Varselsituationen i Västerbotten

Transkript

1 Varselsituationen i Västerbotten Västerbotten och övre Norrland har sedan i slutet av år 2003 haft en stark konjunkturuppgång och norrlandslänen har under de senaste åren legat i topp beträffande den procentuella tillväxten. Denna konjunkturuppgång är nu definitivt bruten. Skillnader i jämförelse med lågkonjunkturen under början av 1990-talet är bland andra att: - Under de senaste goda åren har många företag lagt fast utvecklingsplaner, genomfört produkt- och processutvecklingar, gjort marknadsintroduktioner/expansion samt både genomfört och planerat för stora investeringar för att öka konkurrenskraften. Detta arbete har resulterat i ökad sysselsättning bland annat genom att företag tagit hem tillverkning ifrån utlandet, t ex från Asien, Baltiska staterna men även från Europa. - Många företag och branscher i Västerbotten har en ljus framtidsbild. Skälet är de investeringar som gjorts under de senaste åren i utrustningar, processer och kompetenser samt uppnådda resultat. Vi behöver behålla och stärka våra kompetenser är ett återkommande påstående. - Dramatiken på världens finansmarknader, oron på den svenska finansmarknaden och drastiskt försämrade möjligheter för företag i regionen att utvecklas. Kollapsen på finansmarknaden har försatt sunda framtidsföretag i likviditetsskris. Sverige är ett litet land, i hög grad beroende av den exporterande industrins inkomster. Vårt välstånd och våra välfärdsystem bygger väsentligen på att vi upprätthåller en avancerad och effektiv industriproduktion som efterfrågas på världsmarknaden. Under högkonjunkturen har industrin hävdat sig väl i den hårda konkurrensen. Nu gäller det att vi även under lågkonjunkturen gör rätt saker så att den långsiktiga konkurrenskraften består och kan fortsätta att skapa välstånd för Sverige. Övre Norrland med våra naturresurser skog, mineral, vatten och vind - har en stor ekonomisk betydelse för Sverige. De svarar för en mycket hög andel av Sveriges nettoexport samtidigt som den utgör en växande andel av Svensk BNP. I Västerbotten är, för perioden januari t o m 24 november 2008, antalet personer varslade om uppsägning Preliminärt antal personer berörda av varsel om uppsägning var för 1 november -24 november 736 för Västerbottens län och totalt för riket personer. Preliminärt antal personer berörda av varsel var således 5,1 procent av det totala antalet för Västerbottens län fr o m 1 november t o m uppdateringen den 24 november. 1

2 I Västerbottens län uppgick antalet anmälda varsel under perioden januari-oktober 2008, dvs berörda personer till Under motsvarande tid förra året var antalet varslade personer 427. Länet är indelat i fyra s k Arbetsmarknadsområden. Fördelningen per Arbetsmarknadsområde är för perioden januari oktober 2008: Personer AMO 59: Lycksele, Malå, Storuman 109 AMO 60: Vilhelmina, Dorotea, Åsele 85 AMO 61: Umeå, Vindeln, Bjurholm, Vännäs, Robertfors, Nordmaling 908 AMO 62: Skellefteå, Norsjö 760 TOTALT 1862, varav 484 i oktober Sorsele tillhör AMO Arjeplog och finns inte med i statistiken över Västerbotten. Totalt är varslade i landet, varav 2.5 procent i Västerbottens län. I Västerbotten finns en kommun med närmare 50 personer varslade samt tre kommuner med personer varslade per 1000 av befolkningen år. Varslen gäller främst tillverkningsindustrin, men förväntas öka i bemanningsföretag, bygg, transport och i tjänstemannagruppen. Bilaga: Antal varslade augusti oktober 2008, enligt ALMIs sammanställning. Regional organisation och arbetssätt Som stöd till de av regeringen utsedda regionala samordnarna har ett särskilt samordningskansli inrättats med en tjänsteman från vardera Länsstyrelsen och Regionförbundet som kontaktpersoner. Dessutom står berörda experter inom Länsstyrelsen och Regionförbundet till regionkansliets förfogande. I AMO 61 har en lokal samordningsgrupp inrättats med representanter för berörda kommuner, arbetsförmedlingen, fackförbund, trygghetsrådet m fl organisationer. Motsvarande lokala samordningsgrupper avses inrättas även i länets tre övriga arbetsmarknadsområden. Samordningskansliets kontaktpersoner har deltagit och kommer i mån av möjlighet att delta vid de lokala samordningsgruppernas möten. De regionala samordnarna har under november, med stöd av samordningskansliet, haft överläggningar med cheferna för arbetsmarknadsområdena, Trygghetsrådet, IF Metall samt ledningen för Volvo lastvagnar i Umeå. Överläggningar med fler fackförbund, banker, företag och kommuner är planerade att ske under december. 2

3 Möjligheter och begränsningar Ekonomiska begränsningar och förslag till åtgärder - NATIONELL NIVÅ Lös de knutar som gör att krisplanen för bankerna inte fungerar. Bankerna prioriterar för närvarande i princip likviditet endast till sina starka och väletablerade kunder, vilket innebär att övriga kunder får stora problem. Det kan mycket snabbt medföra att företag, med i övrigt stabila förhållanden, tvingas till en onödig konkurs. Möjliggör en flexiblare användning av arbetsförmedlingens medel för utbildningar och start av näringsverksamhet än vad som nu gäller. 25-årsgränsen bör sänkas, kretsen för vilka som är stödberättigade vidgas och antalet utbildningsplatser utökas. Utöka och möjliggör en flexiblare användning av ALMI:s resurser, bl a genom att medge mer än 50 % lån till kapitalinvesteringar. Ta bort det tak på 15 Mkr i transportstödet som infördes år Tillåt att ej utbetalda medel på det regionalpolitiska anslaget (33:1) får överföras till år Kan eventuellt öronmärkas för insatser knutna till varselsituationen. Dessutom skulle en utökning av anslaget 2009 möjliggöra ytterligare snabba och välriktade regionala stödbeslut. För att undvika ett totalt stillestånd på byggmarknaden, med arbetslöshet som följd, bör stat och kommun anstränga sig för att få igång bostadsbyggandet Stimulera energieffektivisering i hela samhället, exempelvis bör följande förnyas eller förlängas: Byte till "energieffektiva fönster", energieffektivisering i offentliga lokaler, konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus/bostadsanknutna lokaler. Underlätta och förenkla tillståndprocessen för vindkraft. Utbyggnaden ger arbetstillfällen under tre faser - projektering, byggande och drift. Omfattande statliga infrastruktursatsningar måste snarast påbörjas. Såväl Vägverket som Banverket har redovisat möjliga tillväxtskapande åtgärder som bidrar till ökad sysselsättning i regioner med varsel och uppsägningar och som samtidigt ger ett positivt tillskott till samhällsekonomin i form av minskat utsläpp av växthusgaser, trafiksäkerhetsvinster och förbättrad framkomlighet. De redovisade åtgärderna ligger utanför de redan beslutade närtidssatsningarna och verksamhetsplanerna, varför resurstillskott erfordras. Ett arbete pågår för närvarande hos Vägverket/region Norr med att kartlägga vilka åtgärder som ger de positivaste tillväxteffekterna och som är arbetskraftsintensiva. Gör länstransportplanen framtung, d v s mer resurser de första åren för att skapa sysselsättning under lågkonjunkturen 3

4 Kompetensutveckling Det är ytterst angeläget att i den lågkonjunktur som råder snabbt göra kraftfulla satsningar på utbildning och kompetensutveckling i olika former och på olika nivåer. Den lediga kapacitet som driftsinskränkningar och varsel medför kan på detta sätt tas tillvara för att på bästa sätt förbereda den arbetskraftsefterfrågan som uppkommer när konjunkturen vänder och behovet av kvalificerad arbetskraft ökar. Det handlar om bristyrkesutbildningar, kompletteringsutbildningar, men även om vissa grundutbildningar i bl a engelska, matematik och svenska. Uppdragsutbildningar bör stimuleras. KomVux och YrkesVux är viktiga utbildningsformer, som behöver mer resurser för att möta behoven Inför en tidigare beprövad modell med stöd till företag för kompetensutveckling av anställd personal mot att företaget återtar varsel.. Nyttjandet av ESF-fonden borde kunna vara en av många möjligheter. Forskning och utveckling I den senaste forsknings- och innovationspropositionen finns strategiska satsningar - medicin, teknik, klimat och energi - som kommer att stödja utvecklingen i landet främst på lång sikt. Vi rekommenderar, i den nu uppkomna situationen, att den s k behovsmotiverade och industrinära forskningen prioriteras och att de sex strategiska forskningsprogram som lanserades år 2006/07 förlängs och kompletteras. Skatteincitament för företagens FoU-satsningar: Hög produktivitet, innovation och kunskap blir allt viktigare i vår globaliserade värld. För att stärka svensk konkurrenskraft är det viktigt att små och medelstora företag satsar mer på forskning, utveckling och innovation. Verkligheten är att få SME-företag satsar på FoU. Några framgångsrika företag i vår region visar att de satsar 1-2 % av sin omsättning på FoU. Många OECDländer använder skatteincitament för att stimulera företag till FoU-satsningar. År 2006 satsade Norge 1.6 miljarder kronor på FoU via skatteincitament. USA har genom olika småföretagssatsningar och skatteincitament en av världens högsta nivåer på statlig finansiering av FoU och innovationsverksamhet i små och medelstora företag. Forskning ger tillväxt och Sverige behöver nu mer än någonsin - stimulera detta. Åtgärder på regional nivå Ett viktigt och betydande arbete på lokal och regional nivå görs inom de lokala samordningsgrupper som bildats och kommer att bildas i länet. Kontakter har skapats mellan det som sker i dessa grupper och den regionala samordningsfunktionen på Länsstyrelsen och Region Västerbotten. Bl a följande arbete pågår: En utlysning inom ESF avseende kompetensutveckling i företag riktat mot varslade och anställda som riskerar att bli varslade. 4

5 Idag riktas programmet enbart till anställda och långtidsarbetslösa. Vi undersöker även möjligheterna att få tillstånd en snabbare hanterings- och beslutsprocess för projekt riktade mot denna målgrupp genom att medge en form av ramprogram/storprojekt e d, där någon branschorganisation, Region Västerbotten eller annan kan vara programägare. Även en höjning av bidragsprocenten inom ESF, åtgärd 2, skulle innebära ökade möjligheter att få till stånd bra projekt för att motverka effekterna av lågkonjunkturen. Nyttja det regionalpolitiska anslaget så att effekterna av varsel kan lindras. Exempel är att stödja produktutveckling, marknadsföring och kompetensutveckling. Här kan behövas en höjning av de tak som finns inom verktygslådan företagsstöd och även för projektverksamhet. Intensifiera marknadsföringen av s k Forskarchecker (max 150 kkr) samt samverkan med VINNOVA och Nutek för program som t ex Forska och Väx samt Produktutveckling i SME. Validering Ett arbete med att snabbt och effektivt använda de valideringsinstrument som finns pågår. Här ska individens kompetenser, såväl de som förvärvats genom utbildning som genom olika erfarenheter göras tydliga i syfte att hjälpa jobbsökande att komma in på arbetsmarknaden eller få behörighet till vidare studier på rätt nivå. Proffspool Med erfarenhet av effekterna av lågkonjunkturen i början av -90 talet har ALMI Nord AB och Företagarna i Västerbotten tagit fram ett projektförslag som syftar till att med erfarna rekonstruktörer och affärsrådgivare ge professionell och snabb rådgivning till företag som kommer i en akut kris. Många, framförallt små och medelstora företag gick i konkurs i onödan vid förra lågkonjunkturen på grund av att de inte kunde hantera situationen. Råvarubaserad industri och stora företag En mera flexibel användning av de resurser och riskkapital som tillförs ALMI (enligt ovan under rubriken nationell nivå) bör i regionen även omfatta stöd till den råvarubaserade industrin och större företag - inte bara SME. Stöd till något större företag inom t ex den råvarubaserade industrin, kan i den rådande lågkonjunkturen vara av avgörande betydelse för överlevnaden hos många små och medelstora företag. Lagar och förordningar Lagar och förordningar som försvårar eller omöjliggör genomförandet av snabba och konkreta insatser i det rådande konjunkturläget bör ses över och ändras, endera temporärt eller permanent, exempel är ändrade bestämmelser för nystartsjobb och Start av näringsverksamhet, bla åldersgränserna, möjliggör AB light aktiebolag med 25 eller 50 tkr aktiekapital under t ex de första 3 åren,. underlätta för arbetspendling och sänk åldersgränsen för flyttbidrag, 5

6 möjliggör avbetalningsfrihet för CSN-lån under utbildningsår. större flexibilitet i regelverket för EU:s strukturfonder. En flexiblare användning av medel ur både ESF och ERUF utifrån vid tillfället rådande konjunkturläge bör möjliggöras. medge att stöd från a-kassa i särskilda fall ska kunna utgå även under utbildningsperioder medge att företag får göra skattefria avsättningar till investeringsfonder staten bör underlätta för företagen att under vissa perioder införa s k arbetstidsbanker, som med fördel kan/bör kombineras med utbildningsinsatser. Exempel finns från andra länder där staten går in och tar vissa ekonomiska risker för att systemet ska fungera. 6