mark- och vattenområden som obe tyd - ligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär (miljöbalken 3 kap 2 ). Strategi / riktlinjer De mil jö er som förordas som mest lämp li ga för vind krafts pro duk tion är kuster, fjällvärld och slät t land skap. I Gnesta kom mun saknas dessa na tur ty per var för vind kraft troligen en dast kommer att fö re kom ma som enskilda små ska li ga pro jekt vilka inte är möjliga att ange i över sikts pla nen. Följande större opåverkade områden ska, så långt möjligt, sparas och skyddas mot större ingrepp såsom nya industrier, trafikleder, led nings fö re tag, täkter, upplag, tippar, te le - mas ter samt bebyggelse av större omfattning: Området öster om Klemmingen, Åkers Bergslag samt områdena kring sjöarna Likstammen och Båven. Till kapitel naturresurser hör karta 2, se även karta 11. Foto A.Bianchini Pelarborrmaskin på 140 m djup i Skottvångs gruva Ett minne från tiden då gruvnäringen var av stor betydelse för Åkers bergslag Ur Gåsinge Dillnäs Hembygdsförenings bildarkiv 20