EXAMENSARBETE. Val av vägbelysningsteknik ur ett LCC-perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Val av vägbelysningsteknik ur ett LCC-perspektiv"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2010:107 CIV Val av vägbelysningsteknik ur ett LCC-perspektiv Stefan Inglén Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Maskinteknik Institutionen för Tillämpad fysik, maskin- och materialteknik Avdelningen för Datorstödd maskinkonstruktion 2010:107 CIV - ISSN: ISRN: LTU-EX--10/107--SE

2 ii

3 Förord Denna rapport är ett examinerande arbete för Civilingenjörsprogrammet inom Maskinteknik vid Luleå Tekniska Universitet (LTU). Ett stort tack till: Peter Törlind, universitetslektor vid LTU för att han var min examinator och handledare. Henrik Nergård, forskare vid LTU för hans handledande, bra stöd genom arbetets gång samt hans värdefulla synpunkter och råd gällande arbetet och rapportskrivning. Lennart Nilsson, PiteEnergi för handledande, goda råd och tips, hjälp under arbetets gång och stöd. Jan Sundström, PiteEnergi för goda råd och tips samt stöd och hjälp under arbetets gång. Även tack till: Stefan Löfgren, PiteEnergi för intervju och hjälp med information Anders Jönson, Piteå Kommun för intervju och hjälp med information Stefan Inglén Luleå, Maj 2010 iii

4 iv

5 Sammanfattning Inom EU har det tagits fram ett direktiv för miljövänlig design och produktion. Prestandan på ingående komponenter har lagstiftats inom flera olika områden. Detta har lett till att glödlampan skall fasas ut i hemmamiljön. Matta glödlampor och klara 100 watts glödlampor inledde detta år Ett av områdena är gatubelysningen (armatur + ljuskälla), där blir bl.a. kvicksilverlamporna förbjudna från år 2015 inom EU. Kvicksilverlampan liksom alla urladdningslampor kräver speciella drivdon vilket innebär, som det ser ut i dagens läge, att hela armaturen måste bytas ut. Stora delar av belysningsnätet har kvicksilverlampor och det kommer leda till stora investeringar för många kommuner inom loppet av några år. Kvicksilverlampan blir visserligen inte förbjuden att använda men eftersom man inte kommer kunna köpa den efter 2015 är det ändå inte ett långsiktigt alternativ. Det är inte bara stora investeringar som måste göras utan man får även en möjlighet att se över hela belysningsnätet och göra energibesparingar i form av bl.a. effektivare ljuskällor. Detta examens arbete går ut på att Inventera och beskriva tillgänglig teknik i dagens läge för gatubelysningen Utföra LCC analyser (Life Cycle Cost) för ett antal typer/kombinationer av ljuskälla och armatur för att se vilken som är lönsammast samt även att t.ex. ta hänsyn till miljön och tänka på den vid valet av ljuskälla/armatur. Upprätta förslag till strategi för val belysningsteknik, med hänsyn till LCC analyserna samt även med beaktande och avvägningar mot kvalitetskrav för vissa typer av miljöer/platser. v

6 vi

7 Abstract Direction for environment-friendly design and production has been developed in EU. The performance for the included components have been legislate intra several different areas. As an effect of this the light bulbs shall be taken away from the home environment. Faded light bulbs and clear 100 watts-light bulbs started this year One of the areas is lighting on the roads (fixture and light source), for example the quicksilver lamp is going to be forbidden from year Quicksilver lamps and all discharge lamps demand a special driver which means that in the situation we have today all the fixtures must be replaced. Large part of the lighting on the road today is quicksilver lamps and the effect of this is that many municipalities must invest in new fixtures pretty soon. As you read earlier the quicksilver lamp is going to be forbidden to sell but not to use, that means that the municipalities still can use quicksilver lamps and they can postpone the investment of new fixtures. But still it isn t a long term alternative because they can t buy any new lamps after year In this situation there is a good opportunity to benchmark the technique used today and get a more efficient lighting on the roads and get lower power consumption, also get lower running and maintenance charge. The aim of this examination work is Describe available technique today for lighting on the roads Perform LCC-analysis (Life Cycle Cost) for a several types/combinations of light source and fixture to see which of them that is most profitable. Also take into consideration i.e. the environment and keep that in mind when it s time to choose a light force/fixture. Restitute a purpose to strategy for the choice of future technique of lighting on the roads, with consideration to the LCC-analysis and also with regard and reflection to quality requirements for different types of environments/places. vii

8 viii

9 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Projektet Avgränsningar Teori Uttryck och enheter Armatur och ljuskälla Life Cycle Cost (LCC, livscykelkostnad) Benchmarking Belysningsteknik Styrsystem Ekoljus RemoteSystem Nulägesbeskrivning Behovsanalys/kravspecifikation Utvärdering av olika belysningsalternativ Teori Pugh matriser för olika belysningsalternativ LCC (Life Cycle Cost) analys Teori Tillämpningsområden Uppdelning av huvudkostnader Steg för steg vid uppställning och kalkylering Ta fram utvärderingsvillkor Identifiera huvudkostnaderna Identifiera underkostnader Identifiera kostnadselement Sätta upp en tidsmatris Uppskatta kostnader samt ta fram olika kostnader

10 9.4.7 Beräkna och ta fram den totala livstidskostnaden Göra känslighetsanalyser LCC analys för vägbelysning Beräkning av underhållsbyten samt Restvärde Känslighetsanalyser Resultat Pugh Matriser LCC kalkyl Känslighetsanalyser Diskussion Slutsatser Val av framtida vägbelysningsteknik Framtida arbete Referenser Bilaga A

11 1 Inledning Från år 2015 blir det förbjudet att sälja kvicksilverlampor inom EU [1], detta medför att många lampor såväl utomhus som inomhus kommer att bli förbjudna att köpa nya. Dagens belysningsnät inom vägbelysningen i Sverige består till stor del av kvicksilverlampor, vilket kommer att behöva bytas ut inom ett antal år. Det finns många olika möjligheter till detta, dels kan man köpa på sig ett stort lager kvicksilverlampor och byta ut belysningsnätet under en längre tidsperiod eftersom tekniken för ljuskällor inom vägbelysning går snabbt framåt. Ett annat förslag är att snabbt bestämma sig för en ny ljuskälla och byta ut hela belysningsnätet så snart man kan samtidigt som man kan byta ut lite åt gången tills hela belysningsnätet är utbytt. Detta examens arbete går ut på att inventera och beskriva tillgänglig teknik i dagens läge för gatubelysningen, samt att utföra LCC analyser för ett antal typer/kombinationer av ljuskälla och armatur för att se vilken som är lönsammast samtidigt som det är viktigt att tänka på miljön och ta hänsyn till den vid valet av ny ljuskälla. Tekniken går fort framåt och det kommer ut nya ljuskällor på marknaden i rask takt, därför kan det vara lönsamt och bättre ur miljösynpunkt att avvakta lite och inte ha bråttom med att byta ut belysningsnätet. Slutligen kommer det upprättas förslag till strategi för val av belysningsteknik, med hänsyn till LCC analyserna samt även med beaktande och avvägningar mot kvalitetskrav för vissa typer av miljöer/platser. 11

12 12

13 2 Bakgrund Den äldsta kända förordningen av gatubelysning i Sverige är från Stockholm år Runt mitten av 1700-talet kom den första kungliga förordningen om allmän gatubelysning, där ålades Stockholms husägare att bekosta och ombesörja gatlyktor på sina hus. Huvudmotivet för gatubelysningen på den tiden var liksom det är idag att få befolkningen att känna sig trygg och förhindra våldsamhet och brottslighet i skydd av mörkret. Den första staden med omfattande gatubelysning i Europa var Amsterdam år Från början var gatubelysningen i form av oljelampor och talgljus. Runt 1775 inrättades en förordning i Stockholm och Göteborg om Lysande lyktors inrättande, denna förordning drabbade sällan husägarna då flertalet av dem överlät lyshållning på den nya yrkesgruppen lykttändare. Dock missköttes det en del och överståthållaren i Stockholm införde en bestämmelse om auktorisation av lykttändare vilket ledde till entreprenörsystem, där en auktoriserad entreprenör tog på sig ansvaret för många lyktor men överlät arbetet åt anställda lykttändare. Det var inte enbart enskilda fastighetsägare som hade skyldighet att tillhandahålla gatubelysning på sina fastigheter, även staden hade skyldighet att tillhandahålla gatubelysning på sina fastigheter samt vissa torg, broar och kajer. I början av 1800-talet följe en rad städer Stockholms och Göteborgs exempel och införde gatubelysning, dock blev det inte ålagt till enskilda fastighetsägare utan bekostades vanligen genom en utökad fastighetsskatt. De tidigaste gatulyktorna kallades för vargögon, de bestod av en enkel hylsa med en garnveke liggande i olja, omgiven av ett fyrkantigt lamphus som skyddade lågan. Eftersom det inte fanns någon oljebehållare i lyktan krävdes täta påfyllningar. Ljusstyrkan från vargögat uppgick till ca 0.75cd (Ett stearinljus har en ljusstyrka på ca 1cd) och oljekonsumtionen till 0.66cl per timma. Sedan kom Argandska lampan, den hade en rundbrännare som hade utvecklats av schweizaren Ami Argand. I rundbrännaren formades ljusveken till en cylinder med lufttillförsel både inifrån och utifrån. Lampglasets utformning gjorde även att lufttillförseln ökade. Med hjälp av den rikliga lufttillförseln fick lampan en mer fullständig förbränning och därmed betydligt större ljusstyrka på ca 6cd vid en oljeförbrukning på ca 3.3cl per timma. De försågs även ofta med speglar för att koncentrera ljuset i önskad riktning. Lyshållningstiden var ca 800 timmar per år och antalet lampor ökade allt mer [3], [5], [6]. I mitten av 1800-talet kom ett beslut om en förbättrad gatubelysning genom gas löpandes i rör i Stockholm anlades i Stockholm Klaragasverket som kunde förse gatubelysningsnätet med gas som drivmedel. Gasverket drevs ända fram till 1884 av ett privat bolag för att sedan lösas in av Stockholm stad. Det fanns missnöje även med den nya gasbelysningen. Gasbrist och neddragning av ljusstyrkan gjorde att allmänheten kände sig missledd och klagade på bristande information och upplysning. Missnöjet var dock störst gällande inskränkningen av gatubelysningen till endast de centrala församlingarna, vid denna tid var ännu vargögat den vanligaste typen av oljebelysning i övriga delar av staden. Gaslysningen utökades och förbättrades men ändå fanns vargögonen kvar till ca Oljebelysningen förekom ända fram till 1940, dock förbättrades ljusstyrkan avsevärt 1866 av Wilanders gasoljelampa ändrades den till fotogenlampor som blev den definitiva formen. En stor nyhet som gjorde gasljuset konkurrenskraftigt var Auers glödljus 1893 [4]. 13

14 Elektriciteten gjorde sitt intåg på området 1881 då man hade det som experiment på en plats i Stockholm. De starka bågljuslamporna var dyra i drift och svåra att sköta om. Dessa ersattes med gasglödljus Bågljuslampan återinfördes 1904 och var kvar till Elektricitetens genombrott i gatubelysningen kom med metalltrådslampan, framgången med den lampan blev stor och 1926 passerade elektriska belysningen gasbelysningen, den sista gaslyktan släcktes någon gång [2]. I alla tider har belysningen på broar och viktiga öppna platser i centrum ägnats stor omsorg. Med tilltagande trafikintensitet under senare delen av 1900-talet steg kraven på belysningen och nu infördes urladdningslampor av olika typer. Dessa gav större ljusutbyte vid samma effekt. Senare följde nya tekniska lösningar som svar på ökade krav på belysningen i staden. Under mitten av talet utvecklades t.ex. kvicksilver- och natriumlamporna för bättre miljöanpassning av ljusstyrkan. [5] 14

15 3 Projektet Eftersom kvicksilverlampor blir förbjudna att sälja från år 2015 enligt en förordning som EUkommissionen har tagit fram för ekodesign står många kommuner inför stora investeringar av ny vägbelysning. Det är en svår uppgift att bestämma vilken typ av vägbelysning man vill ha och vilken som är mest lönsam och samtidigt ta hänsyn till att vägbelysningen skall ge en trygg och säker känsla när man är ute efter vägarna. Detta examensarbete är på uppdrag av PiteEnergi AB och togs fram för att: Inventera och beskriva tillgänglig vägbelysningsteknik Utföra ekonomiska analyser Ta hänsyn till miljö samtidigt som belysningen skall vara trygg och säker Upprätta ett förslag till val av framtida vägbelysning Undersöka vilken investeringstakt man skall använda 3.1 Avgränsningar Tekniken går snabbt framåt när det gäller vägbelysningen och marknaden växer sig större, inte minst inom LED (Light Emitting Diode). De största problem med LED är kylningen av dioderna samt elektroniken, livslängden minskar snabbt när det inte finns tillräckligt med kylning. Vid större armaturer för t.ex. av- och påfartsleder krävs det mycket kylning för LED och det är där tekniken inte riktigt är färdig ännu, kylflänsarna blir för stora. Vissa avgränsningar i detta examensarbete kommer att göras, nedan listas avgränsningarna upp. Enbart de 6 vanligaste typerna av belysning samt olika effekter för dem kommer att jämföras o o o o o o Kvicksilver (referens) Högtrycksnatrium Metallhalogen Keramisk metallhalogen Kompaktlysrör LED Förenklingar i LCC analyserna o o o o Inflationen tas inte med Uträkningar sker på en ljuspunkt, ej hela belysningsnätet Investeringskostnader enbart för armatur och ljuskälla Samma kostnad för fordon och anställda genom hela kalkylperioden o 15

16 Följande 3 delområden kommer att analyseras o o o Gång- och cykelvägar Villaområden Genomfartsleder För att använda resultatet från detta arbete till att analysera hela nätet och få en rättvis bild av det hela måste man veta ungefär hur många ljuspunkter det finns i respektive område och multiplicera det med resultatet från analyserna som kommer längre ner i denna rapport. Anledningen till att inflationen inte tas med i beräkningarna är att den inte påverkar nuvärdet, alla priser och kostnader kommer att räknas som realt oförändrade (med realt oförändrade menas att de följer inflationen precis). 16

17 4 Teori I detta kapitel kommer teori för belysningsmodeller att presenteras, olika typer av ljuskällor som senare kommer att analyseras samt uttryck och enheter som kommer att användas mer i rapporten. 4.1 Uttryck och enheter När det pratas om ljusstyrka eller candela (cd) pratar man om en storhet, den mäter hur mycket ljus som strålar ut från en ljuskälla i en rikting. Man mäter ljusstyrkan i candela, ljusflödet delat med rymdvinkeln. För att få lite mer inblick om hur mycket ljus som utstrålas och hur stor enheten är kan man jämföra med ett vanligt stearinljus som är på ca 1 cd [7]. Lumen är en annan enhet som kommer att användas i denna rapport. Lumen är enheten på det totala ljusflödet, om det finns en konstant ljusstyrka som strålar ut ljus över en rymdvinkel (området som är belyst) blir det totala ljusflödet ljusstyrkan*rymdvinkeln. Det totala ljusflödet blir en belysning och det kan man mäta i lux. Lux mäts i lumen per kvadratmeter och det beror på vilket avstånd och orientering ytan som träffas av flödet har [8]. Färgtemperatur och färgåtergivning är två enheter som är ständigt återkommande när det pratas om ljuskällor. Färgtemperaturen är ett mått på ljusets färgton och mäts i Kelvin. Ett högt värde på färgtemperaturen motsvarar ett blåaktigt ljus medans ett lågt värde motsvarar ett mer rödaktigt ljus. Ett stearinljus har en färgtemperatur på ca 2000K och solljus på ca 5500K, se Figur 1. Färgåtergivningen eller färgåtergivningsindex (Ra) som det även kallas talar om hur belysningskällan är färgmässigt balanserad. Färgåtergivningsindexet kan inte jämföras mellan ljuskällor om den ena ljuskällan har hög färgtemperatur (>5000K) och den andra har låg (<5000K) eftersom det används olika referens för olika färgtemperaturer. Man utgår från Ra 100 som är mest likt referens ljuskällan. Färgtemperatur över 5000K använder dagsljus som referens och färgtemperatur under 5000K använder en upphettad svartkropp. En svartkropp reflekterar ingenting eftersom den absorberar all infallande strålning vilket innebär att det som utstrålas från en svartkropp enbart kommer från dess inre egenskaper. Färgåtergivningen anger dock inte hur bra färger återges utan det är mer ett mått på hur bra ljuset efterliknar referensljuskällan. Ra värdet för en glödlampa är nära 100 eftersom den i princip är en svartkropp och dess spektrum och förmågan att återge färger skiljer sig mycket från dagsljus som är den andra referensen, se Figur 2. Man kan korrigera en glödlampa med filter för att få en bättre färgåtergivning men då sänker man Ra värdet eftersom färgåtergivningen då avviker från sin referens. Metallhalogen delas upp i två grupper när det gäller färgåtergivningsindex, den ena gruppen har Ra och den andra har Ra Samma gäller för högtrycksnatrium som har Ra eller Ra [9], [10]. 17

18 Figur 1. Färgtemperatur [11] Figur 2. Färgåtergivningsindex [10] 4.2 Armatur och ljuskälla Kvicksilverlampa är en gasurladdningslampa som behöver en speciell reaktor för att tändas. Den traditionella kvicksilverlampan har ett skick av fosfor på dess insida för att omvandla UV-strålar till synligt ljus men även för att skydda omgivningen mot de UV-strålar som lampan avger. Om detta skydd av fosfor blir skadat eller inte finns blir det ett mer turkos-aktigt sken från lampan. Fosforn förbättrar även lampans färgåtergivning eftersom den saknar rött ljus. Som tidigare nämnt behöver kvicksilverlampan en speciell reaktor för att tändas, denna reaktor sitter i armaturen. Inuti lampan är 18

19 det en startelektrod som inte kräver någon startanordning till skillnad från t.ex. lysrör, startelektroden är istället inkopplad via ett motstånd, se figur 3. När det kommer ström till lampan är bara en liten del av kvicksilvret joniserat och trycket är lågt i ljusbågsröret i början och därför sänder lampan ut ett blåviolett ljus, detta ljus kan uppfattas som lite olika färger beroende på om lampan har ett skikt av fosfor eller inte. En ljusbåge bildas i lampan efter en stund vilket resulterar i att trycket ökar i ljusbågsröret när lampan blir varm, detta innebär att ljuset som sänds ut blir mer inom ett spektrum allt eftersom och slutligen ser ljuset vitt ut med lite blått i. Under tidens gång varierar färgtemperaturen lite när lampan är tänd, detta innebär att lampan inte alltid sänder ut samma ljus, se figur 4 för funktion. Snabb av- och påslagning kan inte göras på kvicksilverlampor eftersom lampan behöver tid att svalna innan den kan startas up igen [12]. Figur 3. Kopplingsschema för kvicksilverlampa [13 p.201]. Figur 4. Funktion hos kvicksilverlampa [13 p.201] Högtrycksnatrium (HPS = high pressure sodium) är av typen gasurladdningslampa och gör ljus genom att använda exciterat natrium i gasform. Dessa lampor är energisnåla och har ett gulvitt sken och kan uppfattas som gyllengul, detta beror på det natrium som finns i lampan under högt tryck. Lampan innehåller xenon, natrium och kvicksilver. Eftersom xenongas lätt joniseras underlättar den tändningen av ljusbågen, värmen som utstrålar från ljusbågen omvandlar kvicksilvret och natriumet till gas. Arbetsspänningen och trycket i ljusbågeröret ökas av kvicksilvergasen, när detta tryck blir nog stort producerar natriumgasen ljus. Detta ljus blir successivt starkare och uppnår full styrka efter någon minut, se figur 6 för funktion. Högtrycksnatriumlampor har samma egenskap som 19

20 kvicksilverlampor när det gäller av- och påslagning, HPS lamporna kan inte heller slås av och tändas på en gång igen. Ett driftdon är nödvändigt för att kunna reglera och leverera rätt spänning till ljusbågen. Det finns även en ballast som innehåller en elektronisk krets som levererar en högspänningspuls till elektroderna istället för att HPS-lamporna innehåller en startelektrod, se figur 5. Dessa ljuskällor ligger på watt och ger 70 till 120 lumen/watt (ballasten inräknad). Vissa högtrycksnatriumlampor har även ett fosforskikt för att matta av ljuset och även skydda omgivningen mot de UV-strålar som kvicksilvergasen avger. White SON är en typ av HPS-ljuskälla som har en högre färgtemperatur K istället för K som de vanliga HPS-ljuskällorna har. I ballasten finns det en elektronisk krets som höjer ljustemperaturen samt ökar dess Ra-värde. Till skillnad från metallhalogen bibehåller White SON dessa värden under hela sin livslängd [14]. White SON är förbättrad och utvecklad högtrycksnatriumlampa som kommer från Philips Lightning Company [15]. Figur 5. Kopplingsschema för Högtrycksnatrium [13 p.196] Figur 6. Funktion hos Högtrycksnatrium [13 p. 195]. Metallhalogen är en gasurladdningslampa som har ett bra ljusvärde och en mycket bred färgtemperatur. En metallhalogen lampa kräver ett tänddon för att kunna lysa, detta tänddon sitter i armaturen, se figur 7. Ljuset kommer från ett ljusbågsrör som är fyllt med gas, funktionen är rätt lik den hos kvicksilverlampan. Gasen som finns i metallhalogenlampor är kvicksilver, argon samt andra gaser beroende på lampans egenskap och färgtemperatur, se figur 8 för funktion hos Metallhalogenlampan. Liksom kvicksilverlampan har även metallhalogenlampan ett fosfor skikt på 20

21 insidan som förbättrar färgåtergivningen. Den stora skillnaden mellan en Metallhalogenlampa och en kvicksilverlampa är den att man tillsätter flera ämnen i Metallhalogenlampan för att fylla ut hela spektrumet med färger. Man kan använda en rad olika ämnen till detta, bl.a. indium, tallium, natrium, tenn, xenon etc. Ljusbågen tänds när driftdonet skickar en spänningspuls till lampan, sedan är det driftdonet som reglerar strömmen genom lampan [16]. Figur 7. Kopplingsschema för Metallhalogen [13 p. 205] Figur 8. Funktion hos Metallhalogen [13 p. 204]. Keramisk Metallhalogen även kallad CDM-lampa, hör liksom Metallhalogenlampan till gruppen gasurladdningslampor. Det är en relativt ny sorts lampa som är energieffektivare än kvicksilverlampan. Har samma konstruktion som Metallhalogen se figur 8 och figur 7 för kopplingsschema och funktion. Det som gör att man får ett ljus från en CDM-lampa är att under driften kan ljusbågsröret överstiga 1000 grader Celsius, ljusbågsröret innehåller bl.a. metallhalogenatomer som delvis blir till gasform i den höga temperaturen. När den höga temperaturen uppnåtts delas salterna upp till jod och metallatomer vilket i sin tur leder till att metallatomerna ger upphov till ljus. Ljusbågsröret innehåller även kvicksilver och argon. Det blir ett blåaktigt ljus som ligger nära dagsljuset och med ett färgåtergivningsindex på upp till Ra 96. Färgtemperaturen ligger på lite under 3000K och uppåt. Man kan även variera färgtemperaturen och färgåtergivningsförmågan lite genom att mixa metallhalogensalterna på lite olika sätt [17]. 21

22 Kompaktlysrör (CFL) men som även går under namnet kompakt flourescent ljus eller energisparande ljus är av typen lysrör. CLF består av 2 huvuddelar, ett förkopplingsdon som kan vara magnetiskt eller elektroniskt, den andra delen är det gasfyllda röret, se figur 9 för kopplingsschema. Det ljusalstrande mediumet är kvicksilver. I röret finns det en hjälpgas, även kallad startgas, och den behövs för att tända röret samt hålla rätt tryck i det. Gasen kan vara argon eller krypton och en liten mängd av kvicksilver. Osynligt UV-ljus alstras i lysröret som sedan omvandlas till synligt med hjälp av lyspulver som sitter på insidan av röret [13], för uppbyggnad och funktion se figur 10. Kompaktlysrör med magnetiskt förkopplingsdon flimrar lite när det startar samtidigt som det är tyngre än det elektriska. Detta medför att de magnetiska är för tunga för vissa armaturer, de elektriska är dyrare men lättare och mer effektiva. CLF är tillverkade för att arbeta inom ett visst temperaturintervall, detta medför att utanför det intervallet blir livslängden kortare och CLF lyser mindre. CLF finns i flera olika varianter och typer, beroende på vilket ändamål som skall uppfyllas, se Figur 11. Några typer av CLF har fristående ballast medans andra har ballasten integrerad i röret/rören. De som har fristående ballast har fördelen att man bara kan byta ut röret när det går sönder [18]. Figur 9. Kopplingsschema för kompaktlysrör [13 p.190] 22

23 Figur 10. Funktion hos kompaktlysrör [13 p.188]. Figur 11. Kompaktlysrör [19] Lysdiod (Light Emitting Diode, LED) är en typ av diod som vid likström av rätt polaritet utstrålar inkoherent monokromatiskt ljus. Inkoherent monokromatiskt ljus är när vågorna som utstrålar från ljuskällan har olika faser samt olika frekvenser. Färgen som ljuset från en lysdiod har beror på halvledarmaterialet i den. Ljuset kan vara inom det ultravioletta, synliga eller infraröda spektrumet. Lysdioden är en speciell typ av halvledardiod och som en normal diod består den av halvledarmaterial som man tillsatt orenheter i med ett antal kemiska processer för att skapa en struktur som heter PN-övergång. En PN-övergång är när halvledarna i dioden kommer i kontakt. Vanligaste typen av lysdiod i dagens läge är ytmonterade i många kapslingar. Lysdioder är väldigt känsliga för värme och överhettning, därför har mycket av arbetet vid framtagning av lysdioder lagts ner för att få en bra kylning. Verkningsgraden för lysdioder är i klass med urladdningslampor och ibland även bättre (25 % på blått ljus och 16-17% på vitt) [20]. LED finns i en mängd olika färger, se figur 13. Vita och blåa LED är dyrare än de andra färgerna. En lysdiod behöver en resistor som är kopplad i serie med dioden för att begränsa strömmen som går genom dioden, om det inte skulle finnas någon resistor hade dioden brunnit upp på en gång. Resistorns storlek räknas ut med hjälp av R där R är resistorn, Vs är ingående spänning, Vl är diodens spänning och I är diodens ström [21]. Övergripande bild av lysdiodens funktion finns i figur

24 Figur 12. Funktion hos LED [22] Figur 13. Lysdioder [23] För- och nackdelar för de olika ljuskällorna finns i tabell 1. 24

25 Tabell 1. För- och nackdelar ljuskällor 4.3 Life Cycle Cost (LCC, livscykelkostnad) Detta är ett begrepp som funnits länge, under 50-talet användes det av militären i Amerika för att kunna se vilka kostnader ett projekt förde med sig under dess användande. När det gäller LCC analyser är man ute efter att analysera en eller flera system/produkter på ett ekonomiskt sätt över dess livslängd för att enkelt kunna jämföra olika system/produkter med varandra. Det finns många kostnader som alla kanske inte är medvetna om eller tänker på, se figur 14 för en illustration av detta. Det är upp till användaren själv att bestämma vilka parametrar man ska ha med i analysen, hur man ska värdera varje parameter samt göra ekvationer till varje parameter som spelar in, ekvationerna gör man för att kunna beräkna parametrarnas inflytande. Med hjälp av LCC analyser tar man fram det mest kostnadseffektiva systemet/produkten utan att kvalitén och specificerade krav blir lidande när man har flera system/produkter att välja mellan. LCC analyser kan även användas som en mätning av känsligheten hos ett system eller en produkt, dvs. man gör en känslighetsanalys. T.ex. när det gäller vägbelysning, vad som händer om elpriset stiger avsevärt eller om det sjunker, vad blir kostnaden då? 25

26 Figur 14. Isberg med dolda kostnader [24] En LCC kalkyl är ett bra hjälpmedel för att designa ett beslutsunderlag. Dock så är många kostnader svåra att uppskatta värden på och hur stora dem blir i framtiden och kan därför ge osäkra och missvisande utdata från kalkylen [25]. När man gör en LCC räknar man med de stora kostnaderna under systemets/produktens livslängd, de största kostnaderna är ofta investeringskostnaden och energikostnaden för de system/produkter som använder energi. Man ska även ta med kostnader för t.ex. underhåll, service etc. Definitionen för LCC kan skrivas som (Bångens, L., 2007, p.5); LCC = Grundinvestering + LCC energi + LCC underhåll + LCC övrigt restvärde ekv (1) Skälen är många och starka för att tänka långsiktigt och använda LCC, kostnaderna totalt sett för hela systemet/produkten blir så låga som möjlig när det t.ex. gäller drift- och underhållskostnader samt energikostnader. Följden av lägre energianvändning blir mindre miljöpåverkan vilket är positivt. Risken för att driftkostnaderna blir stora om t.ex. elpriset skjuter i höjden minskar också om energianvändningen blir lägre. När man beräknar LCC lägger man ihop alla framtida kostnader samt investeringen, dock kan man inte bara summera alla framtida kostnader eftersom de är olika från år till år och utbetalningar i framtiden inte är lika mycket värda som idag beroende på räntan. Därför måste man först räkna om dem till en nuvärdessumma, man gör alltså en nuvärdesberäkning när man gör en LCC analys [26]. 26

27 5 Benchmarking Detta kapitel kommer att behandla belysningstekniken och hur den ser ut idag samt att olika styrsystem för ett vägbelysningsnät kommer att presenteras. 5.1 Belysningsteknik Belysningstekniken går snabbt framåt, ljuskällorna blir mer effektiva vilket resulterar till mindre elförbrukning och det i sin tur leder till bättre miljö. Metallhalogenlampan har nästan helt ersatts av den keramiska metallhalogenlampan, p.g.a. detta kommer metallhalogenlampan inte att tas med som ett alternativ i analyserna. Den ljuskälla som utvecklingen gått snabbast för är LED. Den har använts länge i vardagliga produkter där man vill ha en stark ljuskälla från ett litet område, t.ex. vid trafikljus, ficklampor etc. Det är elektroniken i dessa ljuskällor som anses vara den svaga länken men även kylningen. Det som skiljer LED från andra ljuskällor är att den är en halvledarkomponent som inte har några ömtåliga ingående delar samt att den inte innehåller något kvicksilver. T.ex. en lågenergilampa som är en utveckling av kompaktlysrör har det problematiska innehållet kvicksilver som de flesta andra ljuskällorna också har. Nackdelen med LED är det att den har en riktad ljuskälla. En annan nackdel är att LED är väldigt känslig för temperaturskillnader och kan lätt överhettas. Därför är det viktigt att kylningen är bra och tillräckligt stor. Inom det området går utvecklingen fortfarande framåt [27], se figur 15 för utvecklingstakten av ljusutbytet för olika ljuskällor. Figur 15. Utvecklingstakt för ljusutbytet hos ljuskällor [28] Som man kan se i figur 15 har utvecklingen för LED gått nästan rakt upp och utvecklingen fortsätter att i rask takt gå framåt. Om man tittar på de övriga ljuskällorna ser man att utvecklingen där långt ifrån har samma tempo som hos LED. Det kommer nog inte dröja många år innan LED är den främsta ljuskällan om utvecklingen fortsätter i samma tempo som de senaste åren. 5.2 Styrsystem Det förbrukas stora mängder energi av vägbelysningen och det ställer höga krav på att äga och på ett kostnadseffektivt sätt sköta anläggningen. Med hjälp av ett bra och enkelt styrsystem kan man sköta 27

28 hela anläggningen på ett bra och effektivt sätt samt spara energi, man pratar alltså om intelligent belysning. I dagens läge går det att designa och konstruera ett komplett styrsystem för hela anläggningen utifrån de behov man som beställare har. Utvecklingen har gått fort framåt när det gäller styrsystem och det finns en mängd olika i dagens samhälle, allt från enstaka sensorer och relä som man kan styra delar av anläggningen med till styrsystem för hela anläggningen som man kan slå på och av varje enskild belysningspunkt eller delar av belysningsnätet, t.ex. ett villaområde. I detta kapitel kommer några styrsystem att tas upp och beskrivas Ekoljus Detta styrsystem använder sig av GSM/GPRS nätet för att styra hela anläggningen. Detta kan man göra var man än befinner sig via en mobiltelefon eller en dator med internet. Det finns många olika applikationer som detta system erbjuder. Systemet håller koll på anläggningen om någonting går sönder, kontrollerar energiåtgången på enskilda förbrukare om t.ex. något nyligt är bytt och man vill undersöka hur mycket energi den nya produkten förbrukar. Det går även att kundanpassa belysningen för enskilda kunder och styra över tänd- och släcktider. Det går även att använda systemet som ett larm, om dörrar öppnas i centraler, en säkring kanske har gått någonstans i anläggningen, den informationen kan då fås via mail eller sms. Med systemet kan man även säkerställa effektiviseringen av belysningsnätet genom brinntidsrapporter m.m. Man bestämmer själv vilken information man vill ha ut samt att man har kontroll över hela anläggningen. Felanmälan kan göras på anläggarens hemsida av kunder och man kan enkelt följa alla anmälningar i en databas från anmälan till åtgärd i realtid [29] RemoteSystem RemoteSystem är ett styrsystem till vägbelysning som ägs av LightSystems, det använder sig av GSM/GPRS nätet och kan därför få styrkommandon direkt via GSM-nätet. Systemet har dubbelriktad kommunikation vilket gör att man även kan använda det till mätvärdesinsamling, larm, ljusvärdes information etc. Man kan styra belysningsnätet även om det skulle inträffa något fel på t.ex. internetservrar, GSM-nätet m.m. För att uppnå säkerhet har RemoteSystem en egen intelligens i sin switch. Vilket gör att den själv kan avgöra om det ska vara tänt eller släckt vid alla tidpunkter. Man lägger in information t.ex. när det ska vara tänt och släckt i webbprogramvaran som sedan i sin tur skickar den till switchen som sköter allt själv. Enheten innehåller dessutom kalendrar som anger när det ska vara tänt och släckt samt att den räknar ut hur solen står på himmelen och dess upp å nergång vid aktuell longitud- och latitudgrad. Man kan enkelt få rapporter från systemet, t.ex. brinntider på olika switchar. Rapportgeneratorn är Excel-baserad vilket gör det möjligt att skapa egna rapporter förutom de som redan finns. Man kan alltså skapa en egen rapport, skicka den till switchen som fyller i de värden man vill ha och sedan skickar tillbaka den. Man kan styra systemet ute på fält från sin mobiltelefon för att t.ex. kontrollera om en ljuspunkt fungerar efter att man har lagat den. Programvaran till RemoteSystem är webbaserad och kan indelas i behörighetsnivåer för att begränsa vissa användare till vissa system och åtgärder. Alla mottagare är uppbyggde som ett trädsystem för att enkelt kunna se var alla är placerade och få en enkel hantering samt överskådning. Delområdena kan fritt definieras och man kan ha hur många man vill, samma gäller underområden till delområdena [30]. 28

29 6 Nulägesbeskrivning I Piteå Kommun krävs det årligen ca 2500 timmar i rent underhåll av vägbelysningen, detta resulterar i en stor kostnad för underhållet. En del av den kostnaden går åt till att byta ut och reparera efter vandalism, vandalism är ett relativt stort problem, den går i vågor och är som störst på hösten när det blir mörkt. När det gäller arbete vid väg och i detta fall vägbelysningen måste det nu användas en TMA skydd (Truck Mounted Attenuator) eller TA-skydd (Trailer Attenuator) på de vägar som är skyddsklassade, skyddsklassade vägar är de vägar där tillåten hastighet är 70 km/h eller högre och att trafikmängden är över 2000 ådt (årsdygnstrafik). Om vägen är skyddsklassad gäller detta även på sträckor som kan ha en lokal trafikföreskrift med tillåten hastighet som är lägre än 70 km/h [31]. TMA är ett påkörningsskydd som är fastmonterat på ett fordon, detta består av deformationsblock. TA-skyddet är energiupptagande skydd som inte är fastmonterat på något fordon utan istället dras efter ett fordon [32]. Kravet kommer från vägverket och måste användas på vägverkets vägar med särskilda krav på bärar- och dragfordon [33]. Detta krav är i nollvisionens anda för att inte ha fasta hinder på vägen vid arbete efter vägen som kan skada den som kör på bakifrån [34]. Utöver TMA skydd eller TA-skydd behöver man en skylift samt minst en linjemontör. När det gäller nybyten av armaturer är det lämpligt att det är montörer som kör både skyliften och TMA bilen eftersom båda då kan jobba vid bytet av armaturen vilket leder till att tiden för bytet blir kortare och man sparar pengar. När kravet för TMA skydd vid underhållsarbeten på skyddsklassade vägar kom blev det väldigt dyrt att byta enstaka lampor när färdsträckan är längre. Det lönar sig då att göra seriebyten, dvs. byta ut en hel kedja med lampor i förebyggande syfte. För att det ska bli lite enklare och förstå varför det blir billigare med seriebyten när färdsträckan är längre kommer härmed ett matematiskt bevis: Kostnader TMA bil: 840kr/tim (Ej egen) Skylift: 320kr/tim (egen) Personal: 400kr/tim (egen) Summa total kostnad för personal samt fordon blir 1560kr Tider för resa och byte Restid till och från platsen där bytet skall ske: 30 min Byte av en ljuskälla: 5 min För att byta 10 ljuskällor vid enstaka byten se ekv (2) och för seriebyte se ekv (3) kr ekv (2) kr ekv (3) När man jämför ekv (2) och ekv (3) ser man att det är mer än 4 gånger så dyrt att utföra enstaka byten än seriebyten och detta bevis, skillnaden blir större för fler antal ljuskällor. 29

30 30

31 7 Behovsanalys/kravspecifikation Ljuset är viktigt i många aspekter, det är en förutsättning för hur vi upplever omgivningen. Med hjälp av en bra ljussättning kan man få fram både stämning och karaktär. När det gäller centrala platser handlar det ofta om att skapa en atmosfär med ljus och mörker som gör platsen upplevelserik men samtidigt ha en belysning som känns trygg. Det ställs alltid krav på belysningen och kraven varierar mellan olika miljöer, därför är det svårt att bestämma sig för en viss typ av ljus man kan ha överallt utan det bestäms för varje enskild plats beroende på platsens krav, identitet och karaktär. Det är viktigt att man känner sig trygg i sin omgivning och när det gäller att känna sig trygg ute spelar belysningen en stor roll. Det är viktigt att man kan avläsa och uppfatta platsen man befinner sig på, kunna se folk man möter i ansiktet, om man är i ett rum vill man kunna se var rummet slutar och var man kan ta sig ut. Tryggheten man känner påverkar människors val av färdväg och färdsätt, t.ex. kanske man väljer att gå efter en trafikerad väg istället för gång- och cykelvägen för man känner sig tryggare efter den trafikerade vägen om den är mer belyst. Vilket resulterar i att det kan ske mer olyckor och man är inte skyddad på samma sätt mot t.ex. fordon. Samspelet mellan trafikanter i trafiken ökar trafikens säkerhet, en bra belysning kan leda till mindre olyckor om trafikanterna kan samspela bättre och man får en bättre översikt över vägen och dess omgivning. Belysningssystemet har även en viss inverkan på miljön, miljöaspekterna är allt från tillverkning till återvinning. Det är en stor del av elförbrukningen som går åt till driften av belysningsnätet, det finns en stor potential att minska på energiförbrukning genom att använda mer energieffektiva ljuskällor som i sin tur minskar inverkan på miljön samtidigt som man även minskar inverkan på miljön genom att använda mer belysningsstyrning och ha ett väl planerat underhål. För att kunna hålla nere underhållskostnaderna och få en bättre arbetsmiljö bör man tänka på att ha en armatur som är lätt att byta luskällan i samt att det går fort. Det är viktigt att regelbundet underhålla belysningen för att få bra funktion och livslängd [35]. Målen för belysningsnätet staplas upp nedan Utformningen av belysningen görs ur ett helhetsperspektiv där de enskilda platserna beaktas, den ska bidra till vackra, funktionella och upplevelserika miljöer. Den ska verka för en upplevelse av trygghet och bidra till säker, jämställd och jämlik miljö Genomföras med ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv En strukturplan för belysningens roll och ökad orienterbarhet bör tas fram, den bör innehålla stråk, objekt och platser att belysa för att åka stadens läsbarhet etc. Behoven för vägbelysningen är analyserade, avgränsade samt kvantifierade till en kravspecifikation Nedan listas kraven för belysningsnätet i PiteEnergi upp gällande de områden som detta arbete analyserar samt vägverkets riktlinjer. Gång- och cykelvägar o Belysningsstyrka 5-10 lux o Färgtemperatur 3000K 31

32 För gång- och cykelvägar med riklig kringliggande vegetation bör vegetationen belysas med markstrålkastare eller strålkastare monterade på stolpbelysnings stolpar för att öka tryggheten genom att visuellt bredda rummet och tillföra estetiska värden i närliggande miljö. Gång- och cykelvägar som går intill en körbana kan belysas genom att belysningen på körbanan anordnas så att gång- och cykelvägen även blir belyst med behövlig belysningsklass. Fristående gång- och cykelvägar bör belysas med enkelsidig belysning och vara extra god där det sker en ändring av gång- och cykelvägen t.ex. trappor, korsningar, där vägen ändrar riktning etc. Villaområden o o o Belysningsstyrka ca 10 lux Färgtemperatur 3000K Ljuset får ej blända in i bostäder Belysningen utformas utifrån gatans karaktär, låga stolpar för gående eller högre för biltrafik. Detta bestäms beroende på hur stor trafikintensitet det är, t.ex. om det går att köra igenom ett villaområde för att komma till ett annat. Man bör även tänka på att en hög belysningsnivå skapar kontraster i omgivningen som kan se hotfulla ut och detta gör att man inte alls känner sig trygg när man är ute. Genomfartsleder o Belysningsstyrka ca 15 lux o Färgtemperatur 3000K Ställen där gående och biltrafik kommer i kontakt med varandra bör vara väl belysta och beaktas särskilt vid utformande av belysningen för att alla ska känna sig trygga och säkra. Även här ska belysningen anpassas till gatans karaktär och trafikmiljö, ett sammanfattande begrepp som beskiver hur krävande och besvärlig trafikmiljön kan vara är trafikmiljöns svårighetsgrad. Trafikmiljöns svårighetsgrad är stor om det finns många gång- och cykeltrafikanter på körbanan, störande/missledande ljus eller om den trafiktekniska utformningsstandarden är låg. Färgtemperaturen som är som krav här är bara ett minimum, efter gång- och cykelvägar bör man ha en högre färgtemperatur för att få en tryggare och säkrare belysning [35], [36]. Belysningsstyrka Färgtemperatur (minst) Trygghetskänsla Gång- och cykelvägar 5 10 lux 3000K Mycket bra Villaområden Ca 10 lux 3000K bra Genomfartsleder Ca 15 lux 3000K Medel Tabell 2. Sammanfattning av kravspecifikation 32

33 8 Utvärdering av olika belysningsalternativ Det finns många olika sätt att utvärdera olika alternativ man har att välja mellan, ett bra sätt att jämföra och utvärdera olika alternativ är att använda sig av Pugh matriser, i detta kapitel kommer teori om Pugh matriser samt utvärdering av de olika belysningsalternativen att presenteras. 8.1 Teori En Pugh matris rangordnar de olika alternativen utifrån vilket inflytande och värde varje kriterie har. När man har bestämt hur stort inflytande varje kriterie har betygsätter man alla alternativ med en siffra. På så sätt får man då fram ett skattat värde när man lägger ihop alla betyg och de i sin tur är multiplicerade med de värden som respektive kriterie har. De skattade värdena i Pugh-matriserna nedan har bestämts med hjälp av insatt personal i branschen samt med hjälp av behovsanalysen och kravspecifikationen. 8.2 Pugh matriser för olika belysningsalternativ Tabell 3, 4 och 5 visar Pugh matriserna för de 3 områden som skall analyseras. 1=dåligt 5=bra Skattat värde Egenskaper hos ljuskälla Hg80 Na50 K MH35 KL42 LED31 0,15 Pris (lampa) ,3 Energiförbrukning ,05 Ergonomi 0,3 Ljuskvalité (färgtemperatur) ,05 Miljö (mängd kvicksilver etc.) ,15 Brinntid (livslängd) Summa skattat värde 2,45 2,9 3,6 3,45 3,8 Tabell 3. Pugh matris för Gång- och cykelvägar Energiförbrukningen är ett viktigt kriterie för att få en låg kostnad och minska på elkonsumtionen vilket bidrar till en bättre miljö. En stor faktor när det gäller vägbelysning är att man ska känna sig trygg och säker när man är ute. Efter gång- och cykelvägar är det extra viktigt eftersom man inte sitter i t.ex. en skyddande bil. Därför har ljuskvalitén en stor betydelse för gång- och cykelvägar. Brinntiden för ljuskällorna är inte lika viktig här eftersom man till skillnad från genomfartsleder inte behöver använda sig av TMA skydd när man gör underhållsbyten vilket leder till att det inte blir lika dyrt byta. 33

34 1 = Dåligt 5 = Bra Skattat värde Egenskaper hos ljuskälla Hg80 Na50 K MH35 LED31 0,15 Pris (lampa) ,35 Energiförbrukning ,05 Ergonomi 0,2 Ljuskvalité (färgtemperatur) ,05 Miljö (mängd kvicksilver etc.) ,2 Brinntid (livslängd) Summa skattat värde 2,5 2,9 3,45 3,9 Tabell 4. Pugh matris för Villaområden Energiförbrukningen är alltid viktig eftersom den bidrar till en bättre miljö och det blir billigare om ljuskällan drar mindre el. Ljuskvalitén är viktig även i villaområden, dels för att man ska känna sig trygg samtidigt som alla hus hjälper till med den känslan. Förmågan att återskapa färger är viktig för ljuskällan i villaområden eftersom det annars skulle se väldigt dött å trist ut om inte alla färger syns i ljuset från ljuskällan. En annan faktor man bör ta hänsyn till när det gäller villaområden är den att ljuset inte får blända och lysa in i husen allt för mycket. Många av ljuspunkterna sitter just i villaområden och därför är brinntiden viktig eftersom det annars blir stora underhållskostnader om man måste byta ljuskällan ofta. 1 = Dåligt 5 = Bra Skattat värde Egenskaper hos ljuskälla Hg125 Na70 K MH70 0,15 Pris (lampa) ,3 Energiförbrukning ,05 Ergonomi 0,1 Ljuskvalité (färgtemperatur) ,05 Miljö (mängd kvicksilver etc.) ,35 Brinntid (livslängd) Summa skattat värde 2,35 2,9 3,2 Tabell 5. Pugh matris för Genomfartsleder Genomfartsleder kräver större ljusflöde och därför är det viktigt att ha en bra energiförbrukning på ljuskällan eftersom man annars får stora energikostnader. Ljuskvalitén är inte lika viktig för genomfartsleder och att den återskapar alla färger, en orsak till det är att man oftast sitter i ett fordon när man färdas efter dem och man känner sig ändå trygg. Det viktigaste med ljuset efter genomfartsleder är att bidra till ett bättre samspel mellan trafikanter för att minska antalet trafikoch viltolyckor. Vid underhållsbyten av ljuskällor efter genomfartsleder krävs det att man har ett TMA skydd vilket leder till dyrare underhållskostnader och därför är det viktigt att man har lång brinntid på ljuskällorna. 34

35 9 LCC (Life Cycle Cost) analys Detta kapitel kommer att behandla LCC analyserna som är gjorda under arbetets gång samt mer detaljerad teori om hur man gör en LCC analys och slutligen kommer det att presenteras hur LCC analyserna är gjorda i detta arbete. 9.1 Teori LCC är en bra metod att använda för att få en uppskattning av den totala kostnaden jämfört med vanliga investeringskalkyler. I LCC lägger man vikten på den totala kostnaden för hela livslängden, man får en god säkerhet, lång ekonomisk livslängd och låga underhållskostnader när man i början kan räkna på dem och välja det alternativ som har lägst totalkostnad. För mer teori om LCC läs kap 4.3. Hur detaljerad bör då en LCC kalkyl vara? Det beror helt på vad den skall användas till, om den skall användas till att jämföra olika investeringsalternativ behöver den inte vara särskilt detaljerad utan bara innehålla de kostnader som skiljer alternativen åt. När den skall användas som ett budgeteringshjälpmedel är det mera viktigt att den är detaljerad, även i detta fall beror det på hur stor investeringen är. Det är mera viktigt att den är detaljerad när det gäller stora investeringar än små [37]. 9.2 Tillämpningsområden Inom LCC analyser finns det ingen standard som man kan följa, därför kan det ibland vara svårt att jämföra en LCC mellan olika företag. Däremot finns det en generell form och en enklare mall har tagits fram vilket bygger på att den totala kostnaden skall jämföras. När man skall göra en LCC är det enklare att göra den om produkten/systemet har konstant drift, arbetstid m.m., t.ex. på en pump som arbetar konstant under en viss tid och har samma belastning hela tiden. När man gör en LCC är de vanligaste stegen produktpris, installation, drift och underhåll, stillestånd (när det gäller maskiner m.m.), miljö och återvinning. Man kan även göra enklare analyser när det gäller mindre produkter och t.ex. mindre kostnader men när man skall göra analyser för större system eller produkter måste man ta med alla parametrar för att få en tillförlitlig analys. LCC används inom många områden, t.ex. inom områden där elförbrukning är en stor del av kostnaden och man vill veta vilken produkt eller system som kommer kosta minst under sin livslängd. Man måste dock avgränsa analysen under en viss tid, när det gäller maskiner sätts den ofta till maskinens ekonomiska livslängd, dvs. den tid det tar tills maskinen är helt avbetalad. När man gör LCC analyser för produkter eller system som inte har konstant drift är att det blir svårt att veta hur stor energiförbrukningen och därför kan man få ett missvisande resultat. Finns även andra parametrar som är svåra att kontrollera över, t.ex. lönen för operatören, kostnad för fordon och drivmedel om man behöver det vid underhållsarbeten [37]. 35

36 9.3 Uppdelning av huvudkostnader LCC delas ofta upp i olika huvudkostnader beroende på vad det är man ska göra en kalkyl på, figur 16 visar vilka huvudkostnader det kan finnas. Varje huvudkostnad kan i sin tur delas upp i mindre kostnader beroende på hur mycket man kan lägga ner på analysen och hur säker indata man har. LCC Investering Installation Energi kostander Drift- och Underhålls kostnader Nätavgifter Återvinning Figur 16. Huvudkostnader för Vägbelysning Investering Summan man betalar vid inköp av produkten/systemet Installation Kostnaden för att installera produkten/system, om man kommer ha stillestånd, kostnad för personal som gör jobbet m.m. Energikostnader Hur mycket el som förbrukas och kostanden för den, även om det används andra energikällor skall dem även med här Drift- och Underhållskostnader och reparation Här ingår kostnader för drift och underhåll, byte av trasiga delar, haverier, planerade stopp, olika slags avgifter etc. Nätavgifter Kostnader för elnätet Återvinning Kostnad för skrotning om produkten är av miljöfarligt avfall, en maskin kanske kan säljas när den inte längre skall användas. Då räknas de pengarna även med i analysen. 9.4 Steg för steg vid uppställning och kalkylering Nedan kommer det att beskrivas generellt hur man kan gå till väga när man gör en LCC kalkyl (Schaub, Maria, 1990) 1. Ta fram utvärderingsvillkor 2. Identifiera huvudkostnaderna 3. Identifiera underkostnader 4. Identifiera kostnadselement 5. Sätta upp en tidsmatris 6. Uppskatta kostnader samt ta fram olika kostnader 7. Beräkna och ta fram den totala livstidskostnaden 8. Göra känslighetsanalyser När man gör en LCC är det en fördel om man arbetar i en grupp eller om flera personer är inblandade på något sätt för att få en bra modell med bra värden som är nära verkligheten. 36

Belysning utomhus och i större lokaler, översikt.

Belysning utomhus och i större lokaler, översikt. Belysning utomhus och i större lokaler, översikt. Ljusutbytesjämförelse och ekonomi En glödlampa ger 13 lm/w vid en färgtemperatur på 2700 K och räcker 1000 timmar. Ett lysrör ger 92 lm/w vid en färgtemperatur

Läs mer

18W 35W 70W. Power. M a d e i n S w e d e n

18W 35W 70W. Power. M a d e i n S w e d e n 18W 35W 70W High Power LED M a d e i n S w e d e n High Power LED EuroStreetLight, High Power LED är de första svenskutvecklade och svenskproducerade armaturerna för offentliga utemiljöer. EuroStreetLight

Läs mer

AGROTEKTBYRÅN -projektering av lantbruksbyggnader

AGROTEKTBYRÅN -projektering av lantbruksbyggnader AGROTEKTBYRÅN -projektering av lantbruksbyggnader Belysning Linköping, 20 maj 2019 Helena Olsson Hägg, Agrotektbyrån helena@agrotektbyran.se 0703-680866 Åtgärder Belysning Utnyttja naturligt ljus Rengör

Läs mer

10.00 Ljus och hälsa. Utbildning i bra och energieffektiv belysning Jämtlands och Västernorrlands län 2012-05-10.

10.00 Ljus och hälsa. Utbildning i bra och energieffektiv belysning Jämtlands och Västernorrlands län 2012-05-10. Utbildning i bra och energieffektiv belysning Jämtlands och Västernorrlands län 2012-05-10 Energimyndigheten Agenda 10.00 Ljus och hälsa - Ljusets direkta och indirekta påverkan på oss människor - Synergonomi,

Läs mer

Lys upp vägen mot framgång!

Lys upp vägen mot framgång! Public lighting TrueForce Road Lys upp vägen mot framgång! Riktiga proffs förlitar sig på Philips TrueForce LED Road - ett kostnadseffektivt LED-alternative för gatubelysning NY! s Philips TrueForce LED

Läs mer

Ljusflöde - Lumen. Ljusflödet bestämmer. Små intensiva ljuskällor är. Möjliga luxnivåer Antal armaturer. Lättare att styra Svårare att avblända

Ljusflöde - Lumen. Ljusflödet bestämmer. Små intensiva ljuskällor är. Möjliga luxnivåer Antal armaturer. Lättare att styra Svårare att avblända Philips Lighting Ljusflöde - Lumen Ljusflödet bestämmer Möjliga luxnivåer Antal armaturer Små intensiva ljuskällor är Lättare att styra Svårare att avblända Ljusutbyte - Lumen / Watt Elförbrukning står

Läs mer

LAMPGUIDEN. Så sparar du energi med LED SPOTLIGHT LED ILLUMINATION LED

LAMPGUIDEN. Så sparar du energi med LED SPOTLIGHT LED ILLUMINATION LED LAMPGUIDEN Så sparar du energi med LED ILLUMINATION LED DECORATION LED SPOTLIGHT LED PROMO LED LED - framtidens belysning LED (Ljus-Emitterande Diod) är en modern teknik för att producera ljus med elektricitet.

Läs mer

Ljusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm

Ljusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm Fotometri Ljusflöde, Mängden strålningsenergi/tid [W] från en källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => 600-1000 lm Ögats känslighetsområde 1 0.8 Skotopisk V' Fotopisk

Läs mer

AGROTEKTBYRÅN -projektering av lantbruksbyggnader

AGROTEKTBYRÅN -projektering av lantbruksbyggnader AGROTEKTBYRÅN -projektering av lantbruksbyggnader Belysning Energikollen grundkurs Linköping, 7 februari 2018 Helena Olsson Hägg, Agrotektbyrån helena@agrotektbyran.se 0703-680866 Vad är ljus? Den elektromagnetiska

Läs mer

Ljuskällor. Vintern 2010

Ljuskällor. Vintern 2010 Ljuskällor Vintern 2010 Naturens ljuskällor Solen och dagsljuset 2 Naturens ljuskällor Solen och dagsljuset Vår ständiga referens Färgåtergivning: R a 100 Färgtemperatur: 5.000-20.000 K Livslängd: Längre

Läs mer

COBRA. Lars Gunnarsson Vattenfall Service. Vattenfall AB

COBRA. Lars Gunnarsson Vattenfall Service. Vattenfall AB COBRA Lars Gunnarsson Vattenfall Service Varför har vi gatljus För att se För att synas För säkerheten För tryggheten 2 COBRA Ljuskällan Ett flertal rapporter visar på samma resultat. Det mänskliga ögat

Läs mer

Framtidens belysning och ljuskällor

Framtidens belysning och ljuskällor Framtidens belysning och ljuskällor Belysningsteori Ljuskällor och dess egenskaper Kort repetition FÄRGÅTERGIVNING Mäts i R a R a -värdet = genomsnittsavvikelsen Vid noggrannare planering se spektraldiagram

Läs mer

KÖPGUIDE. LED Dimning. Färgtemperatur

KÖPGUIDE. LED Dimning. Färgtemperatur LED Dimning Viktigt är att observera att LED belysningsprodukter som är dimbara skall ha en specifik produktmärkning. Det är dock ingen garanti att dimbara LED-produkter fungerar felfritt med olika dimrar

Läs mer

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013 Gott exempel på miljövinst för utomhusbelysning Här beskriver vi ett exempel på hur miljönyttan vid utbyte av belysningssystem tydligt framkommer och kan jämföras genom användning av livscykelkostnadsanalys

Läs mer

BELYSNINGSPROGRAM BELYSNINGSANLÄGGNING

BELYSNINGSPROGRAM BELYSNINGSANLÄGGNING 1 (11) 2014-09-01 BELYSNINGSPROGRAM BELYSNINGSANLÄGGNING Dessa anvisningar avser att vägleda till en personsäker, funktionell, driftsäker, underhållsvänlig och hållbar gatubelysning. SIG100, v2.0, 2010-02-26

Läs mer

Energieffektiv belysning. Milstolpar energibesparing med modern belysning. Belysning i offentliga verksamhetslokaler

Energieffektiv belysning. Milstolpar energibesparing med modern belysning. Belysning i offentliga verksamhetslokaler Energieffektiv belysning Milstolpar energibesparing med modern belysning Lysrör + magnetiska driftdon Lysrör + energieffektiv a magnetiska driftdon Lysrör + elektroniska driftdon Dimbara elektroniska driftdon

Läs mer

LAMPGUIDEN. Vi hjälper dig hitta rätt ljuskälla!

LAMPGUIDEN. Vi hjälper dig hitta rätt ljuskälla! LAMPGUIDEN Vi hjälper dig hitta rätt ljuskälla! RÄTT LJUSKÄLLA FÖR DINA BEHOV Dekorationsljust En ljuskälla där det viktigaste är hur lampan ser ut, inte att lysa upp rummet. Ljuset ger ett behagligt varmt

Läs mer

den nya upplysningstiden

den nya upplysningstiden den nya upplysningstiden Det är dags att släcka glödlampan och byta till bättre alternativ. Vi har koll på vad som gäller och hur mycket du kan spara. Välkommen in! ett bra byte för både plånboken och

Läs mer

LED information från branschen. Belysningsbranschens LED sektion

LED information från branschen. Belysningsbranschens LED sektion LED information från branschen Belysningsbranschens LED sektion LED i press och oseriös marknadsföring LED ersätter alla andra ljuskällor 100-200.000 h livslängd Optimala ljuskällan O.s.v LED branschen

Läs mer

3. BELYSNINGSPLANERING...

3. BELYSNINGSPLANERING... Innehåll 1. GRUNDBEGREPP... 2 1.1. Lampsocklar... 2 1.2. Effekt = Watt... 2 1.3. Ljusflöde = Lumen... 3 1.4. Belysningsstyrka = Lux... 3 1.5. Färgtemperatur = Kelvin... 4 1.6. Färgåtergivningsindex...

Läs mer

Stads- och parkbelysning. TrueForce LED. Det perfekta bytet från Kvicksilver till LED NYHET! Ett kostnadseffektivt LED-alternativ för stadsbelysning

Stads- och parkbelysning. TrueForce LED. Det perfekta bytet från Kvicksilver till LED NYHET! Ett kostnadseffektivt LED-alternativ för stadsbelysning Stads- och parkbelysning TrueForce LED Det perfekta bytet från Kvicksilver till LED NYHET! Ett kostnadseffektivt LED-alternativ för stadsbelysning TrueForce. Spara energi och behåll den unika känslan Nu

Läs mer

EKONOMI OCH UNDERHÅLL

EKONOMI OCH UNDERHÅLL EKONOMI OCH UNDERHÅLL Att räkna ut hur mycket en belysningsanläggning kostar att anlägga, driva och underhålla är ett ganska omfattande arbete, men det är inte särskilt komplicerat. Det som däremot kan

Läs mer

Belysningsprogram. Augusti 2011

Belysningsprogram. Augusti 2011 Belysningsprogram Augusti 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Syfte/ inledning / avgränsning Områdeskarraktärer GC-vägar Bostadsområden - villaområden Bostadsområden flerbostadshus Parker och grönområde Tunnlar

Läs mer

Fördelning av fastighetsel

Fördelning av fastighetsel Lampguide Fördelning av fastighetsel Belysningen står för 25 procent av den totala elanvändningen i företag och offentlig verksamhet. I många lokaler är siffran 30 procent,belysningen är alltså en påtaglig

Läs mer

Riktlinjer för offentlig belysning. Bilaga 1. Ljus och belysning

Riktlinjer för offentlig belysning. Bilaga 1. Ljus och belysning Riktlinjer för offentlig belysning Bilaga 1. Ljus och belysning Innehåll 1. Ljus och belysning...1 1.1 Funktioner...1 1.1.1 Gestaltning...1 1.1.2 Säkerhet, trygghet och tillgänglighet...1 1.2 Egenskaper...1

Läs mer

Belysningsstrategin. Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar.

Belysningsstrategin. Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar. Belysningsstrategin Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar. Belysningsstrategin Belysningsstrategins övergripande målsättning är: Minskad

Läs mer

LED-BELYSNING. för industri och offentliga miljöer. sparar naturresurser och skapar möjligheter. din naturliga samarbetspartner

LED-BELYSNING. för industri och offentliga miljöer. sparar naturresurser och skapar möjligheter. din naturliga samarbetspartner LED-BELYSNING för industri och offentliga miljöer sparar naturresurser och skapar möjligheter din naturliga samarbetspartner LED-BELYSNING vi hjälper dig till besparingar utan att förlora effekt Typ Livalängd

Läs mer

LED lamper for UV-lys. Labino AB Magnus Karlsson Teknisk Chef Maj 2011

LED lamper for UV-lys. Labino AB Magnus Karlsson Teknisk Chef Maj 2011 LED lamper for UV-lys Labino AB Magnus Karlsson Teknisk Chef Maj 2011 Labino Labino utvecklar och tillverkar UV- and vitljuslampor för industri och offentlig sektor Lamporna är baserade på MPXL och LED

Läs mer

GRÖNARE, ENKLARE, SKÖNARE

GRÖNARE, ENKLARE, SKÖNARE GRÖNARE, ENKLARE, SKÖNARE EN LITEN GUIDE ATT TÄNKA PÅ NÄR MAN VÄLJER BELYSNING MondeVerde AB Sommarhemsvägen 7 18 157 Lidingö +46 8 760 80 50 info@mondeverde.com www.mondeverde.se sida "1 Innehåll Bakgrund...

Läs mer

Belysningsplan för offentlig belysning

Belysningsplan för offentlig belysning Belysningsplan för offentlig belysning Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Belysningsplan för offentlig belysning Plan/Program Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

LED Framtidens belysning

LED Framtidens belysning -Föreläsning av Viktoria Backman, -Telefon: 08-41 05 10 30 victoria.backman@locklight.se LED Framtidens belysning Detta ska du tänka på vid en investering av LED-belysning! - Tekniken LED i belysningsform

Läs mer

inled Proline Series information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1

inled Proline Series information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 inled s 2015 information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 s 300 lumen 300 lumen silver COB vit COB silver DL-US-15AWAGE-DIM 300 Lumen DL-US-15ASAGE-DIM 300 Lumen 30-3

Läs mer

inled Classic Series information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1

inled Classic Series information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 inled s 2015 information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 s Klassisk design, vit (blank) Silverfärgad, exklusiv look 3W vit 3W silver - Vit färg som passar i de flesta

Läs mer

Kontakt. lars.gunnarsson@prismalence.se peter.lindberg@prismalence.se 090-14 20 71, 070-386 01 88 090-14 20 70, 070-260 79 70

Kontakt. lars.gunnarsson@prismalence.se peter.lindberg@prismalence.se 090-14 20 71, 070-386 01 88 090-14 20 70, 070-260 79 70 Prismalence är ett Svenskt företag som startade 2003 och har fram till idag levererat över 120 000 armaturer Vi har kunder i 37 länder spridda över alla kontinenter Vi säljer energieffektiv belysning baserad

Läs mer

BUY SMART. Grön Upphandling för Smarta Inköp. Belysning. Supported by:

BUY SMART. Grön Upphandling för Smarta Inköp. Belysning. Supported by: BUY SMART Grön Upphandling för Smarta Inköp Belysning Innehåll Teknik Energi & Miljömärkningar Projektet "Buy Smart" Anbudsförfarande med Buy Smart Goda exempel Definitioner Definitioner: Lampa Ljuskälla

Läs mer

Arbetsplatsoptometri för optiker

Arbetsplatsoptometri för optiker Arbetsplatsoptometri för optiker Peter Unsbo KTH Biomedical and x-ray physics Visual Optics God visuell kvalitet (Arbets-)uppgiftens/miljöns visuella krav

Läs mer

Utomhusbelysning och trygghet

Utomhusbelysning och trygghet Utomhusbelysning och trygghet Varför ser man bättre i vitt ljus jämfört med gul- orange ljus? Skillnad mellan glödlampans ljus och ljuset från LED Hur skall man tänka beträffande utomhusbelysning och trygghet

Läs mer

Det perfekta bytet från. kvartsmetallhalogen, högtrycksnatrium och kvicksilver till LED NYHET!

Det perfekta bytet från. kvartsmetallhalogen, högtrycksnatrium och kvicksilver till LED NYHET! Industri och butiksbelysning TrueForce NYHET! Det perfekta bytet från kvartsmetallhalogen, högtrycksnatrium och kvicksilver till LED Det första LED-alternativet med plug-and-play-lösning för belysning

Läs mer

Lär dig. Din guide till rätt ljuskälla >>>>>>>>>>>>>>>>> Spara. Energi

Lär dig. Din guide till rätt ljuskälla >>>>>>>>>>>>>>>>> Spara. Energi 2011 Energi PHILIPS LJUSGUIDE 2011 Välj rätt lj s DIMBARA LED-NYHETER! Sid 4 Vad är luminans? Vad innebär den tredje receptorn. Vad talar man egentligen om när man säger ljusflöde? Vi ger dig svaren Lär

Läs mer

Inwhite ljusmiljö AB Julia Engberg Ljusdesigner

Inwhite ljusmiljö AB Julia Engberg Ljusdesigner Ljus är normalt något som vi tar som en självklarhet och därför inte funderar närmare över. Dagsljuset visas ju varje dag när solen går upp för att lysa på oss - Antingen som direkt solsken eller genom

Läs mer

Energioptimering av gatubelysning, lysrörsarmaturer och elmotorer. optimering av elmotorer. styrning av gatubelysning. effektiv indutribelysning

Energioptimering av gatubelysning, lysrörsarmaturer och elmotorer. optimering av elmotorer. styrning av gatubelysning. effektiv indutribelysning energistyrning ett kostnadseffektivt sätt att spara på naturens resurser! optimering av elmotorer styrning av gatubelysning effektiv indutribelysning energioptimering av belysning smart adapter för lysrör

Läs mer

206 Motionssvar, inför diodbelysning i offentliga miljöer (Kst/2012:266)

206 Motionssvar, inför diodbelysning i offentliga miljöer (Kst/2012:266) Kommunfullmäktige 2012-12-17 1 (5) 206 Motionssvar, inför diodbelysning i offentliga miljöer (Kst/2012:266) Bakgrund/Ärendet Föreligger motion daterad den 15 maj 2012 från Jarl Strömbäck (SPI) angående

Läs mer

Energieffektiv utomhusbelysning

Energieffektiv utomhusbelysning Energieffektiv utomhusbelysning Goda exempel på energieffektiv utomhus- och vägbelysning, trender och tendenser Hans Gulliksson, Energikontor Sydost AB Karlskrona 2010-03-30 Kort om innehåll Välkommen

Läs mer

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad? Dessa laborationer syftar till att förstå grunderna i Ellära. Laborationerna utförs på byggsatts Modern Elmiljö för Elektromekanik / Mekatronik. När du börjar med dessa laborationer så bör du ha läst några

Läs mer

Ny gatubelysning på gång

Ny gatubelysning på gång Ny gatubelysning på gång Stina Liljas på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting, Örjan Eriksson, juni 2009. Utvecklingen på gatubelysningsfronten går snabbt. Nya typer av energieffektiva lampor och

Läs mer

Miljökrav i belysningsupphandlingen

Miljökrav i belysningsupphandlingen Miljökrav i belysningsupphandlingen Eva Dalenstam, projektledare energi, Miljöstyrningsrådet Hösten 2009 Lys upp upphandlingen med miljökrav! Dagens innehåll: Kort om MSR och hur man hittar verktyget Kort

Läs mer

GUIDE LJUSKÄLLOR Fo Karolinska

GUIDE LJUSKÄLLOR Fo Karolinska GUIDE LJUSKÄLLOR Fo Karolinska Innehållsförteckning REFERENSER... 2 INLEDNING... 3 AVFALLSHANTERING... 3 MILJÖ... 3 FARA FÖR BRAND... 3 BEGREPP... 4 UTFASADE GLÖDLAMPOR... 5 HALOGENLAMPOR... 6 LÅGENERGILAMPOR...

Läs mer

BELYSNINGSPROGRAM BOTKYRKA KOMMUN

BELYSNINGSPROGRAM BOTKYRKA KOMMUN BELYSNINGSPROGRAM BOTKYRKA KOMMUN Innehåll Bakgrund 3 Generella principer 3 Befintlig belysning 4 Utgångspunkter för god belysning 4 - Armaturer 4 - Bländning 4 - Ljusnivå 5 - Light pollution 5 - Färgåtergivning

Läs mer

inled Proline X Series information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1

inled Proline X Series information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 inled Proline X Series 2015 information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 Proline X Series Riktbar 750 lumen! Riktbar 900 lumen! Proline X 15W COB Vit Specifikationer

Läs mer

Rätt ljus på rätt plats

Rätt ljus på rätt plats Utomhus CityTouch Sala Case study Rätt ljus på rätt plats Europas största anläggning med webbaserad intelligent gatubelysning växer fram i Sala. Belysningen kan enkelt styras och kontrolleras via datorn.

Läs mer

Upplysning Rasmus Hasselrot Benjamin Blomqvist Martin Lundmark

Upplysning Rasmus Hasselrot Benjamin Blomqvist Martin Lundmark Upplysning Rasmus Hasselrot Benjamin Blomqvist Martin Lundmark Handledare: Jonathan Fagerström Kurs: Introduktion till ingenjörsarbete, 7.5 HP Sammanfattning Apoidea beställde en undersökning av olika

Läs mer

Nytt ljus i elljusspåren

Nytt ljus i elljusspåren Nytt ljus i elljusspåren Göran Nilsson SSF styrelse Per-Åke Yttergård Nationell längdchef Arbetsgrupp anläggningar längd 4 personer EU direktiv 2015 Kvicksilverlampor och glödlampor skall fasas ut från

Läs mer

============================================================================

============================================================================ Konstantström på konstant spänning trafo Postad av Sebastian Andersson - 04 jan 2018 17:52 Har bara en teoretisk fråga om man skulle kunna köra en 350mA 5 watts konstantström led armatur parallellkopplat

Läs mer

inled Classic Series information och support: web: telefon: !1

inled Classic Series information och support: web:  telefon: !1 inled s 2015 information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 s Klassisk design, vit (blank) Silverfärgad, exklusiv look 3W vit 3W silver - Vit färg som passar i de flesta

Läs mer

Ljuset påverkar människan på tre sätt:

Ljuset påverkar människan på tre sätt: Vad är ljus? Ljus är elektromagnetisk strålning inom ett våglängdsområde som ögat är känsligt för. Ljuset uppfattas först då det träffar en yta som återkastar vissa våglängder av strålningen. Men, vi kan

Läs mer

Upplysning. från Energirådgivningen i Borås

Upplysning. från Energirådgivningen i Borås Upplysning från Energirådgivningen i Borås Hej! Vill du få lägre elräkningar, bättre belysning och ökad försäljning? Samtidigt som du värnar om miljön och får en bättre arbetsmiljö? Klart att du vill.

Läs mer

LAMPGUIDEN. Så sparar du energi med LED ILLUMINATION LED DECORATION LED SPOTLIGHT LED PROMO LED INTEGRA LED

LAMPGUIDEN. Så sparar du energi med LED ILLUMINATION LED DECORATION LED SPOTLIGHT LED PROMO LED INTEGRA LED LAMPGUIDEN Så sparar du energi med LED ILLUMINATION LED DECORATION LED SPOTLIGHT LED PROMO LED INTEGRA LED LED - framtidens belysning Glödlampan har tjänat oss väl i mer än hundra år men är nu på väg bort

Läs mer

Belysningsplan för offentlig belysning

Belysningsplan för offentlig belysning Belysningsplan för offentlig belysning Bilaga 2, Belysningsprinciper Innehållsförteckning Inledning 3 Rekomenderade armaturer och ljuskällor 3 Belysningsprinciper 3 Gång- och cykelvägar samt vägar i parker

Läs mer

Jonny Petersson Philips Professional Lighting. - energiseminarium våren 2010

Jonny Petersson Philips Professional Lighting. - energiseminarium våren 2010 Jonny Petersson Philips Professional Lighting - energiseminarium våren 2010 Philips sektorer Healthcare Lighting Consumer Lifestyle Philips Professional Lighting 2 Fakta om belysning Belysning använder

Läs mer

Bilaga Riktlinjer LCC

Bilaga Riktlinjer LCC Bilaga Riktlinjer LCC Fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar 1 Bilaga: Riktlinjer LCC Augusti 2019 Detta dokument ingår som bilaga till fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar. Denna

Läs mer

Lighting the future...

Lighting the future... Lighting the future... LITE Sverige AB (Light Innovation Technology) grundades 2013 för att erbjuda nästa generation av LED belysning. Bolaget har goda kontakter i Danmark, genom vilka starka kontakter

Läs mer

LEGO Energimätare. Att komma igång

LEGO Energimätare. Att komma igång LEGO Energimätare Att komma igång Energimätaren består av två delar: LEGO Energidisplay och LEGO Energilager. Energilagret passar in i botten av energidisplayen. För att montera energilagret låter du det

Läs mer

Planering av museum och utställningslokaler Projektledning Ljusdesign Utställningsproduk:on

Planering av museum och utställningslokaler Projektledning Ljusdesign Utställningsproduk:on Planering av museum och utställningslokaler Projektledning Ljusdesign Utställningsproduk:on Exempel på en bra armaturs egenskaper: Formbarhet av ljuset Fin ljusbild RäC mängd ljus för uppgifen Dimmbar

Läs mer

Varför ska jag planera ny belysning?

Varför ska jag planera ny belysning? Färgåtergivning En ljuskällas färgåtergivning beror på dess spektralfördelning. Färgåtergivning förklarar hur väl en ytfärg återges i den belysningen. Solen återger alla färger perfekt och den är vår referensram.

Läs mer

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN VISUELLA FÖRHÅLLANDEN Hur man uppfattar ljuset i ett rum kan beskrivas med sju begrepp som kännetecknar de delar av synintrycken som man kan iaktta och beskriva ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, bländning,

Läs mer

SS-EN 12464-1 och LJUS & RUM

SS-EN 12464-1 och LJUS & RUM Nya riktlinjer för belysning LJUS & RUM SS-EN 12464-1 och LJUS & RUM Emil Welin Börje Beronius Innehåll Europeisk och svensk belysningsstandard SS-EN 12464-1 LJUS & RUM - Planeringsguiden Hjälpmedel för

Läs mer

Trygghetsbelysning på parkvägar. Slutredovisning

Trygghetsbelysning på parkvägar. Slutredovisning Dnr Sida 1 (5) 2016-02-16 Handläggare Per-Erik Wikström 08-508 262 89 Till Trafiknämnden 2016-03-10 Trygghetsbelysning på parkvägar. Slutredovisning Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner slutredovisning

Läs mer

Energieffektiv belysning

Energieffektiv belysning Energieffektiv belysning Europe by night Energianvändning för värme, varmvatten och el 1970-1994 Rimlig och nödvändig besparingspotential till 2020 Milstolpar energibesparing med modern belysning Lysrör

Läs mer

Proffs på sensor-produkter LED NYHETER

Proffs på sensor-produkter LED NYHETER LED NYHETER Sensorarmatur RS PRO LED RS PRO LED är en nyutvecklad armatur som är helt optimerad och anpassad för LED i kombination med sensor- och radioteknik. Vid konstruktionen av RS PRO LED har Steinels

Läs mer

Gjord för att synas. PHILIPS LED Ljuskälla 7 W-60 W E27 Varmvit Ej dimbar

Gjord för att synas. PHILIPS LED Ljuskälla 7 W-60 W E27 Varmvit Ej dimbar PHILIPS LED Ljuskälla 7 W-60 W E27 Varmvit Ej dimbar Gjord för att synas Klassiska former som du känner igen och älskar. Tack vare den senaste energibesparande LED-teknologin förbrukar de ungefär 80 %

Läs mer

Bilaga 1 till tjänsteutlåtande om reinvesteringsprogram för stadens väghållning. Henrik Gidlund Anläggning

Bilaga 1 till tjänsteutlåtande om reinvesteringsprogram för stadens väghållning. Henrik Gidlund Anläggning Bilaga 1 till tjänsteutlåtande 2011-01-31 om reinvesteringsprogram för stadens väghållning Henrik Gidlund Anläggning 08-508 261 68 Dokument1 PM om energibesparande armaturbyte på lokalgator Ny energisnålare

Läs mer

Nya krav och möjligheter för belysning - ekodesign driver på utvecklingen

Nya krav och möjligheter för belysning - ekodesign driver på utvecklingen Nya krav och möjligheter för belysning - ekodesign driver på utvecklingen Northern Light Fair 2011-02-09 Peter Bennich, Energimyndigheten Innehåll Bakgrund varför styrmedel som ekodesign och energimärkning?

Läs mer

Miljöanpassad upphandling av Utomhusbelysning Eva Dalenstam, Miljöstyrningsrådet

Miljöanpassad upphandling av Utomhusbelysning Eva Dalenstam, Miljöstyrningsrådet Miljöanpassad upphandling av Utomhusbelysning Eva Dalenstam, Miljöstyrningsrådet Innehåll Varför miljöanpassa upphandling av utomhusbelysning? Exempel på miljövinster Miljöstyrningsrådets upphandlingsverktyg

Läs mer

INDUKTION (LVD) belysning för den nya tiden. Upp till 100.000 brinntimmar! 5 års garanti. Belysning för offentlig inomhusmiljö.

INDUKTION (LVD) belysning för den nya tiden. Upp till 100.000 brinntimmar! 5 års garanti. Belysning för offentlig inomhusmiljö. INDUKTION (LVD) belysning för den nya tiden Upp till 100.000 brinntimmar! Gatu-, väg- och tunnelbelysning Industribelysning Parkbelysning Belysning för offentlig inomhusmiljö 5 års garanti på armatur och

Läs mer

vialume 1 Gatubelysning med visuell komfort

vialume 1 Gatubelysning med visuell komfort vialume 1 Gatubelysning med visuell komfort En ny nordisk klassiker är född Vi är stolta över att få presentera vår första egentillverkade gatubelysningsarmatur. Vialume 1 har ett organiskt formspråk och

Läs mer

Vattenresistant och robust

Vattenresistant och robust KB Vattenresistant och robust KB är en damm- och vattenresistant (IP68) nödljusarmatur med ett robust armaturhus. Den är utvecklad speciellt för den tunga industrin. De hårda tillverkningsmaterialen som

Läs mer

RIKTLINJER GATUBELYSNING. Antagna av kommunstyrelsen , 72 AK KS 2015/

RIKTLINJER GATUBELYSNING. Antagna av kommunstyrelsen , 72 AK KS 2015/ RIKTLINJER GATUBELYSNING 2 Innehållsförteckning RIKTLINJER GATUBELYSNING... 1 Innehållsförteckning... 2 Riktlinjer angående gatubelysning för Älvdalens Kommun allmänt... 3 Ansvar... 3 Riktlinjer... 4 Basvillkor

Läs mer

Stolpbelysning ELUM. - Smar t belysning hela vägen. ELUM ELUM KHS SELECTION

Stolpbelysning ELUM. - Smar t belysning hela vägen. ELUM ELUM KHS SELECTION Stolpbelysning ELUM - Smar t belysning hela vägen. ELUM ELUM KHS SELECTION KHS Stolpbelysning ELUM - Smar t belysning hela vägen. SELECTION Dagens krav på en effektiv utomhusbelysning kan inte jämföras

Läs mer

Åtgärd 5. Byte av armaturer och trafiksignallyktor

Åtgärd 5. Byte av armaturer och trafiksignallyktor Åtgärd 5. Byte av armaturer och trafiksignallyktor Åtgärd Projektet omfattar utbyte av äldre gatubelysningsarmaturer till moderna och energisnåla armaturer samt utbyte av trafiksignallyktor med lågvoltslampor

Läs mer

Materialet från: Växter och ljus Nelson Garden

Materialet från: Växter och ljus Nelson Garden Materialet från: Växter och ljus Nelson Garden Växter behöver ljus för alla sina livsprocesser. Under det mörka halvåret är odlingen är som svårast. Ofta är det trångt i våra fönsterkarmar så här års med

Läs mer

Fotbollsförbundet sid 1 (8) Riktlinjer och anvisningar belysning 2009-05-06

Fotbollsförbundet sid 1 (8) Riktlinjer och anvisningar belysning 2009-05-06 Fotbollsförbundet sid 1 (8) Förord Denna dokumentation för belysning av fotbollsplaner är upprättad för Svenska Fotbollsförbundet och utgör underlag för planering och projektering av belysning. Den innehåller

Läs mer

Den enklaste övergången till behagligt vitt ljus

Den enklaste övergången till behagligt vitt ljus Den enklaste övergången till behagligt vitt ljus MASTER CityWhite CDO-TT Keramisk metallhalogenlampa med klar ytterkolv för behagligt vitt ljus utomhus Fördelar Varmvitt ljus för komfort och säkerhet Enkel

Läs mer

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system Hjälpmedel för utvärdering av energieffektiva produkter/system Stockholm 2009-09-24 1.Kort inledning Energibesparing Produkt och/eller system? P 1 (P in ) P hydr P 2 4 2. Tre (3) olika hjälpmedel 1.Kort

Läs mer

VÄRMEGARDIN. Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på!

VÄRMEGARDIN. Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på! VÄRMEGARDIN Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på! Genom att lyssna på vad konsumenten kan tänka sig att göra för att spara energi har

Läs mer

Arbetsplatsoptometri för optiker

Arbetsplatsoptometri för optiker Arbetsplatsoptometri för optiker Peter Unsbo KTH Biomedical and x-ray physics Visual Optics God visuell kvalitet (Arbets-)uppgiftens/miljöns visuella krav

Läs mer

E6 Belysning för parkeringshus och tekniska utrymmen

E6 Belysning för parkeringshus och tekniska utrymmen ETAP 2 Belysning för parkeringshus och tekniska utrymmen E6-serien har inte bara utformats särskilt för allmänbelysning i parkeringshus, tekniska utrymmen och källare, utan också för lätt industri och

Läs mer

Varmt ljus utan att behöva kompromissa med ljuskvaliteten

Varmt ljus utan att behöva kompromissa med ljuskvaliteten PHILIPS LED Ljuskälla (dimbar) 8,5 W (45 W) E27 Flame Reglerbar Varmt ljus utan att behöva kompromissa med ljuskvaliteten Philips LED Flame sprider ett vackert, gnistrande ljus och har ovanligt lång livslängd.

Läs mer

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme 4 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning.

Läs mer

Buy Smart+ Grön upphandling i Europa. Belysning

Buy Smart+ Grön upphandling i Europa. Belysning Buy Smart+ Grön upphandling i Europa Belysning Innehåll Bakgrund Märkning Kriterier Tips Definitioner Lampor ljuskällor i olika former och typer Belysningsarmatur riktar och sprider ljuset, fäster och

Läs mer

lunova Visuell komfort för människor i rörelse

lunova Visuell komfort för människor i rörelse lunova Visuell komfort för människor i rörelse Visuell komfort sätter människan i centrum Alla utomhusmiljöer bör planeras med människan i fokus och med hänsyn till hur människor reagerar och fungerar.

Läs mer

Arbetsplatsbelysning

Arbetsplatsbelysning Arbetsplatsbelysning Rätt belysning vid arbetsplatsen har mycket större betydelse för arbetsförhållandena än vad många tror, hälsan påverkas i hög grad. Bra ljusförhållande minskar risken för onödiga besvär

Läs mer

HINDERBELSYNING. Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16

HINDERBELSYNING. Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16 HINDERBELSYNING Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16 WSP Ljusdesign Vinnare av Svenska Ljuspriset 2008 med Hotell Nääs Fabriker Belysning av interiör och exteriör Anpassning av modern funktion i historisk

Läs mer

/ NYX. Design: Vilhelm Lauritzen Architects

/ NYX. Design: Vilhelm Lauritzen Architects MED FOCUS PÅ VÄGEN / NYX I DEN GREKISKA MYTOLOGIN ÄR NYX NATTENS GUDINNA SOM HÄRSKAR ÖVER MÖRKRET. I DAGENS STAD ÄR NYX GATANS DROTTNING SOM GER OSS ETT BEHAGLIGT LJUS OCH MEDVERKAR TILL EN TRYGG OCH SÄKER

Läs mer

Lysrör med hög effektivitet

Lysrör med hög effektivitet Lighting Lysrör med hög effektivitet MASTER Denna TL5-lampa (rördiameter 16 mm) har ett högt ljusutbyte, vilket ger en låg energiförbrukning. Den högeffektiva TL5-lampan ger utmärkt bibehållet ljusflöde

Läs mer

Smart belysning % av den totala elkonsumtionen i företag och offentlig verksamhet går åt till belysning. Irapuan Lopes

Smart belysning % av den totala elkonsumtionen i företag och offentlig verksamhet går åt till belysning. Irapuan Lopes Smart belysning Det finns starka ekonomiska skäl till att byta ut äldre anläggningar mot ny modern teknik. Med en modern belysningsanläggning kan elkostnaderna ofta minskas med 70-80 procent. Enorma besparingar

Läs mer

LED-HANDBOK. Lighting the future

LED-HANDBOK. Lighting the future LED-HANDBOK Innehållsförteckning: Introduktion 1 Standarder 2 Ljusstyrning 3 Effektivitet 4 Färg Tillförlitlighet 5 6 Teknik 7 INTRODUKTION I alla städer spelar planeringen av stadens belysning en framträdande

Läs mer

BELYSNING. Individuell inlämningsuppgift. Produktutveckling, Kpp039. Noor Abdulamir Nar07001@student.mdh.se

BELYSNING. Individuell inlämningsuppgift. Produktutveckling, Kpp039. Noor Abdulamir Nar07001@student.mdh.se Akademin för Innovation, Design och Teknik BELYSNING Individuell inlämningsuppgift Produktutveckling, Kpp039 Noor Abdulamir Nar07001@student.mdh.se Inlämningsdatum: 17 jan 2011 Handledare: Rolf Lövgren

Läs mer

Belysningsbranchen informerar

Belysningsbranchen informerar Belysningsbranchen informerar Viktor Olsson, Philips René Lindholm, Osram Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs Ekodesigndirektivet (ErP direktivet) Ställer energi-, informations- och kvalitetskrav

Läs mer

Glödlamporna är urfasade

Glödlamporna är urfasade Glödlamporna är urfasade Inom EU har alla matta och klara glödlampor förbjudits. Förbudet innebär att lamporna inte får importeras, men kvarvarande lampor får säljas och användas. Den fortsatta tidplanen

Läs mer

Green Flagship-produkt som det bästa miljövalet i sortimentet med lågenergilampor

Green Flagship-produkt som det bästa miljövalet i sortimentet med lågenergilampor Lighting Green lagship-produkt som det bästa miljövalet i sortimentet med lågenergilampor MASTER PL-Electronic Ej täckta energisnåla MASTER-ljuskällor det perfekta valet för slutanvändare som kräver bästa

Läs mer