Lycka till med försäljningen!

Transkript

1

2 OSRAM

3 SEPT NR ANSVARIG UTGIVARE Magnus Frantzell magnus.frantzell@quicknet.se UTGIVARE Miljöljuskretsen Grev Magnigatan 5 BV Box Stockholm Tel Fax info@hemljus.press.se REDAKTÖR Göran Tjäder Tjäder&Tjäder AB Lilla Torget Ulricehamn Tel Fax Mobil goran.tjader@tjader-tjader.se På tredje året VÄLKOMMEN TILL DEN TREDJE ÅRGÅNGEN av vår branschtidning HEMLJUS. Du ser väl till att alla Dina medarbetare får var sitt exemplar hem till sin egen brevlåda. Detta kostar inget, men ger många positiva effekter. Vi tar också mycket gärna emot förslag, synpunkter eller idéer hur vi ska fortsätta utveckla vår tidning kontakta red. Tjäder eller undertecknad. LJUSHÖGSKOLAN Äntligen har vår egen för branschen skräddarsydda utbildning kommit igång. De spontana reaktionerna från första kullen var också mycket positiva. Nu ser vi fram emot att alla duktiga belysningsfackhandlare i Sverige ställer sig och sina medarbetare i kö för utbildningen för att på så sätt bli ännu mer framgångsrika. HÖGTRYCK I BRANSCHEN Efter den fina sommaren är vi nu på väg in i vår bästa period. Förhoppningsvis får vi en riktigt regning, blåsig, mörk och lång höst som hjälper oss att höja intresset för bra belysning. ANNONSANSVARIG Mervi Rokka Ljuskultur Box Stockholm Tel Fax mervi@ljuskultur.se GRAFISK FORM Christina Levin Lundberg Formination AB Lycka till med försäljningen! Thord Gustafson ordf. Miljöljuskretsen thord@lampgustaf.se FOTO: CHRISTER HALLGREN Pelle lägg in det färdiga omslaget här Anette Fransson, Lidköping nöjd premiärelev i kursen Bättre Butik. INNEHÅLL 3 Ledare 4 Premiärkullen Bättre Butik Anmäl Dej direkt 6 Ljuskälleskolan 7 Inspirerande mässa 8-9 Umeå ljusets stad 10 Släckta ugnar Elskrot 12 Klassiker 14 Belysningsgolfen Barometern 15 Till sist Vet du någon som saknas i HEMLJUS prenumerationsregister och inte fått tidningen? Kanske i en filialbutik eller kontor. Vår målsättning är att tidningen skall nå alla som sysslar med hembelysning. Vill du ha ytterligare ex? För egen eller annans del - hör av dig till Miljöljuskretsen eller faxa till e-post info@hemljus. press.se H ÄR ÄR M ILJÖLJUSKRETSENS ALLA MEDLEMMAR: A-Grossisten AB Helsingborg AH Belysning AB Tibro Aneta Belysning AB Växjö Artilux AB Anderstorp AB Belid Varberg BLP AB Älvsjö Elektro Elco AB Osby Elenco Lighting AB Borås Frinab Fristad Globen AB Svenljunga Ture Hallberg Lampskärmar AB Viskafors H.O. Armatur AB Borås Konsthantverk AB Tyringe Konstsmide Skandinavien AB Gnosjö Lamp-Gustaf AB Bollebygd Lampteamet AB Rejmyre Lyktan Bankeryds Belysning AB Bankeryd MAAB-Kristall af Sweden AB Sollentuna Maltec AB Lerum Markslöjd AB Kinna Noral AB Habo Norlys AB Strömstad Rejmyre Chandliers AB Rejmyre Ringus Belysning AB Knäred AB Rydéns Gnosjö Texa Design AB Helsingborg Westal AB Bankeryd Vinga Ljus AB Göteborg VLM Sverige AB Emmaboda 3

4 Första kullen från BÄTTRE BUTIK DET VAR MITT I DEN TRADITIONELLA EXAMENSTIDEN som första kullen av diplomerade belysningssäljare klev ut på trappan på Ljushögskolan i Jönköping. Något sommarlov väntade visserligen inte, men det var ändå påtagligt nöjda elever som under tre kursomgångar á två dagar, ökat sina kunskaper både vad gäller belysningslära, mötet med kunden och övrigt arbete i butiken. HEMLJUS har tidigare berättat om upplägget av kursen, som genomförs som en s.k. uppdragsutbildning på Ljushögskolan i Jönköping. Tanken är att de tre kursblocken skall kunna genomföras i vilken ordning som helst. Deltagandet i kursen förutsatte att deltagarna före starten fick förbereda sig med bl a viss dokumentation kring den egna butiken. I paketet finns också ett fjärde steg som omfattar en chefsutbildning med fokusering på bl a lönsamhet, ekonomi, IT och personalutveckling. I denna fas ser man deltagare som en idealisk grupp i övriga steg kan man ta emot upp till 20 elever. BRA FÖRELÄSARE Kursdeltagarna har mött synnerligen kvalificerade föreläsare. Leif Wall, som är ansvarig för uppdragsutbildningen vid Ljushögskolan, har hållit i de rent tekniska avsnitten. Ulf Lind, med förflutet inom bl a IKEA, gav mycket intressanta idéer kring sortiment och ljussättning medan Anders Liljefors redogjorde för armaturhistoria. Inredningsarkitekt Gunilla Lauters belyste ämnet ur inredarperspektiv medan Rolf Stenberg från SEMKO föreläste om elsäkerhet. Ingrid Andersson höll i det avsnitt som kanske vållade den mesta diskussonen det om säljteknik och butiksgestaltning. Avsnittet byggde till stor del på att man fick arbeta med realistiska exempel deltagarnas egna butiker. TRÖGT I STARTEN Trots en massiv marknadsföring i såväl HEMLJUS som på mässan var det lite trögt att få in de första bokningarna till kursen. De goda vitsorden från premiäreleverna har dock ökat intresset rejält och i skrivande stund pågår en full kurs samtidigt om tredje omgången planeras för start i oktober. Hösten kommer också att inrymma första chefsutbildningen. MERA LJUSSÄTTNING Självklart är det så att det under en första kursomgång kommer fram synpunkter på både uppläggning och innehåll, vilka kursledningen kommer att beakta inför fortsättningen. Ett mycket klart uttalat önskemål är att vi skall öka innehållet i och tiden för det avsnitt som rör ljus och ljussättning, säger Leif Wall. Premiärelevens råd: Anmäl Dej direkt! En nöjd premiärkull efter kursen Bättre Butik. Anmäl dej direkt, uppmanar Anette Fransson. I PREMIÄRKULLEN PÅ LJUSHÖGSKOLANS Bättre butik fanns bl a Anette Fransson, ansvarig för belysningsdelen i familjeföretaget Elaffären Kjell Fredriksson i Lidköping. Efter tio år som elektriker och sju år i butiken har hon en bra kunskapsgrund att stå på, men det hindrar inte att hon efter ha genomgått Bättre Butik -kursen tyckte att det var synnerligen väl använd tid och väl investerade pengar. Det är det mycket inspirerande att möta kollegor med likartade förutsättningar och problem. Detta kom fram inte minst i avsnitten kring hur butiken bör inredas. Det praktiska jobbet med verkliga typfall gav en hel del att fundera kring och det var inspirerande att få ta del av andra butikers uppläggning. Om det är något i kursinslagen jag vill utöka till nästa gång är det avsnittet kring ljussättning. Här behövs mera kunskaper. Vi möter i dag många småföretagare, exempelvis mindre butiker och frisörsalonger, som vill ha hjälp med ljussättning och inte anser sig ha råd att anlita professionella inredare. Under kursen hade Anette med sig kollegan, Jan-Erik Johansson, som har lång branscherfarenhet, men framför allt då på vitvarusidan. Som ytterligare bevis på hur man hos Elaffären i Lidköping ser på utfallet av utbildningen kan vi nämna att ytterligare en medarbetare, Roger Johansson, är anmäld till nästa kursomgång. Anettes råd är glasklart anmäl Dej till utbildningen direkt! INTRESSERAD? KONTAKTA LJUSHÖGSKOLAN, TEL FAX

5 ANNONS BELID

6 LJUSKÄ LLESKOLAN LÅGENERGILAMPAN en sann miljövän I MARS 1980 PREMIÄRVISADES Philips SLlampa som den första lågenergilampan och blev då starten på en utveckling som gått rasande fort och gett ett produktutbud som innebär att det idag finns ett lågenergialternativ till i stort sett varje användningsområde. Svenskarna har dock varit aningen kallsinniga och har en bit kvar till den genomsnittliga användningen ute i Europa. Här kan dock vårt relativt sett låga elpris vara en förklaring. Med begreppet lågenergilampor avses här de lampor som har vanlig sockel och inbyggda driftdon, idag mestadels elektroniska. De är tänkta att ersätta glödlampor med motsvarande ljusflöde i befintliga installationer. Idag finns ett utbud för i stort sett varje armatur. Det finns lampor med skruvsockel E14 eller E27 och för offentlig miljö finns varianter med B22-sockel. Alla välkända fabrikat finns representerade så utbudet är enormt. SPAR 80% Huvudargumentet för att ersätta glödlampor med lågenergilampor är energibesparingen, som uppgår till 80 % per ljuspunkt. Invändningen att man vid glödlampsanvändning kan tillgodogöra sig spillvärmen är inte riktigt relevant en effektiv elanvändning i Sverige kräver att alla uppgifter löses på ett optimalt sätt. Livslängd är ett annat argument för lågenergilampor. Glödlampans nominella livslängd är i allmänhet timmar, medan den för lågenergilamporna uppgår till mellan och timmar. En tumregel säger att den årliga användningen i ett hem uppgår till timmar. Man skall heller inte bortse från lågenergilampornas goda skaktålighet. FLIMMERFRITT LJUS Att ersätta glödlampor kräver alternativ med mycket god ljuskvalitet. Därför har alla lågenergilampor från de större leverantörerna ett ljus med samma varma ljustemperatur som glödlampans, dvs K. De elektroniska lamporna har också ett flimmerfritt ljus, vilket är viktigt då det finns forskare som hävdar att flimmer kan vara en utlösande faktor för elöverkänslighet. PROBLEM ATT LJUSREGLERA Ett problem med lågenergilamporna är att de inte är lämpliga att ljusreglera. Lösningen finns, men den är dyrbar. De flesta lågenergilampor går dock att använda tillsammans med skymmningsreläer så länge dessa innehåller en kontakt som sluter respektive bryter kretsen. Elektroniska skymmningsreläer saknar dock denna kontakt och går därför inte FOTO: PHILIPS LJUS att använda. Den som ändå använder lågenergilampor tillsammans med skymningsreläer drabbas av att lampans livslängd förkortas dramatiskt. Dessutom finns risk att reläet går sönder. Här bör butikerna vara uppmärksamma och kolla om kunder som klagar på kort livslängd hos en lågenergilampa möjligen använder elektroniskt skymmningsrelä. LÄMPLIGA UTOMHUS Det är intressant att använda den här typen av ljuskälla utomhus eftersom den årliga brinntiden ofta är lång och lampbyte inte sällan besvärligt. Att tänka på är dock att lamporna kan ta lite längre tid på sig att tända. Dessutom ger lågenergilamporna lite mindre ljus eftersom de är konstruerade att ge full verkan vid en omgivningstemperatur på 25 grader. Alla ljuskällor av den här typen innehåller kvicksilver vilket också klart framgår av fabrikanternas varufakta. Ett medelvärde ligger på 5 mg per lampa. Detta kan dock försvaras. Energiproduktion ger nämligen kvicksilverutsläpp och energibesparingen, som sagt 80%, kompenserar mer än väl denna mängd. På grund av kvicksilverinnehållet skall uttjänta lågenergilampor naturligtvis inte kastas i soporna utan lämnas in på kommunernas miljöstationer. Producentansvaret för elskrot, som infördes vid halvårsskiftet, omfattar även lågenergilampor och därigenom säkras att dessa tas omhand på ett miljöriktigt sätt. Även om det alltid är svårt att sia om framtiden är det inte alltför djärvt att påstå att utbudet av lågenergilampor kommer att öka. Utvecklingen på elektroniksidan kommer med all sannolikhet ge oss ännu mindre och mer glödlampslika lampor. Säkerligen kommer man också att lösa problemet kring ljusreglering och då erbjuds ett alternativ till glödlampan för hemmets alla ljuspunkter. Nästan Leif Berggren Teknisk chef Philips Ljus 6

7 INSPIRATION i Frankfurt UNDER DECENNIER LOCKADE Hannovermässan med sin vårliga lampexpo stora skaror svenskar. Såväl utställare som leverantörer med ambition att hitta idéer och fackhandlare fick här visa upp sig respektive fånga trenderna. Kontinuiteten bröts dock när Hannover blev skådeplats för världsutställningen 2000 och det är frågan om den välkända mässtaden någonsin kommer tillbaks i belysningssammanhang. Detta efter Lightstyle Frankfurtsmässans första renodlade hembelysningsmässa som hade premiär i april. En mässa som borde ha alla förutsättningar att axla Hannovers mantel. Utöver en bred redovisning av utbudet, mycket präglat av inte minst vitt i olika material, främst glas, fanns en lekfull trendshow signerad den holländske designern Gunnar Frank. Under rubrikerna Classy, Purity, Exotic och Enjoy, presenterades inte minst det lite udda i utbudet och inspirerade säkerligen många besökare till lite djärvare tag i sina utställningar. 250 utställare delade på en yta på hela kvadratmeter och lockade i det närmaste besökare. Ett drygt 50-tal kom från Sverige.Nästa år arrangeras mässan parallellt med en byggmässa, Light + Building. Våren 2003 återkommer dock Lightstyle som en separat mässa. Ett svenskt företag, Gnosjö Konstsmide, var genom sitt tyska dotterbolag representerat på mässan och visade bl a Elflugan och ytterlampor. ANETA Stiligt inslag i trendig show. FOTO: FRANKFURTMÄSSAN 7

8 Umeå ljusets stad INGEN HAR VÄL RIKTIGT KUNNAT FÖR- KLARA varför, men många vittnar om att Umeå är något rikets första stad när det gäller försäljning av hembelysning. Många leverantörer upplever att de i Norrlands huvudstad har den allra bästa försäljningen mätt med hänsyn till befolkningsunderlaget. Säkerligen finns det många faktorer som samverkar för att skapa den här bilden. Expansionen, en fördubbling av folkmängden sedan 1965, skapar naturligtvis efterfrågan. En annan helt nödvändig förutsättning är naturligtvis förekomsten av flera var på sitt sätt professionella fackhandlare kompletterade av ett par möbelbutiker som också säljer belysning. Det är alltså tämligen många som skall dela på kakan, men så här långt har man sluppit konkurrensen från IKEA. Smålänningarna finns ännu inte i staden, men de flesta förutspår att man kommer att etablera sig den dag då vägfrågorna kring Umeå fått sin lösning. Expansionen i Umeå har i stora stycken löpt parallellt med högskolans utveckling. Här finns studenter förkovrande sig i skilda ämnen på design-, konst- och handelshögskolorna liksom på Sveriges lantbruksuniversitet. 8 KOMPLETTERAR VARANDRA Det har växt fram en god struktur i belysningshandeln i Umeå. Butikerna kompletterar varann och man slås av den goda kollegiala anda som råder. När inte det egna sortimentet motsvarar kundens önskemål skickar man denne glatt vidare till kollegorna. Man har här insett att bästa chansen till överlevnad och utveckling är att profilera den egna butiken. En av de belysningshandlare som allra starkast i hela landet förknippas med en egen och kompromisslös profil finns just i Umeå. Det är Ulla-Britt Jansson som med Ljusglimten skaffat sig ett grundmurat gott rykte inte bara lokalt. Ulla- Britt har utpräglat sinne för färg och form och använder konsekvent detta för att bygga ett sortiment som inte alltid vänder sig till den breda allmänheten, men som lockar en viss kategori kunder, som alltid återvänder. Ulla-Britt Jansson står för en kompromisslös butiksprofil. Jag älskar exempelvis Zlamp med Lasse Bessfelts lampor, säger Ulla-Britt och avslöjar att samme man står bakom en annan favorit, Lyktans Birka-serie. Det gula trähuset i utkanten av centrum, där butiken är inrymd, utgör en bra inramning och läget innebär att parkeringsmöjligheterna är goda. Ulla-Britt startade Ljusglimten 1968, men har sysslat med belysning sedan 1960, åren innan den egna etableringen hos Sandbergs Elektriska. På en butiksyta på 160 kvadratmeter omsätter Ljusglimten 3 miljoner kronor Mats Ådén lyfter fram designade produkter. och för detta behöver man två heltid i rörelsen inklusive ägarinnan. SATSAR PÅ HALOGEN Redan 1919 startades AB Gösta Sandbergs Elektriska. Sedan 1990 ägs och drivs företaget av Mats och Lena Ådén. Även den här butiken hittar vi i ytterkant av centrum ett faktum som gillas av innehavarna eftersom det ger bra parkeringsmöjligheter. I våras fick butiken en rejäl ansiktslyftning. Genom att en grannlokal blev tillgänglig kunde man öka butiksytan från FOTO: TORBJÖRN JOHNSEN/VK MEDIEBYRÅ

9 200 till 290 kvadratmeter. Den nytillkomma ytan bär tydliga spår av ägarnas framtidstro här finns ett modernt sortiment med starka inslag av halogen och designade lampor. Jag tror definitivt på en halogenboom, säger Mats. Här skall vi inrikta oss på ett brett sortiment och här skall vi ha kunskap. Från det rent tekniska till uppgiften om vem som designat en viss produkt. Sandbergs omsätter sex miljoner och Mats och Lena Ådén är mycket tillfreds med att vara medlem i Idé-Gruppen. Det har inneburit ett lyft det krävs någon form av kedjesamverkan om man skall ligga på den här nivån, menar de. DEN KOMPLETTA ELBUTIKEN Kedjemodellen har även Håkan och Margareta Gustafsson valt för sin butik, Ljusmiljö i Umeå AB, som vi tidigare presenterat i HEMLJUS såsom pilotbutik för Elkedjans nya koncept grundade makarna Gustafsson sitt företag, som sedan dess funnits på ett par andra platser i staden, men som nu återfinns i Victoriagallerian, ett f.d. Domusvaruhus mitt i city. Här samverkar fackhandlare och har hjälp av en centrumledare och P-bolag för att locka kunder. Hos Ljusmiljö hittar kunden ett komplett sortiment med lampor, vitvaror och småel. FAKTA UMEÅ Lasse Tidebro framgångsrik med butik i butiken. Sofia Hansson hos Ljusmiljö säljer både lampor och vitvaror. Norra Sveriges befolkningsrikaste komun med drygt innevånare, en fördubbling sedan 1965, då staden fick sitt universitet. Befolkningen är ung, medianåldern 34 år, är flera år under riksgenomsnittet. Utbildningsväsendet är väl utbyggt och det kulturella utbudet stort. Största företaget,volvo Lastvagnar, är världens mest avancerade anläggning för hytttillverkning. Vi har valt det här konceptet, som gör att vi inte helt behöver förlita oss på belysning, säger Håkan Gustafsson och berättar att lampor utgör ca hälften av omsättningen på sju miljoner kronor. MÖBLER DRAR Ett av de möbelvaruhus som nämns med största respekt i landet är Ernst Åströms Möbler just i Umeå. I folkmun kallas företaget Hermanssons Möbler. Till bilden bidrar det faktum att man här som ingen annanstans brukar allvar vad gäller belysning. I huset, som omfattar hela kvm, finns en lampavdelning på 400 kvm. Här styr sedan 24 år Lasse Tidebro som har hjälp av Anna Nilsson. Lasse har ytterligare några års erfarenhet och även i det här fallet var Sandbergs Elektriska plantskola. Affärsidén bakom möbelhuset är att kunden här skall hitta ett komplett sortiment för hemmet. Självklart åker de flesta hit för att köpa möbler, men inte minst tack vare lampavdelningens strategiska läge i anslutning till entrén, hamnar många kunder snabbt där. Slående är den goda ordningen och strukturen i avdelningen. Vi har naturligtvis stor nytta av att möblerna drar säger Lasse Tidebro. Vi annonserar inte så flitigt kring lamporna utan åker med i husets allmäna marknadsföring. Konceptet är lyckosamt. Här säljs lampor för 4 miljoner per år, vilket utgör drygt 5 % av omsättningen. STRUKTUR SOM KAN BESTÅ För den lamphandlare som funderar kring profilering och positionering kan mycket väl rekommenderas ett besök i Umeå. Här finns ett mycket gott exempel på hur fackhandeln kan värnas och utvecklas inte minst genom att man undviker att snegla på kollegan/konkurrenten utan målmedvetet går en egen väg. 9

10 ROSDALA GLASBRUK HAR RIDIT UT FLERA svåra stormar de senaste åren, vilket bland annat inneburit ett par ägarbyten under kort tid. Nu har skrivits ett nytt kapitel i det anrika brukets historia. Efter 106 år har ugnarna i Norrhult, där bruket är beläget, släckts ned. Ägarna sedan ett drygt år, Svenska Glasbruk AB, tog inför semestern i år beslutet att avveckla produktionen i Norrhult och flytta denna till Älghults Glasbruk, som tillsammans med Bergdala och Skruf bildar koncernen. Vad som främst låg till grund för detta beslut var den betydligt energisnålare produktionen vid Älghult. Genom bättre teknik är energiförbrukningen där mindre än hälften av vad som var fallet hos Rosdala. Det var naturligtvis med mycket vemod som anställda, kunder och ortsbor tog emot beskedet om att ingenting längre skulle vara sig likt i Norrhult. Som motvikt och i glädjebägaren finns dock det faktum att Rosdalas alla produkter kommer att leva kvar. Största delen av flyttlasset upptas nämligen av formar ur den kammare om ca sådana som fanns i Norrhult. Kvar på orten blir Rosdalas bruksshop och museum, som årligen lockar tusentals turister. Ungefär halva personalstyrkan från Rosdala har valtälghult som sin nya arbetsplats. Bland dessa finns Thomas Kroon, tidigare ägare och sedermera platschef i Norrhult. Han kommer att arbeta med marknadsfrågor för hela koncernen, som totalt sysselsätter cirka 80 personer. SUCCÉSTART för elåtervinning DEN 1 JULI INTRÄDDE producentsansvaret för elskrot - återvinningssystemet som ger konsumenterna rätt att kostnadsfritt återlämna förbrukade produkter, från spisar och tv-apparater till armaturer och ljuskällor. Det hela organiseras av El-kretsen AB, där Miljöljusketsen är en av initiativtagarna och dessutom delägare. För en belysningshandlare är det viktigt att dennes leverantörer är anslutna till systemet. Annars riskerar han att få ta emot elskrot och stå för återvinningskostnaderna. I somras räknade återvinningsbranschen med att ungefär ton elskrot skulle lämnas in varje år. Efter startmånaden finns dock indikationer på att mängden blir betydligt större. Det har inneburit att elåtervinnarna så här långt haft svårt att hänga med och att lagren av förbrukade produkter växer. En av orsakerna till den lyckade starten är att initiativet fått stort utrymme i media. Det har varit oerhört många inslag i lokalradio och i lokaltidningar, säger El-kretsens vd, Jörgen Schultz till Svenska Dagbladet. Dessutom är juli lite av en städmånad många använder semestern för att rensa ut i förråd och källare. HEMLJUS får all anledning att återkomma till denna miljöaktivitet. LAMPGUSTAV 10

11 SEMCO

12 Som vi alltid gjort... Dom är inte så många, men dom finns, hembelysningsprodukterna som för evigt skrivit in sig i formgivningens historieböcker. Kända produkter, som levt genom årtionden, är ofta förknippade med minst lika kända formgivare. HEMLJUS kommer med start i detta nummer att presentera ett antal lampor som lever upp till epitet odödliga. Det gäller främst unika produkter, men vi kommer också att presentera armaturer under samlingsbegrepp, såsom Strindbergslampan. Vi startar med Bumlingen, en lampa som föddes redan 1968 och i dag, 33 år senare, fortfarande finns med i Ateljé Lyktans kollektion. Det är 80 år sedan Konsthantverk AB i Tyringe startade. Nästan alla de lampföretag som startade i elektricitetens unga år är idag borta, men Konsthantverk lever kvar, starkare än kanske någonsin. Modellen har varit en målmedveten satsning på kvalitet och hantverk. Så har vi mött konkurrensen från jordens alla hörn och så vill vi möta framtiden. Till glädje för Dig som fortfarande vill jobba med produkter som bär stolta hantverkares signum. Kurt Henriksson, vd FOTO: LASSE SJÖLANDER Bumlingen skapar fortfarande jobb hos Lyktan i Åhus, bland annat för Charlotte Hagberg. Klassikerna Bakom Bumlingen står Anders Pehrson som fick idén när han en kväll satt filosoferade tillsammans med möbelformgivaren Börge Lindau. Framför sig hade de ljuslyktan OFIR, som ritades redan på 50-talet av Ateljé Lyktans grundare, Hans Bergström, och som fortfarande finns kvar i sortimentet. De höll upp lyktan och så föddes tanken på att utifrån denna stomme göra en lampa. På väg till mässan i Göteborg 1968 hämtade Anders Pehrson det första exemplaret av lampan. Den var hela 600 mm i diameter och grönlackerad varför den skiljde sig från det mesta man dittills sett i lampväg. Någon tyckte att det var en riktig bumling och så var lampan döpt. Mottagandet på mässan blev mycket positivt, vilket inspirerade Anders Pehrson till vidareutveckling. Utifrån filosofin 4 F, som stod för form, färg, familj och funktion, utvecklade han också bord-, golv-, vägg- och utomhusvarianter. Färgskalan var rik. Idag marknadsförs lampan enbart som pendel, diameter 400 mm, vitlackerad eller mattborstad aluminium. Den har sålts över hela världen och blivit något av ett igenkänningstecken för Ateljé Lyktan, som ägdes av Anders Pehrson från 1964 till 1974, då det förvärvades av AB Fagerhult. De kvarvarande Bumlingvarianterna har idag ett butikspris på ca 1.900,- till 3.000,- beroende på yta. Anders Pehrson, som kom till ägarrollen i Lyktan från en befattning som designchef på Svenska Philips, avled 1982, knappt 70 år gammal. Han framstår som en av våra största lampformgivare och uppmärksammades inte minst i samband med OS i München 1972, då hela den väldiga olympiabyn lystes upp med hans lampor. 12

13 RYDENS TEXA

14 BELYSNINGSGOLFEN KONSTSMIDE finns cdrom 14 Favoriten höll i historisk golf DEN BÖRJADE I SOL, men avslutades under paraplyer första upplagan av Belysningsgolfen som avgjordes sista dagen i maj. För att understryka det historiska i evenemanget hade man valt att lägga tävlingen på Ryfors Golfbana utanför Mullsjö. Drygt 20-talet golfare med anknytning till hembelysning ställde upp, däribland Andreas Carlsson, utpekad som förhandsfavorit. Han motsvarade förväntningarna, närmast hotad av Jerker Bengtsson och Ingemar Lindblad. Daminslaget var tunt, men det hindrade inte att Camilla Ode noterades för dagens längsta drive. Närmast hål vanns av Adam Nilsson. Här hjälpte inte rutin och golfrävar som Thord Gustafson och Stig Bengtsson fick finna sig i att spela andraplansroller. Det hindrade dem dock inte från att roa sig på den avslutande middagen, där Ryfors GK:s ordförande Zaine Andersson, med förflutet i branschen, var värd och berättade om den anrika miljön. Hyfsad köplust trots het sommar Sommaren brukar ge lamphandlarna blandade känslor. Vetskapen om att regn och rusk är bra för affärerna går tvärs emot önskan om bad och avkoppling. Jämfört med fjolårets sommar har man strängt taget undantagslöst i år fått njuta av mera sol och högre temperaturer. Det fanns därför anledning att tro att det skulle vara svårt att ens hamna i närheten av fjolårets goda försäljning, men av HEMLJUS enkla mätning framgår att sommarmånaderna juni och juli inte innebar någon katastrof. Mot bakgrund av en avsvalnande konjunktur får det därför anses överraskande bra att siffrorna hamnade på nästan exakt samma nivå som i fjol i våra mätbutiker. Räknar man med en viss prishöjning blev det dock en smärre volymminskning, men ingalunda som sagt katastrof. Sämre gick det för leverantörsledet, som tappade 9 % mot förra året. Här är en trolig förklaring att handeln reagerat på talet om sämre tider och av försiktighet valt att dra ned på lagret. Andreas Carlsson stod emot favorittrycket.

15 till sist I EN TIDNING SOM HEMLJUS kommer naturligtvis redaktörn s funderingar och ämnesval till uttryck. Den här gången måste jag tillstå att det var särskilt spännande och ta en titt på klassiker i sortimentsutbudet under årtionden. Jag har under många år funderat på vad det är som gör att vissa produkter, oavsett varuslag, lever år efter år. Trots ihärdiga attacker från konkurrerande produkter och trots en allt ökande tillströmning av nya sådana. Pommac, skapad tror jag 1921, rinner fortfarande genom miljontals strupar. VW-bubblan skapad, under mycket speciella omständigheter, i slutet av 30-talet tillverkas fortfarande för vissa marknader och har sålts i snart 25 miljoner exemplar. Vad beror det på? Det finns naturligtvis många svar, men det som är sanningen närmast är väl helt enkelt att de här produkterna har en grundriktighet som gör att de svarar upp mot breda gruppers behov, förväntningar och smak. Som konsument har jag en benägenhet att gärna välja produkter som levt länge, gärna oförändrade både vad gäller design och konstruktion. Under en 25-årsperiod har jag köpt tre kompaktkameror av samma modell och med modifieringar knappt möjliga att upptäcka. Det är trygga köp. Det är bara det som är bra som lever länge. I dagens stenhårda konkurrens har undermåliga produkter ingen chans att bli en ny Pommac eller en ny bubbla. Eller en ny Bumling. Vad är det i dagens lampkataloger som kommer att finnas med år 2034? * Nästan lika mycket och länge har jag funderat på vad det beror på att det säljs så mycket lampor i Umeå. Vad funderar Du på? Det kan komma till uttryck i Hemljus. Hör av Dej! REDAKTÖR N NOSTALGIA NORLYS finns digitalt KALENDERN EN SÄLJANDE BUTIK KURS PÅ LJUSHÖGSKOLAN I JÖNKÖPING Tel , Fax oktober, start omgång mars 2002, steg 2 i omgång april 2002, steg 3 i omgång 3 LJUS februari 2002 i Stockholm Läs mer på 15

16 16 PHILIPS