Ladugården vid Hammarby herrgård

Transkript

1 Ladugården vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Restaurering av ladugården, etapp 1, 2007 Mia Jungskär Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:3

2 INLEDNING... 3 BYGGNADSBESKRIVNING... 4 UTFÖRDA ÅTGÄRDER... 6 LITTERATURFÖRTECKNING BILDDOKUMENTATION

3 Inledning Översiktlig beskrivning Hammarby bruk var under 1800-talet ett av de största bruken runt Nora men den industriella verksamheten lades ner år Kvar finns bland annat herrgården med tillhörande ekonomibyggnader som tillsammans utgör en viktig kulturmiljö. En av ekonomibyggnaderna utgörs av en mycket stor fyrlängad ladugård. Ladugården är i sitt slag unik i länet och fastighetsägaren, Hans Tejmert, erhöll statliga medel år 2007, i form av byggnadsvårdsbidrag, för att restaurera den. Örebro läns museum har utfört den antikvariska kontrollen på uppdrag av Länsstyrelsen. Arbetena genomfördes under hösten år 2007 och följdes av antikvarisk kontrollant genom platsbesök och telefonkontakt såväl före som under arbetets gång samt genom slutbesiktning. Skriftliga antikvariska anvisningar lämnades inför arbetet och har kompletterats muntligt under arbetets gång. Ladugården består av fyra längor med en torndel och under år 2007 inriktades arbetsinsatserna på torndelen. Arbetet har bestått i att åtgärda takkonstruktionen, omläggning av plåttak, renovera fönster och port samt markarbeten och dränering runt byggnaden. Vid slutbesiktningen, , var alla arbeten ej färdigställda. Kvar var att måla och montera fönster, montera port och takspira samt slutstrykning av fasaden med kalkfärg. De dittills färdigställda arbetena godkändes av antikvarisk kontrollant då de utförts enligt lämnade anvisningar och enligt Länsstyrelsens beslut. Några bilder togs ej vid slutbesiktningen. Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Södra Husby 1:41 Fastighetsägare: Hans Teimert Bidrag: 50% av de kulturhistoriskt motiverade överkostnaderna, dock högst kr. Byggentreprenör/konsult: Hanssons Fasadputs AB Eknors Bygg & Snickeri AB Antikvarisk kontrollant: Nora Plåtslageri och Karosseriverkstad AB Örebro läns museum Mia Jungskär och Hasse Johansson Utförandeperiod: Hösten - vintern 2007 Antikvarisk kontroll: , Mia Jungskär , Mia Jungskär , Mia Jungskär , Mia Jungskär , Mia Jungskär , Hasse Johansson Slutbesiktning: , Hasse Johansson Diarienummer: Registrerade bilder: OLM_2007_103_1-72, Mia Jungskär Sydvästra fasaden med tornet, OLM_2007_103_3 3

4 Byggnadsbeskrivning Ladugården i Hammarby Hammarby är beläget vid Järleån ett par kilometer öster om Norasjön. Här anlades i början av 1600-talet en stångjärnshammare. Bruket växte och var under 1800-talet ett av de största bruken runt Nora. I början av 1900-taket lades dock verksamheterna knutna till järnframställningen ner. 1 Efter den tidigare verksamheten finns det idag kvar lämningar som Martinverket, masugn och rostugn samt lämningar av hammaren vid ån. Kvar finns även huvudbyggnaden som uppfördes i början av 1700-talet och som byggdes om ca år samt brukskontor och smedskasern. Till herrgården hör dessutom några ekonomibyggnader, bland annat den här aktuella mycket stora fyrlängade ladugården byggd i tegel och sindersten, byggd på talet. Exteriör före åtgärd I den sydvästra längan på ladugården finns en torndel och det är denna torndel som varit aktuell för åtgärder år Därutöver har markarbeten skett runt ladugården. Stomme Bjälklag & takkonstruktion I höjd med sydvästra längans nock utgörs torndelens stomme av i huvudsak gjutna slaggstenar men även av lertegel. Lerteglet har främst använts ovanför fönster- och dörröppningar. Själva tornet har en stomme helt i lertegel. Murverket är sammanfogat med kalkbruk. Det finns sex bjälklag i torndelen, räknat från golvbjälklaget och uppåt. Bjälklagens balkar är på varje våning horisontellt vända 90 i förhållande till det föregående. Bjälklagen vilar i öppningar i murverket. Hålen är dock ej genomgående. Skicket på bjälklagen varierade innan åtgärderna. Något av dem var i relativt gott skick medan andra var i mycket dålig kondition på grund av rötskador. - Bjälklag 1, golvbjälklag, är i dåligt skick. - Bjälklag 2, har skador och hål i golvet. - Bjälklag 3, ett relativt intakt bjälklag med lucka. - Bjälklag 4, här finns enstaka skador. - Bjälklag 5, bjälklaget var så dåligt att det rivits ut före antikvarisk kontrollant varit på plats på grund av rasrisk. Nya bjälkar i lika dimensioner som det befintliga hade satts dit. - Bjälklag 6, takbjälklag och takkonstruktion, är självbärande och till viss del skadat. Troligtvis har den ursprungliga konstruktionen kompletterats Fig. 1: Skiss över torndelen och dess bjälklag. Ej skalenlig. Av Mia Jungskär. 1 Svenska län. Örebro läns förvaltning och bebyggelse del III (1949), s Ibid 4

5 med nyare konstruktioner. De sekundära konstruktionerna är klena och ej väl fungerande. - Innertaket består av en enkel och gles brädning där brädorna delvis är vankantade. Brädtaket är till viss del kompletterat med råspont som är monterad tätare. Fasad Fasaden har en spritputs med slätputsade partier runt fönster, gesims och hörnkedjor. Under takfoten på tornet finns en konsoluppburen fris. Putsen består av ett luftkalkbruk med en ballast av natursingel. Det finns lagningar av cementhaltigt bruk i fasadputsen. De spritputsade partierna är avfärgade i en kulör som närmast överensstämmer med NCS S1030-Y30R och S2030-Y30R. Under återfinns en kulör som motsvarar NCS S2040-Y40R. Pigmentet är troligtvis järnvitriol. De slätputsade partierna är ljust gula och skiftar mot rosa, lik NCS S1020-Y30Roch övergår mot S1020-Y40R. Även här är pigmentet troligtvis järnvitriol. Fönster Dörr I torndelen finns fönster av tre olika format. Karmarna är i relativt gott skick, i stort är endast bottenstyckena rötskadade. Bågarna saknas eller är i mycket dåligt skick. Det finns dock delar kvar som tydligt visar hur bågarna varit profilerade och hur spröjsindelningen sett ut. På våning 2 (Se figur 1, s. 4) ett runt fönster åt sydväst. Bågen är av trä och indelad med smala spröjs i nio rutor. På våning 3 finns, åt sydväst tre rektangulära fönster med bågar av trä indelade med spröjs av trä i 1x4 rutor. På våningen ovanför, nr 4, finns i alla de fyra väggarna vardera två fönster med svagt stickbågeformad överdel. Dessa fönster är något bredare än de på våning 3. Bågarna är av trä och indelade med spröjs av trä i 2x4 rutor. På översta våningen, nr 5, finns runda urtagningar i samtliga av de fyra väggarna. På äldre bilder syns det att urverk suttit i sydvästra samt norsöstra sidan av tornet. På de andra två sidorna har det suttit fönster. Fönstren har fönsterbleck av plåt i mycket dåligt skick. Dörren består av en pardörr med två dörrblad som tillsammans har en svag stickbågeform i överkanten. Dörrbladen består av stående brädor på insidan som utvändigt klätts med liggande spontad panel. Ena dörrbladet är i mycket dåligt skick och det andra skadat i nederkant. Tak & plåt- Taket består av ett falsat plåttak som ligger på en gles underbrädning. arbeten På vissa ställen har denna bytts ut mot en tät underbrädning. (Se Bjälklag & takkonstruktion s. 4-5) Taket är skivtäckt med plåt som är ca 50cm bred och falsad med enkelfals. Plåten är mycket rostangripen och i dåligt skick. Tornets gördelgesims täcks av en plåt som även den är i mycket dåligt skick. 5

6 Tornet har krönts av en spira och delar av spirans konstruktion återfanns på taket och inne i tornet. Markarbeten Arbetet med att röja på innergården var redan påbörjat då antikvarisk dränering kontrollant kom till platsen. Tidigare var innergården är täckt av skräp och växtlighet. Runt ladugården växer sly. Utförda åtgärder Stomme Inga åtgärder. Bjälklag & takkon struktion Enligt fastighetsägarens önskemål har invändiga golv endast lagats i den mån det krävs för övriga arbeten. Målsättningen i arbetet har varit att bibehålla så mycket av originalmaterialet som möjligt. Skadade delar har i den mån det varit möjligt förstärkts. Där så inte varit möjligt har skadade delar lagats i eller ersatts med nytt virke av god kvalité och de nya delarna har utformats lika befintliga. De ospontade golven har lagts in utan att spikas då funktionen för torndelen ej är bestämd. I övrigt har dolda ställen spikats med grov trådspik och väl synliga ställen med återvunnen smidd spik. - Bjälklag 1, golvbjälklag, har lämnats orört. - Bjälklag 2, hade stora skador och hål i golvet. Golvbrädor har lagats i efter behov. - Bjälklag 3, relativt intakt bjälklag med lucka. Skadade partier har lagats i efter behov. - Bjälklag 4, enstaka skador som har lagats i efter behov. - Bjälklag 5, bjälklaget var så dåligt att det rivits ut före antikvarisk kontrollant varit på plats. Nya bjälkar i lika dimensioner som det befintliga hade satts dit och ett ospontat golv i lika dimensioner som det befintliga har sedan lagts. - Bjälklag 6, takbjälklag och takkonstruktion, var självbärande vilket innebar ett kraftigt tryck utåt på murarna. Takkonstruktionen var till viss del rötskadad. För att avlasta den befintliga konstruktionen har den nya konstruktionen därför utformats lika den befintliga men förstärkts med en tvärgående bjälke och ett fackverk med avlastningspunkter som tar upp delar av takets tyngd. Så mycket som möjligt har sparats av den befintliga konstruktionen. - Innertaket bestod av en enkel och gles brädning där brädorna delvis var vankantade. Brädtaket var till viss del kompletterat med råspont. Innertaket var i dåligt skick och har bytts i sin helhet till ett nytt brädtak som har utformats lika det äldre utförandet med breda och delvis vankantade brädor som spikats med mellanrum. 6

7 Fasad Lagningar av cementhaltiga bruk har avlägsnats och lös puts knackats ner. Sprickor har knackats upp för att kunna lagas. Fasaden har lagats och putsats med ett hydrauliskt kalkbruk. Antikvarisk kontrollant förordade ett luftkalkbruk men Länsstyrelsen godkände ett hydrauliskt kalkbruk. Grundstockning har skett med Maxit Serpo 109 därefter användes Maxit Serpo 148 med ballast av storleken 0-3 mm och sist Maxit Serpo fin 152 med ballast av storleken 0-1mm. Fasaden har avfärgats med Gotlandskalk, Serpo pigmenterad med järnvitriol i kulören NCS S2030-Y40R på de spritputsade partierna och i kulören NCS S1020-Y30R på de slätputsade partierna. Kalkfärgen har platsblandats med äkta pigment. Detaljer på fasaden så som elisolatorer har sparats. Vid slutbesiktningen återstod att avfärga fasaden med ytterligare två strykningar. Arbetet planerades att slutföras under årets slut eller i början av år Fönster Skadade delar på fönsterkarmarna, främst karmarnas bottenstycken, har ersatts med nya delar i virke av god kvalité. De nya delarna har lagats i halvt i halvt och utformats lika befintligt. Rester av bågar fanns i vilka det syntes var spröjsen suttit samt dess profilering. Bågarna har nytillverkats då de var i mycket dåligt skick. Snickaren har fräst ur profileringen efter att bågen satts samman vilket resulterat i att hörnen är runda. Handblåst glas från Gysinge har monterats i bågarna. Linoljekitt har använts. Fönsterbågar och karmar har grundmålats, dock oklart med vilken typ av färg. Nya fönsterbleck av galvaniserad plåt har monterats. De översta öppningarna där urtavlor tidigare funnits kommer att täckas med plywoodskivor. Dörr Ett nytt dörrblad tillverkades och det andra renoverades lika befintligt. Dörrarna har strukits med Flüggers trätjära. Vid slutbesiktningen var inte dörren monterad. Arbetet planerades att slutföras under årets slut eller i början av år Tak & plåt- Underbrädningen under plåten har lagats efter behov (Se Bjälklag & arbeten takkonstruktion s. 6). All plåt har bytts ut mot ny galvad och omålad plåt med tjockleken 0,6mm. Den befintliga plåten hade en bredd på ca 50cm men dagens standardbredd på 60cm tilläts av antikvarisk kontrollant. Plåten sammanfogades med dubbelfals. Enkel tidigare. Håller bättre med dubbel. Och ströks med kokt linolja på undersidan innan den monterades. Papp har inte lagts mellan plåt och undertak då det inte 7

8 fanns tidigare, men däremot mellan plåt och murkrön för att skilja underbrädningen från murverket. I stället för en liten förskjutning av tvärfalsarna har de förskjutits med en halv skivlängd. Detta påtalades av antikvarisk kontrollant som dock godkände arbetena då taket inte är synligt ifrån marken. Den befintliga plåten var ej fäst i putsen vilket gör att den sitter löst i nederkanten och därmed kan blåsa upp vilket kan orsaka skador. För att förhindra detta har den fästs med trådklammer i putsen så att den sitter stadigt. Trådklammern har putsats in för att inte synas. Plåten som täcker gördelgesimsen har ersatts med plåt lika taket och de nya plåtarbetena har utformats lika de befintliga. Den befintliga plåten låg dock löst ovanpå hyllan vilket gör att den kan blåsa upp vilket kan orsaka skador. För att förhindra detta har den nya plåten fästs med trådklammer i putsen så att den sitter stadigt. Trådklammern har putsats in för att inte synas. Då takplåten plockades bort återfanns en konstruktion av gjutjärn som har hållit tornspiran uppe. Ytterligare fyra stöd i gjutjärn, till spiran återfanns i tornet. Delarna har renoverats och målats svarta. Vid slutbesiktningen återstod att montera takspiran. Arbetet planerades att slutföras under årets slut eller i början av år Markarbeten Innergården har rensats upp och en markbeläggning av kvadratiskt dränering formade gatsten återfanns. Markbeläggningen böljar kraftigt. I mitten av innergården återfanns en markering i markbeläggningen. Marken är här något nedsjunken. Vad här har funnits vet man ej. Antikvariska ställningstaganden/kommentarer Arbetena med att åtgärda torndelen på ladugården har följts av antikvarisk kontrollant och har utförts i stort enligt de anvisningar som antikvarisk kontrollant lämnat. Avsteg från anvisningarna har gjorts när det gäller plåtavtäckningen av taket samt valet av puts på fasaderna. Taket skulle skivtäckas med mycket liten förskjutning av tvärfalserna. Skivorna försköts dock med en halv skivlängd vilket godkändes av antikvarisk kontrollant då det ej är synligt från marken. Ladugårdens puts bestod ursprungligen av ett rent luftkalkbruk vilket förordades av den antikvariske kontrollanten. Enligt experter som antikvarisk kontrollant kontaktade fanns inget som tydde på att ett modernt luftkalkbruk skulle vara dåligt. Länsstyrelsen godkände dock ett hydrauliskt kalkbruk efter önskemål från entreprenören. 8

9 Några avsteg från befintliga konstruktioner har gjorts där det ur teknisk synvinkel varit bättre att förändra konstruktionen för den ska få en ökad hållbarhet eller livslängd. Detta har dock skett i samråd med antikvarie och med hänsyn till den befintliga konstruktionen. 9

10 Litteraturförteckning Svenska län. Örebro läns förvaltning och bebyggelse del III (1949) Göteborg. 10

11 Bilddokumentation Fotoprotokoll Acc.nr: OLM_2007_103_1-72 Objekt: Ladugården vid Hammarby herrgård Ort: Hammarby Gata/kvarter/fastighet: Södra Husby 1:41 Socken: Nora sn Kommun: Nora kommun Län: T År: 2007, Etapp 1 Motiv: Bild 1: Sydvästra fasaden med tornet. Bild 2: Nordvästra fasaden. Bild 3: Sydvästra fasaden med tornet. Bild 4: Fönster, sydvästra fasaden. Bild 5: Sydvästra fasaden. Bild 6: Entré, sydvästra fasaden. Bild 7: Entré, sydvästra fasaden. Bild 8-10: Sydöstra fasaden. Bild 11: Tornet. Bild 12: Interiör. Bild 13: Isolering av golv. Bild 14: Öppning i nordvästra längan till innergården. Bild 15: Interiör. Bild 16: Innergården mot norr. Bild 17: Innergården mot sydväst. Bild 18: Innergården mot nordväst. Bild 19: Innergården mot sydväst. Bild 20: Innergården mot sydost. Bild 21: Innergård mot nordost. Bild 22: Pelare i sydvästra längan. Bild 23-25: Innergården mot sydväst med ensilo. Bild 26: Dörr mot innergården. Bild 27: Nordöstra fasaden. Bild 29: Nordvästra fasaden. Bild 30: Årtal skrivna i fönsterkarm. Bild 31-38: Innergården efter att stenläggningen tagits fram. Bild 39: Plåtavtäckning på tornet. Bild 40: Plåtavtäckning på tornets gördelgesims. Bild 41: Plåtavtäckning på tornets gördelgesims samt fönsterbleck. Bild 42: Plåtavtäckning på tornet. Bild 43: Plåtavtäckning på tornets gördelgesims. Bild 44: Fäste till tornets spira. Bild 45-47: Tornets murverk, under arbetets gång. 11

12 Bild 48-49: Delar till tornets spira. Bild 50: Tornet under arbetets gång. Bild 51-53: Tornets murverk interiört. Bild 54: Tornets bjälklag samt undertak. Bild 55: Bjälklagens fäste i murverket. Bild 56-57: Skador i bjälklaget. Bild 58: Tornfönster. Bild 59: Lucka i golvet, tornet. Bild 60: Golv i tornet. Bild 61-62: Tornet interiört. Bild 63-64: Tornet. Bild 65-68: Arbetet med att täcka tornets tak med plåt pågår. Bild 69-70: Innergården sedd från tornets tak, under arbetets gång. Bild 71: Lagning av karm. Bild 72: Plåtavtäckning. Fotograf: Mia Jungskär Diarienummer:

13 Bilder före och under arbetenas gång Sydvästra fasaden med tornet. Entré, sydvästra fasaden. Sydvästra fasaden. 13

14 Nordvästra fasaden. Sydöstra fasaden. 14

15 Innergården mot sydväst. Innergården efter att stenläggningen tagits fram. Plåtavtäckning på tornet. 15

16 Tornets murverk, under arbetets gång. Fäste till tornets spira. Plåtavtäckning på tornets gördelgesims samt fönsterbleck. 16

17 Tornets murverk interiört. Årtal skrivna i fönsterkarm. Bjälklagens fäste i murverket. Arbetet med att täcka tornets tak med plåt pågår. Arbetet med att täcka tornets tak med plåt pågår. 17

18 Innergården sedd från tornets tak, under arbetets gång. 18