Innanför utanförskapet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innanför utanförskapet"

Transkript

1 rapport nr 7/2008 Innanför utanförskapet Ger alliansregeringen en korrekt bild av utanförskapet och vad kan göras åt utslagningen på arbetsmarknaden? av Bo Jangenäs och Levi Svenningsson Arbetarrörelsens Tankesmedja

2 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 4 Utanförskapet vad gäller frågan?... 7 Problemställningen... 7 Utanförskapet ett relevant eller missvisande begrepp?... 7 Utanförskapet speglar hög sysselsättning och innanförskap!... 9 Utanförskapets historia Hur mycket kan alliansregeringen minska utanförskapet? Utanförskapets delar vilken förändring skedde under 2007? Utsorteringen från arbetsmarknaden Arbetsmarknadspolitiskt misslyckande Många har fått arbetslöshetsersättning varje år under lång tid Arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshetsförsäkringen talskrisens följder finns kvar Arbetsmarknadspolitiken reduceras till matchningsåtgärder Aktiv arbetsmarknadspolitik eller aktiveringspolitik? Arbetslöshetsförsäkringen lönepress och källa för beskattning eller solidarisk försäkring mot arbetslöshet? En ny arbetsmarknadspolitik! Arbetslivs- och arbetsmarknadspolitiken vad kan göras? En efterfrågestimulerande ekonomisk politik Arbetsplatsen central arena för utslagningen Arbetsgivarna bör omfattas av arbetslinjen Den yrkesinriktade utbildningen måste stärkas Bättre välfärd och offentlig sektor Aktiv arbetslivs- och arbetsmarknadspolitik, solidarisk arbetslöshetsföräkring Ny och mer effektiv myndighetsstruktur? Innanför utanförskapet av Bo Jangenäs och Levi Svenningsson. Rapport nr 7/2008 2

3 Förord Begreppet utanförskap lanserades av allianspartierna i valrörelsen Det är uppenbart att problembeskrivningen att många människor stod utanför arbetsmarknaden fick ett tydligt gensvar i väljarkåren. Och visst är det ett bekymmer att fler människor i dag än för tjugu år sedan inte kan försörja sig genom eget arbete. Men beror det på att välfärdssystemen är för generösa och därför håller kvar människor i bidragsberoende, som är moderaternas förklaring? Eller beror det på att arbetsmarknaden i dag stöter ut fler människor än vad den gjorde för tjugu år sedan? Det är den avgörande frågan. Väljer man det första svaret är det givet att lösningen handlar om försämrade ersättningar från a-kassa och sjukförsäkring, och hårdare regler för att alls få del av dem. Väljer man det andra svaret handlar lösningen om något helt annat. Då handlar det om att förändra arbetslivet. Väljer man det första svaret, väljer man också att ställa hårdare krav på dem som drabbats av sjukdom eller arbetslöshet. Väljer man det andra svaret, handlar det på ett annat sätt om att ställa krav inte bara på de arbetslösa, utan också på arbetsgivarna och arbetsplatserna. Arbetarrörelsens Tankesmedja har i en tidigare rapport nr 3/2007, Skapar a-kassan arbetslöshet? granskat forskningen kring ersättningssreglernas (eventuella) betydelse för arbetslösheten. Vi följer nu upp denna rapport med en studie kring själva arbetsmarknadspolitiken och begreppet utanförskap. Rapportens författare Bo Jangenäs och Levi Svenningsson har båda decenniers erfarenhet inom arbetsmarknadsverket. De konstaterar, att det självklart måste finnas tydliga regler för vad som krävs av de arbetssökande, men att det inte är regelverket som är vare sig huvudförklaringen eller huvudlösningen på att så många i dag slås ut ur arbetslivet. De konstaterar samtidigt att regeringens definition av utanförskapets omfattning inte är statistiskt hållbar, och att en närmare granskning av de grupper, som verkligen kan beskrivas som utanför arbetsmarknaden, visar att de verkliga orsakerna till detta kan härledas till arbetslivets sätt att fungera. För arbetarrörelsen är det viktigt att hitta lösningar på det problem som ligger i att en sedan 1990-talet ökande andel människor marginaliserats på arbetsmarknaden. Men för att hitta en fungerande lösning måste man givetvis identifiera de verkliga orsakerna bakom problemet. Denna rapport är ett bidrag till detta. Stockholm i mars 2008 Anne-Marie Lindgren Utredningschef Arbetarrörelsens Tankesmedja 3

4 Sammanfattning Denna rapport är en kritisk granskning av arbetsmarknadspolitiken, såväl socialdemokratisk som borgerlig, från 1990-talets början fram till i dag. Den rör sig kring fyra huvudteman: Är den bild av växande utanförskap och massarbetslöshet som allianspartierna tecknat korrekt? När skedde i så fall ökningen? Hur stor är den rena utsorteringen från arbetsmarknaden av vissa grupper arbetssökande och hur mycket av utanförskapet förklarar den? Motsvarar dagens arbetsmarknadspolitik de verkliga behoven på arbetsmarknaden? Vad har hänt med de arbetsmarknadspolitiska programmen och med arbetslöshetsförsäkringen? Vilka effekter får dessa förändringar? Vilka möjligheter finns för en politik som mer effektivt stöttar de grupper som blivit kvar i arbetslöshet under mycket lång tid, och en politik som bidrar till en arbetsmarknad utan dagens omfattande utslagning av arbetskraft? Utanförskapet sid 7-11 Begreppet utanförskap myntades av allianspartierna i valrörelsen 2006 och används fortfarande som argument för deras olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Begreppet förefaller användas om grupper som betraktas som utanför arbetsmarknaden och därför försörjda av de olika sociala trygghetssystemen, men någon preciserad redovisning av vilka som ingår i utanförskapet har man inte gett. I finansplanen 2008 räknades det totala antalet ersättningsdagar inom de sociala trygghetssystemen (inklusive karensdagar och sjuklönedagar inom ramen för arbetsgivarperioden) om till så kallade helårsekvivalenter, det vill säga hur många årsarbetskrafter denna totalsiffra motsvarade, något som angavs till 1,1 miljoner individer. Detta räknesätt innebär att anställda som varit korttidssjuka i influensa ingår i utanförskapet och massarbetslösheten, trots att det med alla normala definitioner handlar om icke-arbetslösa personer. Det betyder också att utanförskapet innefattar personer, som under året haft en period av arbetslöshet men nu åter har jobb, återigen icke-arbetslösa individer. Modellen att beräkna helårsekvivalenter har utarbetats inom SCB för att få ett mått på hur stor del av den potentiella arbetskraften som under ett år inte kan utnyttjas som följd av arbetslöshet eller sjukdom. Det har däremot aldrig varit avsett att mäta det faktiska antalet individer som i verklig mening är utanför arbetsmarknaden, det vill säga långvarigt saknar arbete och har små utsikter att ta sig tillbaka till arbetslivet. Regeringens sätt att använda modellen bör närmast beskrivas som statistikmissbruk. Enligt SCBs statistik är det 1,8 miljoner personer, som under ett år får ersättning från något av trygghetssystemen. Av dem är det en fjärdedel, vars inkomster enbart kommer därifrån. I huvudsak handlar det om förtidspensionärer. Övriga tre fjärdedelar har också andra inkomster, de har förvärvsarbete (eller företag). För de allra flesta som får sjukersättning, a- kasseersättning eller försörjningsstöd (socialbidrag) gäller att stödet endast behövs en mindre del av året. Sedan är de åter i arbete. Om man i likhet med finansplanen räknar om antalet ersättningsdagar i helårsarbeten finner man dock att denna siffra var som högst under sysselsättningskrisen under första halvan av 1990-talet. Därefter har den gradvis minskat. Även valåret 2006 minskade helårsekvivalenterna med tre procent. Alliansregeringens första hela regeringsår, 2007, har inte påtagligt skilt sig från utvecklingen de närmast föregående åren, trots att 2007 var ett utpräglat högkonjunkturår. Den utlovade kraftiga minskningen av utanförskapet har uteblivit, och i vissa delar har utvecklingen snarast försämrats. Det beror på att den hårda kärnan i arbetslösheten, de långtidsarbetslösa, inte påverkats, och att antalet nya beslut om sjuk- och aktivitetsersättning ( förtidspension ) nu åter ökar. Utsorteringen sid En stor grupp, motsvarande två-tre procent av arbetskraften, kan i dag ses som bortsorterad från arbetsmarknaden i den meningen att de befinner sig i långvarig och/eller upprepad arbetslöshet. Trots det har regeringen och AMS/Arbetsförmedlingen rustat ner de aktiva programmen riktade till dessa grupper. I stället ägnar sig Arbetsförmedlingen främst åt matchning, förmedling av jobb, till grupper som i huvudsak kan klara sitt arbetssökande själva. Svårigheterna för långvarigt arbetslösa grupper att få jobb har inte minskat nämnvärt under högkonjunkturåren 2006 och De närmaste åren kommer situationen för dem av allt att döma att försämras ytterligare. De grupper som är värst utsatta består av lågutbildade, funktionshindrade, sjukskrivna som behöver anpassade jobb för att kunna återgå i arbete, äldre arbetslösa, utlandsfödda, framför allt lågutbildade utlandsfödda, och sökande som är bundna till orter där jobben saknas. Dessa grupper, som är i behov av mest 4

5 stöd och hjälp att hitta arbete, uppmärksammas dock inte speciellt i de verksamhetsbeskrivningar och planer som kommer från AMS/Arbetsförmedlingen. I sin sista prognos från december 2007 redovisade AMS att 40 procent av de arbetslösa hade långvarig arbetslöshet bakom sig, och att gruppen dominerades av lågutbildade. Enligt AMS egna uppgifter gick 71 procent av de jobb, som tillsattes från fjärde kvartalet 2006 till tredje kvartalet 2007, till personer med eftergymnasial utbildning, medan endast en procent gick till personer med enbart grundskola. Många blir kvar i arbetslöshet helt enkelt därför att det inte finns några jobb att söka som de har tillräcklig kompetens och kvalifikationer för. Det finns också en uppenbar motvilja hos arbetsgivare att anställa långvarigt arbetslösa med de begränsningar dessa ofta har. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken har omvandlats till en aktiveringspolitik, där arbetslöshet uppfattas som beroende av den enskildes sökbeteende och där samhällsansvaret för att stärka den arbetslöses möjligheter att få jobb i praktiken upphört. Ökad kontroll av individen har blivit lösningen på problemet med att stora grupper saknar arbete, när detta problem tvärtom främst handlar om att det inte finns någon arbetsmarknad för dessa grupper. Arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshetsförsäkringen sid Den aktiva arbetsmarknadspolitiken har efter talskrisen allt mer reducerats till enkla förmedlingsåtgärder och till arbetsmarknadspolitiska program som de arbetssökande ofta inte funnit särskilt meningsfulla. Arbetsmarknadsutbildningen har till stora delar upphört, trots att vi i dag har brist på arbetskraft inom vissa yrken, samtidigt som många arbetssökande inte kan få jobb därför att de har fel kompetens. De omfattande försämringar av arbetslöshetsersättningen, som alliansregeringen genomfört under 2007, har främst slagit mot dem som drabbats av långvarig arbetslöshet. Förändringarna är avsevärda för grupper som redan i utgångsläget varit ekonomiskt utsatta. I kombination med kraftigt höjda avgifter och med neddragningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen innebär förändringarna i arbetslöshetsersättningen ett påtagligt systemskifte, där den traditionella svenska arbetsmarknadspolitiken avrustas steg för steg. De höjda avgifter, som arbetslöshetskassorna måste betala till staten, hade i slutet av december 2007 lett till att cirka medlemmar av ekonomiska skäl lämnat a-kassorna. De får därmed ingen ersättning för inkomstbortfall, om de drabbas av arbetslöshet. Om arbetsmarknadsläget försämras de kommande åren, vilket flera prognoser pekar på, kommer den ekonomiska situationen för dessa att bli mycket svår. Rapporten konstaterar att de höjda avgifterna inte var nödvändiga för att finansiera statens kostnader för arbetslöshetsförsäkringen var den överfinansierad med miljarder kronor. De höjda avgifterna kan ses som en ny form för särskild beskattning av a- kassornas medlemmar. Arbetslivs och arbetsmarknadspolitiken sid Att återställa den gamla svenska modellen för arbetsmarknadspolitiken är bara delvis möjligt, och inte tillräckligt. Dagens förutsättningar ser annorlunda ut. Allianspolitiken utgår från en felaktig definition av problembilden, och det finns oroande tecken på att socialdemokratin anpassat sig väl mycket till denna. Den starkt utbudsinriktade politik som den tidigare socialdemokratiska regeringen drev löste inte heller de grundläggande problemen på arbetsmarknaden. Utbudspolitik fungerar nämligen bara om det samtidigt finns en efterfrågan. En av de centrala förutsättningarna för den traditionella svenska arbetsmarknadspolitiken har sedan länge försvunnit, under trycket av en förändrad internationell ekonomi, nämligen en ekonomisk politik för full sysselsättning. Inflationsmålet är överordnat sysselsättningsmålet. Det är det första stora problemet. Till det kommer ett andra, nämligen att betydande grupper ställts utanför arbetsmarknaden; den ökande långtidsarbetslösheten och förtidspensioneringarna kan bara förstås mot bakgrund av utvecklingen i arbetslivet. Några centrala punkter i en ny arbetsmarknadspolitik blir därför: En tillväxtinriktad ekonomisk politik och en aktiv näringspolitik, som understödjer efterfrågan på arbetskraft. Det finns ingen statisk relation mellan arbetslöshetsnivå och inflation inflationen beror av samspelet mellan ett flertal olika faktorer i ekonomin. Det finns utrymme för en efterfrågestimulerande politik, när så behövs, men samtidigt måste konstateras att det inte löser problemet med de långvarigt arbetslösa. Arbetsplatserna är den centrala arenan för de senaste decenniernas utslagning av arbetskraft, och utan förändringar i arbetslivet kan inte utslagningen hejdas. Den fortfarande gällande så kallade främjandelagen bör åter aktiveras. Arbetsgivarna bör också omfattas av arbetslinjen, och arbetsplatserna bör göras anställningsbara. Övervältringen av kostnader från arbetsgivarna till samhället måste brytas. Arbetsmarknadsparternas ansvar för villkoren i arbetslivet måste ställas i fokus. En möjlighet är att i omställningsavtalet bygga in förebyggande och rehabiliterande insatser. Att återupprätta företagshälsovården och intensifiera arbetsmiljöarbetet bör vara ett branschvis organiserat ansvar för parterna. Utbildningssystemet behöver reformeras. Den yrkesinriktade utbildningen, såväl i gymnasieskolan som inom vuxenutbildningen, måste stärkas. Gymnasieskolan måste ta tillvara också begåvningarna hos 5

6 den halva av årskullen, som inte går vidare till högskolan. Återkommande utbildningsmöjligheter inom alla utbildningsformer, inklusive en ny satsning på arbetsmarknadsutbildning, bör vara den vägledande principen. Studiestödet till vuxna måste därför förbättras. Välfärdens kvalitet handlar i hög grad om personal, och det behövs uppenbart mer personal inom skolan, vården och omsorgen. Samtidigt är personalstyrkan framöver hotad genom pensionsavgångar, otillräcklig lönenivå, för liten utbildningsvolym och av kommunernas ekonomiska styrka. Att tidigarelägga rekryteringar och på andra sätt värna denna sektor är därför viktigt. Staten bör säkra planeringsförutsättningarna genom att garantera en mer långsiktig finansiering. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken bör återinföras, med goda möjligheter till arbetsmarknadsutbildning, vidgade möjligheter för anställningsstöd och praktik, samt en arbetslöshetsförsäkring som ger ett inkomstbortfallsskydd på rimlig nivå och ett skydd mot underbudskonkurrens om jobben. Det behövs trygghet i omställningen! Det behövs en mer effektiv och genomtänkt myndighetsstruktur än den som finns i dag. Erfarenheterna från våra nordiska grannländer bör tas till vara i en utredning om en ny organisation, som ersätter dagens myndigheter inom arbetsmarknadssektorn. 6

7 Utanförskapet vad gäller frågan? Problemställningen Utanförskap blev under valrörelsen 2006 ett begrepp som de borgerliga partierna använde för att beskriva tillståndet på den svenska arbetsmarknaden. I diskussionen angavs att mer än en miljon personer fanns i ett utanförskapet, som innebar att de inte hade jobb och inte försörjde sig själva. I landet med en av de högsta andelarna av befolkningen i sysselsättning påstods att mer än en miljon vuxna stod utanför arbetsmarknaden och att det i själva verket rådde en massarbetslöshet. Orsaken till detta tillstånd tillskrevs den dåvarande regeringens politik. Med allianspartierna i regeringsställning skulle arbetslinjen återinföras och leda till en kraftig minskning av utanförskapet. Efter ett år i regeringsställning upprepades detta av ministrarna Reinfeldt, Littorin och Sabuni: Allians för Sverige vann väljarnas förtroende med löfte om att återupprätta arbetets värde. Vi lovade att bryta med den politik som ställt över en miljon människor utanför arbetsmarknaden och att skapa grund för jobb till fler. Med reformer för att det ska löna sig att arbeta och för att det ska bli enklare och billigare att anställa kan vi också efter bara lite mer än ett år se en historisk utveckling på svensk arbetsmarknad. 1) De åtgärder som regeringen genomförde under 2007 hade som ett klart uttalat syfte att minska antalet personer i utanförskapet. Minskningen skulle framför allt åstadkommas genom skattesänkningar, försämrade ersättningsvillkor och väsentligt högre egenavgifter i arbetslöshetsförsäkringen samt en minskning av de aktiva arbetsmarknadspolitiska programmen. En grundläggande fråga vid en granskning av allianspartiernas beskrivning av tillståndet på den svenska arbetsmarknaden är om det är korrekt att påstå att det finns ett utanförskap som omfattar mer än en miljon personer liksom den massarbetslöshet som landet påstås vara karakteriserat av. Vilka är det i så fall som befinner sig utanför? Finns möjlighet att beskriva dessa personers förhållanden på ett sådant sätt att det kan ge en grund för en diskussion om vad som kan påverka utvecklingen framöver? Hur ser de realistiska föreställningar ut om hur många som kan återkomma till arbete och hur ska det gå till? Utanförskapet ett relevant eller missvisande begrepp? Av befolkningen (16-64 år) på 5,9 miljoner personer finns 1,2 miljoner personer utanför arbetskraften, det vill säga de har inte anställning eller driver företag, och söker inte heller arbete. Cirka personer är förtidspensionerade (sjuk/aktivitetsersättning) och förutsätts vara så sjuka eller funktionshindrade att de inte kan ta ett förvärvsarbete. Dessa ingår alltså inte i arbetskraften enligt internationellt vedertagen definition (AKU). En annan grupp vuxna som inte ingår i arbetskraften finns i utbildning. Inom högskolesektorn, för att ta ett exempel, var höstterminen 2006 cirka personer registrerade som studerande. Ytterligare en grupp har gått i pension före 65 års ålder. Därutöver finns en grupp som inte söker arbete, bland annat hemarbetande kvinnor, och som därmed inte heller ingår i arbetskraften. Av dessa 1,2 miljoner människor är det alltså några grupper som ägnar sig åt annan verksamhet än förvärvsarbete, som studerande eller hemarbetande, medan andra har sådana hälsoproblem eller funktionshinder, att de inte orkar med ett arbete. Inom framför allt gruppen förtidspensionärer finns sannolikt en grupp som skulle vilja ha arbete, men har svårt att finna ett som är anpassat för deras speciella förutsättningar. De skulle kunna beskrivas som utanför arbetsmarknaden, men alla studier som gjorts pekar på att det handlar om en liten del inom gruppen förtidspensionerade. Enligt en enkätundersökning av Försäkringskassan 2008 var det endast 12 procent av de förtidspensionerade som trodde sig om att kunna återgå i arbete. Regeringen använder alltså, sammanfattningsvis, en annan definition på utanförskap än den som endast anger vilka grupper som av olika skäl inte ingår i arbetskraften. Enligt regeringens finansplan för 2008 har avgränsningen av utanförskapet gjorts med utgångspunkt från SCBs redovisning av antalet personer som fått sociala ersättningar och bidrag. I denna SCB-statistik 2) ingår alla dagar under ett år då någon haft sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning ( förtidspension ), varit arbetslösa med ersättning från a-kassa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt personer som fått kommunalt försörjningsstöd. Det totala antalet dagar under ett år med dessa stöd omräknas till så kallade helårsekvivalenter, det vill säga hur många helårs- 1) Dagens Nyheter ) SCB: Välfärd nr 4:2004 7

8 arbetskrafter det totala antalet dagar med sådana ersättningar motsvarar. Till denna redovisning från SCB har regeringen i finansplanen lagt dagar under karensperioder och antalet dagar med sjuklön, det vill säga ersättningar under de två veckor som betalas av arbetsgivaren. Med denna definition omfattar alltså utanförskapet personer både inom och utanför arbetskraften. Det är med denna definition av utanförskap man kommer upp till 1,1 miljoner, eller som senare sagts till och med 1,5 miljoner personer. Men det handlar alltså inte om faktiska personer. Det är en teoretisk beräkning av hur mycket arbetskraft som går förlorad under ett år beroende på sjukdom eller arbetslöshet, och i beräkningen ingår alltså ersättningar till ett stort antal personer, som faktiskt har jobb. Detta räknesätt innebär att alla som tvingas hålla sig hemma på grund av sjukdom för kortare eller längre perioder ingår i utanförskapet, liksom personer i jobb med stöd av arbetsmarknadspolitiska program. Det handlar alltså till mycket stor del om personer som har en anställning, men varit frånvarande på grund av sjukdom någon gång under året. Siffran rymmer också ersättningar till personer som haft en kortare period av arbetslöshet men sedan fått jobb. Att påstå att dessa står utanför arbetsmarknaden är helt enkelt inte sant. Inom ramen för sjukförsäkringen rör det sig normalt sett om ett fåtal sjukdagar per individ och år. För de allra flesta handlar det om sjukfrånvaro från ett arbete. Även inom arbetslöshetsförsäkringen är ersättningsperioderna för de allra flesta korta och kan inte ha något med utanförskap i egentlig mening att göra. Det handlar istället om en omställningstid mellan två arbeten. Genomsnittlig tid med arbetslöshetsersättning från a- kassa var 84 dagar under Genomsnittlig ersättningstid minskade inte alls under alliansregeringens första år (2007 jämfört med 2006) trots att utbetalningarna minskade kraftigt. Detta hänger samman med att arbetslösa med lång ersättningstid nu väger tyngre i statistiken, eftersom dessa i mindre utsträckning än andra fått del av högkonjunkturens nya arbetstillfällen. Det kommunala försörjningsstödet betalas till fyra av tio stödtagare med mindre än ett basbelopp under året, vilket också motsvarar en kort stödperiod. De 1,1 miljoner personer (helårsekvivalenter), som utanförskapet påstås omfatta utgår enligt SCBs statistik från ersättningsdagarna till nästan dubbelt så många faktiska individer, cirka 1,8 miljoner personer. Men av dessa var det endast cirka personer som enbart hade inkomster från de aktuella stöden och bidragen under året, medan övriga även hade andra inkomster. De som enbart haft inkomster från stöd och bidrag under ett år är till mycket stor del förtidspensionärer (sjuk- och aktivitetsersättning). Som Försäkringskassans utredningar visat är det en mycket liten del av dessa personer som visat sig ha förutsättningar för att kunna gå tillbaks till förvärvsarbete av något slag, vilket ju också varit en förutsättning när denna ersättning beviljats. Endast en procent av de förtidspensionerade återgår under ett år till arbete enligt Försäkringskassan, trots alla ansträngningar att öka den andelen. De som återgår till arbete är till övervägande del yngre personer med högre utbildning, och en förhållandevis hög andel av dem har endasthaft partiell sjuk/aktivitetsersättning. Likaså är det endast få personer som utnyttjat den möjlighet som infördes år 2000 att under två år pröva på förvärvsarbete utan att rätten till sjuk/aktivitetsersättning togs bort. Med andra ord, det finns reala hinder för de förtidspensionerade att återgå i arbete, med de villkor som dagens arbetsmarknad ställer. I en enkätundersökning, riktad till ett urval av förtidspensionerade som Försäkringskassan genomförde 2007 uppgav endast 12 procent av de att de trodde sig kunna återgå till arbete, och det förutsatte då stöd och anpassning av arbetsplatsen, framför allt vad gällde arbetstiden. Siffrorna stöder inte bilden av att en stor del av förtidspensionerna skulle vara onödiga. Det statistiska mått på utanförskap och massarbetslöshet som alliansregeringen använder är alltså helt missvisande. Som professor Bertil Holmlund 3) poängterat är all internationellt erkänd arbetslöshetsstatistik baserad på föreställningen att arbetslöshet är ett distinkt tillstånd på arbetsmarknaden. Att sakna jobb är inte detsamma som att vara arbetslös; för att räknas som arbetslös krävs också att man genom att söka efter arbete visat att man står till arbetsmarknadens förfogande. På motsvarande sätt finns officiell statistik för en rad andra distinkta tillstånd i enskilda personers relation till arbetsmarknaden. Är man sjukskriven, förtidspensionerad, föräldraledig, hemmafru, värnpliktig, deltidsarbetande, undersysselsatt, så är man faktiskt just det och ingenting annat. Det finns statistiska redovisningar som belyser omfattning och utveckling för varje sådant tillstånd. I USA talas om non-employmentrate, det vill säga den andel av den arbetsföra befolkningen som av olika skäl inte varit i arbete. Inom OECD har motsvarande begrepp använts för att belysa specifika frågeställningar, som innefattar alla som försörjer sig på olika transfereringsinkomster eller som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det avgörande är självfallet vad statistiken syftar till att beskriva. När statistiken görs om till ett politiskt kampanjmedel, när alla distinkta avgränsningar mellan olika grupper och tillstånd suddas ut och allt reduceras i en enda formel som massarbetslöshet eller utanförskap, då rör det sig om missbruk av statistiken. Ett mått som gäller arbetslöshet, ska inte överges till förmån för allsköns godtyckliga mått på verklig arbetslöshet som inkluderar diverse grupper utan arbete som inte söker arbete, skriver Bertil Holmlund 4) i polemik mot de 3) Ekonomisk Debatt 2006:1 4) Ekonomisk Debatt 2006:1 8

9 nydefinitioner av arbetslöshet, som moderaterna och övriga allianspartier ägnat sig åt. Påståendet från allianspartierna och regeringen i finansplanen för 2008 att 1,1 miljoner eller som senare uppgivits av regeringsföreträdare 1,5 miljoner personer av befolkningen befinner sig i ett utanförskap och utgör en armé av massarbetslösa är en myt. Det är ett missvisande och felaktigt bruk av offentlig statistik, som den statliga myndighet som ansvarar för statistiken, SCB, borde ha reagerat mot. Det måste anses vara en unik händelse i svensk politisk historia att en valrörelse så dominerats av ett påstående om situationen på landets arbetsmarknad, som vid en närmare granskning visar sig vara så felaktigt och missvisande. Inte ens mer än ett år efter det att alliansregeringen tillträtt har den förmått definiera begreppet utanförskap så att det står i rimlig proportion till hur man beskrev situationen under valrörelsen. Den manipulation av statistiska modeller, som utarbetats för att mäta något helt annat, som återfinns i finansplanen ger snarast intrycket att man kraftigt tvingast tänja gränserna för att över huvud taget kunna presentera ett sifferstöd för den kampanj man drev i valrörelsen. Utanförskapet speglar hög sysselsättning och innanförskap! SCBs redovisning av helårsekvivalenter är en svensk variant av liknande, men inte helt identiska, mätningar som görs i Danmark och Norge. De grupper och sociala ersättningar som inkluderas i mätningarna varierar beroende på vilka problem som är i fokus för debatten. För de förvärvsaktiva danskarna gäller att sociala ersättningar under längre eller kortare tid motsvarar 20 procent av den teoretiskt möjliga arbetstiden. I den danska diskussionen har uppmärksamheten 5) varit koncentrerad på de offentliga kostnaderna för de omfattande sociala ersättningarna. Tonvikten i den politiska debatten i Danmark har lagts vid den besparing i de offentliga budgeterna som följer med att färre försörjs via transfereringar och fler kommer i arbete. Situationen i Norge är snarlik den i Sverige och Danmark. De utbetalda sociala ersättningarna under ett år motsvarar också där cirka 20 procent av den teoretiskt möjliga arbetstiden 6). Arbetslösheten är betydligt lägre i Norge än i Sverige. Den norska debatten är till skillnad från den svenska starkt fokuserad på den utsorteringsprocess som pågår på arbetsmarknaden och hur denna process ska kunna hejdas och vändas så att fler kan inkluderas i arbetslivet. Att andelen helårsekvivalenter i Sverige motsvarar en av fem personer i förvärvsaktiv ålder är alltså inte unikt för Sverige. Ett viktigt konstaterande är istället att det är i länder med låg sysselsättningsgrad och svagare sociala försäkringar som andelen i utanförskap är låg, lägre än i de nordiska länderna med deras mycket högre andel sysselsatta. Det låter onekligen som en självmotsägelse det logiskt rimliga borde vara ett högre utanförskap i länder med låg sysselsättningsgrad, eftersom en högre andel av befolkningen uppenbart står utanför arbetsmarknaden. Det visar tydligt det ohållbara i att definiera utanförskap som ersättningsdagar från de system, som avser att skydda ekonomiskt mot sjukdom och arbetslöshet, i stället för i reala termer, det vill säga låg förvärvsfrekvens. De nordiska länderna skiljer sig från flertalet andra länder i just detta avseende, nämligen att medborgarna är socialt försäkrade mot det ofrivilliga inkomstbortfall som kan inträffa i utsatta livssituationer. En stor andel mottagare av sådana sociala ersättningar i de nordiska länderna jämfört med andra europeiska länder kan alltså förklaras dels med den höga sysselsättningsnivån (eftersom arbete skapar rätten till ersättning), dels med de nordiska välfärdssystemen. Den grundläggande frågan är om välfärden ska omfatta alla medborgare eller bara dem som har höga inkomster och därmed råd att bära kostnaderna för inkomstbortfall. Brist på arbetskraft gör sig redan i dag gällande inom vissa yrken. Med den aktuella befolkningsmässiga utvecklingen i Sverige lär arbetskraftsbristen knappast lindras om vi blickar något decennium framåt. Situationen är densamma i exempelvis Norge. Inkludering är nyckelbegreppet i den norska diskussionen om att ta tillvara arbetskraften bättre. På arbetsmarknaden träffar parterna inkluderingsavtal. Ett i det närmaste nytt politikområde har etablerats med Arbetsoch inkluderingsdepartementet i ledningen för en ny myndighet, som samordnar insatserna för dem som hamnat vid sidan om arbetslivet. Den norska försäkringskassan och arbetsförmedlingen har inte, som det ibland påstås, slagits samman utan ersatts av en helt ny myndighet, Nya arbets- och välfärdsmyndigheten (NAV) med inkludering till arbete som viktigaste uppdrag och mål. Det begrepp, utanförskapet, såsom det redovisats av alliansregeringen i finansplanen för 2008, har helt enkelt i huvudsak visat sig vara det innanförskap som välfärdssamhället med solidariskt finansierade trygghetssystem är tänkt ska vara när möjligheten till förvärvsinkomster fallit bort till följd av funktionshinder, sjukdom, arbetsskada eller arbetslöshet. Detta är själva kärnan i våra utbyggda trygghetssystem i motsats till vad som gäller i länder där den enskilde och hans/ hennes familj i huvudsak själva får sörja för att skydda sig mot det bortfall av förvärvsinkomster som sjukdom och arbetslöshet för med sig. 5) Det Ekonomiske Råd: Vårrapporten 2007 och Velfaerdskommissionens slutrapport Fremtidens velfaerd. Vore valg ) Stortingsmeldingen Arbeid, Velferd og Inkludering, , nr 9. 9

10 Utanförskapets historia Med alliansregeringens definition av utanförskapet kan frågan ändå ställas hur utvecklingen varit under de senaste årtiondena? Ledde den förra regeringen landet till den massarbetslöshet och det omfattande utanförskap som allianspartierna påstått? När skedde i så fall den stora ökningen av utanförskapet? Utvecklingen av antalet helårsekvivalenter i utanförskapet redovisas i finansplanen för Mellan 1990 och 1994 skedde en ökning med nästan 60 procent eller från till helårsekvivalenter. Denna ökning av utanförskapet skedde alltså under borgerliga regeringsår. Då var det inte någon som skyllde den dåvarande regeringen för att uppmuntra bidragsberoende. Därefter har antalet i utanförskap fortlöpande minskat, trots en mindre uppgång framför allt av antalet sjukpenningdagar under några år i början av 2000-talet. Under 2006 uppgick minskningen av antalet helårsekvivalenter till tre procent, trots en kraftig ökning av antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Bakom denna utveckling låg främst den kraftiga sysselsättningsökningen under Även ur detta perspektiv den faktiska sysselsättningsökningen är allianspartiernas beskrivning av utvecklingen grovt missvisande. Den fortsatta minskning av utanförskapet, som skett under innevarande år, har inte omfattat de arbetssökande som har längst arbetslöshetsperioder eller som är långtidssjuka eller förtidspensionerade (sjuk-/aktivitetsersättning). Tvärtom har det inte skett någon påtaglig minskning i dessa grupper. Antalet nya beslut om sjuk-/aktivitetsersättning har istället ökat något under 2007, vilket ska jämföras med den kraftiga minskning som skedde under Den sysselsättningsökning, som enligt regeringen lett till att utanförskapet minskat, består i huvudsak av personer som inte tidigare sökt arbete, och som inte heller innefattats i regeringens avgränsning av utanförskapet. Det är därför grovt missvisande när näringsminister Maud Olofsson i en intervju återgiven i Dagens Nyheter 2 februari 2008 påstår att Vi tog över ett fuskbygge med ett gigantiskt utanförskap och gigantiska klyftor. Nu har utanförskapet minskat med personer, vi har öppnat dörren till arbetsmarknaden för dem som stod längst ifrån. Minskningen av utanförskapet under 2007 handlar i allt väsentligt istället om att sysselsättningsökningen från 2006 fortsatt och förstärkts av konjunkturutvecklingen, liksom att främst korttidssjukfrånvaron fortsatt att minska på samma sätt som åren innan. Möjligen kan för att uttrycka saken drastiskt mindre omfattande influensaepidemier under det närmaste året jämfört med ett år tidigare komma att förstärka minskningen av utanförskapet. Men är det något som en regering kan påverka? Hur mycket kan alliansregeringen minska utanförskapet? SCB har i en något missvisande kommentar till den använda statistiken angett att nämnda mått, helårsekvivalenter, är det potentiella arbetskraftsutbudet; Man får därmed ett enkelt mått på den outnyttjade arbetskraftspotentialen 7). Men så enkelt är det självklart inte. Sjukdomar kan tyvärr endast i begränsad utsträckning förhindras och arbetsmarknaden är dynamisk; jobb läggs ned, andra tillkommer och det tar alltid viss tid för arbetskraft att ta sig till nya jobb. Omsättningsarbetslösheten och därmed söktiderna på arbetsmarknaden kan påverkas, men inte avskaffas. Det är till och med möjligt att vi i framtiden måste räkna med mer av just omsättningsarbetslöshet. Omvandlingstakten i näringslivet är snabb, och det betyder att man på ett annat sätt än förr måste räkna med att byta anställning, kanske också yrkesinriktning, flera gånger under sin förvärvsaktiva tid. Det kan innebära fler perioder av kortare arbetslöshet mellan olika anställningar. Andelen tillfälliga anställningar i flexibilitetens tecken har också ökat, och även det innebär att sannolikheten för perioder av arbetslöshet mellan olika anställningar ökar. Det är normalt sett så att utbudet av arbetskraft på totalnivå vid en och samma tidpunkt är större än efterfrågan. Detta gäller även i ett läge med högkonjunktur och stor efterfrågan på arbetskraft. Tillgången till jobb att söka sammanfaller inte heller alltid tidsmässigt eller geografiskt med när och var i landet arbetslöshet inträffar för en person, eller när nyinträdande börjar söka jobb. De alltjämt stora regionala skillnaderna i utbud och efterfrågan på arbetskraft påverkar också söktiderna och arbetslösheten. Sjukfrånvaron för de allra flesta som ingår i regeringens avgränsning av utanförskapet går helt enkelt inte att avskaffa genom förändringar i sjukförsäkringen, genom ökad kontroll eller genom andra politiska beslut. Kortvarig sjukfrånvaro har inte heller med utanförskap i någon rimlig mening att göra. Självklart är ett sådant begrepp inte användbart som mått på hur många som i dag står utanför arbetsmarknaden. De allra flesta har ju redan arbete och egen försörjning! En mer relevant frågeställning är istället hur stor potentialen kan vara för att vid en viss tidpunkt öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. En grundläggande faktor är den begränsning som ligger i efterfrågan på arbetskraft, som staten kan påverka både genom mer generella ekonomisk-politiska åtgärder och genom selektiva åtgärder för att öka antalet arbetstillfällen, förkorta söktiderna och begränsa arbetskraftbrist. Hur låg kan då arbetslösheten bli? Det överordnade målet för en politik som syftar till att minska utanförskapet i dagens Sverige måste vara 7) SCB: Välfärd 2004:4 10

11 att åstadkomma full sysselsättning i ordets verkliga bemärkelse, skrev Fredrik Reinfeldt 8). Numera har dock staten satt en gräns för hur långt arbetslöshetsnivån kan pressas ned. Det skifte som skedde på talet från en fullsysselsättningspolitik till en låginflationspolitik ändrade radikalt förutsättningarna för statens agerande. Fokus ändrades då från att ha varit en ekonomisk politik som strävade efter att hålla sysselsättningsnivån så nära ett fullt kapacitetsutnyttjande som möjligt till en politik med fokus på stabilt penningvärde. Den oberoende Riksbanken bevakar numera att inflationsmålet inte överskrids och ingriper genom räntebeslut så fort detta mål anses vara hotat. Därmed har i praktiken en gräns satts för hur mycket sysselsättningen får öka och för hur låg arbetslösheten får bli. I finansplanen för 2008 räknar regeringen med att arbetslösheten ska hamna kring sex procent av arbetskraften de närmaste åren och med en sysselsättningsgrad på cirka 80 procent av den vuxna befolkningen. Det handlar alltså inte längre om full sysselsättning enligt normalt språkbruk. Finansplanens siffror visar att regeringen på inget sätt avser att avskaffa utanförskapet. Istället ska det stabiliseras på dagens nivå., som professor Bo Malmberg konstaterat. 9) Det finns med andra ord en konflikt mellan regeringsretoriken om att avskaffa utanförskapet genom att få fler i arbete, och regeringens övriga ekonomiska politik, som förutsätter en viss arbetslöshet för att hålla inflationen i schack. Debatten skulle må väl av att denna konflikt erkändes. Utanförskapets delar vilken förändring skedde under 2007? Alliansregeringen har sedan valet 2006 genomfört en rad olika ingrepp i arbetslöshetsförsäkringen och de aktiva arbetsmarknadspolitiska programmen. För sjukförsäkringen har alliansregeringen aviserat förslag med en långtgående försvagning av arbetsgivaransvaret för den sjuke anställde. Det rör sig om så omfattande förändringar i trygghetssystemen att det innebär ett systemskifte. Alla dessa förändringar har som gemensam nämnare att de inriktats på att försämra ersättningsvillkoren och att minska de aktiva programmen samt att skjuta över ansvaret för arbetslöshet och sjukdom på den enskilde både ekonomiskt och på annat sätt. Stor vikt har lagts vid att kontrollera att de sjuka och arbetslösa har rätt till de ersättningar de får. Finns det någon grund för påståendet att regeringens åtgärder hittills fått utlovad effekt? Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden under 2006 fortsatte under Sysselsättningen ökade och arbetslösheten minskade till följd av den starka konjunkturen både 2006 och Konjunkturinstitutet har utan att närmare ha redovisat den vetenskapliga grunden för konstaterandet uttalat att en del av sysselsättningsökningen beror på regeringens åtgärder. Det konstaterandet har starkt ifrågasatts, men Konjunkturinstituet har inte återkommit med en närmare redovisning av grunderna. Hittills har alliansregeringen inte redovisat något eget material som styrker påståendet att regeringens åtgärder med att försämra villkoren i trygghetssystemen och med skattesänkningarna haft några påtagligt positiva effekter på sysselsättning och arbetslöshet under Man har istället bara hänvisat till Konjunkturinstitutets beräkning. I en intervju i LO-tidningen 8 februari säger dock statssekreterare Eva Uddén Sonnegård att det inte är möjligt att beräkna någon sådan effekt det kan forskningen slå fast först om tio år. Sjukskrivningarna med sjukpenning har inte heller på totalnivå minskat i högre takt 2007 än under Antalet som varit sjukskrivna under lång tid har visserligen fortsatt att minska något under 2007, men inte i samma takt som korttidssjukskrivningarna. Minskningen av långvarigt sjukskrivna har varit mindre under 2007 än under några år dessförinnan. Detta trots att fler personer efter Försäkringskassans kontroll och ingripande fått sin sjukpenning indragen eller som fått avslag på sin begäran om sjukpenning. Trenden från de senaste åren med minskat antal nya beslut om sjuk/aktivitetsersättning (förtidspension) bröts under Antalet nya beslut ökade under 2007 (+1,7 procent), vilket ska jämföras med en kraftig minskning av antalet nya beslut 2006 (-36 procent) 10). Det finns ingen säker grund för att som regeringsföreträdare gör påstå att alliansregeringens åtgärder medfört någon påtaglig förändring av antalet personer i utanförskapet jämfört med vad som skedde under åren före regeringsövertagandet. Däremot har åtgärderna fått svåra effekter för de enskilda som drabbats av sämre ekonomiska villkor. De huvudsakliga effekter som hittills konstaterats av alliansregeringens åtgärder är försämrade ekonomiska villkor för dem som drabbats av långvarig arbetslöshet eller sjukdom de har blivit fattigare. Dessa personer har i mycket liten utsträckning fått sina möjligheter på arbetsmarknaden förbättrade under 2007 trots den kraftiga sysselsättningsökning som då ägde rum. Om det är några grupper som ställts utanför, så är det dessa. 8) Dagens Nyheter 25 oktober ) Svenska Dagbladet 8 oktober ) Källa: Försäkringskassan. 11

12 Utsorteringen från arbetsmarknaden Arbetsmarknadspolitiskt misslyckande Trots en under många årtionden aktiv arbetsmarknadspolitik och en resursstark offentlig arbetsförmedling, har stora grupper arbetssökande hamnat i en långvarig och upprepad arbetslöshet, det vill säga det som arbetsmarknadspolitiken haft som främsta syfte att förhindra. Det rör sig om en ansenlig del av de arbetssökande vid arbetsförmedlingen och två-tre procent av arbetskraften, som hamnat i en sådan situation. För denna grupp har arbetslösheten inte påverkats påtagligt av den kraftiga sysselsättningsökningen under 2006 och Det finns en rad förklaringar till denna situation såväl vad gäller utbudet som efterfrågan på arbetskraft. På utbudssidan handlar det om att en stor del att de långvarigt arbetslösa har en svag utbildningsbakgrund (högst grundskola), utländsk bakgrund, funktionshindrad med nedsatt arbetsförmåga, äldre (55-64 år). Dessutom har långvarig arbetslöshet en regional dimension. Inte sällan rör det sig om en kombination av nämnda faktorer. Det är dessa arbetslösa som varit den viktigaste målgruppen för de aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, främst utbildning, anställningsstöd och praktik, som alliansregeringen nu begränsat kraftigt i omfattning. Vad gäller efterfrågan på arbetskraft har det under de senaste årtiondena skett en kraftig ökning av kompetenskraven. Arbetsgivarna har sett i ett långsiktigt perspektiv i allt större utsträckning begränsat anställningarna såväl vad gäller arbets- som anställningstider. En stor del av de få jobb som arbetssökande med svag utbildningsbakgrund kan få har sådana tidsmässiga begränsningar. Att kunna få ett arbete och därmed möjlighet att försörja sig själv är en helt avgörande fråga för den enskildes livsvillkor. Rapporten Ojämlikhetens pris 11) sammanfattar den förändring med allt större skillnader i levnadsvillkor som till stor del betingats av att grupper marginaliserats på arbetsmarknaden och som satt djupa spår i vardagen för många familjer och enskilda. Nämnda rapport pekar på de grundläggande delarna i denna negativa förändring: ökad lönespridning, försämrad anställningstrygghet och en på olika sätt ökad press på arbetstagarna samt en bostadssegregation som består. För en stor grupp har alltså denna utveckling lett till långvarig arbetslöshet, långtidssjukdom och utslagning från arbetsmarknaden. För andra har utvecklingen och kraven på arbetskraften lett till att de aldrig får fotfäste på arbetsmarknaden eller ens fortsätter att söka arbete. Den avgörande förklaringen till detta är att det saknas arbeten att söka som motsvarar deras möjligheter och förutsättningar. Problemen ligger uppenbarligen inte i första hand i incitamentsstrukturen för den enskilde utan i att dessa grupper helt enkelt inte är efterfrågade på arbetsmarknaden. Det finns en dokumenterad motvilja hos arbetsgivare att anställa personer som varit arbetslösa eller sjuka lång tid och i många fall måste det handla om arbeten och arbetstider som anpassats till den enskildes förutsättningar på grund av medicinska eller andra begränsningar. Den långvariga arbetslösheten har inte minskat påtagligt trots den rekordstora sysselsättningsökningen under 2006 och En stor del av de arbetssökande vid arbetsförmedlingen är personer som varit arbetslösa under långa perioder eller varit återkommande arbetslösa flera år i följd. Det handlar om en arbetslöshet med ersättning från a-kassa som i bästa fall kunnat kombineras med kortare arbetsperioder och perioder i arbetsmarknadspolitiska program. Utvecklingen på arbetsmarknaden, kraven på arbetskraften utbildnings- och erfarenhetsmässigt, allt fler tidsbegränsade anställningar, arbetsgivares motstånd mot att anställa arbetslösa och personer med begränsat arbetsutbud till följd av sjukdom har lett till att många i praktiken har exkluderats från arbetsmarknaden. Den inkludering som behövs på den svenska arbetsmarknaden kan inte utgå från det utanförskap, som alliansregeringen definierat, utan handlar i första hand om de personer som under lång tid och till stor del tvingats försörja sig genom de offentliga trygghetssystemen och som vill och kan ta ett arbete som motsvarar deras förutsättningar och möjligheter. Fyra av tio arbetslösa som sökte arbete på arbetsförmedlingen i oktober 2007 hade varit arbetslösa i minst två år hittills under talet. Det finns enligt uppgifter från AMS/Arbetsförmedlingen (prognosen för 2008) 12) en stor grupp arbetssökande som har särskilda svårigheter att få en fast förankring på arbetsmarknaden och som fastnat i långvarig arbetslöshet. Det handlar om korttidsutbildade, äldre arbetslösa, utlandsfödda med högst grundskoleutbildning och funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga. Den dämpning av efterfrågan på arbetskraft, som AMS räknar med under 2008, 11) Anne-Marie Lindgren, Arbetarrörelsens Tankesmedja, rapport 1: ) AMS: Arbetsmarknadsutsikterna för

13 kommer att ytterligare drabba dessa grupper, vilket innebär att de kommer att öka i omfattning och får ännu längre tid i arbetslöshet. Den minskning av arbetslösa med särskilda svårigheter, som AMS tidigare räknat med skulle ske under 2007, blev väsentligt mindre än väntat trots den kraftiga sysselsättningsökningen totalt sett. AMS redovisar i prognosen för 2008 den sammanlagda tid arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd varit inskrivna arbetssökande vid arbetsförmedlingen under en längre tidsperiod. Man utgick från perioden Resultatet visar att av dem som fanns i arbetslöshet eller program i slutet av oktober 2007 hade var fjärde person eller personer varit anmälda vid förmedlingen som arbetslösa eller i program i minst tre år under perioden. Genomsnittstiden i arbete eller program för denna grupp var 4,5 år. Dessutom hade dessa personer genomsnittligt haft ett halvårs arbete med stöd under perioden. En fjärdedel av förmedlingens arbetssökande i oktober 2007 hade alltså genomsnittligt i fem av åtta år under perioden under antingen varit inskrivna vid arbetsförmedlingen som arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiskt program eller funnits i arbete med stöd. Därutöver hade arbetssökande eller 16 procent av samtliga varit anmälda som arbetslösa vid arbetsförmedlingen mellan två och tre år under perioden. Detta innebär således att personer eller 40 procent av samtliga arbetslösa vid arbetsförmedlingen i slutet av oktober 2007 hade varit arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd i minst två år under den angivna perioden. AMS påpekar också att denna grupp ökat under 2007 och att ökningen faller på dem som varit arbetslösa i minst tre år. Nästan hälften av dem som varit arbetslösa i minst två år under perioden var personer med högst förgymnasial utbildning. Påfallande är bristen på utbildning hos de utlandsfödda som varit arbetslösa under lång tid. Mer än var fjärde utlandsfödd hade en sammanlagd tid i arbetslöshet eller program under perioden som var minst tre år och ytterligare 15 procent hade en sammanlagd sådan tid på mellan två och tre år. Bland arbetslösa i åldrarna år hade 54 procent ( personer) av de arbetslösa vid arbetsförmedlingen i slutet av oktober 2007 en sammanlagd tid som anmäld arbetssökande vid förmedlingen på minst två år under nämnda tidsperiod. Antalet arbetslösa funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga bedömer AMS kommer att öka under Tiden de sökt arbete vid arbetsförmedlingen är ofta mycket lång. Mer än 60 procent ( personer) av dessa arbetslösa har varit anmälda som arbetssökande vid förmedlingen i minst två år under den angivna perioden. Det är bristande utbildning och att många är utlandsfödda som karakteriserar denna grupp funktionshindrade. AMS sista prognos 13) (AMS omorganiserades och bytte namn till Arbetsförmedlingen 1 januari 2008) över arbetsmarknadsutvecklingen, pekade också på att en mycket stor del av det stora tillskottet av arbetstillfällen 2006 och 2007 gick till eftergymnasialt utbildade. Under perioden fjärde kvartalet 2006 tredje kvartalet 2007 gick procent av jobben till eftergymnasialt utbildade, 28 procent till gymnasialt utbildade och endast en procent till personer med högst grundskola. Brister i utbildning är ett av de viktigaste skälen till att en stor grupp bland de arbetslösa vid arbetsförmedlingen inte kom ifråga för alla de jobb som tillsattes under högkonjunkturen Många har fått arbetslöshetsersättning varje år under lång tid Den stora andelen arbetslösa vid arbetsförmedlingen som varit långvarigt arbetslösa och beroende av arbetslöshetsersättning kan också beskrivas med andra uppgifter än de AMS redovisat. Bilden blir dock alltid densamma. I följande diagram 14) har vi valt att beskriva gruppen som varje år under de senaste tre-fyra åren i följd fått arbetslöshetsersättning från arbetslöshetskassa. Av de cirka personer som fick arbetslöshetsersättning i oktober 2007 var det cirka personer som även fick ersättning under personer hade även fått arbetslöshetsersättning både 2005 och Mer än häften av ersättningstagarna i oktober 2007 hade alltså återkommit som ersättningstagare minst tre år i följd och mer än var tredje ersättningstagare hade fått arbetslöshetsersättning ännu fler år i följd. Av diagram nedan framgår att för oktober månad har antalet personer som fått ersättning under flera år visserligen minskat, men inte i lika hög grad som antalet ersättningstagare i oktober totalt sett. Andelen ersättningstagare i oktober respektive år som fått ersättning under flera år har ökat. Som förväntat har personer som är deltidsarbetslösa, långtidsarbetslösa eller som säsongsarbetat inte kunnat minska sin arbetslöshet i samma utsträckning som övriga ersättningstagare. De som varje år haft ersättning från a-kassan, i kortare eller längre perioder, under de fyra senaste åren omfattade en tredjedel av samtliga ersättningstagare i oktober Det är en större andel kvinnor än män, vilket hänger samman med att kvinnorna är överrepresenterade i branscher med stor andel deltidssysselsatta och osäkra anställningsförhållanden. Som också framgår av diagrammen är de regionala skillnaderna i detta avseende fortfarande mycket stora och att Gotlands län, Gävleborgs län och Norrbottens län har störst andel personer som fått arbetslöshetsersättning minst fyra år i rad. 13) AMS: Arbetsmarknadsutsikterna för ) Källa: IAFs databas Astat. 13

14 oktober 2005 oktober 2006 oktober 2007 mars oktober minst 2 år minst 3 år minst 4 år Diagram 1: Antal personer i oktober år 2005, 2006 respektive år 2007 som fått arbetslöshetsersättning samt hur många av dem som återkommande fått ersättning under minst två år, minst tre år och minst fyra år. Källa: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, Astat-databasen. Kommentar: Diagrammet visar att den totala arbetslösheten minskat från oktober 2005 till oktober 2007, men också att den största nedgången gäller för den grupp som haft arbetslöshetsersättning under kortare tid. För de grupper som återkommande haft arbetslöshetsersättning under tre eller fyra år är kurvorna i det närmaste sammanfallande. 50 % 45 % Kvinna Man Total 40 % 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Gotlandslän Gävleborgslän 50 % 45 % 40 % 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % Gotlands län Norrbottens län Dalarnas län Blekinges län Västernorrlands län Kalmars län Värmlands län Hallands län Jämtlands län Örebro län Västmanlands län Västerbottens län Södermanlands län Jönköpings län Hela riket Östergötlands län Gävleborgs län Norrbottens län Dalarnas län Blekinges län Västernorrlands län Kalmars län Värmlands län Hallands län Jämtlands län 14 Västra götalands län Skåne län Kronobergs län Uppsala län Stockholms län Diagram 2: Andel av ersättningstagarna i oktober 2007 som fått arbetslöshetsersättning under minst fyra år i följd med fördelning på län och på kvinnor och män. Källa: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, Astat-databasen. 0 % -24 år år 55- år Örebro län Västmanlands län Västerbottens län Södermanlands län Jönköpings län Hela riket Östergötlands län Västra götalands län Skåne län Kronobergs län Uppsala län Stockholms län Diagram 3: Andel av ersättningstagarna i oktober 2007 som fått arbetslöshetsersättning under minst fyra år i följd. Fördelning på län och ålder. Källa: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Astat-databasen.

15 Arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshetsförsäkringen 1990-talskrisens följder finns kvar I början av 1990-talet drabbades svensk arbetsmarknad av en katastrof. Sysselsättningen minskade och arbetslösheten ökade mycket kraftigt. Därmed gick Sverige in i en period, i huvudsak mellan 1992 och 1997, då den aktiva arbetsmarknadspolitiken fick radikalt ändrade förutsättningar jämfört årtiondena dessförinnan. Stålbadet, saneringen av de offentliga finanserna under flera år på 1990-talet, medverkade till en situation på arbetsmarknaden som många betecknade som en depression. Antalet sysselsatta minskade under några år med mer än en halv miljon personer. Den svenska arbetslinjen med en arbetslöshetsförsäkring som skulle ge trygghet under korta perioder av omställning mellan jobben i kombination med aktiva arbetsmarknadspolitiska program för att rusta enskilda arbetslösa till nya jobb på en ständigt växande arbetsmarknad, fick under dessa år en helt ny innebörd. Massarbetslösheten möttes under dessa år med mycket omfattande arbetsmarknadspolitiska program. Dessa program var till stor del utformade med utgångspunkt från förutsättningarna på en arbetsmarknad med låg arbetslöshet. Arbetsmarknadsutbildningen omfattade periodvis ett par procent av arbetskraften och därmed fler än någon gång tidigare. Men utbildningen ledde inte till arbeten av det enkla skälet att de lediga jobben inte fanns. Med periodvis betydligt mer än en tiondel av arbetskraften i arbetsmarknadspolitiska program eller i öppen arbetslöshet blev den offentliga arbetsförmedlingen en åtgärdsförmedling och organisation för att administrera den omfattande arbetslösheten och för att ombesörja att de arbetslösa fick en försörjning. Något annat var inte möjligt. Utvecklingen vände under senare delen av talet med sysselsättningsökning och minskande arbetslöshet. Förbättringen av arbetsmarknadsläget kulminerade 2001 och Därefter ökade åter arbetslösheten. Det var först under 2006 och 2007 som antalet sysselsatta åter satte fart. Men det är ändå lång väg tillbaks till ett läge med en sysselsättnings- och arbetslöshetsnivå som före 1990-talskrisen. Följderna från 1990-talskrisen finns fortfarande kvar. Arbetsmarknadspolitiken reduceras till matchningsåtgärder AMS hade årtiondena före 1990-talskrisen varit en drivande kraft för att utveckla den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Snabb anpassningsförmåga till omställningen på arbetsmarknaden och handlingskraft var kännetecknet talet präglades starkt av sysselsättningskrisen och arbetsmarknadspolitiken hade då andra förutsättningar. Åren därefter fastnade AMS och arbetsmarknadspolitiken i frågor som i huvudsak handlat om annat än det arbetsmarknadspolitiska uppdraget och förnyelse av insatserna. Man ägnade sig under dessa år åt en ständig diskussion om sin egen organisation och om förmedlingssystem, där den målgrupp som (dock inte tydligt uttalat) stått i fokus närmast utgjorts av välutbildade och resursstarka arbetssökande som knappast behövt annan hjälp i sitt arbetssökande än information om lediga platser. Samtidigt som AMS pekat på att matchningsproblematiken, att förkorta söktider, var det viktigaste problemet inom arbetsmarknadspolitiken, så har man påpekat att detta problem kan ha olika bakgrund. Det finns problem som kan kopplas till utbudsrestriktioner som innebär svårigheter att tillsätta lediga platser. Det finns också det omvända problemet, att det finns grupper av arbetssökande som saknar efterfrågad kompetens. Men uppmärksamheten på dessa de mest utsatta grupperna har under lång tid varit mycket begränsad talet har varit det årtionde då den aktiva arbetsmarknadspolitiken i AMS regi i allt större utsträckning reducerats till enkla förmedlingstjänster och till program med ett innehåll som de arbetssökande ofta inte upplevt som särskilt meningsfulla och som inte varit effektiva medel mot långvarig arbetslöshet. Alliansregeringen har nu i det förbättrade arbetsmarknadsläget genomfört avsevärda försämringar av ersättningsvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen samtidigt som de aktiva programmen skurits ned. Någon mer grundläggande analys av hur arbetsmarknaden fungerar och har utvecklats eller vad arbetsmarknadspolitiken ska vara till för har inte synts till, vare sig från regering eller från AMS/Arbetsförmedlingen. Kontroll av att de arbetssökande aktivt söker arbete har ersatt den kvalificerade vägledning och de aktiva program för att rusta arbetslösa, som tidigare funnits. Vid sidan om lönesubventioner till arbetsgivare som anställer funktionshindrade med begränsad arbetsförmåga, som inte har ändrats under alliansregeringen, så omfattar numera de aktiva programmen i stort sett bara jobb- och utvecklingsgarantin (tidigare aktivitetsgarantin) och ungdomsgarantin. Platsförmedlingen eller matchning som man numera använder som ett i stort sett synonymt begrepp har såväl av den förra regeringen som av alliansregeringen ansetts vara den åtgärd som arbetsförmedlingen ska syssla med, medan andra arbetsmarknadspolitiska program tonats ned. Arbetsförmedlingen betonar alltså nu insatserna för 15

16 de två tredjedelar av förmedlingens sökande, som i huvudsak klarar sitt arbetssökande själva med hjälp av de utmärkta platsförmedlingssystem som står till förfogande på internet och arbetsförmedlingskontoren, medan den tredjedel som fastnat i arbetslöshet under lång tid inte varit en lika viktig som målgrupp som tidigare. Den nya Arbetsförmedlingen, som formerades från årsskiftet 2007/08, har centraliserats till att enbart omfatta en central ledning i Stockholm som ska leda flera hundra förmedlingskontor i landets olika delar med nästan medarbetare (verkligen ett centralbyråkratiskt stuprör!). Arbetsförmedlingens generaldirektör redovisade i en artikel i Dagens Nyheter i början av året 15), den nya inriktningen. Där angavs sex punkter, som är en tydlig illustration till den kraftigt reducerade arbetsmarknadspolitiken. De sex punkterna handlade nästan enbart om matchning och interna frågor. Inte någonstans i artikeln nämner Arbetsförmedlingens generaldirektör den stora grupp arbetssökande, mer än två procent av arbetskraften, som varit arbetsförmedlingens arbetslösa kunder i många år och för vilka arbetsförmedlingens insatser uppenbarligen inte varit tillräckliga. Bra förmedlingssystem för de sökande som inte varit långvarigt arbetslösa är också viktigt liksom att den offentliga arbetsförmedlingen har en stark ställning på arbetsmarknaden. Men förmedling av platser till grupper som kan klara detta på egen hand kan knappast vara det samhällsuppdrag som kan motivera de omfattande resurserna till Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens uppdrag har reducerats så till sitt innehåll att förmedlingen kan ifrågasättas som statlig verksamhet. Detta är sannolikt också avsikten; regeringens planer att auktionera ut verksamheten till en mångfald av aktörer tyder på detta. Aktiv arbetsmarknadspolitik eller aktiveringspolitik? Diskussion om arbetsmarknadspolitikens utgångspunkter utgår inte sällan från att det finns en principiell motsättning mellan en aktiv arbetsmarknadspolitik, som tar som utgångspunkt att rusta individen för nya jobb ( humankapitalansatsen ), och en aktiveringspolitik som utgår från sökteoretiska modeller. I de sökteoretiska modellerna antas sannolikheten att få ett arbete och därmed arbetslöshetstidens längd sammanhänga med individens sätt att söka arbete. Den arbetslöse kan påverka sina chanser att få jobb dels genom den intensitet med vilken han eller hon söker efter arbete, dels genom de krav som ställs för att acceptera arbetserbjudanden. 16) Givet att det finns lediga arbeten att söka som stämmer med de kvalifikationer den arbetssökande har kan detta konstaterande inte vara särskilt kontroversiellt. Motsatsen till det sökteoretiska angreppssättet anses vara en humankapitalansats, som också betecknas som en aktiv arbetsmarknadspolitik med grundinstrumenten utbildning, praktik och lönesubventioner, det vill säga åtgärder som stärker den enskildes möjligheter att få ett arbete, och med en arbetslöshetsförsäkring som ger trygghet under omställningen till ett nytt jobb och som därmed skyddar från utsatthet och lönedumpning. Historiskt har dock den svenska arbetsmarknadspolitiken alltid varit en kombination av dessa båda inriktningar i synen på hur arbetslöshet ska bekämpas. Humankapitalansatsen har varit en självklar utgångspunkt, men en viktig utgångspunkt har också varit att den enskilde arbetslöse efter förmåga också måste ta eget ansvar för att ta sig ur arbetslöshet genom att söka arbete aktivt och ha en öppen attityd till arbetssökandet. Samhället stöd och det egna ansvaret för att påverka sin situation har alltid varit två sidor av samma svenska arbetsmarknadspolitik. Arbetslöshetsförsäkringens inkomstbortfallsprincip med relativt hög ersättningsnivå och reglerna om att stå till arbetsmarknadens förfogande och att söka lämpligt arbete är en illustration till detta. Och det är uppenbarligen lätt att argumentera för att det så ska vara. Problemet är att aktiveringspolitiken numera blivit ett ensidigt uttryck för ökad press på de arbetslösa utan att detta kombineras med ett samhällsansvar för att rusta enskilda som hamnat vid sidan om arbetsmarknaden så att de kan komma tillbaka till arbete. Arbete-först-politiken har ensidigt anammats av de borgerliga partierna och alliansregeringen även propagandistiskt som ett sätt att ytterligare undergräva förtroendet för trygghetssystemen med uppenbarligen mer långtgående syften än vad som uttryckligen sägs. När arbetsmarknadspolitiken inte fungerar så effektivt som den borde är det lätt att peka på den som boven i dramat. Social disciplinering framställs som en lösning på problemet med att många inte har jobb. Det är individerna som beter sig fel. Att det funnits och finns i genomsnitt något tiotal arbetslösa på varje ledigt jobb som anmälts till arbetsförmedlingen, är inte något som i det här sammanhanget ens finns med i den redovisade problembilden. Men det krävs ju arbeten att söka för att arbetslösheten ska minska. Arbetslinjen i svensk arbetsmarknadspolitik har under senare år, periodvis till och med av AMS ledning, reducerats till ett budskap om att arbetslösa ska söka så många jobb som möjligt per tidsenhet. Men social disciplinering med hårt tryck på arbetslösa och sjuka, låga ersättningsnivåer och fattigdom samt en privatisering av samhällsproblem löser inga problem med utanförskap. Visst går det att på marginalen öka efterfrågan på arbetskraft och därmed sysselsättningen med lönepress, men priset är högt. Sedan den statligt medfinansierade arbetslöshetsförsäkringen tillkom i mitten av 1930-talet och allt- 15) Dagens Nyheter, 10 januari ) Bertil Holmlund: Kontrakt för arbete (Ds 1999:58), Bilaga 1, s 5. 16

17 jämt 17) har en given utgångspunkt varit att rättigheter och skyldigheter för den enskilde ska gå hand i hand. Arbetsförmedlingen har alltid haft en viktig uppgift i att även kontrollera att kravet på att aktivt söka arbete upprätthållits. Den diskussion som förs om fusk och felaktiga utbetalningar i välfärdssystemen måste självfallet tas på allvar. Det går inte att upprätthålla förtroendet för viktiga välfärdssystem om inte rågången mellan vad som är rätt och fel kan upprätthållas på ett rimligt och tydligt sätt. Men det är inte brister i regelverket som är huvudförklaringen till arbetslösheten, allra minst långtidsarbetslösheten. De tendentiösa beräkningarna av det rena fuskets omfattning, som gjorts av den statliga så kallade FUT-delegationen har snarast karaktären av ideologiproduktion och kan inte användas för en seriös diskussion. Svensk arbetarrörelse har genom årtionden formulerat kampen mot arbetslöshet och fattigdom så, att det såväl handlar om en aktiv politik för att rusta människor till jobb och självförsörjande och att solidariskt finansiera trygghetssystem där givna utgångspunkter varit såväl rättssäkerhet och trygghet i omställningen som krav på individen att efter bästa förmåga ta eget ansvar i omställningen till arbete och självförsörjning. Så bör det vara även i fortsättningen. Arbetslöshetsförsäkringen lönepress och källa för beskattning eller solidarisk försäkring mot arbetslöshet? Varje år är det medlemmar i arbetslöshetskassorna som under kortare eller längre perioder är beroende av arbetslöshetsersättning för sin försörjning. Ersättning från a-kassa på en rimligt hög nivå som skydd mot inkomstbortfallet och aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att rusta och stödja de arbetslösa som så behöver, har varit den svenska modellen för att omställningen i ekonomin och på arbetsmarknaden ska ske smidigt och i socialt acceptabla former. Arbetslöshetsförsäkringen har alltid ansetts vara en del av den aktiva arbetsmarknadspolitiken, som också omfattat en rad program för att stödja den enskilde arbetslöses väg tillbaks till jobb. Men denna syn på arbetslöshetsförsäkringen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken har nu brutits. Alliansregeringen inledde sin regeringsperiod med kraftigt höjda finansieringsavgifter från a-kassorna till staten och försämrade villkor i arbetslöshetsförsäkringen samtidigt med en nedrustning av aktiva arbetsmarknadspolitiska program. Hur arbetslöshetsförsäkringen ska vara konstruerad och vilka ersättningsregler som ska gälla måste självfallet ha sin grund i en mer övergripande syn på arbetsmarknadspolitiken och vilka effekter som eftersträvas. I den förra regeringens proposition En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring, som beslutades i riksdagen år 2000, formulerade man fyra krav på de ändringar som då gjordes i arbetslöshetsförsäkringen: förändringarna skulle främja den ekonomiska effektiviteten, bidra till en effektiv sökprocess med korta vakans- och arbetslöshetstider och därmed till ökad produktion, den skulle vara en försäkring, ge trygghet under en omställningsperiod men också ställa krav på att grundvillkoren i försäkringen tillämpades, den skulle vara rättvis, motverka underbudskonkurrens om jobben och fortfarande bygga på en solidarisk finansiering, den skulle präglas av legitimitet och rättssäkerhet i tillämpningen, lika för alla i samma situation, och ha förutsägbara regler. Dessa fyra punkter är fortfarande väl avvägda utgångspunkter vid en diskussion om hur arbetslöshetsförsäkringen bör fungera framöver. En sådan diskussion om en arbetslöshetsförsäkring som anpassats till 2000-talets förutsättningar är nödvändig. Den enda större fråga om ersättningsvillkoren som hittills varit uppe i diskussionen från den socialdemokratiska oppositionens sida har varit frågan om ersättningsnivån (80 procent av tidigare inkomst eller lägre?). Samtidigt kan konstateras att bara hälften av dem som får arbetslöshetsersättning når upp till 80 procent till följd av begränsningen i högsta dagpenning. Detta innebär ett uppenbart legitimitetsproblem för arbetslöshetsförsäkringen. Att återställa ersättningsnivån till 80 procent av tidigare inkomst är alltså bara en detaljfråga. Det behövs en väsentligt mer djuplodande diskussion om hur arbetslöshetsförsäkringen bör vara utformad för 2000-talets arbetsmarknad. De förutsättningar som gällde arbetslöshetsförsäkringen vid tiden för valrörelsen 2006 har förändrats väsentligt under alliansregeringen och det är helt nya förutsättningar som kommer att vara vid handen vid tiden för nästa val. Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen har ändrats avsevärt genom införandet av den förhöjda finansieringsavgiften på upp till 300 kronor per medlem i a-kassorna och månad, samtidigt som avdragsrätten skattemässigt upphörde. Detta är en så stor nettokostnadsökning för personer som inte har höga inkomster, att den lett till ett stort antal inte längre har ekonomiska möjligheter att vara inkomstbortfallsförsäkrade. De har lämnat a-kassorna. För andra har avgångarna grundats på att kostnaderna för att vara försäkrade inte längre ansetts stå i rimlig relation till arbetslöshetsrisken. Vid årsskiftet hade cirka medlemmar lämnat arbetslöshetskassorna jämfört med medlemsantalet i september Medlemsminskningen tycks fortsätta månad för månad med personer. Redan innan regeringen införde de kraftigt höjda avgifterna var arbetslöshetsförsäkringen finansierad fullt ut 17) Se exempelvis Kontrakt för arbete, Rättvisa och tydliga regler i arbetslöshetsförsäkringen och påföljande proposition. 17

18 genom arbetsmarknadsavgiften och a-kassornas avgifter till staten. De höjda finansieringsavgifterna behövdes inte för att finansiera statens kostnader. Med de höjda avgifterna beräknas arbetslöshetsförsäkringen under 2007 ha gett ett överskott till staten på miljarder kronor. Inte någon del av överskottet har gått till arbetslöshetsförsäkringen, där statens kostnader istället minskats genom sämre ersättningsvillkor. Regeringen har alltså infört en uppseendeväckande särskild beskattning av a-kassornas medlemmar genom de höjda avgifterna. Överskottet har använts för inkomstskattesänkningar. Men det måste anses diskutabelt om en sådan särskilt beskattning av a-kassornas medlemmar kan vara förenlig med hur skatter ska beslutas av riksdagen och tas ut av enskilda. Finansieringen av skattesänkningar är något som bör prövas i sitt rätta sammanhang. Arbetslöshetsförsäkringen liksom socialförsäkringen bör ha en långsiktigt stabil finansiering som gäller dessa försäkringssystem och inget annat. Ersättningsvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen har försämrats avsevärt av alliansregeringen. Nästan alla delar i dessa försämringar har utformats så att de drabbar personer som är långvarigt arbetslösa, medan de arbetslösa som har mer normala arbetslöshetsperioder drabbats i betydligt mindre utsträckning. Det är den tredjedel som är värst drabbad av arbetslöshet och som tidigare haft tillgång till aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som fått se arbetslöshetsersättningen försämras kraftigt. En ny arbetsmarknadspolitik! Det har hittills under 2000-talet inte förts någon djuplodande diskussion om vilken arbetsmarknadspolitik och vilka program som behövs för att bryta den marginalisering och utslagning som sker på arbetsmarknaden. En sådan diskussion bör handla om behoven av stöd till den stora grupp, två-tre procent av arbetskraften, som varit långvarigt arbetslösa och som har en svag förankring på arbetsmarknaden. Det handlar också om långvarigt arbetslösa som försörjs med kommunalt försörjningsstöd samt långvarigt sjukskrivna som behöver särskilt stöd för att kunna återgå till ett arbete som anpassats till deras förutsättningar. Det behövs inga ytterligare satsningar på matchningsuppdraget, platsförmedlingen, för de grupper arbetssökande som i huvudsak klarar arbetssökandet själva med hjälp av en effektiv information om lediga platser och enkel rådgivning från arbetsförmedlingens sida. Nära kontakter med arbetsgivare på lokala arbetsmarknader och ett elementärt stöd i arbetssökandet har sin givna plats i en statlig arbetsmarknadspolitik, men den kan inte enbart handla om detta. Det behövs istället en grundläggande diskussion om hur situationen för en stor marginaliserad grupp i den vuxna befolkningen ska kunna förbättras och vilken aktiv arbetsmarknadspolitik som behövs för detta. Fokus inom arbetsmarknadspolitiken måste ändras från enbart platsförmedling till mer kvalificerade, sammansatta och individualiserade insatser som bättre motsvarar behoven. Den diskussionen bör leda fram till en mer precis bild av för vad och för vem arbetsmarknadspolitiken ska vara till för under de närmaste årtiondena. 18

19 Arbetslivs- och arbetsmarknadspolitiken vad kan göras? Den omfattande utslagningen som skett på den svenska arbetsmarknaden är utmanande för välfärdssamhället även om problembilden som framgått av denna rapport inte är den som allianspartierna målat upp. Faktum är att stora grupper under lång tid ställts utan möjlighet att kunna få arbete på den reguljära arbetsmarknaden därför att det helt enkelt inte finns arbetsgivare som efterfrågar dem. Hur ser en konstruktiv strategi ut för att få personer som länge varit borta från arbetslivet åter i arbete? Kan ett stort antal nya arbeten skapas för de grupper som marginaliserats och utan den press nedåt på lönerna och den försvagning av skyddet för de arbetslösa som är konsekvenserna av alliansregeringens politik? När andra möjligheter inte står till buds finns starka skäl att ställa frågan varför det skulle vara mindre ekonomiskt rationellt att ge folk möjlighet att försörja sig med arbeten som tillförts i anpassade former eller subventionerats än att samhället ska försörja dem utan någon arbetsinsats i gengäld? Hur kan en alternativ politik utformas? En viktig utgångspunkt för en sådan diskussion är att alliansregeringen faktiskt är i färd med att skifta system även om retoriken är en annan. Det är en strukturell förändring av arbetsmarknadens funktionssätt och villkor som nu iscensätts. Det handlar om en rad strukturreformer, som radikalt ändrar förutsättningarna för sysselsättningspolitiken och det gäller politikens kärna: total fokus på utbudsfrågor och nonchalans av frågor som gäller efterfrågan, frågan om aktivitet eller passivitet, arbetsmarknadspolitikens innehåll, arbetsförmedlingens uppdrag och inriktning, grunderna för arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkringen, kollektivavtalen och arbetsrätten. Ett alternativ till en sådan politik måste på motsvarande sätt formuleras ur ett systemperspektiv och det ligger naturligtvis nära till hands att formulera en återställande politik som på nytt institutionaliserar den svenska modellen i alla dess olika delar. Men det är bara möjligt till en del och framför allt är det inte tillräckligt. Det som nu behövs är en politik som utgår från de förutsättningar som kommer att gälla under de närmaste årtiondena och som tar sin utgångspunkt i de förhållanden som kommer att gälla inför ett eventuellt regeringsskifte Det måste också konstateras att den starkt utbudsinriktade politik, som den förra regeringen drev och som fortsatt i förgrovad form under alliansregeringen, inte har löst de grundläggande problemen på arbetsmarknaden. Den kanske viktigaste förutsättningen för den traditionellt svenska modellen för sysselsättningspolitiken har försvunnit för länge sedan, nämligen en ekonomisk politik för full sysselsättning. Inflationsmålet är numera överordnat sysselsättningsmålet. I stället för den tidigare strukturomvandlingen under full sysselsättning pågår nu strukturförändringarna i arbetslivet med en förutsatt mer eller mindre permanent arbetslöshet på fem-sex procent av arbetskraften. Men därtill och möjligen än allvarligare är att med början i 1990-talets massarbetslöshet och följt av det sena 1990-talets växande skara av långtidssjukskrivna och förtidspensionerade, så har betydande grupper mer eller mindre permanent ställts utanför arbetsmarknaden och hamnat i en beroende klientsituation till offentliga försörjningssystem, för att citera de båda västsvenska LO-utredarna Anders Nilsson och Örjan Nyström 18). De båda författarna visar att såväl den ökande långtidssjukskrivningen och förtidspensioneringen som den envist kvardröjande långtidsarbetslösheten bara kan förstås mot bakgrund av vad som hänt i arbetslivet. Utslagningen lägger en växande börda på den arbetande befolkningen och kan bli ett hot mot trygghetssystemen. Detta är en ny realitet på svensk arbetsmarknad, som de borgerliga partierna varit först med att identifiera, exploatera och redovisa sina lösningar på. Valnederlaget gjorde att socialdemokraterna numera ser problemet. Men, som LO skriver 19) i sin valanalys, så stod socialdemokratin handfallen inför den omfattande utslagningen från arbetsmarknaden och intog med åren en alltmera uppgiven inställning till hur man får människor åter i arbete. Det kommer att behövas ett socialdemokratiskt svar på hur utslagningen ur arbetslivet förhindras att ha en politik för att hantera detta kommer att vara avgörande för socialdemokratins trovärdighet, konstaterar LO. Thomas Östros och Luciano Astudillo uttryckte sig på ett annat sätt 20) : Den borgerliga alliansen lyckade fokusera sin valrörelse på jobbfrågan. De gillrade en fälla som vi gick rakt in i... I debattens hetta hördes sällan socialdemokrater lyfta den klassiska arbetarmoralens värderingar: a-kassan ska ge trygghet och stöd till ett nytt jobb, alla som kan måste arbeta, det ska alltid löna sig att arbeta. Den viktiga arbetsmarknadspolitiska frågan under de närmaste årtiondena kommer inte som alliansregeringen och AMS/Arbetsförmedlingens ledning hävdar att vara att satsa ytterligare resurser på 18) Nilsson och Nyström: Den sociala demokratins andra århundrade, Atlas ) LO och valet 2006, LO ) Thomas Östros och Luciano Astudillo: S förtjänade inte att vinna valet 2006, Dagens Nyheters Debattsida 24 juni

20 matchning av lediga platser för arbetssökande som i huvudsak kan klara sitt arbetssökande själva. En sådan inriktning leder inte till några stora vinster för samhället. De viktigaste frågorna är istället att förhindra en fortsatt utslagning ur arbetslivet, att återskapa möjligheter till arbete för de många arbetslösa som sorterats ut från arbetsmarknaden och att återupprätta en solidarisk arbetslinje. Några grepp i detta syfte ter sig mera självklara än andra: En efterfrågestimulerande ekonomisk politik En utgångspunkt för diskussionen är nödvändigheten av att det förs en tillväxtinriktad ekonomisk politik och en aktiv näringspolitik i alla de avseenden som är möjliga och som därmed understödjer en ökad efterfrågan på arbetskraft. I kombination med en aktiv arbetsmarknadspolitik kan sysselsättningen öka och vara hög även i en regim med låg inflation, vilket Gösta Rehn, den ekonom som i hög grad medverkat till att formulera den svenska modellen, aldrig upphörde att påpeka och utreda. Det finns ingen statisk relation mellan arbetslöshetsnivån och inflationsnivån som många ekonomer så gärna påstår. Detta har visat sig i att den så kallade naturliga arbetslösheten i Sverige fallit väsentligen under den nivå som tongivande ekonomer tidigare har angett som gränsvärde för en stigande inflation. Arbetslösheten har fallit, sysselsättningen ökat och riksbanken har under långa tider inte lyckats att nå upp till sitt inflationsmål. Strukturarbetslöshetens problem har i detta avseende överdrivits. Det är dags att lämna en sådan förlegad uppfattning. Det finns alltså fortfarande utrymme för en generell stimulans av efterfrågan när så behövs, men knappast i en omfattning som gör att sysselsättningsgraden för de långvarigt arbetslösa grupperna ökar i större omfattning. Högkonjunkturåren med en mycket kraftig sysselsättningsökning har inte inneburit någon påtaglig förändring för dessa grupper. De sysselsättningsproblemen är inget enkelt konjunkturfenomen, som ordnar sig genom att jobben kommer. På de i jämförelse med Sverige ännu hetare arbetsmarknaderna i Danmark och Norge kan ingen avgörande minskning avläsas bland de grupper, som i likhet med vad som gäller i Sverige, befinner sig långt från arbetsmarknaden. Arbetsplatsen central arena för utslagningen Hundratusentals personer har slagits ut från arbetslivet under de senaste decennierna. Den centrala arenan för denna utslagning är självfallet arbetsplatsen och de anspråk på anställda som ställs i arbetslivet. Den svårartade ekonomiska krisen under 1990-talet satte hela det svenska arbetslivet under ett mycket starkt förändringstryck för att minska kostnader och öka produktiviteten. Omorganisationer i nyliberal anda drog fram inom ekonomins alla hörn och blev i praktiken medlet för utsortering till de offentliga försörjningssystemen av de personer som inte längre platsade. Den arbetslöshet som följde kom också i hög grad att medikaliseras. Sjukskrivning och förtidspensionering blev för alla parter inte bara arbetsgivarna den enklaste utvägen för att klara de försörjningsproblem som människor drabbades av. Passiva och dåligt fungerande statliga myndigheter inom berörda områden, som uppenbarligen inte ens uppfattade vad som höll på att hända, underlättade den utvecklingen. Anställningsformerna har långsiktigt förändrats mot en allt större andel tim-, deltids- och visstidsanställningar, där staten via arbetslöshetsförsäkringen betalar för sådan tid som arbetsgivarna tidigare betalat lön för i en större andel heltids- och tillsvidareanställningar. Det finns allt mindre utrymme på arbetsplatserna för anställda som av olika skäl har en begränsad arbetsförmåga i förhållande till de högt ställda produktionskraven. De så kallade främjandereglerna i lagen om anställningsfrämjande åtgärder finns kvar, men har inte tillämpats av arbetsmarknadsmyndigheterna på årtionden. Dessa regler gav AMS och länsarbetsnämnderna i uppdrag att med tvångsmedel om så var nödvändigt se till att det fanns en rimlig andel äldre och funktionshindrade på arbetsplatserna. Detta organiserades förr med hjälp av omställningsgrupper med trepartssamverkan (arbetsgivare, facklig organisation och länsarbetsnämnd/staten). Det är i sig en märklig situation att statliga myndigheter sätter lagstiftning ur spel genom att inte utföra sina lagstadgade uppgifter under årtionden. Numera är det tvärtom vanligt att äldre och långtidssjuka sägs upp vid personalminskningar. Problemen har flyttats ut från arbetsplatserna och staten har medverkat till att det skett. Denna övervältring av ansvar och kostnader från arbetsgivare till samhället och skattebetalarna bör brytas. En möjlighet är att på nytt tillämpa främjandelagens bestämmelser. Det skulle säkert göra det möjligt för tiotusentals personer att komma tillbaks i ett anpassat arbete eller åtminstone begränsa uppsägningar av sjuka och äldre. En intressant möjlighet kan vara att inom ramen för omställningsavtalen bygga in en förebyggande och rehabiliterande insats, möjligen delvis subventionerad med den ersättningsform från offentliga trygghetssystemen som gäller i de aktuella fallen. Det skulle i så fall påminna om de avtal om ett mer Inkluderande Arbetsliv (IA-avtal) som nu prövas i bred skala i Norge. Att återupprätta företagshälsovården och intensifiera arbetsmiljöarbetet bör också vara ett branschvist ansvar för parterna, samtidigt som staten bör skapa en för medborgarna och berörda myndigheter gemensam ingång till rehabiliteringsinsatser i linje med den reformering som pågår i våra grannländer. 20

Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr

Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr 2 (7) 3 (7) Inför valet 2006 hade de borgerliga partierna ett högt tonläge. Socialdemokraterna hade misslyckats med jobben. Trots hög tillväxt rådde massarbetslöshet i Sverige. Ännu värre, många fler än

Läs mer

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen 2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen - Allt fler arbetslösa i Sverige saknar a-kassegrundad ersättning Februari 2013 Innehåll Inledning...2 Bakgrund...2 Vilka får a-kasseersättning och aktivitetsstöd?...3

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 november 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län oktober 2011 9 369 (6,4%) 4 837 kvinnor

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län 2017-10-05 Ronnie Kihlman Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 Inskrivna arbetslösa som går till arbete Under september månad 2017 påbörjade 580 personer

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län 2017-09-05 Ronnie Kihlman Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 Inskrivna arbetslösa som går till arbete Under augusti månad 2017 påbörjade 600 personer (270

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad

Läs mer

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen 1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköping län februari 2012 12 148 (7,2%) 5 730 kvinnor

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 Arbetslösheten i Jönköpings län fortsatte att sjunka under oktober månad om än bara

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

Kommittédirektiv. Dir. 2017:41. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017

Kommittédirektiv. Dir. 2017:41. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017 Kommittédirektiv Flexiblare insatser (exempelvis flexjobb) för att förbättra möjligheten för personer med funktionsnedsättning att få och behålla ett arbete Dir. 2017:41 Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län november 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län november 2010 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad, 13 december 2010 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län november 2010 Antalet lediga platser fler än för ett år sedan Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2016: 54 139 (6,7%) 23 670 kvinnor

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag

Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag Sida: 1 av 5 Dnr: Datum: 2010-09-13 Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag 1 863 fick jobb Under augusti påbörjade 1 863 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 Arbetsmarknaden i Jönköpings län fortsatte att vara stark under

Läs mer

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Det bästa året någonsin Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Inledning 1 Inledning Att 2007 var ett bra år på svensk arbetsmarknad är de flesta överens om. Antalet sysselsatta ökade med drygt 110

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av januari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av januari 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 14 februari 2012 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län januari 2012 10 533 (7,0%) 5 231 män (6,8%)

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av september 2013 2013-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av september 2013 1 785 av de inskrivna fick jobb Under september påbörjade 1 785 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 FAKTAUNDERLAG Jönköpings län 2017-10-10 Ida Karlsson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 Stark arbetsmarknad i Jönköpings län Av samtliga sökande på Arbetsförmedlingen i Jönköpings

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 17 januari 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 april 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län mars 2016: 9 677 (6,3%) 4 337 kvinnor (5,8%)

Läs mer

September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste

September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste Stockholms stadshus September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste Den borgerliga politiken slår hårt mot Rinkeby - sammanfattning Rinkeby är

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april 2016: 10 798 (6,3%) 5 899 män (6,6%) 4

Läs mer

Jens Sandahl, januari i fjol. för arbete. Arbetsförmedlingen

Jens Sandahl, januari i fjol. för arbete. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 februari 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösaa i Västra Götalands län januari 2014: 65 906 (8,2%) 36 976

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 FAKTAUNDERLAG Jönköpings län 2017-04-10 Ida Karlsson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 Färre personer går till arbete Av samtliga sökande på Arbetsförmedlingen i Jönköpings län påbörjade

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län Göteborg, 11 maj 2017 Jens Sandahl Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 Till arbete Under april 2017 påbörjade 620 personer (221 kvinnor och 399 män) av de inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik och analys för Västsverige

Arbetsmarknadsstatistik och analys för Västsverige Arbetsmarknadsstatistik och analys för Västsverige (Västra Götaland och Hallands län) April 2017 Innehåll Analys... 3 Statistik... 4 Arbetslösa - öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 11 oktober 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 Lediga platser Under september anmäldes 1 064 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Västerbottens län. Det är

Läs mer

Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige?

Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige? Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige? Fafo-konferensen 2 mars 2011 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning Stockholms universitet Arbetslinjen som traditionell svensk politik

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Visby augusti 2014 Jim Enström Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Gotlands län månad 2014 2 020 (7,1 %) 954 kvinnor (6,9 %) 1 066 män (7,4 %) 529 18-24

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Blekinge, 13 maj 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Antalet nyanmälda platser ökar kraftigt Under den senaste månaden nyanmäldes 670 1 lediga platser till länets arbetsförmedlingar,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av december 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län december 2012 13 330 (7,8%) 6 030 kvinnor (7,5%) 7 300 män (8,1%) 3 840 unga 18-24 år

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län juli 2016: 17 860 (8,4%) 9 907 män (8,9%) 7 953 kvinnor (7,9%)

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april (7,4%)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april (7,4%) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april 2013 12 750 (7,4%) 5 850 kvinnor (7,2%) 6 900 män (7,6%) 3 450 unga 18-24 år (15,1%)

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Sjukfrånvaron har aldrig varit så låg som nu bland företagen som ingår i Svenskt Näringslivs tidsansvändningsstudie. Nedgången märks också i SCB:s mätningar,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, maj 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län april 2014 7 658 (10,5 %) 3 373 kvinnor (9,8 %) 4 285 män (11,1 %) 2 105

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 september 2012 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2012 63 951 (8,1%) 34 197

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av april 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av april 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april 2012 11 540 (6,8%) 6 060 män (6,8%) 5 480 kvinnor (6,8%) 3 010

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Perspektiv på jobbskatteavdraget

Perspektiv på jobbskatteavdraget 2008-09-19 Harald Niklasson Perspektiv på jobbskatteavdraget I Sverige råder numera ett betydande samförstånd mellan de politiska partierna om huvuddragen i den rådande roll- och ansvarsfördelningen mellan

Läs mer

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor

Läs mer

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 oktober 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län september 2012 9 683 (6,5%) 4 816 kvinnor

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län december månad 2016 985 personer fick arbete Under december påbörjade 985 av alla som var inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2013 2013-08-09 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2013 1 640 av de inskrivna fick jobb Under juli påbörjade 1 643 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland

Läs mer

Almegas proposition 2012/ Del 3. Förslag för bättre arbetsförmedling och rehabilitering ALMEGA- Prop. 2012/3

Almegas proposition 2012/ Del 3. Förslag för bättre arbetsförmedling och rehabilitering ALMEGA- Prop. 2012/3 ALMEGA- Biblioteket Almegas proposition 2012/ Del 3 Förslag för bättre arbetsförmedling och rehabilitering Prop. 2012/3 I mars fick 143 000 personer sjukpenning, samtidigt konstaterade Arbetsförmedlingen

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 september 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2015: 56 965 (7,1%) 25

Läs mer

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Under månaden anmäldes 770 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 494. Antalet platser har således nästan halverats. Av samtliga platser anmäldes drygt

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars (7,7%)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars (7,7%) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars 2013 13 250 (7,7%) 5 960 kvinnor (7,4%) 7 280 män (7,9%) 3 720 unga 18-24 år (16,1%)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av september månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Visby september månad 2014 Jim Enström Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Gotlands län september månad 2014 2 238 (7,9 %) 1 058 kvinnor (7,6 %) 1 180

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 15 juni 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län maj 2012 8 964 (6,0%) 4 502 kvinnor (6,2%)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december månad 2014 Stockholms läns arbetsmarknad stod och vägde under december månad. Arbetslösheten

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN En riktig förändring av arbetslöshetsförsäkringen REFORMERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Inledning Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 april 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, mars 2015 9 651 (6,3 %) 4 263 kvinnor (5,8

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av juli 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av juli 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län juli 2012 8 530 (7,6%) 3 750 kvinnor (7,0%) 4 780 män (9,1%) 2 360 unga

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av augusti månad 2014 augusti

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av augusti månad 2014 augusti MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 11 september 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län augusti 2014 8 199 (7,3 %) 3 672 kvinnor (6,9 %) 4 527 män (7,7 %)

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län maj (7,1%)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län maj (7,1%) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län maj 2013 12 170 (7,1%) 5 660 kvinnor (7,0%) 6 610 män (7,2%) 3 160 unga 18-24 år (14,0%)

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Agenda Det ekonomiska läget Rapporten: Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet

Läs mer

Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg

Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg Kronoberg Växjö 2011-11-17 Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg Socialdemokraterna i Kronoberg Liedbergsgatan 31 352 32 Växjö T: 0470-711 772 F: 0470-711 782 www.socialdemokraterna.se/kronoberg Ojämn arbetsmarknad

Läs mer

Policy för. Arbetsmarknad

Policy för. Arbetsmarknad Policy för Arbetsmarknad Denna arbetsmarknadspolicy är s syn på arbete/sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Policyn utgår från vårt mål att uppnå ett samhälle för alla. Arbete är en viktig

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av oktober månad 2013 oktober

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av oktober månad 2013 oktober MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 8 november 2013 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län oktober 2013 9 281 (8,2 %) 4 299 kvinnor (8,0 %) 4 982 män (8,3 %) 2

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Arbetsmarknadspolitiska prognoser. Kan Arbetsförmedlingen göra prognoser?

Arbetsmarknadspolitiska prognoser. Kan Arbetsförmedlingen göra prognoser? Arbetsmarknadspolitiska prognoser Kan Arbetsförmedlingen göra prognoser? Nej! Det är väl det enklaste svaret för både er och mig Men självklart kan vi det Fyra frågor kan vara värda att besvaras Vad gör

Läs mer