Bemanningsbranschen. en kvantitativ studie av dess utveckling i Sverige

Transkript

1 Ekonomihögskolan Institutionen för Nationalekonomi och Statistik Magisteruppsats NAD 395 VT-2006 Bemanningsbranschen en kvantitativ studie av dess utveckling i Sverige Författare: Maria Johansson Handledare: Håkan Locking Examinator: Dominique Anxo

2 Sammanfattning Bemanningsbranschen har sedan avregleringen av den offentliga arbetsförmedlingens monopol 1993 ökat sin omsättning avsevärt. Den har kommit att spela en liten men för många en viktig roll på den svenska arbetsmarknaden då den tillgodoser det behov som en alltmer globaliserad och konkurrenskraftig marknad kräver. Men vad kan, utöver avregleringen och en arbetsmarknad i förändring, förklara omsättningens utveckling? Syftet är att se om arbetsmarknadsläget påverkar storleken på bemanningsföretagen. Då det inte finns data på volymen så har den totala omsättningen i branschen använts. Vid kontroll för löneutvecklingen inom yrkena så mäts då volymeffekten indirekt. Olika konjunkturberoende och strukturella variabler har använts men inga samband kunde påvisas vid estimering med minsta kvadratmetoden. Efter transformation av variablerna till att mäta den procentuella förändringen kunde ett samband på kort sikt fram fås fram. Det visade sig att två variabler som kontrollerade för antalet sjukskrivningar har inverkan på branschens utveckling. De visar dock ett motsatt samband. Den ena med en kortare sjukskrivningsperiod har en positiv inverkan på omsättningen och den andra längre sjukskrivningen har en negativ inverkan. Det negativa sambandet kan förklaras med att företagen väljer att anställa fast personal när de befinner sig i denna situation. Även den totala arbetslösheten och kvinnoarbetslösheten under perioden visade ett kortsiktigt negativt samband med omsättningens procentuella utveckling. Detta kan förklaras med att vårdsektorn slogs ut mellan och bemanningsbranschen förlorade många medarbetare. Att undersöka vad som kan förklara bemanningsföretagens utveckling är en komplex uppgift och resultaten av denna studie visar att det främst är strukturella variabler och andra omständigheter som kan göra det. För att fortsätta sin positiva utveckling krävs att de tar itu med vissa problem som t.ex. utbildning för de anställda samt att de fortsätter att jobba på att etablera sig som ett viktigt komplement på den svenska arbetsmarknaden.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte Begränsning Bemanningsbranschen Anledningar till expansionen Vad fyller ett bemanningsföretag för behov på arbetsmarknaden? Organisering av bemanningsbranschen och dess funktion Löner och kollektivavtal Problem Framtiden och samarbeten Tidigare studier Empiri Metod Beskrivning av data samt av variablerna Modellbeskrivning Resultat Analys Avslutande kommentarer Referenslista Appendix I Appendix II Appendix III Appendix IV... 27

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Det man tidigare kallade personaluthyrningsföretag benämns idag bemanningsföretag och de innefattar de fyra tjänsteområdena personaluthyrning, rekrytering, entreprenad och outplacement. 1 De existerar i de flesta länder i världen men med mer eller mindre acceptans och med olika juridiska förutsättningar. I Sverige är branschen lagligt sett en relativt ny företeelse men från en historisk synvinkel existerade privata arbetsförmedlingar och personaluthyrning redan under slutet av 1800-talet. Svenska kontoristföreningen förmedlade revisions- och bokslutsarbeten till sina arbetslösa medlemmar ända fram till Från och med 1935 förbjöds privata vinstdrivande arbetsförmedlingar och därmed också personaluthyrning som ansågs vara en typ av privat arbetsförmedling för kortvariga arbeten. Dessa byråer för arbetsvilliga hotade kampen om en rättvisare arbetsmiljö eftersom byråerna erbjöd billigare arbetskraft. Man antog att en offentlig arbetsförmedling med en mera neutral ställning skulle motverka detta. Efter förbudet krävdes speciella tillstånd från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), som delades ut restriktivt, för att kunna bedriva denna typ av verksamhet, (Walter, 2005). Under 1970-talet ökade deltidsarbetet i och med att kvinnornas arbetskraftsdeltagande steg. Även studenter och äldre arbetade deltid, en ökning som för den senare gruppen kan tillskrivas delpensionen som infördes Antalet tillfälliga anställningar har också ökat de senaste årtiondena, (Andersson & Wadensjö, 2003) och under början av 1990-talet ledde detta ökade behov till att processen med att avreglera den offentliga arbetsförmedlingens monopol inleddes. ILO-konvention 2 nr 96 om förbud mot en avgiftskrävande arbetsförmedling sades upp och från och med den 1 juli 1993 blev det tillåtet med privata arbetsförmedlingar och även med personaluthyrningsföretag, dock med vissa kvarstående regler. 3 Avregleringen skulle ha en kostnadsbesparande effekt bl.a. för AMS och också resultera i en effektivare arbetsmarknad. Bemanningsföretagen har under de senaste åren expanderat kraftigt och de har kunnat växa sig starka eftersom de specialiserat sig på att erbjuda just den flexibilitet som en alltmer globaliserad marknad efterfrågar. De strävar efter att leverera kompetent personal vid 1 Se appendix I för definition av varje tjänsteområde 2 International Labour Organization 3 Lag (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft, 4, 6, se appendix II Maria Johansson 4

5 rätt tidpunkt samt att bli ett accepterat komplement på den svenska arbetsmarknaden. År 2005 stod bemanningsföretagen för nästan 1 procent av den svenska sysselsättningen. Diagrammen nedan visar hur omsättningen för hela branschen har utvecklats sedan 2001 samt antal sysselsatta sedan avregleringen. Omsättning går stadigt uppåt men antalet sysselsatta har minskat något det senaste året. En av orsakerna till detta kan vara att omsättningen för de sektorer som kräver högre utbildning har ökat, dvs. företagen har i större utsträckning använt sig av specialiserad arbetskraft. Vidare kan det vara så att de redan anställdas kontrakt har förlängts och därmed har man inte anställt i samma utsträckning som tidigare år. Det är även ett stort hopp från år 2002 till 2003, från till sysselsatta. Detta kan förklaras med att det politiska beslut, som i princip slog ut all bemanning inom vårdsektorn, saknades. Branschen hade också tecknat ett kollektivavtal som gav kraftigt ökade kostnader, vilket bidrog till att ett antal företag slogs ut, (Kendel, Almega). 4 Omsättning (mkr) (1) 2001(3) 2002(1) 2002(3) 2003(1) 2003(3) 2004(1) 2004(3) 2005(1) 2005(3) År (kvartal) Figur 1 visar omsättningens utveckling sedan Diagrammet visar tydligt en positiv utveckling. (Källa: egna beräkningar från statistik hämtad från Bemanningsföretagen) 4 Kommentar av Magnus Kendel, förhandlare/rådgivare, Almega Maria Johansson 5

6 Antal År Figur 2 visar antalet sysselsatta i bemanningsbranschen sedan avregleringen.(källa:bemanningsföretagen) Nedan följer problemformuleringen och syftet med studien samt begränsningar som ansetts vara nödvändiga och omständigheter som måste accepteras. I avsnitt två beskrivs branschen, de behov som den uppfyller, arbetssätt, lönesättning, problem och framtid. Kapitel tre tar upp föregående studier som gjorts i Sverige. Efter det kommer empirin med beskrivning av metoden, data och modeller. Sista delen av studien innehåller resultat av skattningarna, analys av resultaten och en avslutande kommentar. 1.2 Problemformulering Tidigare studier hävdar att utvecklingen av bemanningsbranschen delvis beror på avregleringen och på att behovet av snabba lösningar vid ökad efterfrågan ökat. Av figur 1 och figur 2 ovan kan man utläsa att omsättningen har ökat medan antalet sysselsatta har minskat. Antalet sysselsatta följer konjunkturen med en topp år 2000 men vad kan egentligen förklara omsättningens utveckling? Följer den också konjunkturen? Finns det några konjunkturberoende variabler eller andra strukturella variabler som kan förklara detta? Bransch och arbetsgivarorganisationen, Almega menar att branschen ligger lite före konjunktursvängarna. Vid nedgång för kundföretagen så dras de externa kostnaderna ner och när det går bra för företagen så hyrs arbetskraft in för att klara av en ökning av produktionen, (Almega, 2005). Stämmer verkligen denna procykliska utveckling? Maria Johansson 6

7 1.3 Syfte Jag vill med denna studie se om det kan finnas andra tänkbara förklaringar till omsättningens utveckling, utöver det som nämnts i bakgrunden. Min frågeställning lyder: Kan konjunkturförändringar och/eller strukturella förändringar förklara den positiva omsättningsutvecklingen av bemanningsbranschen under i Sverige? 1.4 Begränsning Den statistik som jag använder för att beräkna omsättningen är hämtad från Almega. Eftersom inte alla verksamma bemanningsföretag är medlemmar i Almega 5 kommer studien därför att vara något begränsad men ändå antas generellt gälla för bemanningsbranschens utveckling i Sverige. Även det faktum att studien endast ser till åren kan bidra till att resultaten blir något osäkra. 2 Bemanningsbranschen 2.1 Anledningar till expansionen Självklart, som tidigare har nämnts, har branschen kunnat växa som den gjort under det senaste årtiondet dels beroende av avregleringen av det offentliga monopolet men också av de strukturella förändringar som har ägt rum på arbetsmarknaden. Under 1980-och 1990-talet stagnerade den offentliga sektorn och lämnade plats för den alltmer växande industri- och tjänstesektorn. Det blev allt vanligare att företagen, för att effektivisera samt att minska kostnader, koncentrerade sig på sina kärnverksamheter och lät bemanningsföretagen ta hand om arbetsuppgifter utanför dessa, så kallad outsourcing av delar eller hela avdelningar. Marknaden krävde och kräver än idag snabba leveranser och kundspecifika orders vilket i sin tur tar sig uttryck i nya anställningsformer. Bemanningsföretagen organiserar och underlättar förmedlandet av tillfällig arbetskraft och uppfyller därigenom företagens ökade krav på flexibilitet, (SOU 1997:58). Även det ökade användandet av Internet vilket håller ner sök och rekryteringskostnader för alla inblandade parter och anses vara en viktig förklaring till expansionen. Vidare har det sedan avregleringen blivit möjligt för bemanningsföretagen att profilera sig bättre på arbetsmarknaden och skapa sig ett namn. Att marknadsföra sig är 5 Man räknar med 500 bemanningsföretag i Sverige som har 10 eller fler anställda, Statistik från Bemanningsföretagen. Maria Johansson 7

8 kostsamt men investeringen betalar sig eftersom en sådan satsning betraktas som en seriös handling av kundföretagen och deras fackföreningar. Ett förbättrat rykte och erkännande sprider sig som ringar på vattnet och lockar till sig flera kompetenta medarbetare, (Neugart & Storrie, 2002). 2.2 Vad fyller ett bemanningsföretag för behov på arbetsmarknaden? Man har funnit att den största anledningen till varför man hyr in arbetskraft är att ersätta frånvarande personal. Effektivitet och kostnadsbesparingar har lett till att dagens företag skär ner på arbetsstyrkan och arbetar efter en miniminivå. Det finns därför inget utrymme att hantera en kortvarig frånvaro med den ordinarie arbetsstyrkan. Man hyr även in för att klara av en säsongsberoende eller tillfällig ökad efterfrågan. I den privata sektorn använder man inhyrd personal som en slags buffert för kommande tider och inom offentlig hälso- och sjukvård anlitas bemanningsföretag därför att man har svårt att rekrytera, (Håkansson & Isidorsson, 2004). Utöver dessa anledningar anlitas bemanningsföretag för att de just är bättre på att hitta kompetent personal. Regleringen av branschen har lett till att de i större utsträckning kan syssla med matchningsprocesser och med tiden kunnat lära sig av sina misslyckanden. Matchning är kostsamt och tidskrävande och överlåts av allt fler företag till bemanningsföretagen. De arbetar nära sina kundföretag och vet vad som behövs för att fungera så effektivt som möjligt på arbetsmarknaden, (Neugart & Storrie, 2002). Denna screening av anställda används av företagen som en slags provanställning av tänkbar framtida personal. Små företag, som av ekonomiska skäl inte kan erbjuda mer stabila anställningar, använder sig av inhyrd personal vid tillfälliga projekt som kräver specialistkunskap, (Andersson & Wadensjö, 2004). 2.3 Organisering av bemanningsbranschen och dess funktion 1967 bildades Svenska Personaluthyrnings- och Rekryteringsförbundet, (SPUR) men sedan 2003 tillhör de nära 400 medlemsföretagen Bemanningsföretagen som är en bransch- och arbetsgivarorganisation som ingår i Almega och svenskt Näringsliv. Av de fyra tjänsteområdena är det uthyrning som står för den största delen, se figur 3, och uthyrning definieras i den svenska lagstiftningen som ett rättsförhållande mellan en beställare och en arbetsgivares som innebär att arbetsgivaren mot ersättning ställer arbetstagare till beställarens förfogande för att utföra arbete som hör till beställarens verksamhet, (2 lag 1993:440). Maria Johansson 8

9 Entreprenad 16% Rekrytering 4% Uthyrning 79% Outplacement 1% Figur 3 visar hur stor varje tjänsteområdes andel är av den totala omsättningen, första kvartalet (Källa: Bemanningsföretagen, 2006:1) Bland medlemsföretagen finns Manpower, Adecco, Proffice och Poolia som tillsammans står för den större delen av omsättningen (c:a 78 %). Det första kvartalet år 2006 stod Manpower för 44,65 % följt av Adecco (13,84 %), Proffice (13,45 %) och sist Poolia (6,19 %), (Almega, ). Som medlem i Bemanningsföretagen får man hjälp med att tillämpa miljölagar, information om eventuella förändringar i slutna kollektivavtal, rådgivning över telefon gällande personalfrågor och arbetsrätt, (Almega, 2004). Man kan även som medlem ansöka om att bli ett auktoriserat bemanningsföretag. För att vara berättigad till att söka auktorisation måste dock företaget i fråga ha bedrivit aktiv bemanningsverksamhet de senaste 12 månaderna och ledningen måste anses seriös och kunnig. Auktorisationen fungerar som en garanti för företagen som utnyttjar deras verksamhet att det är ett skötsamt företag de har att göra med och att de följer de kollektivavtal och etiska regler som ingåtts, (Andersson & Wadensjö, 2004). Grunden för bemanningsverksamheten är att erbjuda kompetent personal när företagens som mest behöver det för att kunna verka så effektivt som möjligt, (Almega, 2006). 2.4 Löner och kollektivavtal Idag täcks praktiskt taget hela branschen av kollektivavtal som reglerar en rad olika förmåner och garanterar en viss inkomst, (Storrie, 2003). Bemanningsföretagen har avtal med Handelstjänstemannaförbundet (HTF), Akademikerförbunden inom SACO och 16 LOförbund. Det finns även kollektivavtal för vård och skola. Vad gäller anställningsformerna så har de samma kontrakt som andra privata företag dvs. man kan vara anställd tills vidare eller för en viss tid. Avtal mellan Bemanningsföretagen, HTF och Akademikerförbunden har slutits beträffande tjänstemännens löner och gäller sedan 1 maj, Avtalet berör medarbetare och innebär att de ambulerande tjänstemännen är garanterade en månadslön för Maria Johansson 9

10 133 timmar och om de arbetar mer än så får de en särskild prestationslön för dessa timmar. Efter 18 månaders sammanhängande anställning erhålls en månadslön motsvarande 150 timmar. För arbetare har avtal mellan LO och Bemanningsföretagen träffats som innebär att kundföretaget bestämmer lönen och denna är densamma som för de anställda på kundföretaget som utför ett liknande arbete, (Almega, 2006). Garantilönen i detta fall är 90 % av genomsnittsförtjänsten (tidlön utan övertid och ersättning för obekväm tid) under de senaste 3 månaderna, (LO, 2006). 2.5 Problem Bemanningsbranschen är för sin framtida utveckling delvis beroende av politiska ställningstaganden och beslut. Branschen utvecklas ständigt och håller fortfarande på att stärka sig som ett viktigt komplement på den svenska arbetsmarknaden. Detta leder givetvis till att branschen stöter på problem vilket i sin tur kan vara orsaken till att branschen inte har ökat så som den kanske skulle ha gjort. Problemen kräver vidare analys och utredning. Branschen kännetecknas av ett överskott av arbetskraft men inte tillräckligt med arbetstillfällen så att alla kan arbeta heltid. Under 90-talet upptäckte man att vissa bemanningsföretag trots detta sökte personal fastän de redan anställda inte blev erbjudna full sysselsättning. Företagen visste ju att de fick arbetslöshetsförsäkring i vilket fall och det var ju bara bra att ha fler arbetare att välja mellan, (SOU 1997:58). Man misstänkte att bemanningsföretagen utnyttjade arbetslöshetsförsäkringen som en slags subventionering vid tider då de inte hade några arbeten att erbjuda, (Ds 2003:27). Därför togs det i februari 1996 ett beslut av AMS om att anställda i ett bemanningsföretag som ofrivilligt arbetar deltid (eftersom de inte blir erbjudna tillräckligt med timmar) inte har rätt till arbetslöshetsersättning på deltid. För att få en ersättning måste arbetstiden fastslås och om personen i fråga verkligen vill ha ett heltidsarbete måste framgå tydligt. Detta är särskilt svårt att bedöma i ett bemanningsföretag eftersom en person som arbetar deltid antas stå till företagets förfogande på heltid, (Andersson & Wadensjö, 2003). Trots argumentation kan beslutet uppfattas orättvist eftersom arbetslöshetsförsäkringen finansieras av skatter som även de deltidsarbetande betalar men som de sedan inte får ta del av, (Andersson & Wadensjö, 2003). Ett annat problem är de företag som inte är auktoriserade och som hyr ut personal från de nya EU-medlemmarna i öst. Sveriges riksdag beslöt att inte införa några övergångsregler för de nya medlemmarna och det är därför fullt lagligt för dem att arbeta i Sverige. Detta får en Maria Johansson 10

11 effekt för de redan etablerade bemanningsföretagen och kan, om det utnyttjas i stor omfattning, leda till att lönerna pressas nedåt, (Andersson & Wadensjö, 2004). Man har funnit att de anställda i bemanningsföretagen inte har samma tillgång till utveckling i arbetet i form av kurser och liknande som de övriga anställda på kundföretaget. Kundföretagen satsar inte personer om de vet att de kommer att använda sina förvärvade kunskaper i andra sammanhang. Utvecklingen av de anställda sköts därför av bemanningsföretaget självt och är mer av det generella slaget som de vet att de kan få avkastning på genom flera uthyrningar, (Storrie, 2002). De större företagen som Manpower och Proffice bedriver utbildning i alla områden som de verkar i. Utbildningen lovordas på fackligt håll men bedrivs ofta på obetald kvällstid, något som kanske inte alla är så pigga på, (SOU 1997:58). 2.6 Framtiden och samarbeten Bemanningsföretagen har som mål att bli ett viktigt komplement till arbetsförmedlingen. Det nya arbetsmarknadspolitiska programmet Akademikerjobb är ett tecken på att de är på god väg. Programmet innebär ett samarbete mellan arbetsförmedlingen och olika bemanningsföretag. Tanken är att akademiker med en utbildning motsvarande minst 120 poäng och som varit inskrivna som arbetslösa i sex månader ska få en chans att arbeta med relevanta uppgifter som rör deras utbildning. Bemanningsföretagen erbjuds ett stödbelopp om kronor per månad för att anställa en arbetslös akademiker och detta kan betalas ut under sex månader. Kundföretaget ska få del av subventionen alternativt ska villkoren vara utformade så att det gynnar de hyrande företagen. De arbetslösa akademikerna hyrs ut av bemanningsföretagen främst till små och medelstora företag som därigenom får ta del av de utbildades kunskaper utan att behöva ta ett fullt arbetsgivaransvar från start. För akademikerna fungerar programmet som en möjlighet att bredda sitt kontaktnät och etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, (AMS, 2006). Den senaste kvartalsrapporten från Bemanningsföretagen visar en fortsatt stadig utveckling, en omsättningsökning på 26 % jämfört med samma kvartal år Branschen har för det nionde kvartalet i rad kunnat visa en ökning jämfört med samma kvartal föregående år. Detta indikerar att bemanningsföretagen är att betrakta som en viktig resurs på den svenska arbetsmarkanden och en fortsatt positiv utveckling är trolig, då de börjar bli accepterade som vanliga tjänsteföretag. Målet för bemanningsföretagens medlemmar är att stå för 3 % av den Maria Johansson 11

12 svenska sysselsättningen inom 5 år. För att nå detta krävs en fortsatt utåtriktad marknadsföring samt att etablera sig inom flera områden. Branschen utvecklas ständigt och flera företag försöker skilja ut sig från mängden genom att t.ex. utveckla specialiserade tjänster för högutbildade, (Almega, 2006). 3 Tidigare studier Eftersom branschen nyligen legaliserades i Sverige har få studier gjorts och statistiken som har förts kan diskuteras. För att ta reda på branschens omfattning kan man till en början ställa sig frågan vilka företag som är att betrakta som bemanningsföretag? Utöver de som är medlemmar i Almega finns det företag som bedriver denna typ av verksamhet men som inte betraktar sig som bemanningsföretag. Exempel på detta är Lernia. Det går heller inte i statistiken att skilja ut vilka som arbetar som uthyrda och vilka som ansvarar för den administrativa delen eller arbetar som rekryterare på bemanningsföretagen. En total kartläggning av branschen är därmed svår. I årsredovisningarna från SPUR räknas omsättningen upp med 20 % för att täcka de som inte är medlemmar i Bemanningsföretagen. Pernilla Andersson och Eskil Wadensjö har i sin rapport Hur fungerar bemanningsbranschen? rätat ut en hel del frågetecken kring branschen. De konstruerade ett eget datamaterial över arbetsställen och anställda i branschen som de använt i flera studier beträffande bemanningbranschen. De fann att bemanningsföretagen erbjuder en möjlighet att kombinera ihop flera deltidsarbeten till heltid. De moderna företagen måste snabbt kunna anpassa sig till förändringar i efterfrågan och därför ses tillfällig inhyrning som en bättre lösning än att själva anställa. Det är kostsamt att anlita ett bemanningsföretag men vid dessa snabba förändringar och oväntade orderbeställningar kan det vara att föredra då företagen slipper uppsägningskostnader vid eventuella konjunkturnedgångar. Det är också tidsbesparande eftersom bemanningsföretagen redan tagit hand om rekryteringsprocessen och garanterar att personalen har den kunskap som krävs och om de gör en missbedömning så finns det snabbt en annan på plats. Företagen är därför försäkrade om att de har personal och i personalkostnaderna ingår alla eventuella kostnader som en fast anställning innebär. Orsakerna till varför man beslutar sig för att arbeta i ett bemanningsföretag kan vara utbudsbestämt, dvs. individen föredrar att arbeta i denna omväxlande bransch och skaffar sig erfarenheter som kan vara värdefulla i framtiden. Det kan ses som en chans att visa upp sig Maria Johansson 12

13 för framtida arbetsgivare, få ett konkurrenskraftigt CV och skaffa sig ett kontaktnät. Det kan å andra sidan, ur arbetstagarnas synvinkel, även vara efterfrågebestämt dvs. de kan kanske av någon anledning inte få ett fast arbete på den reguljära arbetsmarknaden och om de fått chansen hade de valt att inte arbeta genom ett bemanningsföretag, (Andersson & Wadensjö, 2003). Samma författare kunde även i sin studie Vem arbetar i bemanningsbranschen? fastslå att det främst är ogifta, kvinnor, ungdomar, storstadsbor och invandrare som arbetar som uthyrd personal samt att deras genomsnittsutbildning är gymnasieutbildning längre än 2 år, (Andersson & Wadensjö, 2002). 4 Empiri 4.1 Metod Med hjälp av minsta kvadratmetoden kommer två modeller som kan förklara bemanningsföretagens utveckling i Sverige skattas och utifrån dessa kommer resultaten att analyseras med vetskap om hur branschen fungerar. Eftersom det inte finns tillräckligt med observationer över sysselsättningens utveckling, som annars hade kunnat säga något om branschens framgång, kommer omsättningen att vara den beroende variabeln. Vinstmarginalen antas vara konstant inom varje sektor, (vinstmarginalen täcker de fasta kostnaderna och vinsten för företaget). Med detta antagande kan relationen mellan priser och marginalkostnader sättas konstant och därmed betraktas lönekostnaderna proportionellt mot omsättningen. Givet antagandet om ett 1:1 förhållande mellan dessa variabler så kommer det att vid kontroll för lönekostnadsutveckling visa variationer i sysselsättningen. Detta är givetvis inte en perfekt lösning men under omständigheterna och med antagandet så kommer skattningarna förhoppningsvis visa ett resultat som ligger nära verkligheten. Den reala lönekostnadsutvecklingen i de olika yrkesområdena som bemanningsföretagen verkar i kommer alltså att testas som trolig förklaringsvariabel. Eftersom denna variabel är sektorspecifik kommer lönekostnadsutvecklingen i varje sektor att kontrolleras mot omsättningen för motsvarande sektor. Modellen kommer därför att vara utformad som en crossection-timeserie och de andra ej sektorspecifika variablerna kommer upprepande att kontrolleras mot varje sektor. Andra konjunkturberoende variabler så som arbetslöshet, vakanser och BNP kommer att studeras och vad gäller de strukturella variablerna så kommer långtidssjukskrivna och antal tidsbegränsat anställda att undersökas. Maria Johansson 13

14 4.2 Beskrivning av data samt av variablerna Omsättningsstatistiken är hämtade från SPUR ( ) och Bemanningsföretagen ( ). Omsättningen är rapporterad kvartalsvis och är uppdelad på de fyra verksamhetsområdena uthyrning, rekrytering, entreprenad och outplacement och efter yrkesområde. Yrkesområdena är följande; försäljning/marknadsföring, telefoni/callcenter, ekonomi/finans, IT, kontor/administration, lager/industri, sjukvård, teknik och övrigt. Variabeln omsättning består av summan av varje yrkesområdes verksamhet. För att kunna förklara bemanningsbranschens utveckling i Sverige har de tänkbara kontrollvariablernas utveckling som har kartlagts av Statistiska Centralbyrån (SCB), Arbetsmarknadsstyrelsen och Riksförsäkringsverket för motsvarande tidsperiod letats upp. Den sektorspecifika lönekostnadsvariabeln I SCB finns löneutveckling för de flesta yrken och så långt som det har varit möjligt har något/några av de yrken som finns representerade i de olika yrkesområdena valts ut, (se Appendix III och IV för en närmare beskrivning av tillvägagångssättet och antaganden). I lönekostnadsvariabeln ingår arbetsgivaravgifter för tjänstemän och variabeln är beräknad som logaritmen av lönekostnaden. Variabeln är intressant därför att bemanningsföretagens intäkter består just av lönekostnader och det överskott i form av vinst som företaget lägger på för sina förmedlande tjänster. En reell ökning av lönen borde därför ha en positiv effekt på branschens omsättning Försäljning Ekonomi/finans Kontor/administration Kronor Teknik Sjukvård Pedagogik Lager/industri (1:a) 2001(3:e) 2002(1:a) 2002(3:e) 2003(1:a) 2003(3:e) 2004(1:a) 2004(3:e) 2005(1:a) 2005(3:e) IT Telefoni/callcenter År (kvartal) Figur 4 visar lönekostnadsutvecklingen för de olika sektorerna som branschen är verksam i. Källa: Lönestatistik från SCB och arbetsgivaravgifter från Svenskt Näringsliv. Maria Johansson 14

15 Motivering och kommentarer till övriga variabler Tre variabler kommer att kontrollera arbetslöshetens inverkan på omsättningen, kvinnoarbetslöshet, ungdomsarbetslöshet och den totala arbetslösheten. Samtliga är beräknade som andelar av arbetskraften och ungdomsarbetslösheten gäller för åldrarna 16-24år. Det faktum att det oftast är kvinnor och ungdomar som arbetar i branschen gör att dessa variabler är intressanta att kontrollera. Variablerna kan, beroende av vad som lett fram till dem, ha olika inverkan på omsättningen. Arbetslöshet till följd av en lågkonjunktur borde ha en negativ inverkan på omsättningen då en lågkonjunktur innebär nedskärningar. En arbetslöshet som uppkommit av strukturella skäl kan däremot både ha en positiv alternativt en negativ inverkan på bemanningsbranschens utveckling beroende av vilken sektor och yrkesgrupp det drabbar. Om branschen är särskilt stor i en sektor kan omstruktureringar i form av att arbetare blir utan jobb slå ut denna sektor. Om däremot branschen etablerar sig på ett nytt område, så attraherar det en viss typ av människor. Tidigare studier visar att det främst är ungdomar och kvinnor som arbetar i branschen och därför borde en ökning av arbetslösheten för dessa grupper ha en negativ påverkan på bemanningsbranschens utveckling. BNP visar om den är signifikant, det självklara förhållandet att framgångar och välstånd påverkar omsättningen positivt eftersom fler kan anställas. Korttidsanställda kommer att undersökas eftersom det är en bransch för tillfälligt anställda och arbete efter uppdrag. En ökning av de korttidsanställda antas ha en positiv inverkan på branschens omsättning. Antalet långtidssjukskrivna har ökat under undersökningsperioden fram till 2004 för att därefter minska något. Detta kan antas ha inverkan på antalet visstidsanställda eftersom deras platser måste ersättas av tillfällig personal, dvs. en ökning av antalet sjukskrivna borde leda till att bemanningsföretagen omsättning ökar. Variabeln vakanser är uttryckt som andel av antalet sysselsatta och gäller endast för privat sektor. 6 Variabeln borde visa ett positivt samband då fler lediga platser i en ekonomi leder till fler anställda vilket är detsamma som fler betalningar för förmedlande tjänster. 6 Statistik avseende offentlig sektor hittades inte på SCB:s hemsida Maria Johansson 15

16 Variabel Minimum Maximum Medel Std. avvikelse Arbetslöshet* 0, , , , BNP (index, 2000=100) 100, , ,9028 3, Korttidsanställd** 0, , , , Kvinnoarbetslöshet* 0, , , , Lönekostnad (avrundat) 25045, , ,0 7389,8 Omsättning (avrundat, mkr) 12, Sjukskriven 90 dag>1år** 0, , , , Sjukskriven 1>2år** 0, , , , Ungdomsarbetslöshet* 0, , , , Vakans** (privat sektor) 0, , , , Tabell 1 visar minimum, maximum, medel och standardavvikelse för de ursprungliga variablerna. * = uttryckt som andel av arbetskraft. ** = uttryckt som andel av antalet sysselsatta. 4.3 Modellbeskrivning Modellen som använts är minsta kvadrat metoden som är en exponentialfunktion. Den generella modellen ser ut som följande: Y (X 1,, X n ) = α 0 + β 1 X 1 + β 2 X β n X n + ε Två modeller kommer att testas, den ena med alla tänkbara variabler som trolig förklaring och den andra med bara den speciellt framtagna lönekostnadsvariabeln för privat sektor. Omsättningen, lönekostnaden och BNP är beräknade som logaritmer. (2) ln (omsättning) = α 0 + β 1 (arbetslöshet) + β 2 ln(bnp) + β 3 ln(lönekostnad) + β 4 (korttidsanställd) + β 5 (kvinnoarbetslöshet)+β 6 (sjukskriven90 dag > 1år)+ β 7 (sjukskriven1 > 2år) + β 8 (ungdomsarbetslöshet) + β 9 (vakans) + ε (3) ln (omsättning) = α 0 + β 1 ln(lönekostnad) + ε Maria Johansson 16

17 5 Resultat Nedan i Tabell 2 och Tabell 3 visas resultaten från skattningarna av modellerna. Variabel Koefficient t-värde Std. avvikelse Konstant 11, , ,78185 Arbetslöshet -10, , ,44256 ln(bnp) -0, , , Korttidsanställda 0, , ,34775 Kvinnoarbetslöshet -9, , ,36274 ln(lönekostnad) 1, , , Sjukskriven 90 dag > 1år -24, , ,4973 Sjukskriven 1 år > 2år -6, , ,2278 Vakanser -17, , ,4740 Ungdomsarbetslöshet 2, , ,69977 R 2 -värde Just, R 2 -värde DW-värde Prob(F-stat) 0, , , , Tabell 2 visar resultat för skattning av modell 1. Antal observationer =171 Variabel Koefficient t-värde Std. avvikelse Konstant 8, , , ln(lönekostnad) 1, , , R 2 -värde Just. R 2 -värde DW-värde Prob(F-stat) 0, , , , Tabell 3 visar resultat för skattning av modell 2. Antal observationer = 171 Det har vid gjorda skattningar visat sig att endast den sektorspecifika lönekostnadsvariabeln varit signifikant men ett lågt Durbin-Watson värde tyder på autokorrelation, dvs. att värdet på feltermen på något sätt är beroendet av värdet på tidigare feltermer. Detta fås i båda modellerna och därmed kan inte de skattade variablerna förklara utvecklingen i omsättningen för bemanningsföretagen. Trots kontroll för trend och dummy-variabler för varje sektor går det inte att få fram ett tillfredsställande resultat dvs. residualen är inte stationär. Det betyder att det inte finns någon långsiktig relation mellan variablerna men det hindrar inte att det på kort sikt kan finnas en relation mellan förändring i omsättning och arbetsmarknadsvariablerna Kortsiktiga samband Vid transformation av variablerna till att mäta den procentuella förändringen från föregående tidsperiod fås kortsiktiga samband fram, (se tabell 4,5 och 6). Båda sjukskrivningsvariablerna Maria Johansson 17

18 visar sig signifikanta, (tabell 4). Durbin-Watson värdet pekar på att ingen autokorrelation råder. Marginaleffekten visar att en procentuell ökning av antalet sjukskrivna från 90 dagar till 1 år har en positiv inverkan på branschen. Den andra sjukskrivningsvariabeln från 1 2 år visar däremot ett omvänt samband, en procentuell ökning av antalet långtidssjukskrivna har en negativ inverkan på omsättningsutvecklingen. Nedanstående modell kan förklara den beroende variabeln till 7,6 %. Variabel Koefficient t-värde Std. avvikelse Konstant -0, , , Lönekostnad 3, , , Sjukskriven 90dag > 1år** 28, , ,99401 Sjukskriven 1>2 år*** -61, , ,69693 R 2 -värde Just. R 2 -värde DW-värde Prob(F-stat) 0, , , , Tabell 4 visar resultat av skattning efter transformation av alla variablerna. Antal observationer = 162, **=signifikant på 5-procentsnivån,***=signifikant på 1-procentsnivån. Tabell 5 och 6 visar arbetslöshetsvariablernas negativa kortsiktiga inverkan på omsättningen. En procentuell ökning av den totala arbetslösheten och kvinnoarbetslösheten leder till en procentuell tillbakagång av omsättningen. Även dessa modeller visar låga förklaringsgrader. Variabel Koefficient t-värde Std.avvikelse Konstant 0, , , Total arbetslöshet*** -14, , , R 2 -värde Just. R 2 -värde DW-värde Prob(F-stat) 0, , , , Tabell 5 visar den totala arbetslöshetens kortsiktiga inverkan på omsättningsutvecklingen. Antal observationer = 171, ***=signifikant på 1-procentsnivån. Variabel Koefficient t-värde Std. avvikelse Konstant 0, , , Kvinnoarbetslöshet*** -8, , , R 2 -värde Just. R 2 -värde DW-värde Prob(F-stat) 0, , , , Tabell 6 visar kvinnoarbetslöshetens kortsiktiga inverkan på omsättningsutvecklingen. Antal observationer = 171, ***=signifikant på 1-procentsnivån. Av samtliga modeller har olika variationer testats och de bästa, alternativt de signifikanta har valts att visas. Maria Johansson 18

19 6 Analys Övertygelsen var under arbetets gång stor att åtminstone lönekostnadsvariabeln skulle bli signifikant och klara eventuella tester. Det tycktes självklart att variabeln skulle kunna förklara omsättningen eftersom bemanningsföretagens omsättning består just av inbetalda personalkostnader från kundföretagen (plus ett pålägg som de tar ut för sina tjänster). Med antagandet om en konstant vinstmarginal borde därför en reell lönekostnadsökning ha en positiv inverkan på utvecklingen. Marginaleffekten i de båda skattningarna visar på ett 1:1 förhållande och därmed blir omsättningen lika med antalet anställda. Den påverkas dock inte av de andra ingående variablerna och därför finns det inget långsiktigt samband mellan omsättningen och antalet sysselsatta. Att det visade sig att det inte fanns det kan bl.a. bero på variabelns utformande. Då endast ett eller ett fåtal yrkes lönekostnadsutveckling antogs representera lönekostnadsutvecklingen för hela yrkesområdet, har detta med största sannolikhet en inverkan på resultatet. Det ingår givetvis fler yrkesgrupper i yrkesområdet och vid en kontroll för alla skulle det säkert ge ett positivt resultat. Även det faktum att endast tjänstemännen inom privat sektor har studerats kan ha med resultatet att göra. Trots att kundföretagen oftast finns inom privat sektor har den offentliga sjukvården använt sig av inhyrd arbetskraft i stor omfattning. Detta kan också ha bidragit till missvisande resultat. Utöver ovanstående förklaringar så står nog själva datamaterialet från Almega för en del av förklaringen till att lönekostnadsvariabeln inte kunde förklara omsättningsutvecklingen. Yrkesgrupperna i de olika yrkesområdena har genom åren förändrats och bytts ut. T.ex. så har sjukvården rapporterat för sig självt för att året efter rapporteras tillsammans med gruppen övrig som innefattar städ, bevakning och liknande. Detta har lett till att antaganden har fått göras som kan ha lett till felaktigheter. I modellerna med de procentuella förändringarna visar det sig att de båda sjukskrivningsvariablerna var signifikanta samt att två av arbetslöshetsvariablerna var för sig visade ett kortsiktigt samband. I modellen med antalet sjukskrivna visade dock marginaleffekterna motsatta samband. En procentuell ökning av antalet sjukskrivna 90 dagar till 1 år har en positiv inverkan på branschens procentuella utveckling medan en ökning av antalet sjukskrivna 1 2år bidrar till en negativ procentuell utveckling av branschen. Detta är ett tillfredsställande resultat som verkar rimligt då fler sjukskriver sig så måste deras platser fyllas. Det är som sagt billigare i längden att hyra in arbetskraft eftersom en fast anställning innebär fler externa utgifter för företagen. Att den längre sjukskrivningsvariabeln har en Maria Johansson 19

20 negativ inverkan på omsättningen kan förklaras med att de sjukskrivna tidigare tillhörde den andra sjukskrivningsgruppen och att de har varit sjukskrivna längre än ett år tyder på en allvarligare bakomliggande orsak. En trolig förklaring till det negativa sambandet kan vara att företagen anställer fast personal istället för att använda bemanningsföretag. Man bör dock komma ihåg att resultaten gäller kortsiktiga samband. Sambanden kan likväl förklaras av tillfälligheter på arbetsmarknaden. Den totala arbetslösheten och kvinnoarbetslösheten visade vid kontroll var för sig ha en kortsiktig negativ inverkan på den procentuella utvecklingen. Med detta menas att om arbetslösheten för de båda ökar (procentuellt) så går omsättningen tillbaka. Detta borde stämma med tanke på det som tidigare nämnts om de politiska beslut som fattades och de kollektivavtal som bidrog till kraftigt ökade kostnader, slog ut stora delar av vårdsektorn. Kvinnorna som är överrepresenterade i denna bransch blev arbetslösa till följd av detta vilket också påverkar den totala arbetslösheten på kort sikt. Att övriga konjunkturberoende variablerna som BNP och antal vakanser inte var signifikanta kan förklaras med att BNP är ett så stort mått som innefattar så mycket som kanske inte direkt har med branschens utveckling att göra. En mer sektorspecifik produktionsvariabel hade kanske varit att föredra för att undersöka om eventuella uppgångar i respektive industrier och sektorer har någon inverkan på antalet anställda. Det är förvånande att inte antalet vakanser visat sig signifikant och den enda tänkbara anledningen till det är att endast privat sektor undersöktes. Eftersom inte någon konjunkturberoende variabel hade någon långsiktig inverkan så stämmer det att bemanningsbranschen inte ligger i fas med konjunkturen. Detta verkar troligt även med tanke på dagens kostnadseffektivitet. Bemanningsbranschen drabbas innan en nedgång eftersom företagen gör sig av med onödiga externa kostnader och ökar i omsättning när det går bra för kundföretagen eftersom de hyr in för att klara av kommande uppgång i produktionen. Avslutningsvis, de låga förklaringsgraderna av modellerna tyder dock på att det finns andra variabler och omständigheter som kan förklara utvecklingen på ett bättre sätt. Det går heller Maria Johansson 20

21 inte lita till fullo på modellerna som visar de kortsiktiga sambanden då det är svårare och se vad som kan ha varit orsaken till eventuella förändringar på kort sikt. 7 Avslutande kommentarer Att utforska vad som kan förklara bemanningsbranschens utveckling är en komplex uppgift och hänsyn måste bl.a. tas till dess natur, ställning, behov och acceptans på arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats var att se om lönekostnadsutvecklingen och/eller andra konjunkturberoende och strukturella variabler kunde förklara den positiva omsättningsutvecklingen som branschen har haft under de senaste fem åren. Resultaten på kort sikt visar att procentuella förändringar i antalet sjukskrivna påverkar branschen på både ett positivt och negativt sätt samt att den totala arbetslösheten och kvinnoarbetslösheten hade en negativ inverkan på branschens utveckling. Det faktum att ingen av de konjunkturberoende variablerna hade någon långsiktig inverkan på omsättningen betyder att det främst är de strukturella variablerna samt andra omständigheter som är viktiga för branschens framgång. Som tidigare nämnts är branschen beroende av politiska beslut. Problemet med att de som arbetar deltid inte får del av arbetslöshetsersättningen borde utredas bättre. För arbetare som tillhör de auktoriserade företagen är det delvis löst i och med de avtalade garantilönerna men för de som är uthyrda till företag som inte täcks av kollektivavtalen kan regleringen vara ofördelaktig. Branschen bör också se över vad mer de kan göra för att utbilda sin arbetskraft. Eftersom humankapital är en färskvara är det av högsta prioritet att de anställda har rätt och får tillgång till utbildning genom sin arbetsplats. Utöver ovanstående är det viktigt för framtida utveckling att fortsätta att profilera sig som ett viktigt komplement på den svenska arbetsmarknaden. Med tanke på expansionen sedan avregleringen och att de uppfyller den flexibilitet som arbetsmarknaden efterfrågar har nog bemanningsföretagen kommit för att stanna. Maria Johansson 21

22 Referenslista Litteratur Andersson, P., Wadensjö, E., (2002), Vem arbetar i bemanningsbranschen?, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 8, nr 4 Andersson, P., Wadensjö, E., (2003), En arbetslöshetsförsäkring för alla sysselsatta?, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 9, nr 3-4 Andersson, P., Wadensjö, E., (2004), Hur fungerar bemanningsbranschen?, Rapport 2004:15, IFAU Ds 2003:27, Företags- och anställningsformer i förändring, Näringsdepartementet, Elanders Gotab AB Håkansson, K., Isidorsson, T., (2004), Hyresarbetskraft användningen av inhyrd arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 10, nr 3 SOU 1997:58, Personaluthyrning, Slutbetänkande av Kommittén för utvärdering av avregleringen av arbetsförmedlingsmonopolet, Arbetsmarknadsdepartementet Storrie, D., Neugart, M., (2002), Temporary work agencies and equilibrium unemployment, Discussion paper, ISSN Nr , Centre for European Labour Market Studies, Department of Economics, University of Göteborg Storrie, D., (2002), Temporary agency work in the European Union, European Foundation for the improvement of Living and Working Conditions Walter, L., (2005), Som hand i handske en studie av matchning i ett personaluthyrningsföretag, Bokförlaget BAS Internet Almega, Kartläggning av bemanningsbranschen, p_25_q1_2006_a.pdf, Arbetsmarknadsstyrelsen, Landsorganisationen, Datamaterial SPUR Bemanningsföretagen , 1:a kvartalet 2006 Statistiska Centralbyrån Maria Johansson 22

23 Riksförsäkringsverket Arbetsmarknadsstyrelsen Lagtext Lag (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft Maria Johansson 23

24 Appendix I Definition av varje tjänsteområde, hämtat från hämtat från Bemanningsföretagen, Bemanningsföretagens utveckling 1: a kvartalet 2006 Tjänsteområde Definition Uthyrning Med uthyrning avses verksamhet där bemanningsföretaget tillhandahåller arbetstagare för att utföra arbete i kundföretaget. En uthyrd arbetstagare får arbetsledning av kundföretaget. Entreprenad Med entreprenad avses verksamhet där bemanningsföretaget fullgör viss funktion åt kundföretaget. En arbetstagare på ett entreprenaduppdrag får arbetsledning av bemanningsföretaget. Rekrytering Med rekrytering avses verksamhet där bemanningsföretaget anvisar arbetssökande för anställning i kundföretaget. Hela eller delar av en rekryteringsprocess bestående i att söka rätt personer, intervjuer, referenstagningar och presentationer för kundföretaget av aktuell person. Outplacement Outplacement avser medverkan vid förändring i befintlig personalsammansättning hos ett kundföretag, t.ex. omplaceringar inom företaget, till andra företag och/eller förberedelser till sådan omplacering. Maria Johansson 24

25 Appendix II Lag (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft 4 Arbetsgivare som bedriver uthyrning av arbetskraft skall iaktta följande. 1. Arbetstagare får inte genom villkor i avtal eller på något annat sätt hindras att ta anställning hos beställare för vilka de utför eller utfört arbete. 2. En arbetstagare som har sagt upp sig från en anställning och tar anställning hos en arbetsgivare som hyr ut arbetskraft får inte hyras ut till sin förra arbetsgivare tidigare än sex månader efter det att anställningen hos denne upphörde. 6 Den som bedriver arbetsförmedling eller uthyrning av arbetskraft får inte begära, avtala om eller ta emot ersättning av arbetssökande eller arbetstagare för att erbjuda eller anvisa dem arbete. Maria Johansson 25

26 Appendix III Förteckning över varje yrkesområdes befattningsområde, hämtat från Bemanningsföretagen, Bemanningsföretagens utveckling 1: a kvartalet 2006 Yrkesområde Omfattar: Kontor/Administration Administrativa stödtjänster t.ex. sekreterare, assistenter, receptionister och personalfunktioner. Ekonomi/Finans Ekonomi-, finans- och lönefunktioner. T.ex. ekonomichefer, assistenter, löneadministratörer, controllers, bank- /finanspersonal, redovisning och inköpare. Teknik Ingenjörer, kvalitetskontrollanter, konstruktörer, kemister, lab.tekniker. IT IT/datafunktioner t.ex. nätverkstekniker, PCsupport, helpdeskpersonal, system-, databasoch webbadministratörer och utvecklare. Sjukvård Läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, läkarsekreterare, mottagningspersonal och övrig omsorgspersonal. Lager/Industri Lagerpersonal, chaufförer, truckförare, verkstadsarbetare, montörer, byggnadsarbetare, övrig tillverkningsindustri. Försäljning/Marknadsföring Marknadsföring och försäljning, butikspersonal (säljpersonal), butikskontrollanter, mässvärdar/värdinnor, webbredaktörer, utesäljare m.m. Telefoni/Callcenter Telefonister, personal som erbjuder service per telefon, kundsupport/kundtjänst, besöksbokare, ordermottagare och marknadsundersökare. Övrigt T.ex. bevakning, städ och pedagogik. Maria Johansson 26

27 Appendix IV Nedan följer en lista över de yrkesgrupper som representerar löneutvecklingen för yrkesområdet i fråga: Försäljning/Marknadsföring = försäljare, detaljhandel, demonstratör Ekonomi/Finans = företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Kontor/Administration = kontorssekreterare, dataregistrerare Tekniker = ingenjörer, tekniker Sjukvård = vård- och omsorgspersonal Övrigt/Pedagogik = medelvärde av olika typer av lärares genomsnittliga månadslön 7 Lager/Industri = medelvärde av olika typer av lagerarbetare- och industriarbetares genomsnittliga månadslön 8 IT = datatekniker och dataoperatörer Telefoni/Callcenter = kundinformatörer Yrkesområdet övrigt innefattar bland annat pedagogik och jag har valt att jämföra utvecklingen av detta yrkesområde med den genomsnittliga månadslöneutvecklingen för olika typer av lärare inom privat sektor. En del år har yrkesområdet sjukvård delats upp i kategorin vård läkare och vård övrigt och i dessa fall har jag tagit den sammanlagda omsättningen av de två för att få en mer enhetlig undersökning. I de sektorer som jag har använt mig av ett medelvärde av genomsnittslönen har jag kontrollerat att utvecklingen för de olika yrkena har legat i ungefär samma löneintervall. Anledningen till att jag inte har tagit ett genomsnitt av månadslönen för sjukvårdssektorn beror på att det är för stor lönespridning mellan en t.ex. en läkare och en undersköterska och resultatet skulle då bli något missvisande. Lönerna finns bara rapporterade årsvis och för att få en kvartalsmässig utveckling har följande formel använts: 7 Medelvärde av genomsnittlig månadslön för gymnasielärare, grundskolelärare, speciallärare, förskolelärare och andra fritidspedagoger, andra pedagoger med specialistkompetens samt andra lärare och instruktörer. 8 Medelvärde av genomsnittlig månadslön för byggnads- och anläggningsarbetare, maskin och motorreparatör, montörer, fordonsförare, godshanterare och expressbud. Maria Johansson 27

28 Lön år 2000*(1 + kvartal(nr) * (%- utveckling( ) /4)) Jag antar att den procentuella löneutvecklingen fördelas jämnt över de fyra kvartalen. Eftersom det ännu inte finns statistik över 2006 års löneutveckling går det inte med ovanstående formel att räkna ut det sista kvartalet år Därmed tappas 9 observationer. Maria Johansson 28