Bemanningsbranschen. en kvantitativ studie av dess utveckling i Sverige

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bemanningsbranschen. en kvantitativ studie av dess utveckling i Sverige"

Transkript

1 Ekonomihögskolan Institutionen för Nationalekonomi och Statistik Magisteruppsats NAD 395 VT-2006 Bemanningsbranschen en kvantitativ studie av dess utveckling i Sverige Författare: Maria Johansson Handledare: Håkan Locking Examinator: Dominique Anxo

2 Sammanfattning Bemanningsbranschen har sedan avregleringen av den offentliga arbetsförmedlingens monopol 1993 ökat sin omsättning avsevärt. Den har kommit att spela en liten men för många en viktig roll på den svenska arbetsmarknaden då den tillgodoser det behov som en alltmer globaliserad och konkurrenskraftig marknad kräver. Men vad kan, utöver avregleringen och en arbetsmarknad i förändring, förklara omsättningens utveckling? Syftet är att se om arbetsmarknadsläget påverkar storleken på bemanningsföretagen. Då det inte finns data på volymen så har den totala omsättningen i branschen använts. Vid kontroll för löneutvecklingen inom yrkena så mäts då volymeffekten indirekt. Olika konjunkturberoende och strukturella variabler har använts men inga samband kunde påvisas vid estimering med minsta kvadratmetoden. Efter transformation av variablerna till att mäta den procentuella förändringen kunde ett samband på kort sikt fram fås fram. Det visade sig att två variabler som kontrollerade för antalet sjukskrivningar har inverkan på branschens utveckling. De visar dock ett motsatt samband. Den ena med en kortare sjukskrivningsperiod har en positiv inverkan på omsättningen och den andra längre sjukskrivningen har en negativ inverkan. Det negativa sambandet kan förklaras med att företagen väljer att anställa fast personal när de befinner sig i denna situation. Även den totala arbetslösheten och kvinnoarbetslösheten under perioden visade ett kortsiktigt negativt samband med omsättningens procentuella utveckling. Detta kan förklaras med att vårdsektorn slogs ut mellan och bemanningsbranschen förlorade många medarbetare. Att undersöka vad som kan förklara bemanningsföretagens utveckling är en komplex uppgift och resultaten av denna studie visar att det främst är strukturella variabler och andra omständigheter som kan göra det. För att fortsätta sin positiva utveckling krävs att de tar itu med vissa problem som t.ex. utbildning för de anställda samt att de fortsätter att jobba på att etablera sig som ett viktigt komplement på den svenska arbetsmarknaden.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte Begränsning Bemanningsbranschen Anledningar till expansionen Vad fyller ett bemanningsföretag för behov på arbetsmarknaden? Organisering av bemanningsbranschen och dess funktion Löner och kollektivavtal Problem Framtiden och samarbeten Tidigare studier Empiri Metod Beskrivning av data samt av variablerna Modellbeskrivning Resultat Analys Avslutande kommentarer Referenslista Appendix I Appendix II Appendix III Appendix IV... 27

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Det man tidigare kallade personaluthyrningsföretag benämns idag bemanningsföretag och de innefattar de fyra tjänsteområdena personaluthyrning, rekrytering, entreprenad och outplacement. 1 De existerar i de flesta länder i världen men med mer eller mindre acceptans och med olika juridiska förutsättningar. I Sverige är branschen lagligt sett en relativt ny företeelse men från en historisk synvinkel existerade privata arbetsförmedlingar och personaluthyrning redan under slutet av 1800-talet. Svenska kontoristföreningen förmedlade revisions- och bokslutsarbeten till sina arbetslösa medlemmar ända fram till Från och med 1935 förbjöds privata vinstdrivande arbetsförmedlingar och därmed också personaluthyrning som ansågs vara en typ av privat arbetsförmedling för kortvariga arbeten. Dessa byråer för arbetsvilliga hotade kampen om en rättvisare arbetsmiljö eftersom byråerna erbjöd billigare arbetskraft. Man antog att en offentlig arbetsförmedling med en mera neutral ställning skulle motverka detta. Efter förbudet krävdes speciella tillstånd från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), som delades ut restriktivt, för att kunna bedriva denna typ av verksamhet, (Walter, 2005). Under 1970-talet ökade deltidsarbetet i och med att kvinnornas arbetskraftsdeltagande steg. Även studenter och äldre arbetade deltid, en ökning som för den senare gruppen kan tillskrivas delpensionen som infördes Antalet tillfälliga anställningar har också ökat de senaste årtiondena, (Andersson & Wadensjö, 2003) och under början av 1990-talet ledde detta ökade behov till att processen med att avreglera den offentliga arbetsförmedlingens monopol inleddes. ILO-konvention 2 nr 96 om förbud mot en avgiftskrävande arbetsförmedling sades upp och från och med den 1 juli 1993 blev det tillåtet med privata arbetsförmedlingar och även med personaluthyrningsföretag, dock med vissa kvarstående regler. 3 Avregleringen skulle ha en kostnadsbesparande effekt bl.a. för AMS och också resultera i en effektivare arbetsmarknad. Bemanningsföretagen har under de senaste åren expanderat kraftigt och de har kunnat växa sig starka eftersom de specialiserat sig på att erbjuda just den flexibilitet som en alltmer globaliserad marknad efterfrågar. De strävar efter att leverera kompetent personal vid 1 Se appendix I för definition av varje tjänsteområde 2 International Labour Organization 3 Lag (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft, 4, 6, se appendix II Maria Johansson 4

5 rätt tidpunkt samt att bli ett accepterat komplement på den svenska arbetsmarknaden. År 2005 stod bemanningsföretagen för nästan 1 procent av den svenska sysselsättningen. Diagrammen nedan visar hur omsättningen för hela branschen har utvecklats sedan 2001 samt antal sysselsatta sedan avregleringen. Omsättning går stadigt uppåt men antalet sysselsatta har minskat något det senaste året. En av orsakerna till detta kan vara att omsättningen för de sektorer som kräver högre utbildning har ökat, dvs. företagen har i större utsträckning använt sig av specialiserad arbetskraft. Vidare kan det vara så att de redan anställdas kontrakt har förlängts och därmed har man inte anställt i samma utsträckning som tidigare år. Det är även ett stort hopp från år 2002 till 2003, från till sysselsatta. Detta kan förklaras med att det politiska beslut, som i princip slog ut all bemanning inom vårdsektorn, saknades. Branschen hade också tecknat ett kollektivavtal som gav kraftigt ökade kostnader, vilket bidrog till att ett antal företag slogs ut, (Kendel, Almega). 4 Omsättning (mkr) (1) 2001(3) 2002(1) 2002(3) 2003(1) 2003(3) 2004(1) 2004(3) 2005(1) 2005(3) År (kvartal) Figur 1 visar omsättningens utveckling sedan Diagrammet visar tydligt en positiv utveckling. (Källa: egna beräkningar från statistik hämtad från Bemanningsföretagen) 4 Kommentar av Magnus Kendel, förhandlare/rådgivare, Almega Maria Johansson 5

6 Antal År Figur 2 visar antalet sysselsatta i bemanningsbranschen sedan avregleringen.(källa:bemanningsföretagen) Nedan följer problemformuleringen och syftet med studien samt begränsningar som ansetts vara nödvändiga och omständigheter som måste accepteras. I avsnitt två beskrivs branschen, de behov som den uppfyller, arbetssätt, lönesättning, problem och framtid. Kapitel tre tar upp föregående studier som gjorts i Sverige. Efter det kommer empirin med beskrivning av metoden, data och modeller. Sista delen av studien innehåller resultat av skattningarna, analys av resultaten och en avslutande kommentar. 1.2 Problemformulering Tidigare studier hävdar att utvecklingen av bemanningsbranschen delvis beror på avregleringen och på att behovet av snabba lösningar vid ökad efterfrågan ökat. Av figur 1 och figur 2 ovan kan man utläsa att omsättningen har ökat medan antalet sysselsatta har minskat. Antalet sysselsatta följer konjunkturen med en topp år 2000 men vad kan egentligen förklara omsättningens utveckling? Följer den också konjunkturen? Finns det några konjunkturberoende variabler eller andra strukturella variabler som kan förklara detta? Bransch och arbetsgivarorganisationen, Almega menar att branschen ligger lite före konjunktursvängarna. Vid nedgång för kundföretagen så dras de externa kostnaderna ner och när det går bra för företagen så hyrs arbetskraft in för att klara av en ökning av produktionen, (Almega, 2005). Stämmer verkligen denna procykliska utveckling? Maria Johansson 6

7 1.3 Syfte Jag vill med denna studie se om det kan finnas andra tänkbara förklaringar till omsättningens utveckling, utöver det som nämnts i bakgrunden. Min frågeställning lyder: Kan konjunkturförändringar och/eller strukturella förändringar förklara den positiva omsättningsutvecklingen av bemanningsbranschen under i Sverige? 1.4 Begränsning Den statistik som jag använder för att beräkna omsättningen är hämtad från Almega. Eftersom inte alla verksamma bemanningsföretag är medlemmar i Almega 5 kommer studien därför att vara något begränsad men ändå antas generellt gälla för bemanningsbranschens utveckling i Sverige. Även det faktum att studien endast ser till åren kan bidra till att resultaten blir något osäkra. 2 Bemanningsbranschen 2.1 Anledningar till expansionen Självklart, som tidigare har nämnts, har branschen kunnat växa som den gjort under det senaste årtiondet dels beroende av avregleringen av det offentliga monopolet men också av de strukturella förändringar som har ägt rum på arbetsmarknaden. Under 1980-och 1990-talet stagnerade den offentliga sektorn och lämnade plats för den alltmer växande industri- och tjänstesektorn. Det blev allt vanligare att företagen, för att effektivisera samt att minska kostnader, koncentrerade sig på sina kärnverksamheter och lät bemanningsföretagen ta hand om arbetsuppgifter utanför dessa, så kallad outsourcing av delar eller hela avdelningar. Marknaden krävde och kräver än idag snabba leveranser och kundspecifika orders vilket i sin tur tar sig uttryck i nya anställningsformer. Bemanningsföretagen organiserar och underlättar förmedlandet av tillfällig arbetskraft och uppfyller därigenom företagens ökade krav på flexibilitet, (SOU 1997:58). Även det ökade användandet av Internet vilket håller ner sök och rekryteringskostnader för alla inblandade parter och anses vara en viktig förklaring till expansionen. Vidare har det sedan avregleringen blivit möjligt för bemanningsföretagen att profilera sig bättre på arbetsmarknaden och skapa sig ett namn. Att marknadsföra sig är 5 Man räknar med 500 bemanningsföretag i Sverige som har 10 eller fler anställda, Statistik från Bemanningsföretagen. Maria Johansson 7

8 kostsamt men investeringen betalar sig eftersom en sådan satsning betraktas som en seriös handling av kundföretagen och deras fackföreningar. Ett förbättrat rykte och erkännande sprider sig som ringar på vattnet och lockar till sig flera kompetenta medarbetare, (Neugart & Storrie, 2002). 2.2 Vad fyller ett bemanningsföretag för behov på arbetsmarknaden? Man har funnit att den största anledningen till varför man hyr in arbetskraft är att ersätta frånvarande personal. Effektivitet och kostnadsbesparingar har lett till att dagens företag skär ner på arbetsstyrkan och arbetar efter en miniminivå. Det finns därför inget utrymme att hantera en kortvarig frånvaro med den ordinarie arbetsstyrkan. Man hyr även in för att klara av en säsongsberoende eller tillfällig ökad efterfrågan. I den privata sektorn använder man inhyrd personal som en slags buffert för kommande tider och inom offentlig hälso- och sjukvård anlitas bemanningsföretag därför att man har svårt att rekrytera, (Håkansson & Isidorsson, 2004). Utöver dessa anledningar anlitas bemanningsföretag för att de just är bättre på att hitta kompetent personal. Regleringen av branschen har lett till att de i större utsträckning kan syssla med matchningsprocesser och med tiden kunnat lära sig av sina misslyckanden. Matchning är kostsamt och tidskrävande och överlåts av allt fler företag till bemanningsföretagen. De arbetar nära sina kundföretag och vet vad som behövs för att fungera så effektivt som möjligt på arbetsmarknaden, (Neugart & Storrie, 2002). Denna screening av anställda används av företagen som en slags provanställning av tänkbar framtida personal. Små företag, som av ekonomiska skäl inte kan erbjuda mer stabila anställningar, använder sig av inhyrd personal vid tillfälliga projekt som kräver specialistkunskap, (Andersson & Wadensjö, 2004). 2.3 Organisering av bemanningsbranschen och dess funktion 1967 bildades Svenska Personaluthyrnings- och Rekryteringsförbundet, (SPUR) men sedan 2003 tillhör de nära 400 medlemsföretagen Bemanningsföretagen som är en bransch- och arbetsgivarorganisation som ingår i Almega och svenskt Näringsliv. Av de fyra tjänsteområdena är det uthyrning som står för den största delen, se figur 3, och uthyrning definieras i den svenska lagstiftningen som ett rättsförhållande mellan en beställare och en arbetsgivares som innebär att arbetsgivaren mot ersättning ställer arbetstagare till beställarens förfogande för att utföra arbete som hör till beställarens verksamhet, (2 lag 1993:440). Maria Johansson 8

9 Entreprenad 16% Rekrytering 4% Uthyrning 79% Outplacement 1% Figur 3 visar hur stor varje tjänsteområdes andel är av den totala omsättningen, första kvartalet (Källa: Bemanningsföretagen, 2006:1) Bland medlemsföretagen finns Manpower, Adecco, Proffice och Poolia som tillsammans står för den större delen av omsättningen (c:a 78 %). Det första kvartalet år 2006 stod Manpower för 44,65 % följt av Adecco (13,84 %), Proffice (13,45 %) och sist Poolia (6,19 %), (Almega, ). Som medlem i Bemanningsföretagen får man hjälp med att tillämpa miljölagar, information om eventuella förändringar i slutna kollektivavtal, rådgivning över telefon gällande personalfrågor och arbetsrätt, (Almega, 2004). Man kan även som medlem ansöka om att bli ett auktoriserat bemanningsföretag. För att vara berättigad till att söka auktorisation måste dock företaget i fråga ha bedrivit aktiv bemanningsverksamhet de senaste 12 månaderna och ledningen måste anses seriös och kunnig. Auktorisationen fungerar som en garanti för företagen som utnyttjar deras verksamhet att det är ett skötsamt företag de har att göra med och att de följer de kollektivavtal och etiska regler som ingåtts, (Andersson & Wadensjö, 2004). Grunden för bemanningsverksamheten är att erbjuda kompetent personal när företagens som mest behöver det för att kunna verka så effektivt som möjligt, (Almega, 2006). 2.4 Löner och kollektivavtal Idag täcks praktiskt taget hela branschen av kollektivavtal som reglerar en rad olika förmåner och garanterar en viss inkomst, (Storrie, 2003). Bemanningsföretagen har avtal med Handelstjänstemannaförbundet (HTF), Akademikerförbunden inom SACO och 16 LOförbund. Det finns även kollektivavtal för vård och skola. Vad gäller anställningsformerna så har de samma kontrakt som andra privata företag dvs. man kan vara anställd tills vidare eller för en viss tid. Avtal mellan Bemanningsföretagen, HTF och Akademikerförbunden har slutits beträffande tjänstemännens löner och gäller sedan 1 maj, Avtalet berör medarbetare och innebär att de ambulerande tjänstemännen är garanterade en månadslön för Maria Johansson 9

10 133 timmar och om de arbetar mer än så får de en särskild prestationslön för dessa timmar. Efter 18 månaders sammanhängande anställning erhålls en månadslön motsvarande 150 timmar. För arbetare har avtal mellan LO och Bemanningsföretagen träffats som innebär att kundföretaget bestämmer lönen och denna är densamma som för de anställda på kundföretaget som utför ett liknande arbete, (Almega, 2006). Garantilönen i detta fall är 90 % av genomsnittsförtjänsten (tidlön utan övertid och ersättning för obekväm tid) under de senaste 3 månaderna, (LO, 2006). 2.5 Problem Bemanningsbranschen är för sin framtida utveckling delvis beroende av politiska ställningstaganden och beslut. Branschen utvecklas ständigt och håller fortfarande på att stärka sig som ett viktigt komplement på den svenska arbetsmarknaden. Detta leder givetvis till att branschen stöter på problem vilket i sin tur kan vara orsaken till att branschen inte har ökat så som den kanske skulle ha gjort. Problemen kräver vidare analys och utredning. Branschen kännetecknas av ett överskott av arbetskraft men inte tillräckligt med arbetstillfällen så att alla kan arbeta heltid. Under 90-talet upptäckte man att vissa bemanningsföretag trots detta sökte personal fastän de redan anställda inte blev erbjudna full sysselsättning. Företagen visste ju att de fick arbetslöshetsförsäkring i vilket fall och det var ju bara bra att ha fler arbetare att välja mellan, (SOU 1997:58). Man misstänkte att bemanningsföretagen utnyttjade arbetslöshetsförsäkringen som en slags subventionering vid tider då de inte hade några arbeten att erbjuda, (Ds 2003:27). Därför togs det i februari 1996 ett beslut av AMS om att anställda i ett bemanningsföretag som ofrivilligt arbetar deltid (eftersom de inte blir erbjudna tillräckligt med timmar) inte har rätt till arbetslöshetsersättning på deltid. För att få en ersättning måste arbetstiden fastslås och om personen i fråga verkligen vill ha ett heltidsarbete måste framgå tydligt. Detta är särskilt svårt att bedöma i ett bemanningsföretag eftersom en person som arbetar deltid antas stå till företagets förfogande på heltid, (Andersson & Wadensjö, 2003). Trots argumentation kan beslutet uppfattas orättvist eftersom arbetslöshetsförsäkringen finansieras av skatter som även de deltidsarbetande betalar men som de sedan inte får ta del av, (Andersson & Wadensjö, 2003). Ett annat problem är de företag som inte är auktoriserade och som hyr ut personal från de nya EU-medlemmarna i öst. Sveriges riksdag beslöt att inte införa några övergångsregler för de nya medlemmarna och det är därför fullt lagligt för dem att arbeta i Sverige. Detta får en Maria Johansson 10

11 effekt för de redan etablerade bemanningsföretagen och kan, om det utnyttjas i stor omfattning, leda till att lönerna pressas nedåt, (Andersson & Wadensjö, 2004). Man har funnit att de anställda i bemanningsföretagen inte har samma tillgång till utveckling i arbetet i form av kurser och liknande som de övriga anställda på kundföretaget. Kundföretagen satsar inte personer om de vet att de kommer att använda sina förvärvade kunskaper i andra sammanhang. Utvecklingen av de anställda sköts därför av bemanningsföretaget självt och är mer av det generella slaget som de vet att de kan få avkastning på genom flera uthyrningar, (Storrie, 2002). De större företagen som Manpower och Proffice bedriver utbildning i alla områden som de verkar i. Utbildningen lovordas på fackligt håll men bedrivs ofta på obetald kvällstid, något som kanske inte alla är så pigga på, (SOU 1997:58). 2.6 Framtiden och samarbeten Bemanningsföretagen har som mål att bli ett viktigt komplement till arbetsförmedlingen. Det nya arbetsmarknadspolitiska programmet Akademikerjobb är ett tecken på att de är på god väg. Programmet innebär ett samarbete mellan arbetsförmedlingen och olika bemanningsföretag. Tanken är att akademiker med en utbildning motsvarande minst 120 poäng och som varit inskrivna som arbetslösa i sex månader ska få en chans att arbeta med relevanta uppgifter som rör deras utbildning. Bemanningsföretagen erbjuds ett stödbelopp om kronor per månad för att anställa en arbetslös akademiker och detta kan betalas ut under sex månader. Kundföretaget ska få del av subventionen alternativt ska villkoren vara utformade så att det gynnar de hyrande företagen. De arbetslösa akademikerna hyrs ut av bemanningsföretagen främst till små och medelstora företag som därigenom får ta del av de utbildades kunskaper utan att behöva ta ett fullt arbetsgivaransvar från start. För akademikerna fungerar programmet som en möjlighet att bredda sitt kontaktnät och etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, (AMS, 2006). Den senaste kvartalsrapporten från Bemanningsföretagen visar en fortsatt stadig utveckling, en omsättningsökning på 26 % jämfört med samma kvartal år Branschen har för det nionde kvartalet i rad kunnat visa en ökning jämfört med samma kvartal föregående år. Detta indikerar att bemanningsföretagen är att betrakta som en viktig resurs på den svenska arbetsmarkanden och en fortsatt positiv utveckling är trolig, då de börjar bli accepterade som vanliga tjänsteföretag. Målet för bemanningsföretagens medlemmar är att stå för 3 % av den Maria Johansson 11

12 svenska sysselsättningen inom 5 år. För att nå detta krävs en fortsatt utåtriktad marknadsföring samt att etablera sig inom flera områden. Branschen utvecklas ständigt och flera företag försöker skilja ut sig från mängden genom att t.ex. utveckla specialiserade tjänster för högutbildade, (Almega, 2006). 3 Tidigare studier Eftersom branschen nyligen legaliserades i Sverige har få studier gjorts och statistiken som har förts kan diskuteras. För att ta reda på branschens omfattning kan man till en början ställa sig frågan vilka företag som är att betrakta som bemanningsföretag? Utöver de som är medlemmar i Almega finns det företag som bedriver denna typ av verksamhet men som inte betraktar sig som bemanningsföretag. Exempel på detta är Lernia. Det går heller inte i statistiken att skilja ut vilka som arbetar som uthyrda och vilka som ansvarar för den administrativa delen eller arbetar som rekryterare på bemanningsföretagen. En total kartläggning av branschen är därmed svår. I årsredovisningarna från SPUR räknas omsättningen upp med 20 % för att täcka de som inte är medlemmar i Bemanningsföretagen. Pernilla Andersson och Eskil Wadensjö har i sin rapport Hur fungerar bemanningsbranschen? rätat ut en hel del frågetecken kring branschen. De konstruerade ett eget datamaterial över arbetsställen och anställda i branschen som de använt i flera studier beträffande bemanningbranschen. De fann att bemanningsföretagen erbjuder en möjlighet att kombinera ihop flera deltidsarbeten till heltid. De moderna företagen måste snabbt kunna anpassa sig till förändringar i efterfrågan och därför ses tillfällig inhyrning som en bättre lösning än att själva anställa. Det är kostsamt att anlita ett bemanningsföretag men vid dessa snabba förändringar och oväntade orderbeställningar kan det vara att föredra då företagen slipper uppsägningskostnader vid eventuella konjunkturnedgångar. Det är också tidsbesparande eftersom bemanningsföretagen redan tagit hand om rekryteringsprocessen och garanterar att personalen har den kunskap som krävs och om de gör en missbedömning så finns det snabbt en annan på plats. Företagen är därför försäkrade om att de har personal och i personalkostnaderna ingår alla eventuella kostnader som en fast anställning innebär. Orsakerna till varför man beslutar sig för att arbeta i ett bemanningsföretag kan vara utbudsbestämt, dvs. individen föredrar att arbeta i denna omväxlande bransch och skaffar sig erfarenheter som kan vara värdefulla i framtiden. Det kan ses som en chans att visa upp sig Maria Johansson 12

13 för framtida arbetsgivare, få ett konkurrenskraftigt CV och skaffa sig ett kontaktnät. Det kan å andra sidan, ur arbetstagarnas synvinkel, även vara efterfrågebestämt dvs. de kan kanske av någon anledning inte få ett fast arbete på den reguljära arbetsmarknaden och om de fått chansen hade de valt att inte arbeta genom ett bemanningsföretag, (Andersson & Wadensjö, 2003). Samma författare kunde även i sin studie Vem arbetar i bemanningsbranschen? fastslå att det främst är ogifta, kvinnor, ungdomar, storstadsbor och invandrare som arbetar som uthyrd personal samt att deras genomsnittsutbildning är gymnasieutbildning längre än 2 år, (Andersson & Wadensjö, 2002). 4 Empiri 4.1 Metod Med hjälp av minsta kvadratmetoden kommer två modeller som kan förklara bemanningsföretagens utveckling i Sverige skattas och utifrån dessa kommer resultaten att analyseras med vetskap om hur branschen fungerar. Eftersom det inte finns tillräckligt med observationer över sysselsättningens utveckling, som annars hade kunnat säga något om branschens framgång, kommer omsättningen att vara den beroende variabeln. Vinstmarginalen antas vara konstant inom varje sektor, (vinstmarginalen täcker de fasta kostnaderna och vinsten för företaget). Med detta antagande kan relationen mellan priser och marginalkostnader sättas konstant och därmed betraktas lönekostnaderna proportionellt mot omsättningen. Givet antagandet om ett 1:1 förhållande mellan dessa variabler så kommer det att vid kontroll för lönekostnadsutveckling visa variationer i sysselsättningen. Detta är givetvis inte en perfekt lösning men under omständigheterna och med antagandet så kommer skattningarna förhoppningsvis visa ett resultat som ligger nära verkligheten. Den reala lönekostnadsutvecklingen i de olika yrkesområdena som bemanningsföretagen verkar i kommer alltså att testas som trolig förklaringsvariabel. Eftersom denna variabel är sektorspecifik kommer lönekostnadsutvecklingen i varje sektor att kontrolleras mot omsättningen för motsvarande sektor. Modellen kommer därför att vara utformad som en crossection-timeserie och de andra ej sektorspecifika variablerna kommer upprepande att kontrolleras mot varje sektor. Andra konjunkturberoende variabler så som arbetslöshet, vakanser och BNP kommer att studeras och vad gäller de strukturella variablerna så kommer långtidssjukskrivna och antal tidsbegränsat anställda att undersökas. Maria Johansson 13

14 4.2 Beskrivning av data samt av variablerna Omsättningsstatistiken är hämtade från SPUR ( ) och Bemanningsföretagen ( ). Omsättningen är rapporterad kvartalsvis och är uppdelad på de fyra verksamhetsområdena uthyrning, rekrytering, entreprenad och outplacement och efter yrkesområde. Yrkesområdena är följande; försäljning/marknadsföring, telefoni/callcenter, ekonomi/finans, IT, kontor/administration, lager/industri, sjukvård, teknik och övrigt. Variabeln omsättning består av summan av varje yrkesområdes verksamhet. För att kunna förklara bemanningsbranschens utveckling i Sverige har de tänkbara kontrollvariablernas utveckling som har kartlagts av Statistiska Centralbyrån (SCB), Arbetsmarknadsstyrelsen och Riksförsäkringsverket för motsvarande tidsperiod letats upp. Den sektorspecifika lönekostnadsvariabeln I SCB finns löneutveckling för de flesta yrken och så långt som det har varit möjligt har något/några av de yrken som finns representerade i de olika yrkesområdena valts ut, (se Appendix III och IV för en närmare beskrivning av tillvägagångssättet och antaganden). I lönekostnadsvariabeln ingår arbetsgivaravgifter för tjänstemän och variabeln är beräknad som logaritmen av lönekostnaden. Variabeln är intressant därför att bemanningsföretagens intäkter består just av lönekostnader och det överskott i form av vinst som företaget lägger på för sina förmedlande tjänster. En reell ökning av lönen borde därför ha en positiv effekt på branschens omsättning Försäljning Ekonomi/finans Kontor/administration Kronor Teknik Sjukvård Pedagogik Lager/industri (1:a) 2001(3:e) 2002(1:a) 2002(3:e) 2003(1:a) 2003(3:e) 2004(1:a) 2004(3:e) 2005(1:a) 2005(3:e) IT Telefoni/callcenter År (kvartal) Figur 4 visar lönekostnadsutvecklingen för de olika sektorerna som branschen är verksam i. Källa: Lönestatistik från SCB och arbetsgivaravgifter från Svenskt Näringsliv. Maria Johansson 14

15 Motivering och kommentarer till övriga variabler Tre variabler kommer att kontrollera arbetslöshetens inverkan på omsättningen, kvinnoarbetslöshet, ungdomsarbetslöshet och den totala arbetslösheten. Samtliga är beräknade som andelar av arbetskraften och ungdomsarbetslösheten gäller för åldrarna 16-24år. Det faktum att det oftast är kvinnor och ungdomar som arbetar i branschen gör att dessa variabler är intressanta att kontrollera. Variablerna kan, beroende av vad som lett fram till dem, ha olika inverkan på omsättningen. Arbetslöshet till följd av en lågkonjunktur borde ha en negativ inverkan på omsättningen då en lågkonjunktur innebär nedskärningar. En arbetslöshet som uppkommit av strukturella skäl kan däremot både ha en positiv alternativt en negativ inverkan på bemanningsbranschens utveckling beroende av vilken sektor och yrkesgrupp det drabbar. Om branschen är särskilt stor i en sektor kan omstruktureringar i form av att arbetare blir utan jobb slå ut denna sektor. Om däremot branschen etablerar sig på ett nytt område, så attraherar det en viss typ av människor. Tidigare studier visar att det främst är ungdomar och kvinnor som arbetar i branschen och därför borde en ökning av arbetslösheten för dessa grupper ha en negativ påverkan på bemanningsbranschens utveckling. BNP visar om den är signifikant, det självklara förhållandet att framgångar och välstånd påverkar omsättningen positivt eftersom fler kan anställas. Korttidsanställda kommer att undersökas eftersom det är en bransch för tillfälligt anställda och arbete efter uppdrag. En ökning av de korttidsanställda antas ha en positiv inverkan på branschens omsättning. Antalet långtidssjukskrivna har ökat under undersökningsperioden fram till 2004 för att därefter minska något. Detta kan antas ha inverkan på antalet visstidsanställda eftersom deras platser måste ersättas av tillfällig personal, dvs. en ökning av antalet sjukskrivna borde leda till att bemanningsföretagen omsättning ökar. Variabeln vakanser är uttryckt som andel av antalet sysselsatta och gäller endast för privat sektor. 6 Variabeln borde visa ett positivt samband då fler lediga platser i en ekonomi leder till fler anställda vilket är detsamma som fler betalningar för förmedlande tjänster. 6 Statistik avseende offentlig sektor hittades inte på SCB:s hemsida Maria Johansson 15

16 Variabel Minimum Maximum Medel Std. avvikelse Arbetslöshet* 0, , , , BNP (index, 2000=100) 100, , ,9028 3, Korttidsanställd** 0, , , , Kvinnoarbetslöshet* 0, , , , Lönekostnad (avrundat) 25045, , ,0 7389,8 Omsättning (avrundat, mkr) 12, Sjukskriven 90 dag>1år** 0, , , , Sjukskriven 1>2år** 0, , , , Ungdomsarbetslöshet* 0, , , , Vakans** (privat sektor) 0, , , , Tabell 1 visar minimum, maximum, medel och standardavvikelse för de ursprungliga variablerna. * = uttryckt som andel av arbetskraft. ** = uttryckt som andel av antalet sysselsatta. 4.3 Modellbeskrivning Modellen som använts är minsta kvadrat metoden som är en exponentialfunktion. Den generella modellen ser ut som följande: Y (X 1,, X n ) = α 0 + β 1 X 1 + β 2 X β n X n + ε Två modeller kommer att testas, den ena med alla tänkbara variabler som trolig förklaring och den andra med bara den speciellt framtagna lönekostnadsvariabeln för privat sektor. Omsättningen, lönekostnaden och BNP är beräknade som logaritmer. (2) ln (omsättning) = α 0 + β 1 (arbetslöshet) + β 2 ln(bnp) + β 3 ln(lönekostnad) + β 4 (korttidsanställd) + β 5 (kvinnoarbetslöshet)+β 6 (sjukskriven90 dag > 1år)+ β 7 (sjukskriven1 > 2år) + β 8 (ungdomsarbetslöshet) + β 9 (vakans) + ε (3) ln (omsättning) = α 0 + β 1 ln(lönekostnad) + ε Maria Johansson 16

17 5 Resultat Nedan i Tabell 2 och Tabell 3 visas resultaten från skattningarna av modellerna. Variabel Koefficient t-värde Std. avvikelse Konstant 11, , ,78185 Arbetslöshet -10, , ,44256 ln(bnp) -0, , , Korttidsanställda 0, , ,34775 Kvinnoarbetslöshet -9, , ,36274 ln(lönekostnad) 1, , , Sjukskriven 90 dag > 1år -24, , ,4973 Sjukskriven 1 år > 2år -6, , ,2278 Vakanser -17, , ,4740 Ungdomsarbetslöshet 2, , ,69977 R 2 -värde Just, R 2 -värde DW-värde Prob(F-stat) 0, , , , Tabell 2 visar resultat för skattning av modell 1. Antal observationer =171 Variabel Koefficient t-värde Std. avvikelse Konstant 8, , , ln(lönekostnad) 1, , , R 2 -värde Just. R 2 -värde DW-värde Prob(F-stat) 0, , , , Tabell 3 visar resultat för skattning av modell 2. Antal observationer = 171 Det har vid gjorda skattningar visat sig att endast den sektorspecifika lönekostnadsvariabeln varit signifikant men ett lågt Durbin-Watson värde tyder på autokorrelation, dvs. att värdet på feltermen på något sätt är beroendet av värdet på tidigare feltermer. Detta fås i båda modellerna och därmed kan inte de skattade variablerna förklara utvecklingen i omsättningen för bemanningsföretagen. Trots kontroll för trend och dummy-variabler för varje sektor går det inte att få fram ett tillfredsställande resultat dvs. residualen är inte stationär. Det betyder att det inte finns någon långsiktig relation mellan variablerna men det hindrar inte att det på kort sikt kan finnas en relation mellan förändring i omsättning och arbetsmarknadsvariablerna Kortsiktiga samband Vid transformation av variablerna till att mäta den procentuella förändringen från föregående tidsperiod fås kortsiktiga samband fram, (se tabell 4,5 och 6). Båda sjukskrivningsvariablerna Maria Johansson 17

18 visar sig signifikanta, (tabell 4). Durbin-Watson värdet pekar på att ingen autokorrelation råder. Marginaleffekten visar att en procentuell ökning av antalet sjukskrivna från 90 dagar till 1 år har en positiv inverkan på branschen. Den andra sjukskrivningsvariabeln från 1 2 år visar däremot ett omvänt samband, en procentuell ökning av antalet långtidssjukskrivna har en negativ inverkan på omsättningsutvecklingen. Nedanstående modell kan förklara den beroende variabeln till 7,6 %. Variabel Koefficient t-värde Std. avvikelse Konstant -0, , , Lönekostnad 3, , , Sjukskriven 90dag > 1år** 28, , ,99401 Sjukskriven 1>2 år*** -61, , ,69693 R 2 -värde Just. R 2 -värde DW-värde Prob(F-stat) 0, , , , Tabell 4 visar resultat av skattning efter transformation av alla variablerna. Antal observationer = 162, **=signifikant på 5-procentsnivån,***=signifikant på 1-procentsnivån. Tabell 5 och 6 visar arbetslöshetsvariablernas negativa kortsiktiga inverkan på omsättningen. En procentuell ökning av den totala arbetslösheten och kvinnoarbetslösheten leder till en procentuell tillbakagång av omsättningen. Även dessa modeller visar låga förklaringsgrader. Variabel Koefficient t-värde Std.avvikelse Konstant 0, , , Total arbetslöshet*** -14, , , R 2 -värde Just. R 2 -värde DW-värde Prob(F-stat) 0, , , , Tabell 5 visar den totala arbetslöshetens kortsiktiga inverkan på omsättningsutvecklingen. Antal observationer = 171, ***=signifikant på 1-procentsnivån. Variabel Koefficient t-värde Std. avvikelse Konstant 0, , , Kvinnoarbetslöshet*** -8, , , R 2 -värde Just. R 2 -värde DW-värde Prob(F-stat) 0, , , , Tabell 6 visar kvinnoarbetslöshetens kortsiktiga inverkan på omsättningsutvecklingen. Antal observationer = 171, ***=signifikant på 1-procentsnivån. Av samtliga modeller har olika variationer testats och de bästa, alternativt de signifikanta har valts att visas. Maria Johansson 18

19 6 Analys Övertygelsen var under arbetets gång stor att åtminstone lönekostnadsvariabeln skulle bli signifikant och klara eventuella tester. Det tycktes självklart att variabeln skulle kunna förklara omsättningen eftersom bemanningsföretagens omsättning består just av inbetalda personalkostnader från kundföretagen (plus ett pålägg som de tar ut för sina tjänster). Med antagandet om en konstant vinstmarginal borde därför en reell lönekostnadsökning ha en positiv inverkan på utvecklingen. Marginaleffekten i de båda skattningarna visar på ett 1:1 förhållande och därmed blir omsättningen lika med antalet anställda. Den påverkas dock inte av de andra ingående variablerna och därför finns det inget långsiktigt samband mellan omsättningen och antalet sysselsatta. Att det visade sig att det inte fanns det kan bl.a. bero på variabelns utformande. Då endast ett eller ett fåtal yrkes lönekostnadsutveckling antogs representera lönekostnadsutvecklingen för hela yrkesområdet, har detta med största sannolikhet en inverkan på resultatet. Det ingår givetvis fler yrkesgrupper i yrkesområdet och vid en kontroll för alla skulle det säkert ge ett positivt resultat. Även det faktum att endast tjänstemännen inom privat sektor har studerats kan ha med resultatet att göra. Trots att kundföretagen oftast finns inom privat sektor har den offentliga sjukvården använt sig av inhyrd arbetskraft i stor omfattning. Detta kan också ha bidragit till missvisande resultat. Utöver ovanstående förklaringar så står nog själva datamaterialet från Almega för en del av förklaringen till att lönekostnadsvariabeln inte kunde förklara omsättningsutvecklingen. Yrkesgrupperna i de olika yrkesområdena har genom åren förändrats och bytts ut. T.ex. så har sjukvården rapporterat för sig självt för att året efter rapporteras tillsammans med gruppen övrig som innefattar städ, bevakning och liknande. Detta har lett till att antaganden har fått göras som kan ha lett till felaktigheter. I modellerna med de procentuella förändringarna visar det sig att de båda sjukskrivningsvariablerna var signifikanta samt att två av arbetslöshetsvariablerna var för sig visade ett kortsiktigt samband. I modellen med antalet sjukskrivna visade dock marginaleffekterna motsatta samband. En procentuell ökning av antalet sjukskrivna 90 dagar till 1 år har en positiv inverkan på branschens procentuella utveckling medan en ökning av antalet sjukskrivna 1 2år bidrar till en negativ procentuell utveckling av branschen. Detta är ett tillfredsställande resultat som verkar rimligt då fler sjukskriver sig så måste deras platser fyllas. Det är som sagt billigare i längden att hyra in arbetskraft eftersom en fast anställning innebär fler externa utgifter för företagen. Att den längre sjukskrivningsvariabeln har en Maria Johansson 19

20 negativ inverkan på omsättningen kan förklaras med att de sjukskrivna tidigare tillhörde den andra sjukskrivningsgruppen och att de har varit sjukskrivna längre än ett år tyder på en allvarligare bakomliggande orsak. En trolig förklaring till det negativa sambandet kan vara att företagen anställer fast personal istället för att använda bemanningsföretag. Man bör dock komma ihåg att resultaten gäller kortsiktiga samband. Sambanden kan likväl förklaras av tillfälligheter på arbetsmarknaden. Den totala arbetslösheten och kvinnoarbetslösheten visade vid kontroll var för sig ha en kortsiktig negativ inverkan på den procentuella utvecklingen. Med detta menas att om arbetslösheten för de båda ökar (procentuellt) så går omsättningen tillbaka. Detta borde stämma med tanke på det som tidigare nämnts om de politiska beslut som fattades och de kollektivavtal som bidrog till kraftigt ökade kostnader, slog ut stora delar av vårdsektorn. Kvinnorna som är överrepresenterade i denna bransch blev arbetslösa till följd av detta vilket också påverkar den totala arbetslösheten på kort sikt. Att övriga konjunkturberoende variablerna som BNP och antal vakanser inte var signifikanta kan förklaras med att BNP är ett så stort mått som innefattar så mycket som kanske inte direkt har med branschens utveckling att göra. En mer sektorspecifik produktionsvariabel hade kanske varit att föredra för att undersöka om eventuella uppgångar i respektive industrier och sektorer har någon inverkan på antalet anställda. Det är förvånande att inte antalet vakanser visat sig signifikant och den enda tänkbara anledningen till det är att endast privat sektor undersöktes. Eftersom inte någon konjunkturberoende variabel hade någon långsiktig inverkan så stämmer det att bemanningsbranschen inte ligger i fas med konjunkturen. Detta verkar troligt även med tanke på dagens kostnadseffektivitet. Bemanningsbranschen drabbas innan en nedgång eftersom företagen gör sig av med onödiga externa kostnader och ökar i omsättning när det går bra för kundföretagen eftersom de hyr in för att klara av kommande uppgång i produktionen. Avslutningsvis, de låga förklaringsgraderna av modellerna tyder dock på att det finns andra variabler och omständigheter som kan förklara utvecklingen på ett bättre sätt. Det går heller Maria Johansson 20

21 inte lita till fullo på modellerna som visar de kortsiktiga sambanden då det är svårare och se vad som kan ha varit orsaken till eventuella förändringar på kort sikt. 7 Avslutande kommentarer Att utforska vad som kan förklara bemanningsbranschens utveckling är en komplex uppgift och hänsyn måste bl.a. tas till dess natur, ställning, behov och acceptans på arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats var att se om lönekostnadsutvecklingen och/eller andra konjunkturberoende och strukturella variabler kunde förklara den positiva omsättningsutvecklingen som branschen har haft under de senaste fem åren. Resultaten på kort sikt visar att procentuella förändringar i antalet sjukskrivna påverkar branschen på både ett positivt och negativt sätt samt att den totala arbetslösheten och kvinnoarbetslösheten hade en negativ inverkan på branschens utveckling. Det faktum att ingen av de konjunkturberoende variablerna hade någon långsiktig inverkan på omsättningen betyder att det främst är de strukturella variablerna samt andra omständigheter som är viktiga för branschens framgång. Som tidigare nämnts är branschen beroende av politiska beslut. Problemet med att de som arbetar deltid inte får del av arbetslöshetsersättningen borde utredas bättre. För arbetare som tillhör de auktoriserade företagen är det delvis löst i och med de avtalade garantilönerna men för de som är uthyrda till företag som inte täcks av kollektivavtalen kan regleringen vara ofördelaktig. Branschen bör också se över vad mer de kan göra för att utbilda sin arbetskraft. Eftersom humankapital är en färskvara är det av högsta prioritet att de anställda har rätt och får tillgång till utbildning genom sin arbetsplats. Utöver ovanstående är det viktigt för framtida utveckling att fortsätta att profilera sig som ett viktigt komplement på den svenska arbetsmarknaden. Med tanke på expansionen sedan avregleringen och att de uppfyller den flexibilitet som arbetsmarknaden efterfrågar har nog bemanningsföretagen kommit för att stanna. Maria Johansson 21

22 Referenslista Litteratur Andersson, P., Wadensjö, E., (2002), Vem arbetar i bemanningsbranschen?, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 8, nr 4 Andersson, P., Wadensjö, E., (2003), En arbetslöshetsförsäkring för alla sysselsatta?, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 9, nr 3-4 Andersson, P., Wadensjö, E., (2004), Hur fungerar bemanningsbranschen?, Rapport 2004:15, IFAU Ds 2003:27, Företags- och anställningsformer i förändring, Näringsdepartementet, Elanders Gotab AB Håkansson, K., Isidorsson, T., (2004), Hyresarbetskraft användningen av inhyrd arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 10, nr 3 SOU 1997:58, Personaluthyrning, Slutbetänkande av Kommittén för utvärdering av avregleringen av arbetsförmedlingsmonopolet, Arbetsmarknadsdepartementet Storrie, D., Neugart, M., (2002), Temporary work agencies and equilibrium unemployment, Discussion paper, ISSN Nr , Centre for European Labour Market Studies, Department of Economics, University of Göteborg Storrie, D., (2002), Temporary agency work in the European Union, European Foundation for the improvement of Living and Working Conditions Walter, L., (2005), Som hand i handske en studie av matchning i ett personaluthyrningsföretag, Bokförlaget BAS Internet Almega, Kartläggning av bemanningsbranschen, p_25_q1_2006_a.pdf, Arbetsmarknadsstyrelsen, Landsorganisationen, Datamaterial SPUR Bemanningsföretagen , 1:a kvartalet 2006 Statistiska Centralbyrån Maria Johansson 22

23 Riksförsäkringsverket Arbetsmarknadsstyrelsen Lagtext Lag (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft Maria Johansson 23

24 Appendix I Definition av varje tjänsteområde, hämtat från hämtat från Bemanningsföretagen, Bemanningsföretagens utveckling 1: a kvartalet 2006 Tjänsteområde Definition Uthyrning Med uthyrning avses verksamhet där bemanningsföretaget tillhandahåller arbetstagare för att utföra arbete i kundföretaget. En uthyrd arbetstagare får arbetsledning av kundföretaget. Entreprenad Med entreprenad avses verksamhet där bemanningsföretaget fullgör viss funktion åt kundföretaget. En arbetstagare på ett entreprenaduppdrag får arbetsledning av bemanningsföretaget. Rekrytering Med rekrytering avses verksamhet där bemanningsföretaget anvisar arbetssökande för anställning i kundföretaget. Hela eller delar av en rekryteringsprocess bestående i att söka rätt personer, intervjuer, referenstagningar och presentationer för kundföretaget av aktuell person. Outplacement Outplacement avser medverkan vid förändring i befintlig personalsammansättning hos ett kundföretag, t.ex. omplaceringar inom företaget, till andra företag och/eller förberedelser till sådan omplacering. Maria Johansson 24

25 Appendix II Lag (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft 4 Arbetsgivare som bedriver uthyrning av arbetskraft skall iaktta följande. 1. Arbetstagare får inte genom villkor i avtal eller på något annat sätt hindras att ta anställning hos beställare för vilka de utför eller utfört arbete. 2. En arbetstagare som har sagt upp sig från en anställning och tar anställning hos en arbetsgivare som hyr ut arbetskraft får inte hyras ut till sin förra arbetsgivare tidigare än sex månader efter det att anställningen hos denne upphörde. 6 Den som bedriver arbetsförmedling eller uthyrning av arbetskraft får inte begära, avtala om eller ta emot ersättning av arbetssökande eller arbetstagare för att erbjuda eller anvisa dem arbete. Maria Johansson 25

26 Appendix III Förteckning över varje yrkesområdes befattningsområde, hämtat från Bemanningsföretagen, Bemanningsföretagens utveckling 1: a kvartalet 2006 Yrkesområde Omfattar: Kontor/Administration Administrativa stödtjänster t.ex. sekreterare, assistenter, receptionister och personalfunktioner. Ekonomi/Finans Ekonomi-, finans- och lönefunktioner. T.ex. ekonomichefer, assistenter, löneadministratörer, controllers, bank- /finanspersonal, redovisning och inköpare. Teknik Ingenjörer, kvalitetskontrollanter, konstruktörer, kemister, lab.tekniker. IT IT/datafunktioner t.ex. nätverkstekniker, PCsupport, helpdeskpersonal, system-, databasoch webbadministratörer och utvecklare. Sjukvård Läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, läkarsekreterare, mottagningspersonal och övrig omsorgspersonal. Lager/Industri Lagerpersonal, chaufförer, truckförare, verkstadsarbetare, montörer, byggnadsarbetare, övrig tillverkningsindustri. Försäljning/Marknadsföring Marknadsföring och försäljning, butikspersonal (säljpersonal), butikskontrollanter, mässvärdar/värdinnor, webbredaktörer, utesäljare m.m. Telefoni/Callcenter Telefonister, personal som erbjuder service per telefon, kundsupport/kundtjänst, besöksbokare, ordermottagare och marknadsundersökare. Övrigt T.ex. bevakning, städ och pedagogik. Maria Johansson 26

27 Appendix IV Nedan följer en lista över de yrkesgrupper som representerar löneutvecklingen för yrkesområdet i fråga: Försäljning/Marknadsföring = försäljare, detaljhandel, demonstratör Ekonomi/Finans = företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Kontor/Administration = kontorssekreterare, dataregistrerare Tekniker = ingenjörer, tekniker Sjukvård = vård- och omsorgspersonal Övrigt/Pedagogik = medelvärde av olika typer av lärares genomsnittliga månadslön 7 Lager/Industri = medelvärde av olika typer av lagerarbetare- och industriarbetares genomsnittliga månadslön 8 IT = datatekniker och dataoperatörer Telefoni/Callcenter = kundinformatörer Yrkesområdet övrigt innefattar bland annat pedagogik och jag har valt att jämföra utvecklingen av detta yrkesområde med den genomsnittliga månadslöneutvecklingen för olika typer av lärare inom privat sektor. En del år har yrkesområdet sjukvård delats upp i kategorin vård läkare och vård övrigt och i dessa fall har jag tagit den sammanlagda omsättningen av de två för att få en mer enhetlig undersökning. I de sektorer som jag har använt mig av ett medelvärde av genomsnittslönen har jag kontrollerat att utvecklingen för de olika yrkena har legat i ungefär samma löneintervall. Anledningen till att jag inte har tagit ett genomsnitt av månadslönen för sjukvårdssektorn beror på att det är för stor lönespridning mellan en t.ex. en läkare och en undersköterska och resultatet skulle då bli något missvisande. Lönerna finns bara rapporterade årsvis och för att få en kvartalsmässig utveckling har följande formel använts: 7 Medelvärde av genomsnittlig månadslön för gymnasielärare, grundskolelärare, speciallärare, förskolelärare och andra fritidspedagoger, andra pedagoger med specialistkompetens samt andra lärare och instruktörer. 8 Medelvärde av genomsnittlig månadslön för byggnads- och anläggningsarbetare, maskin och motorreparatör, montörer, fordonsförare, godshanterare och expressbud. Maria Johansson 27

28 Lön år 2000*(1 + kvartal(nr) * (%- utveckling( ) /4)) Jag antar att den procentuella löneutvecklingen fördelas jämnt över de fyra kvartalen. Eftersom det ännu inte finns statistik över 2006 års löneutveckling går det inte med ovanstående formel att räkna ut det sista kvartalet år Därmed tappas 9 observationer. Maria Johansson 28

Q4 2014 BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT. Statistiken är framtagen i samarbete med

Q4 2014 BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT. Statistiken är framtagen i samarbete med Q4 2014 BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT Statistiken är framtagen i samarbete med Stabil efterfrågan av moderna HR-tjänster På grund av det osäkra ekonomiska läget kan man se en inbromsning för bemanningsbranschen

Läs mer

BEMANNINGSINDIKATORN. Statistiken är framtagen i samarbete med

BEMANNINGSINDIKATORN. Statistiken är framtagen i samarbete med BEMANNINGSINDIKATORN Statistiken är framtagen i samarbete med Q1 2014 Industribemanningen ökade med 33 procent Uthyrning av personal till tillverkning och industri ökade starkt under årets första kvartal,

Läs mer

Föredrag på NHO-Service Halvårsmöte 2009

Föredrag på NHO-Service Halvårsmöte 2009 Föredrag på NHO-Service Halvårsmöte 2009 400 företag med 60.000 anställda En del av: 8.600 företag 350.000 anställda En del av: 54.000 företag 1.500.000 anställda Bemanningsföretagens kärnuppgifter Regleringar:

Läs mer

BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT Q Statistiken är framtagen i samarbete med

BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT Q Statistiken är framtagen i samarbete med BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT Q3 2016 Statistiken är framtagen i samarbete med Bemanningsföretagen stöttar integration och kompetensförsörjning Omsättningen i bemanningsbranschen fortsatte att öka

Läs mer

Bemanningsindikatorn. 1:a kvartalet Statistiken är framtagen i samarbete med Inquiry Financial Europe AB

Bemanningsindikatorn. 1:a kvartalet Statistiken är framtagen i samarbete med Inquiry Financial Europe AB Bemanningsindikatorn 1:a kvartalet 2012 Statistiken är framtagen i samarbete med Inquiry Financial Europe AB Kundföretag minskar rekryteringar och ökar omställningar Under årets första kvartal har kunderna

Läs mer

BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT Q Statistiken är framtagen i samarbete med

BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT Q Statistiken är framtagen i samarbete med BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT Q2 2016 Statistiken är framtagen i samarbete med Ett starkt kvartal för bemanningsbranschen Bemanningsbranschen fortsätter att utvecklas starkt. Tillväxten i branschen

Läs mer

Bemanningsföretagens utveckling

Bemanningsföretagens utveckling Bemanningsföretagens utveckling Statistiken är framtagen i samarbete med AB Handelns Utredningsinstitut Är botten nådd? Även om omsättningen i bemanningsbranschen visar en minskning för hela riket med

Läs mer

BEMANNINGSFÖRETAGENS UTVECKLING STATISTIKEN ÄR FRAMTAGEN I SAMARBETE MED AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT

BEMANNINGSFÖRETAGENS UTVECKLING STATISTIKEN ÄR FRAMTAGEN I SAMARBETE MED AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT BEMANNINGSFÖRETAGENS UTVECKLING STATISTIKEN ÄR FRAMTAGEN I SAMARBETE MED AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Årsrapport Många har fått jobb bemanningsbranschen har återhämtat sig Aldrig har så många personer

Läs mer

Årsrapport Bemanningsföretagens utveckling. Statistiken är framtagen i samarbete med AB Handelns Utredningsinstitut

Årsrapport Bemanningsföretagens utveckling. Statistiken är framtagen i samarbete med AB Handelns Utredningsinstitut Årsrapport Bemanningsföretagens utveckling Statistiken är framtagen i samarbete med AB Handelns Utredningsinstitut Ett tufft år bakom sig lång återhämtning att vänta Under tappade bemanningsbranschen nästan

Läs mer

BEMANNINGSINDIKATORN. Statistiken är framtagen i samarbete med

BEMANNINGSINDIKATORN. Statistiken är framtagen i samarbete med BEMANNINGSINDIKATORN Statistiken är framtagen i samarbete med Q3 2014 Bättre matchning stärker arbetsmarknaden Bemanningsbranschens roll att hantera kundernas variationsbehov och aktivt hantera organisationsförändringar

Läs mer

BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT Q Statistiken är framtagen i samarbete med

BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT Q Statistiken är framtagen i samarbete med BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT Q1 2017 Statistiken är framtagen i samarbete med Högkonjunktur, kompetensbrist och omställningsbehov bemanningsföretagens omsättning ökar över hela landet Bemanningsföretagens

Läs mer

BEMANNINGSFÖRETAGENS UTVECKLING STATISTIKEN ÄR FRAMTAGEN I SAMARBETE MED AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT

BEMANNINGSFÖRETAGENS UTVECKLING STATISTIKEN ÄR FRAMTAGEN I SAMARBETE MED AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT BEMANNINGSFÖRETAGENS UTVECKLING STATISTIKEN ÄR FRAMTAGEN I SAMARBETE MED AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Den ljusnande framtid är vår Efter ett svagt förra år börjar branschens företag åter resa sig. Sammantaget

Läs mer

BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT Q Statistiken är framtagen i samarbete med

BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT Q Statistiken är framtagen i samarbete med BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT Q4 2016 Statistiken är framtagen i samarbete med Bemanningsföretagen är anställningsföretag Det fjärde kvartalet år 2016 visar fortsatt tillväxt för bemanningsbranschen.

Läs mer

BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT Q Statistiken är framtagen i samarbete med

BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT Q Statistiken är framtagen i samarbete med BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT Q2 2015 Statistiken är framtagen i samarbete med God kompetensförsörjning centralt för industrin Tillväxten i bemanningsbranschen för Q2 ligger på 15,8 procent. Framgången

Läs mer

Bemanningsföretagens utveckling 1:a kvartalet :a halvåret Statistiken är framtagen i samarbete med Inquiry Financial Europe AB

Bemanningsföretagens utveckling 1:a kvartalet :a halvåret Statistiken är framtagen i samarbete med Inquiry Financial Europe AB Bemanningsföretagens utveckling 1:a kvartalet 2011 1:a halvåret 2011 Statistiken är framtagen i samarbete med Inquiry Financial Europe AB Rekordhjälp till arbetssökande Andra kvartalet slog bemanningsbranschen

Läs mer

BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT Q Statistiken är framtagen i samarbete med

BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT Q Statistiken är framtagen i samarbete med BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT Q2 2017 Statistiken är framtagen i samarbete med Bemanningsföretagen slussar ut nyanlända på arbetsmarknaden Omsättningen inom bemanning, omställning och rekrytering

Läs mer

BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT Q Statistiken är framtagen i samarbete med

BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT Q Statistiken är framtagen i samarbete med BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT Q1 2015 Statistiken är framtagen i samarbete med Struktur- snarare än konjunkturförändringar Trots en svag efterfrågan växer bemanningsbranschen. Svaret på varför finns

Läs mer

BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT Q Statistiken är framtagen i samarbete med

BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT Q Statistiken är framtagen i samarbete med BEMANNINGSFÖRETAGENS KVARTALSRAPPORT Q1 2016 Statistiken är framtagen i samarbete med Bemanningsbranschen matchar alltfler i jobb Omsättningen i bemanningsbranschen ökade med nio procent under första kvartalet

Läs mer

Fakta om matchning, bemanning, rekrytering och omställning

Fakta om matchning, bemanning, rekrytering och omställning Fakta om matchning, bemanning, rekrytering och omställning Fakta om matchning, bemanning, rekrytering och omställning Matchning, bemanning, omställning och rekrytering 3 Bemanningsföretagen i siffror 4

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch

Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch Konjunkturläget augusti 2012 83 FÖRDJUPNING Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch Diagram 168 Sysselsättning i bemanningsbranschen i Sverige Tusental respektive procent av sysselsatta 70 1.4

Läs mer

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Staffan Brantingson 3 Bland tre undersökta yrkesgrupper har privatanställda chefer mest att tjäna på en högskoleutbildning. För denna

Läs mer

Enkätundersökning bland HTF:s medlemmar i Bemanningsbranschen

Enkätundersökning bland HTF:s medlemmar i Bemanningsbranschen Enkätundersökning bland HTF:s medlemmar i Bemanningsbranschen 1. Kön? Man Kvinna 2. Ålder? < 20 36-40 21-25 41-45 26-30 46-50 31-35 51< 3. Är Du av utomnordiskt ursprung? 4. Civilstånd? Lever ensam / ensamstående

Läs mer

Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag

Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag Vård- och behandlingsverksamhet Övrig omsorgsverksamhet Bemanningsföretagen * Vårdförbundet 1999-07-01 tills vidare Innehållsförteckning Vårdförbundet

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Hyresarbetskraft i EU-perspektiv

Hyresarbetskraft i EU-perspektiv Hyresarbetskraft i EU-perspektiv Kristina Håkansson & Tommy Isidorsson www.av.gu.se 1 Upplägg Hyresarbetskraft i EU-perspektiv Presentation av pågående projekt vid Institutionen för arbetsvetenskap Bakgrund

Läs mer

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering Innehåll Den nya arbetslinjen: Bemanningsbranschen skapar jobb 3 Den hjälpande handen har en nyckelroll 3 Bra och fasta jobb där de behövs 4 Bemanningsbranschens

Läs mer

BEMANNINGSFÖRETAGENS ÅRSRAPPORT

BEMANNINGSFÖRETAGENS ÅRSRAPPORT BEMANNINGSFÖRETAGENS ÅRSRAPPORT Bemanningsbranschens omsättning Omsättningen i Bemanningsföretagens 35 största medlemsföretag uppgick under till 27,1 miljarder kronor. Bemanningsbranschens medlemmars totala

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir.

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir. Kommittédirektiv Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag Dir. 2009:85 Beslut vid regeringssammanträde den 24 september 2009 Sammanfattning

Läs mer

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har

Läs mer

Teknikföretag och bemanningsföretag. varför är så många medarbetare inhyrda?

Teknikföretag och bemanningsföretag. varför är så många medarbetare inhyrda? Teknikföretag och bemanningsföretag varför är så många medarbetare inhyrda? Förord Under senare år har bemanningsföretag kommit att spela en allt viktigare roll för teknikföretag och i dagsläget är drygt

Läs mer

Best.nr WS Handbok. för dig som jobbar på bemanningsföretag.

Best.nr WS Handbok. för dig som jobbar på bemanningsföretag. Best.nr WS0-0 Handbok för dig som jobbar på bemanningsföretag www.bemanningsforetagen.se Välkommen till bemanningsbranschen Innan och när du börjar () Varför bemanningsbranschen? (0) START Arbetsskyldighet

Läs mer

Att anlita bemanningsföretag. förklaringar

Att anlita bemanningsföretag. förklaringar Att anlita bemanningsföretag 1 förklaringar Välkommen till bemanningsbranschen Hur gör man? Bemanningsbranschens många möjligheter Varför anlitar 10.000 kunder bemanningsföretag? Så fungerar bemanningsbranschen

Läs mer

Sju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln

Sju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln Sju förlorade år Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln Handels utredningsgrupp Stefan Carlén Mars 2015 Innehåll Sammanfattning Inledning Anställningar av unga i detaljhandeln

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

Almegas proposition 2012/ Del 1. Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet ALMEGA- Prop. 2012/1

Almegas proposition 2012/ Del 1. Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet ALMEGA- Prop. 2012/1 ALMEGA- Biblioteket Almegas proposition 2012/ Del 1 Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet Prop. 2012/1 Ungdomsarbetslösheten fortsätter, trots en rad åtgärder de senaste åren, att vara ett av våra största

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären 20121221 Jobb i bemanningsföretag en bra start på karriären Inledning 2 1. Inledning I takt med ökande konkurrens på många marknader kan efterfrågan på ett företags produkter eller tjänster förändras snabbt.

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs Mars 2010 Bemanningsföretagen behövs Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Majoriteten unga positiva till bemanningsföretag... 6 Många anser att bemanningsföretag förbättrar

Läs mer

Föregående kvartal Om Nettotal

Föregående kvartal Om Nettotal Under andra kvartalet väntar sig 55 procent av bemanningsföretagen ökad efterfrågan. 37 procent förväntar sig oförändrad och 8 procent räknar med en minskad efterfrågan. Nettotalet hamnar alltså på 46

Läs mer

IAF Informerar Nr 4/2004

IAF Informerar Nr 4/2004 2004-12-17 1 (1) Carina Karlsson IAF Informerar Nr 4/2004 Ersättningsrätt vid anställning i bemanningsföretagens uthyrningsverksamhet Frågan om rätt till arbetslöshetsersättning mellan uppdrag samt vid

Läs mer

Bemanningsbranschen. personal som handelsvara?

Bemanningsbranschen. personal som handelsvara? Bemanningsbranschen personal som handelsvara? Bemanningsbranschen personal som handelsvara? Innehållsförteckning Förord................................................. 6 Sammanfattning...7 Bemanningsbranschen

Läs mer

Stockholm 2008-10-22. Jan Bengtsson VD Uniflex

Stockholm 2008-10-22. Jan Bengtsson VD Uniflex Stockholm 2008-10-22 Jan Bengtsson VD Uniflex Uniflexaktien 2008-10-22 3 368 000 Aktier Börskurs 80 kr = 270 MSEK Uthyrning och rekrytering av personal Yrkesområden 1. Industri 2. Lager 3. El & Tele 4.

Läs mer

Vi har resurserna......för effektiv bemanning och rekrytering.

Vi har resurserna......för effektiv bemanning och rekrytering. Vi har resurserna......för effektiv bemanning och rekrytering. Vi är specialister på industribemanning För oss är kvalitet och yrkeskunskap avgörande. Ikett är företaget som hyr ut skickliga yrkesarbetare

Läs mer

Förordningen (1997:1275) om anställningsstöd

Förordningen (1997:1275) om anställningsstöd Förordningen (1997:1275) om anställningsstöd (i lydelse från och med den 1 augusti 2000) Allmänna bestämmelser 1 Denna förordning innehåller bestämmelser om statligt anställningsstöd. Förordning (1999:717).

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

ÅRSRAPPORT BEMANNINGSBRANSCHEN 2013 Antal anställda, omsättning och penetrationsgrad

ÅRSRAPPORT BEMANNINGSBRANSCHEN 2013 Antal anställda, omsättning och penetrationsgrad Statistiken är framtagen i samarbete med Inquiry Financial Europe AB ÅRSRAPPORT BEMANNINGSBRANSCHEN 2013 Antal anställda, omsättning och penetrationsgrad Bemanningsbranschens omsättning 2013 Omsättningen

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009 Bild 1 80 70 60 50 40 30 20 10 Tusental Nyanmälda lediga platser januari 1993 - juli 2009 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Med mer än 10 dagars varaktighet.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 april 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, mars 2015 9 651 (6,3 %) 4 263 kvinnor (5,8

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Konsten att matcha En sociologisk studie om ett bemanningsföretags relation till sina kundföretag

Konsten att matcha En sociologisk studie om ett bemanningsföretags relation till sina kundföretag Samhällsvetenskapliga institutionen SOC 531 Konsten att matcha En sociologisk studie om ett bemanningsföretags relation till sina kundföretag Författare: Therése Bergman, Johanna Gidlöf Uppsatsarbete 10

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

EXAMENSARBETE. Påverkar bemanningsföretag företrädesrätten? Jonathan Eriksson 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Påverkar bemanningsföretag företrädesrätten? Jonathan Eriksson 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Påverkar bemanningsföretag företrädesrätten? Jonathan Eriksson 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Påverkar

Läs mer

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel,

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel, Lön De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 Antal i 1 000-tal, könsfördelning (%) samt kvinnornas lön i procent av männens. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen Yrkesgrupp

Läs mer

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen Jobbmöjligheter I Västmanlands län 2016 Marcus Löwing Analysavdelningen Kort om arbetsmarknadsprognosen Västmanlands län 2016 Sammanfattning Mycket starkt förväntningsläge bland länets företag Jobben blir

Läs mer

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? Inledning GS medlemmar arbetar i branscher som traditionellt är mansdominerade. Det avspeglar sig även på medlemskåren

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011 Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står

Läs mer

Personal inom vård och omsorg

Personal inom vård och omsorg Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1

Läs mer

FÖRE TAGS TJÄNS TER. - allt viktigare för svensk ekonomi

FÖRE TAGS TJÄNS TER. - allt viktigare för svensk ekonomi FÖRE TAGS TJÄNS TER - allt viktigare för svensk ekonomi November 2014 Företagstjänster är kunskapsintensiva Under de senaste två decennierna har andelen högutbildad arbetskraft ökat i samtliga sektorer

Läs mer

Vårdföretagarnas avtalskrav 2012 gällande bransch Äldreomsorg (F) Kommunal

Vårdföretagarnas avtalskrav 2012 gällande bransch Äldreomsorg (F) Kommunal Vårdföretagarnas avtalskrav 2012 gällande bransch Äldreomsorg (F) Kommunal Allmänna utgångspunkter Bransch äldreomsorg innefattar cirka 155 företag med 23 000 årsanställda skötare, undersköterskor, sjuksköterskor

Läs mer

Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN

Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN Spridningsdiagrammen nedan representerar samma korrelationskoefficient, r = 0,8. 80 80 60 60 40 40 20 20 0 0 20 40 0 0 20 40 Det finns dock två

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Kalmar kommun...4 Manligt

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Information om bemanningsbranschen

Information om bemanningsbranschen Information om bemanningsbranschen Vår bransch sätter årligen 172 000 personer i jobb via personaluthyrning, omställning och direkta rekryteringar. En beskrivning av bemanningsbranschen och dess roll på

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Enkät bemanning. november 2011

Enkät bemanning. november 2011 Enkät bemanning november 2011 Enkät bemanning november 2011 Syfte Generell kartläggning av de bemanningsanställdas situation Ge bemanningsanställda möjlighet att med egna ord berätta om hur de ser på sin

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken

Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken Sofia Löfgren, SCB John Ekberg, Medlingsinstitutet Almedalen 3 juli 2014 Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB

Läs mer

Swedish Institute for Social Research (SOFI)

Swedish Institute for Social Research (SOFI) Swedish Institute for Social Research (SOFI) Stockholm University WORKING PAPER 6/2010 BEMANNINGSBRANSCHEN 1998-2005: EN BRANSCH I FÖRÄNDRING? by Pernilla Andersson Joona and Eskil Wadensjö 1 Bemanningsbranschen

Läs mer

Rekrytering av internationell kompetens

Rekrytering av internationell kompetens JUNI 2016 Sammanfattning av rapport Rekrytering av internationell kompetens Författare: Jonas Öhlin, DAMVAD Analytics Samuel Palmquist, DAMVAD Analytics Detta dokument är en sammanfattning av rapporten

Läs mer

Traineejobb. Vad är ett traineejobb? Lättläst svenska

Traineejobb. Vad är ett traineejobb? Lättläst svenska Lättläst svenska Traineejobb Du kan få ekonomisk ersättning om du anställer en ung person som inte kan ett yrke och som samtidigt utbildar sig inom det yrket. Syftet med ersättningen är att du ska hitta

Läs mer

Arbetsmarknadspolitiska prognoser. Kan Arbetsförmedlingen göra prognoser?

Arbetsmarknadspolitiska prognoser. Kan Arbetsförmedlingen göra prognoser? Arbetsmarknadspolitiska prognoser Kan Arbetsförmedlingen göra prognoser? Nej! Det är väl det enklaste svaret för både er och mig Men självklart kan vi det Fyra frågor kan vara värda att besvaras Vad gör

Läs mer

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare Banar väg för tjänsteför etagen Innehåll 1 Förord...5 2 Sammanfattning...6 3 Lönebildning stämmer...7 4 Lönebildning, fråga för fråga...10 5 Nöjdhetsindex...17

Läs mer

Konsult i bemanningsbranschen. 14 juni 2010

Konsult i bemanningsbranschen. 14 juni 2010 Konsult i bemanningsbranschen 14 juni 2010 1 Bemanningsbranschen 1993 blev personaluthyrning tillåtet Flexibilitet i bemanning för kundföretaget Konjunkturberoende lågmarginalbransch Kollektivavtal redan

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 21 maj 2012 Småföretagen tog stryk under första kvartalet Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Den 3 maj avslutade

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Så mycket bättre? 2016

Så mycket bättre? 2016 Så m yctt Så mbyc? ke t bä e keret?b r t t ä t e k c ättre Så my? En jä m i priv förelse a En jämförelse av anstaällni va t chngsv ner illko tällnlöner or ocholö kom nrsoch svillkmun g ingsv i priva in

Läs mer

Kunskapslyft ett första steg

Kunskapslyft ett första steg 2014-04-23 Kunskapslyft ett första steg Sammanfattning - Socialdemokraterna föreslår idag ett första steg i ett kunskapslyft - Inom ramen för det första steget föreslås 30 000 platser inom komvux, yrkesvux

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Hur fungerar bemanningsbranschen?

Hur fungerar bemanningsbranschen? Hur fungerar bemanningsbranschen? Pernilla Andersson Eskil Wadensjö RAPPORT 2004:15 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Näringsdepartementet med säte

Läs mer

VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR!

VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR! VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR! I det här dokumentet finner du exempel på frågor vi ofta får och hur vi brukar svara på dem. Först kommer frågor och svar om vårt Arbetsvillkorindex, AVI, därefter följer frågor

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Håkan Lindell Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, september 2017 Lämnat arbetslöshet för arbete Antalet personer som fått arbete uppgick till

Läs mer