Heldagskonferens: Musik & Hälsa Lilla salen, Kulturkvarteret Kristianstad 15 december 2014

Transkript

1 Heldagskonferens: Musik & Hälsa Lilla salen, Kulturkvarteret Kristianstad 15 december 2014 Närvarande: Musikerna Erland Mauritzon Schönberger, Ulrika Gudmundsson Schönberger, Erik Ask Upmark, Ute Goedecke, Per Mattsson, Tommy Johansson, Fredrik Persson och Dario Losciale, Gitte Pålsson. Från Kristianstad kommun: Ulrika Cedell, Ann-Christine Albinsson Från Osby kommun: Marina Nilsson Från Region Skåne: Bibbi Miegel-Sandborg, Rebecka Randler (em) Från Musik i Syd - Kronoberg: Magnus Gustafsson och Gunilla Lundh-Tobiasson Från Unga Musik i Syd/Utvecklingscentrum: Annika Johansson, Laif Carr, Anna-Carin Fogelqvist och Marika Yamoun Kunde ej närvara: Katarina Nilsson-Bremer, Jonas Åkerlund och Stefan Wikström Annika hälsar välkommen: Dagen är tänkt som ett erfarenhetsutbyte kring musik och hälsa, med anledning av de projekt som pågår på området, med kulturstöd från Region Skåne och Kronobergs län. Den är också en fortsättning på uppstarten av projektet Musik i vården: Mentorskap och minnen den 14 mars 2014, nu med den positiva skillnaden att även Kronoberg är med. Det finns flera kopplingar mellan unga-verksamheten och vården. Musik i Syd har för 2015 fått medel från Kultur Skåne att arrangera en utbudsdag inom vården, något som Unga Musik i Syd idag redan gör inom förskola/skola. Preliminärt Utbudsdagsdatum: 20 april Alla som deltar på dagens seminarium är inbjudna. Tanken är att kunna erbjuda vården olika musikpaket. Erfarenhetsutbyten, förankring och kommunikation är viktigt. Utmaningar Samverkansmodeller mellan omsorgsförvaltningar och kultur- och fritidsförvaltningar Att få med sig vårdpersonalen PROJEKTET MENTORSKAP OCH MINNEN Anna-Carin Fogelqvist intervjuar Gitte Pålsson, Laif Carr och Ensemble Mare Balticum. Kort om projektet Tre kommuner har varit involverade: Svedala, Höör och Landskrona genom äldreboenden i Klågerup, Höör och Munka-Ljungby. Boendena liknar varandra; ungefär samma blandning av boende, en del mindre en del mer dementa, mer klara personer finns på alla avdelningar. En arbetsgrupp Laif Carr (Ängelholm) Katarina Nilsson Bremer (Klågerup) och Annika Johansson (Höör) Musikerna Jonas Åkerlund och Erik Ask Upmark har spelat i Klågerup, EMB har spelat i Höör och Munka-Ljungby. Laif Carr har varit ute och spelat tre-fyra gånger på samtliga tre boenden under hösten. De 2 inledande besöken har skett med Gitte Pålsson som mentor, det första endast med personal, det andra med boende och personal. Musikerna fick på så sätt möjlighet att presentera sig för personal, betoning på musiken från början, inte så mycket prat, enkla kommunikationsövningar till musik. Att träffa personal ensamma före första musikmötet med de boende har varit bra

2 Några erfarenheter från Laif: Svårt att engagera personalen, har varit på hugget till en början men därefter har intresset svalnat. Ungefär boende kommer på konserterna, inte alla. Upplevt det som oerhört givande, det händer något, men det terapeutiska svårt när inte personal är på plats, Laif själv är inte terapeut, därför viktigt att det finns personer som tar hand om de känslor och reaktioner som musiken kan väcka hos de äldre. Repertoaren inte det viktigaste, inte heller nödvändigt med låtar som de äldre känner igen, mötet och relationen som byggs upp mellan musiker och boende är betydligt viktigare. Skillnad första - andra - tredje gången? Absolut, ex. med besök en gång i veckan, andra gången vet de äldre vem man är, i Klågerup gick det en vecka mellan tillfällena och i Höör och Ängelholm ett par veckor. Viktigt att dokumentera att musiken har en effekt och ett vårdvärde. Kan musik i vården leda till mindre medicinanvändning? I Ängelholm har projektet under hösten följts upp av en forskare med skattningar efter musikmötena av de äldres tillstånd. T ex kan det handla om äldre som inte pratat och kommunicerat på länge, som plötsligt börjar prata. Hur skedde urvalet? Vilken typ av funktion var involverad? Verksamhetschefer och aktivitetssamordnare intresserade av att följa/delta i projektet. Erfarenheter från Gitte och EMB Spelat fyra gånger på varje ställe, har tillsammans med Gitte blandat sin repertoar, ibland involverat fantasifulla rörelser med sjalar, EMB:s musik inbjuder till en annan form av interaktion. Ex från Munka-Ljungby, önskemål från personal att spela Änglahunden, trodde först inte det skulle funka med EMB, men Gitte gjorde en långsam version och blev en mellanhand mellan EMB:s tidiga musik och folktraditionen, gick hur bra som helst. Klangerna hos EMB ett viktigt inslag, samma upplevelse svår att erbjuda på gitarr, EMB kan erbjuda en rund och mjuk klangvärld som inte är påträngande. Förtydligande från Ute: EMB spelar all möjlig musik, även nyskriven musik, vill inte bygga upp genre- och tidsgränser, men stå bakom musiken de spelar, kan vara Änglahund eller Hildegaard von Bingen, Browning Madame. Boende i Höör kom med önskemål om en medeltida låt. Stefan: Skillnad när Gitte var med och när ni spelade själva, lite vilsna i början, vågade inte lita på att vår repertoar, har svårt att själv bedöma hur viktig interaktionen är, när sjalarna har kommit in i bilden så har vissa varit avvisande, bemötandet, seendet och mötet viktigare än vilken musik eller hur man spelar. Dario, tydlig skillnad från första gången då han var ny, som musiker trevar jag också, jag är hemma hos dem och de är människor som inte går att läsa av utan problem, jag öppnar också upp mig som musiker. Ute: många varma reaktioner från de äldre, har av personal fått höra att de inte kommer ihåg exakt vad de har varit med om, men att de minns att det var trevligt, känslan av att något positivt hade hänt fanns kvar, viktigt med det återkommande, får inte gå mer än två-tre veckor mellan varje besök, då hinner de glömma. Tommy: att få återkomma en viktig aspekt, bra att träffa personalen flera gånger över tid Att projektet varit processinriktat och byggt på kontinuitet, har inte bara varit bra för de äldre och för personalen, utan även för musikerna

3 I väntan på jul att spela en förskoleproduktion för äldre? Har det fungerat? Ute: testas först på kommande julavslutning i Höör och Munka-Ljungby, inte säkert att det behöver vara så inpackat i form av en föreställning, att förpacka musik - ett behov för barn och pedagoger, en frisk och tänkande publik, äldre behöver inte övertygas på samma sätt, här kan vi faktiskt bara spela och det räcker långt. En tanke fanns inledningsvis att dela upp gruppen och spela en kortare intimare stund inne i rummen hos äldre som inte kan ta sig till allrummet, men har av tidsbrist inte genomförts. Gitte om livemusikens uppgift Musikterapeutisk forskning visar att en halvtimme med inspelad musik i veckan ger större välbefinnande och ett minskat behov av medicinering. Men framför allt handlar det om mötet och den demokratiska rättigheten att få uppleva musik och annan kultur, inte bara måltider och näringsdrycker - utan också få en kulturnäringskick i form av levande musiker. Dementa tappar t ex möjligheten att själva sätta igång en dialog, denna kan musiker initiera och utveckla under sina besök, personal + äldre får också en gemensam upplevelse, musikernas uppgift blir att sätta igång en dialog, fast man är gammal vill man förstås uppleva nya saker. En klar fördel med livemusiken: hur konstig musiken än är så står en levande människa bakom, använda musiken som en bundsförvant och vän, men här finns också en människa (ex Erik, Ulrika och Erland) och alla står de bakom sin musik. All forskning visar att det inte är metoden - människorna - utan relationerna vi behöver jobba med, musiken kan vara med och skapa ett öppet härligt klimat med värme, där saker och ting är tillåtande, det blir ngt trevligt, man klär upp sig - stöd och dialog och möte. Erik Ask-Upmark berättar: Presentera innehåll med ursprung i Spelman på besök, paralleller mellan barn och äldre (dementa) samma saker som fungerar, samma attityd, kan man flytta en produktion rätt av? Vi har fått ändra, i skolan uppbyggt kring workshop - göra instrument, ringdans lika svårt att få upp en tonåring på ringdans och en 80-årig dam, försökt bevara folkmusiken skillnad mer Musik och mer allsång, flygande start på Solgården i maj, efterbesök i september. Har idel gott att säga om Solgården, det kan inte vara bättre, fantastisk personal, personalen gick in som var lediga, stor personalstyrka, inte jättemånga boende, 20 personal på plats, kallade på prästen och lokaltidningen/sydsvenskan, Kerstin och Jessica, drivit på, populärt att sjunga och dansa, har kommit igång, damer som suttit hemma och sjungit för att - två gånger separat för att köra sångrunda bara med personalen så att de fick öva lite, bor nära, passa på när det finns entusiasm Hur man dansar sittande, Gitte har visat, vals och tango, personal har gått runt och aktiverat Jonas har spelat, mejlade ut en spelordning i förväg, ett helt texthäfte, kopierade upp och tryckt upp texthäften så att alla kan sjunga med - 16/12 julkonsert kl. 16. Speciellt med tre kommuner - endast här gör man anhörigträff, har föreslagits för alla, men endast här har man plockat upp det. I Höör platsbrist och i Munka-Ljungby föredrog man utan anhöriga. Om samlingslokal saknas - utomhuskonsert i november, på med pälsar och pälsmössor? En bemötandeplan för kulturarbetare, hur gör man när man kommer till en skola, en vårdinstans, personalen har ofta en uppfattning om sig själv som icke-viktig, gör ingen nytta, respekt för musikern

4 Personalfrågan EMB: Skillnader i mottagande mellan Höör och Munka-Ljungby, bättre i Munka-Ljungby, i Höör har det varit svårare att få med sig personalen, besöken som en pekpinne uppifrån. Gitte: två med från personalen så är det bra, men inte tillräckligt, jättebra om man har fyra, grymt om man har fem sex. Ulrika och Erland: väldigt skiftande, ibland ingen, ibland hela personalstyrkan t o m köket Gitte ibland läggs fotvård och klippning in trots vetskapen om att musiken ska komma, då har budskapet om vikten av att alla deltar i musikstunden inte nått fram. Gunilla: problem i att personal tror de ska vara med för sin egen skull och inte förstår att de bör vara med för att se reaktioner hos åhörarna, som kanske visar tecken på ngt. Gitte: undvik alltför stora krav på personalen, många känner det som alltför kravfullt, lägg aktiviteten på en hanterbar nivå, viktigast är att de är närvarande, inte att de presterar. Viktigt att få med sig personalen, men förankring på chefsnivå är A och O. Ulrika: har under 20 år turnerat på 150-tal boenden, de verksamhetschefer som bryr sig om musikutbudet, ser även till att boendet har t ex en terapeutisk trädgård, antingen är man all in eller bryr man sig inte alls, viktigt med inspirerande verksamhetschefer och enhetschefer för att få all personal på banan. Informera politiker inom omsorgsnämnden, som har större budget än kultur och fritid, ökad samverkan och samfinansiering. Osby kommun är ett gott exempel på där Omsorgs- och kulturförvaltningen samarbetar, men oftast hamnar ansvaret inom kulturförvaltningarnas redan trängda budgetutrymme. Marina: ser tydligt vikten av engagerade enhetschefer och verksamhetschefer, de sätter agendan för hur kulturinslagen tas emot av personalen. Framtida satsningar Fortbildning för personal Erfarenheter från Musik i Syds Förskolepersonalkör visar hur viktigt det är att personalen får något eget, att samla personalen för sig, och stärka dem med t ex sång och musik, ger ringar på vattnet. Möten över generationer som i Osby Gitte: barn och äldre en bra kombination, något särskilt händer hos de äldre när det kommer barn med i bilden, våga låta dem mötas och se vad som händer, lita på mötet och musiken, medmänniskan - personen bakom projektet. blanda

5 OM ERFARENHETER INOM DEN PALLIATIVA VÅRDEN Erland Maruitzon Schönberger och Ulrika Gudmundsson Schönberger Erland & Ulrika (Erland Mauritzon Schönberger och Ulrika Gudmundsson Schönberger) en institution inom institutionen som precis firat 20-årsjubileum, om nya erfarenheter inom den palliativa vården. Den palliativa vården som varit fokus under terminen, hoppas kunna vidgas, musikkafé, vad händer när man stiger in i en palliativ avdelning? Skillnad, på andra avdelningar bejakar man livet, på den Palliativa avdelningen bejakar man även döden, känns överallt, i platsen och i personalen - vad man sjunger kommer därför lite närmare närmare, har besökt hundratals boenden, två ställen, här och Lydiagården i Höör (cancer-rehab) önskemål om att inte sjunga just den sången, alla texter och sånger kommer nära, Havsörnsvalsen, Evert Taube - en flirt, men i den palliativa vården kommer den att handla om cancern. Tidigare, det enda som betyder ngt är att man sjunger från hjärtat, men i upptakt inför musikerbesök inom den palliativa vården, har de verkligen behövt tänka igenom repertoaren, en första reflex: skippa religiösa sånger, begravningssånger, men inte heller vara rädda för att väcka tårar, ex Taube somriga, livsbejakande visor. Ett exempel: Sjöng Taube, då det plötsligt brakade till i dörren, stor tuff tatuerad kille i 25-årsåldern, med en kompis, leds in av personal, fullproppad med medicin, man ser inte in i hans ögon, börjar fibbla med sin telefon, vi är på väg att köra nästa låt, han är tyken, halvaggressiv, förvirrad, börjar provocera, önskar en låt av rockbandet Rage Against the Machine, har inte den i repertoaren alls, blir lite snällare, kompisen rodnar. Letar vidare i Spotify, vill höra The Prayer av Celine Dion & Andrea Bocelli, av ren tillfällighet har Ulrika hört låten sjungas av Kalle Moreus och Sanna Nielsen. Sjunger låten på italienska, killen får en så stor reaktion, och lyser upp, släpper allting, under tiden - vad tycker de andra? Hur går det med den låten i gänget som vill ha Taube? Vänder oss mot de andra, samtliga sitter och gråter av glädje för att killen har fått höra den låt han har önskat. Palliativa avdelningen i Lund vill starta ett musikkafé, hörde av sig till 5 olika musikgrupper/musiker som hade gott resumé, nu endast Erland och Ulrika + gruppen Andetag kvar. Vad var det som inte funkade? De log inte och var alldeles för seriösa och sjöng för tråkigt, mänskligt, säkert skitnervösa, det funkar inte där. Hur är rummet uppbyggt? En vacker veranda, en balkong med en dela av rummen, de som inte orkar delta mer aktivt, sitter där uppe och öppnar sina dörrar, vi tittar upp och försöker kommunicera uppåt också, där får man vara ifred, men har möjlighet att ändå höra. Har erfarenhet av att sitta på sängkanten, föreslog det första gången, men där blev det nej, de som är inne på sina rum och ligger där gör det av en anledning. Svår utmaning, när det är ngn som är lika gammal som en själv - handledning? Präst har varit med de flesta gångerna, personalen är fullt utbildad och med hela tiden. Viktigt att som musiker få ngn att sitta med och prata - svårt att se anhöriga kring en mamma som inte ska vara kvar, vilka är mina känslor och vilka är deras, lätt att sammanblanda. Våga trotsa ett nej från personalen, låt oss pröva och få information, ex. EMB/ Gitte och Änglahund, aldrig lägga värderingar i musiken, i stället jobba med att jobba bort förutfattade meningar, vad händer om vi prövar det här? Inget är rätt fel. Gå in med stor ödmjukhet och ta situationen som den kommer. Högt i tak, det ena behöver inte utesluta det andra. En viktig treenighet: Personal + Musiker + Boende Stor skillnad med personal inom den palliativa vården, de är med på ett helt annat sätt, mycket viktigt att personalen är med eftersom de behöver se om det händer något särskilt med vårdtagaren/vårdtagarna under musikaktiviteten, som de behöver känna till

6 KULTUR PÅ HJUL & KRONOBERG Gunilla Lundh-Tobiasson & Magnus Gustafsson Gunilla om sitt mångåriga engagemang & Kultur på hjul Glad att vara i Kristianstad, avundsjuk när hon lyssnar på Erland och Ulrika, har varit med och vet att de är bra och glada, betyder mycket, själv började sin karriär som sångerska och musikant, frilansat inom äldrevården på 90-talet, gjorde större nytta före och efter konserten, vad är det de saknar? Kanske inte behöver musik utan ngt annat. Fick börja på Musik i Kronoberg 1998, arbetade med Musik i Sagobygd, fick därefter chansen att skapa program inom äldrevården, kommunikation: en tablettkarta på framsidan, där det i stället för medicinnamn stod Mozart, Sibelius etc. Levande verksamhet-pedagog, har svårt att bara tänka musik, blandar gärna in andra konstformer också. Jönköping och Musik i Kronoberg började söka pengar från allmänna arvsfonden, två län och folkhälsoinstitutet i Jönköping, personal är utarmad på kultur, behöver få en kick, föreläsningar kombinerat med praktiska dagar, bildade ett nätverk med kulturinstitutioner inom respektive län, gjorde även mindre format, kaféer där personal fick komma utan sin gamla, jobbade med ngt som de fick bygga aktivitet av, slöjdarrum, papperspyssel, berättarrum. Arbetet handlade om att: 1. bygga program 2. stimulera personal (för de var inte med på noterna) Efter några år hoppade Jönköping av, Kronoberg gick ihop med Skåne - den första delen kallades Själaglad och fick inget entusiastiskt mottagande från MiS då, extern projektbudget, dalade därför, negativ attityd från arbetskamrater. Dagar ute på äldreboendet, med fortbildning och musik på toppen - Upplevelsedagar, höstdofter eller vårvindar, akvareller och poetiska namn ett signum, vårvindar var odling, naturen som inspirationskälla, fula dekorationer ute på äldreboenden, tog med sig saker från naturen, så att det skulle bli lite vackert - 15 upplevelsedagar med fyra stycken - en trädgårdskunnig, en hantverkare, en berättare och så jag (målade och sjöng och gjorde lite allt möjligt) verkstäderna på förmiddagarna, då cirkulerade de gamla med sin personal, eftermiddagen (vilade och mätta) då hängdes allt som tillverkats upp - musiker kom in, har haft halva dagen - några som stökar här idag, ska det bli musik på eftermiddagen. Musikerna och musiken? Kräver ett lägre tempo, inte spela för fullt, behöver prata tydligt och sakta. Kultur på hjul 2012 tog vid där det slutade sist, tidigare form gav inga ringar på vattnet projektet Kultur på Hjul har pågått i två år med ett halvårs upparbetning, förankring, pratade med chefer alldeles för lite, man måste börja uppifrån och gå neråt inte underifrån, gav stor förhoppning på personalen, men de var inte det och kom inte alltid till sittningarna. 1 ggr i månaden - 12 ställen, 11 till 15.30, (inte före tio då har de inte klivit ur sängen). Musikverkstad, alla satt i en cirkel, jobb med visor och rörelser, ett jättesidentyg som alla kunde hålla i, (de håller ju inte i varandra de gamla), kunde göra smyggymnastik, så vackert med ljuset och så glömmer de bort att de inte kan. På tu man hand-möten/träffar, fyra stycken som besöks i deras rum, frivilligt, kollega som pratade mer än sjöng, visor inte alltid viktigaste, kunde sjunga psalmer Möte med Tekla i Ryd, 104 år gick inte ur sin säng, bemötte mig som om jag var en ängel, sänd från ovan att sjunga fina sånger funkar, svårt att kommunicera när de hör så illa

7 Eftermiddagen: verkstan - präglad av 70-talet, hantverk, titta på gamla saker, plockade upp viss litteratur, läste, berättade, koppling till årstider - de kommer ju inte ut, kan inte känna på mossan, plocka kottar, vi måste ta in det och hjälpa dem att återuppleva detta. Personalen? Gunilla: Jag tror vi får släppa personalen - jag tror det måste anställas människor med kompetens, ex en kulturpedagog. Vi kommer aldrig ändra attityden hos vårdpersonal. 15 års erfarenhet visar att de inte uppehåller arbetet när projektet är avslutat - därför behöver vi en samordnare i varje kommun Kompetensutveckling, löneförhöjning för människor som har driv att utbilda sig inom kultur och vård, Jämför med fsk-lärare för 30 år sen och idag. Magnus om Kronoberg Utvärdering av Kultur på hjul i form av en rapport som Robert Karlsson skrivit, (tidigare ansvarig på Kulturkraft Syd). Hur finansieras kultur för äldre i framtiden? En regional kulturinstitutions verksamhet kan inte svara för det stora behov som finns, jmf med Unga Musik i Syd, Skapande skola-medel, avsatta medel för skolkonserter, inget av det finns inom vården, där minimalt kulturutbud säkras genom små regionala utvecklingsmedel och väldigt knappa resurser. Det enda vi kan göra är att visa vägen, visa alternativ, spännande projekt, peka åt ett visst håll, men de stora breda behoven som vi är medvetna om och som vi kan sörja, många kommuner nås aldrig av det kulturutbud som finns. Kommentar från Ulrika: ingen har ansvar, ingen arbetsgivare, budet = lön, efter 20 år benämns Erland och Ulrikas musikverksamhet fortfarande som ett projekt, i USA är musik i äldrevården helt inbäddat i verksamheten, anställda musikterapeuter ute på boendena. Vad vi behöver: Personalutvecklande fortbildning Kultursamordnare inom vården En kulturpott och en kulturplan för varje äldreboende Spika ett absolut minimum för de äldre, Kristianstads kommun jobbar nu med kulturgaranti, ett steg i arbetet är att vi träffas och pratar om ett utbud

8 REGION SKÅNE Rebecka Randler & Bibbi Miegel Sandborg En fördjupad satsning på kultur i äldreomsorgen, anledningen till att vi sitter här idag Region Skånes ansökan till Kulturrådet: Skånemodellen för kultur i vården 2.0. Vad är Skånemodellen? informerar om sambandet kultur - hälsa ordnar konferenser, fortbildningar bygger nätverk samarbetar med forskning och vårdutbildningar initierar och stimulerar idéer och projekt - mäklare verksamhets- och projektmedel för kultur i vården i stället för till vården, förankring och ansvar Kultur ska bli en naturlig del i vårdvardagen, kräver informations- och kunskapsspridning på alla nivåer, från chefer, politiker, sjuksköterskor, såväl inom vård- och kultursidan. Ansökningsform Verksamhetsbidrag (kulturaktörer ex. Musik i Syd, där en liten del är öronmärkt, clownronden och Riksteatern Skåne) och projektbidrag - inga deadlines utan löpande ansökningstid hela året, krav att personal medverkar, samarbetsprojekt mellan kulturaktör och vården, kommer inte med färdig ansökan, bollar idéer, ex vården intresserade av dansprojekt, hör av sig och får tips om lämplig institution. Målgrupper äldreomsorg barn och unga psykiatri Bakgrund Proposition Värdigt liv i äldreomsorgen en nationell värdegrund i äldreomsorgen, Kulturrådet fick av regeringen i 70 miljoner , Kultur Skåne 4,1 miljoner på tre år: - främja äldres delaktighet i kulturlivet genom både kulturupplevelser och eget skapande - främja en större systematik, ökad samverkan och höjd kvalitet - öka kunskap om fungerande metoder och modeller Skånemodellen lyfts som ett lyckat exempel, ville frångå punktinsatser och göra kultur som ett inslag i vardagslivet. A. Information kartläggning och dialog Kommunmöten - kartläggning visar att det finns en medvetenhet i kommunerna om att kultur är viktigt, ökad insikt om betydelsen, i de kommuner som kommit längst har man samarbeten på förvaltningsnivå, viktigt hitta metoder för att komma längre hinder: byråkrati, underbemanning bland personal B Utveckling och utökning av befintliga program Föreningen Clownronden Forskarna har följt clownronden i Osby och Malmö, positiv rapport, clownkommunikation, humor som redskap, jämställt möte med glädje, använder mycket musik, mer betoning på den när de jobbar med demenssjuka, har låtit personal inom äldreomsorgen gå bredvid, har använt sig av de äldres levnadsberättelser som oftast finns i pärmar. Riksteatern Skåne Estraden, har bytt namn, samma arbetssätt, bygger på interaktivitet, musik, föremål som skickas runt, tema estraden, gamla tiders marknader, läser högt ur olika texter, berättar om minnen för marknader förr i värden, lindanserskans långa handskar, utbrytarkungens - 8 -

9 kedjor, hästskit i en burk, kommer som en raket, träffar först bara personalen och pratar om temat och inspirerar kring kringaktiviteter som personalen kan göra själv, ex. utställningar, samarbete med Folkets park-förening i kommunen, fångat upp de äldres berättelser som Harald Leander (projektledaren) har använt. Tre besök med de äldre, Ett fjärde besök en grand final, Ett femte besök - en utvärdering med personal Musik i Syd Mentorskap och minnen Konstfrämjandet Skåne Konst för att börja prata om vad som helst, har utvecklats genom samarbete med lokala konstnärer, djupare samarbete nu med färre kommuner, mer stöd på plats, medsläpande, utställningar tillsammans på plats C. Kultur i vården - utbildning Fem tillfällen under 2014 D. Utvecklingsprojekt Teater Sagohuset - berättelser i Burlöv fortsätter fram till 2015 Åsa Håkanssson, Musik - utbildning för vårdpersonal, undersköterske- och musikhögskolestuderande, det mellanmänskliga, musik som ett verktyg, vårdavdelning 31 i Malmö, människor som kommit från akutsjukvården och är där en vecka Speciellt med projekten är att det är vården som är projektägare, en kulturaktör kan vara medsökande, men ägandeskapet är viktigt att det ligger hos vården, en garanti för att det tas på allvar och att det görs en utvärdering - hänger ofta på eldsjälar. Andra exempel: Österbo i Lund Osby Gammal möter ung. Höör väcka filmintresse bland personal och äldre, använt sig av kameror och ipads, äldre har fått berätta egna historier, ibland om nuet, ibland inspiration från foto, föremål - personal har lärt sig teknik, äldre har fått prova på att göra film, premiär i kulturhuset Anders, en dvd har gjorts där alla filmsnuttar finns, sett film tillsammans och Framtiden? Kulturomsorgsprojektet tar slut 2014, perioder utan projektsekreterare därför fördröjt, redovisningstiden har förlängts till en bit in hösten Verksamhet rullar vidare, projektpengar och verksamhetsbidrag kommer finnas kvar En strategi för kultur och hälsa, samarbete mellan sjukvården och kulturnämnden, finns ett intresse och att ha kultur som ett profilområde, ev. ökad budget inom området. Osäkert om nya pengar från kulturrådet, finns inte inlagt i kulturrådets uppdrag, endast tillfälliga uppdrag. Budgetprocess för 2016, ingen vågar sia om det. Läget är oklart nu. Konferensen avslutades med att Marina Nilsson från Osby kommun och Gitte Pålsson redogjorde för år 2 inom projektet Gammal möter Ung. Minnesanteckningar saknas