Older workers in the Nordic countries (OWN) Det nordiska nätverket för äldre i arbetslivet

Transkript

1 National Council on Ageing, Iceland Older workers in the Nordic countries (OWN) Det nordiska nätverket för äldre i arbetslivet Nätverket ingår i det nordiska nätverket för vuxnas lärande (NVL) samt finansieras av det Nordiska ministerrådet. 1

2 Partners i nätverket Leif Emil Hansen är biträdande professor vid avdelningen för Psykologi och Utbildning vid Roskilde universitet i Danmark Bernhardur Gudmundsson, är senior medborgare och vice ordförande för statens äldreråd på Island, samt rådgivare till regeringen på Island Jon Kristoffer Sandvik arbetar som senior rådgivare för Arbetslivscentrum i Södra Tröndelags Län i Norge Hanne Randle har arbetat som arbetslivsforskare vid Karlstad universitet, är numer projektledare för Business & Science Arena, i Karlskoga kommun, i Sverige Tarja Tikkanen är forskningsledare för IRIS Internationella forskningsinstitutet i Stavanger i Norge samt verksam vid Högskolan i Haugesund i Norge Susanna Paloniemi arbetar som senior forskare vid avdelningen för utbildningsvetenskap vid Jyväskylä universitet i Finland Ulpukka Isopahkala arbetar som forskare vid Helsingfors universitet i Finland 2

3 Nätverkets syfte och arbetssätt Samverkan mellan forskare och praktiker Kartläggning och jämförelse mellan nordiska länder Beskrivning Hur ser villkoren ut Vem har utveckla politikområden? Attityder, myter och praktik Lyfta fram arbetsmarknadens parter och deras roll Identifiera de viktigaste aktörerna Utveckla rekommendationer och spridning som främjar ökad valfrihet och möjligheter 3

4 Hur vi har jobbat Träffades 2005 Nätverk sedan 2006 (NVL) Möten 2 ggr om året Undersökning, analys och diskussion Deltagande i konferenser Rapporter och EU publikationer (Cedefop) Fortsättning.. 4

5 Nätverkets publikationer Arbetsmarknadens parter: Ut med förtida avgångar och in med livslångt lärande och karriärutveckling? Länder som deltog i studien: Danmark, Finland, Island, Norge & Sverige 2011: T. Tikkanen, B. Guðmundsson, L. E. Hansen, U. Isopahkala, S. Paloniemi, H. Randle & Jon Sandvik Lifelong learning: New visions and opportunities for older workers in the Nordic countries? 2008: Tikkanen, T., Guðmundsson, B., Hansen, L. E., Paloniemi, S., Randle, H. & Sandvik, J. 5

6 Nordiskt ramverk Politikens kontext: Arbetsmarknads- och socialpolitik Fackföreningar, arbetsgivare och ledning Age management FI Senior politik NO Inkluderande mekanismer ICE Avsaknad av politikområden SE Tvetydigheter DK Nordisk kultur och samhälle Myter Traditioner Grupptryck Sociala förväntningar Individuella förväntningar Familjeliv och livsmönster Livslångt lärande (LLL) 6

7 Fackföreningarnas roll äldre medlemmar De äldres karriärmöjligheter har nyligen kommit upp på fackföreningarnas agenda (Tikkanen & Nyhan 2006) Det huvudsakliga fackliga uppdraget har tidigare varit att förhandla om kortare arbetstider och förtida pensionsavgångar Ett fåtal aktiviteter på gräsrotsnivå 7

8 Varför är detta ett viktigt område? Lagstiftning mot åldersdiskriminering, jan 2009 Små möjligheter till utveckling i arbetet och kompetensförluster 71% av arbetsgivare nyanställer sällan eller aldrig personer över 50 år (SOU 2002:5) Arbetsgivare anställer hellre yngre än äldre (flera undersökningar) 8

9 Sysselsättningsnivåer december 2010 Män Kvinnor år, 88.7 % år, 84 % år, 74.1 % år, 66.6 % år, 16.9 % år, 5.8 % Källa: SCB 2010, Arbetskraftsundersökning december 2010 År 2009 var 88% av 55-åringarna sysselsatta och 78,6% av 60- åringarna Vid 64 års ålder sjunker siffran kraftigt, endast 47,7% är fortfarande är sysselsatta Svensk vuxenutbildning i ett nordiskt perspektiv. 9

10 Högutbildade män jobbar kvar Det är vanligare för högutbildade män att fortsätta arbeta efter de har fyllt 65 år: 28% av högutbildade män arbetar efter 65 år 15% av högutbildade kvinnor arbetar efter 65 år Endast 11,5% av grundskoleutbildade män arbetar efter fyllda 65 år Endast 5,5% av kvinnorna i samma åldersgrupp och kategori Källa: SCB 2010, Tidskriften Välfärd Nr

11 Många äldre i Sverige 17.3 procent av befolkningen är äldre än 65 år (1,6 miljoner) Tyskland, Italien och Grekland har fler År 2050 förväntas 24 % av befolkningen vara 65+ (2,5 miljoner) 5,3 procent av befolkningen är äldre än 80 år, ligger bland de högsta i EU Under 2000 talet har medelpensionsåldern ökat Den genomsnittliga utträdesåldern som år 2000 var 62,3 år hade 2008 stigit till 63,2 år Källa: Försäkringskassan. Socialförsäkringsrapport 2009:9 Medelpensioneringsålder Notera: I samtliga nordiska länder råder höga sysselsättningsnivåer hos den äldre arbetskraften 11

12 Nordisk modell för Äldre i arbetslivet Utmanar gamla föreställningar Förändra politikområden och praktiken kring arbete och lärande senare i livet Förändra synen kring de äldres förmåga, vilja och möjligheter att arbeta längre Främja välbefinnande på ett övergripande plan Ökad valfrihet och möjligheter som berör arbete, lärande och åldrande 12

13 Vuxenutbildningens roll i samhället Ökar delaktigheten i samhället utifrån aspekter som demokrati, civila samhället och medborgarskap Vuxenutbildning och lärande förbättrar matchningen mellan utbildningskrav och kompetensnivåer Ökar deltagande på arbetsmarknaden Erbjuder alla medborgare möjligheter till lärande Men når inte ut till de äldre och lågutbildade 13

14 Mål med undersökningen I vilken utsträckning främjar arbetsmarknadens parter, i de nordiska länderna, livslångt lärande och karriärutveckling för den äldre arbetskraften? 14

15 Äldre arbetskraft vilka? Personer som närmar sig 50 år och äldre Definition som används av statistiker i EU Anger en särskild åldersgräns för åldrande och äldre arbetskraft vilket är problematiskt eftersom åldrandeprocessen är individuell (Naumanen, 2005). I denna rapport avser vi anställda som förväntas arbeta i ytterligare år! 15

16 Livslångt lärande Beskrivs olika utifrån olika mätmetoder Tidsperioder Typ av aktiviteter Beskrivs och mäts som deltagande OWN använder Europeiska kommissionens definition (2008): alla aktiviteter som syftar till lärande, fyra veckor innan mätningen Livslångt lärande förstås av anställda som en rättighet ungefär som de tidigare såg på rätten till pension (ILO, 2003, 11) 16

17 Förändring av facklig anslutningsgrad A Tabell 1. Förändring Land Danmark Finland Island i.u Norge Sverige Hög anslutningsgrad Starka fack Kollektivavtal Källa: OECD. Stat Extracts (3/2011) A Facklig anslutningsgrad = andelen sysselsatta som är medlemmar i en facklig organisation av totalt sysselsatta (OECD Labour Force Statistics). 17

18 Facklig anslutningsgrad bland äldre Facklig anslutningsgrad bland äldre, är hög, i åldersgruppen år 78 % Källa: Kjellberg, A. 2010, Vilka hoppade av a kassan eller avstod från att gå med? En studie av a kassornas medlemsras. 18

19 Högt deltagande i livslångt lärande Tabell 3. Deltagande i LLL (2007 & 2008) & sysselsättningsnivåer (2009) (%) Land Deltagande i LLL Ålder Sysselsättningsnivåer år år år år 2009 Danmark Island Finland Norge * Sverige i.u i.u EU Källa: Eurostat, EC (2009 & 2010) * År

20 System för livslångt lärande Högt deltagandet i livslångt lärande, 34% av hela befolkningen 26% av männen och 39% av kvinnorna, deltar regelbundet i någon form av utbildningsverksamhet Deltagandet i vuxenutbildning i åldersgruppen 45+år har sjunkit från 20% år 2000 till 12% år 2009 Kvinnors deltagande var 13% och männens var 9% Källa: Eurostat 2010, Europe in figures. Eurostat Yearbook European Commission. Tabell 4,8: 20

21 Metod Målgrupp: alla centralorganisationer (N=28) Web baserad enkät med 19 frågor Förberedelse: Personlig kontakt med representanter (accepterade att delta, information om kontaktpersoner) Enkäten översatt till de nordiska språken Datainsamlingsperiod, december 2009 januari 2010 Alla utom två centralorganisationer (LO & NHO, Norge) besvarade enkäten Totalt besvarades 31 enkäter (19 kvinnor, 12 män) 21

22 Hur tror ni att arbetsmarknadens parter arbetar med dessa frågor? 22

23 Policy formulering som explicit nämner äldre arbetskraft Explicit policy formulering DK FI SE IS NO Alla Alla (n=6) (n=8) (n=8) (n=4) (n=5) (N=31) (%) Demografi policy ( Ja ) Senior policy ( Ja )

24 Livslångt lärande och stöd för karriärutveckling för äldre anställda DK (n=6) FI (n=8) SE (n=8) IS (n=4) NO (n=5) Alla (N=31) Alla (%) LLL policy inkluderar en specifik formulering för äldre anställdas utveckling Ja Nej Stöd för karriärutveckling Ja Nej Uppföljning implementering av LLL strategier Ja Nej

25 Kommunikation, från central nivå till lokal nivå Från policy till praktik DK (n=6) FI (n=8) SE (n=8) IS (n=4) NO (n=5) All (N=31) All (%) Central nivå informerad och uppdaterad om lokala aktiviteter Policy blir förverkligad i praktiken Hög grad Inågon grad I liten grad Hög grad 2 n.a Inågon grad I liten grad

26 Summering Några parter har inlett ett välutvecklat arbete, men för flera parter saknas frågor som handlar om livslångt lärande och karriärutveckling för de äldre anställda på deras agenda Tydliga skillnader mellan fackförbund i flera frågor och inom flera länder Policyområden som riktar särskilda insatser för LLL och karriärutveckling för de äldre anställda finns formulerade i Danmark och delvis i Norge, men verkar saknas helt i Sverige 26

27 Summering (fortsättning) Island, Finland & Sverige har utvecklad en integrerad /generell policy Det behövs inga särskilda insatser för de äldre anställda Policyområden som stimulerar till lärande, utveckling och kompetensutveckling är bra för alla I Finland drivs frågor som handlar om arbete och hälsa I Norge drivs frågor som handar om inkluderande arbetsliv 27

28 Slutsatser Riktade insatser skapar bättre förutsättningar för utveckling för de äldre arbetskraften Följ upp att policy stämmer överens med praktik Säkerställ att den äldre arbetskraften erbjuds möjligheter till ett aktivt åldrande och utvecklande arbetsliv En generell och integrerad policy kan fungera stödjande för karriärutveckling, om den omgärdas av praktiska inslag som värderas och följs upp 28

29 Reflektion Utveckla policyn och praktik kring aktivt åldrande, som främjar livslångt lärande och karriärutveckling Skapa möjligheter för ett aktivt och utvecklande arbetsliv för de äldre arbetstagarnas sista aktiva år Arbetsmarknadens parter kan ta en aktiv roll och leda denna utveckling! 29

30 Tack för din uppmärksamhet! Kontaktuppgifter: Huvudförfattare: Tarja Tikkanen Danmark: Leif Emil Hansen Finland: Ulpukka Isopahkala Island: Bernharður Guðmundsson Norge: Jon Sandvik Sverige: Hanne Randle NVL/Nordic Council: 30