Doping inom idrotten - Vad är det?

Transkript

1 Doping inom idrotten - Vad är det?

2 Vem och vad styr vad som är doping inom idrotten? WADA Består av världens regeringar och internationella Idrottsförbund. WADC Samt standarder för dopingkontroll, dispenser, vistelserapportering och behandling av personuppgifter.

3 Därför finns det dopingregler Det är fusk att dopa sig. En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Det är farligt att dopa sig. Det strider mot medicinsk etik och är förenat med stora hälsorisker för individen. Det förstör idrottsrörelsens trovärdighet. Doping utgör därigenom ett allvarligt hot mot idrotten som ungdomsorganisation och folkrörelse.

4 Övergripande mål i antidopingarbetet RF att tillförsäkra alla idrottsutövare deras självklara rätt att delta och tävla i en idrott fri från doping WADA to protect the Athletes fundamental right to participate in doping-free sport

5 Vem omfattas av regelverket? Förening SF RF Idrottsutövare Medlemskap

6 Vad är förbjudet? Bruk av doping Vägran eller smitning Försvårande Misskött vistelserapportering (Elitidrottare rapporterar i WADAs webbaserade system ADAMS) Innehav Olovlig befattning med substanser och metoder Medhjälp

7 Vem kan bestraffas? Alla medlemmar på alla nivåer inom RF Idrottsutövare som representerar svensk idrottsorganisation (oavsett medlemskap) Ledare, tränare, instruktör, funktionär eller stödperson Förening och Idrotts AB Straffskalan går från tillrättavisning till livstids avstängning från all organiserad idrott i alla länder och idrotter och varierar beroende på förseelse och omständigheter. Avstängningar finns på

8 Hur ser statistiken ut? DOPINGBESTRAFFNINGAR FÖRDELAT PÅ UTÖVARKATEGORI Elitidrottare 30 % 17 % 53 % Motionärer som tränar på gym Tävlingsidrottare Elit = Tävlande i individuell gren internationellt eller i landslag. Spelare i högsta serie inom lagidrotter. Totalt 303 personer

9 Ledare, instruktör och funktionärs ansvar? Att: känna till och följa dopingreglerna - Idrottens antidopingreglemente och standarder medverka till att dopingkontroller kan genomföras i övrigt främja en dopingfri idrott

10 Idrottsutövarens ansvar att känna till och följa Idrottens antidopingreglemente och standarder. att informera medicinsk personal om sin skyldighet att inte använda förbjudna substanser och metoder för att säkerställa att aktuell medicinsk behandling inte klassas som doping. Idrottsutövaren är personligen ansvarig för att se till att förbjudna substanser inte kommer in i kroppen. Utövaren är ansvarig för substanser som vid analys påträffas i dopingprov. Strikt ansvar!

11 Läkemedel och dispens Dispens från förbudet att använda läkemedel som innehåller dopingklassade substanser. Idrottsutövare på nationell/hög tävlingsnivå ska ha dispens i förväg. Övriga idrottsutövare kan söka dispens retroaktivt. Se gränsdragning per idrott på Röd-gröna listan visar vilka läkemedel som omfattas av listan över förbjudna substanser och metoder. Kolla ditt läkemedel här.

12 Var hittar jag dopingregler och annan antidopingfakta? Riksidrottsförbundet World Anti-Doping Agency

13 Dopingkontroller inom Idrotten Alla medlemmar som utövar idrott i en idrottsförening är skyldiga att ställa upp på dopingkontroll. RF:s dopingkontroller är certifierade enligt kraven i WADA:s standard för dopingkontroll samt kvalitetsstandarden ISO 9001:2008. Hur en dopingkontroll går till ser du här:

14 Dopingkontroller inom Idrotten Mer kunskap om dopingkontroller kan du få på Föreningsdrivna gym har möjlighet att beställa dopingkontroller av RF om man har genomfört Vaccinera klubben mot doping. Broschyren Dopingkontroll går att ladda ner eller beställa från RF:s hemsida

15 DOPNING

16 DOPNINGSLAGEN Lag (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel 1 Denna lag gäller: 1. syntetiska anabola steroider, 2. testosteron och dess derivat, 3. tillväxthormon, och 4. kemiska substanser som ökar produktion eller frigörelse av testosteron och dess derivat eller av tillväxthormon.

17 2 Medel som anges i 1 får inte annat än för medicinskt eller vetenskapligt ändamål införas till landet, överlåtas, framställas, förvärvas i överlåtelsesyfte, bjudas ut till försäljning, innehas, eller brukas. Nästan all hantering förbjuden!

18 Påföljder Ringa brott (eget bruk)- böter eller fängelse 6 månader. Normalgraden- fängelse högst 2 år. Grovt brott (yrkesmässigt, säljer till ungdomar mm)- fängelse 6 mån- 6 år.

19 Närliggande lagstiftning Narkotikastrafflag (1968:64). Ex amfetamin, kokain, cannabis, benzo mm. Läkemedelslag (1992:859). Ex efedrin, viagra mm. Lag (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Ex vissa kosttillskott.

20 Polisens uppgift Arbeta brottsförebyggande. Samverkan- utbildning, kontaktpolis mm. Spaning. Ingripanden. Insatser- razzior Utredning. Lagföring. Erbjuda vård! En förändring kommer sällan av sig självt.

21 Regelverk Lagstiftningen styr polisens arbete: Samtal Skälig misstanke. Kroppsvisitation. Kroppsbesiktning. Husrannsakan, skåp, bil, bostad etc. Beslag.

22 Skälig misstanke? Svårdefinierad, individbaserad. Fördomar-erfarenhet, bra-dåligt? Alla är inte gigantiska, aggressiva, våldsamma, fulla av akne mm En eller flera objektiva omständigheter som visar på att en person mer sannolikt begått en brottslig gärning än att den inte gjort det, 51%-49%. Tecken & symptom, inte allt! Uppträdande- raljant, nedlåtande, undandragande. Samtal- vad säger den misstänkte? Vittnesuppgifter/tips. Övriga omständigheter, ex personkännedom.

23 Arbetsmiljö Viktigast är det medmänskliga perspektivet! Personalens arbetsmiljö, ansvar och trivsel. Signalvärde- vilken publik vänder ni er till? Ofta kopplat till annan brottslighet, ex vapen, narkotika och våld. Risker för personal och andra tränande.

24 Samverkan Ni har den bästa normalbilden kring träningsanläggningen och medlemmarna! Ta ställning mot/för, vilket speglar vilka som kommer träna hos er! Försvåra, ex miljön, uppmärksamma! Kontakta polis Tips- anonymitet gäller, gärna upparbetad poliskontakt!

25 När intas det? Med anledning av dopningspreparatens effekt behöver de ej brukas på gymmet/anläggningen. Men det sker i vissa fall ändå Trigger - mental inställning till träningspasset. Köpet görs på plats- vill ej vänta. Svårt att injicera i hemmet-pga av sambo eller dylikt. Kan inte injicera själv-behöver hjälp (spruträdda i vissa fall). I de fall man nyttjar narkotika (centralstimulerande) sker det oftare i anslutning till träning.

26 Att hålla utkik efter

27 Konkreta omständigheter Använda sprutor i soporna, beakta smittorisken! Pumpar, nålar, sårtvätt, plåster Tabletter i omklädningsrummet. Blod på golv, papper eller handfat på toaletten. Tomma vialer eller ampuller. Tomma redline-påsar, med eller utan pulver.

28

29 Avvikande beteenden Långa besök på toaletten. Svettig/andfådd efter toalettbesök. Smusslande inne i omklädningsrummet. Extremt fokuserad i träningen. Forcerat uppträdande gentemot personal andra tränande. Bär med sig alla tillhörigheter under träningen. Försiktigt masserande på injicerbara ställen. Blod på kläder. Näsblod under träning.

30 Lena Jönsson SISU Idrottsutbildarna tfn