Arbetslivsanknytning under studietiden

Transkript

1 EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Arbetslivsanknytning under studietiden En undersökning bland samhällsvetarstudenter LDC 12/12/2014 Karl Johan Tegnér, Jakob Stockman Burg, Johanna Edlund, Nils Landén Helmbold, Linn Hedman

2 i Innehåll 1. Inledning Metod Insamlingsmetod Testmetoder Material Program Inriktning Fel i undersökningen Resultat Utbildning och arbetslivsanknytning Om utbildningen upplevs anknyta till arbetslivet Viktigast för arbetslivsanknytningen under studietiden Kåren/universitetet och arbetsmarknadsanknytning Förväntningar Förväntningar på utbildningens arbetslivsanknytning Hur väl Samhällsvetarkårens och universitetets arbetsmarknadsarbete har levt upp till studenternas förväntningar Framtidsutsikter Utbildningens förberedelser inför arbetslivet Vetskap om framtida karriärmöjligheter Framtida arbetsmöjligheter inom utbildningsrelevanta områden Hur studenterna tror att de får sitt första jobb Analys Utbildning och arbetslivsanknytning Utbildningens förberedelser inför arbetslivet Förväntningar Framtidsutsikter Analys av frågor gällande Samhällsvetarkåren och universitetet Sammanfattning Appendix Enkät Kommentarer.27

3 1 1. Inledning Kopplingen mellan studier och arbetsliv blir en allt viktigare del i högskoleutbildningen i och med arbetsmarknadens förskjutning mot allt mer specialiserade jobb och arbetsgivares krav på högre utbildning. Denna utveckling ställer krav på att friktionen mellan studier och arbetsliv minimeras, vilket medför ett ökat ansvar på de aktörer som utformar utbildningen och arbetar för minskad friktion, däribland universiteten och kårerna. Men hur ser studenterna på detta arbete och vad anser man egentligen om sin utbildnings koppling till arbetslivet? Samhällsvetarkåren undersöker löpande samhällsvetarstudenters åsikter om sina utbildningar, däribland hur väl studenterna anser att deras utbildning anknyter till arbetslivet. Arbetsmarknadsarbetet i dess nuvarande form har funnits sedan verksamhetsåret 2012/2013. Denna rapport presenterar en undersökning bland samhällsvetarstudenter från olika program angående denna koppling och gör jämförelser mellan olika undergrupper för att analysera vilka studentgrupper som upplever låg (eller hög) friktion med arbetslivet. En tidigare undersökning, kallad Vad hände sedan?, bland examinerade studenter från statsvetenskapliga utbildningar visade att denna studentgrupp generellt ansåg att kopplingen mellan studier och arbetsliv var dålig. Bland annat uppgav flera respondenter att anpassningen mellan teoretiska och praktiska moment i utbildningen var undermålig och att det inte fanns någon tydlig bild med vad man kunde arbeta med. Denna rapport syftar till att undersöka om detta även gäller för nuvarande studenter inom samhällsvetenskapliga utbildningar. Dispositionen är följande: rapporten inleds med en beskrivning av urvalsmetoden samt insamlat material. Därefter följer en presentation av resultatet med svarsfrekvens på samtliga enkätfrågor. Statistiska tester och analys av dessa resultat presenteras i avsnittet Analys. Eftersom resultatet av rapporten ämnar ge rekommendationer gällande förbättrat arbetsmarknadsarbete för Samhällsvetarkåren, presenteras en enskild analys av svaren på frågor gällande kåren och universitetet i en separat del: Kåren och universitetet. Slutligen följer en sammanfattning av rapporten i dess helhet. 2. Metod 2.1. Insamlingsmetod Urvalsramen för undersökningen är de studenter vilka representeras av Lunds Samhällsvetarkår. Denna grupp består av de studenter vid Lunds universitet som läser samhällsvetenskapliga program eller en samhällsvetenskaplig kurs. För att nå vår målgrupp har vi först och främst utfört gruppenkäter och besökt ett flertal föreläsningar vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Samtliga närvarande ombads då att besvara enkäten. Dessa svar motsvarar ungefär två tredjedelar av de totalt 197 enkätsvaren. Fördelarna med det här insamlingssättet möjliggjorde att med knappa medel och den tidsplan vi arbetade efter få in många svar på en gång. Det gick snabbt att genomföra och bortfallet på grund av svarsvägran var låg.

4 2 Det finns såklart även nackdelar med detta tillvägagångssätt. Vi är medvetna om att då undersökningarna skedde i grupp fanns det begränsade möjligheter att kontrollera att enkäterna besvarades enskilt, utan påverkan av andra svarande. Vi som undersökningsledare hade inte heller möjlighet att klargöra för respondenterna i de fall funderingar och oklarheter kring vissa frågor hade kunnat förekomma. Insamlingsmetoden är relativt bra ur en anonymitetssynpunkt, men det går inte att säkerställa full anonymitet. Extern påverkan från oss som undersökningsledare går inte att utesluta men vi upplevde inte att vi i denna undersökning påverkade respondenterna i någon större utsträckning. För att komplettera dessa besök samlade vi även in data genom att tillfråga studenter som satt och studerade i Socialhögskolans samt i Statsvetenskapliga institutionens lokaler om de var villiga att besvara vår enkät. På detta vis fick vi in den sista tredjedelen av svaren. Vi är medvetna om att denna typ av på-stan-undersökning medför att urvalet inte blir slumpmässigt eftersom vi endast får in svar av de som befann sig i dessa lokaler vid just de insamlingstillfällena. På grund av tids- och resursbrist har materialet förmodligen blivit snedfördelat. Det speglar alltså inte hela populationen, det vill säga de studenter som samhällsvetarkåren representerar. Samhällsvetarkåren representerar studenter från mångt fler program och kurser än vad vi kunnat undersöka. Det finns även anledning att tro att fördelningen bland studenterna i vårt undersökningsmaterial rörande hur många terminer de läst samt ålder och kön inte stämmer överens med hur det ser ut i den faktiska populationen. Detta är något vi kommer försöka ta hänsyn till i det kommande arbetet och i analysen. Vi kan även nämna att problematiken med enkäter överlag, till skillnad från intervjuer är att enskilda frågor kan missuppfattas och anses svåra att svara på i brist på, enligt respondenten, lämpliga svarsalternativ Testmetoder Vi har i vår analys utfört fyra olika sorters test av blandad karaktär. Eftersom vi har haft ordinalskala som datanivå på vårt material har vi i stor utsträckning använt oss av ickeparametriska test; Kruskal-Wallis och Wilcoxons teckenrangtest. Icke-parametriska test är inte lika effektiva som de parametriska då de kräver fler observationer för att uppnå samma signifikansnivå. I vårt fall var detta inte ett problem då vi hade nästan 200 enkäter att analysera. Vi utförde även 2 -test för att undersöka om skillnader mellan de olika programmen kunde påvisas. För att uppfylla förutsättningarna för testet var vi tvungna att bunta ihop vissa svarsalternativ och vissa program till större grupper. Vi är medvetna om att användningen av t-test förutsätter kvotskala på testvariabeln, något som i vårt fall inte föreligger. Trots detta valde vi i vissa fall att hantera materialet som om det vore kvotskala och kunde då genomföra testerna för att kunna påvisa signifikanta skillnader mellan olika specifika grupper Material För att ge en tydligare överblick över hur urvalsgruppen och hur dess fördelning ser ut bland studenterna har vi tagit fram ett flertal diagram och tabeller för att presentera vårt material.

5 3 Kön Tabell 2.1. Könsfördelning Diagram 2.1. Könsfördelning inom varje program Genom frekvenstabellen kan vi konstatera att 62 % av alla svarande är kvinnor och 38 % är män. Diagram 1 visar fördelningen mellan könen inom de olika tillfrågade programmen. Gruppen Annat innefattar program med inriktningar inom följande områden: Urban-Regional utveckling, psykologi, samhälle, Personal och arbetslivsfrågor, mänskliga rättigheter, Master i utvecklingsstudier, lärare, kriminologi, fred och konfliktkunskap, ekonomi, beteendevetenskap, internationella relationer, europastudier samt master i European Affairs. Här kan vi exempelvis se att de svarande i gruppen Socionom har en övervägande majoritet kvinnor och att gruppen som läser fristående kurser har en övervägande andel män vilket möjligtvis inte stämmer överens med hur denna fördelning ser ut i populationen. Detta resultat tar vi hänsyn till vidare i analysen. Man bör alltså vara aktsam med att dra slutsatser gällande skillnader i åsikter mellan program då även variabeln kön kan påverka resultatet.

6 4 Åldersfördelning Diagram 2.2. Åldersfördelning i antal I diagram 2.2 ser man åldersfördelningen mellan de svarande. Majoriteten av de svarande är mellan 20 och 25 år, vilket är ett väntat resultat då det är i denna ålder många väljer att studera. Inom denna grupp kan vi även konstatera att majoriteten är mellan 20 och 21 år. Denna fördelning kan vara viktig att ta hänsyn till under analysen. Den faktiska åldern kan ha större inverkan på den tillfrågades svar på vissa frågor än exempelvis vilken termin den läser. Terminsfördelning I följande diagram kan man tydligt konstatera att en majoritet av de tillfrågade är i början av sina studier. Detta kan ha påverkat deras inställning till, och vilka svar de gav, på vissa av enkätfrågorna. Terminsfördelningen i undersökningen beror på vår insamlingsmetod. Diagram 2.3. Terminsfördelning i antal

7 Program Till följd av att vi endast har ett fåtal tillräckligt stora programgrupper är det svårt att dra korrekta slutsatser om hela populationen utifrån materialet. I resultatet har vi framförallt koncentrerat oss på att analysera de fyra största grupperna: fristående kurser, Pol.kand- och Socionomprogrammet samt en samlad grupp kallad Annat med programtillhörigheter som varit för få till antalet för att kunna analyseras självständigt Inriktning När vi utformade enkäten trodde vi att studenternas huvudinriktning skulle kunna leda till intressanta analyser. När vi sedan gick igenom enkätsvaren insåg vi att många studenter kan ha missuppfattat denna fråga på grund av den inte var tillräckligt tydligt formulerad. I många fall har inriktning inte varit aktuellt då studenten läser en tidig termin i sin utbildning och inte valt inriktning ännu. Vi kommer därmed inte använda materialet vi fick in rörande studenternas huvudinriktning i denna rapport då det inte tillförde någon väsentlig information Fel i undersökningen Mätfel Omedvetet osanna svar kan ha förekommit i vår undersökning. Ett exempel på detta kan vara på frågor rörande respondenternas förväntningar då det är möjligt att de inte kommer ihåg vad de förväntade sig när de började sin utbildning. Detta fenomen kan man tänka sig borde förekomma i större utsträckning bland de tillfrågade som har studerat en längre tid. På frågorna gällande framtida arbetsmöjligheter och vetskap om dessa är det möjligt att en viss prestigebias påträffades då respondenternas svar kanske i en större utsträckning speglade deras förhoppningar mer än deras förväntningar, om framtiden. Okunnighet är en faktor som väl kan ha påverkat svaren på frågorna rörande kårens och universitetets arbetsmarknadsarbete då respondenterna kanske inte har så mycket vetskap om detta arbete. Att respondenterna har missuppfattat någon eller några av frågorna kan vi inte utesluta trots att vi har försökt vara så tydliga som möjligt. Bearbetningsfel För att undvika bearbetningsfel utförde vi under arbetets gång vissa tester och kontroller för att försäkra oss om att inga felinmatningar i datafilen hade skett. Dock är det självklart möjligt att vi i vissa fall, trots vår noggrannhet, har fört in fel data då information från cirka 200 enkäter låg till grund för undersökningen. Det totala felet Vårt mål har varit att med de medel vi hade till vårt förfogande försöka minimera detta totala fel. I de tidigare avsnitten har vi redogjort hur vi samlat in materialet, vad materialet visat och

8 6 vilka fel som kan ha förekommit i materialet, detta är det totala felet i undersökningen. Hur stort detta fel blev är svårt att uppskatta korrekt. Vi kan således inte säga med säkerhet om vi har gjort en överskattning eller en underskattning av det sanna värdet. Därmed är vi medvetna om att de tabeller vi har tagit fram och de tester vi har gjort kanske inte ger en korrekt bild av verkligheten. 3. Resultat I detta avsnitt följer en deskriptiv redovisning av enkätundersökningens resultat. Svaren är uppdelade på tre kategorier: utbildning och arbetslivsanknytning, förväntningar, samt framtidsutsikter. Svarsfrekvenser presenteras för samtliga enkätfrågor. En analys av resultaten görs i en senare del av rapporten Utbildning och arbetslivsanknytning I följande stycke presenteras relationen mellan utbildning och hur respondenterna upplever att studierna anknyter till arbetslivet. Avsnittet syftar att ge läsaren en generell bild över vad samhällsvetarstudenterna anser om dessa frågor. För att fånga denna relation valde vi att ställa två frågor som vi anser belyser hur studenterna ser på kopplingen mellan studier och arbetsliv Om utbildningen upplevs anknyta till arbetslivet I vilken utsträckning respondenterna anser att deras utbildning anknyter till arbetslivet är en relevant fråga att ställa i vår undersökning då den belyser huruvida studenterna känner att studierna ger en bild av vad som kan följa efter en examen. Fråga 6. I vilken utsträckning anser du att din utbildning anknyter till arbetslivet? I tabellen kan vi utläsa att en stor majoritet anser att utbildningen anknyter till arbetslivet men att till vilken grad den gör detta varierar. Anmärkningsvärt är att hälften av de tillfrågade anser att utbildningen i hög, eller mycket hög utsträckning anknyter till arbetslivet. Detta

9 7 anser vi är ett intressant och relevant resultat eftersom arbetslivsanknytningen i utbildningen är en central del i vår undersökning Viktigast för arbetslivsanknytningen under studietiden Fråga 8 ställdes för att ge studenterna en möjlighet att reflektera över och ta ställning till vilket av de tillhandahållna olika tillvägagångssätten som kopplar samman utbildning med arbetslivet de anser är viktigast. Fråga 8. Vad anser du är viktigast för arbetslivsanknytningen i din utbildning? Som vi ser i tabellen svarade en övervägande majoritet, 75 %, av respondenterna att de tror att praktiktjänstgöring är det tillvägagångssätt som i högst utsträckning bidrar till att anknyta deras utbildning med arbetslivet. Då de tillfrågade ombads att endast välja ett alternativ är det viktigt att poängtera att detta resultat inte innebär att övriga alternativ skulle vara oviktiga. Om fler alternativ varit valbara hade fler slutsatser kunnat dras från denna fråga. Slutsatsen vi kan dra här är att en majoritet anser att praktik är den viktigaste Kåren/universitetet och arbetsmarknadsanknytning Här vill vi presentera hur respondenterna ser på det arbete som samhällsvetarkåren respektive universitet utför för att anknyta studenter med arbetslivet. Fråga 14. I vilken utsträckning anser du att kåren arbetar för att koppla samman din utbildning och arbetslivet?

10 8 På frågan gällande samhällsvetarkåren kan vi i tabellen se att över 50 % gav svaret "Vet ej". Detta kan tolkas som att stora delar av respondenterna är ovetandes om det arbetsmarknadsarbete som kåren faktiskt bedriver och således inte kunnat bilda en uppfattning i frågan. Bland de som har en uppfattning ser vi ganska spridda åsikter. Fråga 16. I vilken utsträckning anser du att universitetet arbetar för att koppla samman din utbildning och arbetslivet? När vi sedan studerar åsikterna kring universitets arbete framkommer det att andelen som ej har en uppfattning är cirka 15 %, vilket då kan tolkas som att studenterna har bättre vetskap om universitetet jämfört med kåren. Svaren i övrigt är centrerade kring mittenvärdet och vi kan därmed se att åsikterna kring universitetets arbetsmarknadsarbete varierar Förväntningar I detta stycke kommer vi att visa vad de tillfrågade studenterna hade för förväntningar på sin utbildnings arbetslivsanknytning när de sökte till den. Tabeller som visar hur väl de förväntningar de har på samhällsvetarkåren och universitetets arbete med koppling till arbetslivet har uppfyllts kommer även att presenteras Förväntningar på utbildningens arbetslivsanknytning I tabellen nedan kan vi se vilka förväntningar respondenterna hade på sin utbildnings arbetsmarknadsanknytning innan de påbörjade sina studier. Huruvida de hade höga, låga eller inga förväntningar alls är relevant för att i ett senare steg kunna utvärdera hur väl dessa förväntningar har uppfyllts. Fråga 11. Vilka förväntningar på kopplingen mellan studier och arbetsmarknad hade du när du sökte din nuvarande utbildning?

11 9 Totalt hade nästan 90 % av de tillfrågade någon typ av förväntning på sin utbildnings koppling till arbetsmarknaden. Cirka 40 % hade höga eller mycket höga förväntningar på kopplingen när de sökte till sin nuvarande utbildning. Samtidigt hade ungefär 20 % låga eller mycket låga förväntningar på denna koppling Hur väl Samhällsvetarkårens och universitetets arbetsmarknadsarbete har levt upp till studenternas förväntningar Nedan presenteras svarsfrekvenser för frågor rörande Samhällsvetarkårens respektive universitetets arbetsmarknadsarbete och huruvida detta lever upp till respondenternas förväntningar. Fråga 15. I vilken utsträckning anser du att kårens arbetsmarknadsarbete lever upp till dina förväntningar? Fråga 17. I vilken utsträckning anser du att universitetets arbetsmarknadsarbete lever upp till dina förväntningar? Anmärkningsvärt är att många inte kände att de kunde svara på frågorna. På fråga 15 svarade 122 personer Vet ej och på fråga 17 svarade 88 personer Vet ej. Även på fråga 14 och 16 gällande kårens samt universitetets arbete med att koppla samman utbildningen med arbetslivet gavs också höga Vet ej -svar. Då som nu kan detta vara en indikation på att de tillfrågade inte har reflekterat över frågan i någon större utsträckning vilket kan vara på grund av okunnighet. Av de som valde bland de andra alternativen och reflekterat över frågorna är det vanligaste svaret en trea, vilket motsvarar medel utsträckning. I övrigt var det ungefär lika många som valde ett lägre eller ett högre alternativ.

12 Framtidsutsikter De tillfrågade ombads fundera över och ta ställning till i vilken utsträckning de ansåg att utbildningen förbereder dem för ett framtida arbetsliv och om utbildningen ger/har gett dem kunskaper och färdigheter som kan komma till användning på en framtida arbetsplats. Vidare fick de ange ett svar i vilken utsträckning de har vetskap om framtida karriärmöjligheter och om hur goda de känner att deras möjligheter till arbete inom områden relevanta för utbildning är. Respondenterna fick även möjlighet att bland flera olika alternativ på hur man eventuellt kan få sitt första jobb efter slutförd utbildning välja det som de tror är mest troligt i sitt eget fall Utbildningens förberedelser inför arbetslivet För att få en överblick av hur väl utbildningen förbereder studenterna fick de möjlighet att svara på två frågor som berörde just detta område. Fråga 10. I vilken utsträckning anser du att din utbildning förbereder dig för arbetslivet? Fråga 9. I vilken utsträckning anser du att din utbildning ger/har gett dig kunskaper och färdigheter som kan användas på en framtida arbetsplats? Vi kan avläsa att de svarande angivit liknande svar på de två olika frågorna vilket kan bero på frågornas likhet. En stor andel har i de båda fallen valt alternativen: Hög utsträckning eller Mycket hög utsträckning. Fler anser dock att utbildningen i högre utsträckning har gett/ger

13 11 kunskaper som kan användas på en framtida arbetsplats än antalet som anser att utbildningen förbereder för arbetslivet Vetskap om framtida karriärmöjligheter Här ser vi hur de svarande upplever att de har fått ta del av information rörande vilken typ av karriär som en avslutad utbildning eventuellt kan leda till. Fråga 7. I vilken utsträckning anser du att du har vetskap om framtida karriärmöjligheter? Alla utom två respondenter upplever att de i någon utsträckning har vetskap om framtida arbetsmöjligheter efter slutförd utbildning. Vi ser dock att i vilken utsträckning de tillfrågade anser att de har vetskap om framtida karriärmöjligheter varierar mellan Låg utsträckning och Mycket hög utsträckning. En förklaring till detta kan vara att vissa har en vag bild av vilka områden man kan arbeta inom medan vissa har vetskap om vilka yrken som kan finnas tillgängliga Framtida arbetsmöjligheter inom utbildningsrelevanta områden Då fråga 7 gav en överblick av de svarandes vetskap om vad de kan arbeta med ser vi i den här tabellen istället om de anser att chanserna till ett arbete kopplat till sin utbildning är goda eller inte. Fråga 13. Hur ser du på framtida arbetsmöjligheter inom områden relevanta för din utbildning?

14 12 Över hälften (63.5 %) av de tillfrågade ansåg vid undersökningstillfället att deras chanser till arbete inom sitt område är Goda eller Mycket goda. Vi ser även att få har valt alternativen Mycket dåliga eller Dåliga. Som nämnt i mätfelsdiskussionen är det möjligt att resultatet speglar respondenternas förhoppningar snarare än förväntningar, vilket kan förklara resultaten Hur studenterna tror att de får sitt första jobb För att ta reda på vilken väg in på arbetsmarknaden studenterna anser vara mest trolig ställdes frågan Hur tror du att du kommer få ditt första jobb efter slutförd utbildning? Respondenten gavs sju olika alternativ och ombads välja enbart ett av dessa. Resultaten kan vi avläsa nedan. Fråga 12. Hur tror du att du kommer få ditt första jobb efter slutförd utbildning? De tre alternativ som flest respondenter valde var Praktiktjänstgöring, Personliga kontakter samt Söka själv. Än en gång är det viktigt att poängtera att endast ett alternativ var valbart. En vidare analys av detta resultat presenteras under rubriken Framtidsutsikter i avsnittet Analys. 4. Analys Föregående avsnitt fokuserade på enkätundersökningens resultat. I den här delen av rapporten presenteras ingående analyser av det insamlade materialet. Fokus ligger främst på jämförelser mellan utbildningsprogram där möjliga variationer i svar kan finnas. Utifrån vårt material är en sådan jämförelse fördelaktig med stora grupper och tydlig avgränsning. Även detta avsnitt är uppdelat under rubrikerna: utbildning och arbetslivsanknytning, förväntningar, samt framtidsutsikter. Frågor som rör Samhällsvetarkårens och universitetets arbetsmarknadsarbete presenteras under en separat rubrik.

15 Utbildning och arbetslivsanknytning I detta avsnitt redovisas statistiska tester för att undersöka om det finns skillnader mellan grupperna i vårt urval i frågor gällande utbildning och arbetslivsanknytning. Testerna visar att socionomstudenter i högre utsträckning anser att deras utbildning är kopplad till arbetslivet jämfört med andra studenter. Följande Kruskal-Wallis-test visar att det finns en statistiskt säkerställd skillnad mellan utbildningsprogram och hur man anser att ens utbildning anknyter till arbetslivet. Tabell 4.1. Skillnader i svar på fråga 6 Testet visar på en signifikant skillnad mellan grupperna. I tabellen framkommer att både gruppen Socionom och Annat har ett högre medelrangtal och därmed svarat högre på denna fråga än studenter från andra program. Samtidigt har studenter från Pol.kand-programmet svarat lägst. Dock måste man vara medveten om urvalets snedfördelning vilket skulle kunna ha en påverkan på resultatet. Många av respondenterna inom gruppen Pol.kand läser sin första eller andra termin och har möjligtvis inte reflekterat över denna fråga. Däremot gäller detta även för gruppen Socionom som till stor del utgörs av studenter som läser sin tredje termin. Varför socionomstudenter ändå svarat högt på denna fråga kan vara en följd av att Socionomprogrammet leder till en yrkesexamen där även praktik är ett obligatoriskt moment. De har även en egen sektion inom kåren vilket kan påverka attityder till arbetslivsanknytningen. Vi är inte säkra på att samma slutsats kan dras gällande gruppen Annat då den inkluderar flera olika program av olika karaktär Utbildningens förberedelser inför arbetslivet Nedan presenteras ett Kruskal-Wallis-test huruvida några signifikanta skillnader i åsikt finns mellan de undersökta programmen i fråga om de anser att den utbildning de valt ger/har gett dem kunskaper och färdigheter som kan komma vara användbara på en framtida arbetsplats.

16 14 Tabell 4.2. Skillnader i svar på fråga 9 Testet visar att statistiskt säkerställda skilda åsikter föreligger i denna fråga, vissa program tenderar alltså att avge högre svar än andra och vissa program lägre. Ser vi på medelrangtalet för de olika programmen framgår det att socionomstudenter svarat högre än studenter från andra program även på denna fråga. Förklaringen till detta kan ligga i samma resonemang som tidigare gällande Socionomprogrammets yrkesexamen. Jämfört med föregående fråga har beteendevetare svarat lägre och är den grupp som svarat lägst här. En intressant observation är att gruppen SASAM i denna fråga svarar betydligt högre än på föregående. Dessa studenter anser därmed att anknytningen till arbetslivet inte är särskilt hög, relativt andra program, men att de i högre grad tillförskaffat sig relevanta färdigheter för ett framtida arbetsliv. Det sista testet i detta avsnitt är ett teckenrangtest som visar huruvida det finns någon skillnad i hur man svarat på dessa två frågor. Testet visar att man i stor utsträckning svarat likadant på frågorna. Någon skillnad går ej att statistiskt säkerställa. Tabell 4.3. Jämförelse mellan svar på fråga 6 och 9

17 15 I Diagram 4.1 presenteras vad de tillfrågade anser är viktigast för arbetslivsanknytningen i utbildningen inom varje program. Diagram 4.1. Fråga 8 uppdelat på program Diagrammet visar tydligt att inom samtliga program anser de tillfrågade att praktik är av störst vikt gällande arbetslivsanknytning. Dock är det viktigt att påpeka att endast ett alternativ kunde väljas vilket antagligen påverkade resultatet jämfört med om svarsalternativen hade gått att rangordna. De svarsalternativ med låg svarsfrekvens behöver alltså inte anses oviktiga. Hade vi bett studenterna rangordna alternativen hade vi kunnat få en bättre helhetsbild av vad de anser. Det kan även konstateras att få tillfrågade prioriterade kårens utbud av arbetslivsanknytande aktiviteter Förväntningar Följande avsnitt analyserar de svarandes förväntningar på sin utbildnings arbetslivsanknytning. Socionomstudenter är den utbildningsgrupp som hade högst förväntningar på kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad när de sökte sin utbildning och skiljer sig ofta signifikant från andra utbildningsgrupper.

18 16 Tabell test: fråga 11 och program Ovan har vi genomfört ett 2 -test på fråga 11: Vilka förväntningar på kopplingen mellan studier och arbetsmarknad hade du när du sökte din nuvarande utbildning?, för att undersöka om åsikterna gällande denna fråga skiljer sig signifikant mellan de olika programtillhörigheterna. Vi kan utifrån detta test konstatera att det finns en statistiskt säkerställd skillnad i förväntningar mellan de olika programmen. Exempelvis kan vi utläsa att socionomstuderande har en högre procentsats på svarsalternativet Hög utsträckning än de andra programmen. Vi kan även se att de studenter utan en programtillhörighet har en högre procentsats på alternativet Låg utsträckning jämfört med de som läser ett program. Tabell 4.5. T-test på fråga 11 mellan Inget program och Socionom Ovanstående t-test visar skillnaden i förväntningar på kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad när de svarande började sin utbildning, mellan de svarande i grupperna Inget

19 17 program och Socionom. Vi kan konstatera att det finns en signifikant skillnad i förväntningar. Socionomstudenter har alltså högre förväntningar i denna fråga än de som inte läser något program. Detta är något vi skulle kunna förvänta oss då man i större grad upplever en koppling till arbetslivet när man läser ett program än när man läser fristående kurser. Tabell 4.6. T-test på fråga 11 mellan Pol.kand och Socionom Detta test visar signifikant skillnad på samma fråga som i Tabell 4.5, men här mellan Socionomprogrammet och Pol.kand-programmet. Socionomprogrammet är i större utsträckning yrkesförberedande än Pol.kand-programmet som är ett paraplyprogram med spretigare inriktning, vilket man kan anta är anledningen till att denna skillnad i förväntningar är så pass stor som testet visar. Tabell 4.7 undersöker om respondenter som hade höga förväntningar på sin utbildnings arbetslivsanknytning även anser att deras utbildning faktiskt anknyter till arbetslivet. Den första gruppen har på fråga 11: Vilka förväntningar på kopplingen mellan studier och arbetsmarknad hade du när du sökte din nuvarande utbildning? angivit 4 eller 5 vilket motsvarar alternativen Hög utsträckning respektive Mycket hög utsträckning. Den andra gruppen har på samma fråga svarat 1, 2 eller 3 vilket motsvarar alternativen Mycket låg utsträckning, Låg utsträckning och Medel. De som svarat Vet ej på en av eller båda frågorna är inte med i testet. Tabell 4.7. T-test på fråga 6 mellan de som svarat högt på fråga 11 gentemot övriga

20 18 Ovanstående t-test visar skillnaden i åsikt mellan grupperna på fråga 6: I vilken utsträckning anser du att din utbildning anknyter till arbetslivet?. Vi kan här konstatera att de som hade höga förväntningar på arbetslivskopplingen när de sökte sin utbildning, upplever också att den faktiska kopplingen är bättre än övriga. Detta kan ses som ett gott betyg på utbildningens koppling till arbetslivet men kan även bero på att de flesta som har svarat högt på någon frågorna är socionomstuderande som överlag har varit mer positiva genom hela enkäten, vilket man bör ta i beaktning innan man drar slutsatser om populationen som helhet Framtidsutsikter I detta avsnitt presenteras resultat av statistiska tester på frågor gällande framtidsutsikter och om det finns någon skillnad mellan studenter från olika program. Resultaten visar att socionomstudenter överlag ser ljusare på framtiden än studenter från andra program. För att undersöka om någon skillnad finns i svaren från studenter inom olika program, har vi gjort ett Kruskal-Wallis-test som presenteras nedan. Tabell 4.8. Kruskal-Wallis-test på fråga 7 mellan program I tabellen framkommer att det finns en signifikant skillnad i svaren mellan studenter från olika program. Även här svarar socionomstudenter högre än studenter från andra program. Noterbart är att gruppen SASAM och Annat svarar relativt högt. SASAM:s höga svar kan antagligen förklaras utifrån faktumet att studenterna läser på masternivå och därmed kommit långt i sina utbildningar. En tänkbar förklaring är att ju längre man studerat, desto mer reflekterar man och kan tillförskaffa sig information om vad man kan arbeta med efter slutförd utbildning. De som svarat högt från gruppen Annat är långt framme i sina studier och läser inom program som är mer ämnesspecifika, exempelvis Personal- och arbetslivsfrågor. Anmärkningsvärt och kanske inte så förvånade är att de som läser fristående kurser inte känner att de har så hög vetskap om sina framtida karriärmöjligheter. Detta kan möjligtvis förklaras av att dessa individer inte valt program eller beslutat sig för vad de vill inrikta sig på. Vet man inte riktigt vad man vill bli, är det svårt att ta reda på vad man vill arbeta med när man är klar med sina studier. Även gruppen Pol.kand. har svarat relativt lågt och anser sig inte ha så goda arbetsmöjligheter i framtiden. En annan fråga som rör studenternas framtidsutsikter är hur de ser på framtida arbetsmöjligheter inom områden relevanta för sin utbildning.

21 19 Tabell 4.9. Kruskal-Wallis-test på fråga 13 mellan program Tabell 4.9 visar att socionomstudenter återigen svarar högt och ser gott på framtida arbetsmöjligheter. Däremot anser gruppen SASAM att deras framtida arbetsmöjligheter är relativt sämre. Detta står i kontrast med föregående fråga där det framkom att de anser sig ha vetskap om framtida karriärmöjligheter. Denna grupp studenter anser troligtvis att deras möjligheter att få jobb inom sin utbildningsinriktning är dåliga, även om man vet vilka jobb som är relevanta och tänkbara i framtiden. För att undersöka om det finns någon skillnad gällande åsikter om utbildningen är relevant för framtida arbetsmöjligheter, har vi även jämfört om det finns en skillnad mellan studenter som befinner sig tidigt, i mitten eller i slutet av sin utbildning. Detta har vi gjort genom att gruppindela studenterna i klasser efter hur länge de studerat. Tabell Kruskal-Wallis-test på fråga 13 mellan antal terminer Ovan kan vi konstatera att de studenter som befinner sig precis i början av sin utbildning tenderar i högre grad avge svaret att de inte är speciellt positivt inställda till möjligheten att få ett relevant jobb jämför med de som studerat längre. Detta resultat är väntat eftersom nya studenter antagligen inte är insatta i framtida arbetsmöjligheter ännu. Initialt trodde vi att ju längre man studerar, desto större chanser tror man sig ha att få ett relevant arbete. Testet ovan visar dock att så inte är fallet vilket är uppseendeväckande. Man kan tänka sig att förväntningar förändras ju längre man studerar och med tanke på hur tuff konkurrensen är kan inställningen ändras. Några större slutsatser ska inte dras från detta resultat eftersom vissa program är mer representerade i vissa terminsgrupper, exempelvis socionomstudenter i gruppen 3-4 terminer.

22 20 Hur man tror att man kommer få sitt första jobb efter slutförd utbildning är nära kopplat till vad man anser om sina framtidsutsikter. Respondenterna fick ta ställning till följande alternativ och välja det man ansåg troligast: Arbetsförmedlingen, Praktiktjänstgöring, Personliga kontakter, Söka själv, Genom kårengagemang, Tidigare anställningar, eller ett öppet Annat alternativ. Diagram 4.2 presenterar frekvenser för varje alternativ uppdelat på utbildningsprogram. Diagram 4.2. Fråga 12 uppdelat på program De alternativ som kryssats flest gånger är, i rangordning, Söka själv, Praktiktjänstgöring och Personliga kontakter. Socionomstudenter, gruppen Inget program samt Annat anser att det är troligast att få jobb genom att söka själv, medan studenter inom Pol.kand och SASAM anser att praktik är troligaste vägen till jobb, men skillnaden är inte stor mellan alternativen i dessa grupper. Hos Beteendevetare återfinns inga större skillnader. Alternativet Genom kårengagemang kryssades inte i av någon respondent och har därmed fallit bort från analysen. Ett förvånande resultat är att socionomstudenter anser att troligaste vägen till jobb är att söka själv. Detta står i kontrast till tidigare åsikter där vi tydligt har sett att utbildningen i sig är väldigt viktig för arbetslivsanknytningen. Svaren på denna fråga tyder dock på att man inte förlitar sig på att kåren, universitetet eller andra aktörer kommer hjälpa en till jobb, utan att det är någonting man får lösa på egen hand.

23 Analys av frågor gällande Samhällsvetarkåren och universitetet Samhällsvetarkåren arbetar för att sammanföra studenter och arbetsmarknad. Arbetet i sin nuvarande form med en heltidsarvoderad arbetsmarknadskoordinator har funnits inom kåren sedan läsåret 2012/2013. I följande analys bör det därför påpekas att kårens arbetsmarknadsutskott som det ser ut idag är relativt nytt till skillnad från universitetets arbetsmarknadsarbete som pågått betydligt längre. När de svarande fick uppge hur de ansåg att kåren och universitetet arbetade för att koppla samman utbildning kryssade ett stort antal i alternativet Vet ej. Det är också tydligt att fler valde alternativet Vet ej gällande kåren än de frågor som syftade till universitetets arbete. En möjlig orsak till detta resultat kan därmed vara att kårens arbete är relativt okänt för studenterna då det är förhållandevis nystartat. Tabell Deskriptiv statistik över fråga 14 respektive 16 Bortser vi från de som kryssat i Vet ej kan vi ändå konstatera att svaren är förhållandevis negativa både gällande universitetets och kårens arbete gällande kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. Vi kan även notera att studenterna ger ett något lägre betyg till kårens arbete jämfört med universitetets arbete. Tabell test: fråga 16 och program Vid 2 -test av frågorna 14, 15, 16 och 17 var det enda testet som visade signifikant skillnad mellan de olika svarsgrupperna testet på fråga 16, som alltså gäller universitetets arbete för arbetsmarknadsanknytning. I Tabell 4.12 ser man att gruppen Socionom är mer positiva än förväntat gällande uppfattningen om hur universitetet arbetar för att koppla samman utbildning och arbetsmarknad, som tabellen visar. Socionomstudenterna utmärker sig genom att svara mer positivt än förväntat medan vi till exempel kan se att alla andra grupper har högre svarsfrekvens på alternativet Låg utsträckning än väntat. 2 -testen gällande fråga 14 och 15, alltså de som berör kåren, visade inte på någon signifikant skillnad. Detta kan tolkas som att kåren inte profilerar sig mer mot någon programgrupp än andra, utan alla grupper har liknande uppfattning om deras arbete. Det är intressant att man kan se att

24 22 socionomstudenterna utmärker sig gällande universitetet, men inte gällande kåren, eftersom Socionomprogrammet är ett av de få program som har en egen sektion. Man skulle kunna tänka sig att en egen sektion under kåren skulle resultera i att studenterna i fråga skulle få mer kontakt med kåren i arbetsmarknadsrelaterade frågor. Dock visar sig detta inte i vår undersökning. Tabell Deskriptiv statistik över fråga 15 och 17 Gällande förväntningarna på Samhällsvetarkårens och universitetets arbete för att koppla samman utbildning och arbetsmarknad visar resultatet att de tillfrågades förväntningar inte har uppfyllts i särskilt hög grad. Det ska även påpekas att skillnaden mellan universitetet och kåren är väldigt liten. Vi ser återigen här att antalet som har svarat Vet ej är stort, ungefär hälften, vilket skulle kunna innebära att studenterna faktiskt inte har haft några förväntningar på kår eller universitet, och därför kan de heller inte värdera hur väl de förväntningarna har uppfyllts. Något förvånande är att socionomstudenter är negativa till kårens och universitetets arbete. Tidigare har resultaten varit mer positiva i andra frågor gällande anknytningen mellan utbildning och arbetsmarknad. Möjligtvis är det så att socionomstudenterna har dålig vetskap om kårens och universitets arbete och att det arbetet bidrar till bättre koppling mellan utbildning och arbetsmarknad i praktiken. Studenterna tillskriver då inte kåren eller universitetet detta utan sin egen utbildning. Det ska däremot påpekas att detta resultat väl stämmer överens med tidigare resultat att socionomstudenterna i hög utsträckning ansåg att den troligaste vägen till jobb är att söka själv och inte genom praktik eller andra kåraktiviteter. Vi har undersökt ifall det finns någon koppling mellan dem som har svarat högt på fråga 6: I vilken utsträckning anser du att din utbildning anknyter till arbetslivet?, om de anser att utbildningen anknyter till arbetslivet, och hur svaren har sett ut på frågorna som specifikt rör kåren och universitetets arbete. Som övriga test på dessa frågor är det enda testet som visat signifikant skillnad det som testar fråga 6 och fråga 16. Den första gruppen har på fråga 6 svarat 4 eller 5 vilket motsvarar alternativen Hög utsträckning respektive Mycket hög utsträckning. Den andra gruppen har på samma fråga svarat 1, 2 eller 3 vilket motsvarar alternativen Mycket låg utsträckning, Låg utsträckning, och Medel.

25 23 Tabell T-test på fråga 16 mellan de som svarat högt på fråga 6 gentemot övriga Ovanstående t-test visar skillnaden i åsikt på fråga 16: I vilken utsträckning anser du att universitetet arbetar för att koppla samman din utbildning och arbetslivet? mellan två olika grupper. Vi kan alltså konstatera att de som har varit mer positiva gällande arbetslivsanknytningen inom sin utbildning också har svarat mer positivt på frågan om universitetets arbetsmarknadsarbete jämfört med de som inte upplevde en anknytning till arbetslivet i sin utbildning. Värt att notera är också att samma test fast med hänsyn till kårens arbete för att sammankoppla utbildning och arbetsliv inte gav någon signifikant skillnad. Detta kan då tolkas som att de som tycker att kopplingen till arbetsmarknaden är bra i sin utbildning tillskriver detta till universitetets arbetsmarknadsarbete i högre grad än kårens. Man skulle också kunna tolka detta som att studenterna har höga förväntningar på universitetet än på kåren, och tror att det är universitet som i större utsträckning bedriver arbetsmarknadsarbete.

26 24 5. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan vi konstatera att studenterna i undersökningen är överlag positivt inställda gällande utbildningens anknytning till arbetsmarknad och har generellt en god framtidstro. Däremot är det signifikant variation mellan utbildningsprogrammen och socionomstudenter skiljer sig från övriga svarande i de flesta frågor. Socionomstudenter anser sig ha högre anknytning till arbetslivet och har högre förväntningar på framtida arbetsmöjligheter än de andra studentgrupperna i vår undersökning. De andra grupperna tycker relativt lika och detta gäller även de som läser fristående kurser. Vi tolkar resultaten som att glappet mellan utbildning och arbetsmarknad upplevs betydligt mindre bland socionomstudenterna. Huruvida detta beror på Samhällsvetarkårens och universitetets arbetsmarknadsarbete kan vi inte dra några direkta slutsatser om. Men sammanfattningsvis visar resultaten att studenterna i undersökningen ställer sig relativt neutrala till såväl kårens som universitets arbetsmarknadsarbete. De flesta har heller inte någon större vetskap om vilket arbete framförallt kåren bedriver med att koppla ihop utbildningen med arbetslivet. Det finns ingen skillnad i dessa attityder mellan studenter från olika program. En försiktig slutsats är att universitetets arbetsmarknadsarbete uppmärksammas mer än kårens och att detta framförallt gäller för studenter från Socionomprogrammet. Detta resonemang indikerar att Samhällsvetarkåren behöver nå ut med sitt arbete i högre utsträckning och göra sig synliga för de studenter de representerar. Detta gäller även de initiativ som Samhällsvetarkåren tagit i sitt arbetsmarknadsarbete, exempelvis ett nyligen instiftat mentorskapsprogram som riktar sig till studenter intresserade av journalistik. Dock verkar det som att detta initiativ inte når rätt målgrupp, som är samhällsvetare i bred bemärkelse. Resultaten i undersökningen pekar också på att praktik är det alternativ som är mest eftertraktat för att ge en starkare koppling till arbetslivet. För att Samhällsvetarkåren ska kunna tillgodose detta önskemål från studenterna kan de arbeta mer med praktikförmedling och aktiviteter kopplat till praktik. Avslutningsvis visar rapporten på en god bild men det finns stora utvecklingsmöjligheter för bättre arbetsmarknadsarbete från såväl Samhällsvetarkåren som universitetet. Studenterna i undersökningen efterfrågar att större insatser görs för att koppla utbildningen till arbetslivet i högre utsträckning.

27 25 Appendix Enkät

28 26

29 27 Kommentarer Nedan följer de kommentarer som respondentera skrev på sista frågan i enkäten. Har du något tips till Samhällsvetarkåren hur de kan förbättra sitt arbete med att koppla utbildning till arbetslivet Ordna studiebesök Nå ut till studenterna, visa sig tidigt i personers utbildning Kanske bli mer synliga, presentera sig på kursstarter eller liknande Anordna studiebesök, gästföreläsningar med folk i branschen, annonsera om lediga tjänster i klasserna Kåren jobbar på bra, men den skulle kunna tänka lite mer utanför ramarna vad gäller vilka yrken som finns för samhällsvetare! Lobba mer så att universitetet tar ett större ansvar. Lättare för dem att koppla till min specifika utbildning Informera om det Informera mer om vad dem redan gör är en bra början Mer info kring praktikmöjligheter kanske? Mer aktiva med information och tips Fler myndigheter till er arbetsmarknadsdag. Mentorskapsprogram för statsvetare Besök av tidigare studenter, studiebesök, resor etc Bättre kommunikation utåt, sexigare mer roliga saker Fler arbetsmarknadsdagar Informera studenterna. Vid information ge konkreta exempel både med sitt eget arbete och hur kopplingen mellan utbildning och arbetslivet ser ut Mer information Informera om vad dem faktiskt gör; hade ingen om att de arbetade på detta sätt från första början Mer praktik och mentorsprogram till folket. Kontaktknytarluncher är great! Ge ut lite mer information. Jag kan säga att jag saknar rätt mycket kunskaper kring dessa frågorna. Mer gästföreläsningar och arbetsmarknadsevent redan under de första terminerna och ännu större engagemang från föreläsarna att informera om arbetslivet samt koppla ihop det med studierna Mindre teori, mer praktiska inslag i kurserna Vara mer synliga med detta arbete Koppla ihop närmare med utbildningen Att även fokusera på de studenter som inte läser Pol.Kand. Sträva efter mer praktik, programmets utformning behöver kopplas tydligare till faktiskt socialt arbete Anordna studiebesök/föreläsningar kopplade till socionomer

30 28 Arbetsdagar där arbetsgivare har workshops, liknande som finns mycket på LTH Fler studiebesök Arbetsmarknadsdagar vore trevligt! Gästföreläsningar, flera arbetsmarknadsdagar Häng mer på EC så att nationalekonomerna får lite tips! Bättre marknadsföring till kommande event Obligatoriska studiebesök, gästföreläsningar från arbetslivet Kolla intresse för arbetsmarknadsdagar Mer info om och kontakter till arbetsgivare relevanta för min utbildning Studiebesök, föreläsningar av folk från arbetslivet, hjälp med kontakter/praktik Vi vet ej vad ni gör, tips promota det! Visa sig mer! Mer tydlig med vad de gör! Keep up the good work! Mer möjligheter till praktik Asså, helt ärligt visste jag inte ens att ni höll på med sånt så finns nog en hel del ni kan göra! Hitta en representant för PSP i sin projektgrupp för arbetsmarknadsdagar Fler föreläsningar om offentlig sektor! Mer praktik! Informera om det! Synas mer, även i senare del av utbildningen. Göra studenterna medvetna om vad ni jobbar med. Fler gästföreläsningar, temadagar.