INLEDNING TILL. Sinnessjukvården i riket. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Sinnessjukvården i riket / Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: med innehållsförteckning på franska med fransk parallelltitel: Soins médicales aux aliénés en Suède, : Soins médicaux aux aliénés en Suède. Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : Norstedt, Täckningsår: Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år ersattes 1903 av Medicinalstyrelsens underdåniga berättelse angående sinnessjukvården i riket året 1901 Överstyrelsen över hospitalen ersattes 1902 av Medicinalstyrelsen. Efterföljare: Ingår fr.o.m i: Allmän hälso- och sjukvård / Socialstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Sinnessjukvården i riket. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-sinne-1915

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SINNESSJUKVÅRDEN I RIKET ÅR 1915 AV KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN STOCKHOLM 1917 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE SOINS MÉDICALES AUX ALIENÉS EN SUÈDE EN 1915 PAR LE CONSEIL SUPÉRIEUR DE L'ADMINISTRATION MÉDICALE DE L'ETAT

5 Innehållsförteckning. I. Av Kungl. Maj:t och riksdag beslutade viktigare åtgärder för sinnessjukas vård sid. 3. II. Anstalter för sinnessjuka sid. 4. a) Statens hospital och asyler sid Byggnader sid Utrymme sid Mathållning och utspisning sid Tjänstemän och betjäning sid De sjukas sysselsättning och förströelser sid Sjukvård sid. 11. b) Landstingens och vissa städers upptagningsanstalter sid. 15. c) Enskilda anstalter sid. 16. III. Antalet sinnessjuka och idioter inom riket sid. 18. Skyddsföreningen för sinnessjuka sid. 18. Kurators för de sinnessjuka årsberättelse sid. 18. I. Tabeller. Tab. 1. Sammanställning av uppgifterna från offentliga, självständiga anstalter för sinnessjuka angående intagna och avförda samt den 31 december befintliga patienter sid. 23. Tab. 2. Översikt över de å offentliga, självständiga anstalter för sinnessjuka intagna, tillfrisknade, döda samt vid årets slut befintliga, med fördelning efter de särskilda sjukdomsformerna sid. 24. Tab. 3. Översikt över de å offentliga, självständiga anstalter för sinnessjuka intagna, tillfrisknade och döda, med fördelning efter kön och ålder sid. 25. Tab. 4. Översikt över de å offentliga, självständiga anstalter för sinnessjuka intagna, fördelade efter civilstånd, sjukdomens bestånd före intagningen samt antal förutgångna anfall sid. 25. Tab. 5. Översikt över de å offentliga, självständiga anstalter för sinnessjnka för första gången intagna, fördelade efter sjukdomens form och efter ålder vid sjukdomens utbrott sid. 26. Tab. 6. Översikt över de orsaker, under vilkas inflytelser sinnessjukdom kan anses hava uppkommit hos under året intagna sid. 27. Tab. 7. Översikt över de å offentliga, självständiga anstalter för sinnessjuka för första gången intagna, fördelade efter stånd och yrke sid. 28. Tab. 8. Översikt över de å offentliga, självständiga anstalter för sinnessjuka för första gången intagna, med fördelning efter hemort sid. 29. Tab. 9. Översikt över tillfriskningsprocenten bland de under de senaste 10 åren å offentliga, självständiga anstalter för sinnessjnka intagna sid. 29. Tab. 10. Översikt över de å offentliga, självständiga anstalter för sinnessjuka tillfrisknade sid. 30.

6 IV Tab. 11. Översikt över dödsorsaker bland de å offentliga, självständiga anstalter för sinnessjuka avlidna sid. 31. Tab. 12. Översikt över tillfälliga sjukdomar bland de å offentliga, självständiga anstalter för sinnessjuka vårdade sid. 32. Tab. 13. Kriminalpatienter å offentliga, självständiga anstalter för sinnessjuka sid. 33. A. Underhållsdagar samt vid årets slut befintliga. B. Å samtliga anstalter under året intagna och avförda. Tab. 14. Översikt över de å offentliga, självständiga anstalter för sinnessjuka intagna och avlidna, av dementia paralytica lidande sid. 34. Tab. 15. Sammanställning av uppgifter från offentliga, självständiga anstalter för sinnessjuka angående antal sjukplatser, underhålladagar och medeltal vårdade i de olika betalningsklasserna samt utspisnings- och totalkostnaden sid. 35. Tab. 16. Översikt över de vid offentliga, självständiga anstalter för sinnessjuka i och för den egentliga sjukvården anställda tjänstemän och betjäning sid. 36. Tab. 17. Sammandrag av redovisning över anslaget till hospitals underhåll sid. 37. Tab. 18. Inkomster för hospitals underhåll sid. 38. Tab. 19. Utgifter för hospitals underhåll sid. 38. Tab. 20. Sammandrag av kyrkoherdarnes och hälsovårdsnämndernas uppgifter om sinnessjuka och idioter i riket sid. 40. II. Överinspektörens för sinnessjukvården, i riket berättelse över sin verksamhet sid. 42. Table des matières. I. Mesures d'une certaine importance décrétées par le Gouvernement et la Diète, page 3. II. Etablissements d'aliénés page 4. a) Hôpitaux d'aliénés et Asyles de l'etat page Edifices page Espace page Nourriture page Employés et service intérieur page Occupation et récréation des malades page Soins aux malades page 11. b) Etablissements de refuge des Conseils généraux et ceux de certaines villes page 15. c) Etablissements privés page 16. III. Nombre des personnes en Suède atteintes d'aliénation mentale et d'idiotisme page 18. La Société protectrice des aliénés page 18. Rapport de la curatrice des aliénés page 18.

7 v I. Tableaux. (Note. m. = hommes; kv. = femmes; s:a = somme.) Tabl. 1. Rapport des hôpitaux publics indépendents d'aliénés des malades admis, renvoyés et restants le 31 décembre page 23. Col. 1. Hôpitaux, asyles on refnges d'aliénés. Col. 2. Malades admis, les aliénés transférés des antres hôpitaux publics indépendents non compris. Col. 3. Malades admis, non soignés à d'antres hôpitaux publics indépendents d'aliénés. Col. 4. Transferts des autres hôpitani publics indépendents d'aliénés. Col Renvoyés: Col. S. guéris; Col. 6. en état amélioré; Col. 7. non guéris; Col. 8. à d'autres hôpitaux d'aliénés de l'etat; Col. 9. Décédés; Col. 10. non malades à l'admission. Col. 11. Malades restants le 31 déc. Col. 12. Nombre d'eipectants le 31 déc. Tabl. 2. Aperçu des malades admis, guéris, décédés et restants à la fin de l'année aux dits hôpitaux, distribués après les formes de la maladie page 24. Col.», 3. Voir Tabl. 1, col. 2 et 3. Col. 4. Gnéris. Col. 5. Décédés. Col. 6. Restants le 31 déc. Tabl. 3. Aperçu des malades admis, guéris et décédés aux dits hôpitaux, distribués après le sexe et l'âge page 25. Col. 1. Voir Tabl. 2, col Col. 13. Inconnu. Col. 14. Total. Col. 15. Totaux. Alinéa 1. De 15 jusqu'à 20 ans. Alinéa 2. Voir Tabl. 1, col. 2. Tabl. 4. Aperçu des malades admis aux dits hôpitaux, placés après l'état civil, la durée de la maladie avant l'admission à l'hôpital et le nombre des crises antérieures page 25. Alinéas 4 et 5. Excl. les imbéciles et les idiots, ainsi que ceux, qui n'étaient pas malades à l'admission; voir aussi Tabl. 1, col. 2. et 3. resp. Tabl. 5. Aperçu des malades admis pour la 1 re fois aux dits hôpitaux, placés après la forme de la maladie et après l'âge à l'éclat de la maladie page 26. Col. 12. Au-dessus de 70 ans. Col Voir Tabl. 3, col Tabl. 6. Aperçu des causes de la maladie sous lesquelles elle pourrait avoir son origine page 27. Col. 1. Causes. Col. 2, 3. Voir Tabl. 1, col. 2, 3. Distribution par sexe. Tabl. 7. Aperçu des malades admis pour la 1 re fois aux dits hôpitaux, placés après la position sociale et la profession page 28. Col. 1. I. Agriculture, pêche, etc. II. Industrie et métiers. III. Commerce et communication. IV. Fonctions et, emplois publics ainsi que lettres. V. Antres. VI. Métiers non fixes ou inconnus. Tabl. 8. Aperçu des malades admis pour la 1 re fois aux dits hôpitaux, placés après le lieu d'origine page 29. Col. 2. Campagne. Col. 3. Villes. Col. 4. Total. Col. 5. Malades admis sur de la population moyenne. Tabl. 9. Le pourcentage des guéris parmi les malades admis aux dits hôpitaux pendant ces 10 années dernières page 29. Col. 1. Numéro de l'année d'admission. Col. 2. Année. Col. 3. Admis, les aliénés transférés des autres hôpitaux non compris. Col. 4. Ceux, qui lors de l'admission sont à compter comme incurables. Col. 5. Guéris pendant une de ces 10 années. Col. 6. Pourcent de gnérisons des admis compris dans la col. 3. Col. 7. Idem, déduction faite de ceux compris dans la col. 4. Tabl. 10. Aperçu des malades guéris aux dits hôpitaux page 30. Col Séjour à l'hôpital. Col Durée de la maladie à partir de son début. Col. 13. Inconnu. Col. 14. Total, hommes et femmes. Col. 15. Totaux. Tabl. 11. Aperçu des causes de décès des malades admis aux dits hôpitaux page 31. Tabl. 12. Aperçu des maladies occasionnelles parmi les malades soignés aux dits hôpitaux page 32.

8 VI Tabl. 13. Malades criminels aux dits hôpitaux page 33. A. Nombre de jours d'entretien ainsi que le nombre des malades restant à la fin de l'année. Col. 2. Jours d'entretien. Col. 3. Moyennes des soignés par jonr. Col. 4. Restants le 31 déc. H., F., Total. B. Admis et renvoyés dans tontes les institutions pendant l'année. Col. 2. Comptés comme fous. Col. 3. Prisonniers aux travaux forcés. Col. 4. Prévenus. Col. 5. Cas d'observation. Tabl. 14. Aperçu des malades admis aux dits hôpitaux et décédés souffrant de démence paralytique page 34. Col Admis: Col. 1. Voir Tabl. 7, col. 1. Col. 2. Excerçant un métier. Col. 3. Membres de famille. Col Décédés: Col. 4. Age lors du décès. Col Durée de la maladie à partir de son éclat. Admis: Etat civil; lien de domicile; cause probable de la maladie. Tabl. 15. Rapport des dits hôpitaux sur le nombre des lits, des jours d'entretien, le nombre moyen des malades soignés dans les diverses classes de payment, frais d'entretien et dépenses totales page 35. Col, 2. Nombre des lits à la fin de l'année: aux hôpitaux de l'etat, aux refuges des Conseils généraux et chez les communes. Col. 3. Jours d'entretien sur idem. Col. 4. Moyennes des soignés sur idem. Col. 5. Dépenses pour la nourriture des malades: totales, par jour d'entretien. Col. 6. Dépenses totales pour les soins aux malades : dépense totale, dépense moyenne par malade et jonr, dépense par malade et an. Tabl. 16. Aperçu des employés pour le servîce hospitalier proprement dit dans ces hôpitaux page 36. Col. 2. Médecins. Col. 3. Personnel de surveillance. Col. 4. Gardemalades. Col. S. Le nombre moyen des places occupées. Col. 6. Nombre des malades gardés par chaque infirmier. Tabl. 17. Relevé du Rapport concernant les sommes accordées au service hospitalier page 37. Tabl. 18. Recettes d'entretien des hôpitaux page 38. Tabl. 19. Dépenses d'entretien des hôpitaux page 38. Tabl. 20. Relevé des rapports du clergé et des Commissions municipales de santé concernant les aliénés et les idiots en Suède page 40. II. Rapport de l'inspecteur général des soins des aliénés sur son activité page 42.

9 Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Civildepartementet. Kung], medicinalstyrelsen får härmed jämlikt 13 uti den för styrelsen gällande instruktion överlämna berättelse angående sinnessjulcvården i riket för år Till en början lämnar styrelsen en översikt över de av Kungl. Maj:t och riksdagen härutinnan beslutade viktigare åtgärder. Berättelsen omfattar därefter redogörelse för statens hospital och asyler, landstingens och de större städernas upptagningsanstalter för sinnessjuka samt enskilda anstalter. Vidare meddelas en redogörelse över antalet i riket befintliga sinnessjuka och idioter samt för skyddsföreningen för sinnessjuka. Slutligen lämnas ett meddelande angående kurators för de sinnessjuka verksamhet. Berättelsen åtföljes dels av tabellariska översikter angående sjukvården å anstalter och därmed sammanhängande förhållanden samt rörande inkomster och utgifter för hospitalens underhåll, dels av sammandrag av 1915 års redovisniag över till hospitalsväsendet anslagna medel ävensom av kyrkoherdarnas uppgifter om sinnessjuka och idioter. De tabellariska översikterna angående sjukvården omfatta även verksamheten vid vissa större, landsting eller större städer tillhörande upptagningsanstalter, nämligen länsavdel-

10 2 ningarna vid rikets hospital, sjukhuset vid Långbro samt upptagningsanstalterna vid Ulvsunda, i Hälsingborg och i Norrköping. Slutligen följer Överinspektörens för sinnessjnkvården i riket berättelse för år RICHARD STENBECK B. BUHRE Karl Leijer. Stockholm den 23 december 1916.

11 3 I. Av Kungl. Maj:t och riksdag beslutade viktigare åtgärder för sinnessjukas vård. Sedan medicinalstyrelsen till Kungl. Maj:ts prövning överlämnat ett av den enl. nådigt brev den 29 juni 1912 tillsatta kommissionen avgivet förslag om förläggande å Pålsjii gård invid Hälsingborg av ett hospital för 800 sjuka, har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 26 februari 1915 med anledning av vad riksdagen i skrivelse den 13 juni 1913 anfört beträffande byggnadssättet för na ifrågavarande hospital uppdragit åt medicinalstyrelsen att med biträde, där så erfordrades, av särskilt sakkunniga verkställa utredning, huruvida genom anordnande av den ifrågasatta nya sinnessjukanstalten för ett större antal patienter än det förut angivna av 800 byggnads- och driftkostnader för vårdplats skulle kunna nedbringas, i vilket avseende medicinalstyrelsen hade att särskilt taga under övervägande lämpligheten av att vid den nya anstalten uppfora sjukvårdspaviljonger i tre våningar ävensom undersöka, huru förhållandena gestaltade sig vid utländska sinnessjukanstalter med betydligt större antal patienter än nyss nämnts. Genom nådigt brev den 24 april 1915 har Kungl. Maj:t uppdragit åt medicinalstyrelsen att vidtaga åtgärder för anordnande av elektrisk belysningsanläggning inom de till Vadstena hospital och asyl hörande Mosterbyggnaderna i huvudsaklig överensstämmelse med uppgjorda ritningar, tillkommande det överintendentsämbetet att, efter samråd med riksantikvarien, kontrollera utförandet av anordningarna i de delar, som röra det gamla nunneklostret. För ändamålet anvisade Kungl. Maj:t kronor av förslagsanslaget till hospitals underhåll. Genom nådigt brev den 3 juni 1915 har Kungl. Maj:t efter av överintendentsämbetet avgivet underdånigt utlåtande uppdragit åt medicinalstyrelsen att gå i författning om vidtagandet av vissa ändringsarbeten inom allmänna avdelningen för män vid Vadstena hospital och asyl i enlighet med uppgjorda ritningar och kostnadsförslag. För ändamålet anvisade Kungl. Maj:t högst kronor av förslagsanslaget till hospitals underhåll. Genom nådigt brev den 18 juni 1915 har Kungl. Maj:t medgivit, att vid Vadstena hospital och asyl må anställas ytterligare en biträdande läkare. Genom nådigt brev den 18 juni 1915 har Kungl. Maj:t uppdragit åt medicinalstyrelsen att för Östersunds hospitals räkning inköpa inägorna till,66,975 mantal Mjälle n:r 1 litt. Ba i Frösö socken. För ändamålet anvisade

12 4 Kungl. Maj:t ett belopp av att utgå av sjätte huvudtitelns allmänna besparingar. Sedan stärbhusdelägarna efter sekreteraren i marinförvaltningen Lorentz Kntse till direktionen för Växjö hospital anmält, att de ämnade, i enlighet med den avlidnes i livstiden uttryckta önskan, överlämna såsom gåva till Växjö hospital ett belopp av kronor för att bilda en fond, som skulle förvaltas av direktionen för hospitalet under någon benämning, vari inginge namnet å den avlidne, och av vilken fond den årliga räntan skulle användas till beredande av trevnad eller förströelse för å hospitalet intagna patienter, har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 29 oktober 1915 förordnat, att ifrågavarande donerade belopp må under benämning av Lorentz Kruses donationsfond emottagas av direktionen för Växjö hospital. Genom nådigt brev den 1 oktober 1915 har Kungl. Maj:t på därom hos medicinalstyrelsen gjord ansökan meddelat Caroline Lennwall tillstånd att efter hennes avlidna moder, Elise Lennwall, övertaga den å landstället Katrinelund invid Malmö inrättade enskilda vårdanstalten för sinnessjuka kvinnor, vilken anstalt genom arv tillfallit sökanden. II. Anstalter för sinnessjuka, a) Statens hospital och asyler. 1. Byggnader. Stockholms hospital. De under föregående år påbörjade nybyggnaderna av ekonomihus, boställslägenheter för gift betjäning och bostadshus för överläkaren hava under året fullbordats och efter skedd avsyning tagits i bruk. Det gamla köket och den vid sjön belägna föråldrade tvättinrättningen hava utrymts, och äro kök och tvätt numera inrymda i den centralt belägna ekonomibyggnaden. Med avseende på köket ha anordningarna redan efter inflyttningen visat sig fungera till belåtenhet, medan däremot den nya tvättinrättningen på grund av brister och ofullkomligheter i diverse maskindetaljer givit anledning till ojämnheter och hinder i arbetet. De nya betjäningsbostäderna hava av de gifta och familjeförsörjande sjukskötarna tagits i bruk, och allmän belåtenhet har varit rådande bland den personal, som på detta sätt kommit i åtnjutande av familjebostad. Även överläkarens bostad blev inom den kontrakterade tiden färdig att tagas i bruk, så att överläkaren kunde dit inflytta under augusti månad.

13 Sedan den gamla överläkarbostaden sålunda blivit ledig, företogs omedelbart den efter förslag av medicinalstyrelsens arkitekt utarbetade ändringen av sagda bostad till tvenne boställsvåningar för hospitalsläkaren och biträdande läkaren. Även dessa ändringsarbeten medhunnos under hösten, så att vederbörande läkare mot slutet av året kunde i respektive våningar inflytta. Uppsala hospital och asyl. Under året har ombyggnaden av administrationshuset fortgått så långt, att överläkarexpeditionen och kontorsavdelningen kunnat tagas i bruk, och beteckna dessa lokaler ett mycket stort steg framåt i fråga om ändamålsenlighet och utrymme. En tvättstuga för personalen i boställshnsen å kronoparken Åsen närmade sig vid årets slut sin fullbordan. Ringledning har anordnats från samtliga vaksalar å hospitalets mansavdelning till ett centralt beläget skötarrum, där ständigt två skötare äro tillstädes såsom reserver i händelse av behov av tillökning av nattskötarpersonalens krafter. Vadstena hospital och asyl. En mindre trädgårdspaviljong är uppförd å kvinnoavdelningen, och kring denna har från B-parken avstängts med ett vanligt staket en större promenadgård för lugna patienter. Nytt staket är uppsatt kring parken och trädgården å kvinnoavdelningen samt kring pudrett- och halmladan. Pålgård är anordnad kring vattenintaget i sjön till förekommande av issörpling. Sedan anslag genom ovan nämnda nådiga brev den 24 april 1915, såsom ovan sagts, beviljats för anordnande av elektrisk belysning i klosterbyggnaden, har detta arbete under året utförts. Sedan genom nådigt brev den 3 juni, såsom ovan sagts, anslag beviljats för vissa ändringsarbeten inom allmänna avdelningen för män, har detta arbete under året påbörjats. Växjö hospital. Sedan den för utredning angående utvidgning av Växjö hospital tillsatta kommittén under 1914 till medicinalstyrelsen avgivit utlåtande angående inköp av egendomen Kampen, har styrelsen den 15 december 1915 till Kungl. Maj:t överlämnat detta utlåtande. Västerviks hospital. Det under slutet av föregående år påbörjade svinstallet har avsynats och tagits i bruk. Av medicinalstyrelsens arkitekt uppgjorda ritningar och förslag till tvenne nya paviljonger för oroliga sjuka hava granskats och godkänts samt av medicinalstyrelsen översänts till Kungl. Maj:t, som återvisat ärendet till ny behandling i och för nedbringandet av kostnaderna per sjukplats. Lunds hospital och asyl. Plåttaken med tillhörande stuprännor hava undergått behövlig reparation. Kakelugnsreparationerna hava under aret uppgått till kr I vedskjulet har uppsatts ny cirkelsåg jämte vedklyvningsmaskin, vilka drivas av elektriska motorer. I snickarverkstaden ha tillkommit 4 träbearbetningsmaskiner med smärgelställ och 5 elektromotorer för maskinernas drift. Vänersborgs hospital och asyl. Påbyggnaden av tvätthuset med en matsalsvåning för sjukvårdsbetjäningen har fullbordats och matsalarna tagits i 5

14 6 bruk. Synnerligen ändamålsenliga och hemtrevliga matsalsutrymmen hava härmed erhållits. Ett rymligt skjul för virkesförråd och bodutrymmen för snickare- och målareverkstäderna hava uppförts. I stora tvätten har ångmaskinen utbytts mot en elektrisk motor. Ett nytt bostadshus har byggts vid torpet Juta. De tre av riksdagen beviljade fyra-familjshusen för gifta skötare hava fullbordats och tagits i bruk. Kristinehamns hospital. En ny avdelning för permanent övervakning av oroliga och osnygga kvinnliga patienter har under året erhållits genom sammanslagning av de rum inom avdelningarna 8 och 9, som tidigare använts för enbär nattövervakning av dylika sjuka. Genom denna ändring hava tvenne stora fördelar vunnits. Dels har det blivit möjligt att högst väsentligt avlasta de oroliga övervakningsavdelningarna 11, 12 och 13 den nya övervakningen har plats för 34 patienter, dels har på grund av denna övervaknings inrättande antalet av de sjuka inom avdelningarna 8 och 9, vilka vistas uppe på dagrum, minskats till hälften av det förutvarande, vilket i sin ordning gjort, att avdelning 9:s dagrum och matsal ej längre behöva användas som sådana utan kunnat tagas i bruk som lokaler för vävning. Den förutvarande vävsalen har i stället kunnat läggas till den gamla sysalen, med vilken den står i omedelbar förbindelse. Utrymmet för såväl sömnad som vävning har därigenom fördubblats, vadan den nybyggnad för kvinnliga arbetssalar, som förut påtänkts, numera är överflödig. På hospitalets manssida har oroliga övervakningsavdelningen 12 utökats därigenom, att dörr upptagits mellan dess näst största vaksal och ett bredvid liggande sovrum för 7 patienter. Ett betjäningsrum på avdelning 3, som visat sig obehövligt, har satts i förbindelse med hospitalskontorets lokaler och inretts till arbetsrum för maskinskriverskan. Av de tre under år 1914 borrade bergvattensbrunnarna har en försetts med pumpmaskineri och överbyggnad av tegel. Maskineriet har alltsedan igångsättningen den 20 maj 1915 arbetat dag och natt med avbrott endast för några reparationer och uppfordrat omkring liter vatten i timmen. Det uppumpade vattnet ledes tills vidare in i anstaltens gamla samlingsbrunn och uppblandas där med filtervattnet. Vattenståndet i de båda ännu ej monterade bergbrunnarna har hela den tid, pumpmaskinerit varit i gång, underkastats täta, noggranna observationer, och ehuru dessa brunnar tydligen stå i förbindelse med den monterade, har likväl deras vattennivå under pumpningen sjunkit så obetydligt, att man med största sannolikhet torde ur dem kunna erhålla det tillskott i vattenmängd, som behöves, för att anstaltens 1er- och humusblandade filtervatten skall bliva umbärligt. Arbetet med uppförandet av tre bostadshus för gift betjäning, vart och ett avsett för fyra familjer, hade vid årsskiftet fortskridit så långt, att alla tre husen voro under tak. Östersunds hospital. Samtliga byggnader avsynades den 29 och 30 januari 1915 med undantag av de båda asylpaviljongerna, vilka avsynades den 3 juli samma år.

15 Piteå hospital och asyl. I båda D-avdelningarna har å övre botten en skölj bassäng av emaljerat gjutjärn insatts. Skjul hava uppförts dels å hospitalets mosse för förvaring av hässjevirke, dels i kolgården för förvaring av träkol. Diverse byggnader hava rödfärgats och åtskilliga plåttak strukits. 7 Angående de kostnader för underhåll och förbättringar av byggnader och gårdar, vilka bestritts av respektive direktioner, hänvisas till Tab. 19 i tabellavdelningen. Medicinalstyrelsen har under år 1915 avslutat kontrakt med nedanstående firmor om nyanläggningar och väsentliga reparationer vid statens hospital: Kronor. 1) Ingenjörsfirman Adolph von Brömssen, Stockholm, ang. leverans av två elektriska hissar vid Stockholms hospital ) Aktiebolaget Vapor, Stockholm, ang. leverans av köks- och tvättapparater vid Stockholms hospital ) Byggnadsingenjören Gustaf Robb, Stockholm, ang. ändringsarbeten i avd. 4 och 5 samt inom forna gamla överläkarbostaden vid Stockholms hospital ) Byggmästaren Axel Engström, St. Essingen, ang. uppförande av tre bostadshus för betjäning vid Kristinehamns hospital ) Byggmästarfirman Göransson & Nilson, Lund, ang. uppförande av tre bostadshus av sten för betjäning vid Lunds hospital och asyl ) Ingenjören Gid. Ericsson, Stockholm, ang. uppförande av ett bostadshus för läkare vid Vänersborgs hospital och asyl ) Värmeledningsentreprenören C. E. Hedberg, Djursholm, ang. värmeledningsanläggning i bostadshus för läkare vid Vänersborgs hospital och asyl ) Vattenledningsentreprenören P. A. Sjögren, Stockholm, ang. sanitära anordningar vid Stockholms hospital ) Byggnadsingenjören Robert Gerlofson, Stockholm, ang. grundläggning och sockelsättning vid Strängnäs hospital Utrymme. Platsantalet har under året undergått följande förändringar. Vid Uppsala hospital och asyl har familjevården för 18 kvinnliga sjuka upphört; lägenheterna hava i stället apterats till familjebostäder för gifta skötare. A Göteborgs hospital hava 12 platser, som ursprungligen avsetts för familjevård, men som därför aldrig tagits i bruk, indragits; bostäderna äro nu inredda för gift betjäning. Fördelningen av sjukplatser inom de olika anstalterna vid redovisningsårets slut angives i tabellen å sida 8.

16 8 Antalet expektanter vid årets slut uppgick till mot vid förra årets slut. Om beläggningen av sjuka vid Stockholms hospital anför överläkaren följande:»med samma fördelning av upptagningsskyldigheten mellan stadens sinnessjukhus och Stockholms hospital som under förra året har mottagandet härstädes av akuta fall under alla årstider pågått. Någon svårighet att bereda plats för de oftast genom polisens försorg inremitterade har i allmänhet icke funnits, enär som förut evakuering i god tid av visst antal patienter till stadens anstalter företagits. Som förut har det erhållna patientmaterialet för undervisningen varit till mycken vinst.» 3. Mathållning och utspisning. Pä grund av världskriget hava betydande svårigheter uppstått vid anskaffandet av proviant och andra förnödenheter. Ofta har det visat sig omöjligt att erhålla leverantörer, i följd varav livsmedel ej sällan måst in-

17 köpas under hand, och i utspisningen hava största möjliga förenklingar och inskränkningar vidtagits. Överläkaren vid Uppsala hospital och asyl meddelar, att en del smärre förändringar i utspisningen företagits huvudsakligen beträffande personalens aftonmåltider. Stor tillfredsställelse har det mot slutet av året genomförda lossandet på kosttvånget för den gifta personalen medfört. I början av året började den av sysslomannen utarbetade nya matsedeln för l:a klassens kost att tillämpas, och synes i allmänhet den nya spisordningen hava mottagits med belåtenhet. överläkaren vid Vadstena hospital och asyl anför: >I utspisningen har den största sparsamhet iakttagits, dyrare varor hava utbytts mot billigare, i den mån det var görligt, och trädgårdens produkter hava utnyttjats i största möjliga utsträcknings Angående utspisningen vid Västerviks hospital meddelar överläkaren bl. a.:»redan under månaderna före världskrigets utbrott hade jag kontrollerat matavfallet och de matrester (särskilt bröd och margarin), som inom avdelningarna kunde reserveras till följande dag, och hade jag kommit till den åsikten, att vissa inskränkningar kunde göras. Sådana gjordes ock omedelbart efter krigsutbrottet, och bestodo de huvudsakligen i följande åtgärder: 40 normalportioner indrogos å sjukavdelningarna, 2 för funktionärerna, margarinportionen minskades med 5 gram per dag för såväl patienter som betjäning och funktionärer, vetemjölet till frukostvällingen samt till såser minskades med 5 gram, gula ärter minskades med 15 gram till 105 gram, risgryn till välling och»äppelris», mannagryn i vällingen (2 gånger i veckan), maccaroni, farinsocker i frukt- och sagosoppa samt torkade äpplen minskades alla med 5 gram. Bruna bönor försvunno från matsedeln och ersattes med gröna ärter. Havregryn ha utspisats endast i ett fåtal fall som extra portion.» överläkaren vid Gröteborgs hospital anför:»på grund av kristiden har en del förändringar och indragningar i utspisningen vidtagits, varigenom matavfallet minskats till 1'50 à 1"75 hl. per dag mot förut c:a 3 hl.» Från Vänersborgs hospital och asyl anför överläkaren:»svårigheterna att erhålla matvaror på leverans, ständiga omkastningar i matordningen för att ställa utspisningen så ekonomiskt som för tillfället möjligt, talrika upphandlingar etc. hava medfört en stor arbetsökning i förvaltningen. Avsevärda besparingar hava gjorts genom möjligheten att upplägga proviantförråd i den nya magasinsbyggnaden.» Beträffande mathållningen vid Kristinehamns hospital meddelar överläkaren bl. a. följande:»matvaruleveranserna hava under året i allmänhet blivit på ett tillfredsställande sätt fullgjorda utom mjölkleveransen under månaderna maj december. An har den levererade mjölken varit sur, än har leveransen heit och hållet uteblivit. I följd härav har mjölk oupphörligt måst uppköpas på leverantörens bekostnad. 9

18 10 På grund av den stora prisstegringen å livsmedel har det i utgiftsstaten upptagna portionspriset för funktionärer, betjäning och patienter i trots av att alla möjliga inskränkningar i utspisningen vidtagits måst avsevärt överskridas.» Med anledning därav, att för år 1915 anbud å proviant gällande för leverans för hela året icke kunde erhållas, lades till grund vid bestämmandet av portionspriset det för 1914 gällande, ökat med 10 i.. Pä denna grund hava de tabellariska uppgifter å portionspris samt å leveranspris å mjölk, fläsk och kött, vilka ingått i föregående årsberättelser, i denna årsberättelse uteslutits. 4. Tjänstemän och betjäning. Svårigheterna att erhålla läkarkrafter vid hospitalen hava alltjämt varit lika stora. Så hava t. ex. till de två biträdande läkartjänsterna vid det nyöppnade Östersunds hospital under hela året ingen sökande anmält sig, trots att ifrågavarande tjänster varit ledigförklarade vid tre särskilda tillfällen. På grund härav har medicinalstyrelsen hos Kungl. Maj:t gjort framställning om förhöjt arvode åt vikarier å läkartjänster vid statens hospital och asyler. I cirkulärskrivelse den 26 oktober 1915 har medicinalstyrelsen med hänsyn till den genom kriget uppkomna dyrtiden beviljat ett kontant avlöningstilllägg av 7 kronor 50 öre för månad till ogift befattningshavare inom sjukvårds- eller ekonomipersonalen, vilken är familjeförsörjare i den mening, att han eller hon har anhörig, som för sitt uppehälle är uteslutande hänvisad till underhåll av befattningshavaren. Likaledes har styrelsen den 18 december 1915 förordnat, att gift skötare, som icke erhåller kontant ersättning för kost, må av överläkaren medgivas rätt att intaga en eller högst två måltider dagligen i hemmet och att härför bekomma ersättning med 25 öre för frukost, 50 öre för middag och 25 öre för kvällsmål. Sådan rätt må dock icke medgivas för kortare tid än en månad i sänder. För gift skötare, som icke erhåller kontant ersättning för kost, har ock medgivits rätt att för hel fridag i stället för kost in natura erhålla kostersättning med en krona för dag.

19 11 5. De sjukas sysselsättning och förströelser. Vid statsanstalterna hava under året utförts inalles dagsverken. Med beräkning av 300 arbetsdagar för året och i medeltal vårdade per dag (Tab. 15) befinnas i genomsnitt 362 % av patienterna varit sysselsatta med arbete. Vid de olika anstalterna har antalet arbetande patienter, uttryckt i procent, varit följande: Stockholm 26"4 %, Uppsala 44-3 %, Nyköping 39-2 %, Vadstena 46-2 #, Växjö 26-9 & Västervik 32 %, Visby 50 %, Malmö 47-9 %, Lund 13-8 %, Göteborg 25-8 %, Vänersborg 48-4 %, Kristinehamn 33-5 %, Säter 38-9 %, Härnösand 46-4 %, Östersund 42-2 %, Piteå 34-3 %. Beträffande de sjukas förströelser anför överläkaren vid Växjö hospital följande. Konserter ha givits av hospitalets blandade sångkör, av kvinnliga personalens sångkör, av sångerskor (amatörer) samt av hospitalets egen mässingssextett, som även å större högtidsdagar givit friluftskonserter samt året om biträtt vid danstillställningar o. d. Grammofonunderhållningar förekomma ofta å de olika avdelningarna. Bland hållna föredrag må nämnas: Friherrinnan Ellen Palmstierna:»Intryck från Fredskongressen i Haag 1915», Fru Manja Lindeli:»Skildringar från Japan» (med kolorerade skioptikonbilder) och Fröken Sigrid Heurlin:»Roms katakomber». Dessutom har under året uppförts ett sagospel av Topelius och ett amatörspex. I övrigt hava sedvanliga efter årstiden avpassade nöjen i riklig mån förekommit såsom danstillställningar om sommaren reguliärt ett par gånger i veckan å dansbanan croquet- och tennisspel, fiske, roddturer, kafferep i det gröna, skridsko- och kälkbacksåkning o. s. v. Överläkaren vid Västerviks hospital meddelar i detta avseende följande:»av förströelser må nämnas, förutom de sedvanliga månadsfesterna å festsalen och sommartiden på och vid dansbanan, slädparti, parkkonsert av Kungsholms ungdomsklabbs musikkår, sång av Luttemanska kvartetten, utfärd med ångaren Gamleby i Västerviks skärgård, åhörandet av»bygdemålsberättelser» och musik av An'ers An'ersa från Hultet; därjämte ha en del patienter närvarit vid de populära föreläsningarna för personalen.» 6. Sjukvård. Av under årets lopp i de â bifogade tabeller upptagna sjukhusen intagna sjuka hava 80-7 % förut ej vårdats å anstalt. (Tab. 1.) Av intagna med undantag av från annan anstalt överförda samt sinnesslöa och sinnessvaga hava 80-4 % för första gången angripits av sinnessjukdom (Tab. 4), och 16'8 % hava genomgått ett eller flera anfall av sinnessjukdom; nämnda förhållande är okänt beträffande 2-8 % Berättelse ang. sinnessjukv&rden 1915.

20 12 Sjukdomens bestånd efter dess uppkomst för de under året (Tab. 10) har, uttryckt i procent, varit följande: tillfrisknade Bland samtliga inträffade dödsfall (650 emot 560 under föregående år) angivas dödsorsakerna för 34-1 % hava varit lungtuberkulos (34-1 under 1914), för 13-8 i akut lunginflammation. Beträffande förekomsten av akuta infektionssjukdomar meddelas från Vänersborgs hospital och asyl följande: Även detta år hava tvä fall av tyfoidfeber förekommit, båda tämligen samtidigt å avdeln. 10 A, där även flertalet tyfusfall under de gångna åren förekommit. Under årets första månader inträffade en mycket stor mängd fall av influensa, som var av en särdeles svårartad karaktär och blev direkt och indirekt den huvudsakligaste orsaken till det stora antalet dödsfall, särskilt på kvinnosidau. Från Östersunds hospital anföres i detta avseende: Den 18 november konstaterades tyfoidfeber hos en sköterska. Sedan kommo i rask följd ytterligare 14 fall, därav 2 bland patienter. Vid statsmedicinska anstalten gjord undersökning visade, att sjukdomen var paratyfus. Av de insjuknade tjänstgjorde 9 sköterskor â IV A (oroliga asylavdelningen), varest även de båda patienterna vårdades. De övriga 4 voro sekundärfall. Infektionskällan har icke kunnat utrönas. De sjuka isolerades i kolonivillan för kvinnor. Ett provisoriskt badrum inreddes i ett förråd. Under året hava à hospitalet flera gånger köttförgiftningar förekommit, de senaste och mest utbredda den 7 september (21 fall) och den 29 november (43 fall), alla â mansavdelningen. Åtminstone den sistnämnda var med all säkerhet av bakteriellt ursprung. De hava alla förlupit som gastro-intestinal katarr och gått till hälsa inom ett par dagar. De flesta fallen hava uppträtt om måndagarna efter till frukost förtärt kött, som i köket sparats från söndagsmiddagarna. Sedan det bestämts, att de kärl, vari kokt kött o. d. förvarades i köket, skulle efter diskningen nedläggas i het 5 %-ig sodalösning, hava några förgiftningsfall icke vidare inträffat. Antalet kriminalpatienter (Tab. 13) utgjorde vid årets slut 475 (412 män, 63 kvinnor), d. v. s , av samtliga närvarande. A de olika anstalterna förhöll sig antalet kriminal patienter till hela antalet vid årets slut närvarande på följande sätt: Stockholms hospital 3-6 %, Uppsala hospital och asyl 4-1 %, Nyköpings hospital 8l «,', Vadstena hospital och asyl 2.7 %, Växjö hospital (utom kriminalavdelningen och Korsbergakolonien) 1"0 %, Västerviks hospital 47, Visby hospital 4-2., Lunds hospital och asyl 2-7 %, Malmö

21 asyl 8-0 %, Göteborgs hospital 5'7 %, Vänersborgs hospital och asyl 3-0 %, Kristinehamns hospital 2-6 %, Säters hospital 4-7 %, Härnösands hospital 6-1 % Östersunds hospital 43 % samt Piteå hospital och asyl 2-9 %. Under året hava 33 för brott tilltalade personer blivit av medicinalstyrelsen för observation och undersökning inremitterade till statshospital; av dessa hade de betygskrivande läkarna förklarat 23 i saknad av förståndets bruk, 3 i saknad av förståndets fulla bruk och 6 tillräkneliga ; en har under observationstiden avlidit. Antalet underhållsdagar (Tab. 15) för de under året å statsanstalterna vårdade uppgick till , av vilka för första klass 1'8 \, för andra klass 8-9 %, för tredje klass 80-7 %, för avgiftsfria 5-3 % och för landstings- resp. stadsanstalter 3-3. ;. Totalkostnaden för sjukvården (Tab. 15) har uppgått till kr. 43 öre; årliga medelkostnaden per sjiikplats har utgjort 827 kr. 99 öre och dagliga medelkostnaden för varje patient 2 kr. 26 öre. Vid jämförelse mellan olika anstalter visar sig dagsmedelkostnaden störst vid Stockholms hospital med 3 kr. 72 öre, lägst vid Vänersborgs hospital med 1 kr. 63 öre. Medelkostnaden av statsmedel per år och patient har utgjort 610 kr. 51 öre. Här nedan lämnas en jämförande översikt över kostnaden vid statens anstalter för en del av de huvudrubriker, som upptagas i tab. 17. Vad i 13 översikt över kostnaden för år och sängplats vid statens hospital för avlöning, utspisning, kläder, eldning, medicin och tvätt under år 1915.

22 14 övrigt angår sjukvården och därmed sammanhängande frågor å rikets anstalter för sinnessjuka hänvisas till Tab Angående kolonien i Korsberga har överläkaren Lindell meddelat följande: Av de under året intagna hade 2 män oeh 1 kvinna förut vårdats i kolonien. Orsakerna till återflyttningarna till hospitalet voro: psykisk försämring eller olämplighet i övrigt för familjevård 9 män och 4 kvinnor, kroppslig sjukdom 3 män oeh 1 kvinna samt rymningsbegär 1 kvinna. Dessutom hade 2 män under kortare tider av året varit överflyttade till hospitalet för sjukdomsbehandling. Från andra hospital hava till Växjö hospital för familjevård under året överflyttats 14 män, vilka samtliga överflyttades till Korsberga och med ett undantag hemtagning till hemmet kvarvoro där vid årsskiftet. Av de till hemorten utskrivna voro 2 kvinnor tillfrisknade; 1 man och 1 kvinna, båda förbättrade, hemtogos av anhöriga för fortsatt vård i sina hem (hospitalsstadgan 51), och 1 man utskrevs såsom obotlig (jämlikt 50), då han, som var kroppsligen nedsatt och mindre passande i familjevården, ansågs kunna väl vårdas i hemsocknens tidsenliga ålderdomshem. Den avvikne mannen var redan vid utflyttningen till kolonien så förbättrad, att utskrivning såsom tillfrisknad under en snar framtid var påtänkt. Längtan efter det förut vanliga fria kringstrykandet blev emellertid honom övermäktig, och han avvek utan att avvakta den formella utskrivningen. Fördelningen efter de särskilda sjukdomsformerna var vid årets utgång följande: melancholia 1 man och 2 kvinnor, psychosis periodica 6 män och 3 kvinnor, dementia primaria 84 män och 54 kvinnor, paranoia 4 män och 1 kvinna, dementia secundaria 2 kvinnor, insania degenerativa 1 man, psychosis ex intoxicatione 1 kvinna, idiotia 2 män och 1 kvinna samt imbecillitas 1 man och 2 kvinnor; summa 99 män och 66 kvinnor. Av de under året vårdade hava 78-9 >' av männen och 68 % av kvinnorna eller sammanlagt 74 - G % kunnat sysselsättas sålunda: i lantbruk och ladu-

23 gård 71 män och 4 kvinnor, med hushålls- och handarbeten 45 kvinnor, i hantverk 3 män och 2 kvinnor samt med handräckning, vedhuggning o. d. 16 män. Omsättningen inom centralhemmet framgår av nedanstående tabell: 15 Av förenämnda i centralhemmet vårdade 77 personer voro 54 män och 23 kvinnor. Högsta antalet därstädes samtidigt vårdade voro av män 15, av kvinnor 7 och av båda könen 21. Direkt från ett vårdarhem till ett annat hava flyttats 7 män och 2 kvinnor. Allmänna hälsotillståndet har varit gott. Vederbörande provinsialläkare har endast tvenne gånger under året tillkallats. Intet dödsfall har under året inträffat. Vårdavgifterna per dag och patient vid årets slut växlade mellan 55 och 90 öre (det tillfälliga krigstidstillägget av 5 öre per dag häri ej inberäknat). Per dag och patient uppgingo sålunda vårdavgifterna vid 1915 års utgång i medeltal till 68-8 öre mot 70-2 öre vid föregående årsskifte. Antalet underhållsdagar utgjorde och medeltalet vårdade per dag mot respektive och under år Medelkostnaden per patient och dag har utgjort kr. I - 16 samt per patient och år kr mot respektive 96-5 öre och kr under år b) Landstingens och de större städernas upptagningsanstalter. I tabellariska översikter, som åtfölja denna berättelse, ingår redogörelse för sjukvården även vid vissa mer självständiga upptagningsanstalter, tillhörande landsting eller större städer; såsom sådana räknas för närvarande sjukhuset vid Långbro jämte upptagningsanstalterna vid Ulvsunda och i Hälsingborg samt från och med år 1915 Norrköpings upptagningsanstalt vid Sandbyhov.

24 16 Ur årets berättelser från de nämnda anstalterna må följande meddelas. Sjukhuset vid Långbro. Under året har sjukhusstyrelsen hos hälsovårdsnämnden gjort framställning om anslag för uppförande av i 1914 års berättelse omnämnda bostadshus för gift personal. Därjämte har gjorts förnyad framställning om anslag för uppförande av bostadshus för biträdande läkare. Upptagningsanstalten rid Ulvsunda. Sjukhusets byggnader hava reparerats och inhängnaden omkring anstaltens område fullbordats. Elektrisk belysning har införts i sjukhusets samtliga lokaler. Upptagningsanstalten rid Sandbyhor. Genom nådigt brev den 11 oktober 1012 har medgivits, att i stället för den vid lasarettet i Norrköping befintliga avdelningen för sinnessjuka må vid Norrköpings stads försörjningsinrättning vid Sandbyhov anordnas en upptagningsanstalt för sinnessjuka med plats för ursprungligen 84 patienter. Sedan denna anstalt blivit uppförd i enlighet med de därför fastställda ritningarna, har den under år 1915 tagits i bruk. Beträffande verksamheten vid övriga i tabellavdelningen icke förekommande upptagningsanstalter för sinnessjuka hänvisas till översikten å sid. 17. c) Enskilda anstalter. Översikt för år 1915 över antalet platser samt intagna, avförda och den 31 dee närvarande vid enskilda anstalter för sinnessjuka. Av de såsom oförbättrade avförda hava 22 överförts till annan anstalt för sinnessjuka.

25 Översikt över antalet intagna, döda, underhållsdagar samt utrymme å landstingens och de större städernas upptagningsanstalter för sinnessjuka år f Siffrorna ingå i Tab J Katarina sjukhus, avd. för sinnessjuka, samt provisoriska sinnessjukhusen å 82 Hornsgatan och 56 Bondegatan. Dessa stadens upptagningsanstalter här betraktade såsom en enhet, så att överflyttningar dem emellan fråndragits. s Upptagningsanstalten vid Växjö hospital gemensam för Kronobergs och Blekinge län. 3 Anstalten öppnades redan 1914.

26 18 III. Antalet sinnessjuka och idioter inom riket. I Tab. 20 meddelas ett sammandrag av de uppgifter, vilka det enligt 69 i gällande nådiga stadga angående sinnessjuka åligger kyrkoherde samt kommunal- och hälsovårdsnämnd att till vederbörande tjänsteläkare avgiva. Genom nådigt brev den 13 november 1914 har förordnats, att de resor, som enligt 70 mom. 2 och 74 i nämnda nådiga stadgan åligger vissa tjänsteläkare att årligen företaga för tillsyn av sinnessjuka och idioter, icke skola äga rum under år Skyddsföreningen för sinnessjuka. Under år 1915 har skyddsföreningen överlämnat till överläkarna vid statens anstalter för sinnessjuka tillhopa kronor, varav till Uppsala och Lunds hospital 300 kronor, till Växjö och Vänersborgs hospital 200 kronor, till Vadstena och Kristinehamns hospital 150 kronor samt lägre belopp, minst 50 kronor, till övriga anstalter. Därjämte hava till sex enskilda personer givits sammanlagt 475 kronor, vadan sålunda hela understödsbeloppet uppgår till kronor. Till bestridande av dessa utgifter har föreningen haft att tillgå årsavgifter av 173 ledamöter och räntan av förut befintligt kapital, som ökats till kronor 15 öre från kronor 10 öre. Kurator för de sinnessjuka. Angående detta institut skriver professor Gadelius i årsberättelsen från Stockholms hospital följande. Såsom i föregående årsberättelse framhölls, har även under det gångna året kurators fortsatta verksamhet varit ägnad att på månget sätt utfalla till de sjukas tillfredsställelse, tröst och stöd. Det kunde ju redan på ett tidigt stadium av kurators tillvaro antagas, att hans arbetsfält efter hand skulle växa ut såväl i den ena som andra riktningen, enär de möjligheter, som här erbjödo sig för den hjälpsamma handen, snart sagt vore oräkneliga. Det var sålunda att vänta, att kurators arbetsbörda inom kort skulle bliva för en ensam person rätt kännbar. Emellertid torde för den nu verksamma kuratorn det förhållandet vara det mest kännbara, att möjligheterna för ett hjälpsamt inskridande pä grund av bristande och otillräckliga medel äro begrän-

27 sade. Därmed avses icke blott de rent ekonomiska utvägarna utan även önskvärda resurser av annan art. Det har ju blivit en av de närmaste följderna av kurators ingripande till den å sinnessjukhuset intagne patientens tröst och stöd, att denne i kuratorn finner en god och pålitlig vän, till vilken han efter utskrivningen tryggar sig. Kurators verksamhet har därmed fått en utvidgning utöver dess ursprungligen beräknade arbetssfär, i det den fortgår som en vaksam försyn även för den från sjukhuset utskrivne, sedan kontakten med livet återknutits, en kontakt, som ofta medför bittra erfarenheter och smärtsamma överraskningar. Förutom av de medel, som disponeras av >Skyddsföreningen för sinnessjuka», med vilken förening kurator givetvis, när så behöves, träder i samarbete, har kurator ringa utsikter att skaffa hjälp och ekonomiskt understöd för sina många skyddslingar, och det vore obestridligen ett tacksamt fält för den enskilda välgörenheten att bisträcka kuratorn i hans verksamhet för understöd av från sinnessjukanstalterna utskrivna patienter. Framför allt gör sig bristan på ett konvalescenthem gällande, dit en och annan för det hårdhänta livet ännu alltför ömtålig person kunde överflyttas, och där han kunde erhålla den hjälp och det stöd, som under första tiden efter tillfrisknandet är så behövligt. Kuratom fröken G. Bodhe har över sin verksamhet under år 1915 lämnat följande berättelse.»i likhet med vad kurator i redogörelsen för år 1914 anmärkte, måste framhållas, att kurator ej heller under år 1915 kunnat följa någon allmängiltig plan för sitt arbete. Kurator har sökt anpassa sin hjälp efter förhandenvarande förhållanden i varje särskilt fall. Den omvårdnad om de sinnessjukas privata intressen, som åligger kurator, måste göras beroende av de sinnessjuka själva och de omständigheter, vilka te sig vid de tillfällen, då kurator har att ingripa. Någon lämplig klassificering av de olika fall, som kommit under kurators behandling, synes icke kunna åstadkommas, och torde fördenskull en redogörelse för kurators verksamhet få hållas i mera allmän form. I stort sett lärer emellertid kunna skiljas emellan å ena sidan det omhändertagande av patienters medel och tillhörigheter i övrigt, som ifrågasattes under den tid, vederbörande äro intagna på sjukhus, och å andra sidan den omvårdnad, som i vissa fall förekommer, sedan patienten lämnat sjukhuset. Vad då först angår omhändertagandet av patienters medel, har detta skett i den ordning, lag om förmynderskap föreskriver. Sålunda har kurator varit i vederbörlig ordning förordnad såsom förmyndare för 19 personer, varav 5 från år I sin egenskap av förmyndare har kurator haft att, i den mån sådant tillkommer förmyndare, förvalta vederbörandes medel, i vilket avseende kurator fört rättegång för 2 personer, verkställt eller biträtt vid förrättandet av bouppteckningar och arvskiften efter 9 personer. Vidare har kurator fört rättegångar angående skilsmässa i 4 olika fall. Av här uppräknade personer ha 4 kommit under kurators vård under år 1914 och 11 under år

28 20 J fråga om tillvaratagande av patienters tillhörigbeter i övrigt må till en början erinras om de svårigheter, som i de flesta fall mött, icke blott då det gällt att efter lämnade anvisningar återfinna olika persedlar, utan även i avseende på att kunna övervinna misstroende och obehag frän deras sida, hos vilka sakerna ha varit att avhämta. I förstnämnda hänseende må framhållas, att erhållna anvisningar på ort och ställe, där tillhörigheter vore att finna, ofta visat sig ofullständiga eller oriktiga, och har kurator i dylika fall halt att utfråga närstående personer eller genom hänvändelse till polisen sökt få reda på de platser, varest ifrågavarande saker till äventyrs borde sökas. Det ligger i förhållandenas natur, att de platser, sinnessjuka personer välja för förvaring av sina effekter, oftast äro synnerligen ovanliga, vilket bidrager att göra kurators arbete ganska tidsödande. Beträffande övervinnandet av ovan antydda misstroende och obehag så har kurator med hjälp av antingen fullmakt från kuratorsnämnden eller ock förmyndareförordnande i allmänhet lyckats övertyga vederbörande om sin befogenhet. I detta sammanhang har kurator anledning uttala, att åtskilliga förhållanden synas tyda på att i och med kuratorsinstitutionen för sinnessjuka blir mera känd, kurators arbete i denna del torde bliva mindre mödosamt. Rörande själva arten av kurators arbete i denna del må meddelas följande uppgifter. Kurator har haft att taga reda på tillhörigheter och ombesörjt, att de blivit omhändertagna av vederbörande patienter närstående personer i 9 olika fall, att omsätta och utlösa pantsatta tillhörigheter för 14 personer, att tillvarataga penningar och bankböcker för 11 personer, att ombesörja tvätt för 10 personer och att verkställa transporter samt flyttningar i 54 olika fall. Vidare har kurator ombesörjt magasinering av tillhörigheter för 30 personer. För detta ändamål har förhyrts ett s. k. magasin, där sakerna inlagts, sedan de vädrats, tvättats och efter behov desinficierats; noggrann förteckning föres över de sålunda förvarade sakerna. Under viss patients sjukdomstid har kurator haft att tillse och förvalta ett åsyftade person tillhörigt bokbinderi, ett åliggande, som givetvis varit mycket krävande. Vad därefter vidkommer den omvårdnad, som kan ifrågakomma beträffande från sjukhuset utskrivna patienter, avser ju denna att tillse, att vederbörande åter bliva nyttiga medlemmar i samhället, och har kurator i detta syfte ansett sig, där behovet påkallat, böra lämna all den hjälp och allt det stöd, som statt till buds, varigenom kurator trott sig i någon mån kunna förhindra återfall. Härvid må emellertid betonas, att ett underlättande av kurators strävande i detta hänseende i hög grad skulle vinnas, om kurator hade tillgång till pekuniära medel i större utsträckning, än vad nu är fallet. Till belysande av kurators arbete i denna del må anföras följande. Det har tillkommit kurator att anskaffa platser eller befattning åt 14 personer, att ombestyra inackorderingar eller bostäder åt 11 personer, att föranstalta om intagande på alkoholisthem för 1 person, på blindhem för 1 person, på ålderdomshem för 1 person och på uppfostringsanstalt för 1 person, att av kuratorsfondens medel lämna understöd åt 6 personer, att anskaffa