VECKOBREV Vecka 34. Fackförbundet ST/Sekretariatet Margareta Bäck Nordén Till förbundsstyrelsen

Transkript

1 Fackförbundet ST/Sekretariatet Margareta Bäck Nordén Till förbundsstyrelsen VECKOBREV Vecka 34 Pressmeddelande från ST Upphandlingsstödets framtid Statliga verksamheter har behov av samordning och externt stöd beträffande upphandling. Det skriver Fackförbundet ST i sitt remissvar på upphandlingsstödsutredningens betänkande Upphandlingsstödets framtid. ST anser även att myndigheter i högre utsträckning bör betrakta upphandling som en viktig strategisk fråga. Inte minst den senaste tidens diskussioner i media kring statliga verksamheters inköp av varor och tjänster, visar att det i många statliga verksamheter finns en okunskap kring offentlig upphandling. ST välkomnar det breda perspektiv som upphandlingsstödsutredningen har tagit på upphandlingsfrågor och att utredningen föreslår att upphandlingsstödet ska omfatta hela upphandlingskedjan. Genom samlingen skapas en helhetssyn och en möjlighet till uppvärdering av upphandlingsfrågorna. Fackförbundet STs syn på det som kommit fram i den senaste tidens rapporter i media angående hantering av skattemedel i en del statliga verksamheter Frågor som väckts visar tydligt att öppenhet är av yttersta vikt i all verksamhet som finansieras med skattemedel. Det måste gå att granska hur pengarna används, att verksamheten fyller sin funktion och att upphandlingar sker enligt lagens mening. Att statlig förvaltning är öppen och rättssäker är grundläggande för demokratin. Statlig verksamhet är helt beroende av medborgarnas förtroende. De händelser som nu har lyfts fram i media riskerar att urholka det förtroendet och vi måste därför återupprätta medvetenheten om det statliga uppdraget och de värden den vilar på. Under många år har styrningen av staten allt mer skett på ett sätt som influerats av styrningen inom näringslivet. Det har lett till en del viktiga förändringar, som till exempel ett ökat fokus på effektivitet. Men i vissa fall tycks man ha glömt statens särart och dess unika uppdrag att lämna god och rättssäker service till hela samhället. Statlig verksamhet ska genomsyras av en tydlig värdegrund som även ska vara vägledande för politiker som fattar beslut om verksamheten. Regeringen och myndighetsledningarna bör se till att dessa värden är absolut tydliga för alla som arbetar i statlig verksamhet. De flesta statliga verksamheter fungerar väl och de allra flesta som arbetar inom statsförvaltningen är mycket långt ifrån de guldkantade utsvävningar som beskrivits i media. 1

2 Budgetpropositionen Regeringens budgetproposition kommer den 20 september. ST är kallat till regeringskansliet den 13 september för MBA:R information om innehållet i propositionen. Informationen innehåller de delar av budgetpropositionen som får personalpolitiska konsekvenser. Trepartssamtalen om ungdomsjobb tar ny fart Regeringens samtal med fack och arbetsgivare med sikte på att öppna arbetsmarknaden för fler unga startar om efter sommaren. I våras fördes sonderande samtal mellan regeringen och arbetsmarknaden topporganisationer.. I somras fick pakten sitt politiska namn, Jobbpakten, och målet blev tydligt: att komma åt den internationellt sett höga svenska ungdomsarbetslösheten. I månadsskiftet augusti/september går samtalen in i en mer detaljinriktad fas med förhoppningar om branschvisa färdigutbildningsavtal. Regeringens önskan är att avtal ska tecknas om att unga ska kunna varva arbete med färdigutbildning. Facket ska gå med på sänkta ingångslöner, arbetsgivarna ska anställda ungdomar och staten ska subventionera på lämpligt sätt. Sänka arbetsgivaravgifter och handledarstöd har nämnts både av finansministern och statsministern. Förebilden är det avtal som ingicks mellan IF Metall och Teknikarbetarna för ett par år sedan och som fått efterföljare, bland annat på Kommunals område. Problemet är att dessa avtal än så länge fått obetydlig effekt på ungdomsarbetslösheten. I en artikel i Svenska Dagbladet (18 augusti) är bland annat ekonomiprofessor Lars Calmfors skeptisk till att en överenskommelse för hela arbetsmarknaden verkligen skulle ge så mycket som nya jobb. Även Unionens ordförande Cecilia Fahlberg uttrycker skepsis. TCO-tidningen Arbetsmarknaden får inte bli som en centrifug Utbildning och återkommande kompetenslyft och en upprustad arbetslöshetsförsäkring. Det är Eva Nordmarks recept mot arbetslösheten. Eva Nordmark vill inte kommentera innehållet i de pågående samtalen (Jobbpakten), men hon ger gärna sin bild av vilka krav arbetsmarknaden ställer och kommer att ställa. - Vi är väldigt positiva till regeringens initiativ. Arbetslösheten är en helt central fråga att lösa, inte minst för de unga, och det är ett område där både staten och parterna på arbetsmarknaden har ett ansvar. Enbart nya avtal kan inte lösa hela problematiken och det är därför staten spelar en viktig roll. Sverige har en arbetsmarknad med en väldig dynamik, där utmaningen är att skapa fler nya jobb än de som försvinner, samtidigt som vi lever i en konkurrens gentemot omvärlden. Ser man den höga omsättningen av jobb och vad den innebär för människor utifrån ett fackligt perspektiv, så ställer Eva Nordmark två olika bilder av arbetsmarknaden mot varandra. I den ena är arbetsmarknaden som en väldig centrifug som bara går fortare och fortare och slungar ut människor ut ur systemet. Jag skulle mycket hellre vilja se arbetsmarknaden som 2

3 en hop-on, hop-off-tur i skärgården, där jag kan kliva av och veta att det kommer nya båtar från andra håll. Och medan jag väntar kan jag passa på att rusta mig för nästa tur. När Eva Nordmark uttalar sig i denna fråga, passar hon även på att påminna om att de tre fackliga organisationerna LO, TCO och Saco är helt överens om att taket i a-kassan måste höjas. Misslyckad kultursatsning Regeringens stora jobbsatsning på kulturområdet har knappt gett några nya arbetstillfällen. 800 miljoner är budgeterat, men målet tusentals nya jobb har hittills bara resulterat i 62 anställningar. Regeringen anslog medlen förra hösten för att skapa jobb för dels kulturarbetare, dels tusentals anställningar för personer som har särskilt svag förankring på arbetsmarknaden, det så kallade Kulturarvslyftet. Målet var att under få f ram anställningar för bland annat personer som länge varit sjukskrivna, och därtill ett ospecificerat antal jobb till kulturarbetare som arbetsledare. Efter nio månader har den ansvariga myndigheten Riksantikvarieämbetet, som samarbetar med Arbetsförmedlingen, tagit emot ansökningar och gett klartecken till endast 62 jobb. Endast ett par kulturarbetare har anställts som arbetsledare. De som kan söka pengar från Kulturarvslyftet är såväl offentliga kulturinstitutioner (museer och arkiv), som teatergrupper och hembygdsföreningar. För varje person som anställs får arbetsgivaren kronor per månad och lönebidrag. De pengarna räcker inte för de reella kostnaderna och kräver medfinansiering, resurser som ett hårt budgetslimmat kulturliv inte har. Birgitta Böhlin tillförordnad generaldirektör för Tillväxtverket Regeringen har beslutat att tillsätta Birgitta Böhlin som tillförordnad generaldirektör och chef för Tillväxtverket från och med en 23 augusti 2012 tills vidare, dock längst tills att ny generaldirektör anställs. - Med Birgitta Böhlin får vi en erfaren chef och ledare för myndigheten. Hon kommer med säker hand leda personalen och styra myndigheten i sitt viktiga arbete att främja ökad tillväxt i Sveriges alla delar, säger näringsminister Annie Lööf. Birgitta Böhlin är ordförande i Apoteksgruppen, Lernia, Mittuniversitet och Statens Servicecenter. Hon är även ledamot av Innovationsrådet. /Pressmeddelande Näringsdepartementet 23 augusti Fler privatanställda Under andra kvartalet i år uppgick antalet anställda i Sverige till nära 4,3 miljoner, visar siffror från SCB. Det är en ökning med 2,0 procent jämfört med motsvarande period i fjol. I privat sektor var ökningen 2,5 procent och i offentlig sektor ökade antalet anställda med 0,7 procent. Den totala lönesumman växte med 3,8 procent. /DN 22 augusti 3

4 Kommunaliseringens effekter för skolan Regeringen har givit professor emeritus Leif Lewin i uppdrag att utvärdera kommunaliseringens effekter av skolan när det gäller elevernas studieresultat, läraryrkets status och likvärdigheten i skolsystemet. Det var i början av 1990-talet som ansvaret för den svenska skolan flyttades från staten till kommunerna. Kommunerna blev arbetsgivare för lärarna och fick genom en reformering av statsbidragen även ansvaret att besluta om fördelning av resurser mellan skolan och annan kommunal verksamhet. Lars Lewin ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 januari /Pressmeddelande Utbildningsdepartementet 23 augusti Statens lokalkostnader rusar Onödigt stora kontor i för centrala lägen kostar miljarder för statens myndigheter. Nu vill ansvarige ministern Stefan Attefall få myndigheter att lämna Stockholms innerstad. De statliga myndigheterna behöver ofta inte sitta i de innersta innerstadslägena. Det finns en stor besparingspotential, säger Stefan Attefall till TT. Totalt betalade myndigheterna ungefär 22 miljarder kronor för sina lokaler Det är 25 procent mer än för tio år sedan. /SvD Energimyndigheten bryter mot lagen Energimyndighetens fördelning av pengar till byggforskning är olaglig. Problemet är att myndigheten anlitar externa firmor som beslutar om hur pengarna ska fördelas. Det visar en juridisk granskning beställd av myndigheten själv. Granskningen visar att de lagar som styr Energimyndighetens arbete inte tillåter att den delegerar myndighetsutövning, vilket de gör när de låter externa företag bereda ärenden och fatta beslut. Flera byggforskningsprogram berörs, eftersom Energimyndigheten har hand om en stor del av de statliga byggforskningsmedlen och hur de ska fördelas. /Vetenskap & miljö Inga större förändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen Yttrandefrihetsutredningen lämnade den 23 augusti sitt slutbetänkande. De föreslår inga större förändringar av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Grundlagarna står sig väl, konstaterar kommittén. De av kommitténs förslag som kräver ändringar i grundlag föreslås träda i kraft den 1 januari Fondförslag bemöts olika Bra för pensionärerna men svårt att genomföra på grund av politiskt motstånd. Det är pensionsexpertens betyg på förslaget till nya AP-fonder. Fack och näringsliv gör däremot tummen ned för minskat antal fonder. Utredaren Mats Langensjö föreslår att de nuvarande fem AP-fonderna, som fungerar som buffert i pensionssystemet, bantas till tre och får gemensam administration för att spara kostnader. Den sjätte AP-fonden läggs ned. En pensionsreservstyrelse som regeringen utser ska företräda pensionärerna och besluta om målet för förvaltningen i de tre fonderna. 4

5 /DN 22 augusti Pensionsdebatt i Norge Den norska fackliga centralorganisationen YS (systerorganisation till TCO) anser att det är dags att öppna upp för att fler får jobba efter 67 när det allmänna pensionssystemet belönar dem som jobbar efter fyllda 70 år. YS:s ledare Tore Eugen Kvalheim anser att 67-årsgränsen ska avvecklas så att fler kan vara flexibla med pensionsuttaget. Pensionsåldern i Norge är idag 62 år. Förbunden växer på Facebook Antalet personer som gillar ett TCO-förbund på Facebook har mer än femdubblats de senaste två och ett halvt åren. I januari 2010 var tio förbund och TCO aktiva på Facebook och majoriteten av dem planerade ytterligare satsningar. Då hade förbunden omkring likes på Facebook, idag är över Lärarförbundet, som uppdaterar sin Facebook-sida tre gånger per dag, står för nästan hälften. Fackförbundet ST har likes. 5