Hemlagad mat inom hemtjänsten/maten i hemtjänsten

Transkript

1

2 Tjänsteutlåtande Liselott Ohlsson Projektledare/Kostekonom Sidan 1 av 3 Dnr 2010/152 VON.710 Vård och omsorgsnämnden Hemlagad mat inom hemtjänsten/maten i hemtjänsten Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden ger avdelningschefen för avdelning äldreomsorg i uppdrag att genoinföra en fördjupad utredning av möjligheten att införa en ökad valfrihet gällande matlådor i ordinärt boende Sammanfattning Maten inom hemtjänsten kan på olika sätt utvecklas för att ge större valfrihet åt den enskilde individen. Fem utvalda utvecldingsförslag har i en utredning tagits fram som möjliga utvecklingsområden: Matlagning i hemmet Måltidssituationen Matlådeutveckling Måltid i gemenskap Inköp av matkasse Utifrån den genomförda utredningen anses en utveckling av matlådor vara den främsta utvecklingsmöjligheten i Sollentuna kommun inom den närmaste tiden. Därför bör uppdraget från nämnden vara att genomföra en fördjupad utredning av möjligheten att införa en ökad valfrihet gällande matlådor i ordinärt boende. Bakgrund Vård- och ornsorgsnämnden tog beslut om att ge vård- och omsorgskontoret i uppdrag att återkomma med ett förslag på hur hemlagad mat kan vara med som en biståndsbedömd insats inom hemtjänsten. Hemlagad mat är ett av fem utvalda utvecldingsförslag som presenteras i utredningen (bilaga 1). De utvalda utvecklingsförslagen har tagits fram utifrån en genomförd omvärldsanalys av andra kommuner, interna diskussioner inom kontoret och även genom samverkan med pensionärsorganisationerna. Anledningen till den breddade utredningen är att ge förslag på hur maten i hemtjänsten kan utvecklas för att ge en större valfrihet till den enskilde individen. Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

3 Tjänste utlåtande Dnr 2010/152 VON.710 Sidan 2 av 3 Kontorets förslag Vård- och omsorgskontoret anser att en utveckling av maten inom hemtjänsten kan göras på olika sätt för att skapa en högre kvalité och mer valfrihet till brukarna. Men utvecklingen bör ske i olika steg där genomförd utredning visar att ett fördelaktigt första steg är en utveckling av matlådan. Bakgrund till förslaget Fem utvecklingsområden har analyserats i utredningen "Matlagning i hemmet/maten i hemtjänsten": Matlagning i hemmet - Denna insats skulle betyda en utökning av den idag förekommande insatsen "enklare matlagning" och tanken är att brukare som önskar ska kunna få lagad mat från grunden i sitt hem. Måltidssituationen - Ett kontinuerligt arbete kring denna fråga som ställer höga krav på utförarna kring att ha kunskap och att hela tiden arbeta utvecklande med helheten kring måltiden och måltidsmiljön. Matlådeutveckling- Denna utveckling skulle betyda att det fanns fler olika leverantörer av matlådor, till olika priser och till olika kvalitetsnivåer för att skapa en större valfrihet. Måltid i gemenskap - Att erbjuda de äldre att på olika sätt äta i gemenskap för att ge ett mervärde åt måltidsupplevelsen. Inköp av matkasse - En utvecklig av detta kan vara att ha en specialiserad entreprenör som ansvarar för denna bisats för att öka den enskildes möjligheter till livsmedelsinköp. Genom samverkan med pensionärsorganisationen, diskussioner med en utförarenhet och biståudsenheten, en enlcät till brukarna (bilaga 3), en enkät till utförarna (bilaga 2) och interna diskussioner inom kontoret gällande föroch nackdelar med respektive utvecklingsförslag har en analys gjorts. Utifrån den genomförda utredningen (bilaga 1) anses, inom den närmaste tiden, en utveckling av matlådor vara den utvecklingsmöjligheten som idag passar bäst i Sollentuna kommun. De främsta anledningarna till detta är att det kan ge en ökad valfrihet för brukarna genom ett ökat utbud. Även enkätundersökningen visar att intresse finns från målgruppen för detta förslag och utförarna kan få möjlighet att fokusera mer på sitt huvuduppdrag kring vårdoch omsorg. Matlagning i hemmet där maten i större utsträckning ska tillagas från grunden anses inte som rimlig att genomföra på grund de mycket omfattande kompetenshöjnings åtgärderna som skulle krävas, både i form av tid och pengar. Dessutom anses risken för att kvalitén på maten blir väldigt varierande mellan olika utförare och olika personal. Måltidssituationen är något som det redan arbetas med, enligt utföraren, och som det redan ställs krav på. Framöver kan högre nationella krav komma att ställas, till exempel från Socialstyrelsen som kan göra att området behöver prioriteras ytterliggare.

4 Tjänsteutlåtande Dnr 2010/152 VON.710 Sidan 3 av 3 Måltid i gemenskap bör återigen lyftas upp när fler möjligheter till leverans av mat (framförallt köket på Edsbergs äldreboende) fmns att använda sig av. Inköp av matkasse anses inte vara ett prioriterat område i dagsläget men kan på sikt undersökas mer för att fa tjänsten mer effektiv och kvalitets säkrad. Att genomfora en utveckling av matlådan krävs ytterligare utredning och analys för att på ett djupare plan titta på konsekvenser, möjligheter och utmaningar. I den mer omfattade utredningen bör en omvärldsanalys göras kring potentiella företags intresse och kapacitet. Även behövs en diskussion kring hur en upphandling kan utformas kring detta koncept, samt en mer klargörande och omfattande analys kring de ekonomiska konsekvenserna av detta utvecklingsområde. Sammanfattningsvis föreslår vård- och omsorgskontoret att vård- och omsorgsnämnden ger avdelningschefen för avdelning äldreomsorg i uppdrag att genomföra en fördjupad utredning av möjligheten att införa en ökad valfrihet gällande matlådor i ordinärt boende. Mona Zakeri Avdelningschef För äldreomsorg Liselott Ohlsson Projektledare/Kostekonom Bilaga 1: Utredning Matlagning i hemmet/maten i hemtjänsten Bilaga 2: Resultat av enkät till utförarna Bilaga 3: Resultat av enkät till brukare "Enkätundersökning gällande mat i hemtjänsten och möjligheten att äta och laga mat i en social miljö" Beslutsexpediering: Akt Förvaltningschef Magnus Widén Avdelningschef Mona Zakeri Vik. Avdelningschef Eva Arvidsson Projektledare Liselott Ohlsson

5

6 Sida 1 av 20 Vård- och omsorgsnämnden 1 Bakgrund Vård- och omsorgsnärnnden beslutade om att ge vård- och omsorgskontoret i uppdrag att återkomma med ett förslag på hur hemlagad mat kan vara med som en biståndsbedömd insats inom hemtjänsten. Vård- och omsorgsnämnden ville med beslutet bygga vidare på det uttalade målet med hemtjänsten att underlätta för den enskilde att ieva ett självständigt liv och göra det möjligt att bo kvar hemma även när de egna krafterna börjat tryta. Vård- och ornsorgsnämnden har även en uttalad ambition att insatser ska anpassas efter den enskildes behov. Det imiebär att den enskilde inte enbart ska få hjälp med måltider, utan att den enskilde även ska kunna få maten tillagad i det egna hemmet. Hemlagad mat är ett av fem utvalda utvecklingsförslag som i denna utredning kommer att presenteras. De utvalda utvecklingsförslagen har tagits fram utifrån en genomförd omvärldsanalys kring hur andra kommuner gör, interna diskussioner med sakkunniga inom kontoret och även diskussion tillsammans med pensionärsorganisationerna. Anledningen till den breddade utredningen är att ge förslag på hur maten i hemtjänsten kan utvecklas för att ge en större valfrihet till den enskilde individen. 1.1 Nulägesbeskrivning Insatser inom hemtjänsten kopplade till matlagning Enligt gällande riktlinjer kan personer med behov få hjälp med enklare matlagning i hemmet. Det innebär att hemtjänstpersonalen tillagar mat i den enskildes hem men att matlagningen ska vara av det enklare slaget. Idag har omkring 300 personer i Sollentuna hjälp med enklare matlagning. Därutöver kan brukare få beviljad hjälp i form av matlåda. Det innebär att hemtjänstpersonalen kommer hem med en matlåda som sedan den enskilde blir serverad. Det är upp till varje hemtjänstföretag att skriva avtal med en leverantör som uppfyller de krav kommunen ställer inom fritt valsystemet. Det är idag ungefär 200 personer som får matlåda levererad till hemmet. En person kan även få hjälp med inköp beviljat som insats. Det innebär att hemtjänstpersonalen hjälper den enskilde med inköp i närmsta livsmedelsbutik och att personalen sedan levererar maten till den enskildes hem. För närvarande har ungefär 360 personer beviljats hjälp med inköp Kommunens organisation Sollentuna kommun tillämpar lag (2008:962) om valfrihetssystem inom hemtjänsten. Det innebär att alla företag som vill kan ansöka om att bli Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

7 Sidan 2 av 20 valbara för de personer som har behov av hemtjänst. Innan ett företag kan bli valbart granskas företagets ansökan av kommunen så att det uppfyller de krav som ställs inom kommunen. Om en förändrad matlagning införs behöver föifrågningsunderlaget ändras och tilläggsavtal skrivas med samtliga godkända utförare. För närvarande fmns 21 valbara företag i kommunen. 1.2 Vilka är frågeställningen De frågeställningar som diskuteras i denna utredning är: Vilka olika utvecklingsmöjligheter finns gällande maten i hemtjänsten? Vilket utvecldingsförslag är mest lämpligt att utföra i Sollentuna kommun? 1.3 Vilka metoder har använts I första skedet i denna utredning fick de utförare som våren 2011 var godkända i kommunen möjlighet att besvara en enkät kring matlagning i hemmet. Enkäten (bilaga 2) visade att utförarna är intresserade av att utföra insatsen och att de även anser att den skulle kunna öka kvaliteten på maten. Utförarna anser vidare att de idag har rätt kompetens, men att de i viss mån skulle behöva kompetenshöj ande insatser. 1 andra skedet av utredningen gjordes en omvärldsanalys av hur andra kommuner i Sverige arbetar med maten inom hemtjänsten. Detta för att få en bild av hur spridningen ser ut och även få intressanta förslag på utvecklingsmöjligheter. Omvärldsanalysen finns i sin helhet under avsnitt 2. Vård- och omsorgskontoret har samverkat med pensionärsorganisationen i denna fråga. Främst diskuterades frågan kring en utveckling av matlådan men även kring matlagning i hemmet (läs mer i avsnitt 4.3). En fördjupning av fem olika utvecklingsmöjligheter gjordes genom att lyfta dem tillsammans med en utförarenhet (avsnitt 4.1), med biståndsenheten (avsnitt 4.2) och även genom en enkät som skickades ut till brukare med biståndsbeslut (avsnitt 4.4). 2 Omvärldsanalys av hur maten i hemtjänsten ser ut i andra kommuner För att få en inblick i hur andra kommuner runt om i landet arbetar med maten i hemtjänsten gjordes en om världsanalys. Nedan redovisas de kommuner som har valt att göra en utvecklingssatsning på något sätt kring detta. I övrigt är det vanligast att kommuner har ett liknande upplägg som Sollentuna kommun har idag, det vill säga kylda matlådor, enklare matlagning och hjälp med inköp.

8 Sidan 3 av Färgelanda kommun I Färgelanda koimnun tillagas maten till hemtjänsten i ett centralkök. Maten skickas ut varm i engångsföiyjackningar. Visst problem med varmhållningen till de som bor långt bort kan förekomma. Det är hemtjänstpersonalen som kör ut maten. I Färgelanda kommun ställer man sig frågande till att låta hemtjänstpersonalen laga mat hemma hos brukaren. De har ingen utbildning för detta och att kräva att alla ska kunna laga mat med samma kvalitet är för mycket begärt. Det är bättre att se till att maten som levereras ut till brukarna kommer från en kvalitetssäkrad verksamhet. Valmöjligheterna blir begränsade när man får maten från ett centralkök, men det finns alltid en annan rätt att välja på om brukaren inte tycker om dagens rätt. Färgelanda koimnun fick högsta betyg för sin mat inom hemtjänsten i Svenska kommuner och landstings undersökning "Öppna jämförelser" Huddinge kommun De biståndsbedömda insatser som finns kring mat och måltid är "Inköp"(kan gälla andra inköp/ärenden också som t.ex. Apotek), "Matdistribution" (matlåda) och "Måltid" (som både kan innebära uppvärmning av matlåda eller att hemtjänsten hjälper till med matlagning). I första hand är det sagt att kunden ska ta sig till närmsta servicehusrestaurang för att äta, i andra hand få hem matlåda och i sista hand få hjälp med matlagning. Matlådorna produceras i egen regi i ett av kommunens kök för två av hemtjänstområdena som ligger i närheten av köket. Resterande hemtjänstområden har extern leverantör (Matfabriken i Västerås, Medirest/Eurest). I ett projekt under året har teoretiska utbildningar hållits för biståndshandläggarna eftersom de anses vara en viktig del i kedjan. Det ska även hållas ett gemensamt seminarium för enhetschefer inom hemtjänst och servicehus och biståndshandläggare för att främja samverkan. 2.3 Hässelby-Vällingby Stadsdelsförvaltning, Stockholms Stad Hässelby-Vällingby har under ett par år arbetat med ett projelct som kallas "Matglädje i hemtjänsten". Målet med projektet var att medarbetarna, det vill säga omsorgspersonalen skulle få kunskap och hjälpmedel/verktyg för att kunna erbjuda de äldre vårdtagarna bra mat och måltider, utifrån individens behov. Projektet omfattade framtagning av utbildningsmaterial, planering och genomförande av utbildning i form av föreläsningar eller så kallade lärandeträffar, matlagningsutbildningar samt livsmedelshygienutbildning. Utbildningarna hölls för omvårdnadspersonal inom hemtjänsten. Varje enhet utsåg ett eller flera kostombud.

9 Sidan 4 av 20 Kostombuden fick spetskompetensutbildning samt fungerade som projektgrupp under projektet. Tillsammans med kostombuden tog projektet fram verktyg, bland annat en matsedel och snabba recept, som var anpassade efter verksamhetens behov. Det visade sig att många medarbetare ändrade både sitt förhållningssätt och arbetssätt efter de kurser de medverkat på, vilket kan innebära att förändringarna har permanentats. Framgångsfaktorn kan ha varit att projektet varade under relativt lång tid och inte enbart fokuserade på utbildning. 2.4 Järfälla kommun I kommunen genomfördes ett projekt för några år sedan kring att laga mer mat i hemmet. Projektet gav många goda exempel på hur det kan fungera med matlagning i hemmet när det är som bäst. Den biståndsbedömda tiden för planering av veckomatsedel/mköp utökades, medan tiden för matlagning var oförändrad. För äldre som har ett stort vårdbehov och har hjälp flera gånger per dag var det naturligt att matlagning inkluderas i de sysslor som skulle utföras. Tid för förberedelse och matlagning sammanvävdes med övriga arbetsuppgifter. Sammantaget kunde ett positivt resultat utläsas av projektet under projektets gång. Men i dagsläget lever projektet inte samma utsträckning. Nu kan man som brukare få matlådor från kommunens egna tre restauranger samt matlådor från en entreprenör som driver ett äldreboende med centralkök. Brukaren kan välja från vilken/vilka restauranger man vill ha matlåda. Matlagning i hemmet sker till personer som önskar det och då är det hemtjänsten som lagar maten. Det är enklare mat som tillagas, inga långkok. Brukarna kan även få hjälp med inköp av matvaror. 2.5 Kävlinge kommun enligt Skånes Livsmedelsakademi Skånes Livsmedelsakademi liar gjort en fallstudie i Kävlinge kommun kring maten i hemtjänsten. Nedan följer deras resonemang utifrån de observationer som gjorts under studien. En möjlighet som väckts och som inte görs i någon nämnvärd utsträckning idag är att föra en dialog med anhöriga och även att starta utbildningar för anhöriga och äldre avseende vikten av mat och behoven av mat när man blir äldre och när man är gammal och sjuk. Idén går ut på att arbeta i förebyggande syfte och att utbilda äldre innan de hamnar i riskgruppen för att undvika att de framöver hamnar i riskzonen. Ytterligare en möjlighet som föreslogs var att samla äldre som bor i ordinärt boende i samma lokal som maten serverades. Detta skulle enligt inånga vara ett bättre alternativ än dagens matleveranser. Genom att samla de gamla kan behov av såväl mat som socialt umgänge tillgodoses och hela måltidssituationen för många förbättras. Det handlar om att på olika ställen i

10 Sidan 5 av 20 kommunens öppna lokaler dit de gamla kan komma för att inta dagens huvudmål. En annan möjlighet som dök upp under samtalen med hemtjänstpersonalen var möjligheten att utnyttja ideella organisationer och att samverka med dessa. Vad som också diskuterades var möjligheten för äldre att använda sig av lokala restauranger och att utöka sortimentet av specialkost i butikerna till att även omfatta mer närings- och energirika alternativ. Båda dessa förslag är förslag som till skillnad från de ovan nämnda inte handlar om kommunens verksarnhet, utan om utbudet på marknaden. 2.6 Nacka kommun Kylda matlådor levereras. Pensionärer kan få lunch till ett råbatterat pris på ett antal olika restauranger. Erbjudandet riktar sig till pensionärer som vill ha sällskap vid måltiden. Flera frivilligorganisationer hjälper till vid luncherna. 2.7 Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms stad Stadsdelsnämnden har flera hemtjänstutförare och alla har olika lösningar gällande matdistributionen. Några utförare har kylda matlådor men de flesta får varma matlådor från närliggande restaurang eller äldreboende. Av dem som får matlådor kan vissa välja varje dag vad de vill äta, en del måste bestämma sig en vecka i förväg. Staden subventionerar inte måltiderna utan man betalar olika beroende på vart matlådan hämtas. Hemtjänsten levererar matlådan. De personer som har dålig aptit kan få hjälp med enklare matlagning i hemmet. Ett exempel är Södermalms hemtjänst AB som utbildar all sin personal inom kostområdet. De lär sig att uppmärksamma om man behöver stimulans för att äta bättre och hur de kan förbereda en måltid så att det snabbt kan tillagas. På några år har antalet levererade matlådor per vecka minskat från ca 2000 till Istället beviljar biståndshandläggaren enklare matlagning då man vet att kompetensen finns i företaget. 2.8 Täby kommun I Täby kommun får varje enskild brukare bestämma tillsammans med hemtjänsten hur mathållningen ska skötas. Det kan till exempel vara i form av enklare matlagning, färdiga rätter från handeln eller matlådor från storkök. Det finns några storkök som lagar mat till särslcilt boende och därifrån kan också personer i ordinärt boende köpa mat. Det finns ingen specifik matdistributör upphandlad i Täby. Tanken är att värna om valfriheten och därför får vaije brukare tillsammans med hemtjänstleverantören komma fram till var maten ska komma ifrån. Man har valt detta system för att öka valfriheten för den äldre.

11 Sidan 6 av 20 I dagsläget tittar kommunen på hur detta system kan kvalitets säkras eftersom det är osäkert hur pass bra systemet är i verkligheten. 2.9 Värmdö kommun I Värmdö erbjuds boende matlådor om de inte själva kan laga mat. Om den boende inte vill ha dessa kan biståndshandläggaren bedöma att matlagning ska ske i hemmet vilket är en mycket enkel sådan. Då är det hemtjänstpersonalen som tillagar maten. Inköp av dagligvaror är en biståndsbedömd insats och avtal finns med Samhall. Inköpen sker i ICA Maxi i Solna och fungerar bra. Matlådan kommer från Matfabriken i Sala och Samhall sköter distribution. I dagsläget finns funderingar på om det ska finnas en utbildning mom kost och att det ska vara ett måste för att få bedriva hemtjänst inom Värmdö. I Värmdö dislcuteras det kring att många parametrar måste tas hänsyn till när det gäller maten inom hemtjänsten; hur ser kommunen ut, finns det kök att tillgå, hur ska maten levereras? Ska det vara en serviceinsats eller ska den ingå i omsorgen/omvårdnaden? Ett förebyggande arbete, däi' man på olika sätt bidrar med sociala aktiviteter kring maten är av vikt eftersom personer som böljat ta sig ut till sociala aktiviteter, tenderar att fortsätta göra detta även när man fatt sämre hälsa Östersund kommun Kommunen har slutit avtal med tre lokala restauranger och upphandlat en distributör som levererar matlådor ut till brukaren. Brukaren behöver inte hålla sig till en leverantör utan kan välja maträtter fritt från de tre olika restaurangerna. Näi- det gäller specialkoster har kommunen valt att tillaga dessa portioner i en av kommunens skolrestauranger. Distributören samordnar alla beställningar från brukarna och far alla beställda lådor till ett centralt kylutrymme. Därifrån levereras maten med lcylbil 2 gånger per vecka där kunden frivilligt bestämmer antal portioner den önskar, vilken dag som levereras är beroende av område som kunden bor på. Leverans sker dock på samma dag och ungefar samma tider varje vecka, med reservation för tillfälliga förseningar. Detta gör att det blir lätt för kunden att planera när leverans sker. Beställning görs i samband vid leverans och betalning sker via faktura alternativt autogiro en gång i månaden. Priset för vaije låda är olika beroende på vilken rätt som beställs i det stora urvalet, där allt från husmanskost till olika former av desserter finns på menyn. I Östersund har man valt att lyfta fram valmöjligheten för brukaren när det gäller antal och även typ av matlåda. Undersökningar har visat att brukarna är mycket nöjda med detta system.

12 Sidan 7 av Sammanfattning Det finns många sätt att arbeta utvecklande med maten inom hemtjänsten. Men det är ett komplext område där många saker måste tas hänsyn till. Utifrån Sollentunas förutsättningar anses en utveckling av matlådan liknande Östersunds kommuns modell vara en intressant inriktning att arbeta vidare med. Att även utveckla den sociala biten kring maten, både utifrån måltidssituationen och att erbjuda måltid i gemenskap som Värmdö och Skåne livsmedelsakademi lyfter fram, är något som Sollentuna kommun kan arbeta mer med. Matlagning i hemmet visas mest vara framgångsrikt under den begränsade projekttiden som i Järfälla. I Hässelby/Vällingby och Södermalm och man lyckas på längre sikt, men detta har krävt kontinuerlig utbildning och även att det finns en kompetent, drivande person som liar ansvar för detta. 3 Utvecklingsförslag för Sollentuna kommun Maten i hemtjänsten är ett område som på olika sätt skulle kunna utvecldas. Utifrån omvärldsanalysen, diskussioner i gruppen för denna utredning, förslag från pensionärsorganisationerna och även nämndens uppdrag följer nedan en beskrivning av olika förslag som kan vara möjliga att genomföra i Sollentuna kommun. 3.1 Matlagning i hemmet Denna insats skulle betyda en utökning av den idag förekommande insatsen "enklare matlagning". Brukare som önskar ska kunna få lagad mat från grunden i sitt hem. För att införa hemlagad mat i hemmet krävs en del åtgärder. Biståndsbedömd tid. Att laga mat från grunden och i större omfattning kräver mer tid av utföraren. Själva tillagningen kommer generellt kräva fler arbetsmoment. Idag sker de flesta inköpen i närmsta livsmedelsbutik. Inköpen kan komma att behöva köpas från affärer som har ett större utbud av livsmedel, vilket kan betyda att hemtjänstutföraren behöver åka längre sträckor för att inhandla detta, och inte alltid kunna handla från närmaste livsmedelsbutik. Mer planering. Att laga mat från grunden kräver mer planering kring att skapa en matsedel och utifrån denna göra de inköp som behövs. I vissa fall kan också maten behöva förberedas tidigare under dagen eller kvällen innan för att hinna blir klar eller för att livsmedel ska hinna tina. Mer kompetens. Att laga mat från grunden kräver en helt annan kompetens hos hemtjänstpersonalen än vad som krävs för enklare

13 Sidan 8 av 20 matlagning, där lättare rätter tillreds eller halvfabrikat används. Det kräver både mer kunskap kring tillagningstekniker, men även kompetens kring hur mat bör vara sammansatt för att passa den äldre målgruppen. En stor bit i detta blir också att få mer kompetens kring att många äldre behöver specialkost av något slag. Det kan dels vara allergier och intoleranser (glutenfritt och laktosfritt), dels av etiska och kulturella skäl (religion eller vegetariskt) men kanske främst de som har tugg- och svälj svårigheter (korrekt konsistensanpassad mat). Mycket goda kunskaper kring livsmedelshygien är också nödvändigt för att maten som tillagas ska vara säker för brukaren att äta. Att tillaga mat i hemmet kräver att ansvarsfördelningen förtydligas, både för utföraren och för den enskilde. Detta kan till exempel vara kring vilken köksutrusning som den enskilde ska ha hemma, till vad som händer om utföraren råkar bränna vid maten vid tillagning. Att införa matlagning i hemmet kräver att det gällande förfrågningsunderlaget anpassas och kompletteras med vilka krav som ställs på utförarna gällande denna fråga. Även SOL-riktlinjer måste anpassas och revideras så att insatsen finns med och att det finns tydliga riktlinjer för när insatsen ska beviljas. Det blir en ren kostnadsölcning eftersom ett införande av denna insats är en utökning och inte en omfördelning av insatser. Detta kan betyda en fördubbling av kostnader i jämförelse med vad insatsen "enklare matlagning" kostar idag, om den biståndsbedömda tiden behöver fördubblas för att ge möjlighet för utförarna att laga mat från grunden. Idag beviljas 45 minuter för insatsen enklare matlagning. 3.2 Måltidssituationen Den fysiska maten är en del i ätandet och i måltidsmiljön. Men det krävs att man ser på hela måltidssituationen för att upplevelsen kring maten ska bli så positiv som möjligt. Detta handlar om allt från dukning, till ljus, till brukarens sittställning och munstatus. Ett kontinuerligt arbete kring denna fråga betyder att höga krav ställs på utförarna kring att ha kunskap och att hela tiden arbeta utvecklande med helheten kring måltiden och måltidsmiljön. Mat och måltid bör vara ett stående ämne på utförarnas arbetsplatsträffar och en plan för kompetensutveckling inom området bör finnas. Förfrågningsunderlaget som fmns idag behövs revideras och kompletteras med högre krav på utbildning inom detta område. 3.3 Matlådeutveckling Idag har hemtjänstutförarna själva ansvaret att ordna med en underleverantör av matlåda. 97 % av utförarna använder sig utav Sodexo medan endast 3 % använder sig av någon annan underleverantör. Detta visar

14 Sidan 9 av 20 tydligt på att det i dagsläget inte finns någon större valfrihet gällande val och typ av matlåda för brukarna. I Östersunds kommun har man valt att utveckla detta område, för att skapa just en högre valfrihet. Ett förslag är att göra något liknande i Sollentuna. Detta betyder att det skulle finnas fler leverantörer av matlådor för brukarna att välja mellan. En ytterligare utveckling är att det också ska firmas olika typer av matlådor. Det ska dels finnas den billigare matlådan, motsvarande dagens matlåda, för dem som önskar mat till ett lägre pris, och dels ska det finnas en lyxigare variant på matlåda, som innehåller dyrare livsmedel och mer exklusiva rätter. Det ska finnas möjlighet för brukaren att välja fritt mellan de olika leverantörerna och till olika priserna. De behöver alltså inte alltid välja matlådor ur samma prisnivå utan kan exempelvis välja en dyrare matlåda till helgen. För att genomföra detta krävs att upphandling görs på ett korrekt sätt för att kunna hitta flera leverantörer som kan tillgodose behovet av olika typer av matlådor. Att även ha en centralt upphandlad distributör av matlådorna medför att ansvaret för att ordna matleverantör och leverans av matlådor försvinner från hemtjänstutförarna. Ett förslag är att undersöka möjligheten att låta daglig verksamhet ansvara för demia distribution. Detta kan betyda en stor möjlighet att skapa bra och anpassade arbetsuppgifter och öka denna verksamhet. Ska en utveckling av matlådan ske krävs det att det gällande förfrågningsunderlaget revideras och anpassas enligt ovanstående redovisning. 3.4 Måltid i gemenskap Att få möjlighet att komma ifrån det egna boendet och äta tillsammans med andra i en social miljö är något som för många skapar mervärde och kan förhöja måltidsupplevelsen. I Sollentuna kommun skulle detta kunna utvecklas genom på att mer uttalat erbjuda de äldre att äta i gemenskap på olika sätt. Dels kan möjlighet finnas på de olika seniorträffarna och även på frivilligcentralen. Maten behöver inte tillagas på plats utan skulle kunna tas från antingen Frejas kök på Tors backe eller från tillagningsköket på Edsbergs äldreboende. Om det i framtiden finns en restauratör på Ribbings Backes kök kan även detta kök eventuellt användas. Driftsavtalet som finns idag för dagverksamheter behöver revideras för att ge förutsättningar för att i större utsträckning kunna äta måltid i gemenskap.

15 Sidan 10 av Inköp av matkasse Idag kan brukaren ta hjälp med inköp av livsmedel. En generell förutsättning är att inköpet sker från närmast belägna livsmedelsaffär. En utveckling inom detta område kan vara att en specialiserad entreprenör ansvarar för denna insats. Denna entreprenör tillhandahåller allt från beställning, inköp och sedan leverans till brukaren. En annan möjlighet är att uppmuntra brukaren att själv inhandla livsmedel via olika etablerade företag. Det kan vara genom beställning av matkasse från olika hemsidor eller från affärer som tillhandahåller hemkörning som service. 4 Fördjupning kring utvecklingsförslagen De olika utvecklingsförslagen har diskuterats med en utförarenhet, en biståndshandläggare och genom en enkät till brukare. Detta för att få en bredare inblick i vad de olika förslagen kan betyda utifrån olika personers och professioners perspektiv. 4.1 Intervju med utförarenhet Matlagning i hemmet Utföraren kan idag erbjuda enklare matlagning i form av att till exempel steka korv, omelett, köttbullar, potatis. Ofta planeras på morgonen med kunden för att lunchen ska bli tillagad. Vid anställning av personal görs en kontroll redan vid intervjun om personen har baskunskaper kring matlagning, laga gröt t.ex. Vid anställningsstarten finns en introduktionspärm där viktig information kring mat och mathållning fmns. Denna fråga är viktig och utföraren gör en noggrannare kontroll av de anställda nu än tidigare. Utföraren ser en del problematik kring att laga mer mat hemma hos personer. Det gäller framförallt tillagning av specialkost i form av laktos eller glutenfritt, men även olika typer av kulturell kost kan försvåra matlagningen. Allt kan inte hemtjänstpersonalen tillgodose, eller har inte kompetens för. Detta betyder att det finns ett tak för vad hemtjänstpersonalen klarar av att göra. Om mer matlagning skulle ske på plats skulle mer tid behövas till planering av matsedel och inköp. Utföraren ser dock detta område som intressant eftersom de redan arbetar utifrån det. Men att laga mer från grunden kräver mer tid och mer kunskap. En tanke som utföraren har kring detta är att efter brukaren fatt sitt biståndsbeslut så förs en diskussion med brukaren kring dess förhoppningar och förväntningar, och behov kring maten. Därefter är det upp till utföraren att tillgodose detta eller avsäga sig utifrån att man till exempel inte har kompetens i viss specialkost.

16 Sidan 11 av 20 Arbeta mer med måltidsmiljön Utföraren anser inte detta vara så aktuellt eftersom de redan arbetar mycket med det. Men det finns alltid möjlighet att satsa mer på frågan. Matlådeutveckling Utföraren ser denna utveckling som intressant. Det är bra om fler alternativ finns. Detta kan uppmuntra brukaren till att få välja aktivt själv. Det är viktigt med variation och att brukaren får bestämma själv. Utföraren ser positivt på Östersund-modellen. Att kunna välja från olika restauranger ger mervärde för brukaren. Måltid i gemenskap En mycket viktig tanke att kunderna får möjlighet att komma ut, träffa andra, gå på restaurang och få social gemenskap. För att kunna utveckla frågan krävs mer biståndsbedömd tid. Idag finns detta i viss utsträckning på seniorträffarna. Brukarna tar med sig egen matlåda men äter i gemenskap. Pedagogisk måltid bör också prioriteras, så att personalen får tid att sitta ner med brukaren. De ska inte behöva stressa för att hinna med. Inköp av matkasse Kan vara ett kul komplement för dem som är intresserade Idag får man möjlighet från biståndshandläggaren att köpa mat från en större affär. Det behöver inte vara den närmaste. 4.2 Intervju med biståndsenheten Matlagning i hemmet Näi" ett beslut ska tas kring en brukare är det hjälpbehovet som undersöks, och det är det som styr. Vilket behov har personen, hur ser hälsan ut, vilken vilja har denna att vara delalctig i mat och matlagning? Man tittar även på hur viktig maten är för personen. Har denna till exempel alltid lagat mat själv kanske personen anser det viktigt att få det framöver också. Vissa utförare har kompetens att tillaga mat från grunden, andra har det inte och frågan är vad som är rimligt att kräva av hemtjänstpersonalen. Det kommer att behövas en stor utbildningsinsats samt mer tid i biståndsbeslutet. Då insatsen kräver del planering blir det enklare att genomföra det för dem som redan har mycket insatser idag. Även om den längsta möjliga tiden beviljas för insatsen matlagning i hemmet finns en risk att utförarna ändå inte hinner med att tillaga mat från grunden, duka, servera och diska.

17 Sidan 12 av 20 Arbeta mer med måltidsmiljö Det är en viktig aspekt och att den ska anpassas efter den enskilde individen. Det är också något som kontinuerligt bör arbetas med och förbättras. Matlåde utveckling Det är positivt om valfriheten utvecklas. Många är väldigt medvetna om sin ekonomi och därför är det viktigt att det ska finnas en valmöjlighet att även kunna ta den "billigare" matlådan. Troligt att det finns personer som vill lägga mer pengar på en dyrare matlåda om möjlighet fanns än vad de gör idag. Måltid i gemenskap Även detta är intressant att utveckla utifrån att öka valfriheten. Konceptet finns redan idag i viss utsträckning (seniorträffar). Eventuellt kan det bli problematiskt för verksamheterna att praktiskt planera kring detta. Det gäller framförallt om de ska till seniorträffar som kanske i sin tur behöver beställa mat från ett tillagningskök. Då krävs en del framförhållnmg. Det finns möjlighet att få olika beslut kring maten. Det är behovet som ska styra, och den individuella viljan. Till exempel ska det finnas möjlighet att ta matlådor vissa dagar och kunna gå ut och äta någon dag. Inköp av matkasse Anser inte att detta är aktuellt för dagens äldre. Det kan vara något för framtiden. Idag är det inte så vanligt förekommande att äldre har datorvaua och vill beställa mat från Internet. 4.3 Diskussion med pensionärsorganisationerna Matlagning i hemmet Gällande insatsen matlagning i hemmet vill pensionärsföreningarna att den nuvarande enklare matlagningen ska bibehållas men kompletteras med en möjlighet till hemlagad mat. Det ska vara upp till den enskilde hemtjänstbrukaren att få bestämma vilken typ av matlagning man vill betala för och få utförd. M atl å d e utvec kli n g Pensionärsorganisationerna uttrycker önskemål om olika varianter med olika prisnivåer på matlådor och matlagning så att brukarna själva kan avgöra vilken typ av matlåda och matlagning de vill ha och hur mycket det får kosta. Gällande matlådor anser de att det även i fortsättoingen bör finnas ett relativt billigt alternativ, motsvarande dagens matlåda. Utöver detta efterfrågar pensionärsorganisationerna en så kallad "Deluxe-matlåda" som då kostar lite mer. Pensionärsorganisationerna ser positivt på möjligheten att

18 Sidan 13 av 20 upphandla matlådor från olika restauranger som brukaren sedan kan välja från. 4.4 Enkät ut till brukarna Under hösten 2011 skickades en enkät ut tiu 200 slumpmässigt utvalda personer som idag har någon form av biståndsbedömda insatser. 131 svar inkorn. 33% var män och 67% kvinnor. Majoriteten var över 80 år. I många utav frågorna kan man se en ganska hög svarsfrekvens på svaret "Vet ej". Det kan finnas flera anledningar till detta. Eftersom enkäten skickades ut slumpmässigt fanns den en del som idag inte har någon av de berörda insatserna och i och med det fann det svårt att svara på frågor kring dem. Även för de som idag har dessa insatser kan det vara svårt att sätta sig in i ett eventuellt fi'amtidsperspektiv, och därigenom istället välja att svara "Vet ej". Det kan också vara så att man inte förstod frågan och därmed svarade "Vet ej". Ett "Vet ej" behöver inte vara negativt eller positivt och därför är vissa frågor svåra att analysera för att svarsfrekvensen på just "Vet ej" var hög. Enkäten i sin helhet finns med som bilaga 3. Matlagning i hemmet Skulle du i framtiden vilja att det fanns möjlighet att fa en mer omfattande matlagning utförd i hemmet? Majoriteten av de svarande, 44%, är inte intresserade av att få en mer omfattande matlagning i hemmet. 28% är det, och 28% vet inte. Skulle du vara beredd att betala extra om det i framtiden fanns möjlighet att få en mer omfattande matlagning utförd i hemmet? Merparten av de svarande, 49% är inte villiga att betala extra för att få denna insats. Det är också en gauska stor del, 36%, som inte vet. Detta kan tyda på att de inte vill svara på frågan innan de vet hur mycket de skulle behöva betala för insatsen. 22% är villiga att betala extra. Tror du att din hemtjänstpersonal har tillräcklig kompetens för att laga den mat du vill ha från grunden? En hög procent, 50%, säger att de inte vet om hemtjänsten har tillräcklig kompetens. Detta kan vara ett exempel på att de som idag inte har insatsen tycker att det är svårt att ur ett hypotetiskt perspektiv svara på frågan. 27% tror inte att hemtjänstepersonalen har kompetens, och 22% tror det. Matlåde utveckling Skulle du i framtiden vilja kunna välja matlåda från flera olika leverantörer?

19 Sidan 14 av 20 Ungefar lika många är intresserade att få en matlåda från olika leverantörer, 37%, som de som inte vet, 38%. Osäkerheten inför att svara på frågan kan bero på att de idag inte vet vilka dessa leverantörer är och därigenom inte kan svara på frågan. 25% är inte intresserade av att välja matlådor från fler leverantörer. Skulle du i framtiden vilja ha fler maträtter att välja mellan än vad som erbjuds idag? Det är fler som inte vet, 55%, om de vill kunna välja bland fler maträtter. Detta kan tyda på att de inte idag har bisatsen, eller inte känner till hur det ser ut idag, och därför inte kan svara på frågan. I jämförelse med förra frågan är det färre som både är intresserade (25%) och inte intresserade (20%). Detta kan tyda på att de som idag har matlåda är ganska nöjda med antalet rätters om finns att välja mellan. Skulle du i framtiden vilja kunna välja mellan matlådor i olika prisnivåer? Återigen är svarsfrekvensen hög på svaret "Vet ej" (42%). Kan visa på att man inte känner till vilka de olika prisnivåerna är, och därmed inte kan svara. Annars är det fler som kan tänka sig välja mellan lådor i olika prisnivåer (35%), än vad det är de som inte vill det (23%). Hur mycket skulle du kunna tänka dig att betala för en dyrare matlåda? Den största majoriteten som svarat på denna fråga kan tänlca sig att betala 60-75kr för en dyrare matlåda (72%). 21% är villig att betala kr. 6% kr och endast 1,5% kr. Detta tyder på att det finns en vilja hos en del av brukarna att betala mer för en lyxigare matlåda. Måltid i gemenskap Skulle du i framliden vilja ha möjlighet att äta i en social miljö utanför hemmet? Cirka en tredjedel (32%) vill i framtiden kunna äta i en social miljö. 40 % är inte intresserade av detta och 28% kan inte ta ställning i frågan. Hur ofta s/atlle du vilja äta i en social miljö utanför hemmet? Närmare hälften (45%) vill aldrig äta i en social miljö. Utav de som har vilja att i en social miljö är det flest (26%) som vill kunna göra det någon/några

20 Sidan 15 av 20 gånger i månaden. 18% vill kunna göra detta någon gång i vecka, medan 6 % är intresserade att äta i en social miljö flera gånger per vecka. 5% av de svarande vill kunna göra detta varje dag. Skulle du i framtiden vilja ha möjlighet att tillsammans med vänner laga mat i en social miljö utanför hemmet? Här ser man en tydlig bild av att det inte finns något intresse av att tillsammans med vänner laga mat i en social miljö utanför hemmet (65%). 27% har- svarat "Vet ej" vilket kan tyda på att de inte förstår frågan och vad den innebär. Endast 9% svarade ja i denna fråga. 5 Fördelar och utmaningar kring respektive utvecklingsförslag 5.1 Matlagning i hemmet Fördelar - Brukaren får större möjlighet att få mat lagad från grunden - Brukaren får större möjlighet att påverka vad denna vill äta Möjlighet för utförare att profilera sig i matfrågan Utifrån projektet i Järfälla kan denna insats vara enklare att genomföra hos de personer som har mycket insatser eftersom hemtjänsten redan är där ofta och då lättare kan planera kring maten och tillagmngen. N ackdel ar/utmaningar Det kräver omfattande kompetenshöjningsåtgärder hos utförarna. Detta kräver både tid och pengar. Denna kompetenshöjning kommer sedan krävas kontinuerligt utifrån att nya anställda kommer till enheten. Det är av vikt att tänka på att idag är inte hemtjänstpersonalen anställd utifrån sina matlagnmgskunskaper utan ifrån sin vård- och omsorgsförmåga. Att laga mat från grunden kräver en helt annan kompetens hos hemtjänstpersonalen än vad som krävs för enklare matlagning, där lättare rätter tillreds eller halvfabrikat används. Det kräver både mer kunskap kring tillagnmgstelcniker, men även kompetens kring hur mat bör vara sammansatt för att passa den äldre målgruppen. En stor bit i detta blir också att få mer kompetens kring att många äldre behöver specialkost av något slag. Det kan dels vara allergier och intoleranser (glutenfri och laktosfri), dels av etiska och kulturella skäl (religion

21 Sidan 16 av 20 eller vegetariskt) men kanske främst de som har tugg- och svälj svårigheter (korrekt konsistensanpassad mat). - Att tillaga mat i hemmet kräver mer biståndsbedömd tid vilket också betyder en högre kostnad för brukaren och för nämnden - Det finns en risk att även om den längsta tiden tillges i biståndsbeslutet för matlagning, så räcker inte denna till för utföraren, eftersom matlagning, servering och disk är tidskrävande - En risk är att all hemtjänstpersonal inte kommer att kunna utföra insatsen på ett Ukställigt sätt. Viss personal kommer tillaga mat med hög Icvalitet medan andra kan göra detta mycket bristfälligt. Detta gör att det blir svårt att säkerställa matens kvalitet utifrån standarden på tillagningen men även på grund av det ofta komplexa behovet av speciallcost och höga krav på god livsmedelhygien. - Det krävs tydliga ansvarsområden för att inte skapa problem om till exempel maten blir förstörd under tillagning. - Enligt genomförd enlcät är intresset för att få mer matlagningen i hemmet inte så stort. Det finns fler som är osäkra eller inte intresserade än vad det finns intresserade. 5.2 Arbeta mer med måltidssituationen Fördelar - Fokus ligger på helheten kring måltidsupplevelsen eftersom flera delar än själva maten lyfts upp som viktiga - Skapar förutsättning för en mer tillfredställd måltidsupplevelse för brukaren utifrån dennes önskemål och behov Nackdelar/utmaningar - Kräver att alla hemtjänstutförare ser detta som ett prioriterat område alternativt att kravet kommer från Sollentuna kommun att detta ska vara ett prioriterat område. Mat och måltid bör vara ett stående ämne på arbetsplatsträffar. - Kommunen bör i sina förfrågningsunderlag ställa krav på utföraren kring en kontinuerlig kompetensutveckling. Eventuellt kan kommunen behöva samordna denna kompetensutveckling för att säkerställa den och att alla utförare genomför den. - Oavsett om utförarna själva ser till kompetensutvecklingen eller om kommunen gör det blir det ett ökat krav på uppföljning för att även här säkerställa att alla utförare efterlever kraven.

22 Sidan 17 av Matlådeutveckling Fördelar - Ger en större valfrihet till brukaren - Brukaren får ett större utbud att välja ifrån - Finns möjlighet att få bort stämpel av den "tråkiga lådan" - Utförarna kan fokusera på sitt huvuduppdrag Om en centralt upphandlad distributionscentral finns kommer mindre tid kring administration och planering krävas av hemtj änstepersonalen - Denna centrala distributionscentral kan utgöra ett möjligt ansvarsområde för daglig verksamhet. - Kommunen kommer att kunna ha bättre kontroll på matens innehåll och Icvalitet än om hemtjänstpersonalen tillagar maten i plats i hemmet - Det kominer inte att behövas ställa lika höga krav kring kompetensutveckling av hemtjänstpersonal i jämförelse med om maten ska tillagas i hemmet - Den genomförda enkäten visar att det finns intresse för att kunna välja mellan fler leverantörer. Den visar även att brukarna skulle vara villiga att betala en något högre summa än vad dagens matlåda kostar, om den är av högre kvalitet. Nackdelar/utmaningar - Förutsätter att det finns leverantörer av olika typer av matlådor - Logistik och planering kring beställning av matlådor kan bli mer omfattande för nämnden och även för utföraren beroende på hur matlådehanteringen organiseras och om en central distributionscentral upphandlas - Nämnden får ett utökat uppföljmngsansvar eftersom fler leverantörer kommer att anlitas - En svårighet blir att förutse hur en matlådeutveckling kommer att tas emot av brukarna. Det finns en risk för ett fortsatt missnöje oavsett typ och kvalitet på matlåda. - I den genomförda enkäten finns många svarande som svarat "Vet ej" på frågorna kring matlådeutvecklingen. Detta kan tyda på att dessa personer tycker att frågorna är svåra att svara på ur en ren hypotetisk synvinkel för att man idag inte har insatsen.

23 Sidan 18 av Måltid i gemenskap Fördelar - Det skapar förutsättningar för brukaren att få mer social gemenskap - Brukaren kan få större variation mellan olika insatser kring maten, till exempel att vissa dagar äta i gemenskap och andra dagar äta hemma. Att erbjuda mat på seniorträffar kan leda till att antalet besökare ökar och att intresset för semorträrfarna ökar - Om fler besökare kommer till semorträrfarna kan detta lyfta verksamheten generellt Nackdelar/utmaningar - Kräver att det finns tillgängliga lokaler för detta Om lokalerna är till exempel seniorträffar krävs det att det finns möjlighet att få dit tillagad mat och högre krav på logistik och planering och brukarens beställning ställs - Fler personer kan behöva ledsagning vilket kommer kräva mer biståndsbedömd tid Om intresset för semorträrfarna ökar markant kan mer resurser krävas där för att bibehålla den verksamhet som finns idag - Den genomförda enkäten visar att ungefar en tredjedel av de svarande är intresserad av att fa möjlighet att äta mat i gemenskap, och ungefär en fjärdedel inte vet. Det kan finnas en svårighet att kunna locka ut brukare till gemensamma måltider. Detta kan komma att kräva en del marknadsföring. 5.5 Inköp av matkasse Fördelar - Kan ge brukaren ett större utbud av livsmedel att välja mellan - Om matkassen beställs från nätet kan brukaren se på bild vilka livsmedel som finns tillgängliga - Inköp är tidskrävande för hemtjänsten. Om en upphandlad entreprenör sköter insatsen kan inköpen effektiviseras och även säkerställas bättre utifrån hygien och lcylhållning. Nackdelar/utmaningar

24 Sidan 19 av 20 - Detta kanske inte efterfrågas eftersom det finns hjälp med inköp från hemtjänsten - En del äldre har inte så stor datorvana och vill inte beställa varor från nätet - Att beställa mat från nätet blir dyrare för brukaren utifrån olika pås lagskostnader 6 Analys Att utveckla maten inom hemtjänsten betyder inte att endast satsa på en specifik sak. Därför är alla utvecklingsförslagen intressanta att arbeta vidare med. Men inom den närmaste tiden anses utifrån den genomförda utredningen en utveckling av matlådor vara den främsta utvecklingsmöjligheten i Sollentuna kommun. Matlagning i hemmet bör finnas kvar som insats men i liknande form som idag. En enklare matlagning som går att förvänta sig av alla hemtjänstutförare. En framtida tanke skulle kunna vara att på olika sätt bistå hemtjänstutförare med hjälp för att på ett ännu bättre och säkrare sätt genomföra matlagningen. Detta kan vara genom enklare receptböcker, eller ge möjlighet för personalen att gå matlagningskurs (liknande genomfört projekt i Hässelby/Vällingby Std). Matlagning från grunden är inte något som generellt går att kräva av hemtjänstutförarna, utan de ska kumia satsa på det de är bäst på, det vill säga annan vård och omsorg. Måltidssituationen är det som skapar helhet i måltiden, därför är detta viktigt att alltid arbeta aktivt med. Det handlar om att veta vilka krav kommunen ska ställa på utförarna men också att se över vilken hjälp och vilka verktyg de behöver för att utvecklas inom detta område. Framöver kan ny nationella riktlinjer och vägledningar från till exempel Socialstyrelsen komma, som gör att området bör prioriteras med nya infallsvinklar. Måltid i gemenskap bör återigen lyftas upp när fler möjligheter till leverans av mat (framförallt köket på Edsbergs äldreboende) finns att använda sig av. Detta tillsammans med att ordentligt ge information om vilka platser man som äldre kan äta i gemenskap på ger större utrymme för att tillgodose de behoven. Även att ta ett samlat grepp kring inköp av livsmedel och matkasse kan skapa en förbättring jämfört med att låta hemtjänsten ansvara för detta. Om tjänsten/insatsen blir mer effektiv och kvalitetssäkrad tjänar alla på det. Den i nuläget mest intressanta utvecklingsmöjligheten anses vara matlådan. En utveckling av matlådan skulle ge brukaren en större valfrihet och samtidigt skulle både kvaliteten och säkerheten kunna säkerställas på ett mer optimerat sätt. Att kunna välja mellan olika typer av mat och även till olika prisklasser utifrån en lyxigare kvalitet på maten borde kunna skapa ett mervärde och även ge brukaren en större känsla för att självständigt kunna

25 Sidan 20 av 20 välja vilken mat man vill ha. Att den genomförda enkäten visar på att många både är intresserade av att kunna välja mellan fler rätter och även till olika prisnivåer förstärker detta. För att genomfora en utveckling av matlådan liknande sättet som Östersunds kommun har gjort krävs ytterligare utredning och analys för att på ett djupare plan titta på konsekvenser, möjligheter och utmaningar. I den mer omfattade utredningen bör en omvärldsanalys göras kring potentiella företags intresse och kapacitet. Även behövs en diskussion kring hur en upphandling kan utformas kring detta koncept, samt en mer klargörande och omfattande analys kring de ekonomiska konsekvenserna av detta utvecklingsområde.