MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS AVD 68 NR år med LAS - håller anställningsskyddet ställningarna?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS AVD 68 NR. 5 2014. 40 år med LAS - håller anställningsskyddet ställningarna?"

Transkript

1 MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS AVD 68 NR Krönika 40 år med LAS - håller anställningsskyddet ställningarna? Vykortet Kilimanjaro Ordförande har ordet Mer pengar i plånboken är inte allt men definitivt en bra början! PAPPERS MAGASINET NR 5 1

2 ORDFÖRANDE HAR ORDET ALEKSANDAR SRNDOVIC E n fantas sk höst på bruket! Månad e er månad ökar produk onen, verkningsgraderna börjar nå skyhöga höjder och de fasta kostnader har minskat ll de av ledningen uppsa a målen. Med andra ord kan man säga a Hallsta 2014 är genomfört i full skala. Vem eller vad står bakom det goda resultaten? Maskiner? Till en vis del kanske. Men defini- vt inte avgörande! Anställda? Ja, precis det! Anställda är Hallstas nyckel ll framgång! Duk ga arbetare och tjänstemän har genom osjälviska insatser gjort framgången möjlig. Man kan konstatera a Hallsta Pappersbruk idag är en av de spelare som verkligen sist kommer lämna spelplanen som kallas kamp om marknads andelar. Vad är det som driver och s mulerar Hallstas anställda a visa en så fantas sk presta on? Ledningen? Vet inte! Ledningarna kommer och går! Rospiggska tjurskalligheten? Ja, kanske! Vi Rospiggar gillar utmaningar, speciellt då när man räknat ut oss! Yrkesstolthet? Ja, absolut! Hundra år av samlad kompetens och erfarenhet ger oss välförtjänade teln pappersmakare. Mer eller mindre har vi tagit fram alla pappersprodukter som Holmen Paper säljer idag. Vi är duk ga och det vet alla! Fast kanske inte alla trots allt. Vid sista förhandlingen om premien konstaterade ledningen a vi inte är värda en premienivå på 6,5 %. Nivån som våra kollegor i Braviken fick utan någon större diskussion, fast deras resultat inte ser bä re ut än Hallstas. Varför en sådan orä vis behandling av oss Hallstavikare? Finns det någon ve g förklarning som skiljer sig från det som florerar idag på golvet. Du, Aleks, du har inte förstå a vi är kusinerna på landet. Det har all d varit så Aleks. Det klumpar sig i magen på mig när jag tänker på de orden. Kommer ihåg a även den sista brukspatronen Lars-Erik Roos nämnde samma ord för mig. Ärligt talat trodde jag inte på det fram lls nu. Facit har platschefen och ledningen i sina händer. Det Mer pengar i plånkan är inte allt men defini- vt en bra början! är bara de som vet varför en anställd på Braviken är mer värd än en anställd på Hallsta. Jag tror inte a det är Fredrik Lundberg som gör denna skillnad. Han skulle säkert uppska a och belöna våra insatser. De 70 kg godis som man osjälviskt delade ut härom dagen, fast inte ll alla, är e blygsamt tacksamhetstecken. Man är mån a smörja maskiner för a hålla de i e go skick. Men vad händer med oss anställda? Skall inte vi vårdas också? Mer pengar i vår plånbok är inte allt men defini vt en bra början! Ledningen har, som de själva sa, sa foten i backen och sagt upp överenskommelse om över dsavrundning samt även nedtrappningsmodellen vid omplaceringar. Den första var en överenskommelse som Per Bjurbom skakade hand om med anställdas representanter. En markant skillnad på mindre än å a år. Två olika ledars lar. Ena styrde med händerna medan de andra använder mer fö er. Nyval! Sverige befinner sig i e allvarligt läge. Sverigedemokraterna har ge si stöd ll den borgerliga poli ken och fällt regeringens budget. De sa också a de kommer a fälla varje regering som inte gör som de säger och dansar e er deras pipa. Det här ritar om den poli- ska kartan i grunden. Mörka kra er hotar a föra landet i kaos. De vik ga förändringar som skulle underlä a livet för våra sjuka, arbetslösa och pensionärer stoppas. Mina vänner vi måste hjälpas åt! Vi har inte d och råd a vara bi ra och proteströsta på de som bara är duk ga på a sprida hat mot våra medmänniskor. Vi behöver en regering som är kapabel a säkra välfärden och långsik ghet när det gäller jobbskapande, god och effek v skola samt en rä vis och solidarisk vårdkedja. Vi arbetare har ingen annan som vi kan lita på än Socialdemokraterna. Det par et har vi skapat för a trygga en plats under solen även för oss vanliga knegare. God Jul och Go Ny År ll alla er! Aleksandar PAPPERS MAGASINET NR 5 2

3 FRÅN FÖRBUNDET MATTS JUTTERSTRÖM PAPPERS O m drygt e år så kommer vi a vara inne i en ny avtalsrörelse, vi ska förhandla nya avtal och löneökningar som ger oss reallöneökningar. Ti ar vi vår omgivning så ser det väl inte direkt så lysande ut, riksbanken har sa räntan ll 0 procent och vi lever farligt nära en defla on. Arbetsgivarna kommer med stor säkerhet a säga a det inte finns möjlighet ll löneökningar e ersom det inte finns någon infla on, å andra sidan vet vi a genom a s mulera i ekonomin tex genom a låta människor få löneökningar så tar konsum onen fart och det blir e erfrågan. Ekonomisk poli k är inte lä, speciellt svårt blir det när marknaden styr, dvs kapitalismen llåts härja runt utan a ta hänsyn ll a människor har behov som är betydligt bä re än a låta pengarna gå direkt in på ak eägarnas konton. I en avtalsrörelse finns det andra krav som är vik ga för våra medlemmar, det handlar om arbetsmiljö, trygga anställningar, inflytande över si arbete, bestämmanderä över scheman och arbets der, a slå vakt och försvara ingångna avtal som vi har kämpat oss ll. Vi har under en lång d känt a våra avtal a ackeras av juridikiska tolkningar. När de a sker så rullas vi sakta men säkert llbaka i den, och arbetsgivarnas arbetsledningsrä blir än starkare. När vi nu går in en ny avtalsrörelse måste vi försöka oss på a fly a fram vår posi on lite mera, se ll a vi som medlemmar i Pappers kan känna oss tryggare och starkare på våra arbetsplatser. Allt mera får vi läsa om dödsfall och olyckor på våra arbetsplatser, o a är det anställda med otrygga anställningar och i övrigt dåliga villkor som drabbas och utny jas. De a förekommer också på våra arbetsplatser a det dyker upp firmor som i sin tur lägger ut jobben ll underentreprenörer på tvivelak ga villkor, det kan gå ll på följande sä : Pappersbruket handlar upp en entreprenör A för e arbete och betalar tex 420 kr i mmen för det jobbet.. Entreprenör A säljer i sin tur jobbet ll Entreprenör B för 320 kr i mmen och entreprenör A tjänar 100 kr. Entreprenör B säljer i sin tur jobbet ll Entreprenör C för 160 kr i mmen och stoppar 160 kr i fickan. Entreprenör C anlitar i sin tur e bemanningsföretag i Tjeckien som hyr ut arbetare för 120 kr i mmen och ger sina uthyrda arbetare 60 kr i mmen. Och vips så har både entreprenör C och bemanningsföretaget tjänat 40 kr och bemanningsföretaget har stoppat 60 kr i sin ficka. Arbetaren som står längst ned i denna näringskedja får sämst betalt och utny jas i rovdri av sällan skådat slag. Det var därför väldigt beklagligt a SD fällde den rödgröna sammarbetsregeringens budget, för i denna budget fanns det förslag på a skärpa de a och a riva upp Lex Laval som förhindrar fackliga organisa oner a ta ll stridåtgärder för a försvara ingångna kollek vavtal och förhindra a arbetare utny jas på tvivelak ga villkor. Om det inte blir förändringar i denna lags ning. så måste vi skärpa våra krav när det gäller inhyrning och bemanningsföretag. Just för a förhindra rovdri på arbetaren, och det är kanske fackets vik gaste uppgi alla gånger a försvara och befästa samt utveckla våra avtal så vi får trygga och säkra anställningar. Så när du läser de a så är vi mi i en ny valrörelse, och tänk på de a a det är en rik g skillnad på par erna. Vissa par er tycker a de a är bra a vi ska utny ja arbetarna mera (läs alliansen +sd) medan andra par er tycker a de a är en skam som ska bort ifrån svensk arbetsmarknad. Så glöm inte bort valet den 22 mars och rösta med arbetarepar et socialdemokraterna så blir det verklig skillnad. Ma s Ju erström Förbundsordförande PAPPERS MAGASINET NR 5 3

4 FRÅN KAJKANTEN Psykosociala orosmoln och fallande käglor V i har sagt det förr och säger det igen. Personalrota onen håller en hög och jämn takt. Folk åker ut och kommer in och åker ut och.. En del lånas ut, andra lånas in för a sen lånas ut för a Det enda som är säkert är a det fa as folk! I det här läget är det inte kons gt a några kan ha blivit sjukskrivna på grund av den psykosociala arbetsmiljön. Kanske är det därför vi ll slut, e er mycket tjat, fick ner en hjärtstartare ll kajen. Den kan nog behövas i fram den. Den fördjupade psykosociala skyddsrond som Total Hälsan genomfört i höst redovisades i hamnen den 5 december. Den påvisade allvarliga försämringar i den psykosociala miljön där ökad stress är den enskilt största förändringen. Skyddsstopp på Exporter -lastningen avbryts Den 29 okt rengjorde Exporter en av sina bunkertankar i samband med lastningen av fartyget. Orsaken var övergången ll lågsvavligt bränsle fr o m årsski et. Tyvärr medförde saneringen a lastutrymmet fylldes med e obehagligt och klibbigt svavelos. Skyddsorganisa onen och arbetsledningen beslöt då om e omedelbart skyddsstopp. Lastningen avbröts och båten sanerades färdig och vädrades ur under na en och nästa dag kunde lastningen återupptas. Den 26 november inträffade e ny allvarligt olycksfall i hamnen. På grund av trasiga rullvalsar i det södra transportbandet hade några rullstaplar på bandet vält några helt och Olyckan i magasinet 26 nov hållet andra stod lutande. När personalen försökte rensa upp kom bandet på ny i rörelse och rullar på bandet föll ner på golvet. I samband med de a träffades en truckförare av en studsande rulle och skadades. En utredning som närmare ska kartlägga händelseförloppet pågår. Arbetet med a öka säkerheten i hamnen fortsä er med oförminskad styrka. En ny översyn av lastningstorget i 60-års magasin medförde bl a en ändring av facku ormningen och en ny truckväg från torget och ut i 20-gången, motsvarande den som inrä ades digare i år på den norra sidan. Guppet för mafi-vagnarna över järnvägsspåret vid Berglunds torg åtgärdades genom a lägga en betongbeläggning över spåret. Betongen slammades på e sä som gjorde den hal men även de a är nu åtgärdat. En annan säkerhetshöjande förändring är a långskeppslastningen Trångt vid lastningstorget PAPPERS MAGASINET NR 5 4

5 Långskeppslastning i järnvägsspåret nu fly ats ll järnvägsspåret i 73-års magasin vid bilutlastningen. Den 27 oktober var det premiär på denna lastning. Riskbedömningar har gjorts både före och vid den första lastningen. Förhandlingen om ersä ningen ll bilsamordnaren är nu klar och landade på 17 kr/ m. En fråga som återstår a reglera är hur varslad d skall ersä as. Frågan väcktes vid en förhandling i september och har varit uppe ll behandling några gånger utan a en uppgörelse kunnat träffats. En ny stridsfråga som dykt upp är a bolaget den 1 december sade upp avtalet om över dsavrundning. Det betyder a fr o m 1 mars utgår över dsbetalning endast för de minuter som arbetats. Om de a får några konsekvenser för intresset a arbeta över d återstår a se. När företaget började lasta trailers på båtarna begick man e lagbro e ersom man tog in en entreprenör utan a förhandla om saken. Det ärendet gick ll central förhandling och där fick förtaget betala e skadestånd på kr för utebliven förhandling. E ermiddagsski är sällsynta numer men den 15 oktober var det emski på båt och nu i december fram ll jul skall det lastas bilar på e ermiddagar, bå ria dagar, för a hinna få ner lagret inför helgerna. Frågan är om det finns llräckligt med bilar a llgå. Trots a den interna järnvägen står s lla fortsä er den årliga utbildningen av lokpersonalen. De a år skedde den i början av november. Medlemsdialog heter en ak vitet som förbundet genomför årligen. Den 28 november var förhandlingsombudsman Mikael Jansson i Hallsta och hann då även med a träffa hamnarbetarna. En annan ak vitet var den bowlingkväll som hamnen hade i Norrtälje den 14 nov. Till discomusik kastades kloten både rakt och vint och ibland föll även någon kägla. De a friskvårdspass avslutades med en pizzamiddag och humledryck. Sånt ser vi gärna mer av! Närmast på dagordningen står gruppträffar, julbordsresan med Eckerölinjen och det tradi onella julkaffet. Innan vi går ll julfirandet har vi e avslutande skyddsmöte i hamnen den 23 dec och sen återstår bara kajens 12- månaders utvärdering av Hallsta Bowling med partybelysning Mikael Jansson på medlemsdialog i hamnen PAPPERS MAGASINET NR 5 5

6 UNGDOMSKONFERENSEN D en 25 och 26 november samlades 200 personer i Folkets Hus i Hallstavik för a diskutera ungdomars fram d i Hallstavik. 130 ungdomar från Hallsta skola och Carl Wahrens gymnasium träffade vuxna från kommunala verksamheter, företagare, poli ker, idro sledare, poliser med flera som llsammans skapade en bild av hur det är a vara ung i Hallstavik idag och gav förslag på hur det kan skapas posi va förändringar för unga. Den som gick på centrum och ade upp på Folkets Hus fönster kunde se a de var täckta av stora pappersark med text om allt som det pratades om. Dessa pappersark täckte alla väggar och fönster i Häverösalen. Enligt Fryshuset har det aldrig skrivits så mycket på något annat ställe där de genomfört Fryshusandan. Det kom många förslag från ungdomarna på vad som behövs i Hallstavik, jobb och bostäder är svårt a få tag på, många önskade sig fler verksamheter i Folkets Hus som riktade sig ll ungdomar som t ex dans, foto, lan. E internetcafé med gra s surf. Läxhjälp, bä re kollek- vtrafik, en ungdomsmo agning, mer hjälp ll unga med problem, mer na vandring, synligare poliser, mötesplatser, e uppsnyggat centrum utan mörka vrår, mer vuxna ute. Fler företagare som tar emot sommarjobbare, fler bu ker och gärna e McDonalds var andra önskemål. En viss oro för pappersbrukets fram- d framkom också. Fryshuset höll i själva konferensen och guidade alla deltagare genom dagarna. Den första dagen diskuterade alla i grupper, unga och vuxna för sig, och senare under e ermiddagen unga och vuxna llsammans. Däremellan visades teater och en film där poli ker och Hallstaviksbor u alade PAPPERS MAGASINET NR 5 6

7 sig om vad som är bra med Hallstavik. Under diskussionerna berä ade alla vad vi är nöjda med i Hallstavik, vilka problem och utmaningar som finns, vad som inspirerar oss och vilka konkreta åtgärder vi tycker borde göras. Allt u från ungdomars perspek v. Allt samlades in av Fryshuset och dokumenterades. Under dag två deltog bara vuxna som bland annat fick lyssna ll en inspira onsföreläsning med Negim Azimi, årets vinnare av tävlingen Sveriges ungdomsentreprenör, en 16-årig superkra som redan har ä t lunch med Google och nu startar TEDx E råd från henne - umgås med coola människor och var aldrig den smartaste i rummet. Denna dag genomfördes också e flertal inspirerande seminarier som även innehöll diskussioner och grupparbeten. Dessa handlade bland annat om entreprenörskap för unga, unga gör vuxna möjliggör, a se unga som en resurs. Nu finns det mycket a ta tag i, några arbetsgrupper har redan bildats under konferensen. Poli ker har få en bä re bild av vad ungdomar vill i Hallstavik. Och framför allt har ungdomar och vuxna, poli ker, gymnasister, tjänstemän och 15-åringar pratat med varandra om ungas vardag i Hallstavik. Bara det är en framgång, a alla tog sig d ll a si a ner och lyssna på varandra. I januari 2015 samlar vi en grupp deltagare och åker ll Fryshuset för a utvärdera och se ll a det fak skt pågår arbete för a skapa posi v förändring för unga i Hallstavik. Dokumenta onen från konferensdagarna finns a läsa på Hallstaviksnätverkets hemsida Carita Holmberg Hallstaviksnätverket ERIKS HÖRNA SNARARE HETA ÄN SVALA... snarare heta än svala springer mänskorna fram Över decembergator som är hala Som e folk av en jäktad stam Som sällan kan stanna ll Och tänka e er e slag Vad dom verkligen vill Få ut av Julens d. Och tydligen är mänskan i gemen mer svag För köprusch än för Julens frid. Men ständig stress och strid Kan förr eller senare bli En stor, dyr nota a betala. Och dom som får pröjsa den är vi. Så varför ej tänka e er i förväg e slag? För plötsligt en dag Så är våra börser tomma och skrala. Erik Asteving. PAPPERS MAGASINET NR 5 7

8 SKYDDSFRÅGOR Arbetsmiljörapport O lycksfallen har minskat kra igt under året. Vi har 5 olycksfall med sjukskrivning och 47 olycksfall utan sjukskrivning fram ll 24 november. Nu har vi bara december kvar för det här året så trenden ligger på ca.30 procents minskning på alla arbetsskador och det är mycket bra a vi skadar oss mindre på arbetet. Vi ser nu i sta s ken a skadorna minskar och skyddsmedvetande har ökat i hela organisa onen. Till hjälp har vi llbuds och riskobserva onerna som är e bra verktyg ll organisa onen för a minska risker, så a vi får en säkrare arbetsplats. Det är vik gt a vi fortsä er a rapportera risker i Pia-systemet för då blir riskerna både kända, dokumenterade och också åtgärdade. Konsekvensanalyser för Hallsta 2014 gjordes förra året. Uppföljningarna 3, 6 och 12 månader pågår för fullt. Men vissa arbetsgrupper kom igång först nu i höst med första uppföljningsträffen, på grund av all utbildning eller a man inte hade gå över ll den nya organisa onen före sommaren. Det är också vik gt a vi ar på handlingsplanerna. Hur det såg ut då och hur det ser ut idag med åtgärdpunkterna så a de också bli åtgärdade. På en del av punkter står det a riskanalys ska göras på viss riskfyllt arbetsmoment eller arbetsområde. Då är det också vik gt a man ar på åtgärdslistan så a punkterna blir åtgärdade. Först då får vi en säkrare arbetsplats när man har minskat eller eliminerat riskerna. Nya Bryt och Lås ru ner har pågå på prov i vedlinjen och Pappersmaskin 11. Tyvärr går de a arbete mycket sakta framåt för alla ski lagen ska ju testa skarpt på de nya ru nerna, och det bästa sä et a prova är när det är stopp på pappersmaskinen. Arbetsgrupper har bildats för a få alla synpunkter både från dri en och PAPPERS MAGASINET NR 5 8

9 underhållet. Målet var a vi skulle kunna gå över ll det nya bryt och lås systemet vid årsski et, men nu kommer det a ta lite längre d troligen kan vi gå över ll det på sommaren Skyddskommi éledamöter gjorde en ordning och reda skyddsrond på pappersmaskinerna. Det man såg var a många cyklar inte var godkända enligt brukets instruk oner. Nu kommer man a gå genom alla cyklar som fick påpekande och rusta upp dem. För övrigt så har ordning och reda arbetet blivit mycket bä re på många punkter i fabriken. Över 200 personer besökte minimässan. Alla besökarna som registrerade sig fick en lo för a vara med på lo eriet, man lo ade ut en handmaskin (s cksåg). Vinstlo en gick ll Ma as Falkenström från underhåll mek. Norr. Taisto Hautala Vi anordnade en miniskyddsmässa med Tools, som är huvudleverantör ll bruket med skyddsmaterial. Tools bjöd på kaffe och tårta ll alla besökare. Här bredvid syns lite bilder från minimässan som var mycket uppska at. Sy et från Tools var a visa det breda sor mentet som de har för olika handverktyg och en hel del mindre maskiner, arbetshandskar med mera. Totalt var det 10 leverantörer på miniskyddsmässan, men de är underleverantörer ll Tools. PAPPERS MAGASINET NR 5 9

10 REHAB OCH HÄLSA S y et med rehabilitering är a få lång dssjuka llbaka ll god hälsa och i arbetet samt i övrigt få en bä re trivsel på arbetsplatsen. I skrivande stund så har vi 7st. lång dssjuka 100 % och 3st del av den. Tyvärr är tempot och arbetsbelastningen mycket tuffare idag e er alla omorganisa oner så e er en längre sjukskrivning är det mycket jobbigare a komma llbaka i arbete. Men det är vik gt a komma ihåg a man inte stressar llbaka i arbete utan låta det ta den d som behövs när man arbetstränar. Företagshälsovården har märkt a stressrelaterade frågor har ökat under sista året. Vi måste komma ihåg a vi ska ta lite pauser och äta på ski et också. Nu får vi höra a det är stress och jäkt och a vi inte hinner äta. Men det är vik gt a vi äter så vi orkar jobba. Vi behöver också återhämtning under ski et. Det är vik- gt a vi skriver Pia rapporter på grund av stress. Om det är så a vi får många Pia rapporter så kommer man a a på frågan mycket allvarligare och komma med någon slags åtgärdsplan. Det kan vara tekniska förbä ringar eller a man får mera resurser på ski et. En del skyddsombud och chefer åkte ll Gilla Jobbet mässan. Vi fick en hel del bra material med oss som vi kommer a ha mycket ny a av i fram den. Bl. a. Arbetsrelaterad stress om hur vi systema skt kan förebygga stressfrågor och en handledningsbok om nycklar ll friska företag med mera. Det fanns många olika teman på seminarier, Organisa onsfrågor, Psykosociala, Fram da företagshälsovård, Ledarskapsfrågor, om bemanningsföretag med mera. Här pratar man om organisa onsfrågor och ledarskap. Nu hade inte alla föreläsningar så här många deltagare ca.200 som den här på Gilla Jobbets mässa. De festa var på ca 20 ll 30 deltagare. PAPPERS MAGASINET NR 5 10

11 Här kollar skyddsombuden på material som man kan ta hem. Vid miniskyddsmässan som vi hade i bruket var det ca 40 personer som fick nya anpassade inlägg i skorna. Det är bra för då är det många som får mindre värk i sina ben och fö er. Psykosociala skyddsronder har de flesta arbetsgrupper gjort nu under hösten. Det är vik gt a vi diskuterar på mötet om de olika problem vi har. Det kan vara tekniska frågor, stressfrågor med mera. Personalledaren ska skriva ner punkterna vi har problem med för a kunna göra en handlingsplan och åtgärdsförslag. Sen ska man följa upp de a på skyddsmöten. Taisto Hautala Nomineringsmöte den 18 februari Ask-Embla Arbetsgivaransvaret Din arbetsgivare ansvarar för din rehabilitering och arbetsanpassning. Arbetsgivaren ska utreda dina behov och möjligheter, samt göra de förändringar som behövs på arbetsplatsen. Sy et är förstås a du ska kunna komma llbaka ll jobbet så snabbt som möjligt och förhindra a du blir sjukskriven igen. Det är också din arbetsgivare som ska se ll a rehabiliteringen kommer igång och ansvarar för de rehabiliteringsåtgärder som kan genomföras på eller i anslutning ll din arbetsplats. Några exempel på rehabiliteringsåtgärder: anpassning av den fysiska arbetsplatsen nya arbetsredskap nya arbetsuppgi er Nominering av: förändrade arbets der arbetsträning Kassör utbildning Studieorganisatör en annan arbetsfördelning. PAPPERS MAGASINET NR 5 11

12 LÄGET I BRANSCHEN CHRISTER LARSSON FÖRBUNDSEKONOM Produk onen av papper har minskat med över ton mellan 2012 och 2013, dvs. 5 procent lägre produk on än digare. Massan har klarat sig betydligt bä re med en minskning runt ton. E erfrågan fortsä er dock a försvagas när det gäller främst dningspapper, men också papper för magasin. Vi närmar oss åter en punkt där det kommer a läggas ned kapacitet. Frågan är bara vid vilken fabrik och i vilket land. Konkurrensvillkoren kommer a bli av görande och där har vi både plus och minus. Just nu gynnas vi av a svenska kronan är så lågt värderad. Den svenska produk onen är också effek v med en slimmad bemanning. D en ekonomiska utvecklingen är problema sk på grund av vad som händer inom EU, konflikter och oroligheter i Ukraina och Mellanöstern. Sammantaget innebär det a den ekonomiska llväxten nästan helt avtagit och ligger runt noll. Riksbankens närmast desperata sänkning av styrräntan ll 0 procent är e u ryck för ekonomisk kris, även om det är trevligt med låga räntor. Räntevapnet har helt enkelt visat sig vara o llräckligt och kom möjligtvis också för sent. Vad som behövs nu är investeringar i exempelvis infrastrukturen för a få igång ekonomin igen. Då måste regeringen våga underbalansera budgeten, dvs. låna för a kunna investera. Vi befinner oss således i en lågkonjunktur och e erfrågan är svag från olika marknader. Trots det visar branschen upp bra resultat för tredje kvartalet. Resultaten för grafiska sidan är svaga, men det är inga röda siffror. Förpackningspapper, kartong och ssueprodukter går rik gt bra med avkastning runt 10 procent på sysselsa kapital. Svag marknad och skaplig lönsamhet är motsägelsefullt, men det finns några faktorer som verkar i den riktningen. Den svaga konjunkturen har sa press på elpriser och virkespriser. Neddragning av kapacitet för grafiska papper har gjort a man kunnat stå emot prispressen på dessa produkter i alla fall under de a år. Sammantaget har det bäddat för posi va resultat i år. Men vi har inte bara fördelar. Vi har långa avstånd ll våra marknader och är känsliga för transportkostnader. Då är det inte bra när regeringen kommer med e förslag om avståndsbaserad vägslitageavgi. Det fördyrar transporter både ll fabrik som från när det inte finns några alterna v. Visst är det bra a utländska åkare får betala när de kör i Sverige, men vad som händer är a det blir en avgi på export baserad på avståndet. Det blir inget annat än en ska på avståndet som slår hårdast mot dem med längst avstånd. Till det kommer ökade kostnader för fartygsfrakt genom lägre gränsvärden för svavelutsläpp. Sam digt som järnvägen fungerar dåligt. Regeringen borde därför dra llbaka förslaget. En annan oroshärd för fram den och i synnerhet för fram da investeringar gäller energipoli ken. Dagens låga elpriser kommer a förbytas ll sin motsats när man börjar avveckla reaktorer. Med mindre baskra kommer risken för effektbrist öka och därmed också högre elpriser. Låga elpriser idag gör a ingen är beredd a investera i något annat än vindkra eller annat förnybart som är tungt subven onerat. Frågan är vad resultatet av det är fram mot 2025 och Finns det då llräcklig effekt den dag då det är rejält kallt? För långsik gt bra villkor måste olika förslag som drabbar vår industri ses som delar i en helhet. Industrin kanske klarar den enskilda åtgärden, man sammantaget kanske effekten blir sådan a det väger över för produk on i något annat land. Förslagen llsammans blir sten på börda. PAPPERS MAGASINET NR 5 12

13 På Pappers avdelningsexpedi on finns Viking Lines presentkort a hämta: STOCKHOLM - MARIEHAMN CINDERELLA KAPELLSKÄR - MARIEHAMN ROSELLA STOCKHOLM - ÅBO AMORELLA PAPPERS MAGASINET NR 5 13

14 FRÅN KONTAKTOMBUDSTRÄFFEN Kommunalrådet Ulrika Falk samtalar med kontaktombuden F yra gånger om året sker en gemensam samling med alla avdelning 68:s kontaktombud för a bl.a. gå igenom aktuella frågor. O ast har träffarna också e tema då inbjudna gäster kommer. På årets sista KO -träff i november, kom två gäster: Mikael Jansson, ombudsman på Pappers och Ulrika Falk, Kommunalråd i Norrtälje kommun. Mikael berä ade a förbundet en gång om året för en medlemsdialog, d.v.s. man hör sig för med medlemmarna vad de tycker i olika frågor, genom a helt enkelt gå runt på fabrikerna och lyssna av åsikterna den här gången gällde funderingen om det finns någon oro över pensionen. Mikael resonerade lite om hur man kan använda arbets dskontot för a bygga upp pensionskapitalet. Bara procent av förbundets alla medlemmar väjer a lägga sin ATK på pensionsalterna vet. Men troligen är det i en slimmad bemanning mer värdefullt a välja d, trots a pensionsalterna vet sockras med 20 procent extra. Ulrika Falk pratade om den e er valet i kommunen, och det besvärliga parlamentariska läget som valresultatet gav, liksom i riket. Tidigare har vi ha tradi onell blockpoli k även i kommunen, men gemensamma intressen finns med (C) som även de har en liknande syn på a hela kommunen ska leva. Mycket finns a göra inom kommunen, och nu finns också en plan för investeringar, så har det inte varit digare (t.ex. för underhåll av skolor), men det blir inte lä are av a korkar flyter upp ll ytan (t.ex. va enfrågan ). Det blev även d för en frågestund och då kom frågor upp som kom a handla mycket om Hallstaviks fram d: Vårdcentralen, Folkets Hus, kollek vtrafiken. Frågor som kan u ydas som a Kontaktombuden har e stort intresse för bygdens utveckling - liksom den nya ledningen? Jag avslutar den här texten med a citera Ulrika Falks slutord: Vi vill göra väldigt mycket på kort d. Anders Lidén PAPPERS MAGASINET NR 5 14

15 Uppdragsbeskrivning för Kontaktombud BOKRECENSION Egenskaper Lyhörd, lä a ta kontakt med människor glad och posi- v, med e starkt intresse för fackliga frågor. Uppgi er Kontaktombudet skall vara facket på arbetsplatsen. Kontaktombudet skall informera medlemmarna om aktuella frågor från avdelningen och förbundet. Kontaktombudet skall informera styrelsen om frågor och synpunkter som medlemmarna har. Kontaktombudet skall regelbundet få informa on muntligt, skri ligt och i mailform-från avdelningen. Kontaktombudet har också en skyldighet a själv söka informa on från avdelning eller annat håll. Kontaktombudet skall sprida material som hon/ han får sig llsänt från avdelningen. Kontaktombudet skall delta på KO-träffar och avdelningsmöten samt uppmana andra medlemmar a besöka avdelningsmöten. Förhinder skall anmälas ll avdelningsexpedi onen. Kontaktombudet skall, vid behov, under ledning av HKO, genomföra linjeförhandlingar på sin arbetsplats. Genom en sam dsroman om e land nära oss.. G enom en sam dsroman om e land nära oss rör han sej, huvudpersonen Frank Kornfeldt som är en upprörd och vred man på närmare 65 år som har som arbete a u rycka sej med och i ord som mestadels rör samma svenska land som han defini vt inte är särskilt llfreds och nöjd med i likhet med Ulf Lundell, den här sam dsromans upphovsman. Nej, dess förändringar har sannerligen inte varit några förbä ringar för honom, Frank Kornfeldt. Ja, "Visenternas" är verkligen en roman som ser och hör e svart skeende i Sverige som förhoppningsvis snart är en historia a lära sej nån ng bestående av för a undvika upprepning av det illa skedda som gärna upprepar sej i ändlösa repriser i olika dsepoker. Erik Asteving Mikael Jansson - ombudsman på förbundet PAPPERS MAGASINET NR 5 15

16 KRÖNIKA ANNETT OLOFSSON JURIST PÅ LO-TCO RÄTTSSKYDD 40 år med LAS håller anställningsskyddet ställningarna? I mi en av 1970-talet genomfördes en genomgripande förstärkning av arbetstagarnas rä gheter på arbetsmarknaden. Genom lagen om anställningsskydd (LAS) fick arbetstagarna skydd för sin anställning och arbetsgivarna miste rä en a fri avskeda arbetare. Tanken var a godtycket skulle avskaffas. Anställningsskyddet i LAS byggdes upp av tre vik ga delar. Det fastslogs a llsvidareanställning (fast anställning) är huvudregeln, a det krävs saklig grund för uppsägning för a säga upp en llsvidareanställd arbetstagare och a det finns regler om turordning och företrädesrä ll återanställning om skälet ll uppsägningen är arbetsbrist. Nu fyller LAS 40 år och det finns anledning a fråga sig om anställningsskyddet håller ställningarna. Skyddar LAS mot arbetsgivarens godtycke? Under årens lopp har LAS ändrats många gånger. Arbetsdomstolen har också i e antal domar slagit fast hur LAS ska tolkas. Utvecklingen är allvarligt oroande. Det kan konstateras a luckor öppnat sig i anställningsskyddet. Trots a llsvidareanställning är huvudregel är idag närmare arbetstagare dsbegränsat anställda. Med dagens regler om dsbegränsade anställningar är det ingen konst för arbetsgivaren a stapla dsbegränsade anställningar på varandra. Arbetstagare kan arbeta i åratal hos samma arbetsgivare utan a få en llsvidareanställning. Det är så illa a EU-kommissionen överväger a dra Sverige inför EU-domstolen. E er höstens regeringsski e har arbetsmarknadsministern ge besked a LAS nu äntligen ska ändras för a få stopp på staplandet av dsbegränsade anställningar. Beskedet är välkommet en effek- PAPPERS MAGASINET NR 5 16

17 v reglering för a få bukt med de a missbruk är nödvändig för a huvudregeln om llsvidareanställning for arande ska gälla. En annan grundbult i anställningsskyddet är den välkända principen om turordning vid arbetsbrist sist in, först ut. Turordningsreglerna har deba erats intensivt under lång d. Från arbetsgivarhåll påstås a LAS inte tar hänsyn ll kompetens. Tvärtemot vad arbetsgivarna påstår gäller enligt LAS a den som ska jobba kvar måste klara de arbetsuppgi er som finns kvar i företaget. Bland de arbetstagare som klarar jobbet ska arbetsgivaren låta den som arbetat längst vara kvar. En ordning som de flesta uppfa ar som rimlig. Dessvärre har Arbetsdomstolen försämrat det skydd som turordningsreglerna ger genom e par domar från 2009 och Domarna slår fast a det är möjligt för stora arbetsgivare a genom omplacering godtyckligt välja ut vilka som ska drabbas av arbetsbristuppsägningar. Dessa arbetstagare skyddas då varken av kravet på saklig grund eller av turordningsreglerna. Också företrädesrä en ll återanställning har urholkats. Bemanningsföretagens framväxt på arbetsmarknaden har medfört många problem när det gäller arbetstagarnas anställningsförhållanden och anställningsvillkor. E av de mer påtagliga problemen är a arbetsgivare hyr in personal trots a det finns digare anställda med företrädesrä ll återanställning. Utrymmet för a hindra de a med gällande lags ning är mycket litet. Avtalsvägen har e antal förbund få ll en förhandlingsordning i dessa situa oner och på så sä gjort det besvärligare för arbetsgivaren hyra in i dessa situa oner. Lags ning behövs dock för a effek vt få stopp på de a oskick. 40 år e er a LAS kom ll kan det tyvärr konstateras a det finns betänkliga luckor i anställningsskyddet. Alla anställningsskyddets tre delar måste hållas intakta för a LAS ska fungera. I annat fall går utvecklingen krä gång och vi riskerar a åter hamna i a arbetsgivaren har rä a fri avskeda arbetare. De som drabbas är exempelvis arbetstagare med nedsa arbetsförmåga, småbarnsföräldrar, arbetstagare som u alat kri k, fackligt ak va. Godtycket är på väg llbaka. Luckorna i LAS måste täppas ll. Jag vill därför ge e presen ps ll våra folkvalda: Fira 40-åringen genom en rejäl förstärkning av anställningsskyddet! Anne Olofsson Anne Olofsson Fackets juridiska byrå Är Sveriges största juridiska byrå för arbetsrä och arbetsskador. Sedan 1971 har man ha över ärenden, varav de flesta är arbetsskador. Man har varit ombud i var tredje dom i Arbetsdomstolen. Varje år får fackmedlemmar dela på miljoner kr e er vunna mål. Många får genom byrås hjälp llbaka jobbet eller blir frikända från anklagelser för bro. Byrås uppdragsgivare är huvudsakligen LO, TCO, LO-förbunden och TCO-förbunden. Möjligheten a få rä shjälp är en av de främsta orsakerna ll a människor väljer a bli medlemmar i facket. LO-TCO Rä sskydd AB är därför e vik gt verktyg för facket när det gäller a erbjuda sina medlemmar en uppska ad och kvalificerad service. Byrås huvudsakliga arbetsuppgi är a driva rä sliga processer i domstolar. Våra två stora arbetsområden är socialförsäkringsrä och arbetsrä i vid bemärkelse. Försäkringsrä senheten driver ärenden som rör arbetsskador, skadeståndsrä samt tvister om rä ll olika sociala förmåner. Motpart i de tvisterna är normalt staten eller försäkringsbolag. Arbetsrä senheten driver tvister som rör arbetsrä, dvs tvister om lön, uppsägningar och avskedanden, kollek vavtalstolkningar mm, lönegaran, bro mål som har samband med arbetet och civilrä sliga tvister med anknytning ll arbetet. Motparter i dessa ärenden är normalt enskilda arbetsgivare och deras organisa oner samt staten. PAPPERS MAGASINET NR 5 17

18 DEBATT Arbetarrörelsens mål och organisering Organisera, visst men för vilken ide och fackförening? Citatet kommer ifrån Olle Sahlströms bok I skuggan av en storhets d och det är Krysztat Zgoda från det polska Solidarnosc som på Europafackets seminarium i Warszawa 2006 u rycker de a. Själv tycker jag a u alandet beskriver situa onen för fackföreningsrörelsen och arbetarrörelsen allmänt, både i Sverige och övriga Europa. Denna situa on skulle kunna omformuleras i två frågor: Vad är det för samhälle som arbetarrörelsen strävar e er och hur ska rörelsen vara organiserad? Om jag, u från dessa frågor, går retrospek vt och begrundar den svenska arbetarrörelsens barndom finns det mycket skrivet om rörelsens strävan e er e annorlunda samhälle. Den fackliga centralkommi én, en Är man kund eller medlem i facket? slags föregångare ll LO, antog 1886 e program med poli ska krav och, bland annat, underströks den socialis ska grundsatsen a arbetsvinsten bör llfalla de som arbeta. Samma år i den första skandinaviska kongressen gjordes u alanden om a det privatkapitalis ska produk onssä et är e ständigt hinder för åvägabringande av lycka och förnöjsamhet i samhället. Redan i de a stadium började e mål för rörelsen a utstakas, a avskaffa det privatkapitalis ska produk onssä et. Det socialdemokra ska arbetarpar et som, llsammans med LO, är en av de större organisa onerna med rö er i arbetarrörelsen, lägger fram dessa tankar i si par program från 1920 enligt följande: Socialdemokra n skiljer sig från andra poli ska par- er därigenom, a den vill helt omdana det borgerliga samhällets ekonomiska organisa on och genomföra de utsugna klassernas sociala frigörelse, ll betryggande och utveckling av den andliga och materiella kulturen Förutsä ningarna för a lyckas med de a u rycks enligt följande: De a åter kan endast ske genom a upphäva den privatkapitalis ska äganderä en ll produk onsmedlen och lägga dem under samhällets kontroll och besi ning samt genom a ersä a den nuvarande planlösa varuproduk onen med en socialis sk, e er samhällets verkliga behov planlagd, för välståndets höjande stegrad produk on. Senare i 1960 års par program konstateras det, först och främst, a Sverige idag är e välfärdssamhälle som lyckats få bukt med massfa gdom, otrygghet och liknande destruk va tendenser i e kapitalis skt samhälle. Sam digt konstateras det a mycket av kapitalismens huvuddrag for arande finns kvar i välfärdssamhället, såsom ojämn fördelning av inkomster och liknande. Lite lakoniskt skulle de a kunna sammanfa as som a arbetarrörelsen, enligt SAP, här hade nå halvvägs. U från 2001 års par program går det a dra slutsatsen a vi är i samma posi on som 1960 då det konsta- PAPPERS MAGASINET NR 5 18

19 teras a Demokra n och välfärdssamhället har minskat klasskly orna. Men alltjämt finns stora skillnader, skapade av produk onslivets villkor, mellan olika människor. Sam digt som kapitalismens destruk va kra er kri seras i programmet så fastslås det också a En modern, tekniskt avancerad produk on bygger med nödvändighet på stora insatser av kapital. För a resurser ll sådana kapitalsatsningar ska uppstå, måste produk onen ge en viss avkastning, dvs vinst. I denna strikt ekonomiska mening är kapitalackumula on omöjlig a komma ifrån. Vidare förklaras a socialdemokra n vill ersä a det kapitalis ska maktmonopolet med en ekonomi styrd av folkliga intressen. Sam digt konstateras det a Denna ordning står inte i motsats ll privat företagande. Vidare menar de a marknadsekonomin ska vara en del av ekonomin, men a socialdemokra n llåter inte a kravet på privat vinst får dominera över alla andra intressen och styra samhällets utveckling, och den godtar inte marknaden som norm för sociala ny gheter och för samhällslivet. De a har föga överensstämmelse med 1920 års par programs vision om a helt omdana det borgerliga samhällets ekonomiska organisa on, utan liknar mera en kompromiss med socialliberala förtecken. Går man in på LO:s hemsida och läser under vision och mål så finns det inte heller något sådant omdanande mål för rörelsen. Huruvida denna förändring av målet inom arbetarrörelsens större organisa oner är bra eller dåligt är en intressant och vik g fråga. Dock tänker jag inte avhandla den här, i stället tänkte jag u från de a knyta an ll den andra frågeställningen: Rörelsens organisering, i huvudsak facklig organisering. I Olle Sahlströms ovan nämnda bok beskrivs två modeller för de a, service modellen och organiseringsmodellen. Enligt Olle kan service modellen ses som en konsekvens av facklig ins tu onalisering och den kännetecknas av a facket ska serva medlemmarna med diverse ny gheter, såsom försäkringar och liknande. Arbetssä et kännetecknas av a de fackliga företrädarna löser problemen åt medlemmarna vilka mestadels är passiva och förlitar sig på de förtroendevalda. Den andra modellen är en reak on på servicefacket och strävar e er a ge medlemmarna makt och möjlighet a llsammans påverka genom organisa onen. Denna modell har, enligt Olle, stor överensstämmelse med hur organisa onerna arbetade i arbetarrörelsens barndom. Olle är öppet kri sk mot servicefacket och jag kan instämma i mycket av hans kri k ll denna modell, som tyvärr idag har blivit den dominerande. Visst är det bra med försäkringar och liknande ny gheter, problemet uppstår när sådana frågor blir all ör dominerande och medlemmarna blir all ör passiviserade. En annan som också är kri sk mot servicemodellens dominans är Helle Klein, så här u rycker hon sin kri k i en ledare på Dagens arbete. Om facket bara blir försäljare av förmåner riskerar medlemmarna a betraktas som kunder. Det är en väsentlig skillnad på a vara kund eller a vara medlem. Som medlem kan jag bli delak g, får vara med och bestämma. Som kund blir jag erbjuden färdiga varor. Som medlem är jag indragen i en rä ghetskamp och kan förstå a facket inte all d lyckas, a ll kampen hör kompromisser, ja rentav bakslag. Men som kund finner jag mig aldrig i a få ru na tomater. Som medlem är jag beredd a kämpa för andra. Som kund har jag bara mi eget bästa för ögonen. U från de a kommer jag fram ll följande frågeställning: Är principen för kapitalackumula on något som, förutom företag, också ska genomsyra arbetarrörelsens föreningar? Servicefackets funk on liknar mycket de a synsä då medlemmar satsar kapital (medlemsavgi er) och räknar med vinst (service och förmåner). Om de a ska utgöra grunden för fackföreningen börjar det alltmer likna en kapitalis sk organisa on, ärran ifrån den ursprungliga iden om organisa oner där medlemmarna llsammans kämpar för förverkligande av sina idéer. Slutligen vill jag sammanfa a a de tankar som Krysztat Zgodas formulerar i sin frågeställning Organisera, visst men för vilken ide och fackförening? bör ly as upp på den fackliga dagordningen. Hur ska facket vara organiserat (beslutsordning och liknande)? Vad är fackets mål? Hur arbetar vi för a nå målen? är exempel på frågeställningar som skulle kunna diskuteras. Frågeställningarna skulle, bland annat, kunna analyseras u från de två modeller som presenteras i texten. Robert Wahlström PAPPERS MAGASINET NR 5 19

20 HELA KOMMUNEN SKA LEVA D et poli ska livet kommer vara både roligt och kommunny gt under nästa fyra år. E ny partnerskap är stadgat, blocköverskridande fullbordad och en gammal strategi skrotad starka satsningar på Norrtälje stad spiller över på de övriga kommundelar ersä s med hela kommunen ska leva. A säga det högt skapar en fin känsla här på landsbygden! Egois skt satsning på de privilegierade ersä s med solidariska satsningar på mångfald.. Hela kommunen ska leva! Skål för det mina vänner! Sexton år av förtroendemissbruk är över. Om fyra år hoppas jag vi kan konstatera a Rimbo inte bara är en lovande pärla som kan utvecklas ll något vackert utan är en fullbordad skönhet i sin fulla utveckling. Jag vill se Häverö få llbaka sin forna glans självrespekt och stark handlingskra. Det ska kännas a vi är en del av den vackra kommunen. Häverö ska vara plats där en ung familj väljer a bo. Nya företag ska etableras och vi ska i vardagen möta nöjda företagare som har lyckats förena kapitalet med de högkompetenta och lojala arbetare som det stora bruket i Hallstavik har så oegois skt friställt. Fortsa utveckling av Älmsta är e måste. Det fina entreprenörskapet kommer a s muleras och inte begränsas som idag. Utvecklingen av Norrtälje stad kommer a fortsä a i e högt tempo oavse om poli- ken vill eller inte vill. Staden har få e utvecklings tempo som inte går a stoppa och det är bra! Den nyvalda poli ska styret har få en fantas sk chans a visa a deras poli k verkligen kan göra skillnad och verkligen visa a hela kommunen ska leva! Aleksandar PAPPERS MAGASINET NR 5 20

21 PAPPERS MAGASINET NR 5 21

22 GÄSTAVDELNING AVD 36 SKOGHALL H ej Peter! Har du möjlighet a göra en presenta on av dig och din avdelning ll vår dning? Och kan du få den klar ll på fredag? Så lät det när Aleksandar ringde mig, Vad svarar man på det? Naturligtvis vill jag det, som Värmlänning gör en ju så gö en kan. Skoghalls bruk ligger vid Vänern några kilometer från Karlstad. Vi llhör Stora Enso koncernen och har gjort det sen Vi är e renodlat kartongbruk med två maskiner med en årsproduk on på ton. Pappers avdelning 36, eller 36:an som vi säger i Skoghall llhör en av förbundets avdelningar som har fyllt 100 år, det gjorde vi Så visst finns det en facklig tradi on i Skoghall som jag nu har få vara med och föra vidare. Men så här började det. Jag, Peter Östergren, anställdes på Skoghall -74 direkt e er a jag utbildats ll Elektriker. Min tanke var inte a jag skulle jobba på en fabrik utan jag ville jobba med installa oner på byggen. Men e ersom det var lågkonjunktur inom byggbranschen fanns det inga jobb, så för min del var det bara a tacka ja ll erbjudandet om anställning. I dag är jag väldigt tacksam för a det var lågkonjunktur! 1974 tog Uddeholm, som då var ägare, beslut om a bygga en kartongmaskin KM7, som skulle tas i dri -77. (Det beslutet visade sig vara början på en ny inriktning för fabriken som vi idag kan vara lyckliga för). Då skulle också den dåvarande jourstyrkan för underhåll ersä as med en ski gående underhållsstyrka där jag fick en tjänst. Så i princip arbetade jag som ski gående elektriker från slutet av sju otalet lls jag valdes ll ordförande. Mi fackliga intresse började med a vilja förbä ra och driva ski underhållsgruppens villkor och frågor. Det är väl o ast på det sä et det börjar, man ser felak- gheter och vill påverka sin närmsta omgivning. Det ena ledde ll det andra. E er a varit med i Underhållssek onen några år skulle dåvarande ordförande sluta och då fick jag frågan om jag kunde tänka mig a ta över Sek onen blev jag invald i avdelningsstyrelsen som då leddes av Roger Karlsson som tyvärr allt för digt lämnade oss e er en längre ds sjukdom. Björn Bjerkeborg övertog ordförandeskapet fram ll årsmötet 2007, då jag valdes. PAPPERS MAGASINET NR 5 22

23 Starten för mi uppdrag blev väl inte som jag tänkt mig. Tre dagar e er Årsmötet fick vi kallelse ll en MBL. Företaget skulle "effek visera" och plötsligt var vi 42 övertaliga. ERIKS HÖRNA Sen dess har det fortsa. Sedan 2007 har vi genomfört fyra omorganisa oner och vi har reducerat bemanningen med nästan 200 kollek vbefa ningar. I dag ska vi vara 442 befa ningar. Om man ser llbaka när jag började så har det ske otroliga förändringar inom 36:an. Då fanns det både sulfit och sulfa abrik, fem pappmaskiner, två torkmaskiner, säckfabrik, sågverk och kemisk fabrik. I dag består Skoghalls bruk av sulfat och CTMP-massa framställning och två kartongmaskiner med inriktning på vätske - och konsumentkartong. Avdelningen har idag ca 600 ak va medlemmar och i mi en av sju otalet var vi ca :ans fackliga frågor idag består främst av problema ken kring bemanningen. Som så många andra avdelningar i förbundet så bro as vi med vad alla omorganisa oner ställt ll med. A ta bort personal innebär inte a arbetsuppgi erna försvinner av sig självt, någon annan måste naturligtvis u öra dem. Tyvärr har vi med det få stora psykosociala hälsoproblem som är direkt kopplade ll förändringarna. Något annat men mer posi vt är a vi llsammans med företaget jobbar med a ta fram e ny lönesystem som vi tror kan bidra ll a höja mo va onen. På Pappers Kongress som var i september blev jag vald ll Förbundsstyrelseledamot. För mig kändes det stort och spännande. A få vara med och leda förbundet de närmsta fyra åren är e ansvarsfyllt uppdrag. Jag hoppas jag kan bidra ll a förbundet står i framkanten när det gäller a skjuta fram fackens maktposi on gentemot arbetsgivarna. Fackliga hälsningar från 36:an! Peter Östergren, ordförande BILDEN AV TVÅ HARAR Om det blo var för a söka e er Och om möjligt få sej en skön Och svalkande stund och d llsammans I en annars tämligen turbulent och het d Får här vara ou alat I denna, min sommarskri. Men jag kan inte låta bli A öppet fundera på Hur hela bilden av två harar Skulle se ut. Ja, är det överhuvudtaget möjligt A ta en sån bild? Och på vilka sä Och vis Liknar slutligen dom två hararna oss På si gemensamma finbesök under trädet I närheten av huset Där vi mänskor vistas? Ja, och vad skiljer oss åt? PAPPERS MAGASINET NR 5 23

24 NOVELL BÖRJE NORDSTRÖM Ödesdiger midsommar S tenkolsrök från loket kom i små puffar in genom det halvöppna kupéfönstret. Hilma och Anna sa mi emot varandra och såg det soliga landskapet glida förbi. Anna hade s git på tåget i Edsbro medan hennes kusin Hilma som bodde i Kris neholm, s git på vid Erkens sta on. Båda var förväntansfulla inför midsommarfesten i Skebo där de dessutom skulle träffa Hilmas syster Frida. Både Anna och Hilma hade tjänat litet pengar på skogsplantering och tyckte de kunde unna sig a ta tåget ll festen istället för a cykla de nära tre on kilometrarna. Hilma hade dessutom y erligare en halvmil från Kris neholm. När tåget passerade byn Valla berä ade Anna a en bonde där för en del år sedan hi at en märklig gravsten när han plöjde åkern. Det var en halvmeterstor rund och flat sandsten utan namn men med e vackert ornament på framsidan. Stenen var spetsad ner ll och hade säkert stå nerstucken i marken en gång i förkristen d. Och nu åker vi förbi kullen som kallas Kyrkbacken e ersom det troligen legat en gammal träkyrka där, fortsa e Anna när tåget var mi ör Vagn. Det var värst vad du verkar insa, är du intresserad av sånt där, undrade Hilma. Det var lä a bli intresserad med den lärare som vi hade i skolan. Han var en rik g entusiast och berä ade om kyrkan som fanns före den nuvarande och det där om Vallastenen. Bonden som hi ade stenen fly ade förresten ll Häverösund förra året. Läraren lärde oss också mycket om fornborgen som ligger vid masugnen. Ti a, ångbåten, utbrast plötsligt Hilma och pekade ut genom fönstret på den andra sidan. Och där tuffade mycket rik gt en liten ångbåt fram österut på Närdingen, dagen ll ära utan pråm. Det hela utgjorde en vacker syn i det fina vädret. Anna an- PAPPERS MAGASINET NR 5 24

25 tog a båten var på väg ll Skebo i samma ärende som de själva. Annars fraktade den järn från Edsbro masugn ll järnbruket i Skebo. Järnvägen som löpt parallellt med sjön hela vägen från Edsbro, vek nu av norrut vid Vangboströmmen, där Närdingen bildade e smalt sund. Flickorna återgick ll ämnet midsommarfest och Hilma slätade ut framsidan på den nysydda, blommiga klänningen, log och sa a det skulle bli roligt a träffa storasystern Frida och kanske dansa litet senare på kvällen. Vid Ununge steg e fåtal passagerare på och snart var man framme i Skebo där de flesta passagerarna lämnade tåget. E ersom nästan alla var helgdagsklädda förstod kusinerna a de var på väg ll samma festplats som dem. Loket stånkade och pyste när det startade sin fortsa a resa på den smalspåriga järnvägen mot Edebo och slutsta onen i Häverösund. * * * Solen stod for arande högt på himlen när de båda musikanterna med dragspel och klarine började spela upp ll dans. E er en mme anslöt sig en tredje musiker med fiol. Det verkade som om hela brukssamhällets befolkning hade samlats på festplatsen. Dessutom hade många kommit cyklande dit från kringliggande socknar och byar trots a midsommarfester ordnades även där. Anna och Hilma stod litet vid sidan om den stora klungan medan Frida som var litet äldre och dessutom kände många på platsen, redan var uppe på dansbanan. En bit bort mellan några björkar stod e gäng pojkar som Anna kände väl. De var från Edsbro och jobbade på masugnen. Oskar, skepparen på den lilla ångbåten, stod llsammans med dem och Anna antog a hela gänget åkt ll festen med båten. Hej Axel, är du också här och firar midsommar, undrade Anna när den längste av masugnspojkarna kom fram ll dem. Ja jag fick höra a du skulle hit så då var det bara a ta ledigt från jobbet, kliva i finkläderna och s ga ombord på skutan, svarade den långe pojken. Anna förstod av talet och kände på lukten a Axel få i sig litet brännvin men det var inte värre än a hon tackade ja när han bjöd upp ll nästa dans. Helnyktra kavaljerer skulle nog bli sällsynta denna kväll. Frida var litet rödblommig och såg varm ut när hon kom llbaks från dansbanan. Hon frågade Hilma vart Anna tagit vägen. När hon fick veta a hon var uppe och dansade föreslog hon a de skulle gå ll kaffeståndet så fort Anna kom llbaks. När de sedan sa och drack kaffe alla tre fick Anna syn på en ung man med vegamössa. Hon tyckte hon kände igen honom där han stod llsammans med några ungdomar från Sonö. Han hade krulligt rö hår och det var kanske därför han hade mössan i nacken, han var nog litet mallig över den ovanliga kalufsen. Var det vid dansbanan i Ununge förra sommaren som Anna hade se honom? Alla tre flickorna blev uppbjudna flera gånger under kvällens lopp och Anna dansade med den rödhårige pojken vid två llfällen. Då fick hon bekrä at a han hade varit på dansen i Ununge året innan. * * * Johan hade ro hela vägen från Sonö ll Skebo. De andra ungdomarna från hans by hade redan på förmiddagen tagit med sig cyklarna i roddbåtar och ro över ll Unungesidan för a cykla därifrån ll Skebofesten. Johans familj hade ha en del slå erarbete kvar a göra innan de tyckte a de kunde ta midsommarledigt. Därför kom inte Johan iväg förrän på e ermiddagen. Han hade från början tänkt göra som sina kamrater men ändrade sig och lämnade cykeln hemma och rodde hela vägen ll Skebo. Cykeln var hans fars och han ville inte a det skulle hända något med den. Det hade varit en dryg roddtur även om Johan var en van roddare. Han hade o a hjälpt ll a ro byns mjölkflaskor över ll Ununge där mejeriet låg. Det var egentligen Hallmanskans jobb men ibland hade hon förhinder. Sonöbönderna skulle egentligen lämna mjölken i Söderbykarl men dit var vägen dålig och hade tolv stycken grindar a öppna och stänga så Unungealterna vet var klart bä re. Solen hade baddat på hela den under den nio kilometer långa bå ärden och Johan hade tagit av sig på överkroppen och lagt vegamössan på durken. En svag sommarvind hade blåst svalkande genom hans röda lockar. * * * Senare på kvällen när Johan för andra gången hade dansat med Anna från Edsbro och var på väg llbaks ll de övriga Sonöungdomarna dök hela masugnsgänget upp. Den långe Axel hade nu blivit ordentligt full. Han rag- PAPPERS MAGASINET NR 5 25

UFO - Utbildning För Organisationsledare

UFO - Utbildning För Organisationsledare Köpings Idrottsliv - Sveriges bästa? Aktiviteter 2013 UFO - Utbildning För Organisationsledare För a kunna leda och utveckla föreningslivet krävs god kompetens och sunda värderingar. Den här utbildningen

Läs mer

Kommunikationsplan. för kommunkontakter 2013-2015

Kommunikationsplan. för kommunkontakter 2013-2015 Kommunikationsplan för kommunkontakter 2013-2015 Folkbildning och aktivitet i din kommun Studieförbunden är en möteplats för nyfikna människor och organisa oner över hela landet. A visa upp de styrkor

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM LÄNS STYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FRÅGOR OCH SVAR OM LÄNS STYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FRÅGOR OCH SVAR OM LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Visioner utan aktivitet är dagdrömmar, aktivitet utan visioner är tidsfördriv, visioner i aktivitet kan förändra världen. Joel Barker Produk on: Länsstyrelsen

Läs mer

Krönika 40 år med LAS - håller anställningsskyddet ställningarna?

Krönika 40 år med LAS - håller anställningsskyddet ställningarna? MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS GÄVLE DALA DISTRIKT NR. 3 Ordförande har ordet Nyval! Mikael Damberg Aktiv närings politik för fler jobb! Krönika 40 år med LAS - håller anställningsskyddet ställningarna? 1

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket

Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket SEKO Upplaga: 5 000 november 2008 Grafisk form och produktion: ETC Foto: Anna Ledin Tryck: Modintryckoffset Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket I den här broschyren

Läs mer

Bli din egen, i skyltbranschens starkaste koncept

Bli din egen, i skyltbranschens starkaste koncept Bli din egen, i skyltbranschens starkaste koncept Vi arbetar med synlighet! Värdegrund i Skyltställets säljprocess Vår idé är lika enkel som den är tydlig vi vill få dig a synas. Med våra innova va skylt-

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

5602:an. Sommaru lykt ll Unön

5602:an. Sommaru lykt ll Unön 5602:an Informationsblad för IOGT-NTO-föreningen 5602 i Linköping No 36 Årgång 12. Oktober - December 2015 Sommaru lykt ll Unön Förändringar av 5602- dningen: Tidningen skickas numera bara ut med epost.

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

E bra skydd mot brand skapar trygghet för dig och dina grannar. Med hjälp av vår broschyr och Eidars webbsida finner du svaren.

E bra skydd mot brand skapar trygghet för dig och dina grannar. Med hjälp av vår broschyr och Eidars webbsida finner du svaren. Viktig information om brandskyddet och säkerheten i din bostad E bra skydd mot brand skapar trygghet för dig och dina grannar. Med hjälp av vår broschyr och Eidars webbsida finner du svaren. E bra skydd

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland

Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland NYHETSBREV NOVEMBER 2014 Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland Har det preven va arbetet blivit en del av kulturen på arbetsplatsen? I det här nyhetsbrevet kan du läsa om en enkät som följer upp förbä

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland

Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland NYHETSBREV DECEMBER 2014 Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland Satsningen Bä re liv för sjuka äldre slutar i sin nuvarande form från och med årsski et 2015. Arbetet med a förbä ra för de mest sjuka äldre

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

kommunen Undersökning av Sveriges kommuner

kommunen Undersökning av Sveriges kommuner kommunen Undersökning av Sveriges kommuner NNR Service AB, Stockholm, 2016 Andrea Femrell, VD och ansvarig utgivare August Liljeqvist, sakkunnig och rappor örfa are Scantech Strategy Advisors, produk on

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Uppsägning på grund av personliga skäl

Uppsägning på grund av personliga skäl Uppsägning på grund av personliga skäl Beträffande uppsägning på grund av personliga skäl finns i motiven till Lagen om Anställningsskydd (LAS) uppräknat en mängd exempel på vad som kan utgöra saklig grund.

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Kommunal Norrbotten Sektion 12 12: an

Kommunal Norrbotten Sektion 12 12: an Kommunal Norrbotten Sektion 12 12: an 2009-06-12 Hej alla medlemmar! Nu närmar sig sommaren med snabba steg och som vanligt pågår diskussioner om sparåtgärder inom Bodens kommun. den strategiska planen

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

5602:an. lykt i Eklandskapet vid Smedstad dammar

5602:an. lykt i Eklandskapet vid Smedstad dammar 5602:an Informationsblad för IOGT-NTO-föreningen 5602 i Linköping No 35, Årgång 12. Juni 2015 - Augusti 2015 lykt i Eklandskapet vid Smedstad dammar Förändringar av 5602- dningen: Från och med de a nummer

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Rä en ll försörjning HSO Skånes kongress 2014-04- 25. Ingrid Burman Ordförande Handikappförbunden

Rä en ll försörjning HSO Skånes kongress 2014-04- 25. Ingrid Burman Ordförande Handikappförbunden Rä en ll försörjning HSO Skånes kongress 2014-04- 25 Ingrid Burman Ordförande Handikappförbunden Nuläge A leva med en funk onsnedsä ning är en riskfaktor för fa gdom och ohälsa. Möjligheterna ll försörjning

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet!

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Gratis elevmedlemskap för dig som studerar Livs är på din sida! Slaktare och bagare. Snusarbetare och kylpersonal. Maskin skötare och kafferostare. Bryggare och kex

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

LE RIDEAU PROJEKTUPPGIFT KURS EXAMINATOR FOKUS HANDLEDARE TIDPUNKT TYP HJÄLPMEDEL

LE RIDEAU PROJEKTUPPGIFT KURS EXAMINATOR FOKUS HANDLEDARE TIDPUNKT TYP HJÄLPMEDEL LE RIDEAU KURS Kandidatarbete, studen ävling 15 hp EXAMINATOR Morten Lund PROJEKTUPPGIFT Uppgi en var a rita en opera för e collage som även skulle fungera för andra typer av uppträdanden och seminarier

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år.

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år. året då växte 4 000 startade. när växte så växer? och står bakom Vivarakanjättestolta! bli? cirka 200 000 Vad har fått är den få kontakt med Vad har blivit bra för våra Hos får du personlig rådgivning

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Sten Gellerstedt LO Adjungerad professor Luleå tekniska universitet LOs förbund rapporterar om fler utarmade jobb Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Läs mer

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista rapport arbetsledning missköta sig rasist Diskrimineringsombudsmannen arbetskamrater arbetstider morgon- eller eftermiddagsskift stämpelkort

Läs mer

Bättre arbetsmiljö BAM

Bättre arbetsmiljö BAM EN GRUNDUTBILDNING FRAMTAGEN AV PREVENT Sid 1 av 7 Det är Prevent som tagit fram konceptet för grundutbildningen Bättre Arbetsmiljö BAM. Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

MEDARBETARSKAP. I Åstorps kommun. Söderåsstaden där människor och företag möts och växer!

MEDARBETARSKAP. I Åstorps kommun. Söderåsstaden där människor och företag möts och växer! MEDARBETARSKAP I Åstorps kommun Söderåsstaden där människor och företag möts och växer! Medarbetarskap. Några ord på vägen. Att arbeta i Åstorps kommun är otroligt givande, utvecklande och utmanande. Vi

Läs mer

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen.

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. 1 Mamma Mu gungar Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. Utom Mamma Mu. Mamma Mu smög iväg och hoppade över staketet.

Läs mer

5602:an. Ny ordförande i 5602

5602:an. Ny ordförande i 5602 5602:an Informationsblad för IOGT-NTO-föreningen 5602 i Linköping No 34, Årgång 12. Mars 2015 - Maj 2015 Ny ordförande i 5602 Jag vill börja med a tacka för förtroendet jag ck av er medlemmar på årsmötet

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS AVD 68 NR.

MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS AVD 68 NR. MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS AVD 68 NR. 2 2012 Krönika Min längtan till fabriksgolvet Vykortet Vietnam - kontrasternas land Samtal med Tobias Baudin PAPPERS MAGASINET NR 2 2012 ORDFÖRANDE HAR ORDET ALEKSANDAR

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan Vad är mångfald? Yalda, 37 år, har rötter i Mellanöstern och är född och uppvuxen i Sverige. Hon är den enda på sin arbetsplats som har utländsk bakgrund och det blir hon ofta påmind om av arbetskamrater

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA HOS LANDSKRONA KOMMUN

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA HOS LANDSKRONA KOMMUN ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA HOS LANDSKRONA KOMMUN INLEDNING Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av ett alkohol- eller drogmissbruk hos en medarbetare skapar

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter.

LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter. LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 11:1-45 eller Joh 11:3-7, 17,20-27,33b-45 (den kortare presenteras här nedan) Lasaros uppväcks Systrarna skickade

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

1 X 2. Läs mer om vad du tjänar på kollektivavtalet och medlemskapet i Unionen på unionen.se

1 X 2. Läs mer om vad du tjänar på kollektivavtalet och medlemskapet i Unionen på unionen.se 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 1 X 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 X 2 12 13 14 10 11 12 13 14 Fråga 1: Du börjar känna att du kan arbetsuppgifterna och är sugen på nåt nytt. Men du vet inte om du vill utvecklas i den

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Vi ses i Glasriket! Har du frågor eller funderingar kontakta oss! 0481 452 15 info@glasriket.se

Vi ses i Glasriket! Har du frågor eller funderingar kontakta oss! 0481 452 15 info@glasriket.se Vi ses i Glasriket! Glasriket är ett resmål som är öppen året runt och kan erbjuda spännande sevärdheter för såväl gammal som ung. Här finns många fina besöksmål från glaset och shopping, till utvandrarbygden

Läs mer

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

På gång 3 Porträ et 4 Kultur etc 6. Chefredaktör FREDRIK SJÖGREN. Redaktionschef FREDRIK SJÖGREN. Layout FREDRIK SJÖGREN. Foto FREDRIK SJÖGREN

På gång 3 Porträ et 4 Kultur etc 6. Chefredaktör FREDRIK SJÖGREN. Redaktionschef FREDRIK SJÖGREN. Layout FREDRIK SJÖGREN. Foto FREDRIK SJÖGREN Chefredaktör FREDRIK SJÖGREN Redaktionschef FREDRIK SJÖGREN Layout FREDRIK SJÖGREN Foto FREDRIK SJÖGREN 2 På gång 3 Porträ et 4 Kultur etc 6 Tel: 0709-423208 E-post: fredrik485@gmail.com FSM TAR EN AKTU-

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Den Magiska Dörren Kapitel 1 Den låsta dörren

Den Magiska Dörren Kapitel 1 Den låsta dörren Kapitel Kapitel 1 Den låsta dörren sida 2-2 Kapitel 2 Brevet sida 3-4 Kapitel 3 Nyckeln sida 4-5 Kapitel 4 En annorlunda värld sida 5-6 Kapitel 5 Tam sida 6-7 Kapitel 6 Planen sida 7-8 Kapitel 7 Tillbaka

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS

LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS TP #1 Lathund LAS (Lagen om Anställningsskydd) Foto: Lars Pehrsson/TT/SvD LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS 2014:423. Version 1 14 april 2015 Allt om Juridiks lathund är en förkortning

Läs mer

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivaralliansens snabbguide arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivarens arbete med arbetsanpassning och rehabilitering Materialet är tänkt som ett konkret stöd för arbetsgivarens praktiska arbete

Läs mer

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM AV NILS ÅKERBLOM KAPITEL 1 Skolan börjar Hej jag heter Joel Nilsson. Jag är 10 år och gillar att spela fotboll. Jag går på Talbacka skolan. Jag har ganska mörkt hår och är 140 cm lång. Jag har en kompis

Läs mer

Alla satte sig i soffan. Till och med Riley. Tanten berättade vad Riley kunde göra. Han kunde göra nästan allt som en riktig människa kan göra.

Alla satte sig i soffan. Till och med Riley. Tanten berättade vad Riley kunde göra. Han kunde göra nästan allt som en riktig människa kan göra. Den hemliga roboten Asta, Bea och Cesar har fått ett uppdrag av deras lärare Olle. Uppdraget var att de skulle hitta en bok i skolbiblioteket som Olle skulle läsa som högläsning på morgonen i klassrummet.

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer