Innehåll. Förord 3. BTH/BTH Innovation Experimenterande för ökat nyttiggörande 17. HKR/Krinova Medskapande utmaningsdriven

Transkript

1 Slutrapport 2014

2 Innehåll Förord 3 HKR/Krinova Medskapande utmaningsdriven innovation 5 SLU/Alnarp Innovation Innovationsmodellen Origo 9 MaH/MEDEA Prototyping the Future 13 BTH/BTH Innovation Experimenterande för ökat nyttiggörande 17 LU/LUIS Bryggan mellan akademi och industri 21 Slutsatser 24 Kontakt 26 2

3 Förord Open Arena 5 (OA5) var ett EU-finansierat samarbetsprojekt mellan de fem universiteten och högskolorna i Skåne-Blekinge: Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Högskolan Kristianstad (HKR), Malmö Högskola (MaH), Lunds universitet (LU) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Projektet startades utifrån ett gemensamt initiativ för att utveckla och förstärka lärosätenas roll och bidrag till utvecklingen av Skåne-Blekinge som en av de mest innovativa regionerna i Europa. OA5 syftade till att vidareutveckla högskolornas och näringslivets sätt att arbeta med innovationer och bidra till en utveckling av det befintliga innovationssystemet. Att utgöra en plattform där spridningseffekter av innovationsmetodik kunde ske till fler aktörer inom och utanför den akademiska sfären. Målet var att skapa förbättrade möjligheter för entreprenörer och idébärare att kommersialisera idéer, koncept och forskningsresultat och därmed öka den regionala tillväxten. Kärnan i OA5 var att testa och skapa nya öppna och utmaningsdrivna innovationsmodeller och metoder. Dels för att öka nyttiggörandet av universitetens kunskap och forskning, dels för en starkare koppling med de befintliga innovationsfrämjande aktörerna och det näringsliv som idag är verksamt i Skåne-Blekinge. OA5 har verkat som en testbädd med nya verktyg för nyttiggörande. Projektet skapade nya och utmaningsdrivna samarbeten mellan företag, akademi och offentligheten. Entreprenörer, forskare och kunder arbetade konkret tillsammans med att utifrån behov från företag och offentliga aktörer skapa gemensamma kunskapsbaserade lösningar inom tvärsektoriella områden såsom Livsmedel & Hälsa, IT och Internetbaserade lösningar inom t.ex. energi, hälsa, hållbar stadsplanering och media samt grön tillväxt med olika applikationsområden. Sammantaget skapade dessa områden helt nya och ökade möjligheter för att utveckla nya innovativa metoder och modeller. Målet i OA5s piloter var att hitta smarta och effektiva sätt att genomföra innovationsprocesser, där kunskap är en central del av lösningen i en utmaning. I OA5 var utgångspunkten att komplexa utmaningar i dagens samhälle förutsätter förnyade innovationssamarbeten. Små länder, som Sverige, behöver mer effektiva metoder för innovation för att bevara sin konkurrenskraft. Entreprenörers och idébärares roller är centrala och vi behöver iterativa processer som sätter fokus på behov och lösningar som svarar mot detta. 3

4 Två aspekter av innovationsprocessen har stått i fokus i OA5: a. Förbättrade förutsättningar för idébärare och entreprenörer att gå från idé till innovation. b. Nya arbetssätt för samverkan kring idéer och innovation tvärvetenskapliga innovationsarenor. Projektet sjösatte totalt fem piloter med olika fokusområden vad gäller metoder och arbetsmodeller med utgångspunkt i lärosätenas respektive behov och styrkeområden. Detta har varit mycket positivt för innehållet i projektet och har på ett intressant sätt satt ljus på generiska frågeställningar som är aktuella för flera lärosäten oavsett tematik eller metodik. Hela OA5-projektet genomfördes i en bottom-up -organisatorisk struktur vilket har engagerat och motiverat deltagarna, samt faciliterat arbetet. Ur ett akademiskt perspektiv bemötte OA5 projektet även problematiken att forskare inte alltid kan eller vill bli entreprenörer. Samtliga piloter fokuserade på styrkan i att arbeta i team eller i gemensamma processer med olika kompetenser och resurser för kommersialisering av de resultat forskning skapat eller kan skapa i utmaningsdrivna projekt. I de olika piloterna visas tydligt på olika modeller för hur detta kan låta sig göras rent praktiskt, de hinder som uppstår på vägen, och vad som krävs för att det skall fungera. OA5 har i det arbetet förstärkt och utvecklat relationen med andra innovationsaktörer i regionen, genom dialog och deltagande i pilotarbete. OA5 har lagt grunden för nästa steg i att systematisera och effektivisera öppna innovationsprocesser, där universitetens kunskap nyttiggörs i det regionala innovationssystemet i Skåne-Blekinge och förstärker den regionala innovationskraften. Anna Nitinidou Projektledare OA5 LU Open Innovation Center Kristina Santén Samverkanskoordinator Omvärld Alnarp, SLU 4

5 Högskolan Kristianstad/Krinova Incubator & Science Park Medskapande utmaningsdriven innovation Pilotens ansats: Undersöka hur en öppen innovationsarena som en proaktiv medskapare med effektiva metoder och verktyg skall initiera och driva ett kontinuerligt flöde av innovationsprojekt baserade på utmaningar kan organiseras och struktureras. Från utmaning till nytta för många. Öppen innovation och co-creation, medskapande, är begrepp som hörs allt oftare i media. De pekar på en trend mot allt öppnare affärsmodeller och samarbeten mellan företag. Det är ett nytt sätt att jobba som växer fram utifrån insikten att fler måste engageras i utvecklingen av idéer till innovationer om vi vill skapa hållbar tillväxt. I piloten har vi skapat den teoretiska förståelsen och den praktiska kunskapen för att göra detta möjligt. Vi arbetar utmaningsdrivet och tar nya effektiva grepp på innovationsprocessen. Snabbare till målet. Det nya globala konkurrenslandskapet kräver att små länder (som Sverige och våra regioner) använder sig av mera effektiva metoder för innovation för att bevara sin konkurrenskraft. Det räcker inte längre med kunskap. Kunskap måste också på ett snabbare och mera effektivt sätt omsättas till innovationer, innovationslogiken förändras. Innovation sker idag sällan med en ensam uppfinnare på sin kammare, utan kännetecknas av att flera aktörer samarbetar för att lösa problemen, utmaningarna, tillsammans. Entreprenörers och idébärares roll är avgörande. Tillgång till kunskap och team blir entreprenörens främsta möjlighet och konkurrensmedel. Samverkan mellan kompetenser ger framgång. Lösningar på samhällets alltmer komplexa problem och behov skapas sällan inom en sektor, utan snarare i gränslandet mellan olika sektorer, kompetenser och synsätt. Det ställer ytterligare krav på hur entreprenörer samarbetar med innovation. Men det innebär ökade kostnader och risker att initiera och driva innovationsprocesser inom nya affärsområden i gränslandet till sin egen kärnverksamhet för enskilda entreprenörer, forskare eller företag. Företag, forskare och samhälle tillsammans. När samhälle, akademi och industri hjälps åt skapas helt nya förutsättningar för 5

6 innovationssamarbeten. Det skapas resurser som krävs för nyttiggörande och kommersialisering i tvärsektoriell samverkan i de blanka fält som uppstår mellan deras kärnverksamheter. Då tillförs också olika expertis, discipliner, synsätt och kulturer. Unika kundcentrerade lösningar kan skapas, till delad kostnad och risk. För att lyckas skapa dessa nya möjligheter behöver vi förnya de arbetssätt, metoder och verktyg och de samarbeten vi idag använder för att driva innovationsverksamhet. Det finns ett identifierat behov av att mer aktivt skapa förutsättningar för nyttiggörande av forskning, genom att skapa förutsättningar för forskare, idébärare och entreprenörer, företag och kunder att samarbeta från utmaning till innovation. Därigenom kan vi säkerställa resurseffektivitet, kundvärde, nyttiggörande och kommersialisering samtidigt som vi skapar neutralt samarbete mellan regionens innovationsfrämjande aktörer. Inklusion skapar möjligheter för fler. Pilotens utgångspunkt för innovation och organisering av innovativa processer stämmer väl överens med omvärldens strategier: Europas 2020-strategi samt Sveriges och Skånes nya Innovationsstrategi. Vi skapar en öppen innovationsarena i Skåne Nordost med fokusområden Mat, Miljö & Hälsa. Modellen Ekosystemet. Piloten har gjort innovation enkelt och praktiskt genomförbart för alla. Detta genom att vi skapat förståelse för och insikter om systemet, arenan, processen och metoderna och verktygen. Medskapande samverkansmodell. I samverkansmodellen tydliggör vi spelregler för samverkan i en trestegsraket. Vi underlättar för nya samarbeten att komma till under tydliga former där nya partnerskap definieras och utvärderas innan den kommersiella fasen. Innovationsprocessen unik för varje projekt. Varje innovationsprojekt har sin logik och sina behov unik, skräddarsydd process där varje steg påverkar nästa jmf. aktionsforskning. När blir vårt arbete ett innovationsprojekt? Vad gör vi och HUR gör vi det innan det blir ett projekt? CO-Learn (och CO-Design). 6

7 Medskapande roll oerhört viktig i de inledande stegen. Piloten har samlat och testat metoder och verktyg som applicerats i innovationsprojektens olika steg. Piloten har genomfört helt eller delvis ett stort antal innovationsprojekt med aktörer från, näringsliv, akademi och offentlig organisation i syfte att utvärdera och testa modell, innovationsprocess och inte minst metoderna och verktygen som kan användas i de olika stegen. Metoder och verktyg för varje unikt steg i innovationsprocessen kan indelas i sju huvudgrupper: 1. Strategiska metoder 2. Riskbedömning 3. Insiktsinsamling internt 4. Insiktinsamling externt 5. Idégenereringsverktyg 6. Användardeltagande 7. Koncept/produktutveckling Resultat och effekt av utförda aktiviteter. De direkta resultaten för de involverade aktörerna spänner över ett stort spann från organisatorisk självinsikt om egen innovationsförmåga, erfarenhet i att använda metoder och verktyg till tillväxt genom lansering av nya produkter och tjänster. Resultaten för innovationsarenan är att aktörerna, Högskolan Kristianstad och Krinova Incubator & Science Park, idag har erbjudanden för näringsliv, offentlig verksamhet och akademi (studenter och forskare) om innovativ verksamhet, utvecklingsprojekt och affärsdesignprojekt. Effekter av pilotens arbete visar sig genom att näringsliv och offentliga organisationer aktivt söker innovationsarenans olika utvecklingserbjudanden. Samtidigt visar de generellt större insikter om innovations betydelse för egen och samhällelig utveckling genom att söka och skapa tvärsektoriella samarbeten där innovationsarenan involveras som co-designer (medskapare). Innovationsarenan befinner sig i en tillväxtfas för att utvecklas till en regional drivkraft för förnyelse och innovation. Förutsättningar för nästa steg. Innovationsarenan befinner sig redan i nästa steg och praktiserar dagligen sin medskapande 7

8 funktion i ett flertal dimensioner. Forskningsprojekt, utvecklingsprojekt för industri, regionalt nyföretagande och regionalt strategiutvecklingsarbete för södra Sverige. Nästa steg innebär också att utvidga innovationsarenans leveransförmåga inte enbart kvalitativt utan i synnerhet kvantitativt. Utveckling av en hållbar finansieringsmodell (affärsmodell) och kommunikationsmodell tillsammans med Region Skåne, Skåne NordOst (lokala kommuner), RUTH (Stiftelsen för Regional utveckling genom Högskolan Kristianstad), Högskolan Kristianstad och Blekinge Tekniska Högskola är pågående och syftar till att säkerställa kvalitativ och kvantitativ leverans av tillväxt. Torben Olsson Avdelningschef Externa Relationer Affärs- & verksamhetsutvecklare HKR Innovation Charlotte Lorentz Hjorth VD/CEO Krinova Incubator & Science Park 8

9 Sveriges Lantbruksuniversitet/Alnarp Innovation Innovationsmodellen Origo Pilotens ansats: Vad är det som gör att aktörer engagerar sig och går in med genomförandekraft i en innovationsprocess? Hur formar man en effektiv innovationsmodell? Origomodellen fokuserar på behoven hos de personer som är av avgörande betydelse att de ingår i innovationsprocessen och deltar aktivt i projektet nyckelpersoner. Origomodellen är en unik, öppen och behovsbaserad innovationsmodell där användardriven innovation och forskningsnära resultat möts på en gemensam spelplan. I Origomodellen valde vi att fokusera på tre nyckelaktörer i innovationssystemet: 1) forskare, 2) akademisk intraprenör, och 3) privata företag/offentlig sektor. Syftet var att ta fram en effektiv innovationsmodell som kan riskhantera, tidsoptimera och resurseffektivisera processer i det befintliga innovationssystemet. Målet var att öka antalet, hastigheten och överlevnaden av akademiskt forskningsbaserade innovationer med brukarpotential att nå marknad och nyttogöras i samhället. Modellen formades dels för att underlätta för forskare genom att deras upptäckter nyttiggörs och att de i större utsträckning kan fortsätta fokusera på forskning, dels för att möta näringslivets behov av forsknings- resultat från universitet och högskolor, som källa till innovationer och produktutveckling. Origomodellen syftar även till att öka nydisputerades kompetensbredd med möjlighet till ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Tre huvudaktörer, tre unika behovsbilder. Inför att mejsla fram Origomodellen började vi med att lägga en behovskarta för de tre huvudaktörerna. På Alnarp Innovation upplevde vi att forskare idag i allt högre grad väljer att inte ta forskningsresultat som kan ha kommersiell potential och/eller lösa samhälleliga utmaningar, vidare till marknad av olika orsaker. Forskare upplever inte att det gynnar den akademiska karriären, på grund av tidsbrist, för lite kännedom om spelregler i näringslivet, oviljan att ta personliga risker i eget bolag m.m. Vidare anser eller anses de inte ha entreprenöriella drivkrafter. Vissa företag är mycket intresserade av forskningsresultat. Forskningsesultaten anses dock ofta vara alltför långt ifrån kommersiell tillämpning. Detta gäller speciellt små och medelstora företag. Dessa företag har idag inte de resurser, i form av den kunskap eller de ekonomiska medel som krävs för att ta de risker eller den tid som behövs för att själva ta resultat från forskningsupptäckt till kommersialisering. 9

10 Varje år disputerar ett antal forskarstudenter som inte fortsätter inom akademin som forskare utan söker sig nya utmaningar inom näringslivet. Där är konkurrensen om arbetstillfällena hård och erfarenhet från näringslivet kan vara en stärkande merit. Det finns ett nationellt önskemål att fler disputerade verkar i samhället och i näringslivet. Origomodellen är ett komplement till befintliga innovations- och finansieringsmodeller för forskningsnära resultat med kommersiell potential. De flesta aktörer som verkar för innovationssupport, knutna till universitet och högskolor, arbetar idag med att hjälpa forskare att själva starta företag och genom inkubatorer affärsutveckla nystartade forskningsbolag. Att söka patent och starta bolag för att licensiera ut rättigheten är också relativt vanligt. Den typen av innovationsstöd innebär vissa risker och svårigheter. Det finns en risk att utarma universiteten på framgångsrika forskare och att stöd inte kan ges till de forskare som inte vill starta företag men vill nyttogöra sina resultat. Alternativt anlitas en extern entreprenör som driver företaget och tillsammans med insatser från övriga innovationssystemet byggs ett team runt idén och entreprenören. Förutom att dessa entreprenörer kan vara svåra att hitta och matcha med idéer som engagerar dem, har tänkbara innovationer, baserade på forskningsresultat, ofta en lång och kunskapskrävande utvecklingsväg till marknad. Marknaden kan vara helt ny eller mogen med många konkurrenter. Entreprenören har inte alltid den know-how som forskaren har vilket kan orsaka icke realiserbara utvecklingsplaner för produkten. Forskare kan i sin tur upplevas som svåra att samarbeta med, då de inte alltid har marknadskunskap eller erfarenhet av företagsbyggnad. I Origomodellen föreslås en infrastruktur och en arbetsmodell för att bemöta och minska 10

11 några av de hindren i dagens nyttogörande av forskningsresultat. Målet är att tillgodose de tre nyckelaktörernas gemensamma intressen. Origomodellens infrastruktur. Origomodellen har ett strukturerat teamfokus där en akademiskt verksam intermediär, i modellen kallad intraprenör t.ex. en nydisputerad, agerar kompetensbärare i ett skräddarsytt processteam. Modellen har i det avseendet tre unika element designade för att komplettera samt förenkla flödet och öka överlevnadsgraden av innovationer från universiteten: Intraprenören säkerställer överföring av resultat från upphovsman till kommersiell aktör/samhällsaktör samt genomför forskningsnära produktutveckling. Den oberoende teamledarens specifika roll är att stödja gruppens utveckling genom att aktivt understödja alla teammedlemmars roller och funktioner. Detta sker genom att medvetet arbeta med engagemang, kommunikation och samarbetsförmåga samt genom att skapa förutsättningar för alla i gruppen att gemensamt nå uppsatta mål. Teamets projektledare utgörs av näringslivsaktören. Näringslivsaktörens roll i teamet är att utifrån företagets behov, tillsammans med teamet arbeta fram de milstolpar eller produktutvecklingssteg som krävs för att nå proof of concept. De utgör en riskminimeringsfas för företaget och ger beslutsunderlag för att satsa ytterligare resurser på att ta innovationen vidare/eller inte, efter Origo, det vill säga mot proof of development och marknad. Teamets uppdrag är därmed att riskhantera och produktutveckla forskningsresultatet till färdig produkt/tjänst utifrån näringslivsaktörens behov. Förutom ovan nämnda aktörer utgörs teamet av en eller flera forskare det vill säga upphovspersonen(erna) till forskningsresultatet, en universitetsknuten affärsutvecklare och vid behov invalda externa experter med specialistkompetenser. 11

12 I Origomodellen visas färden från forskningsresultat till produkt, med dess O för Origo centralt (se bild nedan). Kontinuerlig behovsbaserad produktutveckling startar dag ett och sker sedan under hela processen. På vänster sida om Origo befinner sig forskningsresultaten nära akademin vilket möjliggör en viss fortsatt öppenhet avseende t.ex. akademisk publicering. Detta är en fas där juridiskt bindande avtal, rättigheter och anspråk förhandlas och beslutas. I denna fas beslutas även vilka milstolpar som gäller för de individuella projekten fram till Origo. Det vill säga den tidpunkt då industrin finansierar vidare utvecklingsarbete. Då övergår projektet till höger sida om Origo, från forskningsnära till industrinära, från öppenhet till strukturerade bolagsprocesser. Intraprenören är vid start universitetsknuten med en projektanställning och övergår, om så önskas, vid Origo till att vara företagsknuten. Origo kan, beroende av projektets natur och individuella företags möjligheter, förskjutas åt vänster om ett företag går in tidigt. Alternativt skjuts Origo åt höger om projektet behöver längre utvecklingstid nära akademien. Efter Origo tar företaget över det ekonomiska ansvaret i proof of development, produktutveckling och marknadsföring. Kristina Santén Samverkanskoordinator Omvärld Alnarp, SLU 12

13 Malmö Högskola/MEDEA Prototyping the Future A way to connect abstractions to the market MEDEA är ett forskningscenter på Malmö högskola som fokuserar på kollaborativa, digitala medier. Arbetet som görs på MEDEA är designorienterat och bygger alltid på ett samarbete med någon extern part, antingen ett bolag, fristående entreprenörer, offentlig sektor eller kreatörer och konstnärer av olika slag. MEDEA har funnits sedan 2009 och har sedan dess arbetat med över 150 olika bolag och arrangerat externa event med över besökare. Projekten tar oftast sin utgångspunkt i utmaningsdriven och tillämpad forskning. Digitala medier ett verktyg för samhällsförändring och utveckling. Digitala medier spelar en alltmer avgörande roll i samhällsutvecklingen. Utvecklingen av den portabla tekniken och minneskapaciteten i våra mobiler har fört dem från att vara ett kommunikationsverktyg till att utgöra varje individs personliga sambandscentral för såväl digital kommunikation som planering, service, säkerhet, lokalisering, visualisering, konsumtion och nöje. I takt med denna utveckling växer branschens betydelse för andra service- och produktionssektorer i samhället samtidigt som dess generella betydelse för samhällsutvecklingen ökar. Den generella utvecklingen inom IKT-sektorn sker mycket snabbt och nya affärsområden och tillämpningar utvecklas ständigt. Ett exempel är utvecklingen inom Internet of Things, sakernas internet, som är på stark frammarsch och definieras som det nya stora området för det digitala informationssamhället. Rent generellt är vi på väg mot en framtid där de flesta ting runtomkring oss kan karakteriseras som medier. Ericssons vision är att det år 2020 kommer att finnas 50 miljarder uppkopplade enheter vilket således kommer att leda till utvecklingen av ett helt nytt marknadssegment. Olika marknadsanalyser fastlägger även att dataanvändandet kommer att dubbleras varje år fram till 2015 och kommer då att uppta 30 gånger mer bandbredd än röstkommunikationen. Detta utifrån perspektivet att allt som kan vara av nytta att ha digitalt uppkopplat kommer att kopplas upp till internet och i detta sammanhang kommer mobilerna alltmer att 13

14 fungera som personliga sambandscentraler för detta komplexa digitala informationsflöde. Ett flöde som i sin tur kommer att ge upphov till helt nya digitalt baserade servicelösningar. Det finns med andra ord stora behov av forskning och utveckling inom detta område men för detta behöver vi bättre verktyg och processer än de som nu finns etablerade inom befintliga innovationsmodeller. Frågan för denna pilot var hur vi på ett mer effektivt sätt skulle kunna nyttogöra forskarnas kompetens om digitala medier/informations- och kommunikationsteknologi (IKT) och skapa processer och strukturer inom högskolan som stärker innovationsgenomslaget inom detta område: Hur stimulerar vi kunskapsöverföring från digitala media/ikt-forskare till entreprenörer? Hur går vi från konceptuella idéer till proof-of-concept? Hur upprättar vi mötesplatser mellan forskare och entreprenörer? Hur hanteras IP-frågan vid överlämningen från forskaren till entreprenören? Hur kan vi utveckla långsiktiga innovationsmodeller där prototyputvecklingen bidrar till att föra ut relevanta forskningsidéer till marknaden? Genomförande. Inom ramen för projektet inventerade vi vilka digitalt baserade tjänster vi arbetat med som var relevanta att lyfta från innovativa koncept till reell fördjupad prototypnivå med det specifika målet att nå proofof-concept -nivå. Vi inledde processen med att scanna ett antal relevanta projekt och valde att slutligen gå vidare med tre olika projekt. Två av projekten gjordes i samarbete med externa entreprenörer och ett av projekten hade sin utgångspunkt i det arbete en av våra forskarstudenter gjort. Under projektperioden har vi i samarbete med forskare samt externa experter arbetat med att lyfta de olika koncepten till ytterligare en nivå, genomfört mer avancerad programmering samt relevanta brukartester för att därigenom kunna justera och iterera prototypernas ursprungliga utformning. Vi har parallellt med detta utvecklat analysen om de respektive projektens affärsmässiga potential. Slutsatser. Inom ramen för den digitala sektorn finns det en begränsning i hur mycket tid som kan läggas ner av de deltagande bolagen/ entreprenörerna. Ofta består aktörerna av små bolag med en eller två anställd som är hårt pressade att hålla verksamheten i gång. Det finns därför en begränsning i hur mycket tid de kan lägga på en prototyputvecklingsprocess. Samtidigt som man har ett behov att få prototypen till en proof-of-concept -nivå så springer man mot klockan då det finna en naturlig begränsning i hur mycket tid som kan läggas ned på processen. Seriös koncept- och prototyputveckling inom IKT/digitala medier kräver verktyg från många olika områden: design, projektledning, interaktionsdesign, grafisk visualisering, teknisk prototypkompetens (app- och mobilutveckling), programmering, spelutveckling, simuleringar, affärs- och marknadskompetens, metodik för brukartest, pedagogik och inlärningsteori. Forskarna har kompetens inom flera av dessa områden men då incitamentsstrukturen inom universitetsvärlden inte premierar en ren prototyputveckling utan har fokus på publicering av forskningsartiklar, har många forskare vare sig tid eller adekvat kompetens för den handfasta digitala prototyputvecklingen. Deras kompetens måste därför kompletteras med ett team av personer som kan hantera de mer praktiskt orienterade frågorna som projektledning, affärsutveckling, programmering och vi- 14

15 sualisering. Då forskarna och entreprenörerna ofta kommer från olika kulturella verkligheter fyller detta team en viktig roll som tolk mellan den akademiska världen och den entreprenöriella. Vi kunde konstatera att det finns ett behov av att överbrygga kulturella, praktiska och språkliga trösklar mellan entreprenörer, branschkunniga experter samt forskare. Många forskare är inte heller intresserade av att delta i korta iterativa processer med externa parter. Det finns en oro för att man ska få rollen av konsult i stället för forskare. Det är därför viktigt att forskarna som deltar inte blivit beordrade att göra det utan att det bygger på deras eget intresse och engagemang. Detta engagemang brukar uppstå då tematiken för ett utvecklingsprojekt har en forskningsmässig relevans för den enskilde forskaren. För att komma runt IP-problematiken som uppstår genom det svenska lärarundantaget valde vi även att integrera forskaren i korta dagsbaserade iterationer där deras roll var vägledande och mentorerande i stället för att låta dem bli en del av utvecklingsteamets mer långtgående arbete, vilket självklart hade gett dem rätten till delat IP. Detta visade sig vara en metodik som enligt vår utvärdering uppskattades av såväl entreprenörerna som forskarna. Entreprenörerna uppskattade att de kunde ta till sig det som de själva ansåg relevant. Forskarna upplevde att deras del i processerna inte krävde för mycket tid och engagemang utan i stället hade formen av inspirerande samtal som fyllde en fertiliserade funktion för forskningen. Processerna bör därför genomföras med ett tydligt win-win perspektiv för de deltagande parterna. 15

16 För att bidra till ett starkare genomslag för innovationsnära processer på högskolan borde man stärka incitamentet för forskarna att delta i denna typ av innovations- och samverkansorienterade processer. Forskarna borde inte bara premieras för sina publikationer och sina utbildningsinsatser utan även för sitt samverkans- och innovationsnära engagemang och genomslag. Det finns även begränsade finansieringsformer och utvecklad innovationsmetodik för denna typ av prototypbaserad och mentorerande kunskapsöverföring. Det finns därför ett behov av utvecklingsmedel för snabbfotad IKT-baserad prototyping samt verifiering av dessa på högskolorna. Det är även viktigt att alla parter i innovationsstrukturerna kan se att innovationsprocesserna inom tjänstebaserad IKT och digitala media kräver en annan affärsutvecklingslogik än till exempel life science. Inom denna branschsektor är det inte möjligt att arbeta med långa utvecklings- och verifieringsprocesser utan det är snabbheten till marknad som är det relevanta vilket kräver en innovationsmetodik som bygger på begrepp som agil prototyputveckling och fast failure! Det förtydligar även behovet av att utveckla metodik och kompetens för denna typ av marknadsnära, utmaningsdriven innovation. Det synliggör även högskolornas behov av en förstärkt infrastruktur i form av breddad kompetensbas, prototyplab och testbäddar. Resurser för detta finns knappt i Sverige Horison 2020! Karin Johansson-Mex Managing Director of MEDEA Collaborative Media Initiative, Malmö högskola 16

17 Blekinge Tekniska Högskola/BTH Innovation Experimenterande för ökat nyttiggörande Pilotens ansats: I BTHs pilot har vi arbetat med en bred ansats för att undersöka och praktiskt testa nya vägar för hur forskningen i högre utsträckning kan nyttiggöras och bidra till samhällets utveckling. En utgångspunkt för detta arbete har varit att nyttiggörandet inte ensidigt kan förstås som en fråga om forskningsresultat som grund för nya företag. Lika viktigt är det att betona forskarnas kompetens och erfarenhet och att hitta vägar för att dra nytta av denna i olika utvecklingsprocesser. I högskolelagen stadgas att lärosätena skall verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Denna allmänna formulering rymmer ett antal problem som i första hand hänger samman med det faktum att det inte är lärosätet utan den enskilde forskaren som äger resultaten av forskningen inom lärosätena. Det är forskaren som avgör om och hur nyttiggörandet skall ske, vilket i normalfallet betyder att man stannar vid vetenskaplig publicering av resultaten. Formuleringen i högskolelagen signalerar dessutom en syn på nyttiggörande som utgår från ett inifrån-ut perspektiv vilket rimmar dåligt med de föreställningar om öppen innovation, samhällsutmaningar och breddat nyttiggörande som präglar dagens debatt. Det är denna problembild, (se figuren nästa sida), som tjänat som utgångspunkt för insatserna i BTHs pilot. Angreppssättet har i huvudsak varit induktivt vilket i detta sammanhang inneburit att vi arbetat med en uppsättning sinsemellan olika case vilka skapat en grund för lärdomar som senare kunnat generaliseras i nya metoder för nyttiggörande. I de olika casen har vi sökt testa nya tillvägagångssätt och samtidigt dra nytta av existerande verktyg och upparbetade relationer till andra innovationsstödjande aktörer (främst i Blekinge). Studenter som resurs för kommersialisering. I några av de case vi arbetat med har utgångspunkten tagits i den alltför vanliga situationen där en forskare väljer att avbryta ett påbörjat kommersialiseringsarbete. Trots att de aktuella forskarna, i motsats till vad som vanligen gäller, här har gjort en första insats för att översätta sin forskning till en kommersialiserbar idé så har man valt att avbryta arbetet. Skälen till detta varierar men är vanligtvis kopplade till den egna arbetssituationen 17

18 och att man saknar tid och andra resurser för att driva arbetet vidare. Mera sällan handlar det om ett avbrott därför att man inser att ens idé saknar potential. I de case vi arbetat med har det således funnits ett utvecklat koncept och i några fall också en prototyp, vilket har varit en förutsättning för att kunna koppla in nya aktörer för det fortsatta arbetet. I merparten av dessa case har vi engagerat studenter för att driva kommersialiseringsarbetet vidare. Studenterna har fungerat som en extra resurs för att utveckla koncepten och undersöka deras kommersiella förutsättningar samtidigt som de skapat kontakter med potentiella kunder och användare. Resultaten av studenternas insatser har rapporterats tillbaka till upphovspersonerna som inte fullt ut velat släppa kontrollen över sina idéer till studenter att driva vidare efter eget huvud. Även om det är svårt att dra några entydiga slutsatser grundat på de få fall av denna typ som vi arbetat med, så står det klart att förutsättningarna för hur samarbetet mellan forskaren och studenterna skall ske samt hur rättigheterna till det utförda arbetet skall fördelas, måste tydliggöras tidigt i processen. Detta är dock lättare sagt än gjort eftersom respektive part tenderar att övervärdera de egna insatsernas betydelse i förhållande till slutresultaten. Inte desto mindre vore det rimligt att forskarna gav studenterna rätt att driva det fortsatta arbetet efter eget huvud mot en viss royaltyersättning kopplat till framtida eventuella försäljningsintäkter, i synnerhet som konceptet i annat fall inte kommer att exploateras. Trots att inget av dessa case ännu lett till att de utvecklade koncepten nått marknaden kan vi konstatera att studenterna fått värdefulla erfarenheter av kommersialiseringsarbete, vilket generellt sett ökat deras intresse av att någon gång starta en egen verksamhet. Att detta redan skett i ett av fallen är en bonus. Mäklarroll för kommersialisering. I ett av casen av denna typ valde vi att i stället för att arbeta med studenter, själva ta en mäklarroll och genom egna insatser försöka hitta en kommersiell aktör som var villig att överta det 18

19 koncept som utvecklats av forskarna. Det som komplicerade detta case var att forskarna ville få möjlighet att som forskare medverka i den fortsatta kommersialiseringen. De kommersiella aktörerna å sin sida ville ha frihet att fatta egna beslut och var därför oroade över forskarnas fortsatta delaktighet. Dessa frågor kunde dock lösas och forskarna valde att gå vidare med ett av de bolag som vi lyckats intressera för konceptet. Produktutveckling med tillhörande interaktionsdesign har nu påbörjats och två av de ursprungliga idébärarna står nu i begrepp att starta ett bolag som kan fungera som motpart till den kommersiella aktören. Forskarna har fått en roll i det fortsatta arbetet med produktutvecklingen och har också gått med på att medverka i säljarbetet gentemot landstingen som utgör den starkaste potentiella kundgruppen. Lärdomarna av detta case är blandade även om det naturligtvis är positivt att forskarnas idé nu ser ut att nå marknaden. Resan dit har emellertid varit lång och kostsam och det är knappast rimligt att göra denna typ av insatser för alla fall där det finns en forskarbaserad idé med marknadspotential, men ett begränsat intresse från forskarnas sida att ta de risker som en kommersialisering innebär. Det går dock att intressera företag för att ta över utprovade och verifierade, forskningsbaserade idéer för fortsatt kommersialisering förutsatt att det finns en demonstrerad marknadspotential som är tillräcklig för att motivera de ofta betydande investeringar som behövs för produktutvecklingen och marknadsföringen. Innan man kan locka en kommersiell aktör att ta över krävs en betydande insats för att identifiera och demonstrera den eventuella kommersiella potentialen. Vem som är villig att ta risken för dessa insatser är i sin tur kopplat till hur rättigheterna till idén och arbetet kring denna, fördelas mellan olika parter. Återigen tvingades vi här konstatera att forskarna tenderar att överskatta värdet av sin idé medan den kommersiella parten å sin sida tenderar att övervärdera kostnaderna och riskerna på bekostnad av ursprungsidén. I denna situation skulle en neutral mellanhand eventuellt kunna underlätta en överenskommelse vilket är en roll som lärosätena skulle kunna ikläda sig. Forskarkompetens som grund för nyttiggörande. I den andra gruppen av case som vi arbetat med har insatserna syftat till att på olika sätt skapa kopplingar mellan forskare och skapa en grund för ömsesidigt lärande. Det har handlat om att försöka använda forskarnas kompetens för att befrukta och vidareförädla idéer från externa aktörer (företag eller enskilda entreprenörer) samtidigt som forskarna på detta sätt exponeras för de problem och villkor som de kommersiella aktörerna brottas med vilket i sin tur kan befrukta den egna forskningen. Även här har vi i några fall dragit nytta av studenter vilka fungerat som en form av intermediärer mellan företagsbaserade idéer och forskarnas kompetens. Företagen har definierat frågeställningar kopplade till sin produktutveckling som studenterna sedan hanterat med stöd från forskare/lärare inom BTH. På detta sätt har man kunnat bistå företagen med råd samt kontakter gentemot forskarna. De genomförda casen visar att detta sätt att nyttja studenter som en brygga mellan ett företags idéer och relevant kompetens kan fungera som en väg att befrukta och förädla idéer med ursprung utanför akademin. I ett närliggande case arbetade vi med en mer direkt ansats för att koppla samman en extern idé om en ny produkt med kompetensen och erfarenheten hos en grupp utvalda forskare. Vi använde här en metod som kallas Value 19

20 Creation Forum som i korthet innebär att idébärarna pitchar sin lösning för de utvalda forskarna som, grundat på sina erfarenheter, lämnar synpunkter och förslag på hur idén skulle kunna utvecklas. Ansatsen visade sig fungera väl och har lett till fortsatt samarbete mellan företaget och en del av forskarna vilka också vittnat om att denna typ av möten kan vara värdefulla också för deras egen forskning. Vi avser därför att fortsätta erbjuda externa aktörer denna typ av arrangemang. Lärdomar. Av de insatser som gjorts inom BTHs pilot står det helt klart att nyttiggörandet av forskningen kan breddas om man vid sidan om betoningen av forskningsresultaten som utgångspunkten för nyttiggörandet, också arbetar med den kompetens och erfarenhet som forskarna har. Genom att föra samman forskare med behovsägare kan forskningsbaserade idéer verifieras med avseende på deras kommersiella relevans och likaså kan dylika möten bidra till att stärka forskningsfrågornas relevans. Vidare kan mötet mellan forskare och enskilda entreprenörer bidra med synpunkter som kan hjälpa entreprenörerna att utveckla och förädla sina idéer. Vi har också undersökt om och i så fall hur vi kan använda studenter som en form av intermediärer i anslutningen till nyttiggörandet av forskningen. Lärdomen är att studenterna kan fungera som resurser för att koppla samman kommersiella aktörer med forskningen. Däremot är erfarenheterna av att låta studenter medverka i arbetet för att kommersialisera enskilda forskares idéer mindre positiva. Risken är här uppenbar att studenternas insatser undervärderas och att forskarna inte är beredda att erbjuda studenterna en del i de värden som skapas. Casen inom ramen för BTHs pilot ger också grund för ett antal generella konstateranden som det är viktigt att söka hantera och överbrygga. Vi har återkommande snubblat över det faktum att forskning respektive kommersialisering följer olika logiska lagar och finns inskrivna i olika kulturer och språk. Det är därför av avgörande betydelse för ett närmare samarbete att aktörerna på respektive sida förstår och utbildas i att hantera dessa skillnader vilket är en tydlig uppgift för lärosätenas innovationsstödjande enheter. Det är vidare uppenbart att forskningsresultat sällan är färdiga för kommersialisering och att det ofta krävs betydande insatser för att översätta forskningsresultaten till utgångspunkter för kommersialisering. I detta arbete behövs kunskaper och erfarenheter från användare, behovsägare och kommersiella aktörer. Vi kan också konstatera att det inte finns en innovationsprocess utan flera. Således måste vi arbeta med olika konstellationer av aktörer, resurser och verktyg i de case vi möter. För att nå resultat handlar det således mer om att skapa dynamiska innovationssamarbeten än om att bygga fasta strukturer. Slutligen kan man inte nog betona betydelsen av så kallade innovation champions. Det är helt uppenbart att det behövs någon som har kraft och engagemang för att utveckla och driva en idé vidare till marknaden! Dessa personer måste ges tydliga förutsättningar och ha en tydlig del i det som skapas. Anders Nilsson Enhetschef, BTH Innovation Blekinge Tekniska Högskola 20

21 Lunds universitet/lu Innovation System Brygga mellan akademi och industri Pilotens ansats: Undersöka hur en modell för en facilitator en mäklare som förmedlar infrastrukturtjänsten till forskare, industri och offentliga aktörer, kan se ut. Vi skapar ett styrkeområde inom laboratoriefaciliteter i Skåne genom utvecklandet av MAX IV och ESS. Vetenskapsrådet har inrättat Rådet för forskningens infrastrukturer (RFI) för ökat fokus på internationell samverkan och öppenhet kring infrastruktur och det krävs delaktighet från flera relaterade aktörer för att få fungerande modeller. Det svenska näringslivet förändras och med detta förutsättningarna för hur man kan stödja nyttiggörande av kunskap, näringslivsutvecklingen och tillväxten. Olika stödsystem behöver vara med i förändringsrörelsen som verkar framåt i värdekedjan med ökat tjänsteinslag och fokus på kunden och kundens behov. Med kunder som fokuserar på sin kärnverksamhet vinner leverantörer på förfinade lösningar vilket kan medföra ökad marknadspotential och högre marginaler. Forskning genom innovationer bidrar till tillväxt och ekonomisk utveckling i samhället. I piloten lyfter vi en aspekt genom en fristående serviceorganisation, en intermediär, som arbetar med lönsamhet och förbättrat kapacitetsutnyttjande för forskningsinfrastruktur. Serviceinnovation är en möjliggörare och kan bidra till utveckling av forskning och industri. Modell. I piloten arbetade vi med att vidareutveckla en facilitet inom MAX-lab och skapa en modell för differentierade erbjudanden anpassade efter kunden (se bild nästa sida). För en intermediär som faciliterar utnyttjande av en forskningsinfrastruktur kan kunderna, målgrupperna, vara olika och detta bör speglas i produktutbud och prissättningsstrategier. Värdebaserad prissättning tar avstamp hos kunden eftersom det är i kundens situation som värdeskapandet sker. Med kunder som är från industrin eller akademin ser värdeskapandet väldigt olika ut och produkt- och tjänsteutveckling sker utifrån att skapa enkelhet för kunden. Utmaningen är att få upp resursanvändningen på en effektiv nivå 21

22 eftersom det krävs spetskompetens för att använda utrustningen. Genom att erbjuda en service, en intermediär, som faciliterar användande av komplex forskningsinfrastruktur för forskare och företag kan kapacitetsutnyttjandet optimeras. Den föreslagna modellen innebär konkreta erbjudanden till forskare från akademin och läkemedelsindustrin för ökad användning av faciliteterna. Tydliga resultat har visat hur erbjudandet bör utformas för att attrahera olika målgrupper. Akademin önskar transparens och fasta priser. Fokus har därmed riktats mot metoder för att kunna erbjuda prislistor fasta priser tydligt presenterade i förhållande till tjänst. Industrin prioriterar i stället att det är en liten risk för misslyckande och att det är snabbt och kostnadseffektivt. Industriella aktörer vill undvika risken att betala för ett projekt som tar tid och sedan kanske inte resulterar i någonting. Många projekt kan i princip falla på att ett specifikt protein är alltför svårt att kristallisera. Industrin prioriterar en högre kostnad för ett projekt som med större säkerhet genomförs och levereras i tid. Erbjudanden är inte uteslutande och överlappar inte utan kan finnas som två parallella spår. Central kompetens inom en intermediärfunktion i en forskningsinfrastruktur kan bidra till att göra infrastrukturen mer kostnadseffektiv ur ett kapacitetsperspektiv och därutöver expandera befintlig kapacitet genom att addera steg i värdekedjan. Detta för att skapa ytterligare attraktiva tjänster och erbjudanden för användare än vad som finns ur ett konkret infrastrukturmässigt initialt perspektiv. För ett expanderat tjänsteutbud har piloten arbetat med att identifiera samarbetsytor för att länka tjänster och ge ett bredare erbjudande. 22

23 Lessons learned och effekten av utförda aktiviteter. Effekten av de aktiviteter som genomförts har redan fått genomslag. Antalet akademiska användare har ökat dramatiskt, inte bara från Lunds universitet utan även från andra universitet i Sverige och Danmark. Akademiska projekt har även utförts åt universitet i Europa och Asien. Antalet förfrågningar från industrin har ökat markant. Dessa kommer från större företag och berör mer omfattande projekt än tidigare. Dessutom erhålls nu en allt högre andel förfrågningar från företag i Amerika och Asien. Förutsättningar för nästa steg. För att etablera nya tjänster och plattformar finns ett behov av fortsatta diskussioner med potentiella partners. Tack vare piloten har det getts möjlighet att utvärdera och utveckla strategiska koncept för hur en intermediärfunktion kan ta fler led i en värdekedja och bidra till hur en forskningsinfrastruktur kan bidra till kostnadseffektivitet. Ulrika Cattermole Projektledare LU Innovation System 23

24 Slutsatser Det finns inte en innovationsprocess utan flera! Uppsättningen aktörer liksom valet av verktyg och modeller måste formas efter intresset och behoven i varje enskilt innovationsprojekt. Föreställningen om en linjär utvecklingsprocess bör överges till förmån för återkommande iterationer. Forskning respektive kommersialisering följer olika logik och finns inskriven i olika kulturer och språk. Att lyckas överbrygga dessa skillnader är av central betydelse för hur framgångsrikt ett projekt med flera aktörer och kulturer kan bli. Återkommande dialog mellan idébärare, behovsägare (samhälleliga utmaningar), användare/kunder samt kommersiella aktörer är av central betydelse. Forskningsresultat från akademien är i ett kommersiellt perspektiv prematura och steget från forskningsresultat till innovation är ofta långt, kostsamt och riskfyllt innan de kan kommersialiseras eller brukas av slutanvändare. Forskningsresultat i sig själva är relativt snäva och är framtagna med en vetenskaplig hypotes i grunden. Utvecklandet av produkter och tjänster med en kommersiell hypotes som drivkraft bör ske i samspel med kompetenser och kunskap hos forskare/ användare/behovsägare/kunder. Ett arbete som ger möjlighet till nya arbetssätt och en öppen, kontinuerlig dialogkultur för att driva innovationsutvecklingen framåt. Framgångsrik innovationsutveckling förutsätter dialog och samarbete med öppna innovationsprocesser, exempelvis Krinovas innovationsekosystem från Co-learning till Co-effectuation. OA5 projektet har identifierat att tidiga demonstratorer och prototyper kan underlätta dialogen, något som ökar efterfrågan på testbäddar och labbmiljöer i innovationssystemet. I arbetet med att ta en idé eller ett forskningsresultat till produkt och tjänst ställs stora krav på engagemang i form av tid, vinst och vilja hos alla inblandade. Idag upplever flertalet forskare att lärosätenas incitamentstruktur för att stödja forskare med exempelvis akademiska meriteringar eller personalstöd vid arbete med innovationsprojekt är otillräckliga. Speciellt i tidiga faser av ett innovationsprojekt. I gränssnittet mellan forskning och näringsliv kan det vara av betydelse att resultatet utvecklas längre inom akademien innan det kan tas vidare av en näringslivspart eller offentlig aktör. Speciellt i de fall upphovsforskaren inte är intresserad av att föra sitt resultat vidare själv. Det kan ske med hjälp av en intermediär, exempelvis intraprenörsollen i Origomodellen eller engagerade studenter som får ta en större roll i nyttiggörande av akademisk kunskap. I innovationsprojekt med en stark innovation champion, det vill säga en person som brinner för innovationsprojektet med mycket starkt engagemang, ökar hastigheten och överlevnadsgraden av en presumtiv innovation. I OA5 har piloterna arbetat med att utveckla olika modelltekniker för att bygga dynamiska innovationssamarbeten/team mellan olika aktörer snarare än fasta strukturer. Det är viktigt 24

25 att samarbeten lämnar spår och lärande i systemet för att kunna följas och brukas när ett nytt innovationssamarbete riggas. På samverkansarenor är det viktigt att respektera det unika i varje innovationsprojekt, dess teamsammansättning, projektens olika faser över tid och de olika behov som finns i dessa faser. Olika projekt kräver olika verktyg, resurser och samspel. Ett tydligt och uttalat förhållningssätt på en öppen innovationsplattform avseende öppenhet, transparens och generositet bland de innovationsstödjande aktörerna är viktigt för att skapa en öppen gemensam innovationskultur. Vägarna är många det finns inte en innovationsmodell eller ett system som fungerar för alla lärosäten och i alla projekt. OA5-projektet har lett till att flera modeller och metoder har utvecklats som är tillgängliga att användas i innovationsprocesser. Utgångspunkterna i öppen innovation bör vara helheten, behoven och frågeställningarna i varje enskilt projekt, vilket leder till ett dynamiskt kompetensbehov. Fler mötesplatser behövs för aktörer att nyfiket och öppet utforska möjligheter till samverkan med fokus på helheten och behoven. Det goda samtalet är en förutsättning för öppen innovation, där kulturell kompetens, kommunikationsförmåga och nätverk hos intermediärer kan ha en viktig roll. Studenter utgör en dold innovationskraft vilken bättre skulle kunna synliggöras och tillvaratas. För att skapa långsiktiga och verkningsfulla strukturer för innovationsarbete, där strukturerna samtidigt är dynamiska, krävs slutligen en flexibel och långsiktig finansieringsmodell. Anna Nitinidou Projektledare OA5 LU Open Innovation Center Kristina Santén Samverkanskoordinator Omvärld Alnarp, SLU 25

26 Kontakt Anna Nitinidou OA5 Projektledare LU Open Innovation Center Box LUND Besök: Scheelevägen 15A, Alfa 2 Tel: +46 (0) E-post: anna.ntinidou@luopen.lu.se Torben Olsson Avdelningschef Externa Relationer Affärs- & verksamhetsutvecklare HKR Innovation Högskolan Kristianstad KRISTIANSTAD Tel: +46 (0) Mob: +46 (0) E-post: torben.olsson@hkr.se Charlotte Lorentz Hjorth VD/CEO Krinova Incubator & Science Park Stridsvagnsvägen KRISTIANSTAD Tel: +46 (0) Skype: charlotteatkrinova E-post: charlotte@krinova.se Kristina Santén Samverkanskoordinator Omvärld Alnarp Sveriges Lantbruksuniversitet SLU Box ALNARP Besök: Slottsvägen 5 Tel: +46 (0) E-post: kristina.santen@slu.se Karin Johansson-Mex Managing Director of MEDEA* Collaborative Media Initiative Malmö högskola Ö Varvsg. 11A MALMÖ Tel:+46 (0) Skype: karinjmex E-post: karin.johansson-mex@mah.se *Från och med sept för frågor om MEDEA kontakta Hans.Lindquist@mah.se Anders Nilsson Enhetschef BTH Innovation (BINO) Blekinge Tekniska Högskola KARLSKRONA Besök: Campus Gräsvik 4 Tel:+46 (0) Mob: +46 (0) E-post: ani@bth.se Ulrika Cattermole Projektledare Projects and finance LU Innovation System Box LUND Besök: Sölvegatan 16 Tel: +46 (0) Mob: +46 (0) E-post: ulrika.cattermole@innovation.lu.se Twitter: #Innovation_LU Ansvarig utgivare: LU Open Innovation Center Box Lund Copyright Författarna 2014 Sättning: Shu-Chin Hysing 26