Projekt BG1-LEO

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt 2011-1-BG1-LEO05-05046"

Transkript

1 GRÖN ANSTÄLLBARHET: Överföring med synergieffekt av ett yrkesutbildningssystem för grundläggande arbetsplatskompetenser med medvetenhet om ekologisk hållbarhet i tre europeiska länder SYNTESRAPPORT April

2 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2. ÖVERSIKT ÖVER DEN EUROPEISKA KONTEXTEN 3. NATIONELLA RAPPORTER 4. SLUTSATSER Det här projektet har finansierats med bidrag från Europeiska Kommissionen. Den här skriften avspeglar endast författarens uppfattningar, och Kommissionen kan inte hållas ansvarig för hur informationen i skriften används. 2

3 INLEDNING Kortfattad beskrivning av projektet GRÖN ANSTÄLLBARHET har som mål att åstadkomma en överföring med synergieffekt av ett yrkesutbildningssystem för grundläggande arbetsplatskompetens med medvetenhet om ekologisk hållbarhet i tre målländer, Bulgarien, Spanien och Sverige, i samband med förskjutningen av den europeiska arbetsmarknaden mot smarta och hållbara yrken. Målen för projektet är att öka medvetenheten om ekologiska frågor hos yrkeslärare och att stödja en kvalitetshöjning i yrkesutbildningssystemen i 3 länder, genom import av en innovativ metodik. GRÖN ANSTÄLLBARHET kommer att öka förmågan hos YU-lärare och YU-system att främja färdigheter och medvetenhet för grön anställbarhet. Projektet kommer också att stödja deltagarna inom YU när de ska förvärva anställbarhet i allmänhet plus grön kompetens som kan underlätta personlig utveckling, anställbarhet och närvaro på den europeiska arbetsmarknaden. Projektet uppfyller också relevanta prioriteringar som fastställts genom tillhörande dokumentation, exempelvis: EmCo-rapporten: Towards a greener labour market- the employment dimension of tackling environmental challenges som formulerar följande: "Den allmänna kompetensen behöver förbättras för alla arbetstagare. Utbildare och lärare bör också göras medvetna om miljöfrågorna och utbildas för att lära ut nya kompetenser. Det finns vidare ett behov av att stärka förmågan att förutse behov av kompetens och att analysera tendenser för arbetsmarknader och kompetensbehov på nationell och europeisk nivå." - CEDEFOP-rapporten "Skills for green jobs", som understryker att "Det finns inte tillräckligt många utbildare och lärare som är medvetna om miljöfrågor och kan lära nya metoder." Den studien betonar också vikten av att främja sysselsättning med anknytning till produktion med litet koldioxidavtryck och hög verkningsgrad. De deltagande partnerna (Bulgarien, Spanien och Sverige) får stöd av partnerna Österrike och Italien, som bidrar med sin expertis, särskilt den österrikiska partnern som utvecklat de ursprungliga produkterna och kommer att hjälpa till vid anpassning och kvalitetssäkring. Projektet omfattar 7 arbetspaket: 3 1. Ledning och samordning 2. Analys 3. Överföring och anpassning 4. En grönbok för ekologisk medvetenhet vid utläggning av uppdrag

4 5. Validering 6. Utnyttjande och spridning 7. Intern utvärdering och kvalitetssäkring 4

5 Mål och metoder för WP2 WP2 implementerades mellan oktober 2011 och mars 2012, under ledning av INVESLAN (P4). Huvudsyftet för WP2 var att ge en gedigen analys av dagsläget i Bulgarien, Spanien och Sverige i fråga om grundläggande arbetsplatskompetenser och gröna kompetenser en jämförelse mellan behovet av sådana kompetenser (efterfrågan på arbetsmarknaden) och tillgången på dem; karaktären hos gapet mellan tillgång och efterfrågan; samt rekommendationer för att övervinna detta gap. Syftet med analysen var att ta fram information om: Aktuell utbildningspolitik och -program, särskilt för grundläggande och gröna kompetenser. Allmänhetens medvetenhet om vikten av grundläggande och gröna kompetenser. Förutsättningar för utbildning, som utbildningsmetoder och kanaler för att nå målgrupper. Arbetsgivares krav. Vid tillämpningen av WP2 har partner från Bulgarien, Spanien och Sverige genomfört en uppsättning aktiviteter enligt de metodanvisningar som tagits fram av INVESLAN för att samla in lämpliga data som kompletterar partnernas nationella analysrapporter. Varje sådan nationell rapport avspeglar behovet av och kraven på grundläggande arbetsplatskompetenser och gröna kompetenser, och dagsläget i de tre länderna, och därmed det befintliga gapet mellan tillgång och efterfrågan på kompetenser. De nationella rapporterna sammanställdes för att ligga till grund för den här Syntesrapporten, som finns att tillgå på bulgariska, spanska och svenska, och som finns utlagd på projektets webbsajt. Den här rapporten kommer att användas som ett verktyg för spridning på möten och konferenser på lokal/regional/nationell nivå. För att ta fram sin nationella analysrapport har respektive partner genomfört följande aktiviteter: Genomfört skrivbordsundersökningar om dagsläget inom landet med fokus på följande frågor: en översikt över YU-systemen; utveckling av gröna kompetenser; läroplaner för ekologiska kompetenser; arbetsmarknaden under de senaste decennier; efterfrågan på arbetskraft; relevanta "gröna sektorer" i landet. Utskick av enkäter till följande målgrupper: YU-lärare/utbildare och arbetsförmedlare. Genomförande av intervjuer med följande målgrupper: experter inom området gröna jobb och gröna kompetenser. 5

6 Syntesrapporten sammanställer resultaten av skrivbords- och fältundersökningar i respektive land och presenterar en samling slutsatser och rekommendationer för implementeringen av projektet. 6

7 ÖVERSIKT ÖVER DEN EUROPEISKA KONTEXTEN Gröna kompetenser, marknader och politiska riktlinjer Publikationen från CEDEFOP, "Skills supply and demand in Europe: medium-term forecast up to 2020" hävdar att Europa måste fokusera mer på kompetenser än någonsin tidigare. Kompetens att anpassa och forma morgondagens jobb är avgörande för att invånarna och företagen i Europa ska kunna påskynda den ekonomiska återhämtningen. Vidare krävs det särskilda kompetenser för att klara långsiktiga utmaningar och kunna hävda sig på den globala marknaden, för att upprätthålla innovationsnivån i samhällen med åldrande befolkning och motverka klimatförändring. (...) Europa är på väg mot en ekonomi där tjänster och yrken som kräver kunskaper och kompetens dominerar. Men även i yrken där antalet utövare minskar kommer det att finnas behov av arbetskraft, när äldre generationer pensioneras och måste ersättas. Prognoserna visar att Europa inte bara behöver öka investeringarna i utbildning utan också uppmuntra arbetsgivare att ta bättre vara på sin personals kompetens och begåvning. Den senaste rapporten från CEDEFOP, Green Skills and Environmental Awareness in Vocational Education and Training understryker vikten av att gröna kompetenser utvecklas inom ramen för den nya arbetsmarknaden. Som nämns i rapporten Towards a greener labour market The employment dimension of tackling environmental challenges (EMCO reports, November 2010) kan man jämföra behovet och tillämpningen av gröna kompetenser på dagens arbetsmarknad med tillväxten inom IT-sektorn under de senaste decennierna. Affärsledare och investerare är dock ännu inte övertygade om fördelarna av att införa gröna beteenden och teknologier i näringslivet. Å andra sidan är YU-scenariot uppmuntrande, och de senaste rapporterna från CEDEFOP indikerar att i de flesta EU-länderna erbjuds god utbildning i fråga om gröna kompetenser. CEDEFOP konstaterar att detta sannolikt är "alltför optimistiskt" och att det finns brister och behov som måste åtgärdas. För att man ska förstå den strategi för gröna kompetenser som tillämpas av EU och de rekommendationer som lämnas om intensivare utveckling av gröna kompetenser inom YU, så måste man förstå den politiska ramen. Ett av huvudmålen för EU är minskad energiförbrukning. Åtskilliga satsningar görs för att öka energieffektiviteten, konkurrenskraften och leveranssäkerheten och för att uppfylla åtagandena i relation till klimatförändring enligt Kyoto-protokollet. Punkterna i 2006 års beslut om att sikta på en minskning av den årliga förbrukningen av primärenergi med 20% fram till 2020 är ett övergripande viktigt mål, som alla aktörer måste ha i minnet, även i ljuset av "Europa 2020 strategi för tillväxt och sysselsättning". Som framgår av EU-kommissionens "Handlingsplan för energieffektivitet 2011" är energieffektivitet en centralpunkt för EU:s strategi Europa 2020, för smart, hållbar och inkluderande tillväxt, och för övergången till en resurshushållande ekonomi. 7

8 Energieffektivitet är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att stärka leveranssäkerheten för energi, samtidigt som man minskar utsläppen av växthusgaser och andra föroreningar. Implementeringen av planen, och förverkligandet av de övergripande målen för strategin Europa 2020, inklusive den 20-procentiga minskningen av den årliga förbrukningen av primär energi, är ett allmänintresse som inte skulle vara meningsfullt om det uppnåddes av bara någon enstaka nation eller liten grupp av nationer. Därför krävs större transnationella integration och samverkan mellan alla aktörer, som stimulerar nära samarbete mellan privata och offentliga organ på alla nivåer inom arbetsmarknaden och utbildningssektorn målen (att till 2020 minska utsläppen av växthusgaser med 20%, jämfört med nivån 1990; att öka andelen förnybara energikällor som används för slutenergikonsumtion med 20%; och att minska energiförbrukningen med 20% i förhållande till en förlängning av dagens trend) är särskilt relevant i den ekonomiska kris som EU står inför. När det gäller arbetsmarknaden räknar man med att en tillämpning av gröna målsättningar och åtgärder kan åstadkomma följande: 1. En allmän effekt på typen av produkter som tillverkas och hur produktion och arbete organiseras. 2. Direkt och indirekt tillkomst av arbeten inom specifika sektorer och områden, som ren energi, miljöresursförvaltning, renare produktion, diversifiering, hushållning med energi och resurser, osv. 3. Omfördelning och omplacering av jobb mellan och inom sektorer, till följd av att vissa produktionsfaktorer försvinner, som jordbruksareal, turistorter, fiskbestånd osv. 4. Bortfall av jobb, särskilt "smutsiga jobb", och sänkt produktivitet på kort sikt. 5. Särskilt på kort sikt kan man ställas inför högre energikostnader, sämre konkurrenskraft och färre arbetstillfällen. 6. På lång sikt kan man förmodligen uppnå följande mer positiva effekter: ett lägre beroende av importerad energi, en lägre energiförbrukning, färre lokala miljöproblem, nya innovationer, särskilt teknologiska. 7. När det gäller kompetenser kan följande förväntas: vissa kompetenser blir urmodiga på grund av strukturförändringar på arbetsmarknaden och förskjutningar mellan sektorer, andra nya kompetenser kommer att efterfrågas, och kompetenser som redan finns måste kompletteras med "gröna" element. 8. Slutligen kommer också arbetets kvalitet att förändras: arbetstillfällena blir mer hållbara, jämställdheten främjas (man förväntar sig en mer balanserad arbetsmarknad på grund av minskningen inom mansdominerade sektorer och inkluderingen av kvinnor på nya yrkesområden), arbetsplatserna blir säkrare och hälsosammare. 8

9 Parallellt med denna process på arbetsmarknaden är det relevant att fundera över vilka huvudutmaningarna blir för YU under de närmaste decennierna, särskilt när det gäller att utveckla gröna kompetenser: 1. Finansiering av yrkesutbildning och reformer på utbildningsområdet som förbättrar YU. I denna mening görs ansträngningarna för att hitta lösningar som ger bättre utbildning till lägre kostnad samtidigt som arbetstillfällena blir mer tillgängliga för YU-deltagare. 2. Elevprofilen domineras av lågutbildad arbetskraft och en åldrande befolkning. 3. Det är mycket viktigt att åstadkomma ett gemensamt meriteringssystem för YU på europeisk nivå: det slutliga målet bör vara ett enda system för poängöverföring och poänganskaffning. 4. Vid utbildningen ska hänsyn tas till att nya yrken uppstår, men CEDEFOP rekommenderar att redan befintliga kompetenser revideras och uppgraderas. 5. Allmänna kompetenser bör ses som lika viktiga som tekniska kompetenser. Detta mål är särskilt relevant i relation till: 6. Otillräckligt erkännande av sådana kompetenser som förvärvats via informell eller icke formaliserad utbildning, vilket är ett hinder för överföring av arbetskraft till gröna sektorer. Denna korta analys av den europeiska kontexten tydliggör behovet av projektet GRÖN ANSTÄLLBARHET. De nationella rapporterna från Bulgarien, Spanien och Sverige bekräftar de ovannämnda idéerna och erbjuder en praktisk översikt över behoven av personer som är verksamma med YU och yrkesvägledning. 9

10 NATIONELLA RAPPORTER BULGARIENS NATIONELLA RAPPORT 1. Inledning Syftet med den här rapporten är följande: Undersökningarna genomfördes av Business Foundation for Education och Lomonosovyrkesskolan för elektronik och elektroteknik, under perioden december 2011-mars Avsikten var att ge en gedigen analys av dagsläget i Bulgarien i fråga om grundläggande arbetsplatskompetenser och gröna kompetenser en jämförelse mellan behovet av sådana kompetenser (efterfrågan på arbetsmarknaden) och tillgången på dem; karaktären hos gapet mellan tillgång och efterfrågan; samt rekommendationer för att övervinna detta gap. Analysen ger en överblick över hur YU-systemet är organiserat, särskilt i fråga om att utveckla gröna kompetenser. Den ger exempel på god praxis vid utbildning för gröna kompetenser inom det allmänna skolsystemet, som utbildningsmetoder, läroplaner och utbildningsmiljöer; och beskriver arbetsmarknadens utveckling de senaste decennierna, aktuell efterfrågan på arbetskraft och relevanta "gröna sektorer" i landet. 10

11 2. Skrivbordsundersökningar Beskrivning av det nationella YU-systemet Det bulgariska skolsystemet 1 Yrkesutbildning, teoretisk och praktisk, ges på: yrkesskolor, högre yrkesskolor, tekniska skolor, administrerade under departementet för utbildning, ungdomsfrågor och forskning 2 (MEYS) yrkesutbildningscentrum, under licens från Nationella byrån för yrkesutbildning; företag, som står för mer än två tredjedelar av den icke formaliserade livslånga fortbildningen i Bulgarien 3 ; intresseorganisationer som erbjuder icke formaliserad utbildning på olika områden

12 Typer av utbildningsorgan 4 4 EN.pdf 12

13 Grundläggande yrkesutbildning erbjuds på hantverksskolor, yrkesskolor och högre yrkesskolor, samt yrkeshögskolor för utbildning efter mellannivån. Antalet elever som deltar i yrkesutbildning är omkring (antalet har minskat med omkring 20% under de senaste fem åren). Omkring 60% av eleverna är pojkar eller män. De vanligaste inriktningarna är teknik (33%) och ekonomi med administration (omkring 18%). Yrkesutbildning på mellannivå regleras i lagen om yrkesutbildning 5. Den nya lagen om yrkesutbildning reglerar både grundläggande yrkesutbildning, som ingår i det allmänna skolsystemet, och vidareutbildning, som erbjuds individer som är äldre än 16 år. Yrkesskolor kan vara statliga eller privata. Båda typerna regleras av staten. Staten spelar en ledande roll vid planering, finansiering, organisering och övervakning av utbildningens kvalitet. Vid en övergång till marknadsekonomin har de samhälleliga krafterna trätt i förgrunden. Yrkesorganisationerna talar om vad de förväntar sig av personalutbildning; de uttrycker sina åsikter om nya yrkeskategorier; och de deltar vid utarbetandet av krav på utbildningsinnehållet liksom vid förslag till förbättringar av villkoren för yrkesutbildning. Ett särskilt system har utvecklats för att låta arbetsgivarna delta i bedömningen av elevernas yrkesmässiga kompetenser. Det är arbetsgivarna som ansvarar för lärlingssystemet, vilket regleras i lagen om arbete 6. Arbetsgivarna ansvarar för teori och praktik under lärlingstiden. Utbildning ges i företagens utbildningslokaler eller på de ordinarie yrkesskolorna på arbetsgivarnas begäran. Utbildningen av vuxna på Yrkesutbildningscentrum (YUC) har påverkats starkt av krisen under senare år: deltagare; deltagare; (36,2% fler). Den största ökningen registreras för elever med låg utbildningsnivå, som vill få ett certifikat för första (lägsta) yrkesutbildningsnivån - 81,1%. Denna ökning på området yrkesinriktad vidareutbildning och vuxenutbildning sammanhänger också med den ekonomiska krisen, nämligen efter friställning av mindre kvalificerad personal inom industri, byggenskap, transporter och andra sektorer. Politik och styrning 7 Det finns två primära nationella organ som ansvarar för satsningar som gäller sysselsättning och kompetenser: den bulgariska nationella arbetsförmedlingen (EA) och den nationella byrån för yrkesutbildning (NBYU). Båda dessa deltar aktivt i arbetet med att fastställa riktlinjer Program för att främja gröna kompetenser Ecorys,

14 EA, som är ett verkställande organ under Departementet för arbete och välfärd (MLSP), verkställer alla program och satsningar som syftar till att genomföra den nationella sysselsättningsstrategin och sysselsättningsprioriteringarna. Det är ett centralt organ som har två strategiska mål: att motverka arbetslöshet på kort sikt; och att förbättra befolkningens ekonomiska situation och anställbarhet på lång sikt. Efter anslutningen till EU formulerar EA sina riktlinjer med betoning på nyckelord som livslångt lärande och anpassning med hjälp av kontinuerlig vidareutbildning och kompetenshöjning. NBYU är istället ett specialorgan som arbetar under det nationella ministerrådets paraply. Dess uppgift är att främja kvalitetsstandarder inom yrkesutbildning och kompetenshöjning. Särskilt konkretiserar NBYU kraven för olika yrkeskvalifikationer och beviljar licenser till offentliga och privata utbildare utgående från dessa krav. Till de viktigaste centrumen för yrkeskompetenser hör de bulgariska industrikammarna och byggkammaren. NBYU fungerar också som kontaktpunkt för de samhälleliga aktörerna, som arbetsgivare, fackförbund och kursanordnare, så att olika synpunkter kommer fram och tas till vara vid formulering av relevanta riktlinjer. Det finns flera strategidokument som ligger till grund för EA:s och NBYU:s verksamhet. De viktigaste är utan tvekan den uppdaterade nationella sysselsättningsstrategin ( ), liksom aktivitetsprogrammet "Utveckling av personella resurser" (OP), som strävar efter att höja kompetensnivåer och produktivitet för landets arbetstagare, genom att erbjuda bättre utbildning och bättre tillgång till vidareutbildning, och som lägger fast ramverket för program som finansieras av European Social Fund. OP hänvisar direkt till gröna kompetenser när det gäller horisontell implementering av programmets principer. För principen "hållbarhet" anges i strategin att ett av de primära målen för programmet ska vara att: "stimulera aktiviteter som bidrar positivt till skydd och förbättring av miljön, som minskad avfallsproduktion och ökad återvinning, till energieffektivitet och ökad medvetenhet om vikten av hållbara miljöer, och i förekommande fall till utformning av specialutbildning, stöd till projekt med inriktning på miljökompetens, samt organiserande av utbildning för miljöförvaltning." 8 Vidare finns sedan 2008 ett nationellt program för främjande av utbildning och kompetenshöjning för vuxna (PTSDA), som uttryckligen har som mål att förbättra kvalifikationer och utbildningsnivåer hos vuxna arbetstagare. PTSDA befinner sig just nu i sin första, snarast förberedande, fas (se nedan). Det kan påpekas att det på politisk nivå finns flera nationella program med fokus på energieffektivitet samt ökad användning av alternativa energikällor som vindkraft, biomassa och biobränsle. Dessa program tar dock inte ställning till hur tillhörande yrkesutbildningar ska främjas eller utvecklas. 8 Departementet för arbete och välfärd, Aktivitetsprogrammet Utveckling av personella resurser, september 2007, 14

15 Finansiering och genomförande Program och åtgärder som sammanhänger med yrkeskvalifikationer och kompetenser finansieras genom EA, liksom även i betydande omfattning genom ESF, som är en av finansiärerna bakom programmet OP. Arbetsgivare är en viktig källa till finansiering av yrkesutbildning för den egna personalen. Under 2005 utgjorde kostnaderna för vidareutbildning (CVT) inom företagen 0,7% av arbetskraftskostnaderna, jämfört med 1% under Under 2007 genomfördes svarade 60% av arbetsgivarna i en nationell enkät gällande efterfrågan på utbildad personal i Bulgarien att de antingen redan genomförde yrkesutbildning på företaget eller att de planerade att genomföra sådan inom det närmaste året. 9 En aktör bland utbildningsanordnarna förtjänar särskilt intresse, nämligen de bulgarisktyska utbildningscentrumen (BGTC). BGTC finns i tre större bulgariska städer, och initierades av den bulgariska staten redan 1995, i nära samarbete med tyska YU-aktörer. Syftet är att erbjuda utbildning som motsvarar höga tyska standarder i fråga om teknologisk nivå och kvalitet. BGTC har ett nära samarbete med tyska företag som är verksamma på den bulgariska marknaden, som Mercedes och Liebherr. Yrkesutbildning och kompetenshöjning organiseras genom statliga, kommunala och privata utbildningscentrum (570 st med licens); företagens utbildningscentrum, yrkesskolor och yrkeshögskolor (170 st); universiteten samt yrkescentrum som drivs av arbetsgivarorganisationerna, fackförbunden och olika intresseorganisationer. Allmänt sett finns det flera sätt att anordna utbildning med stöd av EA: En arbetsgivare kontaktar den regionala/lokala servicepunkten, anger sina konkreta kompetensbehov och förbinder sig att anställa registrerade arbetssökande under minst 6 månader. Denna arbetsgivare får själv välja utbildningsanordnare. Regionala byråer kan också ordna utbildning för registrerade arbetssökande utan att det finns någon specifik anställning klar. I så fall beslutar man om utbildning efter analys av lokala behov på arbetsmarknaden, och utbildningen genomförs av anordnare som valts av den lokala EA-filialen. Tillsammans med PTSDA finansierar EA också kurser för arbetstagare från små företag i syfte att bevara sysselsättningstillfällen i samband med rationaliseringar eller effekter av den ekonomiska krisen. I dessa fall förbinder sig arbetsgivaren att behålla den vidareutbildade personalen under minst 6 månader efter genomförd utbildning

16 Beskrivning av arbetsmarknadsläget Dagens arbetsmarknad - nyckeltal för sysselsättning och välfärd i Bulgarien 10 : Sysselsättning 2011 = 45,3% av befolkningen över 15 års ålder Antalet sysselsatta är färre än Det totala antalet sysselsatta personer över 15 år är Arbetslöshet 2011 = 11,2% Antalet arbetslösa är = färre än Arbetslösheten har minskat gradvis till 6,8% för 2009 (Källa: Eurostat (online data code: lfst_r_lfu3rt).). 11 men på grund av den ekonomiska nedgången har den ökat igen de senaste åren, tillbaka mot den nivå på 12% som rådde Arbetslöshet bland ungdomar = 27,2% (inom EU: 27-22%) Långtidsarbetslöshet = 6,3% Den nationella statistiska översikten anger att 8% av landets producerande företag i september 2008 framhöll att brist på utbildad arbetskraft var ett hinder för deras verksamhet. 12 Medellönen i landet i september 2011 var 704 leva (=352 euro). Antalet personer som löper risk att hamna i fattigdom eller social utstötning var 41,6% =3,5 miljoner (den högsta andelen i Europa). 10 EU-kommissionen, Youth Opportunities Initiative Eurostat regional yearbook 2011 Labour Market

17 Projekt BG1-LEO Sysselsättning inom olika ekonomiska sektorer 2010 Antalet sysselsatta har minskat inom alla ekonomiska sektorer. Tjänster = 59,9% av alla anställda Tillverkning = 20,9% Byggverksamhet = 8,8% Primärsektorn och infrastruktur = 10,4%, av vilka: o jordbruk, skogsbruk och fiske = 6,8% o övriga primärsektorn = 1,1% o produktion och distribution av elkraft, fjärrvärme och naturgas = 1,4% o vattenförsörjning, avloppsbehanding, avfallshantering = 1,.1% 13 Följderna av krisen drabbar främst medelklassen, som börjat formas först på senare år i Bulgarien, liksom av de socialt känsliga grupperna. Till de direkta följdverkningarna hör ökande arbetslöshet, minskande realinkomster och begränsade socialutgifter. Många företag förkortar nu arbetstiden, avskedar personal för att minska lönekostnaderna, tvingar arbetstagare att ta obetald tjänstledighet osv. Under innevarande år beräknas arbetslösheten nå 11,4%. Fackförbundens prognoser talar istället om en ökning till 14-15%. Detta betyder att samhällskostnaderna till följd av den ekonomiska krisen kommer att stiga, vilket särskilt drabbar de fattigare grupperna i Bulgarien. Därmed minskar efterfrågan på yrkesutbildning i dessa grupper, och arbetstagarkollektivets kvalitetspotential sjunker. 13 p.12 17

18 Åtgärdsplanen för genomförandet av den nationella sysselsättningsstrategin omfattar olika steg med målet upptäcka vilka kompetenser som behöver höjas (4). Olika projekt under OP HRD syftar till kompetenshöjning på alla nivåer genom utbildning av skoltrötta elever, vidareutbildning och yrkesutbildning av unga människor, specialutbildning och omskolning av unga arbetslösa, utveckling av livslånga utbildningsprogram, samt utbildning för nyckelkompetenser. Arbetslöshet bland ungdomar i Bulgarien = 27,2% (inom EU: 27-22%) 14 Många arbetslösa ungdomar i Bulgarien tillhör minoriteten romer, som slutar skolan i förtid med begränsade kompetenser och inga avgångsbetyg. Den nationella sysselsättningsplanen för 2012 syftar till att: öka anställbarheten och stimulera deltagande av inaktiva och modlösa personer; höja arbetstagarkollektivets kvalitetsnivå genom vidareutbildning, kompetenshöjning och bättre anpassning till arbetsmarknadens behov; begränsa arbetslösheten i specifika regioner. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken har följande prioriteringar: arbetslösa ungdomar; arbetslösa över 50 år; osysselsatta som vill arbeta, inklusive modstulna långtidsarbetslösa; arbetslösa med låg kompetens och kort skolgång, inklusive romer; personer med funktionshinder. Gröna kompetenser i läroplanerna Det finns flera ämnen i läroplanerna för den obligatoriska skolan som fokuserar på gröna kompetenser, miljömedvetenhet och miljöhänsyn: miljökunskap, människan och naturen, biologi, kemi och miljöskydd. På grund av ett växande intresse för dessa ämnen hos barn och vuxna, också på förskolenivå, har olika initiativ tagits utanför skolan eller fritt valda skolämnen, exempelvis bio-trädgårdar (se Bra praxis 2), erbjudits, på icke formaliserad nivå eller i form av ekoprojekt, med ekonomiskt stöd från OP. Konceptet med att gröna kompetenser utgör en del av alla jobb under det 21a århundradet har dock ännu inte anammats av alla

19 Inom YU-systemet är gröna kompetenser kopplade till särskilda ämnen, men på grund av att lärarna har gammaldags utbildning och utrustningen är omodern ligger utbildningen på en teoretisk och allmän nivå. Inom universiteten finns allmänna program för de grundläggande akademiska examen inom ekologi och miljö, men det finns också program som berör gröna kompetenser och grön teknologi inom ämnen som kemi, jordbruk, byggteknik, maskinteknik m.m. På företagen ökar antalet utbildningar för de anställda när det gäller avfallsbegränsning, avfallshantering, återvinning, bioenergi, energieffektivitet, energiåtervinning, förnybara energislag. På senare år har trenden varit mot främjande av miljömedvetenhet i allmänhet, inte bara inom företagen utan inom hela befolkningen. Flera stora offentliga kampanjer har genomförts, där nationella media spelat en viktig roll: Let's clean Bulgaria in one day; Nylon is out of fashion, m.fl. Utbildning som främjar miljökompetenser 15 I dagsläget, som framgår av Ecorys-rapporten, utvecklas gröna kompetenser i Bulgarien främst i ytterändarna av spektrumet - på chefsnivå och hos outbildad arbetskraft, därför att kompetenserna krävs antingen i högteknologiska sektorer eller på nivåer där inga särskilda kompetenser för övrigt krävs (okvalificerade jobb). Men eftersom gröna kompetenser förväntas bli en central del av alla arbeten framöver finns ett tomrum i mitten, som måste fyllas. Detta kräver dock särskilda insatser för att ta fram lämpliga utbildningsprogram för det ordinarie skolväsendet. 15 Program för att främja miljökunskaper, Ecorys,

20 20

21 Tillgång och efterfrågan inom arbetsmarknaden på gröna jobb Tillgången på program och utbildningar som höjer gröna kompetenser har främst påverkats av två trender: en historisk och en strukturell, och europeisk integration har spelat en viktig roll för avvikelser från väl etablerade mönster i båda dessa fall, som uppträtt på senare tid. Historiskt sett har medvetenheten om miljöfrågor i Bulgarien varit relativt låg, och landet har under tidigare politisk ledning utsatts för miljömässiga försvagningar. Det har inte funnits nästan några bestämmelser alls som reglerar hur energi och naturresurser ska utnyttjas. Billiga och smutsiga energikällor har utnyttjats, och naturresurserna har överexploaterats, med föroreningar till följd. Det fanns av dessa skäl nästan ingen medvetenhet alls om miljöfrågor, och ingen praxis för tillämpning av miljöhänsyn. Därmed är utgångsläget svårt vid strävan att få miljöhänsyn att bli allmänt accepterat och infört i olika yrkesutbildningar. I motsats till länder som Tyskland och Nederländerna, där det finns starka miljörörelser, var det först i samband med EU-medlemskapet och införandet av EU:s miljölagstiftning som Bulgarien tvingats angripa frågan om reglering av miljöskyddet. Under denna process har man kunnat se en viss ökning av miljömedvetenheten och stödet för dithörande åtgärder i den bulgariska befolkningen. Detta ska också ses i samband med en fortlöpande betoning inom EU av en grönare ekonomi. En följd därav är att arbetsgivare börjar upptäcka fördelarna med att anta en strategi för samhällsansvar och tillämpa miljövänliga arbetssätt. Den ökade allmänna medvetenheten om miljöfrågorna gör alltså att efterfrågan på ekologisk kompetens ökar. En enkät 16 som nyligen genomfördes bland arbetsgivare visade att 66% av de företag som besvarade enkäten hade utsett en särskild person att hantera miljöfrågor, och 25% uppgav att deras företag hade en miljöpolicy och vidtog åtgärder som en del av sin strategi för samhällsansvar. Inte desto mindre lever den inställningen kvar att miljösatsningar är kostsamma och får överlämnas till de rikare länderna, medan bulgariska företag till följd av svårigheterna med omvandlingen saknar resurser för sådana. Om man tittar på införandet av EU-lagstiftningen på miljöområdet bör man notera att den omfattar över 200 lagar, med horisontell lagstiftning, vatten- och luftföroreningar, avfallsoch kemikaliehantering, bioteknologi, naturskydd, industriföroreningar och riskhantering, buller samt strålskydd. Att anpassa och införa dessa lagar nationellt var bara ett första steg, och det andra är kopplat till implementeringen av stora - och mycket dyrbara - investeringsprojekt, särskilt för hantering av avlopp och avfall. Särskilda bidrag fanns att 16 Association of Industrial Capital in Bulgaria (2008), Analysis of Challenges in the areas of corporate management and CSR - (på bulgariska) 21

22 tillgå via ISPA för sådana projekt, ibland uppgående till över 40 MEUR. 17 En utmaning i detta sammanhang var då den administrativa kapaciteten, och som det uttrycks i Monitoring Report från 2005: "avsevärd uppmärksamhet måste fortfarande ägnas åt rekryteringen av specialutbildade personalresurser" 18 De viktigaste målgrupperna här var alltså anställda på regional, lokal och kommunal nivå. Undersökningen gällande miljöutbildning visade att det fanns flera sådana särskilt riktade till eller öppna för dessa grupper. På senare år har man också kunna se en strukturell omvandling av den bulgariska ekonomin mot sektorer som förnybara energikällor och ekologiskt jordbruk, där stora bidrag kan erhållas via EU:s Cohesion Funds. Miljökompetenser kopplade till företagsbildning, företagsledning och produktion inom dessa områden växer därför. Samtidigt ligger traditionella kompetensbrister, särskilt IT-kompetens och språk, kvar på prioriteringslistan, tillsammans med mer speciella utbildningar för att höja kompetens i vissa yrken, exempelvis inom livsmedelsproduktionen. 19 Standardutbildning på miljöområdet Vid kartläggningen av program och utbildningar som främjar miljökompetens erhölls fragmentariska och tämligen otillfredsställande resultat. Detta är inte överraskande, med tanke på att området ligger utanför politikernas agendor och allmänhetens medvetenhet är låg om den växande potentialen och behovet av sådan kompetens. Allmänt kan fem olika programtyper urskiljas: nationella/statliga program; utbildningar gällande förnybara energikällor; utbildningar gällande ekologiskt jordbruk; utbildningar för byggsektorn; utbildningar inom företagen gällande miljömedvetenhet och miljöskydd. Nationella/statliga program I samband med den globala ekonomiska nedgången 2009 togs en nationell krisbekämpningsplan fram. I den finns dock inga åtgärder planerade med målet att föra ekonomin i grön riktning; inte heller i samband med åtgärder för att bevara jobben exempelvis genom bidrag till företag för personalutbildning. I sin slutliga årsredovisning konstaterar också EA att ingen av de licensierade centrumen under året har erbjudit programmet "Technologies for environmental protection", som leder till den statligt erkända examen som "ekolog". 17 ECI (2008) ; Bulgariens strävan att införliva miljölagstiftningen EG (2005): Bulgaria: Comprehensive Monitoring Report 19 EA (2009): Yearbook of activity

23 Samtidigt finns det i nästan alla NBYU-licensierade utbildningar särskilda moduler om miljöutbildning, som skiljer sig mellan olika yrken. Dessa moduler täcker exempelvis avfallshantering, hantering av farliga ämnen inom byggbranschen, energieffektivitet inom tekniska yrken och pappersåtervinning för administrativa yrken. Det är samtidigt oklart i vilken utsträckning dessa moduler faktiskt används och utvecklas vid utbildningscentrumen; svaren på enkäten indikerade ofta att modulen bara finns "pro forma". I samband med införandet av miljölagstiftningen och övervakningen av investeringsprogrammen finns det också olika kurser som riktar sig till kommunaltjänstemän. De mest omfattande utbildningarna tillhandahålls av Kommunekologernas förbund (BAMEE). Sedan 2007 har BAMEE etablerat ett utbildningscentrum för kurser i miljöfrågor. Utöver utbildningar i samband med programmering och övervakning av aktiviteter som sammanhänger med miljöhänsyn på kommunal/lokal nivå erbjuder BAMEE också utbildningar om analys av miljöeffekter, om vattenhushållning, avfallshantering, luftföroreningar, miljömedvetenhet, NATURA 2000, liksom om hela miljölagstiftningen i Bulgarien. Kurserna är öppna inte bara för offentliganställda utan också för anställda i företag som har sökt eller överväger att söka bidrag inom specifika EU-program. Inom byggsektorn igångsattes 2006 ett pilotprojekt gällande utbildning i avfallshantering, installation av biobränsleanläggningar samt solfångare, inom ramen för EU-projektet EARTH. Efter pilotskedet, då två kurser genomfördes i Varna i samarbete med Tekniska högskolan i Varna, kvalificerade sig dock de bulgariska utbildningsanordnarna för fortsatt ackreditering av de relevanta EU-organen, och kurserna har därför inte anordnats på nytt. Två program har nyligen tagits fram av Glavbolgarstroy, som är det största bulgariska byggföretaget och har ett stort centrum för yrkesutbildning. Dessutom betonade alla de centrum för yrkesutbildning som kontaktades att inom byggbranschen är ekologi och miljöhänsyn en obligatorisk modul i alla kurser, och betraktas som särskilt viktigt. Till följd av den goda tillväxt som noterats i Bulgarien på senare tid för ekologiskt jordbruk, så har flera relevanta kurser anordnats. De inriktas på grunderna för ekologiskt jordbruk, agroekologi, liksom på de krav som ställs för att erhålla EU-bidrag från EU:s strukturella och sammanhållningsfonder. En förutsättning för att kunna söka EU-bidrag är att en kurs i agroekologi har genomförts. Hittills finns bara ett begränsat antal jordbrukare som har certifierats för ekologisk produktion, men antalet växer. Ett exempel på utbildning om ekologiskt jordbruk och gröna kompetenser redovisas som god praxis (se nedan: Smakfulla bioträdgårdar). Majoriteten av programmen erbjuds som företagsegna utbildningar inom olika sektorer. Det visade sig svårt att få fram information för vatten- och energisektorerna (E.On, Toplofikacia AD, Plama Peven), eftersom sådana utbildningar oftast genomförs "på 23

24 platsen", är ganska osystematiska och inte passar inom ramarna för de alternativ som presenterades (liksom för icke formaliserade alternativ). Lukoil, landets största bränsleproducent, har en stor utbildningsanläggning med ett etablerat program för att utveckla och höja miljökunskaperna hos sina anställda. Ett intressant exempel är Chelopech Mining, som är ett dotterbolag till Dundee Precious. Detta företag genomför olika företagsegna utbildningar som berör miljöfrågor, exempelvis hantering av farliga metaller och material, återvinning av avfall, samt energihushållning. För de flesta företag som inte är direkt kopplade till energisektorn fokuserar de företagsegna utbildningarna på energieffektivitet och miljömedvetenhet. Sådana ämnen blir allt viktigare i Bulgarien. Svaren från den första specialiserade konsultfirman (Denkstatt) för företagslösningar i riktning mot hållbar verksamhet med miljöhänsyn, som genomfört utbildningar för Coca-Cola Bulgaria och medverkat i organiserandet av landets första Green Innovations Forum, bekräftar denna trend. Det finns olika utbildningar från Denkstatt, men vissa frågor som alltid återkommer är minskat koldioxidavtryck samt införandet av miljöledningssystem. Ämnet förnybara energikällor (RES) erbjuder för närvarande goda möjligheter till EUbidrag. Workshops anordnas för anställda på chefsnivå om förnybar energi. De behandlar de juridiska ramverken, möjligheterna att bygga kraftverk för vind, sol och jordvärme, möjligheterna att finansiera sådana projekt med pengar från EU:s strukturfonder liksom från offentlig-privata samarbeten och andra bidrag. Overgas, Bulgariens största naturgasproducent, är mycket aktivt när det gäller att få fram kompetens i samband med energieffektivitet och ren energiutvinning. Dess projekt "Mer kunskap för renare energi" utgör ett unikt samarbete med EA och ett privat YU-centrum; det samfinansieras också via OP. Målet är uttryckligen att minska underskottet på nödvändiga miljökompetenser på marknaden. Projektet presenteras nedan som ett exempel på god praxis. 24

25 Den gröna trenden har blivit populärare i Bulgarien under 2011, och många forum och konferenser har fått många besökare: Plattformen Cleantech.bg är ett innovativt verktyg som sammankopplar alla intressenter på området rena teknologier och hållbar utveckling. Konferensen "Cleantech Bulgaria - Marketplace, Research and Funding" var en sammanställning av alla företag och organisationer som verkar inom sektorn "ren" produktion, plus akademiska/vetenskapliga institutioner, media, offentliga organ och organisationer. Den genomfördes i november Gorichka.bg är ett informellt initiativ för att främja hållbar utveckling. Det startade 2006 som en kampanj för trädplantering. Det har sedan dess blivit allt populärare, och inbegriper idag offentliga forum för olika ämnen som har samband med hållbarhet (livsmedel, förändring, boende osv.), företagsutbildningar, mediakampanjer, filmfestivaler, bokutgivning m.m. Academy for green business är ett seminarium som sammankopplar förändringarna i näringslivet med hållbara och ansvarskännande aktiviteter, i övertygelsen att lösningar på miljöproblem innebär affärsmässiga möjligheter. Seminariet omfattar föredrag om ekologi, ekonomi, styrning, marknadsföring, kommunikation och ledarskap, framförda av erkända auktoriteter. Det finns många företag, Devnya Cement, Eco Pack, Globul, och hundratals andra, som i praktiken tillämpar gröna teknologier och riktlinjer, och som strävar efter att minska sitt koldioxidavtryck och bevara miljön. Ett antal av dem skapade den så kallade Gröna cirkeln ett samarbete mellan tidskriften Manager och företaget Globul, i syfte att stötta hållbar utveckling. Företagen har olika fokus för sina aktiviteter. Följande data från Ecorys-rapporten, Program för att främja miljökompetenser 20 ligger också helt i linje med den "gröna trenden" i Bulgarien:

26 26

27 Det är svårt att förutsäga vilka specifika gröna kompetenser som kommer att vara aktuella för olika sektorer inom näringslivet. Det som kan vara lättare att förutsäga, genom att titta på ett begränsat antal sektorer, är vilka kompetenser som kommer att behövas inom framtidens gröna ekonomi. Tabell 2.2 illustrerar de förändringar olika sektorer förväntas genomgå. Framtida kompetenser inom miljörelaterade sektorer 27

28 28

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

NEW SKILLS FOR NEW JOBS NY KOMPETENS FÖR NYA ARBETSTILLFÄLLEN ULRIKA EKSTRÖM, RAMBÖLL MANAGEMENT 2010/11/05 NEW SKILLS FOR NEW JOBS

NEW SKILLS FOR NEW JOBS NY KOMPETENS FÖR NYA ARBETSTILLFÄLLEN ULRIKA EKSTRÖM, RAMBÖLL MANAGEMENT 2010/11/05 NEW SKILLS FOR NEW JOBS NY KOMPETENS FÖR NYA ARBETSTILLFÄLLEN ULRIKA EKSTRÖM, RAMBÖLL MANAGEMENT AGENDA Bakgrund Framväxt Innehåll Innebörd SYFTE Kunskap och kännedom Större perspektiv Inspiration Förändring NY KOMPETENS FÖR

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 Promemoria 2013-03-11 Näringsdepartementet Regional tillväxt Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

EPSU:S RAPPORT ÖVER CENTRALA FRÅGOR

EPSU:S RAPPORT ÖVER CENTRALA FRÅGOR 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 EPSU:S RAPPORT ÖVER CENTRALA FRÅGOR Aktuell utveckling

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET BAKGRUND Europeiska Unionens strategiska mål, såsom det formulerats

Läs mer

Valencia Charter svensk översättning april 2006

Valencia Charter svensk översättning april 2006 V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv. Dieselverkstaden den 29 november 2010. Karin Alm Chearnley

Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv. Dieselverkstaden den 29 november 2010. Karin Alm Chearnley Ny kompetens för nya arbetstillfällen Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv Dieselverkstaden den 29 november 2010 Karin Alm Chearnley Befolkningstillväxt 2009-2025, totalt Befolkningstillväxt

Läs mer

Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning

Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning JUNI 2013 Malin Looberger Förhandlare / EU-expert Arbetsrättssektionen Sveriges Kommuner och Landsting Epost; malin.looberger@skl.se 1 1. Inledning och utmaningar

Läs mer

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna Promemoria 2012-10-12 Näringsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet Camilla Lehorst Telefon 08-405 16 30 Mobil 070-519 01 18 E-post camilla.lehorst@enterprise.ministry.se Landsbygdsnätverkets

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 Kommenterad dagordning NU 2010-05-17 Näringsdepartementet Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 6. Kommissionens meddelande om En Europeisk strategi för rena och energieffektiva fordon - Presentation av

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Validering för kompetens?

Validering för kompetens? Validering för kompetens? 2016-11-25 Nils Karlson, vd, docent Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se Projektet Kompetens för tillväxt 2012-2017 http://ratio.se/projekt/kompetens-for-tillvaxt/

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020.

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020 Örebro 2014-10-13 Ny programperiod! Nya förutsättningar! Börjar med program och plan ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ERUF

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA FRÅGEFORMULÄR Det europeiska projektet EMCOSU (Emerging Modes of Cooperation between Private Sector Organisations and Universities) Nya former för samarbete mellan Den privata

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU?

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? LIFE+ är EU:s program för finansiering av miljöprojekt i de 27 medlemsländerna. Genom publikationen LIFE and local authorities: Helping regions

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET BRYSSEL, DEN 2 DECEMBER 2002 EFFAT (EUROPEAN FEDERATION OF TRADE UNIONS IN THE FOOD, AGRICULTURE AND TOURISM SECTORS ) GEOPA (EMPLOYERS GROUP OF THE

Läs mer

Enkät för det offentliga samrådet

Enkät för det offentliga samrådet SAMMANFATTNING Enkät för det offentliga samrådet Under april juli 2015 genomförde Europeiska kommissionen ett öppet offentligt samråd om fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Samrådet var en

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Kunskapslyft ett första steg

Kunskapslyft ett första steg 2014-04-23 Kunskapslyft ett första steg Sammanfattning - Socialdemokraterna föreslår idag ett första steg i ett kunskapslyft - Inom ramen för det första steget föreslås 30 000 platser inom komvux, yrkesvux

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga

Läs mer

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.

Läs mer

Förstudie Europeiska socialfonden 2014

Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Hur använder vi Socialfondens resurser på ett bättre sätt än tidigare för att öka sysselsättningen i Västmanland? Länsstyrelsen genomför, med stöd av ESF-rådet och

Läs mer

Kent Johansson Europaparlamentariker

Kent Johansson Europaparlamentariker Europa som möjlighetsskapare EU består av 500 miljoner invånare 25 000 Skara 400 Västra Götaland Europa 2020 EU:s utmaningar för en smart & hållbar tillväxt för alla Sysselsättning: 75% av 20-65-åringarna

Läs mer

Ett europeiskt perspektiv på yrkesutbildning

Ett europeiskt perspektiv på yrkesutbildning Ett europeiskt perspektiv på yrkesutbildning Konferens om yrkesutbildning för morgondagen Stockholm den 4 december 2013 Kristina Cunningham, EU-kommissionen, Bryssel Rättslig grund för EU:s verksamhet

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Ny programperiod 2014-2020

Ny programperiod 2014-2020 Ny programperiod 2014-2020 Nord blickar framåt, Levi 17-18.9.2013 Dorota Witoldson, Europeiska kommissionen 1 Gränsöverskridande Samarbete / Interreg 2007-2013 2 Interreg vem gör vad? PARTNERSKAP KOM:

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Roland BLADH 30 augusti 2012. Roland.Bladh@ec.europa.eu

Roland BLADH 30 augusti 2012. Roland.Bladh@ec.europa.eu Europa 2020 och Socialfonden Roland BLADH 30 augusti 2012 DG Employment, Social Affairs and Inclusion Roland.Bladh@ec.europa.eu www.ec.europa.eu/social europa eu/social Sammanhållningspolitiken 2014-20

Läs mer

Vuxenutbildning efter reformerna

Vuxenutbildning efter reformerna Vuxenutbildning efter reformerna Lägesbeskrivning ur SKL perspektiv Gymnasieskola, gymnasiesärskola,särvux Kompetensförsörjning Regionförbundet Västerbotten, Skellefteå 24 feb 2011 mats.soderberg@skl.se

Läs mer

DITT FÖRSTA EURESJOBB

DITT FÖRSTA EURESJOBB DITT FÖRSTA EURESJOBB Vanliga frågor Allmänt Var hittar jag information om Ditt första Euresjobb (Your first Eures job, YfEj)? Du kan hämta information från EURES-portalen: http://eures.europa.eu eller

Läs mer

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige Upplägg EU-kommissionens roll EU:s väg ur krisen Europa 2020 EU:s budget Tre nyckelaktörer Europeiska kommissionen främjar gemensamma

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Programmet för livslångt lärande. Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn

Programmet för livslångt lärande. Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn Programmet för livslångt lärande Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn Vilka möjligheter finns? För individer: studiebesök fortbildningskurser job shadowing praktik

Läs mer

Europeiska och regionala prioriteringar

Europeiska och regionala prioriteringar www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Merservice inom LSS och särskilda boenden

Merservice inom LSS och särskilda boenden Merservice inom LSS och särskilda boenden Anställningsenheten, JobbMalmö Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-22 1.2 Jahangir Hosseinkhah Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer Christian Svanfeldt Europeiska kommissionen Regional- och stadspolitik Regional & SKL, Stockholm 18 November 2014 EU:s urbana

Läs mer

Validering Arbetsmarknadspresidie 27 maj 2011

Validering Arbetsmarknadspresidie 27 maj 2011 Validering Arbetsmarknadspresidie 27 maj 2011 Björn Dufva Hellsten, VD Meritea AB 8 arbetsdagar inom Meritea Civilekonom Sprängämne, Lokalvård, Kommun Företagsledning, Ekonomi, Marknad, Utveckling, Tel

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad

Läs mer

På väg mot en kvalifikation

På väg mot en kvalifikation På väg mot en kvalifikation SeQF-konferens 11 november 2015 På väg mot en kvalifikation Cristina Pontis, undervisningsråd, Skolverket Mot en yrkesexamen? Person A: Yrkesprogram på gymnasieskolan Person

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram Rekrytering och kvarhållning En handlingsram 1.1 Allas tillgång till sjukvård är en grundläggande mänsklig rättighet, som utgör en väsentlig del av den europeiska sociala modellen. Alla relevanta aktörer

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17. Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling

Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17. Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17 Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling VÄSTRA GÖTALAND 1,6 milj invånare. 49 kommuner Lång tradition inom industri och

Läs mer

Inför en modell för korttidsarbete

Inför en modell för korttidsarbete Socialdemokraterna Stockholm 2012-10-16 Inför en modell för korttidsarbete Regeringens passivitet riskerar jobben ännu en gång Hösten 2008 inleddes en våg av varsel som fick stora effekter på Sveriges

Läs mer

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår

Läs mer

Validering med värde SNS 3/9 2015. Elin Landell, särskild utredare. Utbildningsdepartementet

Validering med värde SNS 3/9 2015. Elin Landell, särskild utredare. Utbildningsdepartementet Validering med värde SNS 3/9 2015 Elin Landell, särskild utredare Ett övergripande utredningsuppdrag Kartlägga valideringsinsatser Lämna förslag som möjliggör för fler att få sin kompetens validerad effektivare

Läs mer