NUTRITIONSHANDBOK. för personal inom särskilt boende NUTRITIONSHANDBOK

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NUTRITIONSHANDBOK. för personal inom särskilt boende NUTRITIONSHANDBOK"

Transkript

1 för personal inom särskilt boende

2 Flik 1 Introduktion Denna Nutritionshandbok är till för att underlätta i det dagliga arbetet för alla som på något sätt arbetar med mat och näring för äldre inom särskilt boende, t.ex. omsorgspersonal och sjuksköterskor. Handboken innehåller riktlinjer och hjälpmedel för att arbeta med näringsproblem som kan uppstå hos gamla och sjuka människor. Första delen (grönmarkerad i innehållsförteckningen) innehåller riktlinjer och hjälpmedel för att förebygga näringsproblem. Den andra delen (rödmarkerad i innehållsförteckningen) fokuserar på nutritionsbedömning och de åtgärder och ordinationer som kan vara aktuella då näringsproblem uppstått. Blanketter numreras efter vilken flik de hör till. Kopiera gärna upp blanketterna i några ex av varje och förvara bakom flik 20. Hela Nutritionshandboken finns också på intranätet! Om du vill fördjupa dig i något ämne, t.ex. kostbehandling vid någon särskild sjukdom, kan du använda dig av Livsmedelsverkets bok Mat och Kostbehandling för Äldre som delats ut till alla avdelningar på Halmstads Kommuns äldreboenden. Se också boken Varför vill Asta inte äta som också delats ut. Har du idéer på hur handboken kan förbättras? Handboken skall hållas levande och anpassas efter de behov som sjuksköterskor och omsorgspersonal möter i sin vardag. Hör därför gärna av dig till dietist eller MAS om du har synpunkter och idéer på vad som skulle göra handboken ännu bättre. Handboken är framtagen av leg.dietist Stina Nilsson, inom stimulansprojektet Kost & Nutrition på Hemvårdsförvaltningen.

3 Innehåll: FLIK 1 Introduktion och innehåll F Ö R E B Y G G A N D E N U T R I T I O N S B E D Ö M N I N G O C H Å T G Ä R D E R 2 Måltidsordning 3 Nattfasta Bilaga Mätning av nattfasta 4 Måltidernas innehåll 5 Drycker och vätska Bilaga Vätskelista 6 Mellanmål 7 Måltidsmiljö Bilaga Checklista - måltidsmiljö 8 Riskbedömning - nutrition Bilagor MNA-sf + instruktioner Checklista nutritionsutredning Vårdplan - nutrition 9 Längd, vikt och BMI Bilagor Längd, vikt, BMI-mall Lathund för längdmätning via knähöjden 10 Kostregistrering Bilagor: Kostregistreringsmall Energiguide Lathund för beräkning av energibehov 11 Grundläggande koståtgärder 12 Berikning av vanlig mat 13 Kosttillägg 14 Muntorrhet och munvård 15 Illamående 16 Förstoppning och diarré 17 Tugg- och sväljsvårigheter 18 Specialkoster Kopieringsex. av bilagorna

4 Flik 2 Måltidsordning Måltiderna ska fördelas jämnt över dagen. En jämn måltidsordning är en viktig del i att förebygga näringsproblem, vilket innebär att mellanmålen har minst lika stor betydelse som huvudmålen. Det ska finnas tillgång till mellanmål även andra tider på dygnet i boendet, än de tider som anges här. Måltid Tidsintervall Frukost 07,00-08,30 Mellanmål 09,30 11,00 Middag 12,00 13,30 Mellanmål 14,00 15,00 Kvällsmat 17,00 18,30 Kvällsmål 20,00 21,30 TIPS! Läs också om nattfasta!

5 Flik 3 Nattfasta Nattfastan är den tid som går mellan ena dagens sista mål och nästa dags första. Många äldre kan inte äta så mycket åt gången och därför är det viktigt att sprida ut måltiderna jämnt över dygnet. Kom också ihåg att orolig nattsömn kan bero på hunger. Nattfastan bör inte överstiga 11 timmar. Ett exempel: Gunnar äter en kvällsmacka klockan 21,00. Morgonen efter äter han frukost klockan 7,30. Det innebär att hans nattfasta är 10,5 timmar. Om ni efter genomförd mätning av nattfastan märker att nattfastan är för lång, sätt er ner med avdelningens enhetschef och gå igenom följande punkter. Det bästa sättet att korta nattfastan är att hitta en ny rutin, till exempel en Sängfösare eller en morgonhutt. Individuella lösningar är naturligtvis också viktiga. Förslag på hur man kan förkorta nattfastan: Servera något att äta eller dricka på sängkanten före uppstigning, t.ex. nyponsoppa, filmjölk eller en smörgås Kanske kan den som lägger sig tidigt väckas vid 21-tiden och erbjudas något att dricka, t.ex. mjölk, nyponsoppa eller näringsdryck Erbjud nattmacka och ett glas mjölk till den som behöver omvårdnad på natten eller bara vaknar. Den som vaknar tidigt men somnar om framåt morgonkvisten kan serveras en förfrukost på sängkanten. Erbjud kvällsmål! Visa gärna på en bricka vad som finns att välja på. Det är mycket troligare att brukaren tackar ja om han/hon ser det som erbjuds. TIPS! Bilaga 3.1 är en blankett du kan använda för att mäta nattfastan.

6 Hemvårdsförvaltningen Hur man mäter nattfasta Använd blanketten 3.1 för att mäta nattfastan. När man ska mäta nattfastan måste all personal som jobbar under dygnet informeras. Mät från första dygnets första mål till nästa dygns första. Blanketten består av en tidsaxel där man sätter kryss varje gång man serverar ett huvudmål, mellanmål eller nattmål. Hur lång är nattfastan? Räkna ihop timmarna. De skuggade fälten symboliserar rekommenderad måltidsordning. Ligger brukarens måltider utanför de skuggade fälten? Vad kan i så fall bli bättre? Saknas något mål helt och hållet? Hur kan man göra för att införa det målet i så fall? Diskutera i arbetsgruppen och ta vid behov hjälp av dietist för att hitta lösningar. TIPS! Se förslagen på föregående sida på hur man kan bryta nattfastan.

7 Flik 4 Måltidernas innehåll Frukost Vid frukostmålet skall följande huvudalternativ finnas att välja på: Kaffe och te (inklusive socker, kaffegrädde) Mjölk och/eller mjölkprodukter Mjukt och hårt bröd Smör eller margarin med 70-80% fetthalt Ost, marmelad och köttpålägg Juice och/eller frukt Gröt eller välling, flingor och välling Mos/Sylt Ägg (2-3 ggr/vecka), kaviar Mellanmål - förmiddag Mellanmålet kan bestå av t.ex. frukt, fruktdrink, smörgås, yoghurt, näringsdryck, varm choklad, kaffebröd osv. Middag och Kvällsmat Till middag och kvällsmat skall serveras följande: Huvudkomponent så som fisk, kött, fågel eller vegetariskt alternativ Potatis, ris eller pasta ska komplettera huvudkomponenterna i varje måltid eller ingå som en del i en maträtt, t.ex. Janssons Frestelse, lasagne osv. Grönsaker, kokta och råa grönsaker ska komplettera huvudkomponenterna i varje måltid eller ingå som en del i t.ex. grytor eller blandrätt. Rikligt med sås

8 Tillbehör som t.ex. ättiksgurka, lingon, rödbetor, gelé och äppelmos ska erbjudas till de rätter där det brukar ingå som en normal komponent. Smör, bröd och dryck ska ingå i alla måltider. Dessert ska serveras efter minst en huvudmåltid per dag. Den dag soppa till middag serveras ska en matigare efterrätt som t.ex. pannkaka, ostkaka eller puddingar serveras. Mellanmål - eftermiddag Kaffe och te (inklusive socker, kaffegrädde) Kaka, vetebröd eller liknande Kvällsmål Kvällsmålet kan till exempel innehålla följande: Valfri dryck; kaffe, te, choklad, mjölk, juice m.m. Bröd (hårt eller mjukt) med margarin (80 % fetthalt) och pålägg Frukt, yoghurt, fil, välling, glass eller hemmagjord näringsdrink Nattmål/Förfrukost Följande ska finnas tillgängligt på natten för den som behöver det Mjölk, Välling, Nyponsoppa el.dyl. Smörgås

9 Flik 5 Drycker Det är viktigt att servera dryck även mellan måltiderna. Som törstsläckare är vatten det bästa alternativet, men det ger ingen energi. Undvik att servera lätt/light-drycker eftersom drycker är också en viktig källa till energi och näring. Mjölk och mjölkprodukter innehåller, förutom bra energi, också viktiga vitaminer och mineraler och är ett bra alternativ för den som uppskattar det. Nyponsoppa och juice är goda källor till C-vitamin. Exempel på drycker som ger både energi och näring Mjölk (40-60 kcal/dl) Nyponsoppa (50 kcal/dl) Juice (50 kcal/dl) Exempel på drycker som ger enbart energi Lättöl (30 kcal/dl) Saft (40 kcal/dl) Lättdryck (30 kcal/dl) Läsk (40 kcal/dl) Exempel på drycker som varken ger energi eller näring Vatten och mineralvatten Lightdrycker utan kolhydrater Kaffe och te I genomsnitt behöver man 30 ml/ vätska per kg kroppsvikt. Räkna ut en persons vätskebehov så här: Vikten i kg x 30 = vätskebehov i ml, per dygn Till exempel: Elof väger 78 kg. 78 kg x 30 ml/kg kroppsvikt = 2340 ml (2,34 l) TIPS! Bilaga 5.1 är en vätskelista du kan använda för att mäta vätskeintag under ett dygn. OBS! Vätska i mat räknas också in i dagsintaget!

10 Flik 6 Förslag på mellanmål Cirka hälften av dagens energi och näring skall komma från frukost och mellanmåltider. Det är därför viktigt att omsorgspersonalen beställer hem näringsrika livsmedel med variation till dessa mål. För den som har dålig aptit, svårt att tugga eller svälja, och/eller har gått ner i vikt är mellanmålen extra viktiga. Här är några förslag på energi- och näringsrika mellanmål: Delikatessyoghurt, mezeyoghurt eller multiyoghurt Kräm med kaffegrädde Konserverad frukt med kaffegrädde eller glass Chokladpudding/Vaniljpudding Ostkaka Äppelmos blandad med lite vispgrädde Filmjölk med krossade pepparkakor Varm choklad med vispgrädde Salta nötter eller några oliver Buljong med lite kaffegrädde och salta kex Hemmagjorda näringsdrinkar, se recept

11 Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de ganska bra näringsmässigt, men framför allt väldigt goda och uppskattade. Näringen måste ju hamna i magen, annars gör den ingen nytta! Basen i drycken är oftast mejeriprodukter. De är rika på vitaminer och mineraler som äldre behöver, och innehåller både protein, fett och kolhydrater. Framför allt används standard- eller mellanmjölk, mild yoghurt och vispgrädde. Glass är också gott och ger, förutom näring, kyla till drinken. Maximalt med energi För att förbättra näringsvärdet kan man tillsätta berikningspulver. Pulver av karaktären majsvälling kan vara berikad med vitaminer och mineraler. Energipulver ger bara kolhydrater, men har goda sensoriska egenskaper. Ägg eller äggula förbättrar näringsvärdet men kan medföra hygieniska risker med hanteringen. Proteinpulver och skummjölkspulver kan också användas för att öka proteininnehållet. Rapsolja innehåller maximalt med energi och har en god fettsammansättning. En matsked rapsolja innehåller ca 135 kcal. Önskas en mindre energirik variant till vissa vårdtagare går det oftast bra att späda drycken med mjölk. Smaksättning Som smaksättning används oftast frukt eller bär. Var noga med att mixa bären eller frukten så att drycken blir helt slät, annars kan äldre med sväljsvårigheter sätta drycken i halsen. Frukt och bär kan tillsättas färsk eller styckfryst, som sylt, mos, konserv, puré eller juice. Frukt- och bärsmak kan också tillföras med saft och saftessenser. Smaksättning kan också ske med kaffe (snabbkaffepulver), kakao, drinkmixer, essenser för hemmagjord likör och essenser för kaffedrinkar. Drinkarna kan sötas med socker, flytande honung, sirap, energipulver, skummjölkspulver mm. Var uppmärksam på att vissa bär innehåller kärnor som kan verka irriterande för sväljfunktion, fastna i tänderna, eller lägga sig under en tandprotes. Hygien Tänk på hygienen när du gör drinkar. Ta helst inte i livsmedlen direkt med händerna, utan häll direkt ur förpackningen, använd verktyg eller engångshandskar. Drycken är ett känsligt livsmedel, så färdig dryck ska förvaras i kyl. Låt inte ett glas stå framme hos vårdtagaren hela natten! När du använder en mixer ska flytande ingredienser hällas i bägaren först. Det är då lättare att finfördela frukt och bär, och maskinen behöver inte arbeta lika hårt.

12 Säröbomber Fruktdrink (1 portion) Näringsdrink (1 portion) 210 kcal (205 g. färdig dryck) 360 kcal (165 g. färdig dryck) 9 g. protein, 22 g. kolhydrat, 8 g. fett 6 g. protein, 26 g. kolhydrat, 26 g. fett 1,3 dl mjölk (3 %) 1 äggula 1-2 msk Findus ½ dl grädde Majsvällingspulver ½ dl fil 1 dl bär eller frukt 3-4 msk konc. juice (frysta bär går bra) Smaka av med socker Smaka av med socker Fildrink (1 portion) Apelsin/Ananasdryck (10 portioner) 275 kcal (125 g. färdig dryck) 200 kcal (150 g. färdig dryck) 3 g. protein, 19 g. kolhydrat, 21 g. fett 4 g. protein, 22 g. kolhydrat, 11 g. fett ½ dl grädde 1 liter mjölk (3 %) ½ dl fil eller yoghurt 2 dl vispgrädde 1 msk konc. juice eller nektar 5 msk strösocker Smaka av med socker 3 tsk vaniljsocker (Späd med mjölk om du vill ha drinken tunnare) 2 dl konc. ananas- eller apelsinjuice (Låt gärna en klick glass smälta i glaset) Blanda till slät konsistens. Använd mixer om drinken innehåller frukt eller bär, är alla ingredienser flytande från början kan man blanda direkt i glaset. OBS! Läkemedelskommitén informerar: När Säröbomber är tänkta att användas istället för sömnmedel hos patienter som sedan tidigare regelbundet behandlas med dem, kom ihåg att trappa ut sömnmedlen, annars kan såväl reboundfenomen som utsättningssymtom uppstå se FAS UT. Boken kan beställas på Kontakta alltid sjuksköterska innan sådana här åtgärder vidtas.

13 Sängfösare (ca 10 portioner) 4 dl standard eller mellanmjölk 4 dl mild yoghurt (ev. med smak) 1 dl vispgrädde 1 dl rapsolja 5 dl frysta bär 1 dl socker eller till lagom sötma Häll i mjölk, yoghurt, vispgrädde, rapsolja och socker i mixerbägaren och mixa. Tillsätt frusna bär och mixa en minut eller tills alla bären är helt finfördelade. Innehåll per portion (130 g färdig dryck) 210 kcal 3,1 g protein 14 g kolhydrat 15 g fett Kombinationen mjölk/yoghurt kan anpassas efter den konsistens som önskas. Fil kan användas istället för yoghurt. Vispgrädde och/eller rapsolja ska användas för att få upp energiinnehållet. Vispgrädde smakar bra, men rapsoljan har en bättre fettsammansättning och består av 100 % fett. Det går också bra att blanda i glass. För extra energi kan 2 msk berikningspulver per portion tillsättas. Milkshake (ca 10 portioner) 4 dl mellan eller standardmjölk 3 dl mild naturell yoghurt 7 dl gräddglass 1 dl vispgrädde 2 dl sylt/mos Kör i mixer till jämn konsistens. Innehåll per portion (135 g färdig dryck) 190 kcal 3,9 g protein 21 g kolhydrat 10 g fett Konsistensen kan justeras med proportionerna mellan mjölk och yoghurt. För extra energi kan 2 msk berikningspulver per portion tillsättas.

14 Banan-milkshake (ca 10 portioner) 4 dl mellan eller standardmjölk 6 dl gräddglass 2 dl vispgrädde 4 mogna bananer Kör i mixer till jämn konsistens. Innehåll per portion (130 g färdig dryck) 200 kcal 3,2 g protein 18 g kolhydrat 13 g fett För extra energi kan 2 msk berikningspulver per portion tillsättas. Shake med juice (ca 10 portioner) 4 dl mellan eller standardmjölk 4 dl filmjölk eller yoghurt 1 dl vispgrädde 1 dl rapsolja 2 dl koncentrerad juice, saft eller måltidsdryck 1/2 dl socker eller till lagom sötma Kör allt utom juice och socker i mixer till jämn konsistens. Tillsätt juice och mixa. Söta med socker till lagom sötma. Innehåll per portion (130 g färdig dryck) 204 kcal 3,2 g protein 14 g kolhydrat 15 g fett För extra energi kan 2 msk berikningspulver per portion tillsättas.

15 Flik 7 Måltidsmiljö och trivsel Måltidsmiljön och maten är av stort värde för äldre. Med stigande ålder avtar andra vardagsaktiviteter och matens betydelse blir större, både socialt och för aptiten. Måltiderna ska präglas av lugn och ro. Hemmiljö med anpassade möbler och serveringsartiklar anpassade för äldre är värdefulla detaljer för måltidsmiljön. Många äldre måste få gott om tid på sig vid måltiderna. Stress kan orsaka att en person tappar aptiten och det bör därför inte vara för många personer involverade i själva matsituationen. Det är viktigt är att man som omsorgspersonal inte ansvarar för flera matningar samtidigt. Vid matning ska samma personal i största möjliga mån mata samma brukare. De flesta av oss, men inte alla, trivs med att äta tillsammans med andra. Om någon vill äta i enskildhet på grund av sjukdom, oro eller oförmåga att äta fint måste detta respekteras. Så även om någon upplever någon annan som störande vid matbordet och vill byta plats. Alla trivs inte med alla och sällskapet är en viktig miljöfaktor. TIPS! Bilaga 7.1 är en checklista du kan använda som underlag för diskussioner i arbetsgruppen!

16 Flik 8 Riskbedömning, nutrition Med blotta ögat upptäcks viktminskningar inte tillräckligt snabbt. Inte heller kan vi se om en person är felnärd. För att försöka hitta de personer som sannolikt är i riskzonen för undernäring, alternativt redan är undernärda, används MNA-SF (Mini Nutritional Assessment Short Form). När bedömningen görs kan också Bergerskalan (se bilaga) behöva användas, för skattning av mentala åldersförändringar. Tre av sex frågor i MNA-SF syftar på förändringar som uppkommit de sista tre månaderna varför det är lämpligt att utföra MNA-SF var tredje månad, i kombination med viktkontroll, eller oftare om personal eller sjuksköterska anser det vara befogat. Kom ihåg att viktkontroll och MNA-bedömningen är ett erbjudande till brukarna, om någon tackar nej skall detta dokumenteras. Bedömningen görs av avdelningspersonalen och om poängen blir 11 eller lägre genomförs en kostregistrering 2-4 dagar. Tillsammans med sjuksköterska görs därefter en fördjupad nutritionsbedömning. Steg 1, Riskbedömning MNA-SF (bilaga 8.1) Viktkontroll och BMI-beräkning (se flik 9) Dokumentera resultatet i Magna Cura. Vid 11 poäng eller lägre i MNA-bedömningen är nästa steg att göra en kostregistrering. Resultatet kan man sedan använda för att bestämma hur man ska gå tillväga för att förbättra energi- och näringsintaget. Steg 2, Nutritionsutredning Fyll i en kostregistrering under 2-4 dagar. Det är bättre med två väl ifyllda dagar än fyra mindre bra. Beräkna personens energibehov. Jämför behov och intag. Är det någon skillnad? (Se flik 10). Diskutera med sjuksköterska och/eller dietist vilket sätt som är det bästa för att förbättra energiintaget för brukaren, använde bilaga 8.2 som diskussionsunderlag. OBS! Dokumentera resultatet av kostregistreringen samt alla åtgärder i HSL-journalen i Magna Cura. Om åtgärd ej kan vidtas ska även detta dokumenteras.

17 Åtgärder och ordination vid malnutrition När nutritionsbedömning och utredning gjorts kan en eller flera av följande åtgärder vara aktuella. Använd bilaga 8.2 som diskussionsunderlag i arbetsgruppen. Sjuksköterska diskuterar åtgärder med omsorgspersonal och tar vid behov kontakt med läkare, dietist, logoped eller sjukgymnast för rådgivning. Även tidigare vårdgivare kan behöva konsulteras om information saknas i epikrisen. Sjuksköterskan ordinerar också kosttillägg vid behov. Alla åtgärder skall dokumenteras i HSL-journalen i Magna Cura. Byte av kosttyp, t.ex. E-kost Byte av konsistens p.g.a tandstatus eller dysfagi Servering av specialkost Extra mellanmål Extra nattmål Extra kvällsmål Näringsdryck, komplett eller klar Berikningsprodukter Standardprodukter, ej light Saliversättning Läkemedelsgenomgång Sittställning Byte av matplats, förändrad måltidsmiljö Ändrad färg på tallrik Äthjälpmedel TIPS! Använd bilaga 8.2 som diskussionsunderlag i arbetsgruppen.

18 Flik 9 Längdmätning Längd noteras och journalförs vid inflyttning. Be gärna anhöriga om hjälp, vid ankomstsamtal eller liknande. Kanske kan brukaren själv svara. Herrar minns ofta hur långa de var när de gjorde lumpen och damer minns kanske längden i passet. Om det finns uppgift om både nuvarande längd och längd i ungdomen, skall den sistnämnda noteras. Det är den längsta längden man haft under livet som skall användas för beräkning av BMI. Journalför i Magna Cura, under Mätvärden. Instruktion för mätning av längd Korrekt kroppslängd skall mätas stående fullt uppsträckt, utan skor eller huvudbonad och med ryggen vilande mot ett fast stöd, till exempel en vägg. Kan personen inte stå rakt? Om det inte går att mäta längden på detta sätt, t.ex. om personen inte kan stå upp eller är mycket krokig, kan man istället mäta knähöjden. Bläddra vidare så får du veta hur man gör. Det finns en viss felmarginal i alla alternativa sätt att mäta längd på, men huvudsaken är att man är noggrann och konsekvent i hur man mäter. Det kan fela på några centimeter vilket påverkar BMI-resultatet med någon eller några decimaler, men kom ihåg att BMI-kontroll är en av flera faktorer man väger in i en nutritionsbedömning. Trots felmarginalen är längdmätning på detta sätt av stor betydelse för den samlade bedömningen av nutritionsstatus.

19 Hur man mäter kroppslängd via knähöjden Knähöjden mäts med knä och fotled i 90 graders vinkel. Personen kan sitta eller ligga. Använd en mätstav som finns att låna på Skyttevägen 32. Ena sidan av mätstaven placeras under fotsulan och den andra på övre delen av knäet. Mätstaven ska ligga tätt intill benet, hållas parallellt med underbenet och ligga på knäet med ett lätt tryck. Mät tre gånger och använd medelvärdet. Anteckna längden i Magna Cura, och beräkna BMI. Notera även BMI-värdet i journalen. Samtliga värden dokumenteras under Mätvärden. OBS! Längden behöver bara mätas en gång per brukare! Längd i cm beräknas enligt följande formel: Kvinnor: Kroppslängd = (1,83 x knähöjden i cm) (0,24 x ålder) + 84,88 Män: Kroppslängd = (2,03 x knähöjden i cm) (0,04 x ålder) + 64,19 TIPS! Använd bilaga 9.2 för att räkna ut längden steg för steg.

20 Viktkontroll Vikten kan förändras fort. Om man rutinmässigt kontrollerar vikten var tredje månad har man bra chans att hitta brukare som börjar gå ner i vikt. Om vikten förändras skall sjuksköterska kontaktas. All ofrivillig viktförlust över 0,5 kg/år är ett observandum, oavsett utgångsvikt. Sjuksköterska ansvarar för att vikten kontrolleras och journalförs vid inflyttning. Därefter rekommenderas att man kontrollerar vikten var tredje månad. Anteckna vikten i Magna Cura varje gång, under mätvärden! Det viktigaste är att man tar vikten vid samma tidpunkt varje gång, men allra bäst är på morgonen. Instruktion för mätning av vikt Vikten tas på morgonen, efter toalettbesök men före frukost. Vikten skall tas när personen är iklädd underkläder eller nattkläder och utan skor Ta vikten vid samma tid varje gång! Saknar ni våg??? På Skyttevägen 32 finns en lättanvänd rullstolsvåg att låna. Den går att ta med sig i en vanlig personbil. Det finns också en vanlig personvåg att låna. Glöm inte att räkna ut BMI och föra in i journalen. Instrument för att mäta längden finns också att låna på Skyttevägen 32, eller hör med enhetschefen om det finns väggfast mätsticka på boendet där du arbetar. TIPS! Blankett 9.1 är ett formulär du kan använda vid mätning av längd, vikt och BMI. Lämna formuläret till sjuksköterskan när mätningen är klar. Sjuksköterskan ansvarar för att journalföra längd, vikt och BMI i Magna Cura, under mätvärden.

21 Hur man beräknar BMI BMI betyder body mass index och används för att bedöma en persons vikt i förhållande till hans/hennes längd. Om en individ har ett BMI som är lägre eller högre än vad som anses normalt kan energiintaget för personen behöva justeras. Enbart lågt BMI, utan förekomst av viktförlust eller ätsvårigheter behöver inte betyda undernäring! BMI räknas ut i samband med kontroll av vikten och dokumenteras i Magna Cura. Om det finns uppgift om både nuvarande längd och längd i ungdomen, använd den äldsta längden för beräkning av BMI. Med stigande ålder är det vanligt med kotkompressioner och kutryggighet, vilket kan ge ett falskt lågt mätvärde. Riktlinjen för BMI för vuxna över 70 år = 22 eller över! (Vuxna mellan år: 20-25) Så här räknar du ut BMI: vikt (kg) / längd (m)² = BMI Så här kan man också ställa upp ekvationen: vikt (kg) längd (m.) x längd (m.) Ett exempel: Elsa väger 53 kg och är 167 cm lång 53 / (1,67 x 1,67) = BMI 19 Är personen amputerad??? Vid beräkning av BMI för en person med amputation, kontakta dietist så får du hjälp. Saknar ni våg och längdmätare??? På Skyttevägen 32 finns en lättanvänd rullstolsvåg att låna. Den går att ta med sig i en vanlig personbil. Det finns också en vanlig personvåg, mätstavar och portabel längdmätare att låna. Du kan också höra med enhetschefen om det finns väggfast mätsticka på boendet där du arbetar.

22 Flik 10 Kostregistrering En kostregistrering utförs när man misstänker att en person äter för lite. Resultatet kan man sedan använda för att bestämma hur man ska gå till väga för att förbättra energiintaget. En kostregistrering kan aldrig visa exakt hur mycket energi som intas men man får en bra uppfattning om den är noggrant ifylld. Om klockslagen är väl ifyllda är det också lätt att se om måltider fattas och när man kan lägga in extra mål. Bilaga 10.1 är en mall för kostregistrering Bilaga 10.2 är en guide för att beräkna kalorimängden i det man skrivit ner Bilaga 10.3 används för att beräkna energibehovet, så man har något att jämföra med Fyll i en Kostregistrering i 2-4 dagar. Ju noggrannare desto bättre! Två väl ifyllda dagar är bättre än fyra mindre bra. Bläddra vidare så hittar du blanketter. Beräkna personens energibehov. Använd lathunden för beräkning av energibehov. Jämför behov och intag. Är det någon skillnad? Diskutera med sjuksköterska och/eller dietist vilket sätt som är det bästa för att förbättra energiintaget för just den här individen. TIPS! Använd bilagorna för att göra en kostregistrering! ETT TIPS TILL! På Skyttevägen 32 finns digitala hushållsvågar att låna om man vill göra en riktigt noggrann registrering!

23 Flik 11 Grundläggande koståtgärder Servera tre mellanmål om dagen och sprid dom väl över dygnet. Läs mer om mellanmål under flik 6. Lägg upp små portioner på tallriken. En stor portion kan ha aptitdämpande effekt. E-kost ordineras av sjuksköterska eller dietist. Lägg upp maten fint och servera med orden Smaklig måltid. Personalens attityd till maten påverkar smakupplevelsen. Maten bör vara energität så berika extra med olja, margarin och/eller grädde. Om E-kost är beställd är middag och kvällsmat redan berikad men mellanmålen ansvarar omsorgspersonalen för att berika. Se flik 12. Tänk på drycken! Viss dryck ger mycket energi, annan ingen alls. Läs mer under flik 5. Ha gärna kryddor på bordet så att den som vill kan smaksätta extra själv. Erbjud en aptitretare i form av något salt eller syrligt, t.ex. en sillbit, lite citrondricka, en ostbit eller några salta kex. Erbjud kosttillägg vid behov. Ges efter ordination av sjuksköterska, dietist eller läkare. Om smaken på klara näringsdrycker upplevs för skarp kan den spädas med sockerdricka/mineralvatten eller frysas till sorbet. Komplett kosttillägg kan spädas med mjölk eller frysas till glass för den som har svårt att dricka drycken som den är. Kom ihåg! Nedsatt aptit är vanligt hos äldre, t.ex. vid sjukdomar med inflammation, infektion, depression, smak- och luktförändringar osv. Förstoppning är ytterligare ett tillstånd som ger försämrad aptit. Nedsatt aptit kan även förstärkas om man under lång tid äter och dricker dåligt. Även läkemedel kan påverka aptiten negativt. Diskutera med ansvarig läkare!

24 Flik 12 Berikning av vanlig mat Det finns många sätt att göra maten mer energirik. Här är några exempel: Använd inte lättprodukter. Välj t.ex. standardmjölk istället för lättmjölk Gör välling eller gröt på mjölk eller gräddmjölk istället för vatten och/eller tillsätt lite olja. Servera mezeyoghurt, delikatessyoghurt eller multiyoghurt som mellanmål Välj gärna pålägg med högre fetthalt t.ex. gräddost, leverpastej och korv Servera energirika drycker som mjölk och juice till maten Blanda en äggula eller en klick margarin i potatismoset Ta en klick smör på kokta grönsaker eller potatis Sjuksköterskan kan ordinera E-kost till den som äter små portioner Se här vilken skillnad det kan bli: En portion havregrynsgröt kokt på vatten = 130 kcal En portion havregrynsgröt kokt på mjölk (3%)= 280 kcal En portion havregrynsgröt kokt på mjölk (3%) och 1 tsk rapsolja = 325 kcal (exemplen är beräknade utifrån 1 dl. gryn och 2,5 dl. vätska).

25 Kalorimängd i olika berikningar En standardportion middag eller kvällsmat innehåller kcal. För den som har dålig aptit kan man göra en liten portion mer näringsrik genom att berika på olika sätt. Här är några exempel på hur många kalorier olika livsmedel innehåller. Välj den berikning som passar bäst: Äggula 1 st 50 kcal Olja 1 tsk 45 kcal Olja 1 msk 135 kcal Smör/Margarin (80 %) 1 tsk 36 kcal Smör/Margarin (80 %) 1 msk 108 kcal Vispgrädde 1 msk 57 kcal Kaffegrädde 1 msk 20 kcal Resource Berikningspulver 2 msk 45 kcal Resource Energipulver ½ dl 95 kcal Resource Proteinpulver 2 msk 35 kcal Findus Berikning 2 msk 45 kcal TIPS! Sjuksköterskan kan ordinera E-kost till den som äter små portioner.

26 Flik 13 Kosttillägg och berikningsprodukter Den som av olika skäl har svårt att täcka sitt energi- och näringsbehov med vanlig mat kan behöva kosttillägg under en tid. Sjuksköterskan ordinerar kosttillägg efter en medicinsk bedömning och ansvarar för att följa upp ordinationen. I första hand ska man alltid försöka göra den vanliga maten så energirik som möjligt och se över måltidsordning, nattfasta och eventuellt behov av konsistensanpassning. Se flik 12 för tips på hur man berikar vanlig mat. Sjuksköterskan ska alltid kontaktas när en brukare går ner i vikt, äter sämre eller på annat sätt visar tecken på att inte täcka sitt energi- och näringsbehov. Vilken typ av kosttillägg som ska användas bestäms efter utredning av den enskilda individens specifika behov. I möjligaste mån bör dietist tillfrågas p.g.a. att vissa sorter kan vara direkt olämpliga i vissa sammanhang. TIPS! Bläddra vidare och läs om de olika sorterna som finns!

27 När ska man använda vad??? Klara drycker Innehåller endast energi och används om brukaren äter av all annan mat och bara behöver ett energitillskott. Klara drycker ersätter inte vanlig mat men kan användas som måltidsdryck eller mellanmål. Kompletta drycker Innehåller både protein, fett och kolhydrater och kan vid behov ersätta en måltid, men används först och främst som mellanmål Det finns många olika sorters kompletta drycker och de har olika användningsområden. Vid behov av rådgivning kan du kontakta dietist eller leverantören av näringsdrycken. Sjukdomsspecifika drycker Det finns ett flertal drycker avsedda för olika sjukdomstillstånd. Om det är motiverat eller inte att använda dessa måste bedömas i varje enskilt fall. Vid behov av rådgivning kan du kontakta dietist eller leverantören av näringsdrycken. TIPS! Bläddra vidare så hittar du en lista över de kosttillägg vi har upphandlade just nu.

28 Näringsinnehåll per 100 g. i våra upphandlade kosttillägg Hemvårdsförvaltningen Kompletta näringsdrycker Energi Kolhydrat Protein Fett Smaker Komplett Näring Original 120 kcal 16 g 5 g 4 g Apelsin, choklad, hallon, kaffe, lingon, naturell, vanilj Kompletta näringsdrycker med extra energi Energi Kolhydrat Protein Fett Smaker Resource ,4 9 8,7 Aprikos, vanilj Komplett Näring Energi ,3 6,3 Karamell, persika, svart vinbär Kompletta näringsdrycker med extra protein Energi Kolhydrat Protein Fett Smaker Resource Protein ,4 3,5 Aprikos, choklad, jordgubb, skogsbär Komplett Näring Protein ,5 2,7 Choklad, jordgubb, vanilj Kompletta näringsdrycker med extra fibrer Energi Kolhydrat Protein Fett Smaker Komplett näring fiber och frukt Klara näringsdrycker (2,5 g fiber) 8,3 6,3 Fiber och frukt Energi Kolhydrat Protein Fett Smaker Addera <0,1 4 Citron och fläder, Frukt och bär, päron, äpple Addera Plus <0,1 5 Apelsin, Caffé Romano, citron och vanilj, cola, exotisk, lingon och tranbär, nektarin, rabarber och jordgubb Övriga produkter Energi Kolhydrat Protein Fett Smaker Addera Nyponsoppa <0,1 0,2

29 Flik 14 Munvård Munhygienen är jätteviktig för att förebygga olika sjukdomstillstånd i munnen. Dålig munhälsa kan leda till nutritionsproblem och undernäring. Det är inte mycket som smakar gott i en mun som inte vårdas på ett bra sätt. Brukare som inte klarar att sköta munhygienen själva måste få hjälp med daglig munvård. Muntorrhet Muntorrhet är vanligt hos äldre men kan även uppstå vid vissa sjukdomar och av flera läkemedel. Muntorrhet är den tredje vanligaste biverkningen av läkemedel och äldre brukare har ofta många läkemedel samtidigt. Tänk på att läkemedel (tabletter) kan ligga kvar i munnen om brukaren är muntorr. Det är extra viktigt med god munhygien vid muntorrhet! Blöt mat underlättar sväljandet. Välj mjuk/mosad mat med mycket sås. Att tillsätta extra fett i maten gör det också lättare att tugga och svälja. Något salt eller syrligt före maten kan stimulera salivutsöndringen. T.ex. sillbit, ansjovis, ostbit, apelsinjuice, citrondricka, lingonsylt eller finrivna morötter indränkta i apelsinjuice. Undvik starka och syrliga smaker om brukaren har såriga slemhinnor! Om brukaren inte har sväljproblem kan man erbjuda salivstimulerande sugtabletter. Testa också salivstimulerande munspray. Om salivproduktionen är helt utslagen fungerar inte ovanstående förslag. Smörj munnen istället med t.ex. gel eller matolja. Låt brukaren fukta slemhinnorna med mineralvatten och kranvatten ofta!

30 Flik 15 Illamående Det kan finnas många orsaker till illamående. Vissa sjukdomstillstånd kan bidra till illamåendet, till exempel magproblem, förstoppning, infektioner, hjärtsjukdomar osv. Illamående kan också bero på läkemedel, diskutera med ansvarig läkare. Det är viktigt att utreda behandlingsbara orsaker innan åtgärder sätts in. Vädra rummet före måltid Vid behov, låt personen äta enskilt. Stark lukt från olika sorters mat kan öka på illamåendet. Servera små portioner, men ofta! Att inleda måltiden med något torrt, t.ex. en skorpa, ett kex eller rostat bröd kan ibland lindra illamåendet. Salta tilltugg kan dämpa illamående. Prova att ge något salt före måltiden, t.ex. salta kex, buljong, kaviar osv. Kalla rätter kan vara bättre än varma, eftersom de inte doftar lika mycket som varm mat. Kokt mat fungerar oftast bättre än stekt. Servera klara drycker, gärna mellan måltiderna. Att vila efter måltiden med huvudet högt kan motverka illamåendet.

31 Flik 16 Förstoppning Förstoppning är vanligt förekommande bland äldre. Det finns flera anledningar till detta. Dels sker en fysiologisk förändring i magen och tarmarna, dels har äldre ofta minskad fysisk aktivitet, lågt fiberintag, lågt vätskeintag och lågt matintag. Det kan också bero på att man under lång tid använt laxermedel, är deprimerad, stressad eller äter många läkemedel. Morfinbehandling resulterar t.ex. ofta i förstoppning. Börja ALLTID med att ta ställning till orsaken till problemen. Se över vätskeintaget. Uppskattat behov är 30 ml/kg kroppsvikt och dygn. Se över fiberintaget. Fiberrika livsmedel är t.ex. fiberrikt bröd, gröt, frukt och grönsaker. Se recept på Pajalagröt. Glöm inte att man måste tillföra extra vätska också om fibrerna ska få önskad effekt. Katrinplommonjuice kan hjälpa. En förpackning innehåller 2 dl. och motsvarar 15 katrinplommon och kan ha effekt. Börja t.ex. med 1 dl. varje morgon och öka successivt till 2 dl. Fysisk aktivitet utifrån brukarens kapacitet kan motverka förstoppning. Erbjud fiberrika näringsdrycker, t.ex. Nutridrink multifiber, Komplett Näring Fiber & Frukt, Resource 2,0 Fiber.

32 Pajalagröt 1 liter färdig gröt (4 6 portioner) Ungefär 200 kcal/portion 1 2 dl linfrö 1 2 dl russin 1 2 dl katrinplommon 1 2 dl torkade aprikoser 1 2 tsk salt 7 dl vatten 1 dl havrekli 2 dl fiberhavregryn Hacka katrinplommon och aprikoser i små bitar. Blanda linfrö, russin, katrinplommonbitar, aprikosbitar, salt och vatten och låt stå över natten. Tillsätt havrekli och fiberhavregryn på morgonen. Koka blandningen i 3 5 minuter under omrörning. Tillsätt mer vatten om det behövs. Färdig gröt kan förvaras i kylskåp i max fem dygn och värmas i mikrovågsugn. OBS! Läkemedelskommitén informerar: Pajalagröt är tänkt att ersätta laxermedel som Laktulos, Forlax, Movicol, Inolaxol mm, och skall således inte ges samtidigt. Doseringen är individuell, 2-5 ggr i veckan, man får pröva sig fram under 2-3 veckor. Varning dock för att en del tycker att gröten är så pass god att de vill ha den varje morgon! Personer med kraftigt nedsatt peristaltik, t ex i samband med opioidbehandling, bör ha Laxoberal/Cilaxoral upptill Pajalagröten. Erfarenheterna från Modell Halland indikerar att även diabetiker kan äta Pajalagröt, man bör dock i början hålla en extra koll på blodsockernivåerna. Sjuksköterskan ska alltid kontaktas innan man behandlar förstoppning på detta sätt.

33 Diarré Vid diarré förlorar kroppen mycket vätska och viktiga salter. Det är viktigt att ta ställning till eventuella behandlingsbara orsaker till diarrén, t.ex. bakterier, virus, läkemedel osv. Börja ALLTID med att ta ställning till orsaken! Tillför extra vätska, upp till ca 2 liter per dygn. Drycken bör innehålla både socker och salt för att den ska stanna i kroppen. Använd Resorb från Apoteket, te med druvsocker, buljong eller gör egen vätskeersättning (se recept). Förslag på behandling av diarré DYGN 1 Brukaren bör få ca 10 dl vätskeersättning (Resorb eller hemmagjord) under de första 4-8 timmarna, teskedsvis om det behövs. Det är också bra om personen kan äta lite yoghurt, välling eller andra liknande produkter, eventuellt med lite socker. Undvik fiberrik mat i detta läget. DYGN 2 Servera yoghurt, välling (ej fullkornsvälling) eller liknande produkter, eventuellt med lite socker. Vid fortsatt diarré eller kräkningar, komplettera med vätskeersättning 1-2 dl efter varje lös avföring. Servera vanlig mat om det smakar. Prova i så fall att blanda lite extra fett i maten. DYGN 3 och framåt Vid fortsatt diarré och kräkningar fortsätt som dygn 2. Om brukaren har aptit kan man fortsätta med vanlig mat, men undvik fiberrik mat. DYGN 4 Kontakta läkare om tillståndet försämras eller om diarrén är fortsatt riklig.

34 Hemmagjord vätskeersättning 1 liter uppkokat vatten 7 tsk socker 0,5 tsk salt

35 Flik 17 Tugg- och sväljsvårigheter Personer med tugg- och sväljsvårigheter eller andra rörelsehinder som begränsar ätfunktionerna behöver ofta en konsistens som anpassats efter deras ätförmåga. Vid dessa problem ska ansvarig sjuksköterska kontaktas. För val av lämplig konsistens bör kontakt tas med dietist eller logoped. Förändrad konsistens kan vara motiverad vid ett eller flera av följande symtom: Äter under längre tid än normalt Mat och dryck rinner ur munnen Mat samlas i kinderna Bitar av mat plockas eller spottas ut ur munnen Mat hålls kvar i munnen länge innan sväljning Viss mat kan ej tuggas Hosta eller harklingar Rosslig eller gurglig röst Ätandet tröttar Motoriska problem För fördjupning; läs Mat och Kostbehandling för äldre, under kapitlen Tugg- och sväljsvårigheter och Olika kostkonsistenser. Se också Findus broschyr Matglädje är lika viktigt för alla. TIPS! För vissa är det lättare att svälja kolsyrad dryck, än annan dryck med samma konsistens.

36 Konsistensanpassad kost Konsistensanpassning kan behövas vid till exempel demens, neurologiska sjukdomar som Parkinson, stroke, cancer, dålig tandstatus etc. Vid tecken på tugg- och sväljsvårigheter ska ansvarig sjuksköterska kontaktas för utredning av orsak och ordination av konsistensanpassning. Följande koster kan beställas från köket: Hel och delad Hackad / Paté Timbal Gelé Flytande När ska man beställa vad??? På nästa sida hittar du en konsistensguide här kan du läsa om de olika konsistenserna och vilka som bör användas vid olika tillstånd.

37 Hemvårdsförvaltningen

38 Hemvårdsförvaltningen Flik 18 Specialkoster Den som behöver specialkost skall erbjudas detta i samma utsträckning och med samma variation som den som äter normalkost. Specialkost skall endast serveras efter individuell medicinsk/omvårdnadsbedömning och ordination av sjuksköterska. Kontakta gärna dietist för upprättande av kostbehandling. Fettreducerad kost (40 g) Glutenfri kost Laktosreducerad kost Mjölkfri kost Proteinreducerad kost Kost vid allergiöverkänslighet

Får det vara en sängfösare?

Får det vara en sängfösare? Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

Mellanmål. Gott och enkelt

Mellanmål. Gott och enkelt Mellanmål Gott och enkelt Innehåll Denna broschyr är tänkt som inspiration för att göra och att äta mellanmål. Recept och tips vänder sig till den som är äldre och har behov av näringsrika mellanmål. Rekommendationen

Läs mer

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål 1 Närings- och prisberäknad i kostprogrammet Mashie 2015-09-09 Vid frågor kontakta Måltidsservice Kostsamordnare via kommunens

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka De flesta recept är energirika och innehåller mycket socker. För att göra mellanmålen mer lämpliga för diabetiker, eller personer som inte behöver lika mycket energi, kan de anpassas genom att istället

Läs mer

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost är lämplig till patienter med uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Timbalkonsistensen är jämn och utan småbitar. Den kräver ingen grundligare bearbetning i

Läs mer

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens Skapad/reviderad: 2015-11-30/Kerstin Arvidsson Lättuggad kost Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter,

Läs mer

Nattfasta. Berättelsen om Rut. Hanteringsmöjligheter. Vill du lära dig mer om kost för äldre?

Nattfasta. Berättelsen om Rut. Hanteringsmöjligheter. Vill du lära dig mer om kost för äldre? Nattfasta För att äldre ska få i sig tillräckligt med energi och näring är det viktigt att måltiderna sprids över dygnet. Tiden mellan sista målet det ena dygnet och första målet dygnet efter bör inte

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande

Läs mer

INFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING

INFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING INFORMATION TILL VÅRDGIVARE Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING MAT SOM BEHANDLING VID TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT UNDERNÄRING Tugg- och sväljningssvårigheter,

Läs mer

Nutritionspärm Region Skåne

Nutritionspärm Region Skåne Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 8 Protein- och energirika koster Protein- och energirik kost, PER-kost 57 Proteinrik kost 60 Mellanmål 61 Kosttillägg 63 Nutritionspärm kap 8 57 PROTEIN- OCH ENERGIRIK

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Mat på äldre dar - råd och tips

Mat på äldre dar - råd och tips Mat på äldre dar - råd och tips Maj 2015 VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG Innehållsförteckning Kroppen behöver energi och näring... 3 Styrka i muskler och skelett... 4 Även vätska är viktigt!... 4 Vad bör du väga?...

Läs mer

Nutritionshandbok för Gällivare kommuns särskilda boenden

Nutritionshandbok för Gällivare kommuns särskilda boenden Nutritionshandbok för Gällivare kommuns särskilda boenden 1 Nutritionshandbok för Gällivare kommuns särskilda boenden... 1 Introduktion... 3 Måltidsordning... 4 Måltidernas innehåll... 5 Lunch & middag...

Läs mer

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient NOURISHING PERSONAL HEALTH KRISTINAS FRUKOSTTIPS (2 PORTIONER) MILD VANILJ För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre

Läs mer

Första delen (grönmarkerad i innehållsförteckningen) innehåller riktlinjer och hjälpmedel för att förebygga näringsproblem.

Första delen (grönmarkerad i innehållsförteckningen) innehåller riktlinjer och hjälpmedel för att förebygga näringsproblem. Flik 1 Introduktion Denna Nutritionshandbok är till för att underlätta i det dagliga arbetet för alla som på något sätt arbetar med mat och näring för äldre inom hemtjänsten, t.ex. omsorgspersonal och

Läs mer

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning 1 Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med att dom har en dålig aptit. E-kost rekommenderas

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Energirika mellanmålsdrinkar

Energirika mellanmålsdrinkar Energirika mellanmålsdrinkar Samtliga recept är för 1 portion om inte annat anges. Dietistmottagningen Gävle sjukhus Chokladdrink (ca 1 dl) Innehåll: ca 150kcal och 10g protein 1 msk Resource proteinberikning

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

Får det vara en sängfösare?

Får det vara en sängfösare? Får det vara en sängfösare? energirika drinkar att göra hemma Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de bra rent näringsmässigt, och några tycker att

Läs mer

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter Tips på konsistensanpassad kost för dig som har tugg- och/eller sväljsvårigheter. Behovet av konsistensanpassad kost kan förändras över tid! Var uppmärksam

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre vara en utmärkt lösning. Resource 2.0+fibre är en näringsdryck som innehåller

Läs mer

Råd kring maten och måltiden

Råd kring maten och måltiden Råd kring maten och måltiden för hemtjänstpersonal i ordinärt boende och omvårdnadspersonal på särskilt boende Inledning Maten är viktig. Den ger oss inte bara näring och energi utan innebär för många

Läs mer

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING

INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING Ett sätt att följa och värdera en brukares energi- och näringsintag är att göra en mat- och vätskeregistrering. Resultatet jämförs sedan med beräknat behov

Läs mer

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig April 2011 Till Dig som har Matdistribution N Ä V E R N ordöstra Skåne Efter önskemål från äldre personer i vår kommun, kommer här det första informationsbladet som handlar om mat. Denna gång med temat

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information: www.fresubin.se

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information: www.fresubin.se Aprikos/Persika Skogsbär, Neutral, Toffee, Vanilj Om Fresubin 2 kcal DRINK Fresubin 2 kcal DRINK är en komplett näringsdryck med mycket energi och protein. Nutritionsbehandlingen kan varieras genom att

Läs mer

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Proteinreducerad kost Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Patienter med nedsatt njurfunktion har en minskad förmåga att utsöndra

Läs mer

RECEPT & INSPIRATION. Ur kursen Mat och hälsa för äldre

RECEPT & INSPIRATION. Ur kursen Mat och hälsa för äldre Ur kursen Mat och hälsa för äldre Från Mat vid sjukdom/magbesvär/förstoppning Molinogröt (1 portion) 2 1/2 dl vatten 2 st katrinplommon 10 st russin 1 1/2 msk linfrö 1 msk vetekli 3 msk grahamsmjöl Blötlägg

Läs mer

Grötrecept. Havregrynsgröt. Ingredienser 1 port 10 port Havregryn 1 dl 10 dl Vatten 2 dl 2 liter Salt 1 krm 2 tsk

Grötrecept. Havregrynsgröt. Ingredienser 1 port 10 port Havregryn 1 dl 10 dl Vatten 2 dl 2 liter Salt 1 krm 2 tsk Grötrecept Havregrynsgröt Havregryn 1 dl 10 dl Salt 1 krm 2 tsk Rör ner grynen i det saltade vattnet och koka upp under omrörning Koka gröten 5 10 minuter. Smaka av. Risgrynsgröt (glutenfri) Rundkornigt

Läs mer

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning 1 Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning För de flesta sjuka påverkas aptiten eller förmågan till fysisk aktivitet vilket medför att patienten gynnas av att äta

Läs mer

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Bakgrund... 3 1.1 Inledning...3 2 Samverkan och kunskapsspridning... 4 2.1 Utbildning...4 3 Ansvarsfördelning...

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Mellanmålsmenyer. Energirik meny Konsistensanpassad energirik meny. Recept Livsmedelsåtgång Energi- och proteininnehåll

Mellanmålsmenyer. Energirik meny Konsistensanpassad energirik meny. Recept Livsmedelsåtgång Energi- och proteininnehåll Mellanmålsmenyer Energirik meny Konsistensanpassad energirik meny Recept Livsmedelsåtgång Energi- och proteininnehåll Utarbetad och godkänd av USiLs Nutritionsråd och UMAS Nutritionsnätverk April 2009

Läs mer

De viktiga målen mellan målen

De viktiga målen mellan målen De viktiga målen mellan målen Energi- och proteinrika serveringstips från Liva Energi De viktiga målen mellan målen Många äldre har som du vet dålig aptit eller orkar inte äta av andra orsaker. Det kan

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Nutrison Powder Hej! Den här lilla receptsamlingen är till för dig som är hälso- och sjukvårdspersonal och innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder.

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

FÖRSLAG FRUKOST, MELLANMÅL OCH KVÄLLSMÅL

FÖRSLAG FRUKOST, MELLANMÅL OCH KVÄLLSMÅL cpetzell Sidan 1 Sidan 1 2014-02-14cpetzell 2014-02-14 Sidan 1 2014-02-14cpetzell FÖRSLAG FRUKOST, MELLANMÅL OCH KVÄLLSMÅL Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för

Läs mer

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6 Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.

Läs mer

Recept till Nutrison Powder

Recept till Nutrison Powder Recept till Nutrison Powder Nutrison Powder Nutrison Powder är ett komplett och balanserat berikningspulver som kan användas för att höja energi- och näringsinnehållet i maten. Denna receptbroschyr kan

Läs mer

Icke-farmakologiska tips. icke-farmakologiska tips

Icke-farmakologiska tips. icke-farmakologiska tips Icke-farmakologiska tips icke-farmakologiska tips Icke-farmakologiska tips I projektet En bättre demensvård har vårdpersonal med små medel och små förändringar uppnått stora förbättringar för sina pensionärer.

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au MAT OCH BARN 1 Barnets mat Smakprover/smakportioner 3 Matintroduktion - När och hur? 4 Matintroduktion - Vad? 5 Matcirkeln Något från matcirkelns alla delar varje dag Källa: slv. 6 Tallriksmodellen Källa:

Läs mer

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6 Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.

Läs mer

MiniMax RECEPTSAMLING

MiniMax RECEPTSAMLING MiniMax RECEPTSAMLING Patientinformation NOURISHING PERSONAL HEALTH GRÖTAR HAVREGRYNSGRÖT (2 PORTIONER) 1 dl havregryn En nypa salt (kan uteslutas) Servera den mängd som du tror att barnet kommer att äta

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

MiniMax. receptsamling NOURISHING PERSONAL HEALTH

MiniMax. receptsamling NOURISHING PERSONAL HEALTH MiniMax receptsamling NOURISHING PERSONAL HEALTH GRÖTAR HAVREGRYNSGRÖT (2 PORTIONER) 1 dl havregryn En nypa salt (kan uteslutas) Servera den mängd som du tror att barnet kommer att äta upp och spar resten

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga! Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

Hemvårdsförvaltningen NÄR APTITEN MINSKAR

Hemvårdsförvaltningen NÄR APTITEN MINSKAR Hemvårdsförvaltningen NÄR APTITEN MINSKAR 1 Tips och råd till dig och dina anhöriga när aptiten minskar Att man som äldre tappar aptiten eller får svårigheter att äta är inget ovanligt. Det är dock extra

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Livsmedel för speciella medicinska ändamål Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.

Läs mer

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Recept och måltidsförslag

Recept och måltidsförslag NLL Datum Gäller t.o.m. Ansvarig Reviderad 2015 01 27 2016 01 27 Anna Skogfält Dietistenheten Sunderby sjukhus Anna Skogfält EmmaMaria Wiklund Recept och måltidsförslag efter gastric bypass operation 1

Läs mer

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut!

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut! Gå med i Semperklubben! Vill du ha mer information och inspiration om barn och mat? Prenumerera på vårt nyhetsbrev och ställ dina frågor till vår dietist. Anmäl dig nu så får du den praktiska vällingburken.

Läs mer

BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET

BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET Jenny Johansson leg. Dietist, kostavdelningen 1 Innehåll Rekommendationer och näringslära Bra mat Nedsatt aptit och ätsvårigheter Praktiska tips

Läs mer

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning 1 Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning NNR-kost ska ätas av friska och patienter med sjukdomar där näringstillståndet inte påverkas av sjukdomen eller kräver

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

Får vi presentera vår nya hemsida Det här är en receptsamling för dig som lagar mat till våra äldre.

Får vi presentera vår nya hemsida Det här är en receptsamling för dig som lagar mat till våra äldre. Gott på äldre dar Får vi presentera vår nya hemsida Det här är en receptsamling för dig som lagar mat till våra äldre. Här har vi samlat recept på goda mellanmål och desserter där näringsinnehållet är

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Frukost och mellanmål

Frukost och mellanmål Frukost och mellanmål - Små mål med stor betydelse Ett inspirationshäfte från 1 Varför frukost? Morgonmålet lägger grunden till hela dagen och frukosten hjälper dig att få en bra start och gör att du känner

Läs mer

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer